RAPPORT. Solhaga äldreboende VSD-utredning KUNGÄLVS KOMMUN SWECO GÖTEBORG VS- OCH DAGVATTENUTREDNING FÖR ÄLDREBOENDET SOLHAGA I KODE

Transkript

1 KUNGÄLVS KOMMUN Solhaga äldreboende VSD-utredning UPPDRAGSNUMMER VS- OCH DAGVATTENUTREDNING FÖR ÄLDREBOENDET SOLHAGA I KODE SWECO GÖTEBORG ANN JANSSON OVE NORDMARK KVALITETSGRANSKAD AV CHARLOTTA BERGLUND LEISSNER

2 Sammanfattning På uppdrag av samhällsbyggnadsavdelningen i Kungälvs kommun har Sweco tagit fram föreliggande dricks-, spill- och dagvattenutredning till detaljplan för fastigheterna Guntorp 2:14 & Solberga-Bräcke 1:9. Befintlig bebyggelse innefattar två byggnader och en parkeringsyta, samt gräsytor. Detaljplanen omfattar tillbyggnad i två våningar av den ena byggnaden. Planområdet förses med dricksvatten från en 100 mm gjutjärnsledning i Smaragdvägen. Den befintliga dimensionerande dricksvattenförbrukningen i planområdet uppgår till ca 1,8 l/s. Vid maxtimme och maxdygn har det dimensionerande flödet för framtida dricksvattenförbrukning beräknats uppgå till knappt 0,6 l/s för den tillbyggda delen. Detta uttag bedöms vara marginellt och därför kunna tillgodoses via befintlig ledning i Smaragdvägen. Baserat på att trycknivån i Kode högreservoar är ca meter bedöms också trycket vara tillräckligt för försörjning av tillbyggnaden utan ytterligare åtgärder. Brandvattenförsörjningen bör dimensioneras för minst 10 l/s enligt rekommendationer i Svenskt Vattens P83. En beräkning av vilket brandvattenflöde som är möjligt att ta ut bör göras i en hydraulisk modell av området och den slutgiltiga utformningen bör sedan avgöras i samråd med Räddningstjänsten. Från fastigheterna Guntorp 2:14 & Solberga-Bräcke 1:9 avleds spillvatten i dagsläget till en betongledning i Smaragdvägen. Med ca 50 st. tillkommande användare (boende och personal) inom planområdet uppskattas det tillkommande maximala momentana framtida spillvattenflödet till ca 0,8 l/s, enligt rekommendationer i Svenskt Vattens P110. Detta flöde bedöms inte utgöra någon stor påverkan på flödet i den befintliga ledningen i Smaragdvägen och därmed bedöms det inte krävas några särskilda åtgärder för anslutning av tillkomnande bebyggelse till spillvattensystemet. Tillskottsvattenbelastning från uppströms områden är dock inte känd, vilket medför att befintlig belastning på ledningen i Smaragdvägen är mycket svår att bedöma. Ombyggnationen av äldreboendet sker i planområdets västra delar. De östra delarna utgörs av en parkeringsyta och omgivande gräsytor kommer ej att beröras av ombyggnationen. På startmötet bestämdes därför att ingen ny dagvattenlösning tas fram för denna del av planområdet. Vid en eventuell framtida ombyggnation är det dock mycket viktigt att fördröjande- och renande åtgärder beaktas för att minska belastningen på nedströms system. Den västra delen av planområdet, som omfattas av ombyggnationen, har delats i två avrinningsområden. Erforderlig utjämningsvolym har beräknats för områdena baserat på att det mottagande systemet kan ta emot avrinningen från ett 2-årsregn baserat på befintlig hårdgöringsgrad. Erforderliga utjämningsvolymer uppgår då till 23 respektive 36 m 3 för respektive delområde vid dimensionerande 30-årsregn. Denna volym föreslås fördröjas i ett kassettmagasin strax norr om tillbyggnaden, samt i en torr utjämningsdamm i områdets södra del. Fördröjningsanordningarna föreslås förses med strypta utlopp.

3 Gator och gräsytor bör höjdsättas lägre än marken intill byggnader för att skapa avrinningsvägar bort från det som skall skyddas vid stora regn. Särskilt viktigt är att det instängda området, som riskerar att skapas mellan tillbyggnaden och befintlig byggnad i den nordvästra delen av planområdet, byggs bort och att vattnet tillåts rinna ut på Smaragdvägen för att inte bli stående intill byggnaden. Detsamma gäller på den södra sidan av tillbyggnaden.

