Se deltagarlista. Se deltagarlista. Se deltagarlista. Se deltagarlista

Transkript

1 Plats och tid /43 Gustav Vasa, Kommunhuset, Strängnäs kl. 08:30-11:50 med ajournering kl. 09:40-10:00 Paragrafer Ledamöter Tjänstgörande ersättare Närvarande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Se deltagarlista Se deltagarlista Se deltagarlista Se deltagarlista Catharina De Geer (KD) med Håkan Bertilsson (STRP) som ersättare. Justeringens plats och tid Kommunhuset, Strängnäs Underskrifter Sekreterare... Tobias Rundström Ordförande... Jacob Högfeldt (M) Justerande... Catharina De Geer (KD) ANSLAG/BEVIS Organ Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stabsavdelningen Underskrift... Tobias Rundström

2 2/43 Innehållsförteckning Ärende Diarienummer 58 Fastställande av föredragningslista 59 Information: Årsredovisning och uppföljning av ägardirektiv, SEVAB Strängnäs Energi AB 60 Information: Årsredovisning och uppföljning av ägardirektiv, Strängnäs Fastighets AB 61 Information: Bredband 62 Överlåtelse av fastigheten Skväkran 2 KS/2012: Avtal om fastighetsreglering mellan KS/2016: Gorsinge 1:1 och Gorsinge 1:20 samt upphandling av entreprenadarbeten inom Gorsinge 1:1 64 Överlåtelse av fastigheten Baderskan 1 KS/2018: Årsredovisning 2017 för Strängnäs kommun KS/2018: Internkontroll övriga nämnder, helår 2017 KS/2017: Idrottspolitiskt handlingsprogram KS/2017: , Strängnäs kommun 68 Utredning om översiktsskyltar och kartor KS/2018: över Strängnäs kommuns sevärdheter 69 Remissvar, förslag till förordning om stöd KS/2018: för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar 70 Remissvar över Region Sörmland - uppdrag KS/2018: och samverkan 71 Yttrande Sörmlandsstrategin KS/2018: Rapport över motioner, medborgarförslag KS/2018: och e-förslag Motion från Ragnar Lindén (MP) och Björn KS/2017: Siljeström (MP) om strategi för fler byggnader av trä 74 Medborgarförslag om Tosterös KS/2017: strandpromenad och ytorna runt Mälarforum 75 Delegationsbeslut KS/2018: Rapporter till kommunstyrelsen KS/2018: Övrigt

3 3/43 Deltagarlista Ledamöter Jacob Högfeldt (M) Magnus Stuart (M) Sixten Skullman (M) Monica Lindell Rylén (S) Lennart Andersson (S) Ingrid Fäldt (S) Torbjörn Johansson (S) Catharina De Geer (KD) Håkan Bertilsson (STRP) Marianne Andersson (C) Tjänstgörande ersättare Jan Heiniö (M) ersätter Mari-Anne Törnblom (M) Stefan Manninen (SD) ersätter Lina Boy (SD) Madeleine Bilberg (MP) ersätter Ragnar Lindén (MP) Georg Lagerstedt Örsbäcken (C) ersätter Lina Boy (SD) Ersättare Eva Strömberg (S) Krister Lumme (S) Mikael Slagbrand (S) Georg Lagerstedt Örsbäcken (C) David Aronsson (V)

4 4/43 Övriga närvarande 1. Tobias Rundström, kommunsekreterare 2. Cecilia Vikström, kommundirektör 3. Ulf Broström, chefsjurist 4. Mattias Johansson, kommunikationschef 5. Fredrik Granlund, mark- och exploateringschef 6. Per Malmqvist, ekonomichef 7. Mats-Erik Olofsson, VD SEVAB Strängnäs Energi AB 8. Lars Keyser, VD Strängnäs Bostads AB 9. Kent Ahlman, administrativ chef Strängnäs Bostads AB 10. Göran Hedström, bredbandsstrateg 11. Fredrik Lindell, kvalitetsstrateg

5 5/43 KS 58 Fastställande av föredragningslista Beslut fastställer föredragningslistan med följande ändringar: a) ärendet Information: HR utgår. b) ärendet Bedömning av uppfyllelse av ändamål och kommunal kompetens Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 2018, dnr KS/2018: , utgår. c) ärendet Årsredovisning, revisionsberättelse och instruktion till ombud vid årsstämma för SFAB och SBAB 2017 samt val av ombud, dnr KS/2018: , utgår. d) ärendet Bedömning av uppfyllelse av ändamål och kommunal kompetens SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) 2018, dnr KS/2018: , utgår. e) ärendet Årsredovisning, revisionsberättelse och instruktion till ombud vid årsstämma för SEVAB 2017 samt val av ombud, dnr KS/2018: , utgår. f) ärendet Information: Årsredovisning och uppföljning av ägardirektiv, SEVAB Strängnäs Energi AB flyttas till punkt 2.

6 6/43 KS 59 Information: Årsredovisning och uppföljning av ägardirektiv, SEVAB Strängnäs Energi AB Mats-Erik Olofsson informerar om SEVAB Strängnäs Energi ABs verksamhet under 2017 däribland kommande investeringar, prisnivåer och hur nöjda kunderna är med SEVAB Strängnäs Energi AB. KS 60 Information: Årsredovisning och uppföljning av ägardirektiv, Strängnäs Fastighets AB Lars Keyser och Kent Ahlman informerar om Strängnäs Fastighets ABs och Strängnäs Bostads ABs bokslut och uppföljning av ägardirektiv för KS 61 Information: Bredband Göran Hedström informerar arbetet med fiberutbyggnaden i Strängnäs kommun.

