Rapport: Inledning. Bakgrund. Uppdragsgivarna: 1. Huruvida de. är kom. 2. Det samlade. på forskarnivå. 3. Ekonomiska samheten. vid Gö.

Transkript

1 Go teborg den Rapport: Internn utredning om fördjupat t samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Göteborgss universitet inom kemiområdet Arbetsgruppen: Go teborgs universitet: J. Bergenholtz, M. Hallquist, M Ha kansson Chalmers tekniska ho gskola: J. Ma rtensson, A. Palmqvist, J E Svensson Uppdragsgivarna: E. Ahlberg, Dekan naturvetenskapliga fakulteten, GU; L. A hman, prefekt kemi och kemiteknik, Chalmers; och G. Hilmersson, prefekt KMB, GU Inledning Denna rapport beskriver ur ett verksamhets sperspektiv förutsättning garna för ett fördjupat samarbete mellan kemi vid Göteborgs universitet och Chalmers, främst Kemi och kemiteknik. Rapporten beskri ver långsiktiga och kortsiktiga aspekter kring: : 1. Huruvida de verksamheter på KMB, GU, som vill kvarstå på p campus Johanneberg är kom det plementära eller överlappande med verksamheterna vid Chalmers, C och vilka möjlighet finns för utveckling av den totala verksamheten. 2. Det samlade utbildningsuppdraget i kemi och kemiteknik som svarar mot verksamheten, in och kluderande förutsättningar för att utveckla gemensamma kurser k på grund, avancerad, på forskarnivå. 3. Ekonomiska förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av denn gemensamma verk samheten. Bakgrund Professor Jens Oddershede utvärderar under våren 2016 den Naturvetenskapliga fakulteten vid Gö tek teborgs universitet ( bilaga A). Han föreslår att en gemensam kemiinstitution skapas för Chalmers niska högskola och Göteborgs universitet (GU) för att stärka kemi och naturvetenskap i Göteborg. In vis stitutionen placeras i förslaget i Kemihuset på Campus Johanneberg och organiseras på ett liknade som den gemensamma Institutionen för matematiska vetenskaper vid GU och Chalmers. Den 10 oktober 2016 beslutar GUs rektor Pam Fredman att ge professor Sven Lidin, Lunds universitet, i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan m Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet (Dnr V 2016/773). Sven Lidin lämnar sin rapport till rektor vid Göteborgs universitet den 31 december 2016 (bilaga B). I rapporten identifierar utredarenn personer och forskvid Chal ningsinriktningar som kan utvecklas i samarbete med Institutionen för f kemi ochh kemiteknik mers. Lidin skriver: Vad en institution gemensam för Chalmers och Göteborgs G universitet innebär blir en förhandlingsfrågaa mellan de båda lärosätena. Klart är att denna institution måste ta ansvar för ut

2 2 / 11 bildning på såväl Göteborgs universitet som på Chalmers. Med utgångspunkt från denna rapport beslutar rektor vid GU i januari, i samråd med dekanus för Naturvetenskapliga fakulteten och prefekten vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi (KMB), att en arbetsgrupp skall utföra en fördjupad analys av hur kemiverksamheten på Campus Johanneberg kan stärkas genom fördjupat samarbete mellan GU och Chalmers. Gruppen består av tre representanter från KMB (J. Bergenholtz, M. Hallquist, M Håkansson) och tre representanter från Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers (J. Mårtensson, A. Palmqvist, J E Svensson,). Gruppens uppdrag beskrivs i bilaga C. Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppens arbete har koncentrerats på frågeställningen hur kemiämnet i Göteborg bäst kan stärkas med avseende på undervisning, forskning och samverkan. Två huvudscenarier har behandlats: 1) En gemensam kemiinstitution skapas där de verksamheter som vill utveckla kemiämnet på Campus Johanneberg ingår; 2) GU verksamheter som vill kvarstå i Kemihuset, på Campus Johanneberg, överförs till Chalmers. Dessa scenarier kan ställas emot alternativet att GU helt lämnar kemihuset, Campus Johanneberg, vilket förmodas ske om inte ett fördjupat samarbete mellan GU och Chalmers kan etableras. För att avgränsa utredningen berörs inte de forskningsverksamheter vid KMB som indikerat att de önskar ingå i en livsvetenskapsorienterad verksamhet på Medicinareberget. Vi noterar dock att den framtida tillhörigheten för enskilda lärare och forskare vid en eventuell delning av KMB inte kan avgöras förrän det finns ett konkret förslag på framtida organisation av verksamheten. Vidare fokuseras arbetet på kärnverksamheterna forskning och utbildning därför inkluderas inte administrativ och teknisk verksamhet i detta skede. En viktig del av arbetet har varit att utreda överlapp och komplementaritet mellan de kemiverksamheter på GU som vill kvarstå på Campus Johanneberg och Chalmers verksamhet, samt möjligheter att utveckla den gemensamma verksamheten. Generellt anser vi att komplementaritet stärker den totala verksamheten om detta sker inom det som definierats som verksamhetens område. Överlapp kan vara både positivt och negativt. Här anser vi att överlapp mellan små (eller en liten och en stor) verksamheter stärker den totala verksamheten i Göteborg vid en eventuell sammanslagning. Överlapp mellan två stora verksamheter kan vara negativ om inte delmängder av verksamheterna är komplementära. Arbetsgruppen har under arbetets gång sammanställt, presenterat och diskuterat forskning och utbildningsverksamhet samt deras förutsättningar vid de två lärosätena. Vidare har man informerat studentgrupper vid GU om arbetets gång. För att få insikt i hur en gemensam Chalmers GU institution fungerar i praktiken bjöds också fem representanter från Matematiska vetenskaper (prefekt, viceprefekt för grundutbildning GU, viceprefekt grundutbildning Chalmers, administrativ chef samt Institutionsekonom) in till ett möte med arbetsgruppen.

3 3 / 11 A. Forskningsverksamheten Forskningen i kemi vid Chalmers och GU är omfattande och inkluderar de flesta aspekter inom kemiområdet, både grundläggande och tillämpade. De forskningsområden som främst är aktuella för samverkan på Campus Johanneberg är fysikalisk, oorganisk, organisk och analytisk kemi samt miljökemi. Här finner vi tillämpningar inom bland annat miljö och materialvetenskap samt klimat och energiforskning. Bilaga D innehåller en presentation av de seniora forskare vid GU som indikerat att de vill kvarstå på Campus Johanneberg. Förutom dessa seniora forskare tillkommer de två planerade lektorstjänsterna (atmosfärsvetenskap och fysikalisk kemi) som avvaktar utlysning och som förväntas ingå i en samverkande organisation. Kortfattat bedrivs forskningen vid GU inom följande områden: Forskningsverksamheten inom fysikalisk kemi är huvudsakligen inriktad mot teoretisk kemi, ytkemi samt kolloidkemi. Här behandlas frågeställningar som är relevanta för kemiska processer i atmosfären, för interstellära processer och nanopartikulära system. Denna verksamhet rymmer särskild kompetens inom kvantdynamik, statistisk mekanik, samt experimentell fysikalisk kemi inklusive ytspridning av molekylstrålar och lågvinkelspridning. Inom grupperingen återfinns unik infrastruktur för kontrollerade molekylstråleexperiment, elektrodynamisk våginstrumentering samt total intern reflektionsmikroskopi (TIRM). Syntesen är grundläggande inom oorganisk kemi och vid GU framställs såväl metallkomplex som moderna material och nanopartiklar. Elektrokemisk katalys och isolering av optiskt aktiva material är exempel på ett par forskningsområden. Flera analys och karakteriseringsmetoder är tillgängliga vid GU; däribland strukturbestämning med röntgendiffraktion, kiral separation och analys, samt avancerade elektrokemiska metoder. Tillämpningar är till exempel dentalimplantat, korrosionsinhibering, och batterier. Även inom organisk kemi är syntesen fundamental och vid GU fokuseras på asymmetrisk syntes samt atmosfärsrelevanta molekyler. En ny metod för syntes av enantiorena molekyler via kirala kristaller har utvecklats. Institutionen har utrustning för och långvarig specialistkompetens inom syntes av luftkänsliga ämnen under inert atmosfär. Forskning bedrivs inom metallorganisk kemi, organisk aerosolkemi, och katalytisk oxidation av flyktiga organiska molekyler, t.ex. terpener. Det finns instrument för kiral analys såsom CD, VCD och enantioselektiv HPLC. Inom atmosfärskemi används on line högupplöst kemisk jonisationsmasspektrometri för studier av reaktioner som bidrar till organisk aerosolbildning. Fokus inom analytisk kemi inkluderar utveckling av analysmetoder med hög temporal och rumslig upplösning (t ex 2 D fluorosensors) för kvantifiering av lösta ämnen i komplexa matriser. Forskningen bygger på banbrytande analytiska och molekylära verktyg som också kan användas för identifiering och funktionell karakterisering av enskilda bakterieceller och cell/vesikel nät. Mikrobiell biogeokemi och funktionell biodiversitet är av betydelse för viktiga ekosystemfunktioner i naturliga miljöer. Vidare bedrivs organiskt och oorganiskt analytisk forskning inom atmosfärsvetenskap, från fundamentala processtudier till tillämpningar inom dagens klimat, luftkvalitet och hälsoutmaningar. Institutionen använder bland annat

4 4 / 11 molekylbaserade bildsensorer, immunogold elektronmikroskopering, flera röntgenfluorescensspektrometrar och en on line högupplöst kemisk jonisationsmasspektrometer. Inom miljökemi studeras atmosfäriska processer på molekylär nivå kopplat till emissioner, atmosfärisk omvandling, fasomvandlingar, molnprocesser och förekomst av luftföroreningar som påverkar klimat och miljö. Detaljerade emissionsmätningar vid energiproduktion och transporter ger underlag för teknikutveckling kopplad till miljöpåverkan. Kemisk omvandling av gaser, partiklar och molndroppar studeras genom avancerade experimentella metoder kopplat till unika fältmätningar och kemisk modellering. Utöver att bidra till den grundläggande förståelsen av atmosfären, är dessa studier av avgörande betydelse för klimat och luftkvalitetsforskning och bidrar till samhällsutveckling. Utgående från nämnda verksamheter vid GU har vi identifierat flera överlappande verksamheter vid Chalmers, där en gemensam institution ger synergieffekter och nya utvecklingsmöjligheter. På samma sätt finns det områden som är komplementära till verksamheten vid Chalmers men ändå kan anses ligga inom Chalmers verksamhetsområde och på så sätt bidra till en förstärkning av kemiområdet, se tabell 1. Inga av de identifierade verksamheter ansågs ha ett för stort överlapp som skulle riskera att ett område blir överkritiskt inom en gemensamt organiserad verksamhet. Tabell 1, Karakterisering av aktuella forskningsverksamheter vid GU i relation till forskningen vid Chalmers K institution. Fysikalisk kemi Oorganisk kemi Organisk kemi Analytisk kemi Överlappande Delvis överlappande Komplementära yt och kolloidkemi, nanopartiklar, molekyldynamik kvantdynamik, statistisk mekanik elektrokemi, katalys, korrosion koordinationskemi, batterier, kiral separation och analys material, röntgendiffraktion organisk syntes röntgenfluorescens metallorganisk kemi, kiral analys hög upplöst masspektrometri, molekylbaserade bildsensorer Miljökemi energi, transport nanopartiklar, förbränning, förgasning, tungmetaller i miljön asymmetrisk syntes, CD, VCD och enantioselektiv HPLC termisk karakterisering aerosolpartiklar, kemisk jonisationsmasspektrometri, mikrobiell biogeokemi atmosfärskemi, aerosolkemi, biogeokemi, molnprocesser, klimat och atmosfärskemisk modellering, indikatorer för luftkvalité och klimatpåverkan

5 5 / 11 Förutom att verksamheterna idag skulle kunna ge upphov till synergieffekter eller forma en kritisk massa för en gemensam organisation, så skulle en framtida långsiktig samverkan leda till större möjligheter för strategiska rekryteringar som är anpassade till den totala verksamhetens mål. Ett av flera exempel är energiproduktionsforskning där de två nuvarande institutionerna har kompletterande kompetenser rörande högtemperaturprocesser av relevans för energirelaterad forskning. Chalmers har en omfattande kompetens rörande högtemperaturkorrosion och kemisk omvandling och karaktärisering av bränslen och askor. GU bidrar med kunskap om kinetik för ytprocesser och förbränningskemi, liksom med mätteknik för gas och aerosolpartikelanalys med tillämpningar inom omvandling av biobränslen. Grupperna har redan idag gemensamma projekt inom svenskt förgasningscentrum (SFC) som finansieras av Energimyndigheten, liksom för studier av chemical looping combustion inom en stark forskningsmiljö finansierad av Vetenskapsrådet. Förutom direkta samarbeten kopplade till högtemperaturprocesser bidrar GU också med miljövetenskaplig kompetens angående konsekvenser av emissioner från energisektorn. Tillsammans får enheterna därmed tillgång till både teknikutveckling och konsekvensstudier inom samma organisation. Slutsats: Inom de områden där överlapp har identifierats handlar det om relativt små grupperingar som skulle starkt gynnas av ett utökat samarbete inom kemiämnet genom att bidra till att aktiviteten ökar totalt. Samma sak gäller de områden som bedöms vara delvis överlappande. Inga fall har funnits av större överlappande verksamheter där man anses överkritisk. De större verksamheterna har istället en tydlig komplementär karaktär. B. Utbildningsverksamheten Utbildningar i kemi och kemiteknik bedrivs vid GU och Chalmers och tillsammans utgör dessa utbildningar en central nod för att säkerställa Sveriges kompetens inom kemiområdet. Utbildningarnas innehåll överlappar till betydande del, undervisningslokalerna är delvis gemensamma, och lärare undervisar relativt ofta på båda lärosätena. De huvudsakliga utbildningsprogram som berörs är därmed: Kemiprogrammet kandidat (GU) Kemiprogrammet master (GU) Kemiteknik civilingenjör (Chalmers) Kemiteknik högskoleingenjör (Chalmers) Kemiteknik med fysik civilingenjör (Chalmers) Bioteknik civilingenjör (Chalmers) Materials Chemistry master (Chalmers) Forskarutbilning (Chalmers) Forskarutbildning (GU) Kemiundervisning bedrivs av Chalmerslärare även på andra program än ovanstående, t ex Tekniskt basår. På motsvarande sätt undervisar lärare i kemi vid GU inom lärarutbildningen, naturvetenskapligt

6 6 / 11 basår, samt flera miljövetenskapliga program. Flera av dessa verksamheter bedrivs i huvudsak av personal från Campus Johanneberg. Nedanstående analys bygger på att ovanstående utbildningsuppdrag även gäller framgent. KMB har idag också ansvar för utbildningsprogram i molekylärbiologi, läkemedelskemi och receptarieprogrammet. Vi antar att huvudansvaret för dessa utbildningar inte kommer att ingå i uppdraget för en gemensam kemiinstitution utan istället kommer att tillhöra en institution med fokus på livsvetenskap. För kemiutbildningarna erbjuder ett fördjupat samarbete mellan de två universiteten följande möjligheter: Effektivisering genom samläsning Vissa delar av likartade kurser och delmoment, träning i praktiska färdigheter genom laborativa moment och övningar samt undervisning i allmänna färdigheter bör kunna samläsas och användas inom flera utbildningar. På masternivå och forskarutbildningsnivå kan en resurseffektivisering ske genom att reducera antalet kurser med i princip bibehållet urval genom gemensamma kurser (dubbla kurskoder). Utnyttjande av lokaler och infrastruktur Praktisk undervisning i kemiämnet kräver ofta verksamhetsanpassade lokaler samt för ändamålet specifik utrustning/instrument inklusive underhåll. För många kursmoment används likartade laborationslokaler samt utrustning vilket möjliggör samutnyttjande och effektivisering i underhåll. På avancerad nivå och för forskarutbildning kan avancerad utrustning, inklusive erfarenhet och kompetens i handhavande, bli mer lättillgänglig och därmed utnyttjas mer effektivt. Komplettering Kompletterande kompetenser (se ovan) samt en större lärarpool ger möjlighet till förbättrad kvalitet och kontinuitet i utbildningsverksamheten. Marknadsföring och profilering Gemensam marknadsföring och profilering i rekryteringssyfte gynnar sannolikt både Göteborgs universitet och Chalmers. Samarbete underlättar i) för presumtiva studenter att göra välgrundade val av utbildning utifrån deras egna intressen; ii) för studievägledare och studentambassadörer som möter presumtiva studenter och får frågor kring skillnader och likheter mellan de olika utbildningarna. Slutsats: Ett gemensamt ansvar, enligt scenario 1, för kemiutbildningarna möjliggör effektivare utnyttjande av personal, lokaler och utrustning, vilket i sin tur ger förutsättningar till förbättrad kvalité för studenterna. C. Ekonomiska förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av den gemensamma verksamheten De ekonomiska förutsättningarna beror till stor del på vilken struktur som den gemensamma verksamheten får. De två huvudscenarierna ger två olika förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckling. För att beräkna de ekonomiska förutsättningar har vi utgått från de verksamheter vid GU (KMB) som aktivt indikerat att de i första hand önskar ingå i en gemensam verksamhet med Chalmers (se

