Plan mot kränkande behandling inklusive samlad dokumentation rörande diskriminering, trakasserier och repressalier

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling inklusive samlad dokumentation rörande diskriminering, trakasserier och repressalier DE LA GARDIEGYMNASIET ÅR 2018 ENHET 4 ES, HV, RL Karin Rosén Rektor, enhet 4

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION OCH MÅL... 3 FRAMTAGANDE AV PLANEN I SAMVERKAN... 3 IMPLEMENTERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 KARTLÄGGNING... 5 ANALYS... 6 FRÄMJANDE ÅTGÄRDER ENLIGT DISKRIMINERINGSLAGEN (SFS 2008:567)... 6 AKTIVA ÅTGÄRDER GÄLLANDE DISKRIMINERINGSGRUNDERNA... 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER UTIFRÅN SKOLLAGEN (SFS 2010:800) 6 KAP MÅL FÖR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER RIKTLINJE MOT TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER REPRESSALIER RUTIN FÖR ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER REPRESSALIER ELEV GENTEMOT ELEV PERSONAL GENTEMOT ELEV DEFINITIONER AV BEGREPP DISKRIMINERINGSGRUNDERNA TRAKASSERIER SEXUELLA TRAKASSERIER KRÄNKANDE BEHANDLING MOBBNING REPRESSALIER

3 Inledning Enligt skollagen 1 ska alla skolor upprätta en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen 2 ska det finnas en samlad dokumentation för att förhindra diskriminering, trakasserier och repressalier. Denna plan innehåller både det som skollagen och som diskrimineringslagen föreskriver. Av planen framgår vilka aktiva åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling av elever och hur dessa åtgärder kommer att genomföras under det kommande året. När året är slut utvärderas planen och därefter upprättas en ny. Planen finns tillgänglig via gymnasiets hemsida. Vision och mål Lidköpings kommuns vision är En välkomnande och hållbar kommun. Skolans ledord är Lärande genom Delaktighet, Laganda och Glädje (DLG), vilket är något vi strävar efter att alla elever ska känna under sin gymnasietid. Målet är att alla på De la Gardiegymnasiet bidrar till en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, i en miljö där vi visar respekt och förståelse för varandras olikheter. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier, repressalier och kränkande behandling. Framtagande av planen i samverkan Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planen. Eleverna medverkar genom skolans olika forum för elevinflytande. Personal medverkar genom arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Utvecklingssamtalen, där vårdnadshavare medverkar, utgör en grund i framtagandet av planen. Implementering av planen Rektor ansvarar för att planen görs känd för all personal under början av vårterminen. Arbetslagsledare för respektive program säkerställer att planen blir känd för samtliga elever. Planen lyfts återkommande vid terminsstart och utvecklingssamtal höst och vår. Arbetet med planens innehåll sker fortlöpande under året. Utvärdering av planen De främjande åtgärderna delutvärderas en gång under året: vid vårterminens slut. Vid delutvärderingen justeras eventuellt de valda åtgärderna. Justeringarna dokumenteras i planen. Alla elever och all personal är delaktiga i slututvärderingen av planen. Eleverna medverkar genom olika forum för elevinflytande under senare del av höstterminen. Personalen medverkar genom arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Av slututvärderingen framgår i vilken grad de valda åtgärderna har haft avsedda effekter. Skalan 1-4 används: 4. mycket hög effekt (mörkgrön färg) 3. hög effekt (ljusgrön färg) 2. låg effekt (gul färg) 1. mycket låg effekt (röd färg) 3

