Handlingar. till sammanträde med. Styrelsen för folkhögskolorna

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Styrelsen för folkhögskolorna 2 juni 2016

2 Sammanträde med styrelsen för folkhögskolorna den 2 juni 2016 Plats: Grebbestads folkhögskola Tid: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag: Leif Håkansson) Beslutsärenden 1. Årsrapporter till folkbildningsrådet från varje folkhögskola Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Grebbestads folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Göteborgs folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Vara folkhögskola 2015 TU FHSK Årsredovisning folkhögskolorna FBR 2. Handlingsplan medarbetarenkät 2015 Dnr FHSK TU FHSK Folkhögskoleförvaltningens arkivorganisation Dnr FHSK TU FHSK Förändrat styrelsemötesdatum TU FHSK Ansökan om projektmedel för fortsättning av ViA projekt Dnr FHSK TU FHSK Informationsärenden A. Justerad budget 2016 B. Rapport kontaktpolitiker - Dokument som beskriver uppdraget Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

3 C. Deltagarutvärderingar D. Utvärdering samverkansavtal E. Arbetsprocess kring verksamhetsanalys och arbetstidsavtal F. Miljöutbildning G. Förvaltningen informerar Ordförande Hans-Inge Sältenberg, Tänk på miljön - Res gärna kollektivt ( Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

4 ÄRENDE 1

5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Årsredovisningar folkhögskolor 2015 till FBR Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Billströmska folkhögskolan Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Dalslands folkhögskola Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Fristads folkhögskola Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Grebbestads folkhögskola Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Göteborgs folkhögskola Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta årsredovisningen för Vara folkhögskola Sammanfattning av ärendet Det åligger styrelsen för folkhögskolorna att anta en årsredovisning till folkbildningsrådet för varje folkhögskola inom ansvarsområdet som styrelsen har. Respektive skola har skapat en årsredovisning som baserar sig på de villkor och förväntningar som folkbildningsrådet har på varje folkhögskola. Efter tidigare beslut i styrelsen för folkhögskolorna har samordning kring utformningen av årsredovisningar gjorts. Beredning Folkhögskoleförvaltningen har skapat en mall för årsredovisningar. Därefter har respektive skola bearbetat och gett underlag till Folkhögskolekansliet. Förvaltningsgemensamma delar har därefter beretts av förvaltningskansliet och kvalitetsgruppens medlemmar. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

6 Datum Diarienummer FHSK (2) Bilagor Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Grebbestads folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Göteborgs folkhögskola 2015 Dnr FHSK Årsredovisning Vara folkhögskola 2015 Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen

7 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Sammanfattning Billströmska folkhögskolan genomförde sin verksamhet 2015 med goda resultat. 112 studieomdömen sattes och 37 deltagare kvitterade ut sin grundläggande behörighet för högskolestudier. Vidare utfärdades ett stort antal behörigheter i enskilda ämnen. Deltagare från skolans profilkurser, Musiklinjen och De ungas rätt, visade även detta år hög klass och stor skicklighet. Sommaren var likt tidigare år fylld av korta kurser och kulturevenemang. Medarbetarenkäten hösten 2015 visade på ett mycket gott resultat för Billströmska folkhögskolan som helhet. En mycket engagerad och kompetent medarbetarstab gör att prestationerna i genomförandet hamnar högt startade Billströmska folkhögskolan ett internat-team för att på allvar kunna utveckla internatet som en pedagogisk resurs. Teamet består av internatföreståndare, speciallärare, hälsoinspiratör och kurator. Tillsammans med pedagoger och även servicepersonal har de genomfört aktiviteter och tagit fram strategier för att stärka den studerande i sitt liv och lärande på skolan blev också året då skolan fick på plats ett modernt och stabilt trådlöst nätverk, vilket har underlättat det pedagogiska arbetet väsentligt. Vidare inleddes ett fördjupat samarbete med Tjörns kommun, Samordningsförbundet för närliggande kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där målet är att starta ett socialt företag i skolans växthus, med start våren Verksamhet FBR mål och syften Folkhögskolestyrelsen får främst uppdrag från stat och region. Statens mål och syften är dessa: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

8 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Varje folkhögskolas specifika regionala uppdrag A Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Billströmska folkhögskolans specifika regionala uppdrag är att vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs bildades ett internat-team, bestående av kurator, internatföreståndare, hälsoinspiratör och speciallärare. Teamets uppdrag är att bidra till att, tillsammans med pedagoger och övrig personal, skapa bättre förutsättningar för meningsfullhet i studier, hälsa, fritid och psykisk hälsa. Följande mål finns: ökad studietid, det vill säga fler timmar ägnas åt studier under veckan ökad närvaro på lektioner mer tillgång till pedagogiskt stöd och med högre kvalitet fler deltagare som når högre omdömen ökad motivation hos fler deltagare ökat psykiskt välbefinnande minskad alkoholkonsumtion minskat tobaksbruk fler deltagare som motionerar fler deltagare som upplever att de har ordning på sin sömn ökat utbud av fritidsaktiviteter B Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen C Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland D Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet E Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet.

