Kan det finnas beröringspunkter mellan Yoga-teori och kvantfysik?
|
|
- Astrid Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Kan det finnas beröringspunkter mellan Yoga-teori och kvantfysik? Henrik Levkowetz (elev till Shri Goswami) I den vetenskapsgren vi kallar fysik ingår grundläggande materialvetenskap, vars syfte är att finna och formulera de dynamiska lagar som reglerar materia och energi. På ett djupgående sätt har denna vetenskap direkt eller indirekt påverkat vår värld. I modern teknik, som bygger på fysik, är dess inflytande idag mer påtagligt än någonsin, ett inflytande som är lätt att känna igen. Därutöver finns även en annan typ av påverkan. Och fysikens lagar, som formulerats under de senaste tre eller fyra århundradena, har haft en allt större inverkan på filosofin. Med rätt tolkning lär oss dess lagar onekligen mycket om naturen, men de inverkar också på vår relation till dem liksom på våra möjligheter att inhämta tillförlitlig information om dess art. Den newtonska principen Under lång tid har teoretisk fysik baserats på Newtons etablerade rörelselagar och de har en bestämd deterministisk karaktär. Orsak och verkan är bl a starkt sammanflätade, vilket gör att en och samma orsak alltid kommer att uppvisa ett identiskt resultat. Enligt den newtonska principen är de enda begränsningar, som gäller för fysiska iakttagelser, mätutrustningens kapacitet. Genom att bygga alltmer sofistikerade instrument har fysikerna med rätta
2 2 förväntat sig att kunna tillägna sig en ständigt växande naturkunskap. I princip fanns inte något som skulle hindra dem ifrån att förvärva total kunskap om fysikens värld. Låt vara att de anade att stora svårigheter var att vänta vid framställningen av lämpliga instrument. Dessa kunde försena och till och med göra det omöjligt att nå målet. Egentligen var det dock fråga om praktiska hinder. Det fysiska universums grundläggande arbetsprinciper ansågs redan kända. Den gyllene vägen Redan för mer än ett sekel sedan pågick en utveckling i denna riktning avseende såväl teoretisk som experimentell fysik. Forskarna blev alltmer övertygade om att de funnit den gyllene vägen till en övergripande kunskap om naturen och hur denna kunde bemästras. I början av nittonhundratalet hade verkningsgraden hos fysikernas instrument blivit så stor att de kunde göra åtminstone elementära iakttagelser av materians struktur i molekyler och atomer. Till stor förvåning avslöjade dock deras iakttagelser en kvantisk dimension i observatörens fysikaliska data. Den uppmätta energin i en atoms system var t ex aldrig sammanhängande och den kunde bara ge vissa bestämda värden, vilket också gällde övriga data. Detta stred uppenbarligen mot den newtonska principen och än värre, noggranna teoretiska analyser av denna upptäckts konsekvenser visade tydligt att detta innebar att det fanns, och att det alltid skulle finnas, en inneboende osäkerhet i samtliga observerade fysikaliska storheter. För att ha någon praktisk betydelse var denna osäkerhet för liten i den makroskopiska världen.