7 KS 62 7/43 Dnr KS/2012: Överlåtelse av fastigheten Skväkran 2 Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna köpeavtal för fastigheten Skväkran 2, daterat Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för del av Bresshammar 1:1 Stavlund, vann laga kraft Detaljplanen tillåter cirka 400 bostäder med en varierad bebyggelse i form av flerbostadshus, radhus och friliggande småhus. Utbyggnad av allmänna gator och infrastruktur pågår i området. Kommunen har under åren tecknat avtal med tre olika byggherrar inom området. Förvaltningen har tagit fram ett köpeavtal för överlåtelse av fastigheten Skväkran 2 till företaget HanssonGruppen Bresshammar 1 AB, fastigheten är blåmarkerad i kartan nedan. Köpeavtalet grundar sig på det skissförslag och intresseanmälan som HanssonGruppen presenterat för kommunen. Förslaget omfattar cirka 18 radhus i enlighet med detaljplanens intentioner och med ambitionen att skapa en byggnation med låg klimatpåverkan, genom bl.a. låg energihus, byggnation i trä, solceller och förbereda för laddningsstolpar för eldrivna fordon. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Försäljningen av fastigheten ger kommunen en total intäkt om kronor. Intäkterna fördelar sig på en köpeskilling om kronor samt ett gatukostnadsbidrag om kronor. I det fall köparen inte fullgjort sin byggnadsskyldighet i enlighet med köpeavtalet utgår ett vite om 10 % av köpeskillingen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Köpeavtalet följs upp av mark- och exploateringsenheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Köpeavtal för fastigheten Skväkran 2, Köpeavtal med bilagor daterat

8 8/43 Fastigheten Skväkran 2 markeras i blått. Tidigare sålda fastigheter markeras i orange och kommande kommunala småhustomter till försäljning markeras i rosa. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Mark- och exploateringsenheten

9 KS 63 9/43 Dnr KS/2016: Avtal om fastighetsreglering mellan Gorsinge 1:1 och Gorsinge 1:20 samt upphandling av entreprenadarbeten inom Gorsinge 1:1 Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna avtal om fastighetsreglering mellan del av Gorsinge 1:1 och Gorsinge 1:20. beslutar under förutsättning att beslut om att-sats 1 vinner laga kraft att 1. ge förvaltningen i uppdrag att genomföra utbyggnad av Malmbyvägen mellan Gorsingeberget och Malmby 2. ge förvaltningen i uppdrag att genomföra markförberedande åtgärder inom del av Gorsinge 1:1 Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Området Gorsingeberget ska utvecklas för verksamheter såsom industri, lager och handel med skrymmande varor. Strängnäs kommun och Kilenkrysset AB ingick år 2006 ett exploateringsavtal för området. I exploateringsavtalet anges att man ska söka möjligheter till markbyten för att underlätta för bildandet av nya fastigheter. Parternas avsikt med fastighetsregleringen är att underlätta för utvecklingen av området genom att öppna för annan tomtindelning och bättre massbalans. Genom fastighetsregleringen överlåter Strängnäs kommun cirka kvadratmeter mark till Kilenkrysset AB. Området ligger i anslutning till Kilenkrysset AB s befintliga fastighet och saknar idag anslutning till allmänna gator. Området är markerat med röd begränsningslinje nedan. Ersättningen för marköverlåtelsen uppgår till 195 kr/kvm markyta. Vid en överlåtelse om kvm uppgår ersättning till kronor. Faktureringen av ersättningen sker i tre delar, kronor betalas när fastighetsregleringen vunnit laga kraft, kronor betalas efter godkänd slutbesiktning för den delen av Skiffergatan som markeras med gul streckad linje i figur 2, slutligen betalas resterande del av ersättningen efter godkänd slutbesiktning av Marmorgatan som markeras med svart streckad linje figur 2.

10 10/43 Prissättningen av marken utgår från tidigare försäljningar av industrimark i närområdet och jämförbara områden inom Eskilstuna logistikpark samt genomförd värdering av industrimark vid Härads trafikplats som angav ett markvärde om 187 kr/kvm. Kommunens mark inom Strängnäs etableringspark har under ett antal år marknadsförts på mässor, via annonser och på Figur 1. Markområde som ska regleras från Gorsinge 1:1 till Gorsinge 1:20. Under 2018 kommer Kilenkrysset slutföra anläggningsentreprenaden för deras del av utbyggnaden av Malmbyvägen i enlighet med exploateringsavtalet, se röd streckad linje i figur 2. Övriga allmänna gator inom området ska bekostas av kommunen, med undantag av 500 meter gata i vid detaljplaneområdet sydöstra del som ska bekostas av Kilenkrysset AB. Med syfte att tillgängliggöra cirka kvm kommunal mark till försäljning, har förvaltningen tagit fram ett förfrågningsunderlag för en fortsatt utbyggnad av Malmbyvägen som ansluter till befintlig väg vid Malmby industriområde, se blå streckad linje i figur 2. Vidare planeras ett förfrågningsunderlag att tas fram för markberedning av den kommunala marken i korsningen Malmbyvägen- Skiffergatan samt norr om Malmbyvägen, se blå markerade områden i figur 2.

11 11/43 Figur 2. Etapputbyggnad av allmänna gator samt markberedning av kommunal industrimark. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Avtalet om fastighetsreglering ger kommunen en ersättning om drygt 29 mkr. Ersättningen erläggande är fördelad på tre olika betalningstillfällen enligt nedan; 1. 8 mkr betalas vid en månad efter fastighetsregleringen vunnit laga kraft mkr betalas efter godkänd slutbesiktning av Skiffergatan 3. Återstående ersättning (drygt 9 mkr) betalas efter godkänd slutbesiktning av Marmorgatan. Kommunens kostnad för utbyggnad av Skiffergatan och Marmorgatan är beräknad till 25 mkr. Kommunens kostnader för utbyggnad av Malmbyvägen och markberedning av cirka 6500 kvm industrimark beräknas till 10 mkr. Utbyggnaden av allmänna gator inom detaljplaneområdet är en förutsättning för att locka nya intressenter till området och möjliggöra för ytterligare försäljningar av kommunal industrimark. Efter fastighetsreglering uppgår kommunens markinnehav av industrimark inom området till ca kvm.