9 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Fokusområden Utvecklingsarbete för Billströmska folkhögskolan A Internatet som pedagogisk resurs (se ovan) B Närvaro på lektioner. Fortsatt implementering och justering av ny modell för att fånga upp och motivera studerande som riskerar hög frånvaro. 2.4 Kursutbud (prestationer) Kursutbud folkhögskola (deltagarveckor) dv 2014 dv 2015 Allmän kurs Profilkurs Korta kurser Kulturprogram Öppen folkbildning 14 4 Tillfälliga uppdrag FBR Extra deltagarveckor Smf Etablering 70 (allmän) 288 (allmän) Uppdragsutbildning - - Sfi - - Total Personal 3.1 Arbetsmiljömål Västra Götalandsregionen genomför medarbetarenkäter i sina verksamheter vart annat år. Resultatet från dessa blir ett viktigt instrument i arbetet med arbetsmiljön. Resultatet för Billströmska folkhögskolan i 2015 års enkät visar på höga/goda värden för åtta av de elva förbättringsområdena. De områden som har grön stapel är medarbetarkraft, effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, ledarskap och målkvalitet. Förbättringsområdet arbetstakt har ett lågt värde (gul stapel) och områdena arbetsrelaterad utmattning och medarbetarskap har röd stapel i sammanställningen. I handlingsplanen ägnas särskild uppmärksamhet åt fyra av förbättringsområdena. De är socialt klimat (grön), delaktighet (grön), medarbetarskap (röd) och arbetsrelaterad utmattning (röd). Några enstaka exempel på aktiviteter, åtgärder, handlingar och förhållningssätt som förväntas är: översyn av mötestider och -former; aktivt ta ansvar för att tala med kollegor utanför egna arbetsgruppen; se till att alla har adekvat tillgång till datorer och telefoni och se över vilka system som ska användas för att skapa möjlighet till ett bra medarbetarskap; chefen vara lyhörd för medarbetarens arbetssituation och tillsammans med denne hitta vägar framåt.

10 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Fortbildning Den administrativa personalen har utbildats och uppdaterats i systemen för hantering av löner och ekonomi. Chefer och förtroendevalda skyddsombud har tillsammans gått utbildningen Bättre arbetsmiljö BAM. Lärare har deltagit i olika kompetensutvecklande insatser såsom BETT-mässan (IT-pedagogik), Historiedagarna, musikinstrumentkurs mm. Samtliga medarbetare har deltagit i fortbildning i samband med hälsoprojekt i form av föreläsningar, till exempel om funktionsnedsättningar. En gemensam studieresa till Dublin ägde också rum under Ekonomi 4.4 Investeringar Skolan har investerat i IT-infrastruktur, framför allt trådlöst nätverk, vilket innebär att man har tillgång till ett stabilt nät på hela skolan. Vidare har verksamheten investerat i miljövänligare eldrivna maskiner i vaktmästeriet, såsom robotgräsklippare, el-gräsklippare och el-trimmer. I anslutning till skolans matsal uppfördes 2015 ett modernt miljöhus för hantering och sortering av avfall.

11 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Resultaträkning till FBR Utfall 2015 Billströmska folkhögskola RESULTATRÄKNING Utfall Budget Avvikelse Utfall Tkr Statsbidrag Regionbidrag Försäljning utbildning Övriga intäkter och projekt Summa intäkter Löner Sociala avgifter Övr. pers.kostnader Hyror Övr.ext.kostnader Övr.int.kostnader Avskrivningar Summa kostn Nettokostn Fin.intäkter Fin.kostnader RESULTAT Intäkter Basbidrag 670 Utveckling- och profileringsinsatser/läsfrämjande insatser 300 Volymbidrag fel bokfört, skulle gått på Föreningsavg. Språkschablon 70 3 har bokförts och utbet 2016 Förstärkningsbidrag har bokförts och utbet 2016 Volymbidrag extra platser allm kurs har bokförts och utbet 2016 Särskilt utbildningsstöd SPSM 279 Personalanknutna statsbidrag 261 Summa statsbidrag Regionbidrag Svenska institutet 120 Ersättning från deltagare Övriga bidrag 989 Kurs-, konferens- o vandrarhem 1 139

12 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan Summa övriga intäkter Intäkter totalt Styrdokument för statsbidrag 5.1 Policy för funktionsnedsättning Policyn finns publicerad på skolans hemsida. Den kommuniceras med deltagaren som information före antagning. I samband med kursstart kommuniceras alla policyer, mål och förhållningssätt med deltagaren. Därefter även vid behov. 5.2 Policy för språkschablon Policyn finns publicerad på skolans hemsida. Den kommuniceras med deltagaren som information före antagning. I samband med kursstart kommuniceras alla policyer, mål och förhållningssätt med deltagaren. Därefter även vid behov. 5.3 Systematiskt kvalitetsarbete På förvaltningsnivå Förvaltningens sex folkhögskolor har en gemensam kvalitetsgrupp med uppdrag att utveckla och samordna skolornas systematiska kvalitetsarbete. Som en grund i detta har gruppen har tagit fram följande definition av kvalitetsarbete som skolor och förvaltning ska arbeta utifrån: Kvalitetsarbetet ska vara kopplat till Folkbildningsrådets uppdrag och uppdraget från Kulturnämnden och är ett gemensamt utvecklingsarbete vars syfte är att kontinuerligt utveckla folkhögskolornas och förvaltningens verksamheter med perspektivet deltagaren i centrum och där all personal är involverad. Vi gör detta genom att planera, genomföra, följa upp verksamheten och lära nytt av dessa erfarenheter. Därutöver har gruppen under året har arbetat med: Erfarenhetsutbyte gällande kvalitetsarbete allmänt och utvärdering med deltagarna i synnerhet Att skapa en gemensam mall för verksamhetsplanen där det systematiska kvalitetsarbetet enligt ovanstående definition och arbetssätt ingår som en viktig del. Att ta fram en gemensam utvärdering för alla deltagare på skolorna så att styrelsen kan få en samlad bild av läget ute på skolorna och som samtidigt ger respektive skola ett underlag för sitt lokala utvecklingsarbete. Genom skapandet av en gemensam förvaltning har möjligheten till ett mer övergripande arbetssätt skapats. Ett gemensamt organ för fackliga frågor, kallat central samverkansgrupp, har under 2015 funnits och en ledningsgrupp bestående av rektorer samt nyckelfunktioner inom ekonomi och personal också varit i funktion. Förvaltningen har dessutom arbetat med olika former av grupper där representation från alla skolor deltagit i arbetet med att utveckla och forma den nya förvaltningen. Inom dessa grupperingar har risk- och väsentlighetsanalyser gjort för att belysa möjligheter och utmaningar i den utveckling vi gemensamt arbetat för. Exempel på områden som haft speciellt fokus är