4 Utvärdering av förra årets plan Vi har gjort en helhetsbedömning av arbetet med diskrimineringsgrunderna eftersom detta arbete pågår kontinuerligt i våra kurser. Det kan vara en övning i ett arbetsområde i en kurs där vi diskuterar detta och det är därför mycket svårt att utvärdera varje enskilt moment. Vi tycker att vi har 4: mycket hög måluppfyllelse, vad gäller arbete med diskrimineringsgrunderna. Detta grundar vi på följande: Vi arbetar med frågan regelbundet och återkommande hela tiden, snarare än att ha särskilda teman eller temadagar. Mycket av arbetet som görs i de olika kurser eleverna läser och karaktärsämnena i synnerhet går att koppla direkt till diskrimineringsgrunderna och frågor som rör allas lika värde. Vi märker stort engagemang och intresse hos våra elever när vi jobbar med ämnet. Vi märker att eleverna har en hög medvetenhet om värdegrundsfrågor såväl i som utanför skolan. Flera elever engagerade sig t.ex. på frivillig basis i Musikhjälpen. Ett annat exempel är att flera elever deltog i den feministiska serietecknaren Bim Erikssons workshop på Lidköpings konsthall. Slutsatser utifrån utvärderingen av förra årets plan är att vi behöver jobba med goda relationer så att eleverna känner sig trygga i att våga berätta om något bekymrar dem. Vårt mål är att skapa trygghet och studiero samt en god arbetsmiljö genom att arbeta med bemötande och respekt för varandra. Vi behöver även gå igenom begreppen trivsel, trygghet och studiero. Det är glädjande att eleverna känner sig trygga på skolan och trygga med personalen. I vår årliga elevenkät fick eleverna bl.a. svara på följande frågor. Vid utvärderingen ser vi att de flesta områden fått ett högre resultat hösten -17, jämfört med hösten -16. Frågor om grundläggande värden: Index enhet 4 hösten 16 Index enhet 4 hösten -17 Analys: I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 6,41 6,55 Värdet har ökat något, men vi är inte helt nöjda med resultatet. Vår analys är att: Eleverna visar i vardagen, både i och utanför skolan, hög medvetenhet vad gäller mänskliga rättigheter, allas lika värde, diskrimineringsgrunderna etc. Eftersom vi inte alltid uttalar att Nu ska vi jobba med mänskliga rättigheter/diskrimineringsgrunderna/ allas lika värde etc kanske några elever inte alltid tänker på att det är det vi jobbar med. I min skola pratar vi om jämställdhet mellan 5,39 6,20 Eftersom personalen har förhållningssättet att det är jämställd mellan könen uttalar vi inte detta gentemot eleverna. Var och en 4

5 könen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola respekterar elever och lärare varandra I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det personal som jag är rädd för behandlas och bemötts utifrån sin unika person oavsett kön. 7,49 6,93 Värdet har minskat och vår tolkning är att eleverna behöver få exempel på vad ett etiskt ställningstagande kan vara för att förstå frågan. Diskussioner om etik och moral ingår i flera kurser. 8,11 8,29 Värdet ligger högt och har ökat. Eftersom personalen har förhållningssättet att det är jämställd mellan könen uttalar vi inte detta gentemot eleverna. Var och en behandlas och bemöts utifrån sig själva, oavsett kön. 7,32 7,04 Vår värdegrund är att alla elever behandlas och bemöts utifrån sin unika person. Dock har värdet minskat något. 7,32 7,11 Värdet visar på att vi har en god psykosocial arbetsmiljö. 8,45 8,9 Eleverna känner sig trygga på skolan. Värdet har ökat sedan förra året. 9,11 9,27 Eleverna känner sig trygga med personalen på skolan och förhoppningsvis vänder de sig till personal om de känner sig illa behandlade eller bemötta. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att få fram vad som i nuläget fungerar bra respektive mindre bra på enheten. Kartläggningen innebär en inventering och utredning för att identifiera hinder för lika rättigheter och möjligheter liksom risker för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Hinder omfattar såväl synliga hinder som hinder i form av attityder, normer och strukturer. I kartläggningen ska villkor, studiemiljö och rutiner analyseras. Elever och personal har deltagit i kartläggningen. Underlag till kartläggningen har tagits fram genom skyddsronder, elevenkät, process för elevinflytande, utvecklingssamtal, samverkansgrupp, arbetslagsmöte och arbetsplatsträff. Kartläggningen visar att: Utöver genomgången av den fysiska arbetsmiljön (använder Arbetsmiljöverkets (Prevent) checklistor för skyddsronder) diskuteras även den psykosociala arbetsmiljön på skolan. Rektor, skyddsombud och elevskyddsombud deltar på dessa skyddsronder. De frågor som ställs är: Hur bemöter lärare och elever varandra? Stämningen/miljön i olika delar av skolan? Främja studiero fungerar det med grupprum? Finns det områden som är otrygga? Har du möjlighet att påverka ge exempel 5

