Plan mot kränkande behandling inklusive samlad dokumentation rörande diskriminering, trakasserier och repressalier

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling inklusive samlad dokumentation rörande diskriminering, trakasserier och repressalier DE LA GARDIEGYMNASIET ÅR 2018 ENHET 2 BA, EE, FT, IN, VF Henrik Franzèn Tf Rektor

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION OCH MÅL... 3 FRAMTAGANDE AV PLANEN I SAMVERKAN... 3 IMPLEMENTERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 KARTLÄGGNING... 5 ANALYS... 6 FRÄMJANDE ÅTGÄRDER ENLIGT DISKRIMINERINGSLAGEN (SFS 2008:567)... 6 AKTIVA ÅTGÄRDER GÄLLANDE DISKRIMINERINGSGRUNDERNA... 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER UTIFRÅN SKOLLAGEN (SFS 2010:800) 6 KAP MÅL FÖR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER RIKTLINJE MOT TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER REPRESSALIER RUTIN FÖR ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER REPRESSALIER ELEV GENTEMOT ELEV PERSONAL GENTEMOT ELEV DEFINITIONER AV BEGREPP DISKRIMINERINGSGRUNDERNA TRAKASSERIER SEXUELLA TRAKASSERIER KRÄNKANDE BEHANDLING MOBBNING REPRESSALIER

3 Inledning Enligt skollagen 1 ska alla skolor upprätta en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen 2 ska det finnas en samlad dokumentation för att förhindra diskriminering, trakasserier och repressalier. Denna plan innehåller både det som skollagen och som diskrimineringslagen föreskriver. Av planen framgår vilka aktiva åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling av elever och hur dessa åtgärder kommer att genomföras under det kommande året. När året är slut utvärderas planen och därefter upprättas en ny. Planen finns tillgänglig via gymnasiets hemsida. Vision och mål Lidköpings kommuns vision är En välkomnande och hållbar kommun. Skolans ledord är Lärande genom Delaktighet, Laganda och Glädje (DLG), vilket är något vi strävar efter att alla elever ska känna under sin gymnasietid. Målet är att alla på De la Gardiegymnasiet bidrar till en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, i en miljö där vi visar respekt och förståelse för varandras olikheter. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Framtagande av planen i samverkan Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planen. Eleverna medverkar genom skolans olika forum för elevinflytande. Personal medverkar genom arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Utvecklingssamtalen, där vårdnadshavare medverkar, utgör en grund i framtagandet av planen. Implementering av planen Rektor ansvarar för att planen görs känd för all personal under början av vårterminen. Arbetslagsledare för respektive program säkerställer att planen blir känd för samtliga elever. Planen lyfts återkommande vid terminsstart och utvecklingssamtal höst och vår. Arbetet med planens innehåll sker fortlöpande under året. Utvärdering av planen De främjande åtgärderna delutvärderas en gång under året: vid vårterminens slut. Vid delutvärderingen justeras eventuellt de valda åtgärderna. Justeringarna dokumenteras i planen. Alla elever och all personal är delaktiga i slututvärderingen av planen. Eleverna medverkar genom olika forum för elevinflytande under senare del av höstterminen. Personalen medverkar genom arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Av slututvärderingen framgår i vilken grad de valda åtgärderna har haft avsedda effekter. Skalan 1-4 används: 4. mycket hög effekt (mörkgrön färg) 3. hög effekt (ljusgrön färg) 2. låg effekt (gul färg) 1. mycket låg effekt (röd färg) 3

4 Utvärdering av förra årets plan Det är av yttersta vikt att Likabehandlingsplanen är känd för elever, deras vårdnadshavare samt personal. Som planerat gavs därför information till personal, elever och vårdnadshavare enligt planering. Arbetet som görs på enheten under lektioner och i samband med temadagar har mycket god inverkan på elever och verksamheten. Arbete som gör på enhet 2 i Värdegrundsgruppen har mycket gott resultat, främst i samband med de temadagar som genomförs med Andreas Jonsson När bollen inte är rund och Röda Korset På flykt. Utvärderingen av förra årets temadagar visa på gott resultat och att det är ett arbete som enhet kommer att fortsätta med och utveckla vidare. 4