13 Dnr FHSK Årsredovisning Billströmska folkhögskolan ekonomi genom budget 2016, administrations- och ekonomihantering i den nya förvaltningen. En övergripande risk- och väsentlighetsanalys har förts i en dialogform inom främst ledningsgrupp men också till vissa delar inom samverkan. Genom det arbetet har verksamhetsplanens målformuleringar skapats på både på förvaltnings- och skolnivå. Ett tydligare arbete med en risk- och väsentlighatsanalys för förvaltningen som helhet pågår genom att se över arbetet med förvaltningens och skolornas internkontroll. Under hösten 2016 planerar styrelsen att anta en ny förändrad internkontrollplan som innehåller en risk- och väsentlighetsanalys med två perspektiv. De två perspektiven är förvaltningens- och skolornas egenkontroll av de processer som drivs inom förvaltningen och skolorna styrelsens möjlighet att styra förvaltningen och folkhögskolorna mot de uppsatta mål och riktlinjer som styrelsen antagit, samt uppföljning av dessa. På skolnivå Hög delaktighet i samtliga arbetsgrupper och mycket god målkvalitet i dessa enligt medarbetarenkäten. Fokus på arbetet med internatet som pedagogisk resurs, nya arbetsmetoder och förhållningssätt har provats. Internat-team med särskilt fokus har bildats. Fokus på deltagarnas närvaro har inneburit generellt lägre frånvaro. Skolans trivselregler (tidigare ordningsregler) har omformulerats för att bli tydligare och lättare att förstå och följa. Nytt upplägg på kursen De ungas rätt för att öka attraktiviteten. 5.4 Nyttjande av utvecklings- och profileringsbidrag Arbetet med vidareutveckling av internatet som pedagogisk resurs (beskrivet ovan) har prioriterats. 5.5 Studeranderätt Studeranderätten finns publicerad på skolans hemsida. Den kommuniceras med deltagaren som information före antagning. I samband med kursstart kommuniceras alla policyer, mål och förhållningssätt med deltagaren. Därefter vid behov. 5.6 Studerandeinflytande Arbetsformerna uppmuntrar deltagarna till att vara delaktiga i skolarbetet, fatta beslut och genomföra dem. Det gäller spelregler för linjen, klassen, internatet eller studerandekårens påverkan på skolan och styrelsen. Innehållsmässigt i kurserna är demokratifrågor en central punkt. Givna fora för inflytande är klassråd, husråd på internatet och studerandekår. Skolan medverkar aktivt till att framför allt studerandekårens arbete kommer igång vid kursstart och att dess styrelse blir självgående. 5.7 Lärartäthet 2,4 helårstjänster per 1000 deltagarveckor. 5.8 Andelen allmän kurs 66,5 %

14 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola Årsredovisning Dalslands folkhögskola Sammanfattning Dalslands folkhögskola är en medelstor folkhögskola med två separata enheter. I Färgelanda finns en internatskola sedan 1905 med profilkursen Livslinjen och en Allmän kurs med inriktningar, under 2015 var internatet bara belagt till hälften och antalet studerande var lågt. Dagfolkhögskolan i Trollhättan hade hög beläggning och deltagare på kö för studieplats. Alla inriktningar där är Allmän kurs, där finns även deltagare med skriv- och lässvårigheter samt en linje med svenska som andraspråk för nyanlända deltagare. Dalslands folkhögskola svarar mot de lokala behoven där en låg bildningsnivå i innersta Dalsland finns som bakgrund till deltagarnas behov av stöd i lärandet, samt behovet av undervisning i svenska som andraspråk bland nyinflyttade till Trollhättan. För att möta samhällsförändringen med det stora flyktingmottagandet hösten 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en utbildning för att arbeta i flyktingmottagandet. Detta skedde i nära samverkan med aktörer inom det civila samhället. 2 Verksamhet FBR mål och syften Folkhögskolestyrelsen får främst uppdrag från stat och region. Statens mål och syften är dessa: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Varje folkhögskolas specifika regionala uppdrag A Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Dalslands folkhögskola har ett specifikt uppdrag att jobba för att utveckla det flexibla lärandet B

15 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen C Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland D Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet E Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. 2.2 Fokusområden Utvecklingsarbete för Dalslands folkhögskola A Dalslands folkhögskola 2020 Genom ett utvecklingsarbete under rubriken Dalslands folkhögskola 2020 processade vi fram olika framtidsperspektiv för skolan. Arbetet bedrevs fram till februari B Ny kurs Människor på flykt Hösten 2015 påbörjades ett arbete för att utveckla en helt ny kurs med en utbildning till integrationspedagog för att förbereda deltagare till en arbetsinsats i flyktingmottagandet C Omlokalisering av enheten i Trollhättan Hösten 2015 genomfördes ett utvecklingsarbete för att hitta nya lokaler för enheten i Trollhättan D Läslust Skapa läslust, var ett projekt som påbörjades under 2014 och gick i mål i början av E Hälsoprojektet Tillsammans med ett 15-tal folkhögskolor i Västra Götaland har Dalslands folkhögskola deltagit i ett hälsoprojekt under hela 2015.