7 7 / 11 bilaga B). Listan kan behöva revideras (utökas eller minskas) beroende på de slutliga förutsättningar som ges för de olika scenarierna. GU Forskning: Intäkter till forskning kommer från lärosätenas fakultetsanslag, externa medel i konkurrens från olika forskningsfinansiärer, strategiska satsningar och i mindre del från anslag till uppdragsforskning. Omfattningen av dessa intäkter över tid beror på verksamhetens utveckling och är svår att förutsäga. Emellertid, utifrån det vi vet idag har följande information tagits fram: Fakultetsanslag Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå är uppdelat i ett basanslag (80%) och en prestationsdel (20%). Tillgängligt anslag beräknas efter avräkning för strategiska avsättningar. Vid en eventuell delning av KMB och bildandet av en gemensam kemiinstitution mellan GU och Chalmers behöver den fasta fördelningsnyckeln för basanslaget till den nybildade institutionen beslutas av fakultetsstyrelsen. Om en liknande modell används som vid bildandet av institutionen för marina vetenskaper 2015 beräknas ca tkr per år för fakultetsfinansierad forskning allokeras till GU delen av en gemensam institution enligt scenario 1 (se bilaga E). För scenario 2 är det också rimligt att en del av den fakultetsfinansierade forskningen på GU överförs till Chalmers då GU inte längre förväntas utföra motsvarande forskning. Detaljerna för detta måste tas fram i förhandling mellan ledningarna för Chalmers och GU. Externa medel Den totala intäkten till de externfinansierade projekt kopplade till relevanta verksamheter uppgår under 2016 till tkr. Förutom dessa finns ett antal strategiska forskningsområden som omfattar ca tkr per år GU Undervisning: Intäkter till utbildning kommer via ersättning (HST/HPR) för den utbildning som ges av institutionen. På motsvarande sätt har institutionen utgifter för de lärare som undervisar på respektive kurs, för lokaler och för stödverksamhet kopplad till undervisningen. Utbildningen vid KMB ges idag av lärare lokaliserade både på Johanneberg och på Medicinaberget. Institutionens totala utbildningsuppdrag beslutas av fakultetsstyrelsen efter dialoger med institutionerna och hänsyn tagen till historiskt utfall av uppdraget. Sven Lidin klargör i sin rapport att en gemensam institution (scenario 1) måste ta ansvar för utbildningen i kemi på såväl Göteborgs universitet som på Chalmers. Slutsatsen blir särskilt tydlig om man betraktar den samlade lärarkompetensen som kommer kunna utnyttjas i utbildningen vid bildandet av en gemensam institution. Ett ansvar för kemiprogrammen vid både Chalmers och GU säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av undervisningsverksamheten där man strategiskt kan optimera undervisningen för studenter vid både Chalmers och GU. Dock bör ansvaret för de kurser som har ett huvudsakligt livsvetenskapligt innehåll överförs till den del av KMB som väljer att lämna kemihuset, Campus Johanneberg. För scenario 2, kommer den kompetens som GU överlåter till Chalmers troligen åtminstone initialt behövas vid GU vilket gör att ett utbildningsuppdrag från GU till Chalmers måste regleras.

8 8 / 11 GU Övrigt: Flera anställda inom KMB har också betydande ledningsuppdrag och administrativa uppdrag, inklusive dekan och vicedekan vid Naturvetenskaplig fakultet GU, studierektor KMB, hållbart lärande centrumbildning GMV, föreståndare och koordinator vid Chalmers och GUs gemensamma centrumbildning Göteborgs luft och klimatcentrum, föreståndare vid Chalmers och GUs gemensamma Centrum för grundläggande vetenskaper. Under 2016 summerar dessa uppdrag till ca 2000 tkr. Chalmers: Chalmers inför för närvarande under en 6 årsperiod en ny modell för tilldelning av fakultetsmedel till institutionerna och har sedan den nya modellen beslutats även infört ett tak för antal fakultetsmedlemmar på Chalmers i huvudsak baserat på den totala fakultetsmedelstilldelning Chalmers har. Införandet av modellen medför en osäkerhet kring möjligheterna för institutionen K att växa i antal fakultetsmedlemmar. Men ett val av Scenario 2 bör utgöra tillräcklig grund för att en särskild prövning av denna fråga görs av Chalmers ledning. En sådan prövning bör föregås av ovan nämnda diskussion med GU ledning om överförande av del av GU fakultetsfinansierade forskningsanslag inom området. Chalmers forskningsverksamhet är till stor del externfinansierad (185 Mkr externt och 105Mkr fakultetsmedel) med en undervisningsfinansiering motsvarade 34 Mkr. Intern tilldelning baseras på 44.2 fakultetsmedlemmar där det faktiska antalet var 47.3 under 2016 Slutsats: Kemidelen vid GU är välfinansierad med ca hälften av forskningsresurserna från externa projekt och hälften från fakultetsanslag. För Chalmersdelen är fördelningen ca 2/3 extern och 1/3 intern. Scenario 1 skulle ge en långsiktig fakultetsfinansiering för forskning och undervisning vid GU. Scenario 2 innebär en förhandling mellan lärosätena som kompliceras av Chalmers tak för finansierade fakultetsmedlemmar. D. Erfarenheter från den gemensamma Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och GU Mångårig erfarenhet av en gemensam institutionsmiljö och integrerad institution mellan GU och Chalmers finns vid institutionen för matematiska vetenskaper. Institutionen delas mellan lärosätena även om det juridiskt handlar om två separata enheter. Lärosätena har upprättat ett övergripande samarbetsavtal för institutionen liksom uppdragsavtal för lärarna vilka exempelvis möjliggör examination (myndighetsutövning) av studenter och doktorander vid båda lärosätena. Institutionen leds av en prefekt med hjälp av en administrativ enhet. Den dubbla tillhörigheten medför för dessa visst merarbete, exempelvis med två separata bokslut, budgetar och uppföljningar samt bruk av olika administrativa system och internfakturering för lärarinsatser. Dock ses detta som en besparing då två separata enheter med nödvändighet hade behövt många dubblerade/funktioner, t ex prefekt, administrativ chef och institutionsekonom. Detta merarbete märks dock inte för övrig personal och lärosätestillhörighet spelar en tydligt underordnad roll i all övrig verksamhet. Institutionen är fullständigt blandad vad gäller forskningsinriktningar och lärarinsatser på kurser. Dubbla kurskoder för samma

9 9 / 11 kurs har upprättats på avancerad nivå och uppåt och kurser på grundnivå samkörs i stor utsträckning trots att studenter oftast läser två parallella kurser vid Chalmers. Doktorander antas och deras anställning styrs av anslagsinnehavarens tillhörighet då det handlar om externfinansiering. Även om OHkostnaderna skiljer sig åt beroende på var anställningen är placerad så diskuteras inte denna skillnad i den vardagliga verksamheten. Rekrytering av ny personal sköts olika beroende på vem som blir den slutliga arbetsgivaren, vilket ges naturligt av de övergripande budgetramarna, men inriktning bestäms inte av anställningens utformning utan av ämnesstrategiska överväganden. Sammanfattningsvis upplever personalen vid Institutionen för matematiska vetenskaper den gemensamma strukturen som odelat positiv. Institutionen genomsyras av en uppslutning kring matematikämnet. Den gemensamma formen ger stor flexibilitet i grundutbildningen och är berikande både för utbildnings och forskningsverksamheten då den medger en större bredd och del av två akademiska miljöer. Vid Institutionen för matematiska vetenskaper anses Göteborgsregionen vara för liten för två separata konkurrerande matematiska institutioner. E. Tankar runt organisatorisk struktur för ett fördjupat samarbete Scenario 1 En gemensam kemiinstitution skapas där de verksamheter som vill utveckla kemiämnet på Campus Johanneberg ingår Bildandet av en gemensam kemiinstitution skulle säkerställa en kritisk storlek för en framgångsrik forskningsmiljö inom ett antal forskningsområden och underlätta effektivare samanvändning av instrument och lokaler. Den breddade kompetensen skulle innebära fördelar för båda parter i den allt intensivare konkurrensen om externa medel. Skapandet av en gemensam institution innebär ett långsiktigt åtagande från båda lärosätena. En förutsättning för varaktighet är ett tydligt forsknings och undervisningsuppdrag från båda lärosäten. Givet att kemiämnet kommer att vara den samlande fokusen för institutionen rekommenderas att ansvaret för kandidat och mastersprogrammen i kemi vid den naturvetenskapliga fakulteten förläggs till den verksamhet som kommer att bedrivas på den gemensamma institutionen. Detta är starkt motiverat av kompetenser och ämnesbredden som representeras av de samlade kemisterna vid en gemensam kemiinstitution vilket säkerställer att kemiprogrammet vid GU behåller en tydlig förankring i och anknytning till grundläggande kemi. Vidare innebär det att kemiprogram knutet till en gemensam kemiinstitution i Göteborg kommer att ha goda förutsättningar till ett förbättrat studentunderlag då man får en mycket tydlig hemvist för kemiämnet. På samma vis blir ett kemiprogram en angelägenhet för samtliga vid den nya institutionen och starka incitament kommer att skapas för att samverka inom utbildningen. Genom att en gemensam institution därmed har både forsknings och undervisningsuppdrag vid båda lärosätena säkerställs en långsiktighet för kemiämnet vid både Chalmers och GU. En gemensam institution skulle även underlätta vid rekrytering av ny personal och uppbyggnad av ny verksamhet genom att motverka destruktiv konkurrens mellan de båda lärosätena. Vidare skulle en gemensam institution underlätta effektivt utnyttjande och utveckling av ändamålsenliga lokaler. En gemensam in

10 10 / 11 stitution skulle ge en enhetligare bild utåt och en starkare och samlad samarbetspartner för Västsvensk industri. Scenario 2 GU verksamheter som vill kvarstå i Kemihuset överförs till Chalmers. Kemi och kemiteknik (K) är Chalmers största institution. Scenario 2 skulle de facto från Chalmers perspektiv innebära en ökning av personalstyrkan ytterligare. Här handlar det dock inte om ett tillskott på 80 personer från GU som nämns i Björn von Sydows rapport Förslag till ändring av Chalmers institutionsstruktur (bilaga F) utan ett mindre antal fakultetsmedlemmar (10 12) med tillhörande doktorander etc. Därför torde påverkan på institutionsstrukturen vid Chalmers inte vara så stor att K skulle behöva delas så som diskuteras i bilaga F. En större fråga för Scenario 2 är hur den nya fakultetsmodell för fördelning av fakultetsmedel som nu införs på Chalmers överhuvudtaget möjliggör Scenario 2 då detta inte ryms under nuvarande tak av antal fakultetsmedlemlemmar vid institutionen. Om inte ytterligare utrymme skapas så skulle ett överförande av personal från GU till Chalmers, som innefattar 8 professorer och 2 lektorer vid GU inom Scenario 2, komma att ställas i direkt motsättning till de befintliga forskningsstrategiska planerna vid K. Ett införande av Scenario 2 behöver därför föregås av ett beslut av Chalmers ledning i frågan om taket kan lyftas i motsvarande grad samt av den diskussion med GU ledning om de ekonomiska förutsättningarna att överföra fakultetsmedel från GU till Chalmers för att ge de ekonomiska förutsättningar som skulle behöva följa med en höjning av taket. För att detta skall vara en attraktiv lösning för båda partner bör det ekonomiska bidraget och överförandet av relevanta undervisningsuppdrag från GU till Chalmers avtalas under mycket långsiktiga förutsättningar och helst permanentas. F. Slutsatser, avvägningar och rekommendation Kemiämnet är viktigt för både Chalmers och Göteborgs universitet samt, inte minst, för en positiv utveckling av Göteborgsområdet. Göteborgsregionen är trots en väletablerad och omfattande kemisk industri väl liten för två konkurrerande kemiinstitutioner och en ytterligare förstärkt samverkan mellan lärosätena när det gäller en långsiktig utveckling av ämnet anses därför nödvändig. Vi tror att det är viktigt att GU och Chalmers tillsammans driver på utvecklingen av såväl grundläggande kemi som ett brett spektrum av tillämpningar. Om man skulle genomföra scenario 1 eller 2 kommer naturligtvis kemiinriktad verksamhet också att drivas utanför en sådan organisation exempelvis livsvetenskap inom Institutionen för Biologi och Bioteknik (Chalmers) och de delar av KMB (GU) som planerar att flytta till Medicinareberget för ökad samverkan med Sahlgrenska akademin. Det är viktigt att en ny kemiinstitution (oavsett scenario 1 eller 2) är öppen för samarbete och samverkan med dessa och andra institutioner både inom och utanför GU och Chalmers som anknyter till kemiområdet.

11 11 / 11 Sammantaget anser gruppen att aktuella verksamheter vid Göteborgs Universitet i stora delar är komplementära till de vid Chalmers. Där överlapp finns är detta konstruktivt snarare än att överlappet genererar en överkritisk massa. Det finns goda möjligheter till samverkan kring utbildning både med avseende på lärarresurser, undervisningslokaler och utökat kursutbud i gemensam regi. Beskrivning av förutsättningar för de delar av KMB som skulle kunna integreras med Chalmers i en gemensam kemiinstitution beskrivs i detta dokument. Dock har ingen konsekvensanalys för övriga delar genomförts. Det är naturligtvis viktigt att man säkerställer långsiktiga förutsättningar för båda delarna av nuvarande KMB. Möjlighet till en framtida tillhörighet för GU medarbetare i en eventuell gemensam kemiinstitution med Chalmers bör öppnas upp för samtliga anställda som har en huvudsaklig verksamhet inom kemiområdet. Rekommendation för fortsatt arbete: Chalmers och GU har kommit olika långt i analys och utredningsarbete vilket gör att gruppen inte kan ge en enhetlig rekommendation. Chalmers ger ingen rekommendation avseende huruvida personal från KMB skall ges möjlighet att överföras till Chalmers eller ingå i en för Chalmers och GU gemensam institution (endast ett möjligt alternativ). Detta är ett beslut som måste fattas av den egna ledningen vid Göteborgs universitet. Chalmers kan i nuläget inte ta ställning till vilket av de två scenariorna ovan som Chalmers rekommenderar om ledningen vid GU skulle fatta ett sådant beslut. Detta måste först diskuteras och förankras i en större krets på K. Detta beräknas vara klart till slutet av april men senast 15 maj GU delen av gruppen rekommenderar scenario 1 och att det därmed genomförs en konsekvensanalys för vad detta skulle innebära för Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet. Vi inser svårigheten att få till en ekonomisk tillfredställande lösning rörande scenario 2 som kan accepteras av båda lärosätena. Med denna rapport anser vi att vi utfört vårt uppdrag enligt bilaga C GU representanter: J. Bergenholtz, M. Hallquist, M Håkansson Chalmers representanter: J. Mårtensson, A. Palmqvist, J E Svensson

