Nr DiarieNr Ärendemening Sid 1 UN Information från utbildningschefen och ordföranden

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden Tid och plats: Utbildningsnämnden kallas till sammanträde kl på Sandviks gård Britta Bergström Ordförande Kristina Sköld Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Sid 1 UN Information från utbildningschefen och ordföranden Peter Rasmussen 2 UN Bokslut och årsredovisning 2015 Åsa Forsman 2 3 UN Uppföljning av regelbunden tillsyn av fristående förskolor Christer Åhlfeldt 46 4 UN Skolinspektionen regelbunden tillsyn 2015 Erik Edwardsson 48 5 UN Uppföljning - Säg vad du tycker 2015 Erik Edwardsson 56 6 UN Komplettering av internkontrollplan 2016 Erik Edwardsson 58 7 UN Uppföljning av internkontroll 2015 Erik Edwardsson 60 8 UN Revidering av riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 9 UN Revidering, Delegations- och verkställighetsordning för utbildningsnämnden 10 UN Öppna sammanträden för utbildningsnämnden Erik Edwardsson 62 Erik Edwardsson 73 Kristina Sköld UN Redovisning av delegationsbeslut Kristina Sköld UN Delgivningar Kristina Sköld UN Svar på remiss- Välja yrke (SOU 2015:97) Erik Edwardsson UN Svar på revisionsrapport- Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Anette Persson UN Återrapport av riktade statsbidrag Christer Åhlfeldt UN Kompletterande yttrande till motion om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord Anette Persson UN Balanslista 2016 Kristina Sköld 132

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Bokslut och årsredovisning Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna årsredovisningen Sammanfattning Utbildningsnämnden (UN) visar ett negativt resultat med - 2,4 mkr för 2015 vilket motsvarar ca 1 % av tilldelad anslagsram. Anledningen till det negativa resultatet är bland annat att antalet nyanlända barn och elever har ökat under året. Därtill har UN inte kompenserats för utökade lokalkostnader för D-skolan (Torgskolan) och Campus. Under 2015 har Oxelösund haft en positiv inflyttning, vilket lett till en volymökning i antalet barn- och elever som påverkar flera av utbildningsnämndens verksamheter. Det har inneburit en ökad brist på lokaler i verksamheterna. Under året har mottagningsenheter öppnats på Ramdalsskolan och Breviksskolan för att möta nya lagkrav. Dessa delar har bidragit till att utbildningsnämnden uppvisar ett negativt resultat för Beslutsunderlag Utbildningsnämndens årsredovisning 2015 Peter Rasmussen Utbildningschef Åsa Forsman Verksamhetsekonom Christer Åhlfeldt Administrativ chef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Utbildningschef (för kännedom) KSK Ekonomi (för kännedom) KF (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Utbildningsnämndens årsredovisning 2015 Antagen 2015-??-???

4 Innehållsförteckning Inledning...4 Viktiga händelser under året...5 Trygg och säker uppväxt... 8 God folkhälsa...15 Trygg och värdig ålderdom...19 Attraktiv bostadsort...23 Hållbar utveckling...28 Uppföljning av nämndens egen styrning i övrigt...32 Ekonomi...34 Ekonomiska prioriteringar...34 Investeringar...41 Mål och medel

5 Inledning Utbildningsnämnden ansvarar för omsorg och utbildning för barn och unga samt vuxenutbildning och musikskolan. Nämnden bedriver förskola, öppen förskola, pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare och skiftförskola med helg- och nattomsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, Komvux, svenska för invandrare, yrkeshögskola och musikskola. Gymnasieutbildning erbjuds i samverkan med Nyköpings gymnasium samt inom samverkansområdet Kolmårdsgrannar. Öppen förskola, dagbarnvårdare, skiftförskola med helg- och nattomsorg, musikskola och yrkeshögskola är frivilligt för kommunen att bedriva. Övriga verksamheter regleras i skollag, läroplaner och kursplaner. Uppföljning av mål Utbildningsnämndens mål 2015 Nämnden har i sin verksamhetsplan beslutat om mål för den egna verksamheten för budgetåret Samtliga mål har koppling till kommunmålen vilket framgår av verksamhetsplanen. Till varje nämndmål har mått angivits. Nämnden har beslutat vilka värden som ska vara uppnådda vid slutet av år 2015 för att nämndens mål ska anses uppnått. Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar för Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid delår och årsredovisning. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Till varje kommunmål har mått antagits. Fullmäktige har beslutat vilka värden som ska vara uppnådda vid slutet av år 2015 för att respektive mål ska anses uppnått. Kultur- och fritidsnämnden bidrar med aktuellt värde för de mått som i tabellen är markerade med fet stil. Därefter följer, för de respektive måtten nämndens kommentarer och analys av resultaten. Vid bristande måluppfyllelse ska de åtgärder som vidtagits kommenteras. Visualisering av måluppfyllelse Pilens färg visar om målvärdet är uppnått. Pilens riktning visar hur utvecklingen har varit sedan 2014 alternativt sedan föregående mätning. Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend 4

6 Viktiga händelser under året Ökad inflyttning Under 2015 har Oxelösunds kommun haft en positiv inflyttning, där framförallt en ökning i antalet nyanlända har ställt höga krav på utbildningsnämndens verksamheter. Bland annat har mottagningsenheter, vilket är lagstadgade verksamheter, startats på Ramdalsskolan och Breviksskolan. En förskoleklass/årskurs 1 på D-skolan, har också planerats och kommer startas upp under Volymökning, barn- och elevantal i för- och grundskola Fler barn och elever har medfört ytterligare tryck i flera av utbildningsnämndens verksamheter. Redan tidigt under 2015 påtalades ett behov av ytterligare lokaler inom föroch grundskola i Oxelösunds kommun. Trycket i verksamheterna, såväl förskola som grundskola, har därefter fortsatt att öka. På flera enheter har gränsen passerats för vad som är rimligt utifrån arbetsmiljökrav. Detta påverkar i sin tur valfriheten av skola, där det i flera årskurser inte finns möjlighet att välja skola då det är fullt i klasserna. Utbildningsnämnden har i vissa fall inte kunna erbjuda plats på den närmsta skolan och har fått kompensera genom att erbjuda transport till andra skolor. Volym- och lokalökningar, Campus Campus är en anslagsfinansierad verksamhet och ramen har varit oförändrad sedan Den baseras på 75 elever. Sedan 2013 har Campus haft en kraftig ökning i antal studerande, framförallt inom Sfi. Under hösten 2015 har antalet studerande vid Campus passerat 500. Detta sammantaget begränsar medborgare som vill komplettera sin gymnasieutbildning, exempelvis komplettera en kurs för att komma in på en eftergymnasial utbildning, då Campus tvingas tacka nej till elevers förfrågningar. Kostnader Utbildningsnämnden har under 2015 haft flera omkostnader som nämnden inte kompenserats för i anslag. Däribland samhällsorienteringen som ges på Campus trots att den inte ingår i utbildningsnämndens reglemente samt utökade lokalkostnader på D-skolan (Torgskolan) och Campus. Det nya lönesystemet Opålitliga uppgifter från lönesystemet gör det svårt att leverera korrekta uppgifter. Det har, under året, medfört ökade kostnader för att kontrollera och korrigera uppgifter. Förskolecyklar Under 2015 har förskolecyklar köpts in. Förskolepersonalen har, efter cyklarnas ankomst, haft möjlighet att åka ut med barnen och upptäcka nya miljöer och fördjupa sitt lärande. Skolinspektionens regelbundna tillsyn Under våren 2015 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn i Oxelösunds kommun. I tillsynen granskades Peterslundsskolan, D-skolan och huvudmannen. I granskningen framkom ingen kritik mot Peterslundsskolan och huvudmannen. D-skolan fick

7 förelägganden på ett antal områden. Sedan beslutet föll i juni 2015 har ett arbete pågått med att åtgärda de brister som påtalats. Flera insatser har genomförts och elevenkäter visar på en positiv utveckling. Slutredovisning sker under februari Rekryteringsläget i Oxelösunds kommun Oxelösunds grundskolor har en hög lärarbehörighet, trots svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, däribland förskollärare, Sfi-lärare och specialpedagoger. Aktivitetsansvaret Sedan 1 januari 2015 gäller ett kommunalt aktivitetsansvar (tidigare informationsansvar) för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen. I förordningen (2006:39) finns det reglerat vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över ungdomarna. 1 Oxelösunds kommun har deltagit i flera projekt kopplade till gruppen ungdomar år utanför studier och arbete. Utbildningsförvaltningen har avsatt del av en tjänst för att vara projektledare för en utredning om ungdomstorg Nyköping-Oxelösund. Projektledningen har finansierats av samordningsförbundet RAR Sörmland. Övriga händelser Projektering av ny förskola-skola-musikskola har påbörjats och under hösten har kommunstyrelseförvaltningen avsatt en halvtidstjänst för projektledning av arbetet. Musikskolan har haft en ökning i antalet elever i verksamheten. Idag har verksamheten en kö på ett tjugotal elever. Peterslundsskolan deltar, tillsammans med musikskolan, i ett skapande skola-projekt där eleverna under hösten arbetat med ett cirkusprojekt. Campus Oxelösund har under höstterminen 2015 haft ett hälsoprojekt, i vilket nyanlända utbilats i hur det fungerar i Sverige utifrån hälsa- och sjukvård. Pilotprojektet har finansierats av samordningsförbundet RAR Sörmland och kommer att fortsätta som ett treårigt ESF-projekt från och med mars Genom personal och kompetensförstärkning på utbildningsförvaltningens administrativa enhet har förutsättningar skapats för utvecklat systematiskt kvalitetsarbete inom utbildningsnämndens verksamheter. Utbildningsförvaltningen, tillsammans med kommunstyrelseförvaltningen, har 1 Hämtat från Skolverkets hemsida. Sökväg: Skolverket/Regelverk/Skollagen och andra lagar/kommunernas aktivitetsansvar 6

8 effektiviserat utbetalningsrutinerna så att våra utförare inte behöver skicka faktura. 21 ungdomar har haft mentor under året. Två mentorsträffar har hållits (maj och nov) samt utbildning för mentorer (april och oktober). I januari 2016 är 7 par igång. 7

9 Trygg och säker uppväxt Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Andel elever i årkurs 9 som har minst godkända betyg i alla ämnen. 63,8 % 100* 68,6 % Genomsnittligt meritvärde åk ,4 Andel behöriga till nationellt gymnasieprogram. 78,2 % 100 % 77,9 % Andel barn som känner sig trygga i förskolorna Ingen uppgift 100 % Ingen uppgift Andel elever som känner sig trygga i grundskolan åk 4 Ingen uppgift 100 % 68,6 % / 95 %** Andel elever som känner sig trygga i grundskolan åk 7 81 % 100 % 98,5 % Andel elever som trivs i inom vuxenutbildningen Fyrgradig skala där 4 är mycket nöjd 4 3,6 3,3 Ranking utifrån sammanvägt resultat i Öppna jämförelser 34 (År 2013) Antal elever i musikskolan Status och utveckling * Enligt skollag, läroplaner och kursplaner måste målet sättas till 100 %. För att sätta delmål används genomsnittligt meritvärde samt andel elever som är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram ** Se förklaring nedan Kortfattat finns ett behov att göra svarsalternativen tydligare inför kommande trygghetsenkäter.

10 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse God måluppfyllelse Musikskolan Antalet elever i musikskolan har ökat under senaste året och vid vårterminens slut var det 163 inskrivna elever (totalt 170 elever, men 7 elever spelar dubbla instrument). Denna utveckling har sedan fortsatt och idag har musikskolan 210 elever inskrivna och ett 20-tal står i kö. Eleverna har instrumentalundervisning, kör och musiklek (musiklek är undervisning i femårsgrupp) Något som uppmärksammats i verksamheten är att flera elever väljer att sluta på musikskolan i samband med höstterminsstarten. Men det finns ett fortsatt behov av att kartlägga varför elever väljer att sluta. För närvarande pågår diskussioner för hur detta kan organiseras på bästa sätt. Med tanke på att antalet inskrivna elever förändras över året var det, i samband med delårsrapporten, svårt att garantera att målet skulle uppnås. Det går dock nu att konstatera att så är fallet. Målvärdet är uppnått för Bristande måluppfyllelse Andel elever i årkurs 9 som har minst godkända betyg i alla ämnen Målet uppnås inte. Men samtidigt är det viktigt att lyfta fram den positiva utvecklingen från föregående år. Det är samtidigt viktigt att målvärdet fortsätter att vara detsamma. Strävan efter 100 % måste vara målet utifrån skollag, läroplaner, kursplaner och utifrån ambitionsnivå. Detta för att ge våra elever så bra förutsättningar som möjligt för att klara sina gymnasiala studier. Det är även viktigt att fortsätta bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Som en del i detta arbete finns ambitionen att än tydligare följa eleven kunskapsutveckling från årskurs 1 till årskurs 9. Att därtill också se till att det finns full behörighet för samtliga ämnen inom varje arbetslag. Personal fortbildas inom formativ bedömning. 2 Andra åtgärder för måluppfyllelse är läxhjälp, utökning av personal inom svenska som andraspråk och särskilt stöd, studiestöd och en statlig satsning på matematiklyftet. Genomsnittligt meritvärde åk 9 Även här ser vi en uppåtgående trend med en ökning på 4,4 enheter. Men likafullt kommer målvärdet inte att nås. Vad vi kan se av intern statistik är att den genomsnittliga betygspoängen termin för termin är stigande från hösttermin årskurs 7 till vårtermin årskurs 9 Det går även att se att i stort sett samtliga elever står för en positiv betygsutveckling, där det i många fall handlar om en markant uppgång. Det finns elever som står för stor kunskapsutveckling men som fortfarande drar ner genomsnittet. Det är viktigt att detta lyfts fram. Men trenden är tydlig, resultaten går uppåt men att eleverna utgår från olika delar av betygsskalan. 2 Skolverket beskriver formativ bedömning som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och de får möjlighet att lära sig att lära. För mer info, se Skolverkets hemsida