12 12/43 Övriga konsekvenser En utveckling av Strängnäs etableringspark är en viktig del för kommunens målsättning att öka antalet arbetstillfällen inom kommunen. I takt med nya etableringar inom området kommer även kollektivtrafiken behöva att byggas ut till området. Uppföljning Slutligt beslut om fastighetsregleringen mellan Gorsinge 1:1 och 1:20 tas av kommunfullmäktige. Avtalet om fastighetsreglering följs upp av mark- och exploateringsenheten. Slutligt beslut om genomförande av Malmbyvägen och markberedning tas av kommunstyrelsen. Besluten följs upp av mark- och exploateringsenheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Avtal om fastighetsreglering mellan Gorsinge 1:1 och Gorsinge 1:20 samt upphandling av entreprenadarbeten inom Gorsinge 1:1, Avtal om fastighetsreglering mellan Gorsinge 1:1 och 1.20, daterat Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Mark- och exploateringsenheten

13 KS 64 13/43 Dnr KS/2018: Överlåtelse av fastigheten Baderskan 1 Beslut beslutar att 1. godkänna överlåtelseavtal för Baderskan 1, daterad Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Kommunen äger fastigheten Baderskan 1 som är upplåten med tomträtt. Tomträtten har förvärvats av Smock Förvaltning AB ( ) genom ett överlåtelseavtal med nuvarande ägare Nenvestor AB ( ) undertecknat Kommunen och Smock Förvaltning AB har ingått en avsiktsförklaring om ett samarbete för utvecklingen av fastigheten Baderskan 1, daterad En del i avsiktsförklaringen var att kommunen ska erbjuda tomträttshavaren att friköpa fastigheten på marknadsmässiga villkor. En marknadsvärdebedömning av fastighetens markvärde genomfördes av auktoriserad värderingsman under februari I rapporten bedöms fastighetens markvärde till kronor. Med värdeutlåtandet som utgångspunkt har kommunen och Smock Förvaltning AB tecknat ett avtal om överlåtelse av fastigheten Baderskan 1. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Avtalet innebär en intäkt för kommunen om kronor. Kommunen går dock miste om en årlig tomträttsavgäld som för närvarande är kronor. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Överlåtelseavtalet följs upp av mark- och exploateringsenheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Överlåtelseavtal av fastigheten Baderskan 1, Överlåtelseavtal, daterat Värderingsutlåtande Baderskan 1, rapport daterad Beslutet skickas till Mark- och exploateringsenheten

14 KS 65 14/43 Dnr KS/2018: Årsredovisning 2017 Strängnäs kommun Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna årsredovisning 2017 daterad 15 mars 2018, 2. i ny räkning överföra ett negativt resultat motsvarande kronor i resultatbalansering för balansenheterna måltidsservice minus kronor, fordonsenheten plus kronor, säkerhetsfonden minus kronor och vinterväghållning minus kronor, 3. i ny räkning avräkna nyttjade medel motsvarande kronor för; arbetsmarknadsfond kronor, digitalisering kronor, långsiktig ekonomisk planering kronor, 4. medel avsätts i det egna kapitalet för digitalisering/it med kronor att disponeras av kommunstyrelsen, 5. medel avsätts i det egna kapitalet för attraktiv arbetsgivare med kronor att disponeras av kommunstyrelsen, 6. medel avsätts i det egna kapitalet för den långsiktiga ekonomiska planeringen med kronor att disponeras av kommunstyrelsen, 7. medel avsätts i det egna kapitalet för tidiga insatser för barn och elever med kronor att disponeras av kommunstyrelsen, 8. medel avsätts i det egna kapitalet för skolstruktur för en inkluderande lärmiljö kronor att disponeras av kommunstyrelsen, 9. medel avsätts i det egna kapitalet för ökat bostadsbyggande med kronor att disponeras av samhällsbyggnadsnämnden, 10. i ny räkning överföra återstående positivt resultat om kronor, 11. höja maxbeloppet för det ackumulerade värdet av öronmärkta medel till att det ej får överskrida 2,5 procent av årets skattenetto, 12. omfördela 2018 års investeringsram genom att kommunstyrelsens investeringsram minskas med kronor och övriga nämnders investeringsramar ökas med motsvarande belopp fördelat på barn- och utbildningsnämnden kronor, socialnämnden , kultur-

15 15/43 och fritidsnämnden , samhällsbyggnadsnämnden och teknik- och servicenämnden kronor, 13. tillskjuta kronor för asfaltering till teknik- och servicenämnden genom att omföra motsvarande medel från kommunstyrelsens investeringsbudget Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet I enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen avslutas varje år med en årsredovisning. Det är kommunstyrelsens ansvar att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolag som ingår i koncernen har även separata årsredovisningar och följs upp utifrån rapportering av ägardirektiv. Årets resultat inklusive ianspråktagande av medel som öronmärkts under egna kapitalet är 68,9 miljoner kronor. Resultatet är 30,4 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat om 38,5 miljoner kronor. I årets resultat ingår inga jämförelsestörande poster. Vid avstämning av balanskravet ska realisationsvinster avräknas årets resultat. Årets resultat 68,9 miljoner kronor, inklusive ianspråktagande av medel som öronmärkts under egna kapitalet, inkluderar realisationsvinster med 1,5 miljoner kronor. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 67,4 miljoner kronor. Kommunen uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet om ett positivt resultat. Resultatet enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning (KS/2017:86) är 77,0 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar för särskilda ändamål vid beräkning av årets resultatmål i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2017 har 8,1 miljoner kronor nyttjats av tidigare års avsatta medel under eget kapital för; digitalisering, attraktiv arbetsgivare, tidiga insatser för barn och elever, långsiktig ekonomisk planering, arbetsmarknadsfond samt balansenheternas upparbetade resultat. Kommunens investeringsbudget 2017 uppgick till 111,0 miljoner kronor. Av dessa är 32,0 miljoner kronor överförda från föregående år.