12 Jens Oddershede Dnr E 2016/4

13 Forord Göteborg, et fyrtårn i svensk naturvidenskab Hvordan kan man styrke naturvidenskabelig forskning og uddannelse i Göteborg og således medvirke til, at naturvidenskab i Sveriges næststørste by får den øgede internationale synlighed, den bør have og kan få? Opdraget for udredningen var at vurdere, hvordan Det naturvidenskabelige Fakultet ved Göteborgs universitetet (GU) kunne styrkes, men jeg var ikke langt inde i udredningen, før det stod mig klart, at skulle den opgave løses tilfredsstillende, så var det nødvendigt at se problemstillingen i et bredere perspektiv. Man kunne ikke alene fokusere på, hvad Det naturvidenskabelig Fakultet selv skulle gøre, men også hvad fakultetet kunne gøre sammen med andre fakulteter ved GU og i samarbejde med Chalmers tekniska högskola. Dette ledte frem til, at jeg i udredningen forsøger også at besvare det ovenstående, bredere spørgsmål, alt imens der bliver fokuseret på, hvad Det naturvidenskabelig Fakultet selv kan gøre for at bidrage til dette overordnede formål. Derved er jeg gået lidt ud over kommissoriet (Appendiks 1), men det er håbet, at læseren vil være enig i, at det har været nødvendigt for at gøre et godt fakultet endnu bedre og dermed sammen med andre fremgangsrige miljøer i byen, at gøre Göteborg til et naturvidenskabeligt fyrtårn. At skabe dette fyrtårn er vigtigt for de to universiteter. Det giver et fagligt løft, f.eks. i form af bredere og mere synlige fagmiljøer, som kan tiltrække endnu bedre forskere til universiteterne. Det gør studierne mere interessante for svenske og udenlandske studerende. Det gør naturfagene til mere attraktive for samarbejdspartnere inden for og uden for universiteterne. Men endnu vigtige er det for Göteborg. Det vil styrke erhvervslivet i byen. Veluddannet arbejdskraft, specielt inden for naturfagene, er blandt de mest efterspurgte ressourcer hos moderne erhvervsvirksomheder. Stærke teknisk-naturvidenskabelige fagmiljøer er attraktive samarbejdspartnere for virksomheder. Så en styrkelse af naturfagene vil give vækst og fremgang i Göteborg og dets opland. De næste kapitler vil give en gennemgang af de observation, der er foretaget i forbindelse med udrederens kortlægning af situationen ved Det naturvidenskabelige Fakultet og ved de øvrige, fagligt tilgrænsende fakulteter og institutioner, som har været inddraget i undersøgelsen for at kunne komme frem til de anbefalinger, der afslutter rapporten. Undervejs i processen har jeg modtaget megen hjælp og støtte. Alle har mødt mig med åbenhed og hjælpsomhed og har svaret beredvilligt på alle mine spørgsmål. Jeg er blevet bekræftet i mit udgangspunkt: at Göteborgs universitet er et godt, ambitiøst universitet, som også kan se fordelen ved at forny og forbedre sig og meget gerne sammen med andre samarbejdspartnere. Helt den samme indstilling har jeg mødt hos Chalmers tekniska högskola og selvfølgelig hos Det naturvidenskabelige Fakultet, som jo har været målet for de fleste af mine besøg og samtaler. En stor tak til alle jer, jeg har mødt og talt ved mine besøg (Appendiks 2). Uden jeres bidrag ville denne rapport ikke have været mulig. En særlig tak Det naturvidenskabelige Fakultets ledelsesteam under ledelse af dekan Elisabet Ahlberg, som har vist mig stor tillid i arbejdet, og til rektor Pam Fredman for at tildele mig opgaven og for støtte og opmuntring undervejs i udredningen. Endelig vil jeg takke Magnus Petersson, sekretær (22) 2

14 for rektors ledningsråd, som har deltaget i alle mine møder, og hjulpet mig på alle måder i forbindelse med udarbejdelsen af udredningen. Alle skylder jeg stor tak for at indføre mig i universitetsverden i Göteborg. Meget har jeg lært. Skulle det ikke fremgå af rapporten, så er fejlen kun min. Jeg håber, at denne udredning kan bidrage til et styrket og mere samlet naturvidenskabeligt miljø i Göteborg. Odense den 16 maj 2016 Jens Oddershede Syddansk Universitet (22) 3

15 Indhold Kortlægning: Afsnit 1. Faglig og fysisk organisering af fakultetet 5 Afsnit 2. Profilering af fakultetet 7 Afsnit 3. Fakultetet som en del af Göteborgs universitet 8 Afsnit 4. Relationerne til Chalmers tekniska högskola 8 Afsnit 5. IT-fakultetet 9 Afsnit 6. Uddannelser 10 Anbefalinger: Afsnit 7. Mat-fys-kemi og life science organisering 11 Afsnit 8. Marine videnskaber 13 Afsnit 9. Uddannelser 15 Afsnit 10. Infrastruktur 16 Afsnit 11. IT i Göteborg 16 Afsnit 12. Fakultetsstyrelsens sammensætning 17 Afsnit 13. Ressourceallokering 17 Executive Summary 19 Appendikser Appendiks 1. Kommissoriet 21 Appendiks 2. Besøgsprogrammet 21 Appendiks 3. Udrederen 22 (22) 4

16 Kortlægning af Det naturvidenskabelig Fakultet ved Göteborgs universitet og dets nærmeste samarbejdspartnere 1. Faglig og fysisk organisering af fakultetet Det naturvidenskabelige Fakultet er et af 8 fakulteter ved Göteborgs universitet (GU). Fakultetet består af 7 institutter og 2 centre. Tabel 1 angiver nogle centrale data for de 9 enheder. TABELL 1 HTE %-andel HTE %-andel Forskning (mnkr) 5) Utbildning (mnkr) 5) Utbildning HST Övr T ot varav varav T ot varav varav HST Lärare 1) lärare Övr pers personal 2) Antal HST 3) intäkter anslag externa bidr intäkter anslag lärarutb 4) Kemi och molekylärbiologi 56 33% % Biologi och miljövetenskap 50 40% 77 60% Geovetenskaper 25 45% 30 55% Fysik 27 45% 33 55% Marina vetenskaper* 40 40% 60 60% Kulturvård 27 60% 18 40% Sven Lovén centrum 27 73% 10 27% Matematiska vetenskaper 26 67% 13 33% Svenskt NMR-centrum 0 0% 4 100% * Institutionen bildades ) Kategorin undervisande personal 2) Kategorierna annan undervisande och forskande personal, forskarstuderande, teknisk personal, administrativpersonal och bibliotekspersonal 3) Antal avräknade HST 4) Registrerade HST i datalagret 5) Uppgifterna är hämtade från ekonomiska redovisningen (resultaträkningen) Som det fremgår af tabellen, er der betydelig forskel på størrelsen af de 7 instituttet. Målt i totale indtægter er der næsten en faktor 10 forskel i størrelsen på det største (KMB) og det mindste (MV) institut. Desuden springer det også lidt i øjnene, at ressourcerne til en af fakultetets indsatsområder, de marine videnskaber, er opdelt mellem to store enheder, Institut for Marine Vetenskaber (Marin) og Sven Lovén centrum (SLC). Fakultetet er fysiskt ret opsplittet. Det er placeret på fire forskellige adresser i Göteborg og tre uden for Göteborg. Tre af institutter (Marin, KMB, BioEnv) er placeret på flere forskellige adresser i Göteborg: (22) 5

17 Inden for den nærmeste fremtid planlægges at samle fakultetets aktiviteter i Göteborg på tre adresser: Efter denne reorganisering vil ca. halvdelen institutter ved fakultetet være samlet på én adresse, idet KMB vil være placeret på to adresser i Göteborg, KV vil være til stede både i Göteborg og Mariestad, Marin vil have medarbejdere i Göteborg, på Kristineberg og på Tjärnö, og endelig har BioEnv enkelte medarbejdere på Kristineberg, men langt flere i Göteborg. (22) 6

18 Til forståelsen af fakultetets fysiske opsplitning er det også værd at bemærke, at KV har en betydelig aktivitet (ca. 40 %) i Mariestad, og at SLC ud over forskningsskibet R/V Skagerak har ansvaret for driften af to feltstationer på Tjärnö og Kristineberg. Konklusionen er derfor, at selv efter samlingen på tre adresser i Göteborg er fakultetets 7 faglige enheder fordelt på 5 adresser, og at denne opsplitning berører 4 institutter og 1 center. En sådan fysisk opdeling vil uvægerligt have konsekvenser for den faglige kohærens og synergi, så derfor har det været udrederens opgave at vurdere, om der findes alternative organiseringsformer for fakultetet, som giver en større grad af fysisk samling af fagligt nærtbeslægtede aktiviteter. 2. Profilering af fakultetet Det naturvidenskabelige Fakultet ved Göteborgs universitet tilbyder uddannelse og forskning inden for de sædvanlige naturvidenskabelige fagområder og fremtræder ved første øjesyn som et klassisk naturvidenskabeligt fakultet. Når man ser lidt nærmere på fakultetets aktiviteter, finder man dog to væsentlige særpræg, som adskiller dette fakultet fra de fleste søsterfakulteter på flerfakultære universiteter. Det drejer sig om den betydelig fokus, fakultetet har på den marine forskning. På fakultetets hjemmeside er det udtrykt således: Eftersom Göteborg ligger på västkusten har staden blivit ett naturligt säte för marin forskning och utbildning med inslag av kemi, biologi och geovetenskaper. Den redan starka marina profilen stärktes ytterligare när regeringen 2008 beslutade placera kansliet för det nya Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet. Vi har tillgång till välutrustade forskningsfartyg och två marina fältstationer på nära håll: Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Tjärnö utanför Strömstad och vid Kristineberg i Fiskebäckskil Det andet punkt, hvor fakultetet adskiller sig fra alle øvrige naturvidenskabelige fakulteter, som udrederen har kendskab til, er integrationen af fagområdet kulturvård i et naturvidenskabeligt fakultet. Også dette er fakultetet bevidst om og skriver på sin hjemmeside: Unikt för Göteborgs universitet är kulturvård som ett tvärvetenskapligt ämnesområde, med kopplingar till humaniora, samhällsvetenskap, konst och arkitektur. I samarbete med Mariestads kommun bedrivs utbildning inom landskapsvård, trädgårdsdesign och bygghantverk. Det er udrederens opfattelse at disse to særpræg er en styrke for Det naturvidenskabelige Fakultet og for hele Göteborgs universitet. Universitetet bør værne om denne profil for fakultetet og bør derfor også fortsat med fælles midler være med at skabe baggrunden for at kunne udvikle de to omtale fagområder. Undervisningen og forskningen i kulturvård foregår i både Göteborg og Mariestad. Selv om den største del af aktiveteterne finder sted i Göteborg, så er der væsentlige aktiviteter i Mariestad, og der er infrastruktur og faciliteter i Mariestad, som det ville være uhensigtsmæssigt at flytte til Göteborg. Den faglige bredde af instituttets tilbud ville blive kraftigt reduceret uden aktiviteterne i Mariestad. Den marine forskning og uddannelse er i dag organiset i flere enheder. Forskerne er ansat ved Institut for Marine Videnskaber(Marin) og i nogle få tilfælde ved Institut for Biologi og Miljøvidenskab. Infrastrukturen med tilhørende servicepersonale er organiseret i Sven Lovén centrum (SLC). Dette center opererer tre fysiske enheder, feltstationer på Kristineberg og Tjärnö samt R/V Skagerak. Alle forskere med arbejdsted på Tjärnö er ansat ved Marin, medens situationen på Kristineberg er den, at nogle forskere på denne feltstation valgte ikke at tilslutte sig Marin, da dette institut dannedes for nylig, og de er således fortsat ansat ved Institut for Biologi og Miljøvidenskab. Universitetet er ved at få bygget et nyt og på alle måder væsentligt forbedret forskningsskib, som vil få samme navn som det nuværende. Leveringen af skibet fra skibsværftet i Gdansk er meget forsinket. (22) 7

19 P.t. forventes det afleveret til universitet tidligst i august 2016, mere end et år forsinket i forhold til den oprindelige tidsplan. De samlede halvårlige indtægter ved Marin er 71 Mkr (Tabel 1), og de helårlige indtægter ved SLC er 56 Mkr (Tabel 3). I forbindelse med anbefalingerne vil der være kommentarer til organiseringen af den marine forskning ved Det naturvidenskabelige Fakultet. 3. Fakultetet som en del af Göteborgs universitet I Tabel 2 er der angivet data for de 8 fakulteter ved Göteborgs universitet. Som det fremgår, er Sahlgrenska Akademin (SA) det største på alle parametre, mens Det naturvidenskabelige Fakultet på visse parametre er det næststørste. IT-fakultetet er det mindste, og er også lidt særegen på den måde, at begge dets institutter er fælles mellem GU og Chalmers. Det naturvidenskabelige Fakultet samarbejder med flere af de øvrige fakulteter, men det det mest udbredte samarbejde findes med SA, og her er det i særdeleshed molekylærbiologidelen af KMB, der står for dette samarbejde. Af denne grund vil dette fagområde også fremadrettet være placeret på samme campus som SA (afsnit 1). TABELL 2 Fotnoter finns under tabell 1. HTE %-andel HTE %-andel Forskning (mnkr) 5) Utbildning (mnkr) 5) Utbildning HST Övr Lärare 1) varav varav T ot varav varav HST lärare personal 2) Övr pers Antal HST 3) anslag externa bidr intäkter anslag lärarutb 4) HFS % % SFS % % HHFS % % UFS % % SA % % NFS % % KFS % % IT FS 57 51% 54 49% Relationerne til Chalmers tekniska högskola I Göteborg findes to af Sveriges største og mest anerkendte universiteter, Göteborgs universitet (GU) og Chalmers tekniska högskola. Chalmers er et teknisk universitet og GU er et bredt dækkende universitet med aktiviteter inden for naturvidenskab, humaniora, samfundsvidenskab, uddannelsesvidenskab, kunst og sundhedsvidenskab. På denne måde kan sige, at de to universiteter supplerer hinanden. Når det imidlertid kommer til de fagområder, som er nært beslægtet som f.eks. naturvidenskab - inkl. IT -, så bliver det en nødvendighed at have en koordination mellem de to universiteter for at sikre, at Göteborg som den næststørste by i Sverige får den nationale og internationale synlighed, som det samlede ressourceforbrug inden for nærtbeslægtede fagområder berettiger til. I dag har disse overvejelser ført til, at Institut for matematiske videnskaber (MV) er et fælles institut mellem Chalmers og Det naturvidenskabelige Fakultet, fysisk placeret på Chalmers campus (Johanneberg) og med én institutleder, som har en dobbeltreference til rektor på Chalmers og til (22) 8

20 dekanen for Det naturvidenskabelige Fakultet. Historisk set har der været en lignende konstruktion på fysik-området. Den blev ophævet 2005, da det fælles institut havde store økonomiske problemer, og man vurderede, at det var nødvendigt at opdele instituttet for at udrede de økonomiske forhold for at bringe fysikmiljøet i Göteborg på fode igen. Tilbage i 1964 blev der også etableret et fælles institut i geologi mellem de to universiteter. Dette samarbejde ophørte i 1997, da det fagligt noget bredere Institut for Geovidenskaber dannedes ved GU og GU s geologi-aktiviteter blev en del af dette institut. På IT-området har samarbejdet mellem de to universiteter resulteret i to fælles IT-institutter mellem de to universiteter(se afsnit 5). I 2008 blev der på foranledning af rektorerne for Chalmers og GU foretaget en juridisk udredning med titlen Rättsliga förutsättningar för ledningsfunktionen vid institutionell samverkan mellan olika huvudmän, som konkluderer, at der ikke er noget juridisk til hinder for, at de to universiteter driver integreret virksomheder, herunder fælles institutter, forudsat at visse regler for referencer og afrapportering opfyldes. De anbefalede retningslinjer er nu inkluderet i den måde, man styrer de fælles institutter på. Der er således mange års erfaring med fagligt samarbejde mellem de to universiteter, og udrederen har valgt at se på, om et øget universitetssamarbejde inden for naturvidenskab kunne bidrage til yderligere at styrke naturvidenskab og teknik i Göteborg og således også Det naturvidenskabelige Fakultet ved GU, jævnfør målsætningen i forordet. 5. IT-fakultetet IT-fakultetet blev oprettet i 2001 som et fælles IT-universitet mellem Chalmers tekniska högskola og Göteborgs universitet. Senere blev det til et fælles IT-fakultet, og i dag er IT-fakultetet alene et fakultet ved GU. Det består af to institutter, Institut for data- og informationsteknik og Institut for anvendt informationsteknologi, og begge disse er fællesinstitutter mellem Chalmers og GU, styret efter samme principper som MV. Institutlederne på de to institutter refererer til henholdsvis rektor på Chalmers (Chalmers-siden) og til dekanen for IT-fakultetet(GU-siden) igen samme type af dobbeltreference, som man genfinder på MV. Institutterne er placeret på de to campusser, Lindholmen og Johanneberg. Fakultetets dekan er ansat af Chalmers, men referer i sit daglige virke til rektor for GU. (22) 9