11 Andel behöriga till nationellt gymnasieprogram Andelen elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram är i stort sett på samma nivå som föregående år. Skillnaden är 0,3 % jämfört med föregående år. Målvärdet uppnås inte. Ranking utifrån sammanvägt resultat i Öppna jämförelser Här visar statistiken en tydlig nedgång (plats 34 till plats 244) vilket också uppmärksammats under året. Det är viktigt att lyfta fram att verksamheten inte dramatiskt försämrats mellan två år. Snarare handlar det om att statistiska mått tenderar att slå över i mindre grupper, såväl i positiv som i negativ riktning. Detta är resultatet i Öppna jämförelser ett exempel på. Om ett antal elever ska väljas ur den totala populationen kommer kommuner med färre antal elever, såsom i Oxelösunds fall, att få med en större andel i urvalet än en kommun med ett större antal elever. Därmed blir i stort sett alla elever inkluderade i urvalet medan i en större kommun blir enbart ett fåtal inkluderade i urvalet. Detta gör att ett år där elevresultaten är något högre kan en kommun med fåtal elever få en kraftig uppgång i statistiken. Samma samband gäller för ett år med något lägre resultat, fast då med en nedgång istället. Genom att jämföra Oxelösunds kommuns nettokostnadsavvikelse i grundskolan med motsvarande siffra för alla kommuner (ovägt medel) framkommer att Oxelösund är 9,9 %. Motsvarande siffra för alla kommuner är + 2,7 %. En positiv nettokostnadsavvikelse i grundskolan indikerar ett högre kostnadsläge än statistiskt förväntat medan ett negativt dito indikerar ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. I denna statistik placerar sig Oxelösund som nummer 14 från botten att jämföra med plats 244 i Öppna jämförelser, men kraven är likafullt att vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Se bild, och utvecklad förklaring, under avsnittet mål och medel. Trygghet, årskurs 7 Siffran baseras på egna mätningar vid Breviksskolan genom s.k. trygghetsenkäter, i vilka elever besvarat frågan Känner du dig trygg i skolan med svarsalternativen ja, nej och ibland. Vid mätning på vårterminen 2015 svarade 98,5 % ja på denna fråga medan en elev (motsvarande 1,5 %) svarade nej. Siffror som bekräftades genom hälsosamtal i samma årskurs. Vid föregående års siffror var samma siffra 96,5 % ja och 3,5 % nej. Totalt utgjorde nej-svaren två personer. Det är glädjande att våra elever fortsätter vara trygga på Breviksskolan, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det finns elever som inte är trygga på Breviksskolan och det arbetar vi vidare med. Målet ska alltid vara att 100 % känner sig trygga på våra för- och grundskolor. Av trygghetsenkäter har framgått att området omkring elevernas skåp är otrygga. Till följd av detta har åtgärder genomförts för att öka tryggheten. Genom att identifiera elevernas upplevelser och sedan genomföra åtgärder och utvärdera om resultatet blev bra så läggs en bra grund för att systematiskt kvalitetsarbete. 10

12 Andel elever som trivs i inom vuxenutbildningen Siffran som visas ovan (3,3) baseras på en del av Campus verksamhet. Det har vid dagens tidpunkt inte genomförts en heltäckande enkät för att fullt kunna besvara frågan i sin helhet. Dock har ett antal åtgärder genomförts för att öka tryggheten och trivseln på Campus Oxelösund. Däribland ett utökat antal lokaler för att minska elevgrupperna, ett café har öppnats samt att flera klass- och elevråd har genomförts för att få in elevdelaktighet i undervisningen. Övergripande kommentarer, trygghet i förskola och tidig grundskola Det finns ett behov av att samordna genomförda trygghetsenkäter för att säkerställa den totala siffran på upplevd trygghet i samtliga för- och grundskolor. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för att skapa än tydligare förutsättningar för att göra mätningar av barn och elevers upplevda trygghet. Under november-december har en elevenkät genomförts i årskurserna 3-5. Det är en del i ett arbete för gemensamma trygghetsenkäter, ett arbete som kommer att fortsätta under vårterminen Samtidigt är det viktigt att ta tillvara de enkäter som tidigare genomförts vid respektive skola för att kunna jämföra resultat. Därför behöver arbetet genomföras grundligt. Trygghet, förskola Förskolan är ett tydligt exempel på den problematik som beskrevs ovan. Det har genomförts mätningar vid kommunens förskolor, men mätningarna har olika inriktningar och riktas mot olika målgrupper. Det finns således ett behov att gemensamt mellan förskolområdena bestämma målgrupp och inriktning. Ett arbete pågår med att se över användningen av enkäter i förskolan. Det finns i detta arbeta flera frågor som behöver besvaras, däribland vilka som ska svara på enkäten. Är det barn eller barnens vårdnadshavare? Det är viktigt att frågorna är lika mellan förskolorna, så att jämförelser kan göras. Men samtidigt måste hänsyn tas till föregående enkäter för att möjliggöra jämförelser med tidigare år. Trygghet, årskurs 4 Av enkäterna som genomfördes i årskurs 4 framgår att 68,6 % svarat ja på frågan om de känner sig trygga i skolan, medan andelen som svarat ja eller ibland (vilket behöver tydliggöras i nästkommande enkät) är 95 %. Totalt har 3 elever i årskurs 4 svarat sällan eller nej på denna fråga, vilket utgör 2,9 %. 11

13 Trygg och säker uppväxt Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mått Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Ingångsvärde Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen 63,8 % Minst bibehållen andel 68,6 % Andel elever år 6 som klarar de nationella proven (svenska, engelska och matematik) 86 % Ökad andel 74,7 % Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) 78 % Ökad andel 63,2 % Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen 83,2 % Ökad andel 85,5% Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden 89 % Genomföra mätning 88 % Upplevd trygghet i förskola och skola Genomföra mätning Åk 4: 68,6 % / 95 %* Åk 7: 98,5 % Nöjd-kund-index familjestöds öppenvård (nationellt mått kan komma att ersätta detta mått) -** Genomföra mätning * Se beskrivning nedan för tydliggörande.

14 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mått Andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen Nedan redogörs för målen; andelen elever årskurs nio som når minst godkända betyg i alla ämnen samt andelen elever som klarar nationella prov i årskurs tre och sex. Av tabellen framgår en resultatmässig ökning i årskurs 9. Medan såväl årskurs 3 som årskurs 6 redovisar en nedgång i resultatet på nationella proven. En nedgång som, åtminstone i årskurs 3, delvis kan förklaras av den otrygga situation som rådde på D-skolan under en period vid föregående läsår. Detta var något som också framkom i skolinspektionens tillsyn. Ett arbete pågår med att rätta till bristerna. Förhoppningen är att resultatet av genomförda åtgärder ska leda till att en ökad andel elever klarar de nationella proven. Ett arbete pågår med att förbättra/förtydliga dokumentationen av elevernas utveckling i övergången mellan årskurs 5 och 6. Förvaltningen skapar förutsättningar för lärarna att dokumentera elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven. Syftet är att systematiskt följa varje enskild elevs kunskapsutveckling genom grundskolan. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning har ökat under ,5 % av eleverna når examen inom fyra år. Motsvarande siffra för 2014 var 83,3 %. Oxelösund ligger på 5 plats i riket. Utbildningsnämnden följer systematiskt upp alla elevers utveckling på gymnasiet. Det senaste året har ytterligare resurser lagts på arbete med gymnasieuppföljning. Ambitionen med detta är att skapa än tätare och tydligare dialog med de gymnasieskolor som har Oxelösundselever. Genom tätare kontakt kan elever med svårigheter upptäckas tidigare och avhopp undvikas. Bedömningen är att målvärdet för 2015 nås. De vanligaste anledningarna till att elever behöver ett extra år är att de bytt gymnasieprogram eller att de har ett par kurser de inte klarat av. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden 88,5 % anger i hälsosamtalen att de deltar i någon form av fysisk aktivitet och är medlem i någon förening. Bland föreningar nämns såväl idrottsföreningar som musikskola och filmklubb. Sex elever säger att de inte deltar i någon fysisk aktivitet/medlem i någon förening på fritiden. Ett väl utbyggt nätverksarbete finns kring elever. Olika aktörer som Polis, skola, Kultur- och fritidsförvaltning och socialtjänst finns i nätverket. Flera aktiviteter arrangeras under skolavslutning, lov och storhelger för att främja elevers trygghet och en meningsfull sysselsättning.

15 Målet för 2015 var att genomföra en mätning, vilket har gjorts. Utfallet av mätningen är jämförbart med föregående år med enbart en marginell nedgång. 14

16 God folkhälsa Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Andel elever med minst betyget E i Idrott och hälsa vt åk 9 (egen statistik) 83 % 100 % * 77,9 % Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Andel ickerökande elever (Liv och Hälsa ung åk 9) Ingen uppgift 100 % 85 % Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Antal ungdomar år som inte studerar eller arbetar 12 Saknas 12 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend

17 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse God måluppfyllelse Antal ungdomar år som inte studerar eller arbetar Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Inom ramen för kommunens kontinuerliga uppföljningsarbete blir utbildningsförvaltningen informerad om att en elev har hoppat av sin utbildning eller att elevens studieresultat inte är tillräckligt bra för att få en komplett gymnasieexamen. Blir en person aktuell för aktivitetsansvaret kontaktas personen av en studie- och yrkesvägledare för vägledningssamtal. Syftet med vägledningen är att uppmuntra till att återuppta studier och slutföra examen men tillvägagångssättet kan variera från praktikplatser till vårdinsatser beroende på hur problembilden ser ut. I dagsläget pågår ett arbete att utveckla tydliga riktlinjer för samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen för att säkerställa att alla aktuella ungdomar får rätt stöd och hjälp. Nio i delåret är nu tolv stycken. Bristande måluppfyllelse Andel icke-rökande elever I liv och hälsa ung (2014) svarar 85 % av eleverna i årskurs 9 att de är icke-rökare. Vid hälsosamtal i årskurs 7 har samtliga elever svarat att de aldrig rökt, vilket ger ett bra utgångsvärde för uppföljning. Att få dokumenterad kunskap kring rökvanor i högstadiet är en viktig faktor för att arbeta förebyggande. Även att informera om rökningens effekter är viktigt för detta arbete, vilket görs löpande i undervisningen. Vid upptäckt av elev som röker för första gången finns en utarbetad plan. Det hålls samtal med elevens vårdnadshavare och det förs även ett samtal med skolsköterska, allt för att motverka att eleven fortsätta röka. Andel elever med minst betyget E i Idrott och hälsa vårterminen åk 9 För närvarande pågår ett arbete att renovera duschrummen på Breviksskolan. Duschbås kommer att sätta upp för att göra de allmänna utrymmena mer tillgängliga för skolans elever. De dåliga förutsättningarna i och kring omklädningsrummen har varit en bidragande orsak till den uppnådda siffran. Förhoppningen är att förändringen ska leda till ett ökat deltagande vid undervisningen.

18 God folkhälsa Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mått Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Ingångsvärde Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter Index 38* Ökat index Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling (andel av maxpoäng) 52 % Ökad andel Medborgarnas deltagande i hälso- och friskvårdsfrämjande aktiviteter - Fysisk aktivitet - Stillasittande fritid -** Genomföra Mätning Medborgarnas självupplevda hälsa 66 % * Mäts ej 2015 Andel vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats Andel personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd *Avser 2013 ** Nytt mått 69 % 80 % (2012) Genomföra Mätning Genomföra Mätning

19 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mått För att uppfylla kommunmålet om God folkhälsa arbetar utbildningsförvaltningen med att uppfylla följande tre delmål. varje elev ges möjlighet att lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen alla elever ska känna sig trygg i förskolor och skolor samt, Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Genom att utföra vårt uppdrag och sträva efter att dessa tre punkter uppfylls så ges var elev möjlighet till utveckling och därigenom bidra till att kommunmålet uppnås.

20 Trygg och värdig ålderdom Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Antal samarbeten mellan Vård - omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen på enhetsnivå 1 3 Fler än 3* Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor. Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner * Råder oklarhet i definitionen av måttet. Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend

21 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse God måluppfyllelse Antal samarbeten mellan Utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen Det finns ett par exempel på samarbeten i vilka representanter för de båda förvaltningarna ingår, däribland kommunens analysgrupp, utbildning vård och omsorg på Campus, Lokal samverkansgrupp (LSG) inom vilken även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Nyköpings kommun ingår. Det pågår även nätverksamverkan med fokus på förebyggande arbete mellan ungdomsstödjarna, skolor, polis, kyrka samt kultur och fritid. Vidare sker samverkan inom kommunens informationsgrupp, projektet förändra radikalt, inom vilket ett projekt pågår för att förbättra kosten inom äldreomsorg och skola. Samarbete sker även genom så kallade VITS-möten (Vardagsnära insatser i tydlig samverkan) Under hösten 2015 antogs en gemensam riktlinje för samverkan mellan de båda förvaltningarna i respektive nämnd. Inom riktlinjen har även flera rutinbeskrivningar tagits fram. Dessa ska implementeras i verksamheterna och följas upp under Det sker således ett antal samarbeten mellan de båda förvaltningarna, såväl på förvaltningsnivå som på enhetsnivå. Antalet samarbeten överstiger uppsatt målvärde för 2015.