16 16/43 Kommunens investeringsvolym under 2017 uppgick till 131 miljoner kronor brutto. Kommunen har under 2017 erhållit investeringsbidrag om 20 miljoner kronor, samtliga inom teknik- och servicenämndens investeringsområden. Kommunens nettoinvesteringar som finansieras med skattemedel till 100 procent uppgick därmed till 111 miljoner kronor. Årets nettoinvesteringar uppgick till 110,8 miljoner kronor att jämföra med en budget på 111,0 miljoner kronor. Av dessa var 32,0 miljoner kronor överförda från föregående år. Avvikelsen uppgår till 0,2 miljoner kronor. Investeringarnas självfinansieringsgrad uppgår till 100 procent. Alla nämnder, förutom kommunstyrelsen, har begärt att få överföra totalt 12,5 miljoner kronor till 2018 för ännu ej färdigställda anläggningar samt för beställd datautrustning som inte hunnit bli levererad. har i och med Resecentrums färdigställande redan under 2017 nyttjat 22,0 miljoner kronor av den tilldelade investeringsramen om 28,3 miljoner kronor för Resecentrum under Förslaget blir därför att godkänna samtliga nämnders begäran om överföring av investeringsmedel genom att omfördela motsvarande belopp från kommunstyrelsens investeringsram för Investeringsmedel som omfördelas 2018: INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd (tkr) Total Budget 2017 Inkomst 2017 Utgift 2017 Nettoutfall 2017 Återstår Förslag till ombudgetering 2018 Kommunstyrelse varav Resecentrum Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa investeringar God ekonomisk hushållning Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. I kommunfullmäktiges mål finns en årlig ambition men också en långsiktig strävan mot kommunens vision. Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms tre mål Samhälle, Utbildning och Vård och omsorg vara delvis uppfyllt i den samlade bedömningen. Målet för Medarbetare uppfylls inte, främst på grund av att sjukfrånvaron fortsätter att ligga på en hög nivå. Målet Ekonomi bedöms uppfyllt.

17 17/43 Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen och kommunens ekonomiska resultat är att kommunen trots förbättrad ekonomi under 2016 och 2017 ändå inte når upp till begreppet god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. De närmaste åren förväntas bli finansiellt ansträngande för Strängnäs kommun på grund av lägre skatteintäkter än tidigare skatteprognoser. En långsiktig ekonomisk analys visar också att kommunen står inför framtida stora utmaningar på grund av lägre skatteunderlagsökningar, den demografiska utvecklingen och kommande investeringsbehov. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. En utmaning blir hur mycket av investeringarna som ska finansieras via skatteintäkter, i form av lån eller på annat sätt. Detta kan i sin tur påverka utrymmet att finansiera kommunens löpande drift i form av löner, lokaler med mera. För att kunna klara av att uppfylla kommunens nuvarande mål för god ekonomisk hushållning, det vill säga god måluppfyllelse samt ett ekonomiskt resultat på 2 procent av skatteintäkterna, sänkt låneskuld per invånare och ökad soliditet samt en bibehållen kommunalskatt som är lägre än länssnittet krävs högre måluppfyllelse av verksamhetsresultaten och en mycket aktiv ekonomistyrning framöver. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resultatbalansering görs, enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige, med avdrag i det egna kapitalet med kronor för måltidsservice, säkerhetsfonden, fordonsenheten och vinterväghållningen. Av tidigare öronmärkt kapital för långsiktig ekonomisk planering, digitalisering och arbetsmarknadsfonden har kronor nyttjats. Av årets resultat avsätts kronor i eget kapital i enlighet med att-satser 4-9 ovan. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen övrig uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Årsredovisning 2017 Strängnäs kommun, Rapport, Årsredovisning 2017 Strängnäs kommun,

18 18/43 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

19 KS 66 19/43 Dnr KS/2017:4-012 Internkontroll övriga nämnder, helår 2017 Beslut beslutar att 1. godkänna rapporten Internkontroll övriga nämnder, uppföljning helår 2017, daterad Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att den ständigt förbättras. Vidare är syftet att säkerställa att de politiskt beslutade målen uppfylls samt att verksamhetens processer fungerar tillförlitligt. En god intern kontroll förutsätter att politisk ledning, chefer och övriga anställda samverkar. Arbetet med internkontrollen följer kommunens riktlinjer för internkontroll. genomför, utifrån uppsiktsplikten, en uppföljning av nämndernas internkontroller. Kontrollerna som genomförs utförs av flera olika funktioner inom nämndernas verksamheter. Kontrollmomenten, urvalen och metoderna varierar utifrån kontrollområde. Sammanställning av områden där avvikelser identifierats utifrån kontroller under 2017: Diskriminering och kränkande särbehandling Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut Barn- och utbildningsnämnden Planering (schematider förskola/fritidshem) - Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsan - Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret - Barn- och utbildningsnämnden Undernäring inom särskilt boende, nattfasta och BMI - Socialnämnden Genomförandeplaner inom FN, IFO samt ÄO - Socialnämnden Personalkontinuitet hemtjänst - Socialnämnden Introduktion nya politiker - Samhällsbyggnadsnämnden Handläggningstider - Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Eventuella åtgärder behandlas inom befintlig ram.

20 20/43 Övriga konsekvenser Eventuella konsekvenser hanteras inom respektive nämnd. Uppföljning Eventuell uppföljning av internkontrollpunkterna sker inom respektive nämnd. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Internkontroll övriga nämnder, helår 2017, Rapport, Internkontroll övriga nämnder, helår 2017, Beslutet skickas till Kommunrevisionen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden

21 KS 67 21/43 Dnr KS/2017: Idrottspolitiskt handlingsprogram , Strängnäs kommun Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta idrottspolitiskt handlingsprogram för Strängnäs kommun, för de aktiviteter som kräver ekonomiska resurser, kommer den nämnd som berörs, att när det blir aktuellt ta upp och besluta i den specifika frågan inom ramen för det budgetutrymme som finns vid den aktuella tidpunkten. Yrkanden Madeleine Bilberg (MP), Catharina De Geer (KD) och Ingrid Fäldt (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Strängnäs kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet, såväl det organiserade som det spontana. Det idrottspolitiska programmet ska utgöra stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet och med den övergripande målsättningen att stärka folkhälsan. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden i frågor kopplade till idrott och friluftsliv. Övriga nämnder, bolag och styrelser ska beakta dokumentets innehåll i frågor med koppling till idrott och friluftsliv. Arbetet med att ta fram programmet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet och idrottsförbundet SISU. Programmet har skickats ut för remissyttrande till alla nämnder, bolag och råd som finns inom Strängnäs kommun. Fyra nämnder (TSN, SBN, SN och BUN) har inkommit med svar. Hänsyn har tagits till de synpunkter som lämnats och justeringar i texten till idrottspolitiska handlingsprogrammet har inarbetats. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Att kunna genomföra de uppsatta målen, kommer inom vissa områden att kräva ekonomiska resurser. För de aktiviteter som kräver ekonomiska resurser, kommer den nämnd som berörs, att när det blir aktuellt ta upp och besluta i den specifika frågan inom ramen för det budgetutrymme som finns vid den aktuella tidpunkten. Övriga konsekvenser

