Nämndens plan med budget 2014

Transkript

1 s handling Nämndens plan med budget 2014 Bildningsnämnden

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och verksamhetsfakta Bildningsnämnden Vision Målområden i kommunplan Resultatmål och åtaganden Löpande verksamhet Prioriterade områden Ortsutveckling Resultatmål Kultur och fritid Resultatmål Skola Resultatmål Omsorg och trygghet Resultatmål Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Ekonomi och organisation Resultatmål Driftsbudget Investeringsbudget

4 4

5 1 Inledning 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Utfall 2012 Prognos helår 2013 Aktuell nivå per juni 2013 Prognos helår 2014 Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundskola varav elever i grundsärskolan varav elever i IKE s verksamhet Antal barn i fritidshem Antal barn i gymnasieskolan varav elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) Måtten avser barn som är folkbokförda i Katrineholms kommun. Prognosen för helår 2014 är baserad på SCB s befolkningsprognos från mars 2013, en uppskattning av ej inkluderad anhöriginvandring har sedan inkluderats. Budgeten för 2014 är baserad på de befolkningsuppgifter som angavs i planeringsdirektivet för 2014 och är således enbart baserade på SCB s befolkningsprognos från mars

6 2 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust Bildningsnämndens verksamhetsidé Välkommen till Katrineholms förskolor och skolor! LEVANDE LUSTFYLLT LÄRANDE med utgångspunkt i trygghet och utveckling. Vi kännetecknas av: respekt för varandras olikheter, bland barn, ungdomar, vuxna öppenhet i redovisandet av våra resultat och vad som kan förbättras tydlighet i vår dialog med barn, ungdomar och föräldrar personal som har tillit till sin förmåga att påverka barns och ungdomars resultat 6

7 3 Målområden i kommunplan De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Skolplan Med utgångspunkt i kommunplanen har en plan för skolans utveckling antagits för mandatperioden. Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns utformade på såväl internationell som nationell nivå. Skolplanen uttrycker den långsiktiga lokala ambitionen och inriktningen med att utveckla skolan i Katrineholm. 7

8 4 Resultatmål och åtaganden 4.1 Löpande verksamhet Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår två verksamhetschefer. Från och med 1 augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för hela förvaltningens planering, uppföljning, resultat och budget både gentemot det statliga och det kommunala uppdraget. Förvaltningschefen leder bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningschefen är firmatecknare och ytterst ansvarig i förvaltningens myndighetsutövning. Underställda förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för ledning, planering och uppföljning av förvaltningskontorets verksamhet och ansvarsområden (se nedan) och viss myndighetsutövning. Fokus ska vara alla kommunens barn och ungdomar. Verksamhetschef 2 har ansvar för ledning, planering och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i egen regi - Katrineholms skolor 1-19 år. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är förvaltningskontorets och rektorernas närmaste chef. Förvaltningskontoret omfattar personal som svarar för ekonomisk planering och uppföljning och kontroll, nämndsekretariat, elevhälsa, kulturskola, Interkulturella enheten och kanslifunktion. Inom förvaltningskontorets ansvarsområde finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna, exempelvis; Samordning av skolskjutsadministrationen och säkerhetsfrågor Skolbio och AV-media Handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola. Genomförande av kvalitetsuppföljning. Administration av barnomsorg KomTek Genusmedveten styrning Utveckling av lärplattformen Lärknuten som pedagogiskt stöd i verksamheterna Förskola/pedagogisk omsorg Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (4 månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3-5- åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (upp till 20 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon. Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ fritidshem. Föräldrar kan välja plats i förskolan inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). I kommunen finns två fristående förskolor, Lyckebobarnen i Katrineholms tätort samt Floda förskola som drivs av Flodabygdens friskoleförening. Familjedaghem finns för närvarande i Forssjö. Behovet av förskoleplatser är fortfarande stort och föräldrarna till fler yngre barn än tidigare 8