22 Trygg och värdig ålderdom Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mått Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Ingångsvärde Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Andel personer i ordinärt boende med stöd från hemvården som känner sig mycket eller ganska trygga 78 % Ökad andel Andel brukare som upplever att hänsyn alltid eller oftast tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård 73 % / 83 % Ökad andel Andel brukare som alltid eller oftast upplever ett gott bemötande, särskilt boende respektive hemvård 91 % / 96 % Ökad andel Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst 73 % / 84 % Ökad andel Antal personer (personal) en hemtjänsttagare möter under 14 dagar 15 st. Minskat antal Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend

23 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mått För att uppfylla kommunmålet om Trygg och värdig ålderdom arbetar utbildningsförvaltningen med att uppfylla följande tre delmål. varje elev ges möjlighet att lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen alla elever ska känna sig trygg i förskolor och skolor samt, Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Genom att utföra vårt uppdrag och sträva efter att dessa tre punkter uppfylls så ges var elev möjlighet till utveckling och därigenom bidra till att kommunmålet uppnås.

24 Attraktiv bostadsort Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Andel barn som erbjuds plats i förskola på önskat datum (Kolada) 53 % 90 % 57,5 % Andel barn i fristående förskolor 12 % (2013) 10 % 12 % Andel barn i fristående fritidshem 0 % (2013) 10 % 0,1 % Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Andel elever i fristående grundskolor 8 % 9 % 6,5 % Andel godkända kurser Komvux (riket 73 %) Saknas 77 % 89,6 % Andel godkända kurser SFI (riket 61 %) Saknas 85 % 62,8 % Antal studerande Komvux Saknas Antal studerande SFI Saknas Antal studerande yrkes Vux Saknas Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner

25 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse God måluppfyllelse Antal studerande SFI Antalet studerande vid SFI har ökat kraftigt under de senaste två åren, vilket visas av skillnaden mellan målvärdet och resultatet för Antal studerande, Komvux/Allmän och Komvux/Yrke Flera av våra komvuxelever läser även kurser på yrkesvux. Detta gör att siffrorna om antal studerande vid respektive enhet kan bli något missvisande. För att få en bättre uppfattning om hur stort Komvux och Yrkesvux är så kan det vara fördelaktigt att ha med såväl antalet studerande som antalet helårsplatser. Anledningen till detta förslag är att en studerande på Komvux (allmän) också kan läsa kurser på Yrkesvux. Samtidigt kan en helårsplats avse såväl en person som fyra, beroende på hur mycket som läses. Då medel betalas ut till yrkesvux per helårsplats är bedömningen att de båda måtten tillsammans bidra med en tydligare bild kring volymen studerande och därigenom ett bättre underlag för att besvara frågan; vad får vi för pengarna? Antalet studerande på Komvux är 135 stycken (29 helårsplatser) medan det på Yrkesvux är 95 stycken (40 helårsplatser). 3 Utifrån dessa siffror och prognos för hösten görs bedömningen att uppsatt målvärde kommer att nås vid årets slut. Andel godkända kurser Komvux Siffran är baserad på satta betyg för VT2015. Det finns dock ett problem med statistik kopplad till Komvux verksamhet. Ett avhopp från Komvux, som påverkar andelen godkända kurser, behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Ett avhopp kan handla om en elev tackat ja till en anställning och därmed inte kan kombinera med studierna. Det klassas som ett positivt avhopp, men likväl bidrar det till minus i statistiken över andelen godkända kurser. Därmed finns ett behov att ytterligare kartlägga orsaker till avhopp som ett led i arbetet med att erbjuda en så bra verksamhet som möjligt. Andel barn i fristående fritidshem och grundskolor Vi når de uppsatta målen. Bristande måluppfyllelse 3 Siffrorna för helårsplatser är baserade på första halvåret.

26 Andel barn i fristående förskolor Bedömningen är att vi inte når det uppsatta målet. Andel godkända kurser, SFI Det finns ett problem med att mäta andelen godkända kurser på SFI. Orsaken till detta är att andelen godkända betyg baseras på genomförda nationella prov. Klarar du provet går du vidare till nästa kurs, men klarar du inte går du vidare till dess att du klarat kursen. Exempelvis kan du erhålla ett icke godkänt betyg på nationella provet för att några veckor senare klarar kursen. Då finns det flertalet mätpunkter för samma urvalsgrupp. Det gör att andelen godkända kurser förändras under året. Ett mer riktat mått skulle vara att mäta snittiden för kurser. Genom att sätta ett snittvärde för SFI-kurser till 20 veckor kan mätning genomföras huruvida snittet är högre eller lägre än 20 veckor. Resultatet kan sedan diskuteras och eventuella insatser/åtgärder kan genomföras. Det pågår för närvarande ett arbete med att se över statistikinsamling kopplat till Campus verksamhet. Detta arbete har resulterat i att statistiskt material kan tas fram snabbare och säkrare än tidigare, då mycket räknades samman manuellt. Detta arbete fortlöper och nästa steg är att skapa tydligare förutsättningar för att beräkna snittvärdet som beskrevs ovan. Bedömningen är att detta ska ge bättre möjligheter att beskriva verksamhetens utveckling och även bidra till det interna systematiska kvalitetsarbetet. Andel barn som erbjuds plats i förskola på önskat datum I siffran 57,5 % ingår såväl de som fått placering på önskat datum som de som inte haft ett specifikt önskat datum och erhållit plats inom fyra månader från ansökningsdatum. Det handlar om de som önskar en plats inom en väldigt snar framtid. Det kan exempelvis innebära att vårdnadshavare önskar plats från och med nästkommande dag. Vid varje sådant tillfälle, där plats inte kan erbjudas inom så snar tidsram, blir det ett nej på frågan om plats erbjudits på önskat datum. Detta har i slutändan stor påverkan på den totala andelen. För att öka denna andel pågår ett arbete för att se över informationen kring ansökan om plats på förskola. Det innebär exempelvis en revidering av nuvarande riktlinje samt vikten att se över informationsspridningen. Såväl för att skapa tydlighet för kommunens medborgare om vad som gäller som för att öka andelen barn som kan erbjudas plats på önskat datum. 25

27 Attraktiv bostadsort Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mått Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Ingångsvärde Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Medborgarnas nöjdhet med Oxelösund som en plats att bo och leva på Index 55* Ökat index Andel erbjudna förskoleplatser på önskat placeringsdatum 53 % Ökad andel 57,5 % Turismens omsättning i Oxelösund 124 mkr* Följa måttet Antal nyproducerade bostäder - Genomföra mätning Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat 3,3 (av 6,0)* Ökning Antal nya företag per 1000 invånare 3,2* Följa måttet Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar Index 55* Bibehållen nivå Andel hushåll med tillgång till stadsnät 90 % ** Ökad andel Andel aktiva användare av hushåll anslutna till stadsnätet 64 % ** Ökad andel *Avser 2013 ** Avser augusti 2014

28 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mått Andel erbjudna förskoleplatser på önskat placeringsdatum I föregående avsnitt ges en beskrivning av det aktuella måttet och de problem som är kopplade till mätningen. Utbildningsnämnden har påbörjat en kvalitetssäkring av mätmetoder och arbetssätt. Med bakgrund av det uppsatta målvärdet, ökad andel, så görs bedömningen att målvärdet nås för Kommentarer till övriga mått För att uppfylla kommunmålet om Attraktiv bostadsort arbetar utbildningsförvaltningen med att uppfylla följande tre delmål. varje elev ges möjlighet att lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen alla elever ska känna sig trygg i förskolor och skolor samt, Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Genom att utföra vårt uppdrag och sträva efter att dessa tre punkter uppfylls så ges var elev möjlighet till utveckling och därigenom bidra till att kommunmålet uppnås.

29 Hållbar utveckling Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Andel behöriga förskollärare i förskolan 67 % (2013) 67 % 58,8 % Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Andel behöriga lärare med högskoleutbildning i grundskolan 88 % (2013) 91 % 97,8 % Antal förstelärare i kommunen 8, Mängden mat som kastas eller förstörs Saknas Saknas Saknas Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolor och skolor Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner * Ett utgångsvärde tas fram under våren Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend

30 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse God måluppfyllelse Antal förstelärare i kommunen Vid dagens läge är 9 stycken förstelärare anställda i kommunen men för närvarande pågår rekrytering av ytterligare två förstelärare och en lektor. Med dessa förstärkningar nås målvärdet för Därmed görs bedömningen att målvärdet för 2015 kommer vara nått vid årets slut. Andel behöriga lärare med högskoleutbildning i grundskolan Måluppfyllelsen är god. Bristande måluppfyllelse Andel behöriga förskollärare i förskolan Uppnått värde för delåret 2015 är 58,8 %, ett värde som understiger det satta målvärdet. Svårt att rekrytera behöriga förskollärare. Bristen är nationell. Bland de som idag inte är behöriga finns även de som studerar till förskollärare och arbetar vid sidan om studierna. En viktig anledning till den relativt låga siffran är Stenviks omsorg på obekväm arbetstid, inom vilken flera barnskötare arbetar. Det gör att siffran över andelen behöriga förskollärare har minskat när verksamheten har stärkts upp med ytterligare tjänster. Förstärkningen kom inte enbart att gälla förskollärare, vilket gör att andelen behöriga förskollärare gick ner något. Mängden mat som kastas eller förstörs Ingen kommunövergripande mätning har genomförts. På två skolor (Ramdalsskolan och Breviksskolan) har en mätning gjorts inom projektet Ekovågen.

31 Hållbar utveckling Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mått Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Ingångsvärde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Avvikelse från standardkostnad totalt 4,2 %* Max 5 % Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag 1,49 % 1 % 2015 Nettokostnadsandel 98,7 % Kommunkoncernens soliditet 34,8 % Minskning jämfört med 2014 Ökning jämfört med 2014 Medarbetarengagemang totalt i kommunen Index 78* Ökat index Sjukfrånvaro 8,2 % Minskning Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall 34 %* Ökad andel Resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor * Samtliga mått avser påstigande Ökat antal

32 Bedömning måluppfyllelse 2015 Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mått Sjukfrånvaro Beträffande sjukfrånvaron görs bedömningen att såväl kortvarig sjukfrånvaro som långvarig sjukfrånvaro ökar. Den långvariga sjukfrånvaron är i huvudsak kopplad till icke arbetsrelaterade orsaker, virussjukdomar och vissa fall av arbetsmiljörelaterade anledningar. Något annat som uppmärksammats i verksamheten är ökad frånvaro kopplat till konverteringen av semesterlön till semesterdagar. Det medför flera semestervikarier utanför ordinarie semesterperiod. Kommentar till övriga mått För att uppfylla kommunmålet om Hållbar utveckling arbetar utbildningsförvaltningen med att uppfylla följande tre delmål. varje elev ges möjlighet att lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen alla elever ska känna sig trygg i förskolor och skolor samt, Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskole- och skolkommuner Genom att utföra vårt uppdrag och sträva efter att dessa tre punkter uppfylls så ges var elev möjlighet till utveckling och därigenom bidra till att kommunmålet uppnås.

33 Uppföljning av nämndens egen styrning i övrigt Mål Mått Ingångsvärde 2014 Värde 2015 Nationella prov åk 3, 6 och 9 Egen sammanställning av resultaten med analyser och åtgärder redovisas i UN i december. Statistik från Kolada Åk 3 78 % år 2014 Åk 6 88 % (år 2013) 63,2 % 74,7 % Åk 9 97,4 % (år 2013) 73,2 % Betyg åk 6-9 Andel som uppnått målen i alla svenska, matematik, engelska och svenska som andra språk Andel som uppnått målen i alla ämnen Egen sammanställning samt betygsstatistik från Kolada Åk 6 88 % (år 2013) Åk 9 63,8 % (år 2014) 69,7 % 68,6 % Trygghet i förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och vuxenutbildning Statistik från egna enkäter och skolhälsovårdens hälsosamtal i årskurs 4 och 7. Ingen uppgift

34 Kommentarer och analys av uppföljningen av nämndens egen styrning i övrigt Se beskrivningarna ovan.

35 Ekonomi Ekonomiskt utfall 2015, tkr Övriga Budget- Verksamhet Anslag Intäkter Kostnad utfall Nämndverksamhet Musikskola Gemensam administration Fritidshem Förskola Grundskola och förskoleklass Gymnasieskola Komvux och Sfi Uppdragsutbildning Facklig tid Summa för ansvarsområdet Summa Summa Summa Kostnaderna för fritidshem och grundskola och förskoleklass innehåller felaktigheter mellan dem. Det nya lönesystemet har inte hanterat tjänsteprocentfördelningar mm rätt, vilket påverkat kostnaderna för verksamheterna. Ursprungligt anslag, tkr: Ändrat anslag enligt följande beslut: Sänkt löneökningsantagande 0,3% -547 Tilläggsanslag för löneökningar för prioriterade grupper 284 Avräkning barn- och elevpeng Ny anslagsram Ekonomiska prioriteringar Utbildningsnämnden har erhållit en utökning av medel för 2015 med 3 mkr. Utbildningsnämnden har beslutat att 2,7 mkr ska budgeteras för utökad personaltäthet i förskolan. Personaltätheten har ökat från 2,75 till 3,0 årsarbetare per avdelning. Resterande 0,3 mkr har budgeterats på Lärvux för att uppnå helårseffekt Lärvux startade i augusti Båda utökningarna har genomförts som beslutat 2015.