3 3 Den kvantmekaniska teorin Inom atomområdet kunde den dock inte ignoreras. Helt naturligt kom detta att leda till en kris inom den vetenskapliga kretsen. Efter en tid av intensivt teoretiskt och experimentellt arbete, födde dock krisen inte bara en i huvudsak ny fysikteori utan även ett nytt matematiskt system, speciellt anpassat till dess hantering. Denna teori kallas för den kvantmekaniska teorin och dess verksamma principer har en subtilare form än den klassiska fysikens grundläggande principer. Enligt den äldre teorin skulle allt analyseras utifrån vissa grundläggande begrepp såsom partiklar, vågor, positioner i rum, tidsförhållanden m.m.. Dessa koncept är väl kända och i dagligt bruk tämligen lätta att visualisera mentalt. De fenomen som förekommer i atomernas värld kan däremot inte beskrivas med känd terminologi. Så t. ex. kan i vissa processer ett fenomen visa sig vara på samma gång en partikel och en våg. I några av den kvantmekaniska teorins finare aspekter kan man inte införa grova begrepp. Här kan processer endast beskrivas med hjälp av komplicerade matematiska symboler. En svårighet, när man idag vill skaffa ytterligare kunskap om atomernas värld, är att skapa mentala föreställningar av dessa subtila ting. Detta är en följd av att komplexiteten i den tillhörande matematiken samtidigt utgör ett stort hinder. Nu, mer än någonsin är fysikens utveckling beroende av forskarnas intellektuella kapacitet. Universums svarta hål Hittills har frågan avseende forskarnas vidareutveckling inte funnit någon
4 4 lösning beroende på att inom den moderna vetenskapen är osäkerheten stor vad gäller planering och inriktning av en sådan. I själva verket har forskarutveckling knappast ägnats något större intresse, vilket inte betyder att frågan bedömts oviktig. Det verkar som om det viktigaste för en avancerad fysikens dagordning tycks vara den utmaning som finns i antagonismen mellan kvantmekanik och Einsteins gravitationsteori. Dagens problem synes vara att förstå funktionen hos de svarta hålen i universum. Det är ett område som kan göra kvantmekanik och Einsteins teori ogiltiga. Man kan beskriva det som singulariteten i centrum av den olösta gåtan Kvantfysikens filosofiska konsekvenser Den filosofiska konsekvenserna av kvantfysik kan därmed sammanfattas enligt följande: - De välbekanta fysikaliska begreppen avseende den makroskopiska världen kan inte direkt tillämpas i atomvärlden. - Determinism i ordets klassiska betydelse är inte alltid användbart i kvantumsystem. Här har en viss orsak inte alltid samma effekt. Dock kvarstår alltid sannolikheten att en viss orsak inom ett bestämt atomsystem kan ge en bestämd effekt. Genomförandet av ett stort antal identiska experiment kommer inte att alltid ge samma resultat, men de numeriska propositionerna mellan de olika resultaten kommer alltid att kvarstå. Inneboende osäkerhet Det finns alltid en inneboende osäkerhet i observerade fysikaliska data. Denna osäkerhet kan inte elimineras med hjälp av än mer effektiva instrument. Och dagens instrument är inte tillräckligt sofistikerade för att
5 5 möjliggöra ett närmande av de gränsnivåer och den noggrannhet som kvantteorin förutsätter, låt vara att det är karaktären av hittills observerade fysikaliska data, som berättigar ovanstående slutsats. Alla fysiker är överens på denna punkt. Det har dock varit en stor tvist mellan mycket framstående forskare om den realitet som ligger bakom de tre ovan nämnda påståendena. Skillnaderna i denna fråga framhölls av de två eminenta forskarna Niels Bohr och Albert Einstein. Bohr försvarade uppfattningen att denna föreställning faktiskt stod för mikrokosmos verkliga art. Det som där pågår inträffar i viss utsträckning av en slump. Vi kan aldrig i förväg till hundra procent känna till storleken hos en bestämd orsak. Endast statistiskt kan vi finna ett positivt svar som anger sannolikheten av en bestämd effekt. Detta upplever vi när man singlar slant. Vi är aldrig säkra på vilken sida som kommer upp. Men vi vet av erfarenhet att genom att kasta en slant ett stort antal gånger visar sig varje sida i 50% av fallen. Gud spelar inte tärning Häremot ansåg Einstein att även mikrokosmos i själva verket styrs av strikt deterministiska lagar. De avgörande faktorerna må alltid ligga utanför vår observationsförmåga, men därmed inte sagt att de nödvändigtvis ligger utanför sinnets uppfattningsförmåga. Einsteins principiella ståndpunkt illustreras genom ett citat av hans många typiska uttalanden: "Gud spelar inte tärning". Men vad är det då som gör våra observationer i mikrokosmos så obestämbara? För att kunna iaktta något, vi måste använda våra sinnen och i många fall också vetenskaplig utrustning. Oavsett hur avancerade de instrument vi använder är, så behöver vi alltid en viss mängd fysisk energi