6 Elevinflytande känns modellen bra, med klassråd, programforum, enhetsforum? Övriga frågor/synpunkter utifrån psykosocial arbetsmiljö. Eleverna beskriver den psykosociala arbetsmiljön som mycket bra. Det är en fin gemenskap mellan lärare och elever. Eleverna känner sig trygga och mest bekväma i sina egna studielandskap. Studieron är bra och man kan jobba på ett varierat sett. Eleverna upplever ibland stress periodvis blir arbetsbelastningen hög ofta i slutet av terminen. Analys Eleverna beskriver att de känner sig trygga på skolan i stort och i synnerhet i sina studielandskap. Några elever upplever det jobbig att läsa individuellt val om man inte har känner någon som går i samma grupp. Vi lyfter denna fråga vidare till lärare som undervisar elever i dessa kurser för information. Eleverna önskar att lärare i dessa kurser ex delar in eleverna i grupper vid grupparbeten så att ingen upplever sig utanför. För att eleverna ska känna trygghet och studiero i studielanskap får endast elever som går på programmet vara i studielandskapen. Vi jobbar aktivt med elevinflytande och har ofta en dialog med eleverna kring hur deras arbetsbelastning ser ut. Eleverna tillsammans med läraren bestämmer ex redovisningsformer och inlämningsdatum. Vi har en väl fungerande elevinflytandemodell. Vi har aktiva elever i enhetsrådet och vi ser även att frågor/synpunkter ger resultat, dvs att eleverna kan påverka och få inflytande. Främjande åtgärder enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Det främjande arbetet, för definition se bilaga 1, innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningar som finns för att alla elever ska uppleva trivsel och välmående i skolan. Enligt diskrimineringslagen ska därför aktiva åtgärder vidtas gällande samtliga diskrimineringsgrunder. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och utbildningsanordnaren ska genomföra arbetet fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Det innebär att arbetet ska vara ständigt pågående. När uppföljning och utvärdering har gjorts används erfarenheterna från arbetet i nästa årscykel. Diskrimineringsgrunderna är (1 kap 5 ): kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Aktiva åtgärder gällande diskrimineringsgrunderna 6

7 Hur elever ska bemöta medmänniskor och varandra är något som sker varje dag genom diskussioner och olika samtal med eleverna. Det är viktigt att vi vågar se, synliggöra och bemöta dessa frågor dagligen. Vi jobbar aktivt för att både personal och elever på enheten är medvetna om alla människors lika värde. Lärare jobbar målmedvetet för att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där alla vågar tala och där lärandet är i fokus. Man kommenterar inte varandra nedlåtande när andra pratat eller frågar, man hjälps åt. Det är viktigt att eleverna upplever att de vågar inte förstå. Mindre lämpliga kommentarer elever emellan uppmärksammas direkt med någon typ av tillrättavisning. Ofta följs det upp med en diskussion med en enskild elev där man diskuterar olämpligheten i att uttrycka sig just så (och anledning till att de uttrycker sig så). Olämpliga konstellationer bryts med motivering arbetsro och inlärning. Målet är att ingen ska tänka på kön, religion mm utan att man kommer in i klassrummet med ett gemensamt mål: att lära sig det som är målet med just den lektionen. Personal är medvetna om ordval så att detta inte kan ses som nedlåtande eller utpekande mot någon. I tabellen nedan visas exempel på hur vi jobbar med aktiva åtgärder kring de sju diskrimeringsgrunderna: Diskrimineringsgrund: Kön Hur gör vi? / Vad ska göras? En heldag med workshop, filmer, texter, diskussioner och samarbete. De rättigheterna som diskuteras är diskriminering, yttrandefrihet, jämställdhet, barns rättigheter, rätten till utbildning, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Arbetslag HV Vem ska göra det? När ska det göras? Återkommande aktivitet under höstterminen -18. Hur ska arbetet Dialog samt enkät till alla elever på programmet. Diskrimineringsgrund: Kön Hur gör vi? / Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet Eleverna på enheten jobbar med diskrimineringsgrunden i flera olika kurser, bl.a: engelska, svenska, naturkunskap, samhällskunskap, historia, religion samt karaktärskurser på ES, HV och RL. Vi jobbar med uppgifter och diskussioner kring genus, jämställdhet och könsroller. Undervisande lärare. Under kursens gång. Läraren avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Hur gör vi? / Vad ska Diskrimineringsgrunden behandlas bl.a. i följande kurser: naturkunskap, 7