22 22/43 Idrottspolitiska programmet är en övergripande handling oberoende av partipolitik, vilket innebär en stabil kursinriktning oavsett vilken politisk majoritet som styr kommunen. Uppföljning Uppföljning sker inom Teknik- och servicenämnden och Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde där Fritidsenheten har huvudansvar att genomföra uppföljning av programmets intentioner. Beslutsunderlag Ordförandeförslag, Idrottspolitiskt handlingsprogram Strängnäs kommun, Protokollsutdrag KFN 68, Idrottspolitiskt handlingsprogram Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ungdomsrådet Rådet för funktionshinderfrågor

23 KS 68 23/43 Dnr KS/2018: Utredning om översiktsskyltar och kartor över Strängnäs kommuns sevärdheter Beslut beslutar att 1. godkänna utredningen. Yrkanden Catharina De Geer (KD) yrkar att det budgeteras och genomförs under Sixten Skullman (M) och Ingrid Fäldt (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordförande ställer avslag mot bifall till liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer avslag mot bifall till Catharina De Geers (KD) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Beskrivning av ärendet Pia Steensland (KD) och Catharina De Geer (KD) har inkommit med en motion med avsikt att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna och kostnaderna för att placera ut översiktsskyltar och kartor på strategiska platser i Strängnäs stadskärna som visar var Strängnäs kulturhistoriska byggnader och sevärdheter finns placerade. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen och i samråd med kommunikationsavdelningen har teknik- och servicekontoret nu genomfört en utredning. Nedan presenteras utredningen med förslag på åtgärder. Bakgrund Turistbyråverksamheten har under en längre tid upplevt att besökare överlag har svårt att hitta. Primära sevärdheter som domkyrkan och väderkvarnen är synliga men det kan finnas ett värde i att skylta upp dessa. Ångbåtsbron och resecentrum är också strategiska platser som turisterna frågar efter. Det är också något otydligt för besökare var centrum börjar och slutar. I dagsläget finns en karta över Strängnäs stad på affischeringspelaren i Källparken och en skyltinsats gällande resecentrum centrum hamnen är snart färdig. Skyltningen kommer underlätta orientering mellan dessa tre målpunkter samt i staden överlag. Det finns ett behov att komplettera med fler skyltar och fler kartor specifikt för kulturhistoriska byggnader och sevärdheter. Tre punkter föreslås eftersom de geografiskt ligger strategiskt sett till kultur- och sevärdheter. Dessutom finns det oftast ett flöde av människor på de utvalda platserna. För

24 24/43 många skyltar försämrar estetiskt i rummet och kan röra till mer än hjälpa varför vi väljer att satsa på dessa tre platser. Förslag Dubbelsidiga, pilformade skyltar på följande platser i Strängnäs stadskärna: - En stolpe på Gyllenhjelmstorget med ca 5 pekande skyltar (förslagsvis mot Domkyrkan, Multeum, Roggeborgen, Väderkvarnen, Grassagården). - En stolpe i hamnen med ca 5 pekande skyltar (förslagsvis mot Domkyrkan, Multeum, Roggeborgen, Väderkvarnen, Grassagården). - En stolpe vid Domkyrkan med ca 4 pekande skyltar (förslagsvis mot Multeum, Roggeborgen, Väderkvarnen, Grassagården). - En karta på hamnkontorets anslagstavla (förslagsvis vår turistkarta där flera målpunkter och serviceställen finns utpekade). Ytterligare sevärdheter kan läggas till på skyltarna i framtiden. Ekonomiska konsekvenser för kommunen De föreslagna åtgärderna skulle innebära en total kostnad på cirka kr. Övriga konsekvenser Miljökonsekvenser Monteringen av stolparna har en fysisk inverkan på marken men bedöms inte vara miljöfarlig. Tillgänglighetskonsekvenser Skyltningen förbättrar tillgängligheten av stadskärnan och underlättar orientering. Dock är inte skyltar ett bra sätt för orientering för synskadade eller barn som ännu inte kan läsa. Stolparna ska monteras på ett sådant sätt att de inte utgör ett hinder på platsen. Barnkonsekvenser En del yngre barn kommer inte att kunna läsa på skyltarna. Skyltarna är av typisk karaktär för turismskyltar, det utseendet är inte färgglatt och kanske inte tilltalar så många barn. Barn kommer dock inte att påverkas negativt av de nya skyltarna. Kanske chanserna ökar att få följa med en förälder till en spännande sevärdhet. Uppfyllelse av mål- Beslutet är i linje med centrumutvecklingsprogrammet och VP 2018 där teknik- och servicenämnden beslutat att Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra.. Vidare pekas i Strängnäs Översiktsplan ut att Sommartid är kommunens mälarkontakt med dess båtliv en påtaglig besökshöjande faktor för turismnäringen. Hur städernas och samhällenas hamnar och andra vattennära miljöer utformas, samt hur tillgängligheten till övriga målpunkter säkras, är viktiga åtaganden som kommunen arbetat med de senare åren och även fortsättningsvis behöver arbeta aktivt med.. Föregående stärker också beslutet med tydlighet för besökare i centrala Strängnäs för att öka tillgängligheten till kultur och målpunkter.