4 Innehållsförteckning 1 Orientering 1 2 Underlag Höjdsystem 3 3 Befintlig VA-försörjning och dagvattenhantering Befintlig dricksvattenförsörjning Befintlig spillvattenavledning Befintlig dagvattenhantering Befintliga dagvattenflöden Föroreningar i dagvatten 12 4 Föreslagen VA-försörjning och dagvattenhantering Föreslagen dricksvattenförsörjning Föreslagen spillvattenavledning Framtida dagvattenhantering Dagvattenflöden Rening av dagvatten Erforderliga magasinsvolymer Förslag till framtida dagvattenhantering Höjdsättning av planområdet Kostnadsuppskattning för åtgärder 21 Bilagor Bilaga 1 Befintlig och framtida VS Bilaga 2 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 3 Föreslagen dagvattenhantering

5

6

7 1 Orientering På uppdrag av samhällsbyggnadsavdelningen i Kungälvs kommun har Sweco tagit fram föreliggande dricks-, spill- och dagvattenutredning till detaljplan för ombyggnation på fastigheterna Guntorp 2:14 & Solberga-Bräcke 1:9. Planområdet är lokaliserat i Kode tätort och avgränsas i väster av Kode skola och i öster av Kode station. Planområdet omfattar cirka 1 ha och nuvarande markanvändning av Guntorp 2:14 är äldreboende, samt parkeringsytor. I områdets västra del ligger även en fristående byggnad för bostadsändamål på fastigheten Solberga-Bräcke 1:9. Planområdets läge framgår av Figur 1. Figur 1 Översiktskarta över planområdet (karta från hitta.se) Runt äldreboendet finns i dagsläget grönområden och parkeringar. Marken inom planområdet ägs i sin helhet av Kungälvs kommun. 1(21)

8 Planförslaget innebär uppförande av en utbyggnad i två våningar i planområdets sydvästra del. Utbyggnaden planeras följa samma byggnadsstil som den befintliga byggnaden. Befintligt bostadshus i den västra delen skall i samband med utbyggnaden rivas. Se Figur 2 för en översikt av planerad utbyggnad. Figur 2. Utbyggnaden är svartskrafferad i figuren. 2(21)

9 2 Underlag Följande material har tillhandahållits som underlag utredningen: 2.1 Höjdsystem Digital grundkarta med höjdsatta nivåkurvor och gatuhöjder i höjdsystem RH00 Digital VA-karta (vatten, spill- och dagvatten, med dimensioner och vattengångsnivåer) i dwg-format i höjdsystem RH00 Digitalt planförslag i dwg-format Utredningar som berör detaljplanen, t. ex geoteknik Situationsplan över Kode Ålderdomshem (dat ) Platsbesök ( ) Alla höjder i rapporten är angivna i höjdsystem RH00. 3(21)

10 3 Befintlig VA-försörjning och dagvattenhantering Ett platsbesök genomfördes den 10 maj 2017 för att bedöma dagvattenavrinningen från området, samt för att lokalisera möjliga sträckningar för anslutning av tillbyggnaden till det kommunala VA-nätet. Befintliga VS-ledningar i anslutning till planområdet redovisas i Bilaga 1 och befintliga dagvattenledningar redovisas i Bilaga 2. Nedan följer en beskrivning av hur planområdet försörjs med dricksvatten och hur dess spillvatten avleds. Även befintlig dagvattenavrinning beskrivs. 3.1 Befintlig dricksvattenförsörjning Befintlig dimensionerande dricksvattenförbrukning för planområdet har uppskattats till ca 1,8 l/s utifrån Svenskt Vattens publikation P83. Beräkningarna har baserats på att det i dagsläget finns 52 st. boende på äldreboendet, därtill har antalet personal uppskattats till 50 st. Inkluderat det beräknade flödet är också förbrukningen från fastigheten Solberga- Bräcke 1:9. Kode samhälle försörjs med dricksvatten från högreservoaren i Kode som har en nivå på ca + 75 m. Markhöjderna i planområdet ligger på ca + 29 m. Den befintliga fastigheten Solberga-Bräcke 1:9 i områdets västra del försörjs med dricksvatten från en 100 mm gjutjärnsledning i Smaragdvägen. Äldreboendet, dvs. fastigheten Guntorp 2:14, försörjs med dricksvatten från samma dricksvattenledning men har sin servisledning i områdets nordöstra del. Dricksvattenledningen går till stor del utanför planområdet men korsar området i nord-sydlig riktning i områdets östra del. Enligt erhållet kartunderlag kommer en privat dricksvattenledning in i planområdet från nordost. Denna ledning nyttjas av Kungälvs Energi för vattenförsörjning i fjärrvärmecentralen öster om järnvägen, ledningens dimension är inte känd. Parallellt med denna ledning ligger också en fjärrvärmeledning. I planområdets södra del ligger en tidigare använd servisledning till Solberga-Bräcke 1:9. Ledningen är enligt kommunens VA-avdelning ur drift sedan ett antal år. 3.2 Befintlig spillvattenavledning Från den befintliga fastigheten Solberga-Bräcke 1:9 avleds spillvatten via en 225 mm betongledning i Smaragdvägen. Denna ledning fortsätter norrut i Smaragdvägen och viker sedan av mot öster. I samband med det ökar också ledningens dimension till BTG 300 mm. Ledningen gör sedan en ny kraftig böj in mot planområdets östra delar där den också korsar planområdet. Spillvattnet från äldreboendet, dvs. från fastigheten Guntorp 2:14, avleds via en servisledning till denna ledning i områdets östra del. Likt dricksvattnet finns också en tidigare använd spillvattenservisledning från Solberga- Bräcke 1:9 i områdets södra del. Även denna är tagen ur drift. 4(21)