9 önskar plats. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat kraftigt. Behovet av förskoleplatser har ökat i tätorten och minskat på landsbygden har en ny förskola öppnat, förskolan Guldregnet, och där finns nu tre avdelningar. Att erbjuda språkstöd på modersmålet i förskolan är ett lagstadgat krav. Brist på professionell kompetens är dock ett problem, som bildningsförvaltningen, försökt möta genom att erbjuda praktikplatser för vuxna invandrare. I takt med att fler invandrare lär sig svenska och skaffar sig utbildning, hoppas förvaltningen kunna anställa ytterligare personal med annat modersmål än svenska i några av de mest dominerade språken. Fr o m 1 juli 2011 är kommunerna skyldiga att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen. Inflyttning av nyanlända från annat land till kommunen har varit stor de senaste fem till sex åren, vilket ställt krav på interkulturell förståelse av personal i förskolan i mötet med barn och föräldrar. Detta medför även fortsättningsvis ökande kostnader för kompetensutveckling, tolkstöd och informationsinsatser. Förskoleklass-grundskola-fritidshem För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har intresse för musik, dans eller bild- och form söka till musik-, dans- eller bild- och formklass. På de olika skolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen - interkulturella enheten. Verksamheten tilldelas skolpeng efter hur många elever som finns i verksamheten månad för månad. Här kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på skolbakgrund. På senare tid har många elever behövt stanna längre tid på grund av att de helt saknar skolbakgrund. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålslärarna i grundskolan och till stor del i gymnasieskolan. Eleverna ute på skolorna erbjuds modersmålsundervisning samt i de fall det behövs, studiestöd på modersmålet. Grundsärskola Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar tre verksamhetsområden; grundsärskolan Ängen, träningsskolan Stenkullen samt Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserat på antal elever. Under de sista fem åren har antalet elever i verksamheten ökat med elva stycken, fyra av dessa barn är skrivna i Katrineholms medan resterade sju barn är skrivna i andra kommuner. Utöver dessa barn finns idag tolv barn som är inskrivna i grundsärskolan men integrerade i ordinarie skola. 9

10 Gymnasieskola Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats. För elever som ännu ej är behöriga för gymnasieskolan erbjuds fem introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs i fyra egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet samt i skolor i andra kommuner (friskolor och program som Katrineholms gymnasieskola inte kan erbjuda). Katrineholms gymnasieskolor erbjuder 14 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Gymnasieskolan har ett nära samarbete med Viadidakt. Samarbetet sker framförallt inom gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna och utbildning för nyanlända. Ett mer formellt och systematiskt samarbete gällande ungdomar som väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid har påbörjats i samverkan med Ungdomstorget och kommer att fortsätta utvecklas kommande läsår. Inför läsåret 13/14 har fler PRIV-platser erbjudits i gymnasieskolan samt även yrkesintroduktionsplatser. Dessa platser ger elever som inte är fullt behöriga möjlighet att ändå starta på ett nationellt program och samtidigt läsa in de grundskoleämnen som saknas. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan erbjuder fem olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. Sedan läsåret 09/10 har totala elevantalet ökat från 42 till 58, antalet Katrineholmselever har ökat från 23 till 39. Under läsåret 2011/2012 påbörjades arbetet med implementering av den reformerade gymnasiesärskolan som träder i kraft höstterminen Elevhälsa Tillgången till elevhälsa är lagstadgad och finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande, utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för- och grundskolan samlas kompetensen inom en central enhet - Elevhälsan. Här finns skolhälsovården, skolpsykolog, kuratorer, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare och från och med 2013 även förvaltningens skoldatatek. Inom gymnasieskolan är elevhälsan organiserad inom varje gymnasieskola och består av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Målsättningen är att stödinsatser ska sättas in tidigt och att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp. Ett skoldatatek finns etablerat och utvecklat inom verksamheten. Syftet är erbjuda kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skriv problematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning och utlåning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Kulturskola Kulturskolan undervisar elever inom grundskola och gymnasieskola i musik, dans, bild och drama. Verksamheten har den långsiktiga ambitionen att bidra till barns utveckling och lärande inom flera konstarter. Verksamheten ska också sträva efter att, i samverkan med förskola, 10