8 göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet historia, religion, svenska, konstarterna och samhället. Ex på diskussionsfrågor är biologiskt kön, homoadoption, språkriktighet och språksociologi - han/hon/hen, könsöverskridande förr och nu. Undervisande lärare. Under kursens gång. Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Hur gör vi? / Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet I olika kurser som ex svenska, engelska, naturkunskap, historia, samt karaktärskurser på ES, HV och RL diskuteras etnisk tillhörighet utifrån olika värderingar och normer. Vi belyser aktuella händelser, historiska aspekter utifrån allas lika värde, tar upp fördomar. Vi har även regelbundna samarbeten med IM-språk för att öka förståelsen och lära känna elever som kommer från andra kulturer och länder. Undervisande lärare Under kursens gång Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Hur gör vi? / Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet I flera kurser: svenska, engelska, religion, historia och naturkunskap, diskuteras diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning Vi diskuterar bl.a. abortfrågor och sexualitet utifrån religionstillhörighet. diskussioner om meningen med livet och tro i samband med undervisning om evolutionen och livets utveckling. Undervisande lärare Under kursens gång Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Hur gör vi? / Vad ska göras? Uppgifter kring diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning görs inom naturkunskap, historia, religion, samt karaktärskurser på ES, HV och RL. 8

9 Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet Det är viktigt att tänka på att i varje undervisningsgrupp har eleverna olika förmågor och flera visar på (någon) nedsatt förmåga, det innebär att vi måste anpassa undervisningen så att var och en individuellt får det stöd de behöver för att kunna genomföra sina uppgifter till nytta för det egna lärandet. Vi behöver hela tiden använda oss av olika undervisningssätt för att hjälpa deras inlärning. Inom flera yrken kommer eleverna också att möta gäster/kunder/kollegor med olika funktionsnedsättningar och behöver därför förberedas på hur de kan agera utifrån det. Undervisande lärare Under kursens gång Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Hur gör vi? / Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet Vi försöker att använda ett språk som inkluderar alla/bryter mot heteronormen i undervisningsexempel/uppgifter. I flera kurser: religion, historia, naturkunskap, karaktärskurser på ES, HV och RL pratar vi om kärlek, sex och relationer, HBTQ-historia ex synen på homosexualitet. Undervisande lärare Under kursens gång Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. Diskrimineringsgrund: Ålder Hur gör vi? / Vad ska göras? Diskrimineringsgrunden ålder belyses i svenska, naturkunskap samt karaktärskurser på ES, HV och RL. På enheten jobbar vi främjande för att eleverna ska lära känna varandra inom programmet. Vi gör gemensamma aktiviteter med elever från alla årskurser så att ex nya gymnasieelever träffar äldre elever inom programmet. Vem ska göra det? När ska det göras? Hur ska arbetet På yrkesprogrammen pratar vi ofta om vikten av att det på varje arbetsplats finns människor i olika åldrar och med skiftande erfarenhet. Hur viktigt det är för att få ett väl fungerande arbetsteam. Undervisande lärare Under kursens gång Undervisande lärare avgör vilken form av utvärdering som ska göras. 9