21 6. Uddannelser Nedenstående figur angiver udviklingen i naturvidenskabelige studerende ved GU i årene Det naturvidenskabelige Fakultet har i år indskrevet ca studerende, og hvert år starter ca. 700 nye studerende på fakultetets studier. Årligt dimitteres ca. 400 kandidater fra fakultetet. Antallet af indskrevne studerende omregnet til fuldtidsstuderende svarer til ca Dette billede har været forholdsvis konstant over et antal år, som det fremgår af den foranstående figur. Fakultetet udbyder 17 kandidatstudier, 19 masterstudier og et 2-årigt studium i datorstyrd fysikalisk mätteknik. Som hos alle øvrige natuvidenskabelige miljøer i den vestlige verden er det en udfordring blot at fastholde tilgangen til de naturvidenskabelige studier, specielt inden for fysik og kemi. Derfor er det tilfredsstillende at kunne notere fra ovenstående tabel, at det er lykkedes for Det naturvidenskabelige Fakultet at fastholde en nogenlunde konstant studenterbestand i en årrække. Det er også kun lykkedes på grund af en et imponerende antal rekrutteringstiltag, som omfatter alle typer af aktiviteter, man genfinder hos andre gode naturvidenskabelige miljøer, der bekymrer sig om deres rekrutteringsgrundlag. Det kan dog ikke skjules, at status quo i studenterbestand ikke er et tilfredsstillende resultat for et ambitiøst naturvidenskabeligt fakultet, og i forhold til antallet af ansatte ville det også være hensigtsmæssigt at tiltrække endnu flere studerende til fakultetet eller i hvert fald at få fakultetets lærere involveret i flere uddannelser, herunder også uddannelser ved andre fakulteter ved GU og måske også ved Chalmers. Dette forhold vil blive kommenteret på i anbefalingerne. (22) 10

22 Anbefalinger På basis af de informationer, der er beskrevet i de foregående afsnit, vil resten af udredningen være anbefalinger, som efter udrederens opfattelse kan medvirke til at fremme det helt overordnede udgangspunkt for denne udredning, nemlig at styrke naturvidenskabelig forskning, uddannelse og de udadrettede aktiviteter i bred almindelighed i Göteborg med henblik på at øge både deres nationale og internationale synlighed. Udgangspunktet har været, hvordan dette kan opnås ved brug af de eksisterende ressourcer til disse områder i Göteborg. Kodeordene for anbefalingerne er samarbejde og koordinering. Det er udrederens opfattelse, at ved i endnu højere grad end i dag at udnytte og samordne hinandens styrker kan fællesskabet blive stærkere i hvert fald inden for naturvidenskab og teknik og tilgrænsende fakområder. Det var også den helt overordnede holdning hos mange af de personer, der blev interviewet. Flere initiativer er på vej i den retning, specielt hvad angår de fysiske rammer for universitetsaktiviteterne i Göteborg. En helt afgørende forudsætning for en vellykket koordinering af uddannelses- og forskningsaktiviteter i Göteborg er, at de to universiteter helhjertet støtter op om bestræbelserne en forudsætning, jeg vurderer, er til stede for øjeblikket. De efterfølge anbefalinger repræsenterer forskellige tiltag, som ifølge udrederens opfattelse vil understøtte dette formål. 7. Mat-fys-kemi og life science organisering Koordineringsbestræbelserne har både et fagligt og et fysisk aspekt. Det faglige aspekt handler bl.a. om, hvordan man organiserer forskningsenheder, fælles infrastruktur, fælles uddannelse og fælles forskningsprojekter. Det fysiske aspekt er først og fremmest et spørgsmål om den fysiske placering af forskningsmiljøerne. Fysisk nærhed fremmer et fagligt fællesskab, så derfor arbejder både GU og Chalmers med at lokalisere forskningsmiljøerne på færre adresser i Göteborg. Det er udrederens opfattelse, at også en større grad af faglig koordinering ville kunne gavne forskningen og uddannelsen i Göteborg, herunder i særlig grad den naturvidenskabelige del af aktiviteterne. Det gælder for organisering i fællesskab mellem GU og Chalmers, og det gælder også mere specifikt for organiseringen internt på Det Naturvidenskabelige Fakultet. Hvad angår organiseringen i fællesskab mellem de to universiteter, så er både IT-fakultetets to institutter og Institut for Matematiske Videnskaber gode eksempler på, hvordan et fællesskab mellem GU og Chalmers kan styrke den faglighed, der findes i Göteborg inden for matematik og IT. Derfor er det udrederens forslag, at dette fællesskab genskabes inden for fysik, og at det påbegyndes i kemi ved at etablere fællesinstitutter mellem GU og Chalmers i fysik og kemi, begge placeret på Campus Johanneberg. Derved skabes nogle af de største institutter inden for disse fag i Sverige, og sammen med Institut for Matematiske Videnskaber vil de danne et nyt grundfagligt, naturvidenskabeligt knudepunkt i Sverige. Fællesinstitutteterne mellem GU og Chalmers i fysik og i kemi foreslås etableret på præcis de samme præmisser, som for gælder for Institut for Matematiske Videnskaber, dvs. ledelsesmæssigt og ressourcemæssigt efter en model, som i flere år har vist sig at fungere meget tilfredsstillende for matematik. (22) 11

23 For fysiks vedkommende vil der være tale om at fusionere de nuværende institutter for Teknisk Fysik(66 HTE lærere) og Fundamental Fysik(12 HTE lærere) ved Chalmers med GU s Institut for Fysik(27 HTE lærere). Derved skabes der et slagkraftigt Institut for Fysik med 105 HTE lærere og et samlet forskningsbudget på ca. 300 Mkr per år. De to fysikinstitutter på Chalmers er for ganske nylig blevet fusioneret til et institut, og forslaget går således ud på at tilslutte Institut for Fysik fra GU til denne fusion. Da det ikke er så længe siden, man måtte opgive at have et fælles fysikinstitut på grund af økonomiske styringsproblemer, er det vigtigt, at det nye fælles fysikinstitut lærer af den historie, og at det nye institut således skabes på et aftalegrundlag mellem Chalmers og GU, som forhindrer en gentagelse af disse økonomiske problemstillinger. For kemis vedkommende er situationen den, at der ved Chalmers findes et Institut for Kemi og Kemiteknik med 85 HTE lærere og et forskningsbudget på 310 Mkr per år. Kemi ved GU er en del af KMB instituttet, der blev dannet ved en fusion i 2012 mellem Institut for Kemi og Institut for Celleog Molekylærbiologi. De to oprindelige dele af KMB er stadig fysisk adskilte, idet kemi har til huse på Campus Johanneberg og molekylærbiologi er på Lundberglabb, idet der dog er planer om at flytte molekylærbiologi til Medicinareberget(se afsnit 1). Det nærværende forslag går således ud på, at man igen opdeler KMB i kemi og molekylærbiologi, og at kemidelen fusioner med Institut for Kemi og Kemiteknik ved Chalmers og danner et nyt fælles GU-Chalmers Institut for Kemi. De dele af KMB, der fremover indgår i det nye fælles Institut for Kemi forbliver ifølge forslaget på campus Johanneberg. Hvilke dele af KMB, det drejer sig om, bør fastlægges efter en omhyggelig faglig vurdering af de relevante samarbejdsflader internt på GU og i forhold til Chalmers. Der bør gennemføres en faglig udredning, som inddrager alle relevante parter fra Chalmers og GU, så man har det bedste grundlag for beslutningen. Ud over Det naturvidenskabelige Fakultet, herunder medarbejderne på KMB, vil det ved GU også være relevant at inddrage Sahlgrenska Akademin, da det faglige samarbejde mellem institutterne ved SA og molekylbiologerne også bør styrkes ved reorganiseringen. I den forbindelse må det være en selvstændig opgave at sikre, at Core Facilities ved SA fremover udnyttes af de naturvidenskabelige forskere i større omfang end for nærværende. Den overordnede vision bag opdelingen af KBM i det kemi og molekylærbiologiske dele igen er at skabe et internationalt fyrtårn i mat-fys-kemi på Johanneberg og et internationalt life science fyrtårn på Medicinareberget Derfor er det essentiel ud over Det naturvidenskabelige Fakultet og SA også at inddrage Chalmers i udredningen om hvilke aktiviteter, der skal være inden for kemi på campus Johanneberg og i life science på Medicinareberget. Det vil styrke Göteborg muligheder for international synlighed inden for life science, hvis både GU og Chalmers aktiviteter inden for dette område kunne være fysisk samlokaliseret, og det er udrederens opfattelse, at den fælles placering bør ske så tæt som muligt på Universitetshospitalet, dvs. på Medicinareberget. Om den fysiske samlokalisering også skal involvere fælles faglig organisering i fælles institutter, som på mat-fys-kemi området, vil være et naturligt opmærksomhedspunkt, men vil i påkommende tilfælde kræve en særlig udredning. At skabe den nødvendige synergi på de biomedicinske og molekylærbiologiske på GU ville naturligt være det første skridt i forhold til et styrket life science campus på Medicinareberget. Det anbefales derfor, at der på rektors initiativ igangsættes et udvalgsarbejde mellem Det naturvidenskabelige Fakultet og Sahlgrenska Akademin med henblik på at kortlægge, hvilke initiativer der vil kunne bidrage til at styrke og udbygge det allerede eksisterende samarbejde mellem de to fakulteter inden for life science. Denne anbefaling skal ses i sammenhæng med anbefalingen i afsnit 9 vedrørende nye uddannelser. (22) 12

24 8. Marine videnskaber De marine videnskaber er et indsatsområde for Det naturvidenskabelige Fakultet og bør også fremover være det. Der har været brugt mange kræfter på at fremme både den nationale og internationale synlighed af dette indsatsområde. Universitetet og fakultetet har understøttet denne ambition, og bedømt på sædvanlige videnskabelige kvalitetskriterier som forskningspublikationer, tiltrækning af eksterne ressource og internationale samarbejdspartnere er denne indsats en succes. Indsatsen understøttes med betydelige ressourcer fra fælles universitære midler, senest med 13.4 Mkr. til SLC og NMR centrum i Med god støtte fra universitetsfælles midler er det ligeledes, som tidligere nævnt, lykkedes at finde midler til at anskaffe et topmoderne og veludstyret nyt forskningsskib. De forøgede driftsomkostninger på ca. 5 Mkr af det nye skib i forhold til driften den nuværende R/V Skagerak vil - i hvert fald i den første periode efter ibrugtagningen - give et øget pres på økonomien i driften af SLC, en økonomi som i forvejen er lidt anstrengt, se det nedenstående regnskab for SLC for 2015 i Tabel 4. Det skal bemærkes, at lønomkostningerne i dette regnskab kun omfatter løn til servicepersonale og ikke til forskere med arbejdssted på de to feltstationer. Hvad kan man så gøre for at sikre, at de marine videnskaber fortsat kan udvikle sig og helst også blive yderligere styrket? Denne udredning foreslår flere tiltag. For det første foreslås, er at man fusionerer SLC og Marin til et fælles institut, som således vil organisere både forskning, uddannelse og infrastruktur. Desuden foreslås, at alle marine forskere på de to feltstationer fremover tilknyttes Marin, herunder også de få på Kristineberg, som i dag er tilknyttet Institut for Biologi og Miljøvidenskab. Marin er et nydannet institut, som har en del fusionsudfordringer, man er i færd med at løse. Imidlertid viser erfaringen, at man får størst udbytte af et fagligt fælleskab, hvis fællesskabet også omfatter den infrastruktur, der anvendes. I dag er det jo også allerede sådan, at alle forskere på Tjärnö og en stor del af forskerne på Kristineberg er ansat på Institut for Marine Videnskaber, så man kan sige, at de er ansat på Marin, men arbejder på SLC. Det er også en erfaring, at forskere mere flittigt anvender infrastruktur på eget institut end på en anden enhed, hvor der måske betales for benyttelse af det. Da infrastrukturen på SLC benyttes af andre institutter ved fakultetet og da også gerne skulle være bredt til rådighed for eksterne interessenter så er det vigtigt, at en fusion af SLC ind i Marin fastholder en bredt sammensat styregruppe, som garanterer tilgængelighed og åbenhed i forhold til instituteksterne brugere af de marine infrastrukturfaciliteter. Fusionen af SLC og Marin vil styrke fagligheden af den marine satsning ved GU, men det vil ikke garantere en langtidsholdbar økonomi, som også giver plads til ekspansion og nye aktiviteter, og dette er en nødvendighed for at opnå ambitionen om at gøre den marine forskning ved GU til det ledende center af sin art i Sverige, og dermed få en endnu større international synlighed. For at opnå dette formål er det udrederens anbefaling, at man arbejder frem mod kun at have en feltstation, altså at man lukker enten feltstationen på Tjärnö eller på Kristineberg. Der er flere andre grunde til denne anbefaling. Ved at flytte forskermiljøerne samme vil man få større kritisk masse, så det samlede forskningsmiljø vil blive et endnu mere attraktivt uddannelses- og forskningsmiljø og således tiltrække endnu flere studerende og gæsteforskere. Der er tegn på en vis overkapacitet på de to nuværende placeringer, så en sammenflytning vil kunne give en mere rationel udnyttelse af indsatsen. Ingen af faciliteterne de to steder er så unikke, at de ikke enten vil kunne flyttes eller genfindes ved den anden feltstation. Begge feltstationer tilbyder stort set de samme muligheder til forskerne, så ved at udbygge den feltstation, der bevares, vil man kunne tilbyde forskerne lige så gode vilkår som nu. (22) 13

25 Til gengæld vil en fokusering på én placering kunne frigøre ressourcer til forskning og uddannelse, som i dag bruges på servicepersonale og husleje. Af det ovenstående regnskab fremgår, at lønomkostningerne er stort set de samme på de to feltstationer, og at der er en mindre forskel i huslejeomkostningerne. TABELL 3 Mange af disse lønomkostninger bruges i dag til omkostninger, som er de samme begge steder, som bespisning, værelseshåndtering, information og teknisk service. Fra det ovenstående regnskab kan man se, at udgifter til lønninger, drift og husleje er ca. 27 Mkr på Tjärnö og ca. 21 Mkr på Kristineberg. Selv om der vil være omkostninger til yderligere husleje, personale og drift, hvis at samle aktiviteterne på en adresse, så er det udrederens opfattelse, at mange dobbeltfunktioner vil kunne undgås, og der vil frigøres et betydeligt beløb, som kan give den tiltrængte faglige styrkelse af det marine miljø, idet det anbefales, at fakultetet fortsat anvender de frigjorte ressourcer på det det nye, fusionerede marine institut. I den forbindelse bør fakultetet være opmærksom på, at de midler, som i dag er tilknyttet forskere ved BioEnv, som har arbejdsplads på Kristineberg og således arbejder med marin forskning, også fremover er en del af den marine forskning. Det kan mest hensigtsmæssigt sikres ved, at disse forskere fremover tilknyttes fusionsinstituttet mellem SLC og Marin, som nævnt tidligere i dette afsnit. Alternativt må ressourcerne overføres fra BioEnv til det marine fusionsinstitut, når de omtalte forskere ikke længere er ansatte ved GU. Hvilken af de to feltstationer, der skal nedlægges, bør baseres på en selvstændig udredning. Kommissoriet for udredning bør forholde sig til parametre som bl.a. Kvaliteten og nytteværdien af infrastruktur, apparatur og lign. på feltstationen, der bevares, således at man bygger på det bedste, man har nu Omkostningerne ved at flytte forskere til den feltstation, der foreslås bevaret Kvaliteten af de eksisterende bygninger, herunder bespisnings- og overnatningsfaciliteterne Kvaliteten og nytteværdien af feltstationen i forhold fakultetets uddannelser (22) 14