6 6 för att aktivera våra sensoriska receptorer. När vi observerar ett mikrokosmiskt system, kan energin i systemet vara av samma storleksordning som den energi som ingår i själva observationsakten. Genom att observera systemet förändras det genom själva observationen och vi kan därför inte tala om hur systemet skulle bete sig utan observationens inblandning. Därigenom uppstår alltid en viss osäkerhet genom själva observationen och ju finare det observerade objektet är desto större osäkerhet uppstår i observerade data. Förenliga med yogisk teori Flera av den kvantiska teorins uppfattningar, som beskrivs ovan, är förenliga med yogisk teori. Denna framhåller klart att det finns en gräns för den kunskap som kan uppnås på sensoriska vägar. Över en viss nivå, som anger subtiliteten av ett aktuellt fenomen, är det inte längre möjligt att utföra sensoriska observationer. Denna nivå, som tekniskt kallas anu* verkar på något sätt motsvara den energi som krävs i observationsakten. Även om rishis - dessa "siare" i Yoga-traditionen - och modern fysik har kommit fram till liknande slutsatser, så har dessa uppenbarligen tagits fram med helt olika metoder. Den kunskap som meddelats av Indiens rishis togs inte fram genom fysikaliska experiment och matematiska analyser, som i fallet med fysikens arbetsfält, utan genom att praktisera Yoga, där de kunnat flytta sitt varseblivande över den sensoriska nivån. Det är dock ett faktum att det finns ett flertal ledande fysiker som inte erkänner en värld utanför den fysiska och inte heller en medvetenhetsnivå utanför det sensoriska. Dessa märkliga rishis medvetenhet erfar således en helt annan värld i ett övermedvetenhets tillstånd för att sedan återgå till den sensoriska nivån
7 7 med insikten om den skillnad de erfarit. Genom regelbunden övning får de en bestämd kunskap om världen bortom den sensoriska och om gränsen mellan de två världarna. Sedan kommer de också att på bästa tänkbara sätt formulera sina förvärvade kunskaper på ett mycket förädlat språk för information till dem som inte förmår överskrida den sensoriska nivån. En reell bild av verkligheten Detta var tydligen fallet med Niels Bohr, när han menade att kvantmekanikens beskrivning av atomvärlden i princip utgör en reell bild av den yttersta verkligheten. Även Einstein erkände detta som en korrekt beskrivning av den mikroskopiska världen såsom den visas genom fysikaliska observationer. Hans religiösa känslor och andliga intuition vägrade honom dock att betrakta detta som ett uttryck för den yttersta verkligheten. Ur filosofisk synvinkel kan den kvantmekaniska teorin betraktas såsom en intellektets utvärdering av växelverkan mellan den sensoriska aktiveringens energi och objektet som observeras. Här uppstår tre olika situationer: 1) Om energin hos det observerade objektet är mycket större än den energi, som behövs för att utföra själva observationen, kan den senare utan större fel ignoreras jämfört med den förra. 2) Om energin på objektet och den sensoriska aktiveringens energi är i samma storleksordning får man tillämpa kvantteorin för att göra det bästa av situationen. Vi kommer dock aldrig att kunna fly undan en sådan situations inneboende osäkerhet och obestämdhet** så länge vi verkar på
8 8 sensoriska området. 3) Om objektets energi är mycket mindre än den sensoriska aktiveringsenergin kommer den förra givetvis att mer eller mindre försvinna i det senare och då utesluts varje möjlighet att utföra en tillförlitlig fysikalisk observation. Med andra ord förvandlas objektet genom att inte längre kunna betraktas som ett fysiskt objekt. Hur går man vidare? Vad kan då göras för att komma vidare i vetenskapen om mikrofysik - även kallad atomfysik? Som nämnts tidigare har den teoretiska gränsen för fysikaliska observationer, anu 2) nivån - enligt yogiskt begrepp - faktiskt inte uppnåtts ännu, trots att överväldigande experimentella bevis gör klart att en sådan gräns faktiskt existerar. Enligt ovanstående slutsatser förefaller det möjligt att två faktorer kan bidra till förvärvet av mer kunskap inom detta område