25 25/43 Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Protokollsutdrag TSN 21, Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden för kännedom

26 KS 69 26/43 Dnr KS/2018: Remissvar, förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar Beslut beslutar att 1. upphäva kommunstyrelsens beslut , 2. godkänna skrivelsen remissyttrande avseende Förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar som sitt yttrande på remissen. Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Enligt kommunstyrelsens reglemente hanteras remisser som inte är av principiell betydelse, eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige, av kommunstyrelsen. Det tidigare beslutet som antogs upphävs, då förslaget till beslut felaktigt skickades vidare till kommunfullmäktige för beslut. Strängnäs kommun har fått förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar remiss. Stabsavdelningen har haft en dialog med berörda i förvaltningen utifrån ämnesområdena skolskjuts och färdtjänst. Remissvaret ska vara Näringsdepartementet till handa senast 9 mars 2018, vilket resulterar i att andra nämnder som hade kunnat tänkas få remissen för yttrande inte hinner svara. Det blir därför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som yttrar sig. Riksdagen har den 12 december 2017 fattat beslut i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att ett statligt stöd på 350 mkr per år införs under åren för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. De som kan ta del av detta stöd är skolungdomar som på vårterminen lämnar årskurserna 6-9 i grundskolan eller år 1 och 2 i gymnasieskolan. Inom ramen för samarbetet med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (SKTM), återstår att avgöra vad som ska innefattas av den avgiftsfria kollektivtrafiken avseende tidsperiod och geografiskt område för giltighet. Det kommer uppskattningsvis att innebära en ökad administration för att lösa detta praktiskt, dels att aktivera tjänsten på de skolkort som redan finns i omlopp men även att de som saknar kort idag behöver skaffa ett sådant.

27 27/43 Strängnäs kommun ser positivt på detta förslag, då det har varit en ambition under mandatperioden att utreda möjligheten till fria bussresor för barn och unga. För Strängnäs räkning innebär detta förslag att ca 2500 elever får fria bussresor på sommarlovet, varav ca en tredjedel av dessa har skolkort idag. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Strängnäs kommun kommer att, gemensamt med SKTM, se över innevarande transportörsavtal för att avgöra om förslaget kommer att innebära några ökade kostnader för kommunen och hur vi ska förhålla oss till detta. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Uppföljning av beslutet kommer att ske i samband med samband med den utvärdering som Trafikverket ska göra. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Remissvar, Förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar, dnr N2018/00192/SUBT, Remissyttrande, Förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar, Remissmissiv, Förslag till förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar, Promemoria, Förslag till stödordning för om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar, SFS, Förordning om stöd för att främja fri kollektivtrafik för ungdomar Beslutet skickas till Näringsdepartementet

28 KS 70 28/43 Dnr KS/2018: Remissvar över Region Sörmland - uppdrag och samverkan Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna skrivelsen remissyttrande avseende Region Sörmland uppdrag och samverkan, som sitt yttrande på remissen. Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet beslutade att tillstyrka Landstinget Sörmlands ansökan hos regeringen om att den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och därmed också att det i Södermanlands län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige tillstyrkte även att den kommande regionen också blir länets regionala kollektivtrafikmyndighet enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Strängnäs kommun har fått skrivelsen Region Sörmland uppdrag och samverkan, på remiss. Den här gången ställer Landstinget Sörmland frågan om regionens uppdrag beskrivits på ett relevant sätt samt om kommunernas möjlighet till inflytande (exempelvis via den regionala utvecklingsnämnden) beskrivits på ett relevant sätt? Stabsavdelningen har haft en dialog med berörda i förvaltningen utifrån omnämnda ämnesområden som behandlas i remissen. Remissvaret ska vara Landstinget Sörmland till handa senast den 2 maj 2018, dock ser vi helst att ärendet går upp samtidigt som remissen om Sörmlandsstrategin då dessa har gemensamma beröringspunkter. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Dock kommer beslut om skatteväxling att tas i ett senare skede. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Remissvar över Region Sörmland uppdrag och samverkan, Remissyttrande, Region Sörmland uppdrag och samverkan, Remissmissiv, Regionbildning: Region Sörmland Uppdrag och samverkan,

29 29/43 Skrivelse, Region Sörmland Uppdrag och samverkan, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Landstinget Sörmland

30 KS 71 30/43 Dnr KS/2018: Yttrande Sörmlandsstrategin Beslut beslutar att 1. lämna skrivelsen Yttrande över Sörmlandsstrategin som svar på remissen från Regionförbundet Sörmland. Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Inom ramen för det pågående arbetet att förbereda regionbildning i Sörmland respektive den pågående revideringen av Sörmlandsstrategin genomför Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland parallella remissprocesser för att inhämta synpunkter från länets kommuner med flera. Inför arbetet med revideringen av Sörmlandsstrategin har det konstaterats att det finns behov av: att tydliggöra hur olika strategier och handlingsplaner förhåller sig och samspelar med varandra för att nå de övergripande målen. att anpassa Sörmlandsstrategin till förändrade omvärldsförutsättningar, vilket medfört att vissa utvecklingsområden är helt nya (exempelvis digitalisering) eller har kommit högre upp på utvecklingsagendan (exempelvis integrationsfrågor), medan andra tonats ned (exempelvis nyföretagande). En utgångspunkt i revideringen av Sörmlandsstrategin är att den regionala nivån har en viktig roll att fylla genom att söka samordna en oftast starkt sektoriserad politik. En början till en tvärsektoriell samordning är att utveckla beskrivningen av hur olika verksamheter skulle kunna dra nytta av varandra. Sörmlandsstrategin beskriver vidare processen för konkretisering av strategin i handlingsplaner. Behovet av att anpassa utvecklingsarbetet efter förändrade omvärldsförutsättningar innebär bland annat att målår inte presenteras. På det sättet görs strategin flexibel i inriktning när omvärlden och framtiden så kräver. Sörmlandsstrategin ska vidare också ha ett fysiskt (rumsligt) perspektiv. Den reviderade Sörmlandsstrategin kommer endast att presenteras i digital form och i remissversionen har det digitala formatet påbörjats.