16 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola Kursutbud (prestationer) Kursutbud folkhögskola (deltagarveckor) dv 2014 dv 2015 Allmän kurs Profilkurs Korta kurser Kulturprogram 2 0 Öppen folkbildning Tillfälliga uppdrag FBR Extraplatser + Smf Uppdragsutbildning Sfi 0 0 Total Personal 3.1 Arbetsmiljömål Hösten 2015 genomfördes en process där personalen tillsammans prioriterade åtgärder utifrån resultatet av medarbetarenkäten våren Ett arbete med en handlingsplan för prioriterade områden påbörjades. 3.2 Fortbildning Personal i kök och vaktmästeri har deltagit i korta utbildningar inom respektive områden, en person i köket fullbordade en längre utbildning till kock. En pedagog har slutfört F-linjen, några andra har deltagit i kortare utbildningar. 4 Ekonomi 4.4 Investeringar Inga större investeringar gjordes under 2015.

17 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola Resultaträkning till FBR Utfall 2015 Dalslands follkhögskola RESULTATRÄKNING Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr Statsbidrag Regionbidrag Försäljning utbildning Övriga intäkter och projekt Summa intäkter Löner Sociala avgifter Övr. pers.kostnader Hyror Övr.ext.kostnader Övr.int.kostnader Avskrivningar Summa kostn Nettokostn Fin.intäkter Fin.kostnader RESULTAT Intäkter Basbidrag 670 Utveckling- och 556 profileringsinsatser/läsfrämjande insatser Volymbidrag Språkschablon 299 Förstärkningsbidrag 766 Volymbidrag extra platser allm kurs 755 Särskilt utbildningsstöd SPSM 474 SMF Personalanknutna statsbidrag 288 Summa statsbidrag Regionbidrag Ersättning från deltagare Övriga bidrag överfört från bokfört och utbet bokfört och utbet återbet och bokförs 2016

18 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola Projekt/Uppdrag 250 Kurs-, konferens- o vandrarhem Övriga intäkter Summa övriga intäkter Intäkter totalt Styrdokument för statsbidrag 5.1 Policy för funktionsnedsättning Det finns dels en gemensam policy för vg-regionen och en för folkhögskoleförvaltningen, dessa gäller för Dalslands folkhögskola, de är publicerade på regionens hemsida. 5.2 Policy för språkschablon En gemensam policy är framtagen men ligger ännu ej ute på hemsidan. 5.3 Systematiskt kvalitetsarbete På förvaltningsnivå Förvaltningens sex folkhögskolor har en gemensam kvalitetsgrupp med uppdrag att utveckla och samordna skolornas systematiska kvalitetsarbete. Som en grund i detta har gruppen har tagit fram följande definition av kvalitetsarbete som skolor och förvaltning ska arbeta utifrån: Kvalitetsarbetet ska vara kopplat till Folkbildningsrådets uppdrag och uppdraget från Kulturnämnden och är ett gemensamt utvecklingsarbete vars syfte är att kontinuerligt utveckla folkhögskolornas och förvaltningens verksamheter med perspektivet deltagaren i centrum och där all personal är involverad. Vi gör detta genom att planera, genomföra, följa upp verksamheten och lära nytt av dessa erfarenheter. Därutöver har gruppen under året har arbetat med: Erfarenhetsutbyte gällande kvalitetsarbete allmänt och utvärdering med deltagarna i synnerhet Att skapa en gemensam mall för verksamhetsplanen där det systematiska kvalitetsarbetet enligt ovanstående definition och arbetssätt ingår som en viktig del. Att ta fram en gemensam utvärdering för alla deltagare på skolorna så att styrelsen kan få en samlad bild av läget ute på skolorna och som samtidigt ger respektive skola ett underlag för sitt lokala utvecklingsarbete. Genom skapandet av en gemensam förvaltning har möjligheten till ett mer övergripande arbetssätt skapats. Ett gemensamt organ för fackliga frågor, kallat central samverkansgrupp, har under 2015 funnits och en ledningsgrupp bestående av rektorer samt nyckelfunktioner inom ekonomi och personal också varit i funktion. Förvaltningen har dessutom arbetat med olika former av grupper där representation från alla skolor deltagit i arbetet med att utveckla och forma den nya förvaltningen. Inom dessa grupperingar har risk- och väsentlighetsanalyser gjort för att belysa möjligheter och utmaningar i den utveckling vi gemensamt arbetat för. Exempel på områden som haft speciellt fokus är