26 Attraktiviteten af feltstationen for fakultetets egne medarbejdere og gæster Den samlede økonomi i placeringen det ene eller det andet sted Lokal støtte til feltstationen Hvornår lokaliseringen på én adresse kan være tilendebragt Det kunne være hensigtsmæssigt, hvis man inddrog international bistand i denne udredning. Det er også anbefalingen, at dette udredningsarbejde igangsættes så hurtigt som muligt, så perioden med usikkerhed for både ansatte og gæster bliver så kort som muligt. Hvis man på den anden side gennemføre en sådan styrkelse af en af feltstationer, vil det betyde en klar styrkelse af den marine forskning ved GU, og dermed endnu et element i den overordnede strategi om at styrke naturvidenskab i Göteborg. 9. Uddannelser Hvis der oprettes flere fælles institutter mellem GU og Chalmers, vil der være mulighed for et bredere undervisningsfællesskab mellem de to universiteter. Det viser erfaringer fra institutfællesskabet i matematik. Dette fælleskab kan bestå i, at undervisere fra begge universiteter kan deltage i undervisningen i begge universiteters uddannelser og således give et bredere fagtilbud til de studerende ved begge universiteter. Det vil gøre studierne i Göteborg mere interessante - og tiltrækkende for nye studerende fra ind- og udland. Undervisningsfællesskab findes i et vist omfang inden for fysik allerede, men det kan med fordel øges i dette fag, og i endnu større omfang inden for kemi. Undervisningsfællesskab vil også kunne udvikles i et større omfang inden for life science, hvis der etableres et life science campus på Medicinareberget. Det gælder i særdeleshed, hvad angår et udvidet undervisningsfællesskab mellem Sahlgrenska og Det naturvidenskabelige Fakultet inden for tilgrænsende fagområder på de to fakulteter. De naturvidenskabelige uddannelser ved GU vil også kunne styrkes ved at udvikle nye uddannelser, som tiltrækker nye typer af studerende. Det er erfaringer fra lande, som ligner Sverige, at det i særlig grad er muligt at interessere nye studerende for naturvidenskab, hvis man tilbyder uddannelser på grænsefladerne mellem naturvidenskab og andre nærtliggende fagområder, specielt sundhedsvidenskab. Med dannelsen af et samlet life science campus ville denne mulighed lettere kunne afprøves også i Göteborg. Nye uddannelser af den slags kunne f.eks. molekylær medicin eller biomedicin. Den eksisterende farmaceutuddannelse er et eksempel på et sådant uddannelsesfællesskab, men det er udrederens opfattelse, at der findes en række uudnyttede uddannelsesmuligheder, som man med fordel kunne tilbyde også i Göteborg. Det er uddannelser, som er attraktive for både nye studerende og for erhvervslivet. Det samme gælder for uddannelser inden for medicinsk teknologi og maritim teknologi, som også vil kunne udvikles i Göteborg, hvis Chalmers blev involveret i arbejdet med nye uddannelser på grænsefladerne mellem naturvidenskab og tilgrænsende fagområder. Det anbefales, at rektor nedsætter en task force mellem Det naturvidenskabelige Fakultet og Sahlgrenska Akademin, som med inspiration fra andre universiteter med lignende profiler inden for naturvidenskab og sundhedsvidenskab fremkommer med et katalog over nye uddannelsesmuligheder i fællesskab mellem de to fakulteter. Her tænkes på både grunduddannelser og masteruddannelser og på uddannelser for såvel svenske som udenlandske studerende. Hvis der findes opbakning til ideen, kunne noget lignende gennemføres mellem Chalmers og Det naturvidenskabelige Fakultet. (22) 15

27 10. Infrastruktur Gode infrastrukturelle muligheder er helt afgørende for naturvidenskabelig forskning og uddannelse. Derfor investeres der også betydelige ressourcer i disse ved alle ambitiøse universiteter med naturvidenskabelige miljøer - og derfor også ved Göteborgs universitet. En del af disse investeringer foretages lokalt på de enkelte institutter og i de enkelte forskergrupper. Disse er ikke en del af denne udredning. Til gengæld er det et opmærksomhedspunkt, hvordan man får en optimal udnyttelse af de infrastrukturelle midler, som stilles til rådighed af midler fra fakultetet/dekan eller universitetet/rektor og fra nationale midler. De største infrastrukturinvesteringer ved Det naturvidenskabelige Fakultet af denne art er SLC og NMR centrum. Som det ser ud p.t., finansierer rektor ca. ¼ af driften af NMR centrum og ca. 1/3 af driften af SLC. Resten finansieres af Det naturvidenskabelige Fakultet og eksterne bidragydere og brugere. Det er udrederens vurdering, at midler fra rektor altid vil være nødvendige for at opretholde driften af disse infrastrukturfaciliteter, og at investeringer af mindst det nuværende omfang også vil være nødvendige i årene fremover for både SLC og NMR centrum, hvis de skal bevare og gerne styrke deres nationale og internationale synlighed. Det anbefales også, at Det naturvidenskabelige Fakultet har en særlig fokus på, hvordan man kan fastholde, at både SLC og NMR centrum forbliver nationale infrastrukturfaciliteter. Det er allerede et indsatsområde på fakultetet, men på grund af konkurrence fra andre udbydere af tilsvarende faciliteter, vil det være en god ide, hvis denne indsats øgedes. Ved Sahlgrenska Akademin findes centrale, fælles infrastrukturelle faciliteter Core Facilities som kan udnyttes i naturvidenskabelig forskning. Det drejer sig f.eks. om dyrestalde og en række større spektrometre. Det er vurderingen, at disse faciliteter ikke for nærværende udnyttes i særlig stort omfang af forskere ved Det naturvidenskabelige Fakultet, hvilket ikke er optimalt hverken set fra et ressourcemæssigt synspunkt eller fra et forsknings- og uddannelsesmæssigt synspunkt. En sammenflytning af på Medicinareberget, som beskrevet i afsnit 7, kan forbedre mulighederne for en større udnyttelse af Core Facilities af en bredere kreds af brugere. Det er imidlertid udrederens opfattelse, at der derudover er behov for se på nye økonomiske incitamentsmodeller, som kan tilskynde den enkelte forsker ved Det naturvidenskabelige Fakultet til at benytte det allerede eksisterende fælles infrastruktur i Core Facilities. Det kan også anbefales, at fakultetet vurderer, om NMR centrum fortsat skal være en selvstændig lille - enhed på Det naturvidenskabelige Fakultet. Som ved fusionen af SLC og Marin, vil man kunne have lignende faglige fordele ved at indfusionere NMR centrum i et af de to institutter, der vil blive resultatet af opdelingen af KMB i to institutter. Hvilket af de to nye institutter, det måtte være mest relevant at vælge som nyt hjemsted for NMR centrum, må bero på en nøjere analyse af de faglige synergier, som kan opnås ved en eventuel indfusionering. I den forbindelse kunne det også være relevant at tage en eller anden for form associering til Core Facilities i betragtning. 11. IT i Göteborg Eksistensen af et selvstændigt, lille IT-fakultet i Göteborg har været et opmærksomhedspunkt i denne udredning. Der er gode historiske baggrunde for dette faktum, som forklaret i afsnit 5. Ser man imidlertid på, hvordan IT-fagområdet er placeret organisatorisk ved større flerfakultære universiteter internationalt, så er det som regel en del af et naturvidenskabelig-teknisk miljø, også selv om dette fagområde i Göteborg og andre lignende steder har relevante samarbejdsrelationer til f.eks. samfundsvidenskab og humaniora. Desuden er IT-fakultetets beskedne størrelse i sig selv et argument for, at det med fordel kunne være en del af et større fakultet. På Chalmers er denne problemstilling ikke eksisterende, eftersom der ikke findes en fakultetsstruktur på dette universitet, og de to IT- (22) 16

28 institutter bliver derfor behandlet på præcis samme organisatorisk som f.eks. Institut for Matematiske Videnskaber. Udrederen er opmærksom på, at spørgsmålet om, hvorvidt der skal være et selvstændigt IT- fakultet, har været behandlet for nylig på GU med det nuværende resultat til følge. Derfor er denne fusion måske ikke en problemstilling, der har stort hastværk. Hvis man imidlertid ønsker at skabe et stærkt og sammenhængende naturvidenskabeligt miljø i Göteborg, der jo er den overordnede formål med udrederens anbefalinger, så bør man på sigt også overveje at indfusionere IT-fakultetet i Det naturvidenskabelige Fakultet. 12. Fakultetsstyrelsens sammensætning Fakultetsstyrelsen spiller en central rolle i formuleringen af Det naturvidenskabelige Fakultets strategi. Derfor er det vigtigt, at det er sammensat på en måde, som afspejler denne rolle. Det er imidlertid udrederens indtryk fra besøgene ved GU, at fakultetsstyrelsen meget ofte agerer som et interesseorgan for de enkelte institutter, snarere end som et organ, der varetager de fælles interesser for fakultetet. Det er også udrederens opfattelse, at denne ageren fremmes af det faktum, at hvert institut har ét medlem i fakultetsstyrelsen, og dette medlem føler det som sin forpligtigelse at repræsentere sit instituts interesse. Derved bliver det vanskeligt for fakultetsstyrelsen at træffe strategiske beslutninger, som ikke i alle tilfælde kan gavne alle institutter. At varetage interessen for de enkelte institutter er først og fremmest en opgave for institutlederen (prefekten), og det sker på fakultetet igennem møderne i Prefektrådet. Det er ikke den centrale opgave for Fakultetsstyrelsen. For at fremme at fakultetsstyrelsen i højere grad end nu påtager sig en rolle som det organ, der træffer strategiske beslutninger for Det naturvidenskabelige Fakultet, foreslås det at ændre sammensætningen af fakultetsstyrelsen. Det foreslås, at man får to universitetseksterne medlemmer af styrelsen, og at ikke alle institutter er repræsenteret i styrelsen. De to eksterne medlemmer skal have faglig indsigt i naturvidenskabelig uddannelse og forskning og skal have samme stemmeret som de interne medlemmer af styrelsen. Indsigt i universitetspolitik vil også være en fordel ved udpegningen af de to eksterne medlemmer af styrelsen. Det foreslås, at de to eksterne medlemmer udpeges af rektor efter indstilling fra fakultetets dekan. Denne model for sammensætning af fakultetsstyrelsen har i andre sammenlignelige lande og i andre fakultetsstyrelser bevidst at kunne medvirke til en større grad af fokus på fælles interesser for hele fakultetet. 13. Ressourceallokering Selv om det ikke har været et hovedfokus for udredningen, så er de basale mekanismer til fordeling af midler mellem fakulteterne ved GU og mellem institutterne ved Det naturvidenskabelige Fakultet også blevet gennemgået som led i denne udredning. Hovedkonklusionen er, at fordelingsprincipperne er, som man finder det på andre lignende, større universiteter. Fordelingen med 80 % basisbevilling og 20 % præstationsbevilling, der benyttes på både universitets- og fakultetsniveau, tilgodeser så vel den stabilitet og kontinuitet, der skal være til stede i finansiering af universitetsaktiviteter som den dynamik, der tilsikrer, at der samtidigt er fokus på nytænkning, innovation og nye tiltag. De er også udrederens opfattelse, at de parametre, som indgår i beregningen af såvel basis- som præstationsbevillingen på begge ledelsesniveauer er velvalgte og giver de rigtige incitamenter i forhold til universitetets formål og strategi. Endelig er det også naturligt, at disse parametre må fastsættes på et tidspunkt, og at man så løbende måler forbedringer i forhold til dette udgangspunkt, og (22) 17

29 at det er disse forbedringer, der er udgangspunktet for fordelinger af midler til et fakultet eller et institut et givet år, sådan som man gør på GU. Den sidstnævnte procedure har dog den skavank, at hvis udgangspunktet for en enhed(fakultet eller institut) reelt lå højt i forhold til andre enheder det år, man har valgt som udgangspunkt for at fastsætte fremtidige forbedringer, så får den enhed vanskeligere ved at opnå de forbedringer, som modellen belønner. Det er udrederens opfattelse, at noget sådant kunne være tilfælde for Det naturvidenskabelige Fakultet, og at det ville være hensigtsmæssigt at få vurderet, om modellen til fordeling af ressourcer på GU skulle have et eftersyn på dette område. Hvad angår fordelingen af midler mellem institutterne på Det naturvidenskabelige Fakultet, så vil der kun blive kommenteret på én detalje, nemlig udregningen af præstationsdelen. I den indgår tre parametre bibliometri, eksterne bevillinger og doktorseksaminer, alle tre meget relevante mål for dagens præstationer på de enkelte institutter. At man så før udmøntningen af midler vægter disse parametre med antallet af professorer med udgangen af 2012 har en vis bevarende virkning i forhold til status quo og fjerner derfor noget af den dynamik, som netop præstationsbevillingen skulle belønne. Det anbefales derfor, at man overvejer en ændring i denne praksis ved fakultetet. (22) 18

30 Executive Summary The purpose of the review of the Faculty of Science at Gothenburg University has been to come up with suggestions that may make the Faculty more united both physically and in terms of its activities in research, teaching and outreach. During the course of the review it became clear that in order to do so it was necessary to widen the scope of the analysis to include also the central cooperation partners of the Faculty of Science - including Chalmers Technical University and other Faculties at Gothenburg University (GU). Thus, the recommendations listed below do also to some extent involve these partner institutions. The headline for the recommendations is Gothenburg, a light tower for Swedish science and engineering. The light tower will have two foci in Gothenburg, one for mathematics, physics and chemistry at Johanneberg and one for life science at Medicinareberget. In order to achieve this purpose the reviewer suggests that 1. Two new departments, one in chemistry and one in physics, should be established as a merger of said activities at both Chalmers and GU and both departments should be placed physically at the Johanneberg campus together with the existing, common Department of Mathematical Sciences 2. A process should be initiated in order to determine how the current Department of Chemistry and Molecular Biology at GU will be spilt up into chemistry (at Johanneberg) and molecular biology (at Medicinareberget) 3. Another process should be initiated to coordinate the life science activities of Sahlgrenska Akademin, the Faculty of Science and Chalmers. It is proposed that all of these activities will be placed at Medicinareberget in the future. The reviewer supports that the Faculty of Science maintains and further develops its profiling areas in marine science and conservation. In order to do so the following new measures are proposed 4. All marine activities at GU should be found in one department. Thus, the Sven Lovén centre for Marine Infrastructure and the Department of Marine Sciences merges and the remaining marine scientist currently at the Department of Biology and Environmental Sciences are transferred to the new, merged Department of Marine Sciences 5. One of the two existing marine field station should be closed and all activities are transferred into one of the stations. Which one of stations to be closed should be determined after review described in more detail in sec. 8. Other recommendations include 6. The merger of science activities at both Medicinareberget and Johanneberg ought to lead to recruitment of more students in science in Gothenburg. Proposals for new educations as well as for a process that may lead to further collaboration in this field is outlined in sec Methods are proposed to ensure that the Core Facilities at Sahlgrenska are used to a larger extent than now by also scientists at the Faculty of Science 8. It is recommended that the Faculty of Science considers the possibility of merging the NMR centre into one of the departments that will be result of the split of KMB into chemistry and molecular biology 9. As the reviewer consider IT primarily a be science activity it is proposed that the IT Faculty at GU sometime in a not too distant future becomes part of the Faculty of Science (22) 19

31 10. In order to increase the strategic decision power of the faculty council of the Faculty of Science it is proposed to change its composition from one representative from each department to a situation with two external members and fewer internal members than the number of departments at the Faculty of Science 11. The reviewer suggests that GU reconsiders the model used to allocate university research money to its Faculties. In particular, the aspect of the model that rewards improvements in performance relative to a set year may be worthwhile to look into 12. Also the Faculty of Science is asked to reconsider the way it allocates the performance part of basic research funds to its departments. (22) 20