nämligen, för det första, en minskning av den energi som används i observationshandlingen, och för det andra, en förbättrad intellektuell insikt hos forskaren. Den första faktorn kan åstadkommas antingen genom en förfinad känslighet i observatörens sinnesförmåga eller med en utökad känslighet hos de instrument som används eller en kombination av de två. Enligt Yoga kan den sensoriska förmågan ökas till stor del genom metoder som hör till Hatha Yoga-disciplinen, låt vara att detta idag svårligen vinner accept hos vetenskapsmän. Fysiker har uteslutande följt den andra vägen utan att notera framgångar. Förmågan att redovisa alltmer förfinade mätningar inom atomforskningens område förbättras ständigt. Ju närmare de kommer den
9 9 absoluta gränsen desto svårare ter sig dock uppgiften att experimentellt inhämta information om mikrokosmos. Den begränsande faktorn Forskarnas intellektuella förmåga förefaller bli den begränsande faktorn. När de allmänt kända begrepp som använts hittills inte längre kan begagnas, måste resonemanget fortskrida till högre mental nivå, som i yogisk terminologi kallas vikshipta. Egentligen finns det inte många moderna forskare som känner sig hemma här och ur det fåtalet som verkligen bemästrar dessa frågor, visar sig många ha ett ensidigt tänkande. Det är ofta fallet inom specialisternas elit. De kan inte utan vidare göra en koppling till andra aspekter av mänsklig kultur och därmed bidra till utvecklingen av en högre filosofikunskap. Det är ingen tvekan om att forskarnas förmåga att formulera abstrakta begrepp har ökat till följd av vetenskapens utveckling. De begrepp som endast ett fåtal ledande fysiker kunde begagna i sina teoretiska arbeten för 100 år sedan, undervisas idag i grundläggande fysikkurser. Detta är det tydliga resultatet av en ökad utbildning i att resonera intellektuellt. Ytterligare en metod Enligt Yoga finns det emellertid ytterligare en metod för att vidga medvetandet bortom det sensoriska. Denna går ut på att föra sinnet ovanför intellektet genom att öva en särskild mental koncentration. På den så kallade dhi-nivån är sinnet då helt fokuserat på koncentrationsövningens föremål till en sådan intensitet att allt resonerande gradvis upphör. Genom regelbunden träning förbättras förmågan att resonera även när sinnet
10 10 återgår till ordinarie nivå. Därigenom utvecklas sinnets förmåga både generellt och harmoniskt. Det är olika Hatha Yoga metoder och övningar som gör det möjligt att uppnå detta resultat. Yogautövaren kan därmed även räkna med en harmonisk utveckling av kropp och själ som kan bidra till att om så önskas specialisera sig i en viss gren inom vetenskap eller konst. Gräns som inte kan överskridas Oavsett hur mycket intelligensen kan utvecklas och i hur hög grad tekniken för observation kan förfinas, kommer det att finnas en gräns som inte kan överskridas så länge observationen är av sensorisk art. Den på ren fysik baserade vetenskapen erkänner idag inte en kunskap förvärvad på andra sätt än sensoriskt, medan en stor del av syftet och innebörden av Yoga är att höja medvetandet över den sensoriska nivån. Enligt Yoga är det faktiskt möjligt att uppleva den fysiska världen både extrasensoriskt och suprasensoriskt. Eftersom ingen energi behövs för den senare metoden kan man bortse från de begränsningar som behandlas i kvantteorin. Vid ännu högre mentala tillstånd (samprajñata samadhi) kan till och med en yogi erfara materians primära skeden i form av vad som i Yogaläran kallas mahabhutas och tanmatras. Genom regelbunden övning av mental koncentration på de olika nivåer, som antyds ovan, kan således i princip kunskap om den fysiska världen ge sig tillkänna i alla dess faser och nivåer. Det är dock inte lätt att nå dessa högre former av medvetande. Emellertid om det är tänkt att vetenskapen - inte bara fysiken utan även alla anslutna vetenskapsgrenar såsom kemi, biologi etc. - ska fortskrida bortom sina nuvarande gränser, så det finns knappast vettigare alternativ. I ett sådant perspektiv kommer forskarnas verksamhet att te sig helt annorlunda än