11 grundskola och andra aktörer, nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Kulturskolans verksamhet omfattar ca. 800 elever som anmält sig till ämneskurs på ett instrument, i sång, musikal eller bild och form. Genom pedagogisk verksamhet och föreställningar når Kulturskolan dessutom årligen ca barn och elever i för- och grundskolan. Kulturskolans verksamhet är anslagsfinansierad i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan breddar också sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola. Därigenom och genom annat samarbete med grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan strävar efter att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Kulturskolans verksamheter ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Tillsammans med förskoleverksamheten utvecklas verksamheter där barns tidiga kulturintresse stimuleras och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Kulturskolan erbjuder ett antal kompetensutvecklingskurser för personal. Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Sedan ett antal år tillbaka har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet i Sköldinge, Strångsjö, Forssjö och Björkvik. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet på ideell basis skolans lokaler och i nära samarbete med Bie skolenhet. Kultur- och turismnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm. 4.2 Prioriterade områden 2014 Prioriterade områden för bildningsnämnden att fortsätta fokusera på under 2014 är ökad trygghet och ökad måluppfyllelse med särskilt fokus på förbättrade resultat i läsning och matematik. 11

12 4.3 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Måltidsverksamheten har under mandatperioden utvecklats positivt på många olika sätt, bland annat genom att arbeta med Sapere inom både omsorgen och skolan, genom att minska användandet av hel- och halvfabrikatsprodukter utifrån den så kallade Laga mat från grundenpyramiden och genom att införa webbverktyget Skolmat Sverige som ett stöd för att utvärdera och utveckla kvaliteten på skolmåltiderna. De ekonomiska ramarna har inte medgett en ökad andel ekologiska livsmedel i livsmedelsinköpen. Arbetet för att utveckla miljöaspekterna i verksamheten har emellertid skett på andra sätt, bland annat genom medvetet arbeta för att minska livsmedelssvinnet. Ytterligare ett steg är det pilotprojekt som genomförs under hösten 2013 med målet att öka användandet av ekologiska och närproducerade råvaror inom befintlig budget. Projektet, som bedrivs på Nyhemsskolan och Forssjö skola, visar redan på goda resultat. Under 2014 görs en satsning på maten genom ett projekt med arbetsnamnet Klimatsmart mat från grunden. Service- och tekniknämnden tillförs 4 mnkr för ett breddinförande av den pilotmodell som arbetats fram under hösten 2013 i hela måltidsverksamheten, det vill säga både inom förskola, skola samt vård och omsorg. Åtagandena att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet samt laga mer mat från grunden kräver ett förändrat arbetssätt och ett helhetsperspektiv där flera förvaltningar arbetar mot samma mål. Genom projektet läggs en grund för varaktiga förändringar. Målet är att öka användandet av ekologiska råvaror till 30 procent och närproducerade till 5 procent. Målet ska uppnås genom att recept och matsedel anpassas, mer mat som lagas från grunden, utveckling av salladsbord och dagens vegetariska alternativ samt genom att baka eget bröd. Genom att skapa delaktighet bland alla berörda ska projektet bidra till att öka förståelsen för matens betydelse för en hälsosam livsstil och en hållbar miljö samt väcka nyfikenhet för nya smaker. Även Lindengymnasiet ska sträva efter att följa intentionerna i den kommunala matsatsningen. Matsvinn, det vill säga livsmedel som slängs i onödan, leder till stora negativa miljöeffekter och resurser som slösas till ingen nytta. De måltider som tillagas och serveras inom de kommunala verksamheterna står för en stor del av den totala livsmedelskonsumtionen. Genom att minska matsvinnet minskas också kommunens klimatpåverkan. Två gånger per år genomförs en svinnmätning där livsmedelsvinnet i kommunens restauranger och tillagningskök synliggörs för både personal och elever. Utifrån mätningens resultat tar respektive kök fram en handlingsplan för att driva arbetet vidare. 12