32 Appendikser Appendiks 1. Kommissoriet Formålet med denne udredning har været at vurdere mulighederne for at styrke Det naturvidenskabelige Fakultet som en del af Göteborgs universitet. Udgangspunktet er et stærkt og fremgangsrigt fakultetet med mange internationale styrkepunkter og en bred naturvidenskabelig profil inden for uddannelse, forskning og samarbejde med det omgivende samfund. Udgangspunktet er også et fakultet, som har sine aktiviteter fordelt på flere fysiske placeringer i Göteborg og tre øvrige steder i Västra Götelandsregionen. Visse dele af fakultetet er organisatorisk, fysisk og fagligt nært knyttet til Chalmers tekniska högskola og Sahlgrenska Akademin. Det er derfor et nærliggende spørgsmål at stille, hvorfor det netop gælder disse dele af fakultetet og ikke andre dele af fakultetet. Og kunne et øget samarbejdet med Chalmers og Sahlgrenska bidrage til et samlet set endnu mere synligt naturvidenskabeligt miljø i Göteborg. Det har også været udrederens opgave at se på, om det er muligt at styrke fakultetets samlede profil, herunder den konsolidering af den marine og maritime profil, som er blevet resultatet af en nylig gennemført reorganisering. Samlet set har denne udredning taget udgangspunkt i følgende ordlyd i rektors opdrag: Det er i olika sammenhang framkommit att fakulteten kan uppfattas som splittrad med olika uppfattninger om hur verksamheten ska bedrivas och utvekecklas långsigtigt. Det er derfor viktigt att få ett utinfrånperspektiv på hur fakulteten bäst ska kunne utvecklas till nationalllt och internationallt ledande inom sitt verksamhetsfält. Det har været udrederens opgave at give dette perspektiv, og denne rapport er udrederens personlige forslag til løsningsmuligheder. Appendiks 2. Besøgsprogrammet Som led i udredningen blev der foretaget 5 besøg i Göteborg og nærmeste omegn på steder, hvor Det naturvidenskabelige Fakultet har aktiviteter. Formålet med disse besøg var først og fremmest ved selvsyn at stifte bekendtskab med universitetet og fakultetet samt deres nærmeste samarbejdspartnere. Magnus Petersson fra rektors sekretariat deltog i alle møderne. Besøgsprogrammet bestod af følgende besøg: 11 december Det indledende besøg i Göteborg med den første orientering om Det naturvidenskabelige Fakultet fra fakultetets ledelse. Udrederen havde desuden et møde med fakultetsstyrelsen samt møder med én repræsentant (enkeltvis) fra alle institutter og centre. I de fleste tilfælde var repræsentanten institutleder og centerleder. 27 januar Deltagelse i den første dag af fakultetsstyrelsens seminar i Mariestad, hvor udrederen fik en indføring i universitetets og fakultetets økonomiske fordelingsmodeller og fik mulighed for at se KV s faciliteter på stedet. 3 marts Møder med rektorerne fra Chalmers tekniska högskola og Göteborgs universitet samt vicerektor for forskning og dekanen for IT-fakultetet ved Göteborgs universitet. 11 marts Telefoninterview med dekanen for Sahlgrenska Akademin. 7-8 april Møder med dekan og vicedekan for uddannelse om Det naturvidenskabelige Fakultets uddannelser og infrastruktur. Besøg på feltstationerne på Tjärnö og Kristineberg. (22) 21

33 3 maj Møde med fakultetsledelsen og rektor. Appendiks 3. Udrederen Jens Oddershede er professor i kvantekemi ved Syddansk Universitet(SDU) og formand for Danmarks Forsknings- og Innovationspolitiske Råd. Han var dekan for naturvidenskab og rektor ved SDU. I perioden 2005 til 2014 var han formand for Rektorkollegiet for de danske universiteter, og siden 2010 har han været medlem af Insynsrådet for Universitetskanslersämbetet/Högskoleverket. Han er også medlem af bestyrelsen for Norges Miljø- og Biovidenskabelige Universitet. (22) 22

34 Utredning Undertecknad utredare erhöll uppdrag från rektor Pam Fredman att...utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet. Analysen skall utgå från de forskargrupper och andra kategorier vid institutionen som valt att stanna kvar och utveckla verksamheten på Campus Johanneberg. Utredningen skal ske parallellt med den fortsatta projekteringen av en samlokalisering till Medicinarberget. Detta innebär att det i uppdraget ingår att identifiera de forskargrupper och andra personalkategorier inom institutionen som önskar kvarstå på Campus Johanneberg. I analysarbetet ska såväl fakultetsledningen som institutionsledningen höras. Vidare skall samtal föras med olika personalgrupper inom institutionen samt med personalgrupper och ledning inom Chalmers... Utredningsuppdraget i sin helhet före ligger som bilaga A till denna rapport. Bakgrund och bakgrundsmaterial Grundläggande kemi har upplevt en tillbakagång inte bara i Göteborg, utan över hela landet och behovet av samordning är starkt. I ljuset av detta är det väsentligt att banden mellan Chalmers och Göteborgs universitet stärks oavsett vilka grupper som flyttar till Medicinarberget. Kemiinstitutionen vid Göteborgs universitet har idag en verksamhet som är uppdelad på flera olika campus och den huvudsakliga verksamheten är delad mellan Campus Johanneberg och Medicinarberget. Denna geografiska delning är olycklig och leder till att de olika delarna av kemiinstitutionen utvecklas i delvis olika riktningar. Flera initiativ har tagits genom åren för att samla verksamheten till en lokal men dessa försök har av olika skäl gått om intet. I en utredning av Naturvetenskapliga fakulteten från rekommenderar Professor Jens Oddershede att den sammanslagning av å ena sidan kemi och å andra sidan cell och molekylärbiologi som skedde 2012 och som ledde till bildandet av institutionen för kemi och molekylärbiologi, KMB, skall reverseras och att kemidelen slås samman med motsvarande institution vid Chalmers. Detta skulle innebära att kemin i Göteborg lokaliseras till Campus Johanneberg och att de delar av KMB som idag är lokaliserade till Medicinarberget och som skulle ingå i en ny gemensam kemiinstitution skulle flytta från Medicinarberget till Campus Johanneberg. Professor Oddershedes rapport föreligger som bilaga B till denna utredning. Professor Oddershedes rapport ledde till en rad reaktioner. Forskare från KMBs nod på Medicinarberget, Lundberglaboratoriet, kommenterade utredningen i en skrivelse från Deras huvudpoäng är att det är olyckligt att dela upp KMB i sina beståndsdelar och att ett bättre alternativ är att samlokalisera hela KMB till Medicinarberget. Om detta inte kan åstadkommas bör all personal vid KMB få ett fritt val att tillhöra kemi eller molekylära livsvetenskaper och Göteborgs

35 universitet bör gå vidare med omorganisationen snarast möjligt. Denna skrivelse föreligger som bilaga C till denna utredning. I en skrivning från uttrycker en grupp forskare vid KMB, Campus Johanneberg sitt stöd för de åsikter som framförts i skrivelsen av från KMB, Lundberglaboratoriet. Skrivelsen föreligger som bilaga D till denna utredning. En annan grupp från samma nod av KMB uttrycker i stället åsikten att uppdelningen av KMB bör ske utan att någon verksamhet flyttar från Campus Johanneberg och att kemin får utvecklas på Campus Johanneberg tillsammans med motsvarande verksamheter på Chalmers medan molekylärbiologin får utvecklas på Medicinareberget i samarbete med Sahlgrenska akademin. Denna skrivning föreligger som bilaga E. Dessa skrivelser sammanfattas i ett PM från institutionsledningen vid KMB Institutionsledningens slutsats är att Göteborgs universitet bör verka för en flytt av hela KMB till Medicinarberget (bilaga F) Fakultetsledningen vid Naturvetenskapliga fakulteten har även författat en mera allmän skrivelse om lokalisering för fakulteten som helhet ( , bilaga G). Man sammanfattar läget med att institutionen önskar en samlokalisering och inte ser något behov av vidare utredning medan fakulteten välkomnar att en fördjupad utredning genomförs gemensamt med Chalmers Chalmers rektor, Stefan Bengtsson, skriver i ett officiellt svar på Oddershedes utredning ( ) att Chalmers ser positivt på integrerade institutioner och att integration av kemi mellan Chalmers och GU är värt att diskutera vidare i en öppen och konstruktiv anda men att..fortsatt diskussion behöver innehålla en genomarbetad konsekvensanalys så att effekterna för hela verksamheten blir belysta, liksom vilken potential som finns för samordningsvinster, innan något ställningstagande är möjligt från Chalmers sida. Det är också tydligt i svaret att Chalmers inte ser en samlokalisering på Medicinarberget som någon framtid för Chalmers biologi och bioteknik. Stefan Bengtssons svar föreligger som bilaga H till denna utredning. För att ytterligare komplicera bilden genomgår Chalmers en omstrukturering. Denna tar sin början i en uppdragsbeskrivning från (bilaga I) och behandlas i en utredning av Björn von Sydow från (bilaga J). Detta arbete har inga direkta konsekvenser för Göteborgs universitet, men påverkar beredvilligheten från Chalmers institutioner att diskutera ytterligare förändringar. Intervjuer Undertecknad har genomförde i mitten på oktober telefonintervjuer med dekanen för den naturvetenskapliga fakulteten och med prefekten för KMB för att få en tydligare bild av önskemålen inom institutionen. Efter dessa samtal inleddes planeringen för ett besök i Göteborg under slutet av november för att kunna träffa alla forskare som så önskade för enskilada samtal eller samtal i grupp. 23/10 träffade undertecknad Chalmers rektor för att få denna organisations samlade syn på ett fördjupat samarbete. Under november träffade undertecknad förutom dekanus för naturvetenskapliga fakulteten och prefekten för KMB sju representanter från KMB som uttryckt önskemål om individuella samtal samt sex representanter för divisionen för strukturbiologi som

36 uttryckt önskemål ett gruppsamtal. För ett antal personer som var förhindrade att delta i samtal under tiden november arrangerades telefonintervjuer. Slutligen har undertecknad utredare diskuterat möjligheten till ett övertagande av de grupper som stannar kvar på Campus Johanneberg av institutioner på Chalmers under skapande av gemensamma institutioner. Det har framgått att prefekten vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers ser tydliga samordningsvinster med denna typ av gemensamma institutioner, men den exakta administrativa lösning som är mest lämplig måste regleras genom avtal mellan de båda högskolorna. Ett sådant avtal måste vara resultatet av en förhandling mellan parterna och kan inte läggas inom ramen för detta utredningsuppdrag. Intervjusvar Vid intervjuerna framkom tydligt att forskarna vid KMB med placering på Medicinarberget ser positivt på att samla hela KMB på denna lokal. För forskarna vid Campus Johanneberg finns tre olika inställningar. En grupp är tydliga anhängare av en flytt, en annan är för att stanna kvar på Campus Johanneberg och för en tredje är beslutet ännu inte klart. De osäkra har det gemensamt att de saknar ett tydligt alternativ till en flytt till Medicinarberget. De har fått besked om att de kan välja att stanna på Campus Johanneberg, men de är osäkra på vad detta innebär. För dem som vill flytta överväger åsikten att det är inom life-science som kemin har sin största tillväxtpotential och att en samlokalisering på Medicinarberget ger denna del av verksamheten maximal utväxling. Samtidigt är dessa förespråkare av en flytt väl medvetna om behovet att Göteborgsregionen behöver starka kemiverksamheter inom alla delområden, inte bara livsvetenskap. Man ser också att en lokalisering på Medicinarberget ger en tydligare Göteborgs universitets identitet för kemin som har svårt att få synlighet gentemot Chalmers på Campus Johanneberg. För dem som önskar stanna på Campus Johanneberg gäller det omvända resonemanget. Man menar att kemins identitet skadas av ett alltför starkt life-science fokus och att synligheten för kemin inte förbättras genom en flytt då man blir konkurrensutsatt även på Medicinarberget men inte då av Chalmers men av Sahlgrenska akademin, en annan verksamhet med ett starkt varumärke. Att Naturvetarhuset på Medicinarberget är tänkt att samla en så stor del av naturvetenskapen på Göteborgs universitet som möjligt och inte skall ha något entydigt livsvetenskapligt fokus har inte övertygat denna grupp som fortfarande ser flytten som en åtgärd som stärker livsvetenskapen på kemins bekostnad. Av KMB:s fem divisioner har två redan idag sina verksamheter förlagda till Medicinarberget, dels Strukturbiologi och dels Molekylärbiologi och genetik. Personalen vid dessa divisioner är nöjda med sin placering på Medicinarberget. Personalen vid de tre divisioner vars verksamhet idag är förlagd till Campus Johanneberg har olika grundinställning till en flytt. Inom divisionen för Organisk kemi och läkemedelskemi är personalen, möjligen med något undantag, positiv till en flytt. Vid divisionen för Atmosfärskemi är personalen ointresserad av att flytta. Mera komplicerad är situationen vid

37 divisionen för Analytisk kemi, oorganisk kemi och fysikalisk kemi där det finns såväl personer som vill flytta, personer som vill stanna och personer som är osäkra på vilken lösning som är bäst. Flytt eller inte? För att valet att stanna kvar skall vara ett reellt alternativ krävs att lösningen med en gemensam institution mellan Göteborgs universitet och Chalmers blir varaktig. För samtliga forskare som väljer att göra så är avsikten med att stanna kvar på Campus Johanneberg att man anser att deras del av kemin bäst utvecklas i samarbete med Chalmers. För Chalmers del gäller samma övervägande. Det är intressant att engagera sig i en gemensam institution där man tar ansvar för forskning och utbildning inom vissa grenar av kemin i ett fortvarighetstillstånd, men det är inte intressant att enbart tillfälligt ta över personal. För att försöka få ett slutgiltigt svar på frågan om vilka grupper som kommer att stanna kvar på Campus Johanneberg vid en eventuell flytt förmedlades en preliminär version av denna rapport till alla forskare inom KMB med en begäran om ställningstagande. Frågan formulerades så att uteblivet svar betraktas som en vilja att flytta den egna verksamheten till Medicinarberget. Följande forskare har i svar meddelats sin önskan att stanna på Campus Johanneberg och att skyndsamt inleda skarpa förhandlingar med Chalmers om en gemensam institution. Elisabet Ahlberg Patric Andersson Johan Bergenholtz Johan Boman Mattias Hallquist Stefan Hulth Mikael Håkansson Caroline Jonsson Thomas Mentel Kim Nygård Ravi Kant Pathak Jan Pettersson Erik Thomson Tao Wang Flertalet av dessa forskare står också som undertecknare till en skrivelse ställd till institutions och fakultetsledningen där de redogör för sitt ställningstagande. (Bilaga K). En forskare, Gunnar Nyman, har meddelat att han inte i dagsläget kan ta ställning till alternativen så som de presenteras.