11 Spillvatten från området avleds sedan med självfallsledningar mot Kode Reningsverk väster om samhället. Det har inte ingått i Swecos uppdrag att utreda tillskottsvattenbelastningen på spillvattennätet i området men sedan tidigare uppdrag finns uppgifter om att Kode samhälle har hög belastning av tillskottsvatten. 3.3 Befintlig dagvattenhantering Likt spill- och dricksvattennätet följer dagvattennätet Smaragdgatan norrut och viker sedan, genom två stycket 90-gradersböjar, av söderut mot planområdet. När dagvattenledningen korsar planområdet från norr till söder i den östra delen utgörs den av en BTG 500 mm ledning. Dagvattnet från Kode samhälle leds ut i en å som rinner åt nordväst. Ån går vid Kode Reningsverk ihop med en å som kommer norrifrån och bildar Vallby å. Vallby å mynnar i Vallby kile. Enligt situationsplanen för äldreboendet finns två anslutningspunkter från Guntorp 2:14 till dagvattenledningen en anslutningspunkt nordost om äldreboendet och en anslutningspunkt sydost om äldreboendet. I kommunens VA-underlag finns dock bara den norra servisledningen utritad. Därtill finns också en privat dagvattenledning (BTG 150 mm) norr om äldreboendet i kommunens kartunderlag. Enligt situationsplanen (dat ) dräneras fastigheten via dränledningar som går runt hela fastigheten och ansluter till det kommunala dagvattennätet öster om fastigheten. En geoteknisk utredning har utförts av ÅF i maj Utredningen visar att jordlagerföljden består av mulljord/sand till ca 0,5 m under markytan. Därunder följer torrskorpelera till ca 2 m djup. Under torrskorpeleran återfinns lera som i delar av området vilar direkt på berg och i andra delar underlagras av ett tunt lager av friktionsjord ovan berg. Djup till berg varierar mellan ca 2 och 13 m, med ökande djup åt öster. Ingen synlig grundvattenyta observerades i samband med provtagningen. ÅF bedömer dock att grundvattenytan ligger i underkant av torrskorpeleran, på ca 2 m djup. De geotekniska förutsättningarna, med ett djupt lerlager, medför att infiltrationen av dagvatten bedöms vara mycket begränsad. 5(21)

12 De östra delarna av planområdet utgörs av en parkeringsyta. Parkeringsytan avvattnas enligt kartunderlaget via en rännstensbrunn, men hur brunnen är ansluten till dagvattensystemet framgår inte av erhållet underlag. Mellan parkeringsytan och äldreboendet går en GC-väg samt ett gräsklätt dike. Diket syns till väster i Figur 3. Diket avleder tillrinnande dagvatten norrut till en kupolbrunn. Kupolbrunnens anslutning till dagvattensystemet framgår ej av erhållet underlag. Figur 3. Dike mellan parkering och privat gångväg i planområdets östra del. Bilden är tagen från norr till söder. 6(21)

13 I Figur 4 visas ytterligare en kupolbrunn som ligger på östra sidan av byggnaden, intill gångvägen. Vid den ursprungliga utformningen av ytan har sannolikt denna brunn legat i en lågpunkt. I dagsläget ligger dock brunnen högre än kringliggande mark och fyller därför inte sitt syfte till fullo. Hur brunnen är ansluten till dagvattennätet är inte helt känd, men utifrån Situationsplanen kan ett antagande göras att brunnen är ansluten till äldreboendets dagvattenledningsnät. Figur 4. kupolbrunn på äldreboendets östra sida. Bilden är tagen från norr till söder. 7(21)