13 Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Index 46 Årlig, lång sikt KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgar na att delta i kommunen s utveckling. Öka Årlig SCB, befolkning ens utbildning åldersgrup p år Minska Årlig SCB, RUS nationella emissionsd atabasen Index 33 (2012) Totalt 28%, kvinnor 35%, män 22% (2012) Medelvärde KKiK: Index 49 (2012) Medelvärde riket; totalt 40%, kvinnor 45%, män 36% (2012) kg/inv (2011) Medelvärde riket: kg/inv (2011) Bildningsnämndens produktionsmål Samarbete med lokalt näringsliv ska utvecklas. Minska pappersförbrukningen genom att på olika sätt använda digitala arbetsredskap och att använda webben som kommunikationskanal samt minska antalet skrivare. 4.4 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplan prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur och ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. I kultur- och turismnämndens och bildningsnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att: Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande. Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda tillgångar till kulturupplevelser. 13

14 Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas egna aktiviteter. Den nya lagen om skolbibliotek ger möjlighet till att i samverkan med skolan utveckla skolbiblioteken. Med start från hösten 2012 har bildningsförvaltningen i samverkan med kulturoch turism förvaltningen ansvaret för grundskolans kommunala bibliotek och utvecklingen av dessa. Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har fått i gemensamt uppdrag av nämnderna att öka läsförmågan hos barn. Målet med projektet "Lust att läsa - läslyftet" är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Folkbiblioteken spelar en stor roll för att sprida kunskap om och främja läsande genom att stimulera och uppmuntra lustfyllt läsande på barns fritid. En viktig målgrupp är också vuxna som finns i barnens närhet. Bildningsnämndens produktionsmål: Samverkan mellan kultur- och turismnämnden, bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden för att förverkliga målen i kulturplanen för barn och unga. Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet. Kulturskolan är aktiv i det regionala samarbetet och bidrar till att nya kontaktytor skapas mellan regional och lokal kulturinstitutioner/utövare Kulturskolan breddar sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället 4.5 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen Förutsättningar och verksamhetsförändringar Målsättningen under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasieskola. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, har implementerats i alla verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde under läsåret 2012/2013. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen samt uppföljning och utvärdering. I syfte att öka måluppfyllelsen i grundskolan kommer det att ske en särskild satsning, 600 tkr, på kommunens förstelärare under 2014 där fokus kommer att läggas på stadieövergångar. Förvaltningen kommer även att satsa på att införa ett lektorat under Nya statliga satsningar på karriärstjänster har aviserats inför hösten Under 2014 kommer det att göras en särskild satsning på marknadsföring av Katrineholms skolor i syfte att informera om verksamheten och på så sätt öka attraktionskraften. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola 14