5 Vi ser dock att arbete kring språkbruket samt ordningen (nedskräpning) i allmänna utrymmen måste bli bättre. Arbetet med ett bättre språkbruk måste pågå dagligen under lektioner på raster av all personal som vistas i G-huset. Utöver detta behöver arbete i Värdegrundsgruppen på enheten fortsätta. Arbete med ordningen (nedskräpningen) fortsätter genom att elever och personal gemensamt städar vissa allmänna utrymmen. Detta för att på sikt minska nedskräpningen. Enkät kring kränkningar på nätet genomfördes inte som planerat utan kommer att genomföras under Kartläggning Syftet med kartläggningen är att få fram vad som i nuläget fungerar bra respektive mindre bra på enheten. Kartläggningen innebär en inventering och utredning för att identifiera hinder för lika rättigheter och möjligheter liksom risker för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Hinder omfattar såväl synliga hinder som hinder i form av attityder, normer och strukturer. I kartläggningen ska villkor, studiemiljö och rutiner analyseras. Elever och personal har deltagit i kartläggningen. Underlag till kartläggningen har tagits fram genom skyddsronder, elevenkät, process för elevinflytande, utvecklingssamtal, samverkansgrupp, arbetslagsmöte och arbetsplatsträff. Kartläggningen visar att: Enhetens elever känner sig trygga på skolan enligt enlig den elevenkät som genomförde i slutet på höstterminen 2017 (index 8,81 av en 10-gradig skala) Eleverna på enhet 2 är mycket nöjda min sin skola i helhet enligt elevenkät som genomförde i slutet på höstterminen 2017 (index 8,29 av en 10-gradig skala) 5

6 Enhet 2 arbetat aktivt med att förhindra kränkande behandling enligt elevenkät som genomförde i slutet på höstterminen 2017 (index 8,25 av en 10 gradig skal). Vi ser dock att detta arbete skall fortsätta för att bli ännu bättre. Språkbruket måste bli bättre bland eleverna på enheten. Analys Enheten behöver fortsatt arbeta med: Sexuell läggning och främst elevernas språkbruk som är kopplat till detta. Kartläggning av i vilken mån eleverna upplever kränkningar på nätet och vilken koppling de har till skolan. Språkbruk i allmänhet. Elevernas störande av ordning i undervisning är ett arbete med gott resultat men är samtidigt ett arbete som måste fortsätta på enheten. Främjande åtgärder enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Det främjande arbetet, för definition se bilaga 1, innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningar som finns för att alla elever ska uppleva trivsel och välmående i skolan. Enligt diskrimineringslagen ska därför aktiva åtgärder vidtas gällande samtliga diskrimineringsgrunder. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och utbildningsanordnaren ska genomföra arbetet fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Det innebär att arbetet ska vara ständigt pågående. När uppföljning och utvärdering har gjorts används erfarenheterna från arbetet i nästa årscykel. Diskrimineringsgrunderna är (1 kap 5 ): kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Aktiva åtgärder gällande diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrund: Kön Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 2. All personal är mån om att föregå med gott exempel och vi är vaksamma på både oss själva och varandra gällande stereotypa 6

7 könsroller, både utifrån det som sägs och det som görs. 3. Vi har en elevförening Tjejer i verksta n som syftar till att tjejer på alla våra program skall kunna mötas och skapa en samhörighet. 4. Då vi utbildar till yrken som traditionsenligt är mansdominerade skall vi vid studiebesök och besök på skolan försöka öka andelen kvinnliga branschföreträdare. Vem ska göra det? 1. Undervisande lärare i Sh1a1 2. Samtlig personal 3. Undervisningsassistenterna 4. Arbetslagsledare och/eller den lärare som arrangerar branschkontakten. När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning 2. Kontinuerligt 3. Kontinuerligt 4. Kontinuerligt Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Elevenkät nov-dec 2018 Delutvärderingen visar Sluttvärderingen visar Bedömd effekt, skala Samtal/intervju med eleverna i Tjejer i verksta n under nov-dec Arbetslagsledare sammanställer under nov-dec = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Nk1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 7

8 2. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 3. Vi skall också försöka få hit någon extern person som pratar om dessa frågor. Vem ska göra det? 1. Undervisande lärare i Nk1a1 2. Undervisande lärare i Sh1a1 3. Rektor När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Inom kursens planerade undervisning. Hur ska arbetet slututvärderas? 3. Tidigt HT Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. Delutvärderingen visar Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Rektor sammanställer under nov-dec = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Sh1a, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 2. Hi1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. 8