14 I Figur 5 visas gräsytorna i planområdets södra delar. Gräsytorna har en svag lutning åt öster. Figur 5. Gräsyta i den sydöstra delen av planområdet. 8(21)

15 I Figur 6 visualiseras markens nivåskillnad mellan området som står inför exploatering och den befintliga byggnaden. I dagsläget infiltrerar dagvatten sannolikt delvis i grässlänten, men delar leds mot byggnaden där dagvattnet sannolikt rinner in i byggnadens dräningeringssystem. Figur 6. Västra sidan av Solhaga äldreboende. 9(21)

16 I figur 9, samt i Bilaga 2, visualiseras hur marken är lutande ner mot byggnaden i områdets nordvästra hörn. Då det inte finns något dagvattensystem på denna ytan leds vattnet direkt mot äldreboendets varuintag. Figur 7 Nordvästra sidan av Solhaga äldreboende 10(21)

17 3.3.1 Befintliga dagvattenflöden Beräkningar av befintliga dagvattenflöden har utförts med rationella metoden. För aktuellt planområde som är relativt litet sker avrinningen till utloppspunkten mycket snabbt. Därmed väljs kortast möjliga rinntid, vilket vid beräkning av flöden är 10 min. I förfrågan anger kommunen att dimensionerande återkomsttid för fylld ledning skall vara minst 10 år, samt minst 30 år för trycklinje över marknivå. I samråd med kommunen beslutades under startmötet att begränsningen för framtida utflöde skall utgöras av befintlig avrinning vid dimensionerande 2-årsregn. Detta på grund av att det sannolikt är vad den mottagande ledningen en gång dimensionerats för. Beräknade dagvattenflöden för återkomsttiderna 2, 10 och 30 år presenteras i Tabell 1 nedan. I enlighet med Svenskt Vattens publikation P104 har intensiteten för regn med 2, 10 och 30 års återkomsttid beräknats, alla för varaktigheten 10 minuter: - 2 år, 10 min: 134 l/s,ha - 10 år, 10 min: 228 l/s,ha - 30 år, 10 min: 328 l/s,ha Avrinningskoefficienten (φ) har valts, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 till 0,9 för takytor, 0,8 för asfalterade ytor och 0,1 för gräsytor. Beräkningen av befintliga flödena har genomförts och visas i Tabell 1. Tabell 1. Befintliga flöden från planområdet beräknade med rationella metoden visas i tabellen. Planområdet Total area (ha) Deltagande yta (ha) Flöde vid dim. regn 2 år (l/s) Flöde vid dim. regn 10 år (l/s) Flöde vid dim. regn 30 år (l/s) Delavrinningsområde 1 0,10 0, Delavrinningsområde 2 0,45 0, Delavrinningsområde 3 0,49 0, Totalt planområdet 1,04 0, (21)

18 3.3.2 Föroreningar i dagvatten Det har inte ingått i Swecos uppdrag att utföra detaljerade föroreningsberäkningar för att se vilken föroreningsbelastning som planområdet faktiskt har på recipienten och inte heller vilken framtida belastning som kommer att uppstå. Åtgärder för att minska föroreningar i dagvatten bör dock genomföras vid källan där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Hur recipienten påverkas av föroreningarna från dagvattnet beror till stor del på recipientens känslighet och vilken övrig föroreningsbelastning recipienten utsätts för. Inom planområdet bedöms de främsta källorna till föroreningar i dagvatten komma från parkeringsytor och trafik. En parkeringsytas föroreningsbelastning är starkt kopplad till trafikmängden, men även till årstiden, trafikens hastighet och ytans vindexponering. Trafik genererar föroreningar genom slitage och vittring av asfalterade ytor, bromsar och däck, rester och spill från förbränning samt salt och sand från driftåtgärder. Typiska föroreningar från trafik är olja, suspenderat material, salt, halkbekämpningssand, PAH:er samt metaller som till exempel koppar, zink, nickel, krom och bly. Även näringsämnen som fosfor och kväve återfinns i vägdagvatten. Föroreningarna ansamlas på asfaltsytorna och följer med dagvattnet när detta rinner av från ytorna. Förutom föroreningar orsakade av den normala trafikintensiteten kan det föreligga en risk för utsläpp i samband med olyckor. Det finns i dagsläget ingen känd rening av dagvatten inom planområdet. 12(21)