15 till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt lärare och elever dessutom kommer en del myndighetsutövningen att ske via plattformen. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i förskolor och skolor fortsätter för att tillmötesgå krav på bättre åtkomst. Under 2014 kommer utbyggnad att ske i bland annat Bie och Julita. Samtliga enheter har deltagit i kompetensutvecklingen PIM, praktisk IT och Mediekunskap, som avslutades 2013 och fr.o.m. hösten 2012 fick alla pedagoger i grundskolan tillgång till egen dator. Inom förskolan har varje avdelning fått en lärplatta, och i anslutning till detta har personal fått särskild utbildning i hur den kan utnyttjas i mötet med barnen. Bland grundskolans elever kommer antalet datorer att utökas. Sedan hösten 2011 arbetar alla kommunens gymnasieskolor enligt det så kallade 1-1 konceptet, en dator per elev och lärare. Fortsatt satsning på utemiljöer kring förskolor och skolor kommer göras under För detta avsätts 1,6 mnkr i investeringsmedel. Förskola/pedagogisk omsorg En omfattande satsning på förskolan kommer göras under planperioden. Förskolan byggs ut med nio nya avdelningar under tre år till en total kostnad av 20 mnkr varav 10 mnkr under Utbyggnaden görs både för att möta ett ökat behov av flera förskoleplatser samt för att öka kvaliteten genom mindre barngrupper och ökad personaltäthet. Behovet av förskoleplatser har ökat i tätorten och minskat på landsbygden. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har däremot minskat kraftigt. En ny förskola, Guldregnet, har startat under Två av avdelningarna på Guldregnet är nya och en avdelning har flyttat dit från Lasstorp. I Guldregnets lokaler kommer ytterligare två avdelningar att öppnas i april Förskolan Regndroppen i Nävertorp öppnas redan i januari 2014 och där kommer det att finnas plats för 50 barn. Ett omfattande utvecklingsarbete med "pedagogisk dokumentation" genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. I förskolans reviderade läroplan ställs högre krav på att man ska kunna följa varje barns utveckling. Vidare ska barns möjlighet till inflytande tillvaratas. En kompetensutvecklingssatsning kommer att göras inom förskolan, bland annat i samarbete med Reggio Emiliainstitutet; 600 tkr kommer att öronmärkas för detta ändamål i kommunens bokslut Grundskola och fritidshem Katrineholms kommun har under ett antal år deltagit i ett försök med timplanelös skola i grundskolan. Det har inneburit att timplanen inte helt ut har följt den nationella timplanen för grundskolan. Syftet har bland annat varit att kunna anpassa timplanen till de enskilda skolornas specifika förutsättningar. Elever i de lägre årskurserna har haft mer undervisningstid än enligt den nationella timplanen. Vid terminsstarten hösten 2013 gjordes timplanen för grundskolan om för att följa den nationella timplanen. Det innebar fler lärare och omfördelning av undervisningstid mellan årskurserna för eleverna. Den politiska majoriteten väljer att inför 2014 göra en satsning på grundskolan som innebär att grundskolan kommer att ha en timplan som ger mer undervisningstid för eleverna än vad den nationella timplanen föreskriver. Bildningsnämnden får därför en ramförstärkning med 4,8 mnkr. Sammantaget är detta en satsning som ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse för flickor och pojkar i grundskolan, både i de lägre årskurserna och på högstadiet. Dessutom fortsätter den särskilda satsning på ökad måluppfyllelse i år 7-9 som startats hösten Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för elever med inlärningssvårigheter eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre 15

16 åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Elevhälsan utgör ett viktigt stöd för verksamheten för att insatser ska komma igång tidigt. Den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. För att uppfylla skollagens krav på behöriga och legitimerade lärare i delmomenten simning och livräddning inom ämnet idrott och hälsa kommer ansvar och budget för simundervisningen att föras över från service- och tekniknämnden till bildningsnämnden från och med Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Särskolan integreras genom ökat samarbete med grundskola och gymnasieskola. Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserad på antal elever. Under de sista fem åren har antalet elever i verksamheten ökat med elva, fyra av dessa barn är skrivna i Katrineholm, övriga kommer från andra kommuner. Satsningar på matematik fortsätter genom matteutvecklarna, Matematiklyftet och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA För alla elever i år 7-9 och i gymnasieskolan finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Gymnasieskolan Gymnasieskolan står inför strukturförändring utifrån ett sjunkande elevantal precis som i övriga landet. Gruppstorlekarna varierar utifrån program och ämne. Den nya gymnasiereformen har under en övergångsperiod minskat möjligheten till samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig på de olika programmen. Katrineholms gymnasieskolor erbjuder i dagsläget 14 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag att göra en genomlysning av gymnasiskolan i Katrineholm inför framtiden. Målet är att gymnasieskolan i Katrineholm ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ och anpassas till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. I samarbete med landstinget sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Under 2013 har också ett lokalt Vård- och omsorgscollege certifierats. Lokalt vård- och omsorgscollege är en samverkan mellan bildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och socialförvaltningen i Flen och Vingåker samt landstinget. Gymnasiesärskolan erbjuder fem olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. Utvecklande samverkan En satsning på skolbiblioteken som resurs i skolan har genomförts under läsåret 2012/2013 med syfte att skapa en likvärdig tillgång oavsett skola. Ett skolbibliotek ska fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det ska stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutvecklingen. Satsningen har skett i tätt samarbete med kultur- och turismförvaltningens biblioteksverksamhet. Fokus har satts på att alla elever i år 1 efter det första skolåret ska kunna läsa utifrån vissa definierade 16