19 Dnr FHSK Årsredovisning Dalslands folkhögskola ekonomi genom budget 2016, administrations- och ekonomihantering i den nya förvaltningen. En övergripande risk- och väsentlighetsanalys har förts i en dialogform inom främst ledningsgrupp men också till vissa delar inom samverkan. Genom det arbetet har verksamhetsplanens målformuleringar skapats på både på förvaltnings- och skolnivå. Ett tydligare arbete med en risk- och väsentlighatsanalys för förvaltningen som helhet pågår genom att se över arbetet med förvaltningens och skolornas internkontroll. Under hösten 2016 planerar styrelsen att anta en ny förändrad internkontrollplan som innehåller en risk- och väsentlighetsanalys med två perspektiv. De två perspektiven är förvaltningens- och skolornas egenkontroll av de processer som drivs inom förvaltningen och skolorna styrelsens möjlighet att styra förvaltningen och folkhögskolorna mot de uppsatta mål och riktlinjer som styrelsen antagit, samt uppföljning av dessa. På skolnivå Dalslands folkhögskola deltar årligen i den enkätundersökning bland alla deltagare som ett flertal folkhögskolor använder. Under 2015 har rutiner kring deltagarnas närvaro utvecklats och formaliserats, deras närvaro är en första förutsättning för att bedriva ett kvalitativt arbete. 5.4 Nyttjande av utvecklings- och profileringsbidrag Utvecklingen av kursen Människor på flykt Flytten i Trollhättan, utvecklingsarbete för att ta fram olika lokallösningar, bland annat med ett alternativ i Vänersborg. 5.5 Studeranderätt Vad som gäller för studeranderätten på skolan är publicerat på hemsidan för Dalslands folkhögskola. 5.6 Studerandeinflytande Kursrådet träffas två gånger per termin, i kursrådet deltar en deltagare per mentorsgrupp, det är 6 deltagare, rektor, en pedagog och en administratör. Det finns en deltagare med på APT arbetsplatsträffar var tredje vecka. Deltagarrådet för alla deltagare har en styrelse bestående av en deltagare per mentorsgrupp + ordförande, det ger summa 7 deltagare. Dalslands folkhögskola har även studerandeskyddsombud. Skolambassadörer har deltagit i marknadsföringen och representerat på mässor och liknande. 5.7 Lärartäthet Lärartätheten är 2,2 lärartjänster per 1000 dv 5.8 Andelen allmän kurs Andelen Allmän kurs är 90 % räknat utan extra platser och utan SMF Andelen Allmän kurs är 79 % räknat med extraplatser och med SMF

20 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Årsredovisning Fristads folkhögskola Sammanfattning 2015 var förändringarnas år på Fristads folkhögskola. I samband med pensionsavgångar gjordes en omorganisation av ledningsstrukturen på skolan. Sedan sommaren 2015 är - förutom rektorn - en lärare med ledningsansvar och en enhetschef service på plats, och i november kompletterades skolledningen med en ny samordnare för svenska som andraspråk. Höstterminen ägnades åt att lära känna medarbetarna, hitta bra former för samarbete och arbetsfördelning internt samt att implementera samverkan med facken och gemensamma arbetsplatsträffar för all personal. Stort fokus har också legat på att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på skolan både i medarbetarsamtalen och genom regionens medarbetarundersökning, samt att tillsammans med medarbetarna ta fram åtgärder för att förbättra en redan bra situation. Ett stort utvecklingsarbete har gjorts på allmän kurs, för synkurserna, och den relativt nya Etableringskursen för nyanlända med kort skolbakgrund. Därtill har en helt ny profilkurs inom ekologisk odling och skötsel av utemiljöer tagits fram i samarbete med Naturbruksförvaltningen. Marknadsföringsarbetet har utvecklats och intensifierats under året. I flera år har skolan varit i behov av en genomgripande översyn av samtliga lokaler då utrymmena inte är anpassade för att bedriva undervisning i alla delar. I o m att filialen på Hässleholmen blev en egen folkhögskola i juli 2015 och resurserna därifrån flyttades tillbaka till skolområdet i Fristad, blev behoven än mer akuta. Styrelsen beslutade att investera i en tillbyggnation av skolhuset som förhoppningsvis kan genomföras under Parallellt med denna kortsiktiga lösning har även arbetet med översynen av hela skolområdet och dess lokaler inletts.

21 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Verksamhet 2.1 Mål & uppdrag FBR mål och syften Folkhögskolestyrelsen får främst uppdrag från stat och region. Statens mål och syften är dessa: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Varje folkhögskolas specifika regionala uppdrag A Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Fristads folkhögskola ska särskilt se till att vidareutveckla sitt miljöarbete och sprida kunskaper och erfarenheter B Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen C Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland D Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet E Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. 2.2 Fokusområden Utvecklingsarbete för Fristads folkhögskola A Ny ledningsstruktur och nya ledare I samband med att både biträdande rektorn och husmor gick i pension sommaren 2015, gjordes en omorganisation av ledningsstrukturen på skolan. I den nya ledningsorganisationen finns nu en rektor, en lärare med ledningsansvar, en samordnare för svenska som andraspråk och en enhetschef service. Rektor och lärare med ledningsansvar samarbetar kring den pedagogiska verksamheten, men har delat upp ansvaret för olika personal- och deltagargrupper tydligt mellan sig. Samordnaren leder det pedagogiska arbetet i arbetslaget för svenska som andraspråk (Sfi och Etableringskurs).