19 4 Föreslagen VA-försörjning och dagvattenhantering 4.1 Föreslagen dricksvattenförsörjning Inom planområdet planeras för 25 tillkommande lägenheter. Därtill planeras personalstyrkan öka med ca 25 st., vilket leder till att det totala antalet tillkommande användare beräknats till ca 50 personer. Tillkommande medelflöde uppgår då till ca 0,1 l/s, enligt rekommendation i Svenskt Vattens publikation P83. Vid maxtimme och maxdygn uppskattas det dimensionerande flödet för dricksvattenförbrukningen kunna uppgå till knappt 0,6 l/s för den tillbyggda delen. Därtill kommer den tidigare förbrukningen från Solberga-Bräcke 1:9 att i framtiden utebli eftersom denna byggnad skall rivas i samband med utbyggnaden av äldreboendet. Ändringen i uttag av dricksvatten i och med tillkommande bebyggelse är därtill mycket liten, varför tillbyggnaden inte bedöms orsaka några problem inom planområdet eller för Kodes övriga dricksvattenförsörjning. Svenskt Vattens P83 rekommenderar en trycknivå över högsta tappställe om ca 25 mvp. Således är trycknivån i området tillräcklig för att försörja tappställe upp till ca m baserat på en nivå om m i Kode högreservoar, som till största delen bestämmer trycknivån i Kode samhälle. Detta innebär att trycknivån är tillräcklig för försörjning av den upp till två våningar höga byggnad som planeras inom området, utan att ytterligare åtgärder krävs. Kungälvs kommun arbetar därtill med att förstärka dricksvattenmatningen i Kode. Detta sker genom ombyggnad av en tryckstegringsstation i Kareby som trycker till Kode. Dessutom kommer Kode i framtiden också att få en reservmatning från Solberga via den planerade huvudvattenledningen mellan Vävra och Solberga, som sedan också kommer att gå vidare till Aröd och Stenungsunds kommun. Då tillbyggnaden skall uppföras med två våningar bör brandvattenförsörjningen dimensioneras för minst 10 l/s enligt rekommendationer i Svenskt Vattens P83. En beräkning av vilket brandvattenflöde som är möjligt att ta ut bör göras i en hydraulisk modell av området. Den slutgiltiga utformningen bör sedan avgöras i samråd med Räddningstjänsten. Om det kan bli aktuellt med en sprinkleranläggning måste denna sannolikt försörjas via en egen tank och pumpanläggning. Påfyllnad och utbyte av vatten i tank bör ske i samråd med Kungälvs kommuns driftavdelning. I samråd med kommunen, under startmötet, bedömdes den befintliga anslutningspunkten för Solberga-Bräcke 1:9 vara en lämplig anslutningspunkt för dricksvatten. Det skulle innebära att tillbyggnaden får en servisanslutning till GJJ100 mm-ledningen i Smaragdvägen. Den befintliga servisledningen till Solberga-Bräcke 1:9 är dock inte tillräcklig för att förse tillbyggnaden, utan en större dimension, förslagsvis PE50 mm, erfordras. Befintliga ledningar som tas ur drift bör proppas eller rivas, därtill behöver också U- områden upprättas för de kommunala ledningarna som går över fastighetsmark. Se Bilaga 1 för översiktligt förslag. 13(21)

20 4.2 Föreslagen spillvattenavledning Med ca 50 st. tillkommande användare (boende och personal) inom planområdet uppskattas det maximala momentana framtida spillvattenflödet till ca 0,8 l/s (motsvarande förväntad dricksvattenförbrukning plus ett mindre påslag för inläckage), enligt rekommendationer i Svenskt Vattens P110. Det är viktigt att nya spillvattenledningar förläggs på ett korrekt sätt med täta kopplingar mot befintliga ledningar, så att inte tillskottsvatten kommer att belasta spillvattensystemet. Ökningen av maximalt momentant spillvattenflöde i ledningen i Smaragdvägen bedöms vara marginell i relation till de flöden som kommer från uppströms områden och i relation till ledningens kapacitet. Därtill försvinner även det flöde som tidigare kommit från Solberga-Bräcke 1:9. Därför bedöms det inte krävas några särskilda åtgärder för anslutning av planerad bebyggelse till det befintliga spillvattensystemet. Tillskottsvattenbelastning från uppströms områden är dock inte känd, vilket medför att befintlig belastning på ledningen i Smaragdvägen är mycket svår att bedöma. I Bilaga 1 illustreras ett förslag där spillvattenledningen följer föreslagen dricksvattenledning som går från tillbyggnaden till ledningen i Smaragdvägen. Vattengångsnivån i föreslagen anslutningsbrunn för spillvatten ligger enligt underlag från kommunen på nivån +27,13. Befintlig servisledning för spillvatten till fastigheten Solberga-Bräcke bedöms dock inte tillräcklig för att avleda spillvattnet från tillbyggnaden. En ny, större, servisledning erfordras därför, förslagsvis PP160 mm. Om tillbyggnaden utförs med källare behöver spillvattnet därför sannolikt pumpas från fastigheten. Alternativt kan en självfallsledning anläggas åt söder och ansluta till ledningen öster om planområdet. Det skulle dock kräva en betydligt längre ledning på fastighetsmark. Befintliga ledningar som tas ur drift bör proppas eller rivas, därtill behöver också U- områden upprättas för de kommunala ledningarna som går över fastighetsmark. 14(21)