38 Slutsatser Uppdraget från rektor utgår från att en flytt till Medicinarberget är aktuell för vissa grupper inom KMB som idag är lokaliserade till Campus Johanneberg. Det framgår också att universitetsledningen kommer att respektera det beslut om att stanna som fattats av andra grupper. Verksamheten vid KMB, Campus Johanneberg, är idag klart mindre än motsvarande grupperingar vid Chalmers. När delar av denna verksamhet flyttar till Medicinarberget kommer den kvarvarande gruppen att vara för liten för att vara livskraftig som en satellit till KMB, Medicinarberget. Denna grupp kommer också att vara för liten för att kunna utgöra en egen institution för grundläggande kemi vid Göteborgs universitet. Det enda rimliga alternativet är att denna grupp blir en del av en eller flera institutioner vid Chalmers. För de flesta verksamheter är det mest naturliga valet institutionen för Kemi och Kemiteknik men även andra institutioner vid Chalmers skulle kunna komma i fråga. Prefekten vid kemiinstitutionen vid Chalmers ser positivt på att bilda en gemensam institution där de grupper som väljer att stanna kvar på Campus Johanneberg kan ingå. De andra institutioner vid Chalmers som skulle kunna vara av intresse genomgår för närvarande stora strukturförändringar och intresset från dessas sida att också inkludera verksamheter från Göteborgs universitet är begränsat. Vad en institution gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet innebär blir en förhandlingsfråga mellan de båda lärosätena. Klart är att denna institution måste ta ansvar för utbildning på såväl Göteborgs Universitet som på Chalmers. Lund, Nyårsafton 2016, Sven Lidin

39 Fördjupat samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet inom kemiområdet - uppdrag till arbetsgrupp Bakgrund beslutade rektor Pam Fredman att ge Prof. Sven Lidin, Lunds Universitet, i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet, Dnr V 2016/773. Analysen skulle utgå från de forskargrupper och andra personalkategorier vid institutionen som uttrycker en vilja att stanna kvar och utveckla verksamheten på Campus Johanneberg. Utredningen skulle ske parallellt med den fortsatta projekteringen av en samlokalisering till Medicinarberget. Sven Lidin lämnade sin rapport till rektor , se bifogad mapp med rapport plus bilagor. Lidin har identifierat personer och forskningsinriktningar i kemi som anser att utvecklingen av kemiämnet bäst kan göras i samarbete med Chalmers kemi och kemiteknik. Lidin konstaterar att denna gruppering är för liten för att bilda en egen institution vid Göteborgs universitet och föreslår att en integrering görs med motsvarande verksamheter på Chalmers. Rapporten anger att prefekten vid kemiinstitutionen vid Chalmers ser positivt på att bilda en gemensam institution där de grupper som väljer att stanna kvar på Campus Johanneberg kan ingå. Lidin skriver Vad en institution gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet innebär blir en förhandlingsfråga mellan de båda lärosätena. Klart är att denna institution måste ta ansvar för utbildning på såväl Göteborgs Universitet som på Chalmers träffades Pam Fredman, Magnus Pettersson, Göran Hilmersson och Elisabet Ahlberg för att diskutera åtgärder i relation till Lidins rapport. Det beslutades att en arbetsgrupp skall bildas med representanter från de inom KMB som uttryckt intresse av att utveckla kemiverksamheten tillsammans med Chalmers på campus Johanneberg och representanter från institutionen för kemi och kemiteknik. Arbetsgruppens sammansättning och uppdrag Arbetsgruppen skall bestå av tre representanter från den grupp på KMB, GU, som vill kvarstå på campus Johanneberg och tre representanter för institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. Arbetsgruppen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Det övergripande uppdraget för arbetsgruppen är att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan kemi vid Göteborgs universitet och Chalmers, främst Kemi och kemiteknik. Arbetsgruppens arbete ska ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv särskilt beakta (Prio pkt 1-3): 1. Huruvida de verksamheter på KMB, GU, som vill kvarstå på campus Johanneberg är komplementära eller överlappande med verksamheterna vid Chalmers, och vilka möjlighet det finns för utveckling av den totala verksamheten. 2. Det samlade utbildningsuppdraget i kemi och kemiteknik som svarar mot verksamheten, inkluderande förutsättningar för att utveckla gemensamma kurser på grund-, avancerad, och på forskarnivå. 3. Ekonomiska förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av den gemensamma verksamheten. 4. Tankar kring organisatorisk struktur för ett fördjupat samarbete. Fortsatt arbete med detta och pkt 5 sker efter att arbetsgruppen redovisat förutsättningarna inom forskning och utbildning enl pkt 1 till 3, troligen i annan arbetsgrupp om det bedöms intressant att gå vidare. 5. Tankar kring administrativa möjligheter och hinder.

40 Tidplan och rapportering Arbetsgruppen rapporterar gemensamt till uppdragsgivarna (Elisabet Ahlberg. Dekan naturvetenskapliga fakulteten, Leif Åhman, prefekt kemi och kemiteknik, Chalmers, och Göran Hilmersson, prefekt KMB, GU) för utredningen. Uppdragsgivarna kallar till ett konstituerande möte med arbetsgruppen. Arbetsgruppen ansvarar för att kalla uppdragsgivarna till möten vid behov. Studenternas synpunkter skall beaktas under arbetets gång. Avstämning skall ske vid behov men minst två gånger under tiden arbetet pågår samt vid slutleverans. Planerad start för arbetsgruppens arbete är vecka 4 och slutleverans skall ske den 31 mars Elisabet Ahlberg Leif Åhman Göran Hilmersson

41 GU VERKSAMHETER Beskrivning av relevant forskningsverksamhet vid GU Forskningsområden som berörs är fysikalisk, oorganisk, organisk, analytiskt och miljökemi. Dessa har tillämpningar inom bland annat miljövetenskap, material-, utvecklings-, klimat- och energiforskning Förutom denna beskrivning finns utförliga listor på personal samt de finansierade projekt med kontrakt som startats de senaste fem åren Presentationen är ordnad enligt Lista på de av Sven Lidin identifierade personer med tillhörande forskargrupper Korta CV för de seniora forskarna (10 st) Exempel på forskningsaktiviteter/projekt (28 st)

42 PERSONAL GU VERKSAMHETER *PRESENTERAS SOM PI PÅ FÖLJANDE SIDOR * Elisabet Ahlberg Professor * Johan Bergenholtz Professor * Johan Boman Professor * Mattias Hallquist Professor * Stefan Hulth Professor * Mikael Håkansson Professor * Jan Pettersson Professor * Gunnar Nyman Professor * Ravi Kant Pathak Forskare * Erik Thomson Forskarassistent Patrik Andersson Thomas Mentel Jens Poulsen Tao Wang Chinmoy Sarkar Michael Le Breton Xiangrui Kong Torbjörn Gustafsson Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad univ lektor Gästprofessor Post doc Post doc Post doc Tekniker För närvarande är 19 doktorander (varav 3 industridoktorander) kopplade till dessa verksamheter Utöver dessa är det två lektorstjänster som ej ännu är utlysta i avvaktan på denna utredning. Listan är även begränsad till de som kopplats till Sven Lidins utredning. Listan kan behöva revideras (utökas eller minskas) beroende på de slutliga förutsättningar som ges för de olika scenarierna. Endast personer direkt kopplade till kärnverksamheter är listade; därav inkluderas ej personer med supportfunktioner såsom administrativ personal.

43 Brief curricula vitae for senior researchers and teachers

44 Jan Pettersson Professor in Atmospheric Science Director of the Gothenburg Air and Climate Centre (GAC) JAN PETTERSSON ATMOSPHERIC SCIENCE, PHYSICAL CHEMISTRY Overall approach Application of methods from physical chemistry and elsewhere to study air quality and climate change, and to contribute to a sustainable development. Current research interests Atmospheric aerosols and clouds Environmental surface science Combustion and gasification research New instruments for ambient air measurements and industrial applications Teaching Environmental Chemistry, Aerosol Science, Atmospheric Science, Global Change, Basic Chemistry Important ongoing projects Towards a molecular-level understanding of interface processes in the atmosphere (VR ) Biomass combustion chemistry with oxygen carriers (VR Research Environment Grant , PI Anders Lyngfelt at Chalmers) Impact of biogenic versus anthropogenic emissions on clouds and climate: towards a holistic understanding (BACCHUS) (EU Framework program ) Swedish Gasification Centre (Swedish Energy Agency, 10 year program, currently undergoing half time evaluation) Photosmog in China (VR Framework Program, PI Mattias Hallquist) Details Professor in Atmospheric Science since 2002 Research 60%, teaching 15%, director of GAC 25% Main supervisor for 19 PhD students, two ongoing Host for 13 postdocs and guest researchers 127 refereed journal papers, h-index 33 (Google Scholar)

45 Mattias Hallquist Professor in Atmospheric Chemistry Coordinator at GU for strategic research area MERGE MATTIAS HALLQUIST ATMOSPHERIC SCIENCE, Overall approach A molecular perspective to describe atmospheric processes for better understanding of formation of air pollution and aerosol processes Current research interests Secondary organic aerosol Traffic emissions and transformation Indoor and outdoor air quality Role of vegetation emission in the climate system Applications of on-line high resolution mass spectroscopy Teaching Atmospheric chemistry, Environmental Science, Basic Chemistry (Inorganic, organic and physical chemistry) Important ongoing projects Photosmog in China (VR Framework Program, ) Atmospheric secondary organic aerosol formation, (VR ) Atmospheric oxidation of stress induced emissions from vegetation - its role for aerosol formation (Formas, ) Human occupants in the build environment, indoor air chemistry and ventilation strategies, (Formas, , PI Langer at IVL) How are air pollutants beyond current legislation from traffic impacted by actions to reduce CO 2 emissions? (Vinnova, Research and innovation for sustainable growth, , PI Hallquist IVL) Details Professor in Atmospheric Chemistry since 2011 Research 64%, teaching and admin 28%, coordinator SFO 8% Main supervisor for 9 PhD students, four ongoing 63 refereed journal papers, h-index 25 (web of science)

46 Professor, Atmospheric science JOHAN BOMAN ATMOSPHERIC SCIENCE Expertise: Trace element analysis and air pollution. XRF Current interests/projects: Developing air and life quality among urban dwellers in cities in low and middle income countries around the world. Collaborations with Chalmers: Johan Mellqvist, Kent Salo, Erik Ytreberg, GAC Instruments of note: EDXRF and TXRF spectrometers. Detection of Ga at 7 x g has been achieved. A multitude of particle collectors at different sites globally. Teaching: Director of studies at KMB. Analytical chemistry, aerosols, sustainable development, et al. Working for Gothenburg centre for environment and sustainability and the Science faculty with education for sustainable development. Highlights: Part of CASE - Competencies for a sustainable socio-economic development. A Erasmus+ project case-ka.eu Organizer of WEEC2015 (850 participants), EXRS206 (250 participants), EAC2019 (expected 1000 participants).

47 VR Young Researcher ERIK S THOMSON ATMOSPHERIC SCIENCE Expertise: Surface phase transitions, nucleation, ice as a climate variable Current interests/projects: Atmospheric Ice Nucleation, Atmospheric Particle Deliquescence, Ice Surfaces, implications for clouds and climate. Research Techniques: Experimental (aerosol chambers, mass spectrometry, molecular beams, laser spectroscopy, etc.), Theoretical (therodynamics, kinetics), Field Studies, Modelling (molecular dynamics to - cloud resolved modelling to- Earth System Modelling). Collaborations with Chalmers: Nikola Marković, Coordinator GAC, Johan Mellqvist, Kent Salo, et al. Teaching: Environmental Chemistry, Atmospheric Chemistry, Aerosols, Lasers and Mass Spectrometry, Energy and Environment, Chemistry and Climate, Physical Chemistry

48 VR Young Researcher RAVI KANT PATHAK ATMOSPHERIC SCIENCE Expertise: short-lived climate forcers. Black carbon and tropospheric ozone Current interests/projects: Black carbon and tropospheric ozone in rural India, Formation and Transformation of Atmospheric Brown Carbon, Indo Gangetic Plains Center for Air Research and Education Teaching: Environmental Chemistry, Atmospheric Chemistry, Aerosols, Lasers and Mass Spectrometry, Energy and Environment, Chemistry and Climate

49 MIKAEL HÅKANSSON ORGANIC CHEMISTRY Expertise: Synthesis, handling of air-sensitive compounds Current interests/projects: Absolute asymmetric synthesis, stereochemistry, chirality, crystallization Collaborations with Chalmers: Nina Kann, Lars Öhrström, Vratislav Langer, Sten Eriksson Instruments of note: Single crystal X-ray diffractometers, CD- and VCD-spectrometers, chiral HPLC, synthesis equipment for air-sensitive compounds Teaching: Basic chemistry, inorganic chemistry, organic chemistry, organometallic chemistry, single crystal X-ray diffraction Highlights: A Different Approach to Enantioselective Organic Synthesis: Absolute Asymmetric Synthesis of Organometallic Reagents, A. Lennartson, S. Olsson, J. Sundberg, M. Håkansson, Angewandte Chemie, International Edition, 48 (2009) 3137; Highlighted in Synfacts 7 (2009) 761. Absolute Asymmetric Synthesis: Viedma Ripening of [Co(bpy) 3 ] 2+ and Solvent Free Oxidation to [Co(bpy) 3 ] 3+, P. M. Björemark, J. Jönsson, M. Håkansson, Chemistry, A European Journal, 21 (2015) 10630, cover feature.

50 Research Experimental and theoretical investigations of ionic solutions and surface/interfacial properties - Surface complexation - Synthesis and characterization of nanoparticles - Electrodeposition of functional materials Electrocatalysis - Reaction mechanisms and kinetics - Theoretical and experimental design of electrocatalysts Methods - Electrochemical methods in general - Corrected Debye-Hückel (CDH) theory - Monte Carlo (MC) simulations - DFT calculations (collaborative work) Applications ELISABET AHLBERG INORGANIC & ELECTROCHEMISTRY Environmental friendly nanomaterials for: - electrocatalysis - grouting of tunnels - odor control - risk analysis The chlorate process Corrosion and batteries Dental implants and biomaterials Teaching Inorganic chemistry, physical chemistry, electrochemistry Recent publications Kinetic study of the hydrogen evolution reaction in slightly alkaline electrolyte on mild steel, goethite and lepidocrocite, J. Electroanal. Chem., 2016 The Bifurcation Point of the Oxygen Reduction Reaction at Au-Pd Nanoalloys. Faraday Discussions, 2016 Study of Hypochlorite Reduction Related to the Sodium Chlorate Process. Electrocatalysis 2016 Electrochemical Water-Splitting Based on Hypochlorite Oxidation, JACS 2015

51 STEFAN HULTH ANALYTICAL CHEMISTRY Stefan Hulth - Professor since Google scholar: : Total# publications: 85; h-index: 28, Total # citations: 3016, i 10 = 45 - > 100 conference contributions and > 30 popular science articles - Supervison: 9 PhD (6/3), 1 PhLic, and 17 BSc/MSc; 7 sabbatical/post doc - > 30 Mkr external funding from > 20 research projects (e.g. 9 NFR/VR, 7 FORMAS, 1 MISTRA) Research: Development of high-resolution (temporal and spatial) analytical techniques for solute detection in complex matrices (e.g. imaging fluorosensors). Utilization of cutting-edge analytical and molecular diagnostic tools for bacterial identification and functional characterization of individual cells and cell/vesicle networks. Microbial biogeochemistry and the importance of functional biodiversity for key ecosystem functions in natural environments. Specific research projects: Molecular-based imaging sensors to reveal microbial community structure across redox zonations Subcellular localization of key proteins in bacteria using proteomics and immunogold electron microscopy Identification and localization of bacterial surface proteins using proteomics and STimulated Emission Depletion (STED) microscopy

52 GUNNAR NYMAN PHYSICAL CHEMISTRY Gunnar Nyman, Professor, Physical Chemistry 145 papers in peer reviewed journals, 40 invitedconference talks, continuous funding from VR/NFR since PhDs supervised with 3 additional ones in progress and 12 postdoctoral students Scientific leader for University of Gothenburg in the joint endeavour with Chalmers to run a centre for Advanced studies in science and technology, which has a focus on fundamental scientific research of long term character. On going collaborations: Moscow State University, Luleå University of Technology; Rice University, SINTEF Norway, Universidad de Extremadura, University of Bordeaux, University of Manchester, University of Science and Technology of China, Heriot Watt University, Kyoto University, University of Hokkaido Teaching: Physical chemistry: thermodynamics, quantum mechanics Strategy: Billions of dollar are spent on astronomical telescopes. The data collected needs to be understood. We contribute to that.