22 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Den nya enhetschefen och läraren med ledningsansvar rekryterades under våren, och tillträdde sina tjänster sommaren Under höstterminen påbörjades ett omfattande arbete både med att lära känna medarbetarna, hitta bra former för samarbete och arbetsfördelning internt och implementera samverkan med facken och gemensamma arbetsplatsträffar för all personal. En ny samordnare tillträdde sin tjänst i november B Allmän kurs Våren 2015 slutfördes det utvecklingsarbetet som påbörjats hösten De fem nya profilerna på allmän kurs (Hälsa, Digitala Medier, Skaparkraft, Världen & vi samt Språk, Kultur & Identitet) detaljplanerades och marknadsfördes inför läsårsstarten. Under höstterminen sattes sedan planerna i verket. Dessutom togs ett nytt upplägg för temaarbetet och specialarbetet på allmän kurs (gymnasienivå) fram med syfte att möjliggöra en tydlig progression i både temats komplexitet och det vetenskapliga skrivandet från årskurs 1 till årskurs C Ny kurs inom trädgård I o m att skolans tidigare filial på Hässleholmen beviljades eget statsbidrag för bildandet av Borås folkhögskola med start 1 juli 2015, kunde nu Fristads folkhögskola använda de deltagarveckor som tidigare nyttjades i denna filial till att skapa en ny profilkurs inom ekologisk odling och skötsel av utemiljöer. En lägesanalys visade att den gröna näringen är i stort behov av kompetent arbetskraft p g a stora pensionsavgångar, och att Naturbruksförvaltningen har ett stort söktryck till liknande kurser, främst av s k yrkesbytare. Då antagna deltagare inte beviljas kommunal finansiering av sin studieplats, kan Naturbruksförvaltningen ändå inte starta kurserna. Kursupplägget har gjorts tillsammans med erfarna lärare från Naturbruksförvaltningen och är anpassat till arbetsmarknadens krav samtidigt som det genomsyras av folkhögskolans arbetssätt och bildningsuppdrag. Praktiska och teoretiska moment vävs samman så att deltagarna får en fördjupad förståelse av hantverket samtidigt som de blir duktiga på det praktiska arbetet. Den 27/ beslutade styrelsen att inrätta kursen, och marknadsföringen och rekryteringen till kursstarten den 29/ påbörjades omgående D Synkurserna Det sammanlagda antalet kursdeltagare på anpassningskurserna för synskadade fortsatte vara för lågt under Vissa veckor kom det fler deltagare än planerat, men ett antal kursveckor fick ställas in helt p g a för få anmälda. De kursdeltagarna som väl kommer både säger och skriver i sina utvärderingar att kurserna håller hög kvalité och förbättrar deras egen livskvalité och allmänna hälsa påtagligt. Under våren försökte vi fortsätta samtalet med ledningen för VG-regionens syncentraler för att övertyga dem om vikten av att skicka nysynskadade patienter till våra kurser. Gensvaret var minimalt. Hösten ägnades istället åt att besöka och kontakta olika syncentraler för att marknadsföra kurserna.

23 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Parallellt utvecklade Synteamet sin verksamhet och fortbildade sig i hur smartphones och surfplattor kan användas som hjälpmedel så att skolan kan bedriva hela eller delar av kurser med digitalt innehåll E Etableringskurs I november 2014 startades den första omgången av Etableringskursen. Det med Arbetsförmedlingen överenskomna kursupplägget visade sig inte fungera då de deltagarna som anvisats till kursen hade helt andra förutsättningar. Under hela 2015 pågick därför ett intensivt arbete dels med att utveckla och anpassa kursupplägget, dels med att hitta former för att informera arbetsförmedlarna inom Etableringen om kursen och övertyga dem om dess kvalité. Gruppstarter visade sig vara en omöjlighet vilket gör integrationen med folkhögskolekurserna svårare då det ständigt kommer in nya deltagare och andra slutar. Det är beklagligt, eftersom vi ser stora vinster med att låta deltagarna från Etableringskursen läsa t ex motion och estetiska ämnen tillsammans med långkursdeltagarna F Marknadsföring Att synas utåt är extremt viktigt för skolan, då folkhögskolan fortfarande är ett okänt fenomen för många. Dessutom behövde nyheterna så som profilerna och den nya profilkursen marknadsföras. Texterna på hemsidan arbetades om av en reklambyrå, nya bilder togs och en allmän folder om skolan samt en särskild broschyr om synkurserna togs fram. I april genomfördes för första gången Öppet Hus på en vardag eftermiddag och kväll, och gjordes till ett arrangemang där alla deltagare och all personal tillsammans presenterade alla kurser. Förutom att det gav besökarna en bra bild av vad det innebär att gå på folkhögskolan, blev det också ett tillfälle för våra deltagare att få se vad andra klasser håller på med och en härlig känsla av gemenskap på skolan. Skolledningen påbörjade också arbetet med att ta fram en marknadsföringsplan G Lokaler I flera år har skolan varit i behov av en genomgripande översyn av samtliga lokaler då utrymmena inte är anpassade för att bedriva undervisning i alla delar. I o m att filialen på Hässleholmen blev en egen folkhögskola i juli 2015 och resurserna därifrån flyttades tillbaka till skolområdet i Fristad, blev behoven än mer akuta. För att råda bot på bristen på tillräckliga undervisningslokaler, beslutade styrelsen att investera i en tillbyggnation av skolhuset. Förhoppningen är att projektet också prioriteras av fastighetsnämnden och regionstyrelsen så att medel ställs till förfogande redan Parallellt med denna kortsiktiga lösning har även arbetet med översynen av hela skolområdet inletts. Ett gediget underlag med förslag på skolområdets framtida utformning och ändamålsenliga lokaler togs fram av en grupp arkitektstudenter från Chalmers inom ramen för deras projektet Arbetets rum under våren, och den nya skolledningen och den nya förvaltaren har fortsatt arbeta med att initiera denna översyn under hösten.