10 Förebyggande åtgärder utifrån skollagen (SFS 2010:800) 6 kap Mål för förebyggande åtgärder Målen för det förebyggande arbetet, för definition se bilaga 1, ska vara konkreta och utvärderingsbara och bygger på vad utvärderingen av förra årets arbete liksom kartläggningen visade. De förebyggande åtgärder som direkt berör diskrimineringsgrunderna beskriv under rubriken Främjande åtgärder. Mål: Synliggöra och förklara planen mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier Vad ska göras? Samtal och övningar som ger förståelse för begreppen kränkning, trakasserier och mobbning. Vem ska göra det? Mentor När ska det vara klart? 15/12 Hur ska målet Återkoppling på utvecklingssamtal. Mål: Eleverna ska känna till de sju olika diskrimineringsgrunderna Vad ska göras? Eleverna får i grupper redovisa på mentorstid för varandra vilka de olika diskrimineringsgrunderna är. Vem ska göra det? Samtliga elever på enheten När ska det vara klart? 15/9 Hur ska målet Genom kort enkät Alla elever ska känna sig trygga i att vända sig till skolpersonal om de känner sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Vad ska göras? Uppmuntra och stärka eleverna i att våga anmäla till personal om de känner sig trakasserade, kränkt eller illa behandlade utifrån någon diskrimineringsgrund. Vem ska göra det? Mentor När ska det vara klart? 15/5, 15/12 Hur ska målet Dokumenterande samtal som diskuteras i elevdemokratiprocessen, samverkansgrupp och på arbetslagsträff. 10

11 Mål: Integrationsprojekt samarbete RL och IM-språk Vad ska göras? Under våren -18 samarbetar RL i kursen mat och dryck med elever från IM (språkintroduktion). Syftet med projektet är att samverka och integrera språkelever med elever på ett nationellt program och att delge varandra olika matkulturer och mathistoria. Vi utgår från kursen mat- och dryck i kombination och temat är matkultur och mathistoria. Länder som vi har valt att inriktade oss på är: Syrien, Sverige, Afghanistan, Etiopien och Somalia. Eleverna är indelade i fem grupper med fem elever i varje grupp och grupperna är tilldelade ett land och ska skriva om det aktuella landets matkultur och mathistoria. Frågor som vi berör är geografiskt läge, religion, språk/dialekter, invånarantal, klimat, matkultur, typiska rätter, bröd/bakverk och dryck. Fakta söker eleverna i litteratur och databaser på biblioteket. Vem ska göra det? Elever från RL16 samt elever från IM. När ska det vara klart? 8 maj 18. Hur ska målet Eleverna redovisar arbetet i grupp och med hjälp av ett presentationstekniskt hjälpmedel. De ska även tillaga och servera en buffé med rätter från utvalda länder. Utvärdering sker både individuellt, i form av en enkät och i samtalsgrupper. Mål: Alla elever ska känna trivsel, trygghet och studiero Vad ska göras? Förebyggande insatser och aktiviteter ex: teambuildning, lägerskola, tjej/killgrupp, värderingsövningar samt föreläsningar. Vem ska göra det? Personal på programmen samt elevhälsan När ska det vara klart? Pågår under hela läsåret, minst en aktivitet/termin Hur ska målet Genom samtal med eleverna på mentorstid och klassråd. Mål: Alla elever ska känna sig sedda och delaktiga i frågor som rör elevdemokrati Vad ska göras? Vid skyddsronder (elevskyddsombud, skyddsombud och rektor) identifieras och diskuteras ev otrygga miljöer, både fysiskt och psykosocialt. Vem ska göra det? Rektor När ska det vara klart? 15/5 Hur ska målet Dokumenterande samtal som diskuteras i elevdemokratiprocessen, samverkansgrupp och på arbetslagsträff. 11