36 Verksamhetstal Totalt antal barn/elever, 15 december 2015, enligt utbildningsnämndens verksamhetssystem (inklusive fristående utförare). Mellan åren har antalet barn och elever ökat med 24 stycken och sedan augusti med 107 stycken Förskola 1-3 år år Grundskola Förskoleklass Åk Åk Åk Fritidshem Gymnasium Totalt Utfall mot budget Utbildningsnämnden (UN) visar ett negativt resultat med 2,4 mkr för 2015 vilket motsvarar ca -1 % av tilldelad anslagsram. Anledningen till det negativa resultatet är att antalet nyanlända barn och elever ökat under året. I oktober öppnade anläggningsboendet Ankaret som också medförde ett ökat antal elever. Totalt har 217 nyanlända personer anmält sig under året till verksamheterna förskola (62), förskoleklass (18), grundskola (83) och gymnasiet (54). Det saknas uppgifter på hur många som efter anmälan har börjat i verksamheterna. Ramdalsskolan och Breviksskolan har utökats med nya lagstadgade mottagningsenheter. Även Campus har utökat verksamheten. Finansieringen för utökningarna av nyanlända elever har varit att använda bidragen från Migrationsverket (bidragen för personer med permanent uppehållstillstånd delas lika med Vård- och omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut) har Oxelösund fått del av en prestationsersättning från Migrationsverket för att kommunen haft ett högt mottagande Bidragen från Migrationsverket har inte räckt för att täcka kostnaderna. En ytterligare förklaring till det negativa resultatet 2015 är att UN inte har kompenserats för utökade lokalkostnader på D-skolan (Torgskolan) och Campus, med -1,2 mkr. UN har haft fler barn och elever än vad som prognostiserats av Mål- och budgetberedningen och UN har därför tilldelats en högre anslagsram med 11, 3 mkr efter avräkning av barn- och elevpeng för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, enligt budgetreglerna. En anpassning av pedagoger, elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration har gjorts för att vara i nivå med barn- och elevökningen sedan Personalkostnaderna är en osäkerhetsfaktor och beror på byte av lönesystem från mars. Många felaktigheter har uppkommit under året och rättningar har till viss del gjorts. Nya felaktigheter har uppkommit löpande. Personalstatistik saknas vilket gör det svårt att analysera personalkostnaderna och jämföra dem mellan åren. 35

37 Nämndverksamhet UN visar ett negativt resultat med -0,05 mkr och det beror på högre kostnader än budget, för sammanträdesarvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst, mobiltelefoni samt kurs och konferens. Musikskola Musikskolan har haft ett lite större utbud 2015 med bl. a tjejrock. Musikskolan har ett positiv resultat med 0,05 mkr som främst beror på högre intäkter för avgifter, 0,06 mkr, då det varit fler elever än när budgeten lades. Det är 210 elever inskrivna och ett 20-tal står i kö. Gemensam administration Resultatet är positivt, 0,3 mkr. Intäkterna är ca 0,4 mkr högre än budget och avser bidrag från staten för delegationen för unga i arbetet (0,1 mkr) där en lokal överenskommelse om samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen har gjorts. Samordningsförbundet RAR Sörmland har betalat ut ett bidrag på 0,25 mkr för att utreda förutsättningar för Ungdomstorg för unga (i samverkan med Nyköpings kommun). Kostnaderna är -0,1 mkr högre än budget. Personalkostnaderna är 0,1 mkr lägre än budget. Det beror på att budget funnits för IT-pedagog, men tjänsten har varit vakant. IT-utbildningar har köpts in på grund av vakansen och det är främsta anledningen till att övriga kostnader är -0,2 mkr högre än budgeten. Fritidshem, grundskola och förskoleklass Bytet av lönesystem från mars gör att det har blivit fel i fördelningen av personalkostnaderna mellan verksamheterna fritidshem och grundskola och förskoleklass. Sammanblandning har skett och rättningar har inte genomförts som planerat. Analysen görs därför på gemensam nivå. Det gemensamma resultatet är -0,8 mkr. Det har varit fler elever än vad som angavs i Måloch budgetberedningens befolkningsprognos och det har medfört att UN tilldelats 7,7 mkr i ökat anslag efter avräkning av barn-och elevpeng. En övergripande förklaring till det negativa resultatet är ökade kostnader (personalkostnader och övriga kostnader) för nyanlända elever. På Ramdalsskolan har en ny, lagstadgad, mottagningsenhet startats från augusti och mottagningsenheten på Breviksskolan har utökats utifrån nya lagkrav. D-skolan har haft utökade kostnader inför uppstart av ny mottagningsenhet från januari Fler studiehandledare och lärare i svenska som andraspråk har anställts. Brevik har haft högre kostnader än budget för utbildning som förberedelse av utökade lagkrav kring kartläggning av nyanlända som träder i kraft från 1 januari Elevhälsan har utökats under året med kurator och sjuksköterska. De beviljade bidragen från Migrationsverket har tilldelats enheterna där eleverna studerat. Det gäller både elever med permanent uppehållstillstånd (bidraget delas lika med Vård- och omsorgsförvaltningen) och elever som är asylsökande. Bidragen har inte täckt kostnaderna. I grundskolan finns nyanlända elever som inte tillhör gruppen med permanent uppehållstillstånd eller är asylsökande, och för de nyanlända eleverna betalas inga bidrag ut från Migrationsverket alls. 36

38 Kostnaderna är totalt 115,9 mkr och personalkostnaderna uppgår till 73,1 mkr (63%) och speglar de utökade behoven för 2015 som anges i stycket ovan. Lokalkostnaderna är -0,8 tkr högre än budget och avser de utökade lokalerna på D-skolan (Torgskolan), som UN inte beviljats anslag för Köp av verksamhet från fristående skolor är 1,5 mkr lägre än budget och påverkas av hur många barn och elever som väljer att gå i fristående skolor och fritidshem. Övriga kostnader är totalt högre -1,2 mkr högre än budget och förklaras av volymökningarna och verksamhetsförändringar med hänsyn till det ökade antalet elever. Några större poster som är högre än budget är köp av kost från Kostenheten (-0,9 mkr), läromedel och förbrukningsmaterial/inventarier (-0,5 mkr), tolktjänster (-0,2 mkr) och leasingkostnader för datorer (-0,15 mkr). Det finns mindre poster som är lägre än budget och som ger det totala negativa resultatet för övriga kostnader. Intäkterna är totalt 115,1 mkr. Avgifterna för fritidshem är 0,3 mkr högre och beror på att det varit fler barn i verksamheten. Bidragen är totalt 3,3 mkr högre än budget och förklaras av att Skolverket beviljat Oxelösund mer bidrag för fler förstelärare och för utökning av elevhälsa (totalt 0,5 mkr). Bidrag från Arbetsförmedlingen är 0,8 mkr högre och bidragen från Migrationsverket (avser både bidrag för elever med permanent uppehållstillstånd och asylsökande elever) är 1,6 mkr högre än budget. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,7 mkr högre än budget. Förskola Förskolans totala resultat är -0,3 mkr. De kommunala förskolorna har inte haft så många barn inskrivna som angavs i Mål-och budgetberedningens befolkningsprognos och i avräkningen av barn- och elevpeng, har förskolans anslag minskat med -0,3 mkr. Det har varit överinskrivningar i innerstaden och föräldrar har tackat nej till erbjudna platser i ytterområdena. En anledning som anges är att det är långt från innerstan. Behoven av platser i skiftomsorgen har minskat. Det nya lönesystemet har medfört ökad administration på förskolorna med bland annat schemaläggning. Öppna förskolan har haft fler besökare och det är nyanlända barn och föräldrar som främst står för ökningen. Intäkterna är totalt 67,9 mkr och är 1,4 mkr högre än budget. Avgifterna är -0,2 mkr lägre än budget och kan bero på att det varit färre barn i verksamheten. Föräldrarnas inkomst och maxtaxan påverkar också avgifternas storlek. Bidragen är totalt sett 1,4 mkr högre än budget. Skolverket har beviljat Oxelösund mer bidrag för skiftomsorg med 0,45 mkr. Bidrag från Arbetsförmedlingen är 0,3 mkr högre och bidrag från Migrationsverket (avser både bidrag för barn med permanent uppehållstillstånd och barn som är asylsökande) är 0,6 mkr högre. Intäkter för barn från andra kommuner som går i förskolorna är 0,2 mkr högre än budget. Kostnaderna är totalt 68,2 mkr. Personalkostnaderna uppgår till 46,8 mkr (69 %) och har anpassats till att det inte varit så många barn inskrivna som när budgeten lades. Färre medarbetare och vikarier har anställts. Det har varit svårt att rekrytera förskollärare och vakanta tjänster har tillsatts med outbildade vikarier, vilket medfört lägre kostnader. Samtidigt har barn med särskilda behov ökat och personal har anställts för att tillgodose behoven. Husvikarier har inrättats för att minska stress och arbetsbelastning vid frånvaro. Övriga kostnader har totalt sett följt budget men IT-kostnader är ca -0,2 tkr högre då fler datorer och läsplattor leasats. Kostnader för pedagogiskt material och förbrukningsmaterial har varit 0,3 mkr lägre än budget. En förklaring är att förskolan har fått en mer IT-pedagogisk inriktning. Kostnaderna för lokaler, köp av verksamhet från fristående förskolor och köp av kost från kostenheten, har i stort sett följt budget. 37

39 Gymnasieskola Efter avräkningen av barn- och elevpeng, som medfört ökat anslag med 3,9 mkr, är resultatet för gymnasieskolan positivt med 0,2 mkr. Främsta anledningen till det positiva resultatet är intäkterna från Migrationsverket är 1,8 mkr högre än budget samtidigt som kostnaderna för köp av gymnasieplatser är -1,4 mkr högre än budget. Kostnaden för köp av gymnasieplatser påverkas av antalet elever, vilka program eleverna väljer och var i Sverige. Personalkostnaderna är -0,2 mkr högre och beror på lönekostnader för aktivitetsansvaret som inte var budgeterade. Kostnader för inackorderingsbidrag och busskort/resebidrag har endast mindre avvikelser. Campus, Komvux och Sfi och Uppdragsutbildning Verksamhetstal, antal studerande på Campus i december 2015 Sfi 250 Komvux Yrkesvux 95 Lärvux 16 Totalt Många Komvuxelever studerar samtidigt på Yrkesvux Campus verksamhet 2015 har präglats av att ge undervisning till ett stort ökat antal elever, som övervägande är nyanlända, och att utöka och anpassa verksamheten till detta. I december var det nästan 500 elever som studerade på Campus. Utökningen har främst varit inom Sfi och svenska som andraspråk, men också på Komvux. Komvux (grundskola åk 1-6 och 7-9 och på gymnasienivå) har också haft fler elever då det är vanligt att de som läst klart Sfi fortsätter sina studier på Komvux. Campus har utbildat nyanlända elever i samhällsorientering där de lär sig hur det svenska samhället fungerar. Utbildningen genomförs på hemspråket och två samhällskommunikatörer har anställts vilket medfört en kvalitetshöjning och är mer kostnadseffektivt. Tidigare köptes denna tjänst och var en webbaserad distansutbildning. Campus anslag har varit i stort sett oförändrat sedan 2013 och som exempel kan nämnas verksamheten Sfi där anslaget är baserat på ett 70-tal elever. Finansieringen för utökningen har varit att använda bidragen från Migrationsverket (som delas lika med Vård- och omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut). Ett café har öppnats som drivs av Vård- och omsorgsförvaltningen. Inom yrkesvux har det genomförts utbildningar på plats i omvårdnad och svets. Yrkesvux har även genomfört distansutbildning via Hermods för barn- och fritidsprogrammet och handelsprogrammet. Yrkesvux finansieras till största delen av statliga bidrag. Verksamheten Komvux och Sfi:s resultat är -1,8 mkr. En övergripande förklaring till det negativa resultatet är att volymökningen av nyanländas undervisning under året kostat mer än vad verksamheten fått i högre intäkter. Sfi har det största minusresultatet med -1 mkr följt av Komvux med -0,5 mkr. De övriga verksamheterna Lärvux och Yrkesvux visar inga större avvikelser jämfört med budget. Intäkterna är 2,8 mkr högre än budget och det är intäkter för bidrag från Migrationsverket som förklarar ökningen. Bidraget avser personer som är nyanlända, har permanent uppehållstillstånd, bor i Oxelösund och som studerar på Campus. Kostnaderna är totalt -4,7 mkr högre än budget och personalkostnaderna står för -3,8 mkr. Under året har utökning skett med ca sex årsarbetare, bl a studiehandledare, lärare i svenska för invandrare, 38

40 samhällskommunikatörer och lärare som undervisar i ämnen på Komvux. Lokalkostnaderna är -0,4 mkr högre än budget och avser utökad hyra/städ för fler klassrum. Övriga kostnader är -0,7 mkr högre än budget och det beror också på volymökningarna. Fler elever och medarbetare gör bl a att IT-kostnaderna är -0,1 mkr högre, läromedel och förbrukningsmaterial- och inventarier är -0,4 mkr högre. Verksamheten Uppdragsutbildnings resultat är noll och verksamheten saknade budget för 2015 då målet med uppdragsutbildning är att resultatet ska vara +-0. Ett hälsoprojekt har genomförts under hösten för nyanlända elever. Samordningsförbundet RAR Sörmland har finansierat projektet med 0,2 mkr i bidrag och motsvarande summa på kostnadssidan avser i huvudsak konsulttjänster som har köpts in med 0,2 mkr. Facklig verksamhet Resultatet är positivt, 0,01mkr, och beror på att fackliga representanter inte begärt ersättning för förlorad arbetstid. Utfall jämfört med föregående år Utbildningsnämndens resultat 2015 är -2,4 mkr och jämfört med 2014 års resultat som var 3,5 mkr, är det en skillnad mellan åren med -5,9 mkr var främsta anledningen till resultatet att anpassning av verksamheten inte skett till volymökningarna har volymökningar av nyanlända elever och utökade lagkrav medfört ökade kostnader och inte utökat anslag (bland annat mottagningsenheter för nyanlända elever och aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 års ålder som inte är i någon aktivitet). Anslaget ökade med 5,7 mkr, från 210,6 mkr till 216,3 mkr. Utbildningsnämnden har 2015 beviljats 11,3 mkr i ökat anslag efter avräkning av barn- och elevpeng. För 2014 var summan 10,8 mkr. Övriga intäkter ökade med nästan 9,4 mkr och kostnaderna med 21 mkr. Intäkterna har ökat för avgifter med totalt 0,1 mkr och det är fritidshemmen som står för ökningen. Avgifterna för förskolan har varit -0,1 mkr lägre 2015 än Musikskolans avgifter har varit högre 2015 (0,05 mkr). Bidrag har ökat med 8,8 mkr vilket motsvarar en ökning med 50 % mellan åren. Det är främst intäkter från Migrationsverket som har ökat med 6,7 mkr. Ökningen beror på fler nyanlända personer 2015 och att Oxelösund tilldelats prestationsersättning 2015 för högt mottagande Fördelningen inom Utbildningsnämnden är: Campus 3,4 mkr högre, gymnasieskolan 1,6 mkr, grundskola och förskoleklass 1,0 mkr högre och förskola 0,7 mkr högre. Bidrag från Arbetsförmedlingen har ökat med 0,7 mkr och beror på att fler personer med arbetsmarknadsåtgärder har arbetat i verksamheterna. Intäkter för dold moms är oförändrade mellan åren. Bidrag från Skolverket har ökat med 0,9 mkr. Den största ökningen är ersättning för utökad elevhälsa där 0,4 mkr har betalats ut Bidragen för karriärtjänster är högre 2015 då tre nya förstelärare och en lektor utsetts Campus har använt ungefär lika mycket statsbidrag 2015 som 2014 till Yrkesvux-utbildningar. Övriga bidrag är ca 0,4 mkr högre och de kommer från Samordningsförbundet RAR Sörmland som ersättning för Hälsoprojektet och för att utreda förutsättningar för Ungdomstorg. Övriga intäkter är 0,6 mkr högre och avser främst försäljning av verksamhet av förskola då det 2015, har varit fler barn från andra kommuner som gått i grundskola och fritidshem i kommunens verksamheter. Den största ökningen av kostnaderna är personalkostnader som ökat med totalt 21,6 mkr vilket motsvarar en ökning med totalt 18,6 %. 39