21 4.3 Framtida dagvattenhantering Ombyggnationen av äldreboendet sker i planområdets västra delar. De östra delarna som i dagsläget utgörs av en parkeringsyta och omgivande gräsytor kommer ej att beröras av ombyggnationen. På startmötet bestämdes därför att ingen ny dagvattenlösning tas fram för denna del av planområdet. Vid en eventuell framtida ombyggnation är det dock mycket viktigt att fördröjande- och renande åtgärder beaktas för att minska belastningen på nedströms system Dagvattenflöden Beräkning av framtida dagvattenflöden har utförts enligt Svenskt Vattens rekommendationer och precis som för beräkning av befintliga flöden har rationella metoden använts. Utifrån förfrågan har dimensionerande återkomsttid nederbörd bedömts till 10 år för fylld ledning och till 30 år för trycklinje över marknivå. Vid beräkning av framtida flöden och dimensionering av nya dagvattensystem tas även hänsyn till prognostiserade klimatförändringar. Svenskt Vatten rekommenderar att säkerhetsfaktorn 1,25 används. Intensiteten för ett 10-årsregn med 10 min varaktighet uppgår då till 285 l/s,ha och intensiteten för ett 30-årsregn med 10 min varaktighet uppgår då till 410 l/s,ha. Området har delats in i typ av yta efter exploatering där delavrinningsområdena har justerats med hänsyn till framtida avrinningsförhållanden. Med anledning av att det på den södra sidan av äldreboendet finns ytor tillgängliga för dagvattenanläggningar, är det fördelaktigt om så stora delar som möjligt av tillbyggnadens takytor avleds åt detta håll. Se Bilaga 3 för översikt av delområden. Av Tabell 2 framgår de olika ytornas storlekar, samt deras beräknade avrinnande flöden efter exploatering. Avrinningskoefficienterna har satts till 0,9 för tak, 0,8 för asfalt och 0,1 för gräsytor i enlighet med Svenskt Vattens P110. Tabell 2. Beräknade framtida flöden (rationella metoden) från planområdet visas i tabellen. Planområdet Total area (ha) Deltagande yta (ha) Flöde vid dim. regn 10 år (l/s) Flöde vid dim. regn 30 år (l/s) Delavrinningsområde 1 0,10 0, Delavrinningsområde 2 0,45 0, Delavrinningsområde 3 0,49 0, Totalt planområdet 1,04 0, Flödet vid återkomsttiden 10 år ökar från ca 120 l/s till 175 l/s. Det orsakas dels av att den hårdgjorda ytan ökar med ca 15 % men också av klimatfaktorn. 15(21)

22 4.3.2 Rening av dagvatten Det har inte ingått i Swecos uppdrag att utföra detaljerade föroreningsberäkningar för att se vilken föroreningsbelastning som planområdet faktiskt har på recipienten och inte heller vilken framtida belastning som kommer att uppstå. I och med exploateringen av planområdet kommer dock gräsytor att tas i anspråk och ersättas av takytor. Vilken inverkan denna förändring har på föroreningsinnehållet är svår att avgöra då tak- och gräsytor har mycket olika förutsättningar. Utspädningen av föroreningar blir högre från ett tak då större andel av dagvattnet avrinner jämfört med från en gräsyta. Däremot kan dagvattnet som rinner av från taket innehålla mer föroreningar än vad som kan förväntas från en gräsyta. En gräsyta kan dock förväntas släppa ifrån sig mer näringsämnen än vad en takyta gör. På grund av områdets ringa storlek bör dock förändringen inte utgöra någon större ändring i dagvattnets påverkan på recipienten. Inom planområdet finns dock en relativt stor befintlig parkering som ej skall byggas om. Vid ev. framtida ombyggnation av parkeringen bör både fördröjnings- och reningsåtgärder genomföras för att minska belastningen på nedströms system och på recipienten Erforderliga magasinsvolymer Erforderlig magasinsvolym för planområdet redovisas i Tabell 3. Volymerna har efter avstämning med kommunen på startmöte beräknats genom att befintlig avrinning från området vid ett 2-årsregn utgör utflöde. Därtill har klimatfaktorn 1,25 använts. Grundvattennivån ligger enligt ÅF:s bedömning ca 2 m under markytan. Marken består överst av 0,5 m mulljord och under detta, lera vilket innebär att möjligheten till infiltration är mycket begränsad. Tabell 3. Tabellen visar erforderliga utjämningsvolymer för planområdet vid ett 10-års och 30- årsregn baserat på planförslag i förfrågan daterad Utjämningsbehov Beräknad fördröjningsvolym vid dim. 10-årsregn (m 3 ) Beräknad fördröjningsvolym vid dim. 30-årsregn (m 3 ) Delavrinningsområde Delavrinningsområde (21)