24 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Kursutbud (prestationer) Kursutbud folkhögskola (deltagarveckor) dv 2014 dv 2015 Allmän kurs Profilkurs Korta kurser Kulturprogram Öppen folkbildning 20 0 Tillfälligt uppdrag Extraplatser allmän kurs 0 0 Tillfälligt uppdrag SMF Tillfälligt uppdrag Etableringskurs Uppdragsutbildning Personlig assistans 6 Jämlik hälsa 10 Sfi Total Den stora skillnaden gällande kortkurser mellan 2014 och 2015 beror på att möjligheten till övernattning vid kortare samverkanskurser, t ex med hörselvården, inte finns kvar sedan hösten 2015, då vi började använda den f d kursgården som internat för våra långkursdeltagare. Skillnaden gällande platser på SMF orsakas av att vi körde en extra SMF-kurs på vår dåvarande filial på Hässleholmen en gång. 3 Personal 3.1 Arbetsmiljömål Hösten 2015 genomförde regionen en medarbetarenkät som syftar till att undersöka den psyko-sociala arbetsmiljön. Då resultaten i medarbetarenkäten för den pedagogiska personalen resp servicepersonalen skiljde sig mycket, valde vi att upprätta två separata handlingsplaner så att resp grupp ges möjlighet att arbeta med de områden som de själva finner mest relevanta. För den pedagogiska personalen blev det fokusområdena socialt klimat, arbetsrelaterad utmattning samt delaktighet. Resultaten inom socialt klimat var redan mycket goda i enkäten, men personalen vill jobba ännu mer med området för att ytterligare förstärka det positiva och dessutom hoppas de på att arbetet med det sociala klimatet också förbättrar den arbetsrelaterade utmattningen och upplevelsen av delaktighet. Serviceteamet hade överlag fantastiska resultat i medarbetarenkäten, där det inte fanns några riskområden alls. De valde att fokusera på områdena delaktighet, värdegrund och effektivitet, och även här är tanken att ytterligare förstärka det positiva.

25 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Fortbildning Följande fortbildningsinsatser genomfördes under 2015: Fortbildningsdag om neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar för alla pedagoger och assistenter Flerdagars kurs inom neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar för assistenterna i Växa-arbetslaget Handledning för Växa-arbetslaget vid 4 tillfällen Utbildning i digitala hjälpmedel på smartphone och surfplattor för Synteamet Ämnesfortbildning för enskilda pedagoger inom bl a kost, stresshantering, akvarellmålning, matematik, samhällskunskap, IKT FINs kommunikatörsutbildning för den nytillträdde läraren med ledningsansvar Golvvårdsutbildning för lokalvårdarna Deltagande i FSO- och Avantidagarna för den administrativa personalen och rektorn Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud samt utbildning i förändringsarbete för chefer Utbildning i ISO och internrevision för miljösamordnaren 4 Ekonomi 4.4 Investeringar Följande inventarieinvesteringar gjordes: Nya möbler till Café Friden En kopiator/laserskrivare Datorvagn Maskiner till gymmet Beviljade medel för fastighetsinvesteringar på internatet utnyttjades ej då det visade sig att en nödvändig utbyggnation av ventilationen inte var medräknad i priset. Underlaget ska göras om inför en ev ny ansökan vid ett senare tillfälle.

26 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Resultaträkning till FBR Utfall 2015 Fristad folkhögskola RESULTATRÄKNING Utfall Budget Avvikelse Utfall Tkr Statsbidrag Regionbidrag Försäljning utbildning Övriga intäkter och projekt Summa intäkter Löner Sociala avgifter Övr. pers.kostnader Hyror Övr.ext.kostnader Övr.int.kostnader Avskrivningar Summa kostn Nettokostn Fin.intäkter Fin.kostnader RESULTAT Intäkter Basbidrag 670 Utveckling- och profileringsinsatser/läsfrämjande insatser överfört från 2014 Volymbidrag Språkschablon bokförs och utbet 2016 Förstärkningsbidrag bokförs och återbet 2016, 279 överfört från 2014 Extra statsbidrag 14 Särskilt utbildningsstöd SPSM SMF bokförs och utbet 2016 Etableringskurser Personalanknutna statsbidrag Summa statsbidrag Regionbidrag Ersättning från deltagare 772

27 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Övriga bidrag Projekt/Uppdrag Kurs-, konferens- o vandrarhem Övriga intäkter 381 Summa övriga intäkter Intäkter totalt Styrdokument för statsbidrag 5.1 Policy för funktionsnedsättning Finns publicerad på skolans hemsida. Mentorerna tar upp innehållet med sina deltagare under det första mentorssamtalet på hösten. 5.2 Policy för språkschablon Finns publicerad på skolans hemsida. Mentorerna tar upp innehållet med sina deltagare under det första mentorssamtalet på hösten. 5.3 Systematiskt kvalitetsarbete På förvaltningsnivå Förvaltningens sex folkhögskolor har en gemensam kvalitetsgrupp med uppdrag att utveckla och samordna skolornas systematiska kvalitetsarbete. Som en grund i detta har gruppen har tagit fram följande definition av kvalitetsarbete som skolor och förvaltning ska arbeta utifrån: Kvalitetsarbetet ska vara kopplat till Folkbildningsrådets uppdrag och uppdraget från Kulturnämnden och är ett gemensamt utvecklingsarbete vars syfte är att kontinuerligt utveckla folkhögskolornas och förvaltningens verksamheter med perspektivet deltagaren i centrum och där all personal är involverad. Vi gör detta genom att planera, genomföra, följa upp verksamheten och lära nytt av dessa erfarenheter. Därutöver har gruppen under året har arbetat med: Erfarenhetsutbyte gällande kvalitetsarbete allmänt och utvärdering med deltagarna i synnerhet Att skapa en gemensam mall för verksamhetsplanen där det systematiska kvalitetsarbetet enligt ovanstående definition och arbetssätt ingår som en viktig del. Att ta fram en gemensam utvärdering för alla deltagare på skolorna så att styrelsen kan få en samlad bild av läget ute på skolorna och som samtidigt ger respektive skola ett underlag för sitt lokala utvecklingsarbete. Genom skapandet av en gemensam förvaltning har möjligheten till ett mer övergripande arbetssätt skapats. Ett gemensamt organ för fackliga frågor, kallat central samverkansgrupp, har under 2015 funnits och en ledningsgrupp bestående av rektorer samt nyckelfunktioner inom ekonomi och personal också varit i funktion. Förvaltningen har dessutom arbetat med olika former av grupper där representation från alla skolor deltagit i arbetet med att utveckla och forma den nya förvaltningen. Inom dessa grupperingar har risk- och väsentlighetsanalyser