41 Personalkostnader: Fritidshem och grundskola och förskoleklass Utfall 2015, mkr Utfall 2014, mkr Differens, mkr Kostnadsökning, % 73, ,1 13,8 % Förskola 46,9 42,3 4,6 10,9 % Campus 11,6 5,1 6,5 127 % Övriga verksamheter 6,2 5,8 0,4 6,8 % Totalt 137,8 116,2 21,6 18,6 % Utbildningsnämndens personalkostnader 2015 är osäkra med anledning av byte av lönesystemet som innehåller felaktigheter. Utökningar har skett mellan åren, i huvudsak för att möta det ökade antalet barn och elever och för att inrätta mottagningsenheter som är en ny lagstadgad verksamhet. Även 2014 ökade antalet barn och elever och vissa utökningar skedde, men anpassning av elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration gjordes inte i samma takt som den faktiska barn- och elevökningen under året har utökningar gjorts i större utsträckning som volymerna ökat och Utbildningsnämnden är nu i fas vad gäller volym och bemanning. Det ökade antalet nyanlända barn och elever under 2015 har gjorts att ytterligare utökningar varit nödvändiga. Volymökningarna inom fritidshem och grundskola har medfört utökat antal medarbetare. Utökning av två förstelärare. Fler nyanlända elever har medfört utökade mottagningsenheter med fler studiehandledare på olika språk (arabiska, urdu, persiska, dari, tigrinja och thai). Förklaringen till de ökade kostnaderna inom förskolan är personaltätheten ökat från 2,75 årsarbetare till 3,0 årsarbetare per avdelning. Fler barn med särskilda behov har medfört flera barnskötare. På Campus har medarbetarna ökat för att möta det ökande antalet elever. Sfi och sva-lärare, studiehandledare och samhällskommunikatörer. Lärvux startade höstterminen 2014 och personalkostnaderna är för helåret Lokalkostnaderna har totalt sett minskat med 0,1 mkr till Minskningen beror på att internräntan sänktes till 2015 från 5 % till 3 % vilket gett lägre hyreskostnader. Samtidigt har utbildningsnämnden haft högre hyreskostnader på D-skolan (Torgskolan) och Campus för utökade lokaler Kostnader för städning är 0,2 mkr högre och innehåller då utökade städkostnader för Torgskolan och utökade lokaler på Campus. Köp av verksamhet har totalt sett minskat med 3,3 mkr. Köp av verksamhet av fritidshem har minskat med 0,3 mkr, förskola har minskat med 0,3 mkr och grundskola har minskat med 1,6 mkr. Kostnaderna påverkas av hur många barn och elever som går i fristående verksamheter. Köp av verksamhet av gymnasieskola har ökat med 0,4 mkr och kostnaderna påverkas av antalet elever och vilka program eleverna väljer och på vilken ort. Campus har minskat kostnaderna för köp av verksamhet med 0,3 mkr och det är köp av samhällsorientering inom Sfi som står för minskningen. Samhällskommunikatörer har anställts 2015 och tjänsten köps inte längre. Köp av verksamhet av yrkesutbildningar har varit 1,2 mkr lägre. 40

42 Övriga kostnader har ökat med 2,6 mkr och 10 % från 25,8 mkr till 28,4 mkr beror främst på ökade kostnader som är relaterade till det ökade antalet barn och elever mellan åren och uppstart av nya verksamheter. Läromedel och pedagogiskt material har ökat med 0,25 mkr, IT-leasingkostnader med 0,3 mkr, övrigt förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier med 0,45 mkr. Köp av kost från kostenheten har ökat med 0, 4 mkr. Inköp av dataprogram är lägre, -0,25 mkr och beror på att färre dataprogram köpts in 2015 än Kostnader för kurs och konferens är 0,4 mkr högre. Några av förklaringarna till skillnaden mellan åren är att utbildning har genomförts 2015 av nya dataprogram. Då tjänsten för IT-pedagog varit vakant har smartboardsutbildningar köpts in. Utbildning har skett i entreprenörskap i skolan till en kostnad av 0,06 mkr som finansierats av Skolverket. Campus medarbetare har utbildats i formativ bedömning. Kostnader för skolskjuts har ökat med 0,1 mkr och kostnader för avskrivningar och internränta är 0,2 mkr högre. För övrigt är det ingen enskild post som står för ökningen utan många mindre totalt sett. Investeringar Område/objekt, tkr Budget Utfall Avvikelse Bokslut Ljuddämpande inventarier till förskola och skola Un 2014 Inventarier och lekutrustning, tilläggsbudget* Lärverktyg Lokalkostnader/inventarier Smartboards och IT Summa * Tilläggsbudget från Avser en lekbod som köpts in Av den beviljade investeringsbudgeten för 2015 (1,3 mkr) har totalt 1,05 mkr använts. Investeringstakten har inte varit så snabb som planerat och därför har 0,25 mkr inte förbrukats. Verksamheternas behov har förändrats under året och det har varit mindre investeringar i lärverktyg (avser lek- och pedagogiskt material) och mer investeringar i lokalkostnader/ inventarier (avser möbler och ljuddämpande inventarier mm). Investeringar av smartboards och IT, som inte varit akuta, har skjutits upp och kommer att köpas in Investeringarna som har gjorts i grundskolan och på Campus beror främst på att anpassa verksamheten för att möta det ökade antalet eleverna och medarbetare. Nya klassrum (bl a mottagningsenheten på Ramdalsskolan och utökade verksamheter på Campus) har utrustats med möbler och smartboards. Symaskiner och keramikugn som slitits ut har ersatts. I förskolan har madrasskåp och en barnvagn med plats för sex barn, köpts in. Hallar har rustats upp med sittbänkar och sko- och hatthyllor. Utbildningsnämnden önskar föra över 0,25 mkr i tilläggsbudget till 2016, för att använda till investeringar i lärverktyg, lokalkostnader/inventarier och smartboards och IT. 41

43 Mål och medel Ett tydligt samband mellan förväntad måluppfyllelse och ekonomiskt utfall rör kostnaden för grundskola i relation till uppnått medelvärde i årskurs 9. I en sökning på samtliga kommuner i riket (2014) ger följande bild. Spridningsdiagram över meritvärde och nettokostnadsavvikelse, alla kommuner. Y X Oxelösunds kommun är den gula pricken längst ner till vänster. Bilden visar relationen mellan meritvärde i årskurs 9 (för kommunens egna skolor) och nettokostnadsavvikelse 4 för grundskola (statistiskt förväntat kostnadsläge). Ett minus innebär således en billigare grundskola än statistiskt förväntat, motsvarande innebär ett plus en dyrare grundskola än statistiskt förväntat. Bland de kommuner som har ett högre meritvärde (axeln till vänster, Y-axeln) och en lägre nettokostnadsavvikelse (X-axeln) återfinns i huvudsak kommuner med andra socioekonomiska förutsättningar än Oxelösunds kommun. Detta, tillsammans med en ökad volym av elever och brist på ändamålsenliga lokaler bidrar till sämre förutsättningar att nå såväl utbildningsnämndens övergripande mål som Oxelösunds kommunmål. Hur ser då sambandet ut gentemot jämförbara kommuner? Spridningsdiagramet ovan ger en översiktlig bild av Oxelösunds kostnadsläge, men för att tydliggöra görs en jämförelse med kommuner som bedöms som liknande beträffande till storlek, befolkningsstruktur, liknande kommuntyp (pendlarkommun, varuproducerande kommun etc.) och geografiskt läge. 4 Nettokostnadsavvikelse är avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för grundskola mätt i kronor/invånare. Samtliga siffror gäller för aktuellt år, Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Standardkostnaden för grundskola beräknad genom flertalet variabler. Däribland andel 6-15 åringar, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om små skolor och skolskjuts. Även delmodeller i form av löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling spelar in. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat, negativa värden indikerar ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SCB

44 Y Spridningsdiagram över meritvärde och nettokostnadsavvikelse, Oxelösunds kommun + jämförbara kommuner X Det är samma X- och Y-axel och det är fortfarande utifrån 2014 års siffror. Eftersom 2015 års siffror inte publicerats ännu. Den gula pricken, längst ner till vänster (X: -9,9, Y=181,9) är Oxelösunds. I spridningsdiagrammet finns ett samband mellan procentuell avvikelse från standardkostnad och meritvärde. Oxelösunds kommun har, med andra ord, en billig grundskola som också är billigare än i jämförbara kommuner. Sett till utvecklingen i spridningsdiagrammet skulle Oxelösunds kommun kunna höja meritvärdesresultatet i årskurs nio genom öka till nettokostnadsavvikelse = 0,0 %. Ökning av kostnader leder inte per automatik leder till ökat meritvärde, men att fortsätta ligga på -9,9 % under statistiskt förväntat kostnadsläge kommer inte leda till kraftiga ökningar i meritvärdet för årskurs 9. För att höja resultaten i grundskolan gör utbildningsnämnden bedömningen att det behöver satsas ekonomiska resurser. För att tydliggöra ytterligare, anta att grundskolans resultat följer en marginalprodukt för kapital. Marginalprodukt för kapital visar hur produktionen (meritvärdesresultatet i årskurs 9) ökar om mängden kapital ökar marginellt, allt annat lika. (Visas av röd linje) Y Y 43

45 Utgå från den röda linje som lagts till. Den visar ett teoretiskt samband mellan kostnad och resultat. I det här exemplet förändring i kapital och förändring av meritvärdet. Förändringssambandet är som starkast inledningsvis. En inledande ökning i kapital ger en inledande ökning i produktion (meritvärde). Men desto större ökning i kapital som läggs till, desto mindre kommer motsvarande ökning i produktion (meritvärde) att bli. Sambandet beskrivs som avtagande, vilket också visas av den röda linjen som lagts till i bilden ovan. Sambandet, som visas av den röda linjen, pekar på initiala effekter men att dessa sedan avtar efter 0,0 %. Det är till och med så att för hög positiv nettokostnadsavvikelse inte leder till ökning i meritvärde, varken i spridningsdiagramet över jämförbara kommuner eller i spridningsdiagrammet för samtliga kommuner. Det ska återigen sägas att en ökning kapital inte per automatik leder till ökning i meritvärde. Men idag ligger Oxelösunds kommun dock så pass lågt i mängden kapital, i jämförelse med jämförbara kommuner, att en ökning av kapital borde leda till en ökad produktion (meritvärdesresultat i skolan). Oxelösunds bör sträva efter 0 % i avvikelse som ett balansläge mellan kapital och produktion (resultat i skolan). Volymökningar och rekryteringsförutsättningar Utöver ekonomiska förutsättningar har flera av utbildningsnämndens verksamheter ökat i volym de senast åren. Campus har haft en kraftig ökning i antalet platser på Sfi och antalet barn och elever i för- och grundskolan har också ökat. Ökningen i för- och grundskola beror till stor del på en ökning i antalet nyanlända. Det är vidare svårt att rekrytera nyckelkompetenser inom förvaltningen. Rekrytering av behöriga förskollärare, svenska som andraspråkslärare (SVA), specialpedagoger och speciallärare bedöms som särskilt utmanande. Dessa svårigheter kan komma att medföra ökade löneanspråk vid nyrekrytering och ett, totalt sett, högre löneläge inom utbildningsnämndens verksamhetsområden. 44

46 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Christer Åhlfeldt Utbildningsnämnden Uppföljning, regelbunden tillsyn av fristående förskolor 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna uppföljningen 2. Sammanfattning Vid utbildningsnämndens sammanträde den 11 november 2015 beslutades att förelägga Malins Montessori AB att a) tillsätta en förskolechef med rätt kompetens utifrån skollag (2001:800) kap samt, b) b)erbjuda öppettider på samma villkor som de kommunala verksamheterna. Gemensamt för de båda föreläggandena var att bristerna ska vara avhjälpta senast den 11 februari I dialog med representant för Malins Montessori AB har parter kommit överens om att en skriftlig rapportering om arbetet med att åtgärda påtalade brister ska inlämnas. Denna rapportering utgör underlag för uppföljning av regelbunden tillsyn av fristående förskolor. Malins Montessori AB har inkommit med en skriftlig rapportering om arbetet med att åtgärda påtalade brister. Denna rapportering finns med som bilaga i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på föreläggandet och vidtagna åtgärder, Malins Montessori AB Peter Rasmussen Förvaltningschef Christer Åhlfeldt Administrativ chef Beslut till: Malins Montessori AB Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