17 kriterier, som tagits fram av förvaltningens språkutvecklare. Förvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. I samband med samverkan kring skolbiblioteken har förvaltningarna getts i uppdrag att starta projekt "Lust att läsa - läslyftet". Syftet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Ett stärkt samarbete mellan barnbibliotekarier, förskolepedagoger och kulturskolan möjliggör ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Bildningsförvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsning på barns fritidsläsning. Läsförmågan hos eleverna följs upp enligt en standard som utgår från läsforskaren Ingvar Lundbergs definitioner. När eleverna slutar årskurs 1 ska de ha nått en angiven nivå när det gäller fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse. Kulturskolan strävar efter att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan breddar också sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället. Teknik och entreprenörskap har varit prioriterade områden i Katrineholms skolor under flera år. KomTek startades som ett projekt i april 2013 och kommer att permanentas som verksamhet från och med KomTek är en kommunal teknik- och entreprenörskola som vänder sig till barn och ungdomar i grundskoleåldern och till personal inom skolan. Här kan barn och ungdomar utveckla sin kreativitet och sina talanger på ett lustfyllt sätt. KomTek är en fritidsverksamhet och ett komplement till undervisningen i skola och arbetsliv. Skolklasser kan besöka KomTek och förlägga delar av sin praktiska teknik där. Kommunens målsättning med KomTek är att stimulera och öka intresset för teknik bland barn, unga och pedagoger samt öka samarbetet med näringslivet. En annan målsättning är att skapa en röd tråd inom teknik och entreprenörskap, där även arbetet med NTA-lådor, NO-profiler inom grundskolan och KTC (Katrineholms tekniska college) utgör en viktig del. Skolan är socialnämndens viktigaste samarbetspartner, förutom föräldrar, när det gäller insatser för barn och unga. Forskning kring samhällets placeringar av barn visar att det finns två faktorer som har ett starkt samband med bra levnadsförhållanden i vuxen ålder - utbildning och hälsa. Barn med relativt svår uppväxt klarar sig avsevärt oftare som självständiga individer som de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Socialnämnden samverkar med skolan i enskilda ärenden där barnen riskerar att fara illa. Information inhämtas gällande barnets situation och används i bedömningar kring lämpliga insatser. Även verksamheten försörjningsstöd följer i samtal med föräldrar upp hur det går för barnen i skolan. Socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport ingår i ett samverkansnätverk med skolan där det kontinuerligt träffar alla kuratorer i syfte att arbeta förebyggande kring barn och ungdomar. Ett gemensamt utvecklingsarbete, Samtid, pågår för att öka samarbetet gällande elever med hög skolfrånvaro. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan. Målet är att tidigt uppmärksamma elever i riskzonen och tillsammans utforma lämpligt stöd till elever och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. För de elever (16-20 år) som faller inom 17

18 ramen för kommunens informationsansvar pågår ett samarbete med Viadidakts ungdomstorg. Bildningsnämnden har ett övergripande ansvar för informationsansvar i Katrineholms kommun. Målet är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. En utredning har nyligen presenterat förslag om utvecklat stöd och samordning för unga som varken studerar eller arbetar. Benämningen av kommunernas ansvar föreslås ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar. Aktivitetsansvaret innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli Förslaget kan innebära ett ökat åtagande för kommunen Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka 100% Årlig Egen mätning Öka Årlig Skolverket s statistik, KKiK. Antal inskrivna barn per årsarbetar e omräknat till heltidstjäns ter. Öka Skolverket s statistik, KKiK Andel elever som bedöms kunna läsa enligt fastställda kriterier: flickor 91% pojkar 80% totalt 84% (elever som gick ut åk 1 vt 2013) 6,7 barn/personal (2012) Medelvärde riket 5,4 barn/person al. Södermanla nd: 5,7 barn/person al (2012) Årskurs 3: flickor 75% pojkar 59% totalt 67% Årskurs 6: flickor 82% pojkar 79% totalt 80% (2012) Årskurs 3, medelvärde riket: flickor 74% pojkar 65% totalt 69% medelvärde länet: flickor 66% pojkar 58% totalt 62% Årskurs 6, medelvärde riket: flickor 84% pojkar 77% totalt 80% medelvärde länet: flickor 83% pojkar 76% totalt 80% (2012) 18