9 Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. 3. Detta ingår som en del i kursen Re1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiskall och nutida händelser. 4. Vi har många nyanlända på skolans IM-program och vi bör kunna hitta någon form av utbyte med dem. Vem ska göra det? 5. Temadag för år 2 under vårterminen i samarbete med Röda korset gällande flyktingar och deras situation. 1. Undervisande lärare i Sh1a1 2. Undervisande lärare i Hi1a1 3. Undervisande lärare i Re1 4. Rektor 5. Värdegrundsgruppen När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Inom kursens planerade undervisning. 3. Inom kursens planerade undervisning. 4. Tidigt HT Februari 2018 Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 9

10 Delutvärderingen visar Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 3. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 4. Rektor sammanställer under nov-dec Värdegrundsgruppen genomför och sammanställer enkät efter genomförd temadag. 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Re1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiskall och nutida händelser. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiskall och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiskall frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. 2. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 10

11 3. Temadag för år 2 under vårterminen i samarbete med Röda korset gällande flyktingar och deras situation. Vem ska göra det? 1. Undervisande lärare i Re1 2. Undervisande lärare i Sh1a1 3. Värdegrundsgruppen När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Inom kursens planerade undervisning. 3. Mars 2018 Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. Delutvärderingen visar Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Värdegrundsgruppen genomför och sammanställer enkät efter genomförd temadag. 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 2. I stort sett alla våra elever möter dagligen elever från vår gymnasiesärskola genom att de driver ett café i G-husets elevutrymme. 3. Vi bjuder in personal från gymnasiesärskolan för att informera om deras verksamhet. 4. All personal är uppmärksam vid planering av undervisning och andra skolaktiviteter så att alla elever kan delta. 5. Vi behöver öka förståelsen för psykisk ohälsa, vilka uttryck den kan ta sig och vilken hjälp och stöd det går att få. 11

12 Vem ska göra det? 1. Undervisande lärare i Sh1a1 2. Rektor 3. Rektor 4. Samtlig personal 5. Elevhälsan När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Kontinuerligt 3. VT Kontinuerligt 5. Utifrån Elevhälsans planering. Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Rektor stämmer i slutet av VT 2018 och HT 2018 av med rektor för GySär hur de upplever attityder och förhållningssätt från våra elever. Delutvärderingen visar Sututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Rektor sammanställer under nov-dec Elevenkät nov-dec Elevhälsan utvärderar på lämpligt sätt sin insats. 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Nk1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. 2. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas 12

13 utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Vem ska göra det? 3. Vi skall också försöka få hit någon extern person som pratar om dessa frågor. 1. Undervisande lärare i Nka1 2. Undervisande lärare i Sh1a1 3. Värdegrundsgruppen När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Inom kursens planerade undervisning. 3. HT 2018 Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. Delutvärderingen visar Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Elevenkät nov-dec = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Diskrimineringsgrund: Ålder Hur gör vi? / Vad ska göras? 1. Detta ingår som en del i kursen Sh1a1, då det i centralt innehåll ingår att undervisningen skall behandla: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. 2. Alla program har uppstartsaktiviteter i början av höstterminen där eleverna möts över årskursgränserna. 3. Uppstartsaktiviteter förekommer också på skolnivå under uppstarten av höstterminen i form av de så kallade Spirit Weeks. 4. Under läsåret företar varje program olika aktiviteter där årskurserna blandas, t ex bandy-, brännbolls- och volleybollturneringar, avslutningsaktiviteter vid jul mm. 13

14 Vem ska göra det? 1. Undervisande lärare i Sh1a1 2. Arbetslagsledare 3. Elevkåren 4. Arbetslagsledare När ska det göras? 1. Inom kursens planerade undervisning. 2. Tidigt HT Tidigt HT De tillfällen under året som arbetslaget väljer. Hur ska arbetet slututvärderas? 1. Inom ramen för lärarens utvärdering av kursen. 2. Arbetslagsledare sammanställer under sep Rektor sammanställer under sep Delutvärderingen visar Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala Arbetslagsledare sammanställer under nov-dec = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Förebyggande åtgärder utifrån skollagen (SFS 2010:800) 6 kap Mål för förebyggande åtgärder Målen för det förebyggande arbetet, för definition se bilaga 1, ska vara konkreta och utvärderingsbara och bygger på vad utvärderingen av förra årets arbete liksom kartläggningen visade. De förebyggande åtgärder som direkt berör diskrimineringsgrunderna beskriv under rubriken Främjande åtgärder. Mål: Språkbruk bland elever skall förbättras. Vad ska göras? 1. Varje personal måste markera och ta diskussionen när kränkande språkbruk uppträder. Detta kan innefatta att i vissa akuta fall helt bryta det som är planerat och använda tiden till diskussion kring språkbruk. 2. I diskussioner och hantering av kränkande språkbruk skall vi använda likabehandlingsplanen och ordningsreglerna som ett 14