12 Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier Elever på De la Gardiegymnasiet ska känna sig trygga i skolan. Det innebär att trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier inte får förekomma. Rutin för åtgärder vid trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller repressalier Elev gentemot elev När elev upplever sig trakasserad eller kränkt av annan/andra elev(er), gäller följande: 1. Om elev upplever att hen, eller annan elev, blir trakasserad eller kränkt informeras mentor, lärare eller annan personal. 2. Rektor kontaktas snarast av den personal som fått informationen. 3. Mentor informerar snarast vårdnadshavare till inblandade elever (om de är under 18 år) om det inträffade. 4. Elevhälsan informeras vid behov. 5. Utredning påbörjas av rektor (eller av den som rektor delegerar uppgiften till). Arbetet dokumenteras och formulär för dokumentation hämtas på intranät. Blankett: Utredning och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6. Mentor(er) samtalar med den/de som blivit utsatta och de som eventuellt har kännedom om det inträffade. 7. Om utredning visar att behov finns samtalar rektor (eller den som rektor delegerar uppgiften till) med de inblandade. 8. Analys av händelsen görs av rektor tillsammans med mentor och vid behov elevhälsa. Utifrån analysens resultat utformas eventuellt vidare åtgärder. 9. Berörda elever och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) delges analysens resultat och de eventuella åtgärder som kommer att vidtas med tillhörande ansvarsfördelning. 10. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. Blankett: Uppföljning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 11. Rektor anmäler ärendet till huvudman enligt särskild rutin. 12. Ärendet avslutas genom rektors beslut. 13. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs enligt särskild rutin. Om insatserna inte är tillräckliga vidtas ytterligare åtgärder. Rektor beslutar om ytterligare rapportering och dokumentation som till exempel tillbudsrapport och åtgärdsprogram. Rektor bedömer om polisanmälan skall göras utifall det inträffade är av brottslig karaktär. 12

13 Personal gentemot elev När en elev upplever sig diskriminerad, trakasserad, kränkt eller utsatt för repressalier av personal gäller följande: 1. Rektor kontaktas snarast av den som fått informationen. 2. Rektor inleder skyndsamt utredning och dokumenterar. 3. Rektor samtalar med den som blivit utsatt. 4. Rektor samtalar med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering, trakasseri eller kränkning. Ärendet följer arbetsrättslig process. 5. Rektor samtalar med dem som eventuellt har kännedom om det inträffade. 6. Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling konstaterats (och eleven är under 18 år) kontaktas vårdnadshavare. 7. Rektor anmäler ärendet till huvudman, se särskild rutin. 8. Rektor ansvarar för att stöd ges till samtliga parter. 9. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. 10. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs. Om det vid uppföljning framkommer att vidtagna åtgärder inte har gett önskat resultat beslutar rektor i samråd med förvaltningschef om vidare åtgärder. 13

14 Definitioner av begrepp Diskrimineringsgrunderna Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagen och dess förarbeten. Beskrivningarna nedan är hämtade från diskrimineringsombudsmannens (DO) beskrivningar av diskrimineringsgrunderna 3 : Kön Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att bli sämre behandlad för att man genom sin klädsel eller på annat sätt visar att man tillhör ett annat kön än det man fötts med. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könsidentitet omfattas av denna grund och därmed skyddet mot diskriminering. Etnisk tillhörighet Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Att bli sämre behandlad på grund av sin religiösa åskådning eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att bli sämre behandlad på grund av varaktig nedsättning av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning Att bli sämre behandlad på grund av att personen är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder. Trakasserier 4 Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är 14

15 obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Sexuella trakasserier 5 Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kränkande behandling 6 Kränkande behandling innebär att ett en elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Mobbning 7 Förr talade man oftare om mobbning, med det begreppet används inte längre i skollagen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Repressalier 8 Repressalie betyder hämnd eller vedergällning. Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 skollagen. 1 SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 6 kap. 2 SFS 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet, 2-3 kap SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 6 kap 11. SFS 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet, 2 kap

16 Bilaga 1 Definition av begreppen främja, förebygga och åtgärda Källa: Skolverkets allmänna för arbetet mot diskriminering och kränkande arbete (år 2014) sid 12 16