47 Regnbågens förskola <^ Sundstiyen Oxelösund Tel: 015-'-46ö 3')6. Droppeii 0765-??6 (>59. Skatteii 1) ! 'Xlh v, u \\.r^.'!ibalicnsforskoia.coin OXELOSU^F' KOMMUN re!.!]lbaueiisl'oi'äkalaoxeiusiiiki.bloy- x'l.>;i^ n D Hand' Besliit om ändring i ledningsgrupp Malins Montessori AB. Dicifiön Orii.nr 556S Ändringarna verkställdes Regnbågens och havsgläntans förskola har efter tillsyn av utbildningsförvaltningen rekryterat en ny förskolecheftill regnbågens förskola. Jennifer Lovehav är utbildad lärare mot dem tidigare åldrarna och har förskollärarelegitimation, hon arbetat som ledare i tidigare arbeten samt påbörjat i-ektorsutbildningen via Stockholms universitet. Jennifer Lovehav är i förskolechef för havsglämans och regnbågens förskola. 2. Våra öppettider är reglerade och vi tillhandahåller öppettider som kommunen. 3. Resnbå.yens förskola har anställt en förskollärare som började sin tjänst 7/ inom tre år kommer vi ha två anställda färdi.autbildade som förskollärare Malin Vestberg Huvudman i Malins Montessori AB f i ^y vi/-{. u u

48 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Skolinspektionen regelbunden tillsyn Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna slutrapport till Skolinspektionen 2. Sammanfattning I samband med Skolinspektionens tillsyn av D-skolan i Oxelösunds kommun framkom brister på ett antal områden. I sitt föreläggande angavs att Oxelösunds kommun senast den 15 oktober 2015 skulle redovisa en planering för åtgärder som syftar till att avhjälpa påtalade brister. Åtgärder ska redovisas senast den 23 februari Rapporten i korthet Bedömningen är att D-skolan har kommit en bra bit på väg mot en skola där alla elever känner sig trygga. Resultaten i genomförda enkäter visar på en positiv utveckling från första enkäten i september-15 och januari-16. Ytterligare personalförstärkningar (SVAlärare, studiehandledare, speciallärare, skolassistenter och komplett elevhälsa) har också bidragit till bättre förutsättningar för att arbeta med såväl de utvecklingsområden som Skolinspektionen pekat på som utveckling på D-skolan i stort. Under våren 2016 fortsätter arbetet med att skapa en skola där alla elever känner sig trygga och där ingen känner sig kränkt eller mobbad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skolinspektionen regelbunden tillsyn 2015 Slutrapport, D-skolan, Oxelösunds kommun Kvalitetsutveckling, Slutrapport D-skolan Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

49 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Beslut till: Ange vilka som ska delges beslutet. Ange funktion och inte person. Om det är fler än en ange om det är för kännedom eller för åtgärd. Ska alltid anges.

50 Slutrapport 1(5) Datum Dnr UN OXL2 621 v Erik Edwardsson Telefon: erik.edwardsson@oxelosund.se Skolinspektionen Box Linköping Slutredovisning av åtgärder, Oxelösunds kommun Bakgrund I samband med Skolinspektionens tillsyn av D-skolan i Oxelösunds kommun framkom brister på ett antal områden. I sitt föreläggande angavs att Oxelösunds kommun senast den 15 oktober 2015 skulle redovisa en planering för åtgärder som syftar till att avhjälpa påtalade brister. Åtgärder redovisas senast den 15 februari Sedan beslutet fattades har D-skolan rektor Christer Lindahl, tillsammans med skolans personal och med stöd av administrativa enheten på utbildningsförvaltningen, tagit fram en planering för att åtgärda de brister som framkom i samband med skolinspektionens tillsyn. Planeringen skickades till skolinspektionen den 14 oktober 2015 och mottog den 21 oktober svar att Skolinspektionen inte hade något att invända mot den presenterade planeringen. Den 21 december skickades en delredovisning till Skolinspektionen tillsammans med en förfrågan om ett senarelagd slutdatum för inlämning av slutrapporten. Orsak till förfrågan om senarelagd inlämning var att ärendet skulle kunna behandlas vid utbildningsnämndens sammanträde den februari. Den 22 december mottog Oxelösunds kommun ett godkännande om utsträckt tid för slutredovisning. Nytt datum för slutlig redovisning är den 23 februari Inledning Den aktuella slutrapporten kommer att utgå från den delrapport som skickades in till Skolinspektionen den 21 december. Varje enskilt utvecklingsområde kommer att besvaras separat med genomförda insatser och en nulägesbild. I bilaga 1(Kvalitetsutveckling, slutrapport D-skolan) ges en översiktlig beskrivning av höstens arbete, analys samt bedömning huruvida utvecklingsområdets mål kan anses som uppnått eller ej. Sedan delrapporteringen skickades in har ytterligare en enkät genomförts och analyserats. Vidare har beskrivningar under utvecklingsområdena kompletterats med ytterligare insatser samt planering för fortsatt arbete under vårterminen Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

51 Slutrapport 2(5) Datum UN Utvecklingsområden 1. Undervisning och lärande Påtalad brist: Elever ges ej förutsättningar att uppnå målen i SV-2 En utbildad SVA-lärare och en studiehandledare har anställts på heltidstjänster. Dessa har sedan skolstarten i augusti 2015 undervisning med ett 20-tal elever som läser SV-2. Inför vårterminen har skolan förstärkt detta område ytterligare med en utbildad SVA-lärare med 50% tjänstgöring. 2. Undervisning och lärande Påtalad brist: Elever ges ej förutsättningar för att uppnå målen i bild Undervisningen är nu organiserad utifrån målen i ämnet bild. För att åtgärda de brister som påtalats har IT-utrustning iordningsställts för att täcka behovet. I framtagen kursplan ligger dessa undervisningsmoment i början av vårterminen Extra anpassningar och särskilt stöd Påtalad brist: Elevs eventuella behov av särskilt stöd utreds ej skyndsamt Elevhälsan träffas varje vecka på onsdagar. Vid mötena deltar skolkurator, speciallärare och skolsköterska. Det finns även tillgång till skolläkare och psykolog. Mötena leds av rektor. Om det finns behov deltar även lärare. För närvarande pågår ett 15-tal pedagogiska och sociala utredningar. Pedagogiska anpassningar i lärmiljön genomförs och nya beslutade åtgärdsprogram upprättas vid behov och utvärderas kontinuerligt. Vid ett flertal tillfällen under hösten har kontakt ägt rum med BUP/Habiliteringen. Därtill har SIP-träffar (Samordnad individuell plan) ägt rum med inblandade organisationer och förvaltningar (Socialkontor, habilitering och BUP) och berörda föräldrar. Från och med december månad 2015 har skolan en heltids speciallärare anställd, som kommer att arbeta såväl direkt med särskilda extra anpassningar på individnivå och gruppnivå. 4. Extra anpassningar och särskilt stöd Påtalad brist: Säkerställa att elev som har rätt till särskilt stöd får det stöd som behövs Se punkt 3. Skolan har förstärkt med två elevassistenter till barn med särskilda behov. I förskoleklass har specialpedagogisk handledning medfört ett annat arbetssätt. Specialläraren, nyanställd sedan december 2015, arbetar direkt med elever som har behov av särskilt stöd. 5. Extra anpassningar och särskilt stöd Påtalad brist: Följa upp och utvärdera de stödåtgärder som sätts in Uppföljning och utvärdering av stödåtgärder genomförs under elevhälsoteamets träffar varje onsdag. Detta har bl.a. resulterat i att extra resursstöd har omprioriterats utifrån identifierade behov. 6. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling

52 Slutrapport 3(5) Datum UN Påtalad brist: Utforma utbildningen så att alla elever får en miljö som är trygg och har studiero För att få en bild av hur elever upplever sin miljö utifrån såväl trygghet som studiero har tre elevenkäter genomförs under hösten. (september, november och januari). I den klass som haft lägst studiero, har kraftfulla åtgärder genomförts i samarbete med eleverna och föräldrar. Klassen har fått ett nytt klassrum där eleverna har fler alternativ till arbetsplatser, och möjlighet att arbeta ostört. Hur trivs du i skolan? 15-sep 15-nov 16-jan Jättebra 44,12% 44,44% 56,99% Bra 42,16% 45,37% 35,48% Inte så bra 11,76% 5,56% 6,45% Inte alls bra 1,96% 4,63% 1,08% Känner du dig trygg i skolan? 15-sep 15-nov 16-jan Ja 57,84% 64,81% 61,29% Ibland 26,47% 25,93% 26,88% Sällan 6,86% 5,56% 8,60% Nej 7,84% 3,70% 3,23% Obesvarade 0,98% 0% 0% Känner du att du får arbetsro i skolan? 15-sep 15-nov 16-jan Ja 25,49% 22,22% 35,48% Ibland 41,18% 41,67% 45,16% Sällan 19,61% 13,89% 13,98% Nej 12,75% 22,22% 4,30% Obesvarade 0,98% 0% 1,08% Blir du mobbad i skolan? 15-sep 15-nov 16-jan Nej 44,12% 51,85% 60,22% Sällan 12,75% 23,15% 15,05% Ibland 24,51% 16,67% 21,51% Ja 18,63% 8,33% 3,23% Lyssnar vuxna på dig i skolan? 15-sep 15-nov 16-jan Ja 58,82% 58,33% 64,52% Ibland 29,41% 32,41% 31,18% Sällan 0,98% 7,41% 2,15% Nej 9,80% 1,85% 2,15% Obesvarade 0,98% 0% 0% Antal svarande Resultat av trygghetsenkäter

53 Slutrapport 4(5) Datum UN Mellan september-15 och januari-16 framtäder en positiv utveckling i samtliga frågor. Det är ökningar i trivsel, trygghet och arbetsro. Det är minskad upplevelse av att bli utsatt för mobbning och eleverna upplever att vuxna lyssnar på dem i skolan. Det är andelen elever som svarar nej på frågan om de blir mobbade i skolan som sticker ut. Det är en kraftig ökning sedan september, vilken till viss delvis kan förklaras av en förändrad ordning på svarsalterniven och ett arbete med att tydliggöra för eleverna vad mobbning innebär. I de första enkäterna angav 18 % att de blev mobbade i skolan medan 7 % inte kände sig trygga. I enkäten i januari är det större likhet mellan svaren på de båda frågorna. Arbetsron har ökat kraftigt från att ha varit 22 % som svarat "ja" i november svarade 35 % "ja" i januari. Det är 56 % som anger att de trivs jättebra i skolan, motsvarande siffra i november var 44 %. Sammanlagt visar detta på den känsla som finns bland personalen på skolan av att eleverna känner sig tryggare och att D-skolans är en plats där eleverna trivs. 7. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Påtalad brist: Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skolan har tagit fram en ny handlingsplan för likabehandling och mot kränkning och diskriminering. Skolan har bildat en ny trygghetsgrupp, som träffas en fast tid varje vecka. Skolkurator är sammankallande. Gruppen har tagit fram en arbetsordning (trappa) vid olika typer av kränkning och bjudit in till en föräldrakväll med detta tema. Träffen blev välbesökt, ca 50 % av elevernas vårdnadshavare var där. Gruppen avrapporterar till elevhälsoteamet. Gruppen analyserar enkätsvaren. Skolkurator har många och regelbundna samtal med elever, såväl enskilt som i grupp. Under vårterminen-16 planeras att ha fler föräldrakvällar med olika teman som fångar upp aktuella förbättringsområden, i syfte att skapa delaktighet och trygghet för föräldrarna. Trygghetsgruppen kommer också under vårterminen presentera sig och det arbete som görs med alla elever klassvis och vid andra tillfällen. 8. Förutsättningar för lärande och trygghet Påtalad brist: Vidta åtgärder så att all undervisning bedrivs av lärare som är legitimerade och behöriga. Alla lärare på skolan är legitimerade och behöriga. 9. Förutsättningar för lärande och trygghet Påtalad brist: Säkerställa att elevhälsan omfattar alla kompetenser och främst används förebyggande och hälsofrämjande Elevhälsan har kompetterats med specialpedagogisk kompetens och skolsköterska och omfattar därmed alla komptenser enligt skollagen. Sammanfattning

54 Slutrapport 5(5) Datum UN Bedömningen är att D-skolan har kommit en bra bit på väg mot en skola där alla elever känner sig trygga. Resultaten i genomförda enkäter visar på en positiv utveckling från första enkäten i september-15 och januari-16. Ytterligare personalförstärkningar (SVAlärare, studiehandledare, speciallärare, skolassistenter och komplett elevhälsa) har också bidragit till bättre förutsättningar för att arbeta med såväl de utvecklingsområden som Skolinspektionen pekat på som utveckling på D-skolan i stort. Under våren 2016 fortsätter arbetet med att skapa en skola där alla elever känner sig trygga och där ingen känner sig kränkt eller mobbad.