15 stöd att hänvisa till. 3. All personal måste stötta varandra och därigenom visa att vi är eniga om att kränkande språkbruk inte är acceptabelt. 4. Språkbruket lyfts som en fast punkt på skyddsgruppsmötena med elevskyddsombuden ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. 5. Vi behöver få med eleverna både i diskussion och reflektion kring språkbruk. Detta kan t ex ske genom att avsätta lite tid i slutet av lektionen till att diskutera hur språkbruket har upplevts under lektionen. Återigen kan likabehandlingsplanen och ordningsreglerna vara ett stöd i detta. 6. Om elev har använt kränkande språkbruk så skall den personal som har uppmärksammat det informera elevens mentor så snart som möjligt. 7. Varje arbetslag behöver kontinuerligt (var 3-4 vecka) göra en temperaturtagning på arbetslagsmötet kring hur språkbruket är i de olika klasserna/grupperna. Är det problematiskt i en viss klass eller grupp måste hela arbetslaget hjälpas åt att komma tillrätta med problemet. Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet slututvärderas? Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala 1-4 Samtlig personal Arbetet blir aldrig klart. Arbete fortsätter från 2017 och sträcker sig kalenderåret 2018 ut. Kvalitativ bedömning i arbetslagen och av elevskyddsombud. Eventuellt kan det kompletteras med en elevenkät. 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Mål: Elevens störande av ordning i undervisningen skall minska Vad ska göras? 1. Vid kursstart behöver tid läggas på att diskutera begreppet studiero, vad det innebär för eleverna och hur det skall uppnås. Under kursens gång bör sedan diskussioner tas kontinuerligt, t ex genom att avsätta lite tid i slutet av lektionen till att diskutera hur studieron har upplevts under lektionen. Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna kan vara ett stöd i detta. 2. När mer specifika problem med studiero uppkommer måste hela arbetslaget visa enighet genom att ställa upp och stötta berörd lärare samt visa inför eleverna att störande av 15

16 Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet slututvärderas? Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala 1-4 ordningen inte är accepterat. 3. Vi behöver dela goda erfarenheter av hur olika ordningsstörande beteenden har hanterats. Detta kan t ex ske genom erfarenhetsutbyten på arbetslagsmöten och APT samt auskultation hos varandra. 4. Vi uppmuntrar varandra till att dyka in på varandras lektioner. Detta i syfte att visa eleverna att det som sker på den aktuella lektionen är en angelägenhet för fler ur personalen än den undervisande läraren. 5. Beteende och konsekvens måste följas åt. Att hota med en viss konsekvens och sedan inte fullfölja är en misslyckad taktik. Återigen är det viktiga att ta hjälp och stötta varandra i detta. 6. Om en elev stör ordningen på en lektion så skall mentor och eventuellt övriga kollegor så snart som möjligt informeras av undervisande lärare. Vid behov kontaktar mentor även vårdnadshavare. 7. Sist men inte minst är det viktigt att arbeta med positiv förstärkning. Detta i så mening att det är viktigt att uppmärksamma de positiva saker som olika elever gör. Att prestera bra och få beröm för det skall bli det eftersträvansvärda sättet att utmärka sig. Samtlig personal Arbetet blir aldrig klart. Arbete fortsätter från 2017 och sträcker sig kalenderåret 2018 ut. Kvalitativ bedömning i arbetslagen och av elevskyddsombud. Eventuellt kan det kompletteras med en elevenkät. 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Mål: Förståelsen för bakgrunden till ordningsreglerna samt elevinflytandet kring dessa skall öka. Vad ska göras? Rektor träffar i början av höstterminen alla klasser och informerar om bakgrunden till ordningsreglerna samt lyssnar in vilka tankar eleverna har om hur de kan och vill vara delaktiga i framtagandet av dem. Vem ska göra det? Rektor När ska det vara klart? Slutet av september Hur ska målet Den ordinarie elevenkäten. slututvärderas? Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala

17 4 = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD Mål: Förekomsten av kränkningar på nätet och tillhörande problematik skall kartläggas. Vad ska göras? Kartläggning av i vilken mån eleverna upplever kränkningar på nätet och vilken koppling de har till skolan. Vem ska göra det? Elevhälsan. När ska det vara klart? Slutet av september Hur ska målet Enkät slututvärderas? Slututvärderingen visar Bedömd effekt, skala = mycket hög effekt MÖRKGRÖN, 3 = hög effekt LJUSGRÖN, 2 = låg effekt GUL, 1 = mycket låg effekt RÖD 17