19 Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Eleverna ska ha en positiv syn på Katrineholms skolor och den undervisningen som bedrivs i dem Öka Årlig SKL:s elevunders ökning, KKiK Årskurs 5: 80% Årskurs 8: 75% (2012) Medelvärde deltagande kommuner: Årskurs 5: 88% Årskurs 8: 77% (2012) Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Öka Årlig Skolverket s statistik. KKiK. Andel som är behöriga till ett yrkesprogr am. Flickor 80,7% pojkar 74,2%, totalt 77,6% (2012) Medelvärde riket: flickor 89,3% pojkar 86,1%, totalt 87,7% (2012) Meritvärdet i årskurs 9 ska öka. Öka Årlig, lång sikt Skolverket s statistik. 2012: medelvärde 193 (flickor 211, pojkar 174) 2012: Medelvärde riket: 207 (flickor 220, pojkar 194) Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Öka Årlig SKL Öppna jämförelser. KKiK. Avser elever folkbokförd a i kommunen och redovisas både inkl. IM och exkl. IM (Introduktio nsprogram met). 2012: Studieförberedande program 88,1% (kvinnor 87,2%, män 89,7%) Yrkesförberedande program 83,9% (kvinnor 82,6%, män 85,0%) Inkl. IM 75 %, 83 % av kvinnorna samt 68 % av männen. Exkl. IM 87 %. (2011) Riket 2012 Studieförber edande 87,2% (kvinnor 88,7%, män 86,1%) Yrkesförbere dande 80,6% (kvinnor 81,7%, män 79,7%) Medelvärde riket: inkl. IM 76 % exkl. IM 83 % (2011) Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka 100% ska följas upp, andelen med godkänt ska öka Delår Egen mätning Socialförvaltningen har följt upp alla av kommunen institutionsplacerade barn (i ålders-gruppen 8-16 år). Uppföljningen visar att inga av dessa barn har fullständiga betyg eller en fungerande skolgång. (delår 2013) Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms skolor Öka Egen mätning 19

20 Bildningsnämndens produktionsmål: Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Förskola Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Andelen elever och föräldrar som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka Pedagogisk omsorg och fritidshem Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritidshemmen ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Kommunens ska fortsätta erbjuda barnomsorg på annan tid än dagtid vardagar. Grundskolan Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god strukturerad arbetsmiljö, frånvaro av mobbning och diskriminering. Fortsatt kompetensutveckling av personalen. Andelen behöriga lärare ska öka enligt lärarlegitimationens lagstiftning. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både pojkar och flickor, når höga kunskapsresultat. En särskild satsning för att förbättra kunskaperna i matematik pågår. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Utveckling av skolbibliotek, som en resurs för ökad läsförmåga hos barn och ungdomar i grundskolan i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen. Ökad läsförmåga. Kontinuerlig utvärdering av skolbiblioteken i samverkan mellan bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Ökad integration genom samverkan med grundskolan och gymnasieskolan. Kulturskolan Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar och vara ett viktigt stöd i lärprocessen. Kulturskolan ska fortsätta samarbeta med kulturföreningen Drag utan drog (DuD) och andra kulturföreningar. 20

21 Alla skolformer Ökad samverkan med socialförvaltningen med fokus på det enskilda barnet. Två prioriterade grupper; familjehemsplaceade barn samt barn/elever med hög frånvaro. 4.6 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Bildningsnämnden produktionsmål: Alla ärenden i Bildningsnämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. Bildningsnämnden ska bidra till att öka andelen anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen med adekvat gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgs college. Bildningsnämnden ska bidra till att öka andelen anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen med spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vårdoch omsorgs college. 4.7 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken ses kommunernas arbete med att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. SKL kommer under perioden att lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter. Folkhälsoutskottet samt det tidigare tillgänglighetsutskottet har inför 2014 prioriterat tre utmaningar: Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. 21