23 +-höjd (RH00) Förslag till framtida dagvattenhantering I följande stycken ges förslag på hur dagvattensystemet inom planområdet kan utformas. Delavrinningsområde 1 I delavrinningsområde 1 föreslås ett underjordiskt kassettmagasin placeras i den öppna ytan som skapas mellan tillbyggnaden och det befintliga huset. Till magasinet föreslås takvatten och ytvatten från kringliggande ytor att avledas. I Bilaga 3 finns en yta om ca 45 m 2 utritad. Om kassetter med höjden 0,5 m anläggs i ytan erhålls den erforderliga fördröjningsvolymen om 23 m 3. Genom att strypa eller reglera utloppet från magasinet till 4 l/s begränsas belastningen på ledningsnätet till befintlig belastning vid ett 2-årsregn. En nackdel är att systemet förlorar höjd gentemot recipienten och nedströms liggande ledningssystem. Anläggningar under mark kan också begränsas av trädrötter och det utrymme som andra ledningssystem tar i anspråk. Vid placering och anläggning av ett underjordiskt magasin är det viktigt att säkerställa att magasinet inte riskerar att bakdämmas och därmed fyllas med vatten från nedströms ledningssystem. I detta fall, där höjdskillnaden mellan anslutningspunkten till det kommunala dagvattenledningsnätet och magasinbotten endast uppgår till ca 25 cm, föreslås risken för bakdämning utredas vidare via en analys av hela avrinningsområdet som belastar ledningen i Smaragdvägen. Diagram 1 visas en profil över sträckan från ytan mellan tillbyggnaden och det befintliga huset ner till anslutningspunkten till den kommunala dagvattenledningen i Smaragdvägen. Profilen visar befintliga markhöjder, samt en föreslagen vattengångsnivå för dagvattensystemet. Det bör noteras att höjdsättningen i diagrammet måste justeras för att bygga bort det instängda område som i dagsläget finns på platsen. Profil - delavrinningsområde 1 29,0 28,0 28,7 28,7 28,2 28,2 28,4 27,8 27,0 26,0 27,7 27,6 27,1 27,1 27,03 26,79 25,0 24,0 23,0 Vid yta Inlopp magasin Magasinsbotten Magasinsbotten Utlopp magasin Anslutning till kommunal marknivå vg dagvattenledning Diagram 1. Profil över sträckan från ytan mellan tillbyggnad och bef. hus ner till anslutningspunkten i gatan. 17(21)

24 Delavrinningsområde 2 I delavrinningsområde 2 föreslås en torrdamm att anläggas för att omhänderta takvatten och regn som faller på kringliggande ytor. Dammen föreslås anslutas till befintlig dagvattenledning, D200 PVC, i det sydöstra hörnet inne på fastigheten. Belastningen på denna ledning från uppströms områden är dock inte helt känd, inte heller ledningens kapacitet är känd, varför en belastning- och kapacitetsbedömning föreslås göras. Risk finns att omläggning krävs av den sista ledningssträckan innan anslutning till BTG 500 mm-ledingen. Exempelvis har en PVC 200 mm ledning med 5 promilles lutning en kapacitet om ca 27 l/s, vilket då skall jämföras med de ca 22 l/s som släpps från dammen i planområdet. Om anslutningen av dammen innebär en ej godtagbar risk för dämning i PVC-ledningen kan den sista ledningssträckan innan anslutning till BTG 500 alltså behöva läggas om. I Bilaga 3 finns en damm inritad med en total area om ca 135 m 2 och en bottenyta om ca 85 m 2. Den torra dammen föreslås ur säkerhetssynpunkt utformas med flacka slänter och få en reglervolym om ca 35 m 3. Utloppet från dammen föreslås strypas till 22 l/s för att belastningen på nedströms system inte skall överskrida befintlig belastning vid ett 2- årsregn. En våt damm men konstant vattenspegel kan anses utgöra ett trevligare inslag i landskapet. Detta är dock svårt att åstadkomma i området då grundvattenytan ligger ca 2 m under marknivå. En våt damm skulle alltså behöva utgöras tät för att inte tömmas helt genom att vattnet infiltrerar i marken. 18(21)