55 Systematiskt kvalitetsarbete, KVALITETSUTVECKLING höstterminen -15, D-skolan Oxelösund till VT-16? D-skolan HT-15 Nationella mål LPO, kursplaner och skollagen Skolinspektionens rapport Avstämning 30 september-15 Avstämning 15 november-15 Avstämning 15 januari-15 Analys av höstens arbete Aktiviteter för att nå nationella målen för utvecklingsområdet Utvecklingsområdets mål uppnått, ja eller nej Utvecklingsområde 1 Undervisning och lärande Lgr11,1 Lgr 11.2 Elever ges ej förutsättningar att uppna målen i SV- 2 Organiserat from HT-15 utbildad lärare i SVA. Ordna lättillgängligt material för alla Sv-lärare SVA-lärare med studiehandledare har undervisning med 20- talet SVA beviljade elever SVA-lärare med studiehandledare har undervisning med 20- talet SVA beviljade elever. Förberedelser att utöka med 25% mer SVA undervisning 2 st SVA-lärare, 100% + 50%, har from januari -16 undervisning med 35-talet SVA beviljade elever. Skolan ger from jan-16 alla elever i åk 1-5, som är berättigade SVA undervisning Ja Utvecklingsområde 2 Undervisning och lärande Lgr11,1 Lgr 11.2 Elever ges ej förutsättningar att uppnå målen i bild Organiserat för att målen uppnås, datorer, program, schema, lärarkompetens Undervisningen organiserad utifrån målen i ämnet bild. Datorer o program finns Undervisningen organiserad utifrån målen i ämnet bild. Datorer o program finns Undervisningen organiserad utifrån målen i ämnet bild. Datorer o program finns Elever ges förutsättningar att uppnå målen i bild Ja Utvecklingsområde 3 extra anpassningar och särskilt stöd Skollagen 3 kap 8 Elevs eventuella behov av särskilt stöd utreds ej skyndssamt EHT varje vecka, förutom rektor, kurator, skolsyster och speciallärare deltar berörd lärare EHT träffas varje vecka fast tid, lärare deltar vid behov. 35 elever är identifierade EHT träffas varje vecka fast tid, lärare deltar vid behov. 35 elever är identifierade. EHT träffas varje vecka fast tid, lärare deltar vid behov. From december har skolan speciallärare på plats. Elevers behov utreds skyndsamt. Elevs eventuella behov av särskilt stöd utreds skyndssamt Ja Utvecklingsområde 4 extra anpassningar och särskilt stöd Utvecklingsområde 5 extra anpassningar och särskilt stöd Utvecklingsområde 6 Trygghet, studiero o åtgärder mot kränk-ande behandling Skollagen 3 kap 8 Skollagen 3 kap 8 Skollagen 5 kap 3 Säkerställa att elev som har rätt till särskilt stöd får det stöd som behövs Följa upp och utvärdera de stödåtgärder som sätts in Utforma utbildningen så att alla elever får en miljö som är trygg och har studiero Rektor organisera tillgängliga resurser, omfördelar vid behov. Stående punkt på APT o EHT Stående punkt på ped.konferensern a/apt och på EHT Regelbunden dialog med och mellan elevernalärare-rektor. Avstämning 3 ggr Höstterminen via elevenkät 2 extra resurser har anställts för att stötta aggresiva elever. Spec.lärare anställd. Stödåtgärder utvärderas kontinuerligt. 86% av eleverna trivs 84% känner sig trygga. 67% anger att dom får studiero. Några föräldrar skapar otrygghet på skolan. Avstängda. 3 extra resurser är nu anställd för att stötta utåtaggerande elever. Spec.lärare anställd. Specialläraren började 22 nov. Åtgärdsprogram och anpassade åtgärder utvärderas och revideras. 90% av eleverna trivs, 91% känner sig trygga 64 % att dom får arbetsro. Skolans trygghetsgrupp träffas. Ny likabehandlingsplan o mot kränkning o diskriminering framtagen. 3 extra resurser är anställda för att stötta utåtaggerande elever. Spec.lärare ger elever extrastöd och handleder lärare. Åtgärdsprogram och anpassade åtgärder utvärderas och revideras. 90% av eleverna trivs, 91% känner sig trygga 64 % att dom får arbetsro. Skolans trygghetsgrupp träffas. Likabehandlingsplan o mot kränkning o diskriminering finns Skolan har säkerställt att elev som har rätt till särskilt stöd får det stöd som behövs Skolans elevhälsoteam och lärare följer upp och utvärderar de stödåtgärder som sätts in. 93% av eleverna trivs, 88 % känner sig trygga 81 % att dom får arbetsro. Skolans trygghetsgrupp träffas varje vecka. Ökad aktivitet från vuxna på raster. Ja Ja Ja till stor del. Ett fortsatt fokus under VT-16 på att studiero skall gälla och att alla elever trivs o känner sig trygga Utvecklingsområde 7 Trygghet, studiero o åtgärder mot kränk-ande behandling Skollagen 6 kap 6-10 Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Regelbunden dialog med och mellan elevernalärare-rektor. Avstämning 3 ggr Höstterminen via elevenkät Trygghetsgruppen o alla på skolan arbetar med att minska mobbingen. 43 % säger att man blir mobbad ibland eller regelbundet Trygghetsgruppen o alla på skolan arbetar med att minska mobbingen. 25 % säger att man blir mobbad ibland eller regelbundet. Kraftig förbättring jf med sept Trygghetsgruppen o alla på skolan arbetar med att minska mobbingen. 25 % säger att man blir mobbad ibland eller regelbundet. Kraftig förbättring jf med sept Alla på skolan arbetar med att minska mobbingen. 21 % säger att man blir mobbad ibland, 3% regelbundet, dvs 3 st elever. Ett aktivt arbete pågår för att ingen ska uppleva sig mobbad Ja till stor del. Ett fortsatt fokus under VT-16 på att ingen elev ska uppleva att man känner sig mobbad på skolan Utvecklingsområde 8 Förutsättningar för lärande och trygghet Skollagen 2 kap 13 och Införandelagen 33 Vidta åtgärder så att all undervisning bedrivs av lärare som är legitimerade och behöriga Rekrytering maj/juni-15. De två ped.tjänster som ej besattes - fort-gående rekrytering Alla lärare i förskoleklass och åk 1-5 på skolan är legitimerade lärare. Alla lärare i förskoleklass och åk 1-5 på skolan är legitimerade lärare. Alla lärare i förskoleklass och åk 1-5 på skolan är legitimerade lärare. Skolan har vidta åtgärder så att all undervisning bedrivs av lärare som är legitimerade och behöriga. Ja Utvecklingsområde 9 Förutsättningar för lärande och trygghet Skollagen 2 kap 25 Säkerställa att elevhälsan omfattar alla kompetenser och främst används förebyggande o hälsofrämjande Rekrytering maj/juni, samt ny organisation i kommunen from HT-15 så att alla enheter har alla kompetenser Alla kompetenser i elevhälsoteamet finns. Specialläraren går speciallärarutbildningen. Specialpedagog håller på att rekryteras. Alla kompetenser i elevhälsoteamet finns. Specialläraren går speciallärarutbildningen. Specialpedagog håller på att rekryteras. Alla kompetenser i elevhälsoteamet finns. Skolan har säkerställt att elevhälsan omfattar alla kompetenser, där stor vikt läggs på förebyggande o hälsofrämjande arbete. Ja

56 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Uppföljning - Säg vad du tycker 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna rapporteringen av Säg vad du tycker Sammanfattning Inom Oxelösunds kommuns samtliga verksamheter används systemet Säg vad du tycker för hantering av synpunkter från kommunens invånare och övriga intressenter. Det är viktigt att kommunen har fungerande och välkända externa och interna rutiner för hur invånare och andra kan lämna synpunkter. Alla synpunkter som inkommer ska följas upp. Den som lämnat synpunkt ska få besked om vad som händer i ärendet inom tre veckor. Inkomna synpunkter ska årligen sammanställas och redovisas i berörd nämnd samt till kommunstyrelsen. Under året har sju synpunkter inkommit. De har behandlat områdena fritidhemsplacering, resekostnader för gymnasieelever, skolupptagningsområden samt Sfi. Fyra ärenden mottogs och besvarades inom två veckor. Tre ärenden har haft en längre svarstid än två veckor. Två av dessa har varit på dagen tre veckor mellan inkommen synpunkt och besvarande. Processen för det tredje ärendet var ett par dagar kortare än de övriga två. 3. Ärendet Nedan listas varje ärende utifrån ankomstdatum och datum för besvarande. 1) Ärende gällande fritidshemsplats Ankomstdatum: 7 oktober Datum för besvarande: 23 oktober 2) Ärende gällande resekostnader för elev på gymnasiet Ankomstdatum: 17 september Datum för besvarande: 8 oktober 3) Ärende gällande resekostnader för elev på gymnasiet Ankomstdatum: 17 september Datum för besvarande: 8 oktober Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

57 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN ) Ärende gällande resekostnader för elev på gymnasiet Ankomstdatum: 21 september Datum för besvarande: 23 september 5) Ärende gällande resekostnader för elev på gymnasiet Ankomstdatum: 24 augusti Datum för besvarande: 25 augusti 6) Ärende gällande skolornas upptagningsområden Ankomstdatum: 10 februari Datum för besvarande: 19 februari 7) Ärende gällande Sfi Ankomstdatum: 12 januari Datum för besvarande: 22 januari Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Uppföljning Säg vad du tycker Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Kommunstyrelsen (För kännedom) Utbildningschef (För kännedom)

58 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Rev. Internkontrollplan Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Anta reviderad version av internkontrollplan för Sammanfattning Vid utbildningsnämndens sammanträde 14 december 2016 valdes nio områden ut för kontroll under Därefter har utbildningsförvaltningen tagit fram ett förslag på hur internkontrollen kan genomföras på de områden som valts ut. Tillsammans med beslutade områden för kontroll utgör detta det samlade materialet för internkontrollplanen Beslutsunderlag Rev. Internkontrollplan Tjänsteskrivelse Internkontrollplan för 2016 Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Utbildningsförvaltningen (För åtgärd) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

59 OXELÖSUNDS KOMMUN INTERN KONTROLLPLAN 2016 Utbildningsnämnden Rutin / System Kontrollmoment Kontrollansvarig Omfattning Frekvens Metod Rapportering till Risk Konsekvens Ekonomiskt resultat Elevers resultat Kränkande behandling Kontinuerlig uppföljning Uppföljning, elever studiegång Kontrollera av rutiner upprätthålls Administrativ chef Samtliga protokoll Löpande Kontrollera att den ekonomiska redovisningen håller en hög kvalitet och god omfattning i utbildningsnämndens protokoll samt föredragning. Utbildningsnämnd, Presidium Allvarlig Utbildningschef Alla 1 ggr/år Sammanställning av elevers resultat Utbildningsnämnd Allvarlig Utbildningschef Alla 1 ggr/år Kontroller att rutiner finns vid varje Utbildningsnämnd Allvarlig skolenhet och att dessa följs IT-stöd samt behörighet i administrativa system Uppföljning av politiska beslut Hantering av synpunkter/klagomål Uppföljning IT-stöd till verksamheten Följa upp obehöriga användare Kontinuerlig uppföljning Kontrollera att ärenden hanteras på ett lämpligt sätt Administrativ chef Stickprov 2 ggr/år Genomföra stickprov om 5 stycken Utbildningsnämnd Allvarlig slumpmässigt utvalda som avslutat en anställning. Nämndssekreterare Alla Löpande Kontroll av 2014 års beslut inför varje presidieträff. Om beslut ej Utbildningsnämnd, fullföljts rapporteras detta till Presidium Allvarlig utbildningsnämnden Utbildningschef Alla 2 ggr/år Genomgång av ärenden för att Utbildningsnämnd kontrollera att hantering genomförts Allvarlig enligt tillämpliga lagar och riktlinjer Hantering av statsbidrag Uppföljning, statsbidrag Uppföljning, orosanmälan Systematiskt kvalitetsarbete Utbildningschef Stickprov, två Uppföljning av ärendegång 2 ggr/år per kontroll (registrering, hantering av ärende Utbildningsnämnd Allvarlig m.m.) Uppföljning av Samtliga Uppföljning av orosanmälningar. Utbildningschef 2 ggr/år orosanmälningar enheter Följer arbetsgången framtagen Utbildningsnämnd Allvarlig riktlinje och dess rutinbeskrivningar. Kontrollera att rutiner Kontrollera att riktlinje för finns på enhetsnivå orosanmälan efterföljs på samtliga enheter. Uppföljning Utbildningschef Alla 2 ggr/år Följa upp det systematiska kvalitetsarbetet inom Utbildningsnämnd Måttlig utbildningsförvaltningen genom att kontrolla att årshjulet följs.