31 31/43 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Yttrande Sörmlandsstrategin, Sörmlandsstrategin: Yttrande över Sörmlandsstrategin, daterad Beslutet skickas till Regionförbundet Sörmland

32 32/43 KS 72 Dnr KS/ Rapport över motioner, medborgarförslag och e-förslag 2018 Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna rapporten Rapport över motioner, medborgarförslag och e- förslag, daterad Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges arbetsordning 22 föreskriver att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa vilka motioner som inte har beretts färdigt till kommunfullmäktige. Vid dessa tillfällen ska även en lägesrapport skrivas om de motioner som tidigare bifallits av fullmäktige. ska även, enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 23 och 24, minst en gång om året informera kommunfullmäktige om vilka beslut som fattats med anledning av inlämnade e-förslag och medborgarförslag. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning bör motioner som inte avslutats inom ett år från det att de väckts, avskrivas från vidare handläggning om det finns särskilda skäl för det. I rapporten listas 18 motioner som i dagsläget är under beredning. Med beredningstid avses tidsperioden från att motionen väcks i kommunfullmäktige till att motionen avslås, bifalls eller avskrivs i kommunfullmäktige. Av rapporten framgår det att två motioner kommer att överskrida ett års handläggningstid. För dessa motioner finns en plan för när de ska beslutas i nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det finns således inte skäl att avskriva motionerna från vidare handläggning. Rapporten innehåller även en lägesrapport över de motioner som har bifallits fram till och som inte tidigare redovisats till kommunfullmäktige via en sådan här rapport. I rapporten listas även beslut om medborgarförslag som kommit in fram till I rapporten finns totalt 18 medborgarförslag. Medborgarförslag som nämnderna tagit beslut om och som redan redovisats i en sådan här rapport finns inte med i denna rapport.

33 33/43 Rapporten listar även tre e-förslag som har väckts och fått fler än 30 röster men s0m det inte har tagits beslut om ännu och ett e-förslag som har väckts och fått fler än 30 röster men och som det har beslutats om. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Rapport över motioner, medborgarförslag och e-förslag, Rapport, Rapport över motioner, medborgarförslag och e-förslag inkomna fram till Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

34 KS 73 34/43 Dnr KS/2017: Motion från Ragnar Lindén (MP) och Björn Siljeström (MP) om strategi för fler byggnader av trä Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionens att-sats 1 och 2 med motiveringen att träbyggnadsstrategi och livscykelanalyser i markanvisningsärenden inte bedöms som färdigutvecklade och mest lämpliga verktygen för att nå ett hållbart byggande. Yrkanden Madeleine Bilberg (MP) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer avslag mot bifall till liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Byggsektorns klimatpåverkan Ragnar Lindén (MP) och Björn Siljeström (MP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om en strategi för fler byggnader av trä. Motionen hänvisar till en rapport från IVA som visar att byggskedet (uppströms i livscykeln) har lika stor klimatpåverkan som driftskedet (nedströms i livscykeln) under 50 års drift. 1 I figur 1 nedan finns ett urklipp ur IVAs rapport. Rapporten är en fallstudie som studerar exemplet Kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm uppfört av det kommunala bostadsbolaget. I rapporten konstateras också att byggprocesser totalt sett innebär ungefär lika stor klimatpåverkan som hela den svenska personbilsflottan. Att det trots denna stora påverkan på klimatutsläpp inte ges mer uppmärksamhet till byggprocessen beror enligt IVA på okunskap. Det råder enligt rapporten en missuppfattning i branschen att byggprocessen har en marginell påverkan och att den huvudsakliga energianvändningen sker i driftsfasen. 1 Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen. En rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier. Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

35 35/43 Figur 1. Klimatpåverkan uppströms och nedströms för Kv. Blå Jungfrun. Källa: Klimatpåverkan från byggprocessen, IVA Det byggmaterial som enskilt har den största klimatpåverkan är betong, se figur 2. Anledningen att betong har så stor påverkan beror dels på att cementtillverkning är energikrävande dels att processen i sig bildar koldioxid. Mot bakgrund av detta är det intressant att se om det finns andra alternativ än betong. Figur 2. Klimatutsläpp från byggprocessen. Källa: Klimatpåverkan från byggprocessen, IVA Sedan IVAs rapport år 2014 har det tagits fram fler studier som diskuterar byggprocessens klimatpåverkan. Bland annat har IVL och KTH med stöd av Sveriges Byggindustrier utrett klimatpåverkan från byggande av flerbostadshus med trästomme genom en fallstudie av Folkhems projekt Brf Strandparken i

36 36/43 Solna. 2 I studien konstateras att man med en stomme av trä kan åstadkomma i storleksordningen mer än en halvering av byggprocessens utsläpp av växthusgaser. Vidare påpekas vikten av att optimera materialval för varje projekt och att det inte går att ge ett generellt svar vad som är det bästa materialet. Boverket har till uppgift att bygga upp och sprida kunskap om byggsektorns miljöpåverkan. Boverket har gjort en förstudie på området om miljö- och klimatanpassade byggregler där man behandlat byggnaders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. 3 I förstudien konstateras att Boverket kan skriva föreskrifter om klimatlaster men saknar bemyndiganden att skriva föreskrifter om livscykelanalyser. Även kommunernas förutsättningar att ställa krav på byggherrar diskuteras och Boverket konstaterar att tekniska särkrav som kommuner ställer är ogiltiga och saknar rättsverkan. 4 Den öppning som finns är där kommunen agerar byggherre (t.ex. genom kommunalt bostadsbolag) eller som fastighetsägare. Kommunen skulle alltså kunna väga in klimatpåverkan och livscykelanalys i ett markanvisningsärende men inte föreskriva detta i detaljplaneärenden. När det gäller livscykelanalyser finns det på övergripande nivå en EU-standard för hur livscykeln delas in i olika moduler (EN 15978) se figur 3. Däremot saknas anvisningar om hur beräkningar ska ske utifrån denna. Bland annat IVA påpekar att kommuner bör beakta klimatfrågan i byggprocessen men att det krävs metoder för att göra mål rättvisa och jämförbara vilket inte finns idag. Byggskede Figur 3. Byggnadens livscykelskeden, egen bearbetning ur Boverkets rapport Det som finns idag gällande standardiserade utvärderingar är olika former att frivilliga klassificeringar om vad som är en bra byggnad ur miljöperspektiv. Dessa 2 IVL Svenska Miljöinstitutet. (2016). Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. 3 Boverket. (2016). Miljö- och klimatanpassade byggregler. Karlskrona: Boverket. 4 8 kap. 4 a PBL