18 Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier Elever på De la Gardiegymnasiet ska känna sig trygga i skolan. Det innebär att trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier inte får förekomma. Rutin för åtgärder vid trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier Elev gentemot elev När elev upplever sig trakasserad eller kränkt av annan/andra elev(er), gäller följande: 1. Om elev upplever att hen, eller annan elev, blir trakasserad eller kränkt informeras mentor, lärare eller annan personal. 2. Rektor kontaktas snarast av den personal som fått informationen. 3. Mentor informerar snarast vårdnadshavare till inblandade elever (om de är under 18 år) om det inträffade. 4. Elevhälsan informeras vid behov. 5. Utredning påbörjas av rektor (eller av den som rektor delegerar uppgiften till). Arbetet dokumenteras och formulär för dokumentation hämtas på intranät. Blankett: Utredning och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6. Mentor(er) samtalar med den/de som blivit utsatta och de som eventuellt har kännedom om det inträffade. 7. Om utredning visar att behov finns samtalar rektor (eller den som rektor delegerar uppgiften till) med de inblandade. 8. Analys av händelsen görs av rektor tillsammans med mentor och vid behov elevhälsa. Utifrån analysens resultat utformas eventuellt vidare åtgärder. 9. Berörda elever och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) delges analysens resultat och de eventuella åtgärder som kommer att vidtas med tillhörande ansvarsfördelning. 10. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. Blankett: Uppföljning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 11. Rektor anmäler ärendet till huvudman enligt Rutin för rektors anmälan till huvudman av kränkande behandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier. 12. Ärendet avslutas genom rektors beslut. 13. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs enligt särskild rutin. Om insatserna inte är tillräckliga vidtas ytterligare åtgärder. Rektor beslutar om ytterligare rapportering och dokumentation som till exempel tillbudsrapport och åtgärdsprogram. Rektor bedömer om polisanmälan skall göras utifall det inträffade är av brottslig karaktär. 18

19 Personal gentemot elev När en elev upplever sig diskriminerad, trakasserad, kränkt eller utsatt för repressalier av personal gäller följande: 1. Rektor kontaktas snarast av den som fått informationen. 2. Rektor inleder skyndsamt utredning och dokumenterar. 3. Rektor samtalar med den som blivit utsatt. 4. Rektor samtalar med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering, trakasseri eller kränkning. Ärendet följer arbetsrättslig process. 5. Rektor samtalar med dem som eventuellt har kännedom om det inträffade. 6. Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling konstaterats (och eleven är under 18 år) kontaktas vårdnadshavare. 7. Rektor anmäler ärendet till huvudman, se Rutin för rektors anmälan till huvudman av kränkande behandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier. 8. Rektor ansvarar för att stöd ges till samtliga parter. 9. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. 10. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs. Om det vid uppföljning framkommer att vidtagna åtgärder inte har gett önskat resultat beslutar rektor i samråd med förvaltningschef om vidare åtgärder. 19

20 Definitioner av begrepp Diskrimineringsgrunderna Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagen och dess förarbeten. Beskrivningarna nedan är hämtade från diskrimineringsombudsmannens (DO) beskrivningar av diskrimineringsgrunderna 3 : Kön Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att bli sämre behandlad för att man genom sin klädsel eller på annat sätt visar att man tillhör ett annat kön än det man fötts med. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könsidentitet omfattas av denna grund och därmed skyddet mot diskriminering. Etnisk tillhörighet Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Att bli sämre behandlad på grund av sin religiösa åskådning eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att bli sämre behandlad på grund av varaktig nedsättning av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning Att bli sämre behandlad på grund av att personen är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder. Trakasserier 4 Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är 20

21 obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Sexuella trakasserier 5 Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kränkande behandling 6 Kränkande behandling innebär att ett en elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Mobbning 7 Förr talade man oftare om mobbning, med det begreppet används inte längre i skollagen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Repressalier 8 Repressalie betyder hämnd eller vedergällning. Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 skollagen. 1 SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 6 kap. 2 SFS 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet, 2-3 kap SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 6 kap 11. SFS 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet, 2 kap

22 Bilaga 1 Definition av begreppen främja, förebygga och åtgärda Källa: Skolverkets allmänna för arbetet mot diskriminering och kränkande arbete (år 2014) sid 12 22