25 +-höjd (RH00) I Diagram 2 visas en profil över sträckan från tillbyggnaden till anslutning till PVCledningen. Profilen visar befintliga markhöjder, samt en föreslagen vattengångsnivå för dagvattensystemet. Som visas i diagrammet finns möjlighet att nedjustera dammens botten då anslutningspunkten till PVC-ledningen ligger relativt lågt. Profil - delavrinningsområde 2 29,5 29,0 28,5 28,0 27,5 27,0 26,5 26,0 25,5 25,0 24,5 29, ,2 28,2 28,2 28,2 27,8 27,5 27,5 27,5 Vid hus Inlopp damm Dammbotten Dammbotten Utlopp damm Anslutning till PVC-ledning marknivå vg 27,8 26 Diagram 2. Profil över sträckan från tillbyggnaden till anslutning till PVC-ledning. Avledning av dräneringsvatten Vid anläggning av tillbyggnaden kommer befintliga dräneringsledningar att skäras av på fastighetens västra sida. Därtill behöver också tillbyggnaden dränernas. Beroende på om tillbyggnaden utförs med källare eller utan, kommer dräneringen att behöva förläggas på olika djup. Om källare anläggs är ett alternativ att nya dräneringsledningar anläggs runt tillbyggnaden och ansluts till befintlig dräneringsledning vid fastighetens södra hörn. Innan en sådan anslutning görs måste befintlig dränering spolas och filmas för att avgöra dess kondition. Därmed kan det avgöras om det går att ansluta den nya dräneringen eller om omläggning krävs. Om det ej är möjligt att ansluta till befintlig dränering kan en brunn med sandfång samt en ny ledning anläggas som ansluts till befintlig dagvattenledning, D200PVC mm-ledning, i det sydöstra hörnet inne på fastigheten. Anslutningshöjden i denna brunn uppgår dock till +26 m, vilket begränsar möjligt djup för källargrunden. Nämnas bör att pumpning av dränvatten ofta rekommenderas vid byggnation av nya fastigheter som utförs med källare, för att säkerställa en god dränering. 19(21)

26 Om fastigheten utförs utan källare kan dräneringsvattnet avledas till den föreslagna dagvattendammen i områdets södra del. Detta beror dock av grundplattans anläggningsdjup Höjdsättning av planområdet Höjdsättningen av området är mycket viktig med hänsyn till kraftiga skyfall, som blivit allt mer vanligt förekommande. Detta på grund av att ledningssystemen under mark omöjligt kan dimensioneras för att klara av att avleda dessa flöden. Därmed blir en genomtänkt höjdsättning av området avgörande för att skydda byggnader och viktiga funktioner från att översvämmas. Gator och gräsytor bör därför höjdsättas lägre än marken intill byggnader för att skapa avrinningsvägar bort från det som skall skyddas. Särskilt viktigt är då att det instängda området, som riskerar att skapas mellan tillbyggnaden och befintlig byggnad i den nordvästra delen av planområdet, byggs bort och att vattnet tillåts rinna ut på Smaragdvägen för att inte bli stående intill byggnaden. Detsamma gäller på den södra sidan av tillbyggnaden. 20(21)

27 4.3.6 Kostnadsuppskattning för åtgärder En grov kostnadsuppskattning har gjorts för föreslagna åtgärder. Hänsyn har inte tagits till följande punkter på grund av osäkerheter: - Kostnader på grund av icke kända geotekniska förhållanden - Kostnad för omledning av trafik - Arkeologi - Fördyrande omständigheter på grund av hänsyn till bef. bebyggelse - Förorenad mark - Marknadsaspekter under tid för upphandling Var och en av dessa punkter kan påverka den slutliga kostnaden i mycket stor omfattning. Tabell 4. Grov kostnadsuppskattning för åtgärder i delavrinningsområde 1 Delavrinningsområde 1 Kostnad (tkr) Dricks- och spillvattenledningar 26 Kassettmagasin 180 Dagvattenledningar 40 Dräneringsledning Se delavrinningsområde 2 Totalt 246 Tabell 5. Grov kostnadsuppskattning för åtgärder i delavrinningsområde 2 Delavrinningsområde 2 Kostnad (tkr) Dricks- och spillvattenledningar 0 Torr dagvattendamm 170 Dagvattenledningar 110 Alt, 1) Dräneringsledning 140 m (från byggnad till anslutningspunkt till PVC200 mm-ledning) 210 Alt, 2) Dräneringsledning 20 m (från byggnad till damm) 30 Totalt alt. 1) 490 Totalt alt. 2) (21)