11 11 idag. De kommer att inrikta sitt arbete inte blott mot materian utan också mot sitt eget sinne. Fördjupade kunskaper i fysik med dithörande vetenskapsgrenar kommer inte att vara möjligt utan denna typ av introspektiv kunskap. Blott en form av medvetande Sammanfattningsvis kan framhållas att den viktigaste existerande skillnaden mellan vetenskap och Yoga ligger i att vetenskapen blott erkänner en form av medvetande, nämligen ett till hjärnan relaterat medvetande. Yoga ger dock människan större utrymmen. Hjärnan är, enligt Yoga, inte det organ som skapar vårt medvetande, utan snarare en reduceringsfaktor av ett mer vittomfattande medvetande. Om medvetandet på något sätt befrias från de begränsningar, som hjärnan skapar, blir det möjligt att överskrida sinnenas vanliga gränser och därmed nå högre nivåer i ett större medvetande. Detta innebär dock ingalunda att alla typer av problem kopplade till den sensoriska världen därmed blir lösta. Vi behöver såväl ett högre medvetande för att med klarsynthet lösa praktiska problem i ett vanligt karmiskt reglerat liv och ett ordinärt medvetande som individen efter bästa förmåga använder för att hantera sina dagliga stora och små problem. Bättre levnadsvillkor Ett av de primära målen i yogisk praxis är i själva verket att nå ett högre icke-sensoriskt medvetande. Om ett sådant mål kunde uppnås för en större del av mänskligheten skulle det innebära verkliga framsteg mot bättre levnadsvillkor och livsstil på vår planet. Yoga-praktik skulle då bli en integrerad del av vetenskapligt arbete och högre utbildning. I ett sådant
12 12 perspektiv skulle en utveckling av vetenskapen vid sidan av yogiska metoder bli inneboende komponenter i mänsklig utveckling med allt vad detta innebär. De synpunkter som uttryckts ovan har gradvis utvecklats utifrån min egen ingenjörsutbildning vid sidan av Shri Shyam Sundar Goswamis andliga undervisning, som jag följde under många år. Vad som ovan framförs överensstämmer med flera ledande forskares åsikter, forskare som J.T. Bennet och A. Einstein, men även hos ett antal icke så namnkunniga vetenskapsmän. *- Enligt Kanada filosofi blir anu en punkt utan storlek efter massans minskning till ett mätbart försvinnande. **- I standardbeskrivning av kvantfysik är kvantobestämdhet (indeterminacy) den till synes ofrånkomliga ofullständigheten i fysiska system. Jfr. även Herakleitos berömda uttalande: " Man kan inte stiga ned i samma flod två gånger eftersom det varje gång är nytt vatten som...
Yoga som pragmatisk filosofi
1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket
Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (II.12-14, 16) Sinnets tre nivåer. Omarbetad av Basile P. Catoméris
1 Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (II.12-14, 16) Sinnets tre nivåer Omarbetad av Basile P. Catoméris Ämnet koncentration* är oerhört svårt och därför nödvändigt att utreda såväl teoretiskt som
Kommer sig osäkerheten av att vår beskrivning av naturen är ofullständig, eller av att den fysiska verkligheten är genuint obestämd?
Inte mycket verkar säkert här...? Våg-partikeldualitet Ett system kan ha både vågoch partikelegenskaper i samma experiment. Vågfunktionen har en sannolikhetstolkning. Heisenbergs osäkerhetsrelation begränsar
Epistemologi inom Yoga
1 Epistemologi inom Yoga Föreläsningar av Shri Shyam Sundar Goswami (II.47) Det är inte alltid lätt att fastställa våra verkliga behov i livet, eftersom många egentligen bara är skapade. De verkliga behoven
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Vad är en Mukti Deeksha?
Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Bra att veta om mental koncentration
Föreläsning av Shyam Sundar Goswami (1.30) Bra att veta om mental koncentration Att lära sig att mentalt koncentrera* sig, är något som är möjligt för de flesta. Den här lektionen behandlar vikten av en
1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från
TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM
TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
i frågan»hur bör vi leva?«
i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa
- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll
ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG & LJUSETS KÄLLA - INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STEG FÖR STEG 3. LIVSKVALITET 4. YOGA SOM FILOSOFISKT SYSTEM 5. GURUS YTTRE OCH INRE 6. INRE
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
SANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Livet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan
1 Yuan Gong - metoder Tre nivåer - nio metoder Första nivån (att arbeta med kropp & Qi) Metod 1: Tian Yuan Metod 2: Di Yuan Metod 3: Ren Yuan Metoderna på den första nivån kan tränas
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.
Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning
du har rationella skäl att tro.
Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har
Kretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Edward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan
Fysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Realism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
O M H AT H A Y O G A
OM HATHA YOGA Hatha Yoga Indien Tradition Health is Wealth peace of mind is happiness Yoga shows the way! Hatha yoga är en uråldrig disciplin som utforskar, utvecklar och integrerar kropp, själ och ande.
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%
Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström
1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Likhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.
Kap. 7. Kvantmekanik: introduktion 7A.1- I begynnelsen Kvantmekanik Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen och i den makroskopiska! Kvantmekanik Klassisk fysik Specialfall!
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik!
Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Mats Linder 10 maj 2009 Ingen sammanfattning. Sammanfattning För den hugade har vi knåpat ihop en liten snabbguide till den fysik och kvantmekanik
Likhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Om MediYoga - Medicinsk Yoga
Om MediYoga - Medicinsk Yoga MediYoga är en terapeutisk yogaform Varje år utbildas hundratals sjuksköterskor, sjukgymnaster, terapeuter och läkare i MediYoga. De lär sig långa, djupa andetag och andra
Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Ur Filosofisk tidskrift, nr 1, 2015
Ur Filosofisk tidskrift, nr 1, 2015 Vårt matematiska universum mitt sökande efter den yttersta verkligheten Max Tegmark Översättning: Pär Svensson Volante 2014, 506 s. ISBN 13 978 91 87419 27 0 Max Tegmark
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Teoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Slumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
FÖRORD. Göran Boll. www.mediyoga.se
FÖRORD I Indien har yogan funnits och utvecklats under tusentals år. liksom den traditionella kinesiska medicinen (TKM) i Kina. Precis som ayurveda och yoga är den kinesiska medicinen holistisk vilket
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella
Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR
Matematiska institutionen Stockholms universitet C.G. Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 6 MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR Mysteriet med matrisinversen. Det
H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN
I. E. A. lea/5 S IEA/5T lea/5k H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN LE.A. - 3 - FRÅGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta läsår
Janne Rydberg och hans formel
Janne Rydberg och hans formel Om hur ett siffersnille från Halmstad blev världsberömd. Janne Rydberg och hans formel 18 Mannen bakom formeln 19 Johannes Robert Rydberg, mera känd som Janne Rydberg föddes
Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning
Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag
Skolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Om svadharma. Dharma har också beskrivits med ordet "sanatana" (evig). Denna princip är inte. Shyam Sundar Goswami
1 Om svadharma Shyam Sundar Goswami Dharma är den andliga, reglerande principen, som återfinns såväl vid upplösningen som i skapelseprocessen. Alla dharmiska krafter påverkas av tre gunas, vilka fungerar
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Att förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori. Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän
M-teori Strängteori Supersträngteori Einsteins Dröm Att förena gravitation och elektromagnetism i en (klassisk) teori Kaluza [1919], Klein [1922]: Allmän relativitetsteori i en extra dimension kanske ger
Lite kosmologi Med hjälp bl.a. av Lee Smolins Tre vägar till kvantgravitation
Lite kosmologi Med hjälp bl.a. av Lee Smolins Tre vägar till kvantgravitation Relativitet: Relativitetsteorin innebär inte en rad möjligheter att se rum-tid utan ett gitter av dynamiskt utvecklade punkter/slingor
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.
Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
FRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
Källkritik och upphovsrätt i skapande processer. Josef Sahlin Medioteket, Stockholms stad 2019 Presentationen finns på josefsahlin.
Källkritik och upphovsrätt i skapande processer Josef Sahlin Medioteket, Stockholms stad 2019 Presentationen finns på josefsahlin.se/sett19 Digital kompetens är att: kunna förstå hur digitaliseringen påverkar