28 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola gjort för att belysa möjligheter och utmaningar i den utveckling vi gemensamt arbetat för. Exempel på områden som haft speciellt fokus är ekonomi genom budget 2016, administrations- och ekonomihantering i den nya förvaltningen. En övergripande risk- och väsentlighetsanalys har förts i en dialogform inom främst ledningsgrupp men också till vissa delar inom samverkan. Genom det arbetet har verksamhetsplanens målformuleringar skapats på både på förvaltnings- och skolnivå. Ett tydligare arbete med en risk- och väsentlighatsanalys för förvaltningen som helhet pågår genom att se över arbetet med förvaltningens och skolornas internkontroll. Under hösten 2016 planerar styrelsen att anta en ny förändrad internkontrollplan som innehåller en risk- och väsentlighetsanalys med två perspektiv. De två perspektiven är förvaltningens- och skolornas egenkontroll av de processer som drivs inom förvaltningen och skolorna styrelsens möjlighet att styra förvaltningen och folkhögskolorna mot de uppsatta mål och riktlinjer som styrelsen antagit, samt uppföljning av dessa. På skolnivå I slutet av läsåret följdes arbetet med de utvecklingsområden som tagits fram vid läsårsslutet 2014, och det konstateras att vi har gått i mål med de mindre omfattande samt att det stora arbetet med ett förändrat kursutbud (se avsnitt 2.2.2) är i slutfasen. Vid resultatgenomgången av FB kvalitet-enkäten visade det sig att de övergripande resultaten för hela skolan egentligen inte ger ett tillräckligt bra material för att få till en utveckling. P g a pensionsavgångar saknar skolan kompetens i att kunna analysera resultaten på kurs- och klassnivå. Slutsatsen blev att det till nästa enkätomgång våren 2016 behöver utbildas minst en, helst två personer. Lärarnas och assistenternas utvärdering av det gångna läsåret och diskussioner om vilka lärdomar som kan dras gav två tydliga områden där förbättringar gjordes redan inför nästa läsårsstart: Förtydligande av arbetslagets, mentors och klassansvarigs uppgifter samt gränsdragningen mellan dessa Demokratiarbetet: Hur kan vi tydliggöra upplägget och syftet för alla deltagare, även de med funktionsnedsättningar och andraspråksbakgrund? Hur kan vi skapa större engagemang och delaktighet i demokratiarbetet hos deltagarna? Vid årsskiftet, efter fyra månader med det förbättrade upplägget för demokratiarbetet där fler representanter från personalen och hela skolledningen är mer involverade nu, börjar det synas positiva effekter (se också avsnitt 5.6), och förhoppningen är att trenden fortsätter under vårterminen I november 2015 genomförde Folkbildningsrådet ett uppföljningsbesök på skolan. Den positiva återkopplingen vi fick var mycket glädjande. Samtalen under dagen och dokumentationen efteråt ger ytterligare underlag att använda i vårt kvalitetsarbete 2016.

29 Dnr FHSK Årsredovisning Fristads folkhögskola Nyttjande av utvecklings- och profileringsbidrag 2015 års utvecklings- och profileringsbidrag har använts till följande: nytt marknadsföringsmaterial och nya texter och bilder till hemsidan för både gamla och nya kurser/profiler inköp av utrustning till de nya profilerna på allmän kurs extra planerings- och mötestid för de lärarna som startar upp profilerna 5.5 Studeranderätt Vår studeranderättsliga standard finns på vår hemsida, och är även en del av ansökningsblanketten, så att de studerande vet vad som gäller redan innan de ansöker. Någon vecka efter terminsstart besöker dessutom rektor resp lärare med ledningsansvar klasserna och ger bl. a. information om deltagarnas rättigheter och skyldigheter och deltagarna får möjlighet att ställa förtydligande frågor. 5.6 Studerandeinflytande De studerande ges möjlighet till inflytande enligt en demokratisk modell och tränas samtidigt i förenings- och mötesteknik. Modellen bygger på att en levande dialog förs i alla klasser, och att klassens synpunkter och idéer sedan lyfts till de fyra råden på skolan av klassens representanter: kursrådet, miljörådet, Fridenrådet och matrådet. Det är också viktigt med återkoppling och rapport till klasserna. En särskild gemensam mötestid är avsatt i allas scheman, och där hålls klassmöten och de olika råden enligt ett rullande schema. I råden sitter förutom två representanter från varje klass också representanter från personal samt en representant från skolledningen. Arbetet i kursrådet har bl a lett till att vi genomförde Deltagarnas dag i december, en dag med omvända roller där ett antal deltagare ordnade aktiviteter åt övriga deltagare och personal. Här kunde man bl a lära sig somalisk matlagning, arabiska, träna Tabata, prova på vävning, diskutera olika funktionsnedsättningar utifrån en film, och göra julpynt och julkort. Kursrådet beslutade också att den årliga utvärderingen av höstterminen inte skulle genomföras i form av en enkät denna gång, utan med fokussamtal istället. Direkt efter årsskiftet ska resp skolledare träffa 4 slumpmässigt utvalda deltagare från varje klass och samtala om deltagarnas studiemiljö, trivsel och förbättringsförslag. 5.7 Lärartäthet 2015 var lärartätheten 1,8 pedagoger/1000 dv exklusive förstärkta lärarinsatser finansierade med förstärkningsbidrag och språkschablon. 5.8 Andelen allmän kurs 57,5% av skolans ordinarie deltagarveckor har använts till allmän kurs under 2015.