37 37/43 riktar sig inte specifikt mot livscykelaspekten utan är bredare och handlar mycket om sunda material och god miljö för slutanvändaren. I Sverige är den organisation som är störst på området Sweden Green Building Council (SGBC) som är en ideell förening. Medlemmar är till exempel fastighetsbolag, arkitekter och entreprenörer men även flera kommuner och statliga verk. Miljöbyggnad är en svensk cerifiering som SGBC jobbar med men man jobbar också med BREEAM SE och LEED som har brittiskt respektive amerikanskt ursprung. Det finns också en del kring hållbara stadsmiljöer som heter Citylab. Miljöbyggnads avsnitt 15 handlar om stommens och grundens klimatpåverkan. Träbyggnadsstrategier Strategier för byggnation med trä är en fråga som tagits upp i ett flertal kommuner under de senaste åren. Några kommuner har antagit sådana medan andra har valt att avstå. Exempel på kommuner som har antagit träbyggnadsstrategier är Falun, Mora, Skellefteå och Växjö medan Eskilstuna och Filipstad av valt att avslå motioner om detta. Norrköping och Timrå är kommuner som under år 2017 beslutat att ta fram motsvarande strategier men inte antagit dem ännu. I argumentationerna för att anta träbyggnadsstrategier lyfts klimataspekten fram och motargumenten handlar om ekonomi och avsaknad av nationella inriktningar. I de antagna träbyggnadsstrategierna lyfts förutom miljöaspekten även frågor om koppling till kulturarv med byggande i trä och att gynna lokalt näringsliv. I exemplen Växjö och Skellefteå finns också en nära koppling till akademi och utveckling av trä som byggnadsmaterial. Träbyggnadsstrategierna är inte renodlade strategier om att bara bygga i trä utan handlar i exempelvis Faluns fall om hållbart byggande i allmänhet. Materialet trä omnämns inte i formuleringen av Faluns strategi däremot argumenteras för att det ofta kan vara ett bra alternativ. Skellefteå är tydligare och anger att trä alltid ska prövas som alternativ i kommunkoncernens byggprojekt. Som nämnts i bakgrunden så kan kommunen inte ställa tekniska särkrav om stomkonstruktion. Däremot kan kommunen välja planbestämmelser som inte missgynnar trähusbyggande. En sådan är reglering av höjd på byggnader. Vid tillämpning av byggnadshöjd istället för våningsantal kommer trähus att missgynnas kontra trä och stål eftersom bjälklagstjockleken generellt är större för trä. Strängnäs kommuns inriktning är att, till skillnad från Boverkets generella rekommendation, tillämpa våningsantal och inte reglera byggnadshöjd. Detta gör att detaljplanerna blir neutrala i förhållande till val av stomkonstruktion. Slutsatser Med utgångspunkt i vad som beskrivits i tjänsteutlåtandet med hänvisningar till utredningar från forskningsinstitut noteras att byggandets klimatpåverkan är betydande. Byggprocessens klimatpåverkan har visat sig större än vad branschen tidigare uppfattat och en utveckling av denna, inte bara driftskedet, kommer att

38 38/43 behövas. Studierna visar dock inte att man generellt kan förutsätta att det är trä som är mest lämpat utan att det krävs medvetna val i varje projekt. I valet finns också andra aspekter än klimatfrågan att ta hänsyn till. Ett fortsatt och utvecklat arbete behövs för hållbart byggande men en träbyggnadsstrategi bedöms inte vara rätt verktyg. Gällande livscykelanalyser i markanvisningsärenden konstateras att det är ett möjligt krav att ställa. Det saknas dock instruktioner för hur beräkningar ska gå till vilket gör det svårt att tillämpa. Till dess det finns bättre instruktioner om beräkningar från nationellt håll kan man istället använda andra instrument så som Miljöbyggnad för att ställa krav på hållbart byggande. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Svar på motion om strategi för flera byggnader i trä, Motion, Strategi för fler byggnader av trä, daterad Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

39 KS 74 39/43 Dnr KS/2017: Medborgarförslag om Tosterös strandpromenad och ytorna runt Mälarforum Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå medborgarförslaget med anledning av att kommunen inte har rådighet över Mälarforum och att framtida detaljplanering bör inväntas. Beslutsgång Ordförande finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag har förslagsställarna analyserat sambanden mellan olika områden på södra Tosterön på ömse sidor om Tosteröbron. Förslagsställarna konstaterar att sambanden skulle behöva förstärkas och att en utvecklad strandpromenad kan vara ett bra sätt att göra detta. I förslaget beskrivs att det med ett kort tillägg skapas en lång sammanhängande strandpromenad. Förvaltningen konstaterar att det redan idag finns ett sammanhängande gångstråk, se figur 1. Dess sträckning och standard gör däremot att det kanske inte upplevs som attraktivt och som en strandpromenad. Att rusta upp gångvägarna med bättre belysning och delvis ny sträckning skulle kunna förbättra situationen. Förslagsställarna konstaterar att ytorna utanför Mälarforum ofta är öde och bör kunna användas bättre för exempelvis spontansport. Mälarforum och Mälarblick är dock privatägda fastigheter som kommunen inte har rådighet över. När det gäller områdets framtida användning så har planprogram tagits fram år 2011 i en samrådsversion, vilket också förslagsställaren refererar till, men som inte färdigställdes. Hur området kommer att se ut i framtiden är därför för närvarande inte känt. I samband med en utveckling av området bör förslagsställarnas idé vara en viktig del och även kunna vara aktuellt att ställa krav på exploatörer att medverka till att en utbyggnad kan ske.

40 40/43 Figur 1. Bild från Strängnäskartan Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag - Beslutet skickas till Förslagsställaren