22 Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. De nu fastslagna idrottspolitiska och kostpolitiska programmen är viktiga styrdokument för hela kommunens folkhälsoarbete och måste fortsättningsvis genomsyra all relaterad verksamhet. Det räcker inte med att med att dokumenten finns, de måste även förankras i verksamheterna och bli en naturlig röd tråd i det dagliga arbetet. Projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling har pågått i Katrineholms kommun sedan hösten 2011 med syftet att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och säkra hållbarhet i styrningen av jämställda verksamheter. Förvaltningarnas arbete med att kartlägga och analysera sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att fortsätta under Syftet är att säkerställa att män och kvinnor, pojkar och flickor i Katrineholms kommun har samma möjlighet att påverka samhällets utveckling och sina liv. En likvärdig service ska levereras till alla invånare och aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. Som ett led i projekt Genusmedveten styrning har bildningsförvaltningen satsat på att öka medvetenheten kring genus. Syftet är att öka måluppfyllelsen för både pojkar och flickor eftersom forskning visat att förväntningarna och föreställningarna om kön är en av de faktorer som påverkar skolresultatet. En handlingsplan har skrivits med målet att genusmedvetenheten hos lärare, rektorer, politiker och annan personal samt att öka måluppfyllelsen hos alla elever. Utbildningsinsatser riktade mot skolornas personal är redan igång och utbildningsinsatser riktade mot elever i år 8 kommer igång i och med starten av höstterminen Bildningsförvaltningen har ansökt om och fått medel beviljat från det kommunövergripande jämställdhetsprojektet för att utbilda lärarlagen i år 8 i materialet Machofabriken. Bildningsförvaltningen har sedan 2012 haft en genuspedagog anställd på 25 % för att kunna fungera som en processledare i förvaltningen för att säkra arbetet med den genusmedvetna styrningen, denna tjänst utökas under 2014 till 50%. Bildningsnämnden kommer under 2014 att belysa alla ärenden utifrån ett genusperspektiv. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse, särskilt tydligt gäller det för pojkarna. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling. Bildningsnämnd och förvaltning har sedan 2013 provat barnchecklistor inför nämndbeslut. En förstärkning av barn och elevers inflytande på övergripande nivå genomförs genom att förvaltningen inrättar ett samverkansråd med elever. Samverkansrådet blir en del av nämndens och förvaltningens samverkansarbete där frågor om organisation, ekonomi och arbetsmiljö tas upp. Rådet leds av förvaltningschef och deltagare i rådet utses av elevråd på 7-9-skolorna och gymnasieskolorna. Utifrån det samverkansavtal som slutits mellan polisen och Katrineholms kommun åtar sig bildningsförvaltningen att: För trygghetsvandringar arbeta utifrån dokumentet "Organisering av trygghetsvandringar i Katrineholms kommun " Vid problem medverka i arbetsgrupp mot klotter och skadegörelse Anmäla klotter och skadegörelse Bidra till skyndsam klottersanering Arbeta med attityder kring integration och oliktänkande för att öka förståelse och minska främlingsfientlighet Arbeta med trafikmiljö och trafiksäkerhetsdagar 22

23 Dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott Dialog med elever, lärare och föräldrar om konsekvenser av brott Arbeta för ökad medvetenhet om brandsäkerhet i skolan Utökad dialog med polisen samt anmälan av brott och vid misstanke om brott Rapportera incidenter i kommunens skade- och incidentrapporteringsprogram Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Målnivå Uppföljning Källa Resultat senaste mätning Jämförelse Andelen barn och unga som mår bra ska öka Valdeltagandet ska öka 85 % röstande i kommun valet Den upplevda tryggheten ska öka Öka Lång sikt Liv & hälsa ung, nästa undersökni ng görs 2014 Lång sikt Valmyndig heten. KKiK. Öka Lång sikt Trygghetsu ndersöknin g, nästa mätning 2013/2014 I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (2011) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (2011) 82,5 % (2010) Medelvärde riket 81,5 % (2010) Bildningsnämndens produktionsmål: Alla bildningsnämndens verksamheter ska ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalys. I samverkan med Service och teknikförvaltningen, medverka till att fler förskolor och skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch under planperioden (Saperemetoden). 4.8 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Inom skolan har Katrineholms kommun stora förändringar att möta framöver. Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande. Detta gäller framförallt de senare åren 23