53 Johan Bergenholtz, Professor at GU since 1999, Guest Professor at LU since 2013, formerly adjunct scientist at AstraZeneca and KVA Research Fellow JOHAN BERGENHOLTZ PHYSICAL & COLLOID CHEMISTRY Expertise: colloidal interactions, small-angle X-ray and neutron scattering, statistical mechanics, rheology, light scattering Current interests/projects: salting-out effects in polymer-covered latices, colloidal cluster breakup (with AstraZeneca), mrna-delivery via lipid nanoparticles (with AstraZeneca), protein dimerization (with Lund University) Collaborations with Chalmers: Anders Palmqvist, Aleksandar Matic, Anders Rasmuson, Magnus Nydén, Jan-Erik Löfroth, Lars Nordstierna, Björn Åkerman, Owe Orwar Instruments of note: 4 light scattering instruments (2 from AZ/CTH, 90 registered dynamic light scattering users), rheometer with in situ light scattering, in-housebuilt instrument for total internal reflection microscopy (TIRM) for measurement of colloid-surface interactions Teaching: basic chemistry, colloid chemistry, statistical thermodynamics, European Summer School on "Scattering methods applied to soft condensed matter in Bombannes + other PhD courses in statistical mechanics and colloid science Highlights: "Nonergodicity transitions in colloidal suspensions with attractive interactions", Phys. Rev. E 59, 5706 (1999) selected by the editors as a PRE milestone on occasion of the 50,000 th published paper in the Physical Review E, 3 Keynote lectures at large international conferences, Multiple glassy states in a simple model system, Science 296, 104 (2002) in excess of 650 (Google Scholar) citations

54 Examples of scientific activities

55 Theoretical physical chemistry Emphasis on quantum effects in chemical processes Applications in astrochemistry, heterogeneous catalysis, diffusion in condensed phase, spectroscopy During the birth of new stars, gravitational energy is released when pieces of matter approach each other. This results in increased kinetic energy. For the star formation process to continue efficently, part of that kinetic energy must be removed, which can occur through electromagnetic radiation. Molecules are efficent radiators and it is therefore of interest to know what molecules exist in the interstellar medium and how they form and break up. The most common interstellar molecule is H 2.Itsformation rate depends on the diffusion rate of H atoms on icy grain surfaces. Measurements of the diffusion reveals interesting kinetic isotope effects. We perform theoretical calculationsin order to explainthis. The Classical Wigner model is a way of including quantum effects into molecular dynamics simulations. It works by sampling initial conditions from a Wigner distribution of the Boltzmann operator and trajectories are then propagated classically. We have earlier proposed a most successful way of obtaining the Wigner distribution in multidimensional problems. While the Classical Wigner model is quite successful, particularly in condensed phase where decoherence occur, it does not conserve the initial canonical ensemble, which is a direct result of using ordinary classical trajectories to propagate the initial Wigner distribution. We can now demonstrate a way to solve this issue by using modified classical trajectories, which are specific to the so called Feynman Kleinert Linearized Path Integral implementation of the Classical Wigner model. N.A.Sharp/NOAO/AURA/NSF Theory, Gothenburg Observation, e.g. Onsala Space Observatory Experiment, e.g. Hokkaido Calculations in Gothenburg Feynman path integral based approaches Kinetic Monte Carlo Quantum transition state method Autocorrelation functions Electronic structure Light-matter interaction Modeling, e.g. Bordeaux

56 The Inorganic Chemistry group is primarily focused on electrochemistry and nanoparticle synthesis and properties, and nanoparticle chemistry. The main areas are electrocatalysis, surface complexation, ion specific effects in solution and at surfaces and electrodeposition. Scientific problems are commonly addressed both experimentally and theoretically. The group collaborates with several industrial partners including SCA, AkzoNobel and Dentsply Sirona (dental implants). Scheme 1. Reaction Pathways of the Hypochlorite Oxidation in 0.1 M NaClO 4 Medium The birth of TiO 2 nanoparticles: Oscillatory phenomena as measured with dynamic light scattering. Holmberg, Johnson, Bergenholtz, Abbas, Ahlberg, J. Phys. Chem. C117, 5453 (2013) Detected reaction products are marked in red. The dotted arrows represent processes without definite stoichiometry. Orange and blue arrows code the reaction steps distinguishing reaction mechanisms A (radical chain) and B (catalytic one); black arrows mark processes common to both reaction mechanisms. Macounova, Simic, Ahlberg, Krtil, J. Am. Chem. Soc. 137, 7262 (2015)

57 Stefan Hulth Molecular biology, physiology and ecology Microbial potential metagenomics Microbial community structure 16S rrna Climate forcing functions Molecular-based imaging Microbial functionality - metaproteomics Imaging of extracellular and intracellular proteins of bacterial cells BA sediment ph mm 6.8 Aquatic and terrestrial biogeochemistry Evolutionary microbial functionality and biodiversity

58 Surface particle interactions in liquid phase Interaction potential (k B T) In house built total internal reflection microscopy (TIRM) instrument van der Waals screened electrostatics [MgSO 4 ]=0.02 mm 0.05 mm 0.10 mm 0.15 mm 0.2 mm 0.3 mm 0.4 mm 0.6 mm 0.7 mm 0.8 mm Separation distance (nm) TIRM operating principle F N h 1nm TIRM, invented by Prieve & Walz, detects single-particle motion above a planar interface using an evanescent wave. The analysis yields the interaction potential directly (rather than the force) as a function of distance from the interface with unprecedented resolution in (free) energy. in-house-synthesized polystyrene/phfbma spheres Nayeri, Abbas, Bergenholtz, Colloids Surf. 429, 74 (2013); Nayeri, Karlsson, Bergenholtz, Colloids Surf. 368, 84 (2010)

59 Effects of anisotropy of interactions among colloidal particles Lactoferrin is an example of a protein that dimerizes at intermediate salt concentration due to an electrostatic/vdw patch attraction. A non-monotonic concentration dependence of the structure factor singnals dimerization and is explained by Wertheim s integral equation theory for highly directional attractions. Added salt removes the effect in agreement with theory. Li, Persson, Lund, Bergenholtz, Oskolkova, J. Phys. Chem. B 120, 8953 (2016) Efficiently computed scattering intensity, using precomputed scattering amplitudes, for prolate Janus ellipsoids as a function of volume fraction and wavevector. Persson, Bergenholtz, J. Appl. Cryst. 49, 1524 (2016)

60 Particle particle interactions in liquid phase Quantitative statistical mechanical modeling of ultra-small-angle X-ray scattering (USAXS) data from core-shell colloidal spheres recorded at the ID02 beamline of the ESRF. MD simulations of surface polymer grafts exposed to a concentrated salt solution (water not shown) [Persson & Bergenholtz]. Model systems: in-housesynthesized fluorinated latex with grafted PEG brush in aqueous solvent. SC-4471 "Depletion of anions in the vicinity of PEG-grafted colloidal spheres by ASAXS granted 9 shifts at the ID02 beamline at the ESRF in Spring, 2017 Ulama, Oskolkova, Bergenholtz, Polymer-graft-mediated interactions between colloidal spheres, Langmuir 32, (2016) Bergenholtz, Ulama, Oskolkova, Analysis of small-angle X-ray scattering data in the presence of significant instrumental smearing, J. Appl. Cryst. 49, (2016) Oskolkova, Stradner, Ulama, Bergenholtz, Concentration-dependent effective attractions between PEGylated nanoparticles, RSC Adv. 5, (2015) Ulama, Oskolkova, Bergenholtz, Monodisperse PEGylated spheres: an aqueous colloidal model system, J. Phys. Chem. B 118, (2014)

61 Aggregate break-up dynamics Deaggregation of colloidal species plays an important role in many engineering fields, for example, drug release from tablet formulations of interest to AstraZeneca, subsurface transport of contaminants, filtration, bioremediation, and water treatment. Comparison of first passage time distributions between Brownian dynamics (BD) simulations of 5 particle aggregate break up and an approximate algorithm (ASAP) based on an exact solution for the adhesive dimer case. The ASAP algorithm is orders of magnitude faster than BD simulations. Comparison of first passage time distributions between Brownian dynamics simulations of the spontaneous break up of a DLVO dimer and an exact solution for the adhesive dimer case. No adjustable parameters need to be used to achieve quantitative agreement. Kaunisto, Rasmuson, Bergenholtz, Remmelgas, Lindfors, Folestad, A simple model for simulation of particle deaggregation of few-particle aggregates, AIChE J. 60, 1863 (2014) Bergenholtz, Kaunisto, Rasmuson, Remmelgas, Folestad, Lindfors, On-off dissociation dynamics of colloidal doublets, EPL 104, (2013) Kaunisto, Rasmuson, Bergenholtz, Remmelgas, Lindfors, Folestad, Fundamental mechanisms for tablet dissolution: simulation of particle deaggregation via Brownian dynamics, J. Pharm. Sci. 102, 1569 (2013)

62 Absolute Asymmetric Synthesis Mikael Håkansson Per Martin Björemark The creation of optically active products from optically inactive starting materials Supported by VR (NT-6, Organisk och oorganisk kemi) with 3.2 MSEK Featured at EuCheMS Inorganic Chemistry Conference Copenhagen July 2-7, 2017

63 Strategic Research Area: MERGE ModElling the Regional and Global Earth system Strategic Research Area since 2010 with LU, GU, KTH, Linnaeus University, SMHI och Chalmers. GU major partner (20%) with annual funding 1.8 MSEK Research focusing on the terrestrial biosphere as a critical climatesystem component, leading to Improved local, regional and global climate models Contribution from GU: Descriptions of aerosol and cloud processes for climate and air quality models Coordinator at GU: Mattias Hallquist Output from the EMEP model used for policy assesments Climate and mitigation feedbacks

64 Molecular-level studies of gas interactions with liquid and solid surfaces A directed molecular flow collides with a surface at P 10 Pa Molecular beam Trappingdesorption Inelastic scattering Surface Kinetics PI Jan Pettersson Sponsored by VR Example: Water accommodation on ice literature values vary by more than two orders of magnitude! Environmental Molecular Beam (EMB) apparatus at University of Gothenburg Ongoing collaborations: Céline Toubin et al., Université de Lille Ilona Riipinen et al., Stockholm Univ. Nikola Markovic, Chalmers

65 Influence of adsorbed organics and acids on processes in the environment Organic compounds are omnipresent in the atmosphere Some are surface active tend to concentrate on the surface of liquid and solid particles Influence aerosol and cloud processes Example: Water interactions with organic overlayers on water ice MD simulations of surface processes on organic surface (Lawrence et al. 2005)

66 Ice formation by heterogeneous nucleation on solid surfaces Saturation ratio, S i, with respect to ice as a function of temperature Structure of ice nuclei: MD simulations of (H 2 O) 100 on graphite at 210 K. Collaboration between Jan Pettersson at GU and Nikola Markovic at Chalmers.

67 Core Level Spectroscopic Studies of Environmental Surfaces PSI SLS NAPP Dr Xiangrui Kong from the Atmospheric Science group in collaboration with the Surface Chemistry group led by Prof. Markus Ammann at PSI, supported by VR Main focus on using XPS and NEXAFS to follow acids adsorption, dissociation and diffusion on ice near the melting point. Experiments at the Near Ambient Pressure Photoelectron (NAPP) end station at the Swiss Light Source (SLS), PSI. Single crystals of ice at -20 C and photoelectron spectroscopy data for HCl on ice.

68 Joint cloud research project with MIT Collaboration with MIT started in June 2016 funded by STINT. Project title: Sea Salt Particles Acting as Cloud Seeds: Deliquescence, Ice Nucleation and Sublimation With the first commercial ice nuclei counter in the world (SPIN), we are developing a procedure to study deliquescence, nucleation and sublimation at the same time. Ice supersaturation plot NaCl/water phase diagram SPectrometer Ice Nuclei SPIN

69 Phase transitions in the atmosphere Clouds Precipitation Radiative Forcing What (de-) stabilizes ice and water in the atmosphere?

70 Instrument Development: PINCii - a Portable Ice Nucleation Chamber Collaborators: University of Gothenburg ETH, Zurich TROPOS, Leipzig Univ. of Helsinki Aarhus University Lund University EU FP7 Project BACCHUS

71 Ship Contribution to Ice Nucleation evaporation condensation VOCs primary particles secondary particles gases marine mixed phase clouds????? Collaborators: Chalmers, IVL, Lund, Frankfurt Increased shipping in the Arctic will change the properties of clouds in the region. Intensification of IN above background levels due to ships in Port of Gothenburg.

72 VR Framework programme: Photochemical smog in China formation, transformation, impact and abatement strategies A China-Sweden cooperation framework programme supported by the Swedish Research council VR. Main focus on photochemical smog and the key pollutants Total budget of 24 MSEK ( ) Studies on the exceptional photochemical smog events occurring in China. How to address secondary pollutants in air quality policy Establish a strategic long-term Swedish-Chinese research cooperation on air pollution based on joint projects and exchange of research staff. PI: Mattias Hallquist Guest professor: Tao Wang Partners included: Chalmers, IVL, Peking University, Hong Kong University of Science and Technology, CityU, PolyU, CRAES (Senior staff: 17 Swedish and 9 from China)

73 Indo Gangetic Plains Center for Air Research and Education A full-fledge research facility to understand the presence, environmental effects and variability of the short-lived climate forcers Long and short term measurements, laboratory experiments and modeling to elucidate the relevant processes involved in rural India Supported by GU, SIDA/VR, Bharat Uday Mission and others PI at GU: Ravi Kant Pahtak

74 Air quality in Africa Interdisciplinary, international research on air and life quality in Africa towards the Sustainable Development Goals Air pollution indoors and outdoors. Kills as many as childhood underweight in Africa Contribution from GU: Pollution analysis and social development research. Capacity building Many partners, within GU, GAC, world wide academia, international organizations, local stakeholders PIs at GU: Johan Boman, Jan Pettersson, Ravi Kant Pathak, Marie Thynell PM2.5 in Nairobi Smog in Cairo EDXRF

75 Aerosol Particle Measurements at the Global Atmosphere Watch Station on Mt. Kenya Composition and properties of the free troposphere and atmospheric boundary layer in Africa Collaborators: GU, Frankfurt, Stockholm, Univ. Of Nairobi, Kenya Met Service.

76 Large-scale gasification of biomass - The Swedish Gasification Centre (SFC) Production of synthetic fuels from forrest residues Total SFC budget over 10 years: 540 MSEK Contribution from GU: Development of new techniques for online gas and particle measurements Many partners within national program PI at GU: Jan Pettersson Field studies at the Chalmers gasifier and at GoBiGas Suction Pump T1 Dilution Air Diluter T2 Flue Gas Coarse ash (d > 20 m) Pressurised air LPI P Flowmeter DMA On-line mass spectrometry Surface ionization detector for on-line Na and K analysis PBMS Computer CPC Computer Pump

77 Biomass combustion chemistry with oxygen carriers New Research Environment Grant financed by VR Over-arching goal: to provide a fundamental understanding of biofuel-based chemical looping combustion (CLC) processes Total budget of 24 MSEK for the period PI: Anders Lyngfelt, Chalmers Partners include: Jan Pettersson at GU, Britt-Marie Steenari and Henrik Leion at Chemistry and Chemical Engineering, Chalmers 100 (a) Experiment Model (b) Particle characterization 50 Experiment Model Temperature ( C) Example: desorption kinetics for KCl Overall reaction paths in the fuel reactor of combustibles, alkali, sulfur and nitrogen species.

78 Emissions and characteristics of potential air pollutants beyond current legislation from combustion sources -impact by actions to reduce CO 2 emissions? Lead by IVL- The Swedish Environment research institute GU contact: Mattias Hallquist, collaborations: Västtrafik, Stena, Siemens Sponsored by VINNOVA and Formas Urea and oxidation products and further byproducts of isocyanic acid and salt formation. Emission factors for diesel, CNG and RME

79 Formation and Transformation of Atmospheric Brown Carbon To improve fundamental understanding of the interactions between soot and organic aerosols in the atmosphere, and the formation, properties and chemistry of resulting coatings on the soot particles. Investigate the processes relevant for the regional brown haze including biomass burning PI at GU: Ravi Kant Pathak

80 Atmospheric Secondary Organic Aerosol (SOA) Formation -using molecular description including gas-phase oxidation, partitioning and condensed phase processes High-Resolution Time of Flight Mass Spectrometer (HR-ToF-MS) at University of Gothenburg PI Mattias Hallquist Sponsored by VR Ongoing collaborations: Mentel et al., Forschungszentrum Jülich McFiggans, et al Univ. of Manchester. Simpson, Chalmers Fig. 2. Suggested pathways for production of higher MW products, adapted from Hallquist

81 Atmospheric oxidation of stress induced emissions from vegetation - its role for aerosol formation Products from oxidation of Limonene and their thermal properties PI Mattias Hallquist Sponsored by Formas Ongoing collaborations: Simpson, Chalmers and MetNO Mentel et al., Forschungszentrum Jülich

82 Preliminary ToF-CIMS experiment Human occupants in the built environment - indoor air chemistry and ventilation strategies Aim: To explore the levels and associated exposure of the oxygenated organic products from human/ozone interactions in realistic indoor environments PI Sarka Langer, IVL Sponsored by Formas Contact at GU: Mattias Hallquist Collaborations: Bekö et al, DTU Ekberg et al., Chalmers Weschler et al., Rutgers Univeristy