60 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Uppföljning av internkontroll Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna redovisningen av internkontroll för fjärde kvartalet Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om reglemente för internkontroll. Regelbunden internkontroll sker med olika frekvenser under året, kvartalsvis, delår och vid bokslut. I vilken omfattning den ska följas upp framgår av internkontrollplanen. Uppföljning har utförts efter tredje kvartalet på fem punkter i internkontrollplanen; tilläggsbelopp, behörighet i administrativa system, kränkande behandling, elever resultat och uppföljning av politiska beslut. Notera att elevers resultat behandlas i bokslutet 2015 Vid kontrollen har brister uppdagats inom området behörighet i administrativa system. Omedelbara åtgärder har vidtagits. 3. Genomförande Tilläggsbelopp Besluten för tilläggsbelopp är granskade utifrån skollagen och likvärdighetsprincipen enligt kommunallagen. I kontrollen har det inte framkommit något som strider mot skollagen eller likvärdighetsprincipen i kommunallagen. Besluten är upprättade med god kvalitet i enlighet med den rutin som finns. Behörighet i administrativa system En slumpmässig kontroll har genomförts av fem anställda som avslutat sin anställning inom Oxelösunds kommun. Vid kontrollen framkom det att tre av fem haft felaktig behörighet till verksamhetssystemet Dexter. De fel som uppdagades i kontrollen har omedelbart rättats till. Ett arbete kring översyn av rutiner pågår. Kränkande behandling Kontroll har genomförts och slutsatsen är att det finns rutiner gällande kränkande behandling. Elevers resultat Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

61 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Elevers resultat redogörs för i bokslutet (UN ). Uppföljning av politiska beslut Kontroll har genomförts i enlighet med bestämmelser och resultatet visar att de politiska beslut som följts upp har fullföljts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Uppföljning av internkontroll 2015 Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Utbildningsförvaltningen (för kännedom)

62 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Revidering av riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Anta reviderad riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2. Sammanfattning Efter ett föreläggande från Skolinspektionen behöver en justering göras av omfattningen kring pedagogisk omsorg. Nuvarande skrivelse i riktlinjen gör gällande att pedagogisk omsorg gäller i åldrarna 1-6, medan kravet är att detta ska gälla för såväl förskola som fritidshem. Därför behöver ålderspannet öka till att omfatta barn upp till och med vårterminen det år barnet fyller 13. Förslag på ny text i riktlinjen är: Pedagogisk omsorg erbjuds som ett alternativ till förskola och fritidshem. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (dagbarnvårdare). Det kan också vara olika flerfamiljslösningar eller genom verksamhet i särskild lokal. Texten ersätter nuvarande lydelse: Pedagogisk omsorg för barn 1-6 år drivs av dagbarnvårdare i deras egna hem. Dagbarnvårdarna samarbetar vid ledighet, sjukdom och semester. Beslutsunderlag Reviderad version av Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Tjänsteskrivelse Revidering av riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Utbildningsförvaltningen, administrativa enheten (För åtgärd) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

63 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor UN Dokumentinformation Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

64 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Information och kontakt 3 Riktlinjer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Oxelösunds kommun 4 Vad är fritidshem? 4 Vem har rätt till plats? 5 Hur du ansöker om plats i förskola och pedagogisk omsorg 5 Hur du ansöker om plats i fritidshem 6 Närvaro 6 Öppettider 7 Avgiftsregler 7 Avgifter vid olika familjeförhållanden 8 Uppsägning och avstängning från förskola och pedagogisk omsorg 9 Uppsägning och avstängning från fritidshem 9 Undantag från riktlinje 10

65 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Information och kontakt Utbildningsförvaltningen Kö, placeringar och debiteringar Utbildningschef D-skolans förskole- och skolområde Rektor Förskolechef Ramdalsskolans förskole- och skolområde Rektor Förskolechef Peterslundsskolans förskole- och skolområde Rektor Förskolechef

66 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Riktlinjer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Oxelösunds kommun Riktlinjerna gäller all kommunalt driven förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Oxelösunds kommun. Förskola och pedagogisk omsorg erbjuds barn i åldern 1-6 år. Fritidshem erbjuds barn från och med förskoleklass till och med vårterminen barnet fyller 13 år. Oxelösunds kommun skall erbjuda alla barn, med behov av tillsyn plats inom 4 månader. Vad är förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg? Förskola Förskola erbjuds för barn 1-6 år. Från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år erbjuds förskoleklass. Allmän förskola Allmän förskola erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år till och med vårterminen det år barnet börjar i förskoleklass eller grundskola. Allmän förskola är avgiftsfri och erbjuds 15 timmar per vecka och följer skolans läsår. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg erbjuds som ett alternativ till förskola och fritidshem. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (dagbarnvårdare). Det kan också vara olika flerfamiljslösningar eller genom verksamhet i särskild lokal. Omsorg på kvällar, nätter och helger Omsorg på kvällar, nätter och helger kan erbjudas vid Stenviks förskola. När behovet inte kvarstår placeras barnet på annan förskola i samråd med vårdnadshavare. Öppen förskola Öppen förskola är avgiftsfri och erbjuds barn i åldern 0-6 år tillsammans med en vuxen. Vad är fritidshem? Fritidshem Fritidshem erbjuds från och med den 1 augusti det år barnet börjar i förskoleklass och till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Fritidshem erbjuds i anslutning till respektive skola (D-skolan, Peterslundsskolan och Ramdalsskolan). Möjlighet till enbart lovomsorg i fritidshem erbjuds. Omsorg på kvällar, nätter och helger erbjuds vid behov i Stenviks förskola.

67 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Vem har rätt till plats? Rätt till plats i förskola, fritidshem respektive pedagogisk omsorg har de barn: som är bosatta i Sverige och folkbokförda i Oxelösunds kommun. vars vårdnadshavare arbetar eller studerar som har rätt till allmän förskola (3-5 år) vars vårdnadshavare är arbetslös eller föräldraledig 1 vars vårdnadshavare är asylsökande som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling enligt Skollagen 8 kap, 7, 14 kap 6 som har ett eget behov av omsorg på grund av familjens situation i övrigt enligt Skollagen 8 kap 5 eller 14 kap 5 Barn som är bosatta i Sverige och folkbokförda i annan kommun erbjuds förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg efter särskild prövning enligt skollagen 8 kap 13 och 14 kap 10 Barn som är folkbokförda i Oxelösund kan söka plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem hos annan huvudman. Förtydligande: Vårdnadshavare avser här den/de som är förälder/vårdnadshavare. Sambo är inte att betrakta som vårdnadshavare. Hur du ansöker om plats i förskola och pedagogisk omsorg Ansökan om plats i förskola och pedagogisk omsorg görs senast 4 månader innan plats önskas på E-tjänst förskola skola, välj barnomsorg. Ansökan om plats i Allmän förskola sker utan väntetid. Vilken turordning gäller? Barnet placeras i kö enligt följande turordning: 1. ansökningsdatum 2. födelsedatum. Turordning för erhållande av plats Vid fördelning av tillgängliga platser inom förskola och pedagogisk omsorg sker prioritering enligt följande: 3. Barn i behov av särskilt stöd enligt Skollagen kap 8, 5 eller Syskonförtur för yngre syskon. Gäller till den verksamhet det äldre syskonet är placerat i. 1 Gäller ej fritidshem

68 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) 5. När vårdnadshavare arbetar eller studerar. Placering sker med hänsyn till när arbete eller studier påbörjas. 6. När vårdnadshavare är arbetslös eller föräldraledig. Hur du ansöker om plats i fritidshem Ansökan om plats i fritidshem görs på E-tjänst förskola skola, välj barnomsorg. Närvaro Vistelsetid Schema lämnas via E-tjänst förskola skola. Bestående schemaändring lämnas senast den 20:e, månaden innan ändringen börjar gälla. Tillfälliga schemaändringar lämnas muntligen till respektive personal. Barnets tid i verksamheten styrs av: vårdnadshavares arbetstid/studietid inklusive restid vårdnadshavares sovtid i samband med skiftarbete barnets eget behov på grund av familjens situation i övrigt, t ex små barns behov av lunch och sovtid på förskolan i samband med vårdnadshavares eftermiddagsskift vid föräldraledighet och arbetslöshet erbjuds barnet att närvara 15 tim/v i förskolan Vid vuxenstudier eller högskolestudier räknas vistelsetiden efter den tid som vårdnadshavare får studiestöd, eller efter studerandepoäng. Vårdnadshavares sjukdom och havandeskapsledighet jämställs med förvärvsarbete. Vid föräldrars schemalagda ledighet i samband med skiftarbete Barnet deltar i verksamheten enligt schema de dagar och den tid arbetet eller studierna pågår. Under vårdnadshavarens schemalagda lediga dagar kan förskolebarn erbjudas att delta i verksamheten 3 tim/dag. Erbjudandet gäller endast under skolans läsårstider och inte under lördagar, söndagar och helgdagar. Vid Stenviks förskola gäller den här möjligheten endast om barnets vistelsetid understiger 5 dagar den aktuella veckan. Förläggning av tiden beslutas av förskolechefen. Möjlighet att behålla platsen vid frånvaro vilande plats Vid barns frånvaro från förskola finns möjlighet att behålla platsen upp till två månader genom att platsen hålls vilande. Platsinnehavaren erlägger ordinarie månadsavgift under den tid som platsen är vilande. Vid längre ledighet ska ansökan om att hålla plats vilande ställas av platsinnehavare till kommunens barnomsorgshandläggare. Beslut fattas av utbildningschef.

69 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Öppettider Förskola och fritidshem skall så långt som möjligt vara tillgängligt på de tider då det finns ett vistelsebehov. Ramtiden är men kortare öppettider kan förekomma. Öppettider i pedagogisk omsorg utgår från dagbarnvårdarens arbetstid. Dagbarnvårdarens schema följer så långt det är möjligt barnens tider. Ändringar av barnets schema kan innebära förflyttning till annan dagbarnvårdare. Vissa förskolor stänger under semesterperioden. Barnen hänvisas då till annan förskola. Studiedagar Fem dagar per läsår stängs verksamheten för planering och kompetensutveckling. Information ska ges minst två månader i förväg om vilka dagar det gäller. Vid behov av tillsyn kontakta ansvarig förskolechef/ rektor senast 2 veckor innan stängningen. Ersättningsplats kommer att erbjudas. Avgiftsregler Maxtaxa tillämpas för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Avgiften är en månadsavgift och betalas av platsinnehavaren 12 månader per år, även under semester, sjukdom eller annan ledighet. Avgiften beräknas med en fast procentsats på hushållets avgiftsgrundande inkomst, med avgiftsgrundande inkomst menas hushållets sammanlagda inkomst före skatt. Inkomstuppgift lämnas via Oxelösunds kommuns hemsida, E-tjänst förskola skola när barnet skrivs in i förskola eller fritidshem hushållets inkomst ändras Utbildningsförvaltningen gör årligen en retroaktiv kontroll av årsinkomsten hos Skatteverket. För lite eller för mycket inbetald föräldraavgift justeras. Avgift för allmän förskola för 3-5 år För de barn som har en plats i förskola tas ingen avgift ut för den vistelsetid som understiger 526 timmar per år. I de fall vistelsetiden överstiger 525 timmar reduceras avgiften under 9 månader (från 1 september 31maj), med ett belopp som motsvarar de avgiftsfria 525 timmarna per år.

70 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) Avgift för plats till barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling För förskolebarn som beviljats plats utifrån behov av särskilt stöd för sin utveckling tas avgift ut endast för den del av vistelsetiden som överstiger 15 timmar per vecka eller 525 timmar per år. Avgifter vid olika familjeförhållanden Gifta/sammanboende med gemensamma barn Sammanboende vårdnadshavare med gemensamma barn är båda platsinnehavare. Familjens sammanlagda inkomster är avgiftsgrundande. Gifta/Sammanboende utan gemensamma barn Vid sammanboende utan gemensamma barn är vårdnadshavare platsinnehavare. Platsinnehavaren är skyldig att lämna inkomstuppgift för både sig själv och make/maka/sambo. Hushållets sammanlagda inkomst är avgiftsgrundande. Gemensam vårdnad I de fall föräldrar har gemensam vårdnad men bor på skilda håll, räknas avgiften ut på den avgiftsgrundande inkomsten och övriga förhållanden för den förälder där barnet bor, om endast den föräldern är platsinnehavare. När barnet bor växelvis hos föräldrarna och båda har behov av plats av barnomsorg ska båda vara platsinnehavare. Avgiften grundas på den sammanlagda inkomsten i respektive hushåll och tar hänsyn till eventuellt ytterligare barn som finns i familjen och har barnomsorg. Detta innebär att föräldrarna får varsin faktura gällande sitt barn men får tillsammans inte överstiga det maximala avgiftstaket. Ändrade familjeförhållanden Om förhållandena i familjen förändras påverkas avgiften. Vid äktenskapsskillnad eller upplöst samboförhållande beräknas ny avgift från och med det datum som föräldrarna är folkbokförda på skilda adresser. Platsinnehavare skall snarast anmäla ändrade familjeförhållanden till barnomsorgshandläggare i Oxelösunds kommun. Uppgiftsskyldighet för platsinnehavare Platsinnehavare ansvarar för att korrekta uppgifter lämnas via E-tjänst om förändringar som påverkar avgiftens storlek till exempel ändrade familjeförhållanden, avgiftsgrundande inkomst, arbetslöshet, föräldraledighet med mera. Utebliven uppgift om schema och/eller inkomst Vid utebliven inkomstuppgift och/eller schema uttas högsta avgift efter maxtaxan. När uppgifter för fastställande av rätt avgift inkommit till handläggaren justeras avgiften från det datum då rätt avgift skulle börjat gälla.

71 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) De inkomstuppgifter som vårdnadshavarna har lämnat till kommunen kommer att jämföras med den taxerade årsinkomsten hos skatteverket. Uppsägning och avstängning från förskola och pedagogisk omsorg Uppsägning från platsinnehavares sida Uppsägningstiden är två månader och räknas från och med den dag en uppsägning inkommer till utbildningsförvaltningen. Uppsägning lämnas via E-tjänst Platsinnehavare betalar avgift under hela uppsägningstiden. Uppsägning och avstängning från kommunens sida Uppsägning/avstängning från kommunens sida kan ske då: Plats inte nyttjas enligt överenskommelse I de fall då platsen inte nyttjas enligt schema eller särskild överenskommelse äger kommunen rätt att säga upp platsen. Uppsägningstiden är en månad, räknat från den dag som platsinnehavare mottagit kommunens beslut om uppsägning. Platsinnehavare betalar avgift under uppsägningstiden. Månadsavgiften inte betalas av platsinnehavaren I de fall platsinnehavaren inte betalar fastställd månadsavgift äger kommunen rätt att säga upp platsen. Uppsägning och avstängning från fritidshem Uppsägning från platsinnehavares sida Uppsägningstiden är två månader och räknas från den dag en uppsägning inkommer via E-tjänst Platsinnehavare betalar avgift under uppsägningstiden. Vid arbetslöshet utan varseltid och vid föräldraledighet får platsen sägas upp omgående, det finns dock möjlighet att behålla platsen i ytterligare en månad med ordinarie avgift. Uppsägning och avstängning från kommunens sida Uppsägning/avstängning från kommunens sida kan ske då: Plats inte nyttjas enligt överenskommelse I de fall då platsen inte nyttjas enligt schema eller särskild överenskommelse äger kommunen rätt att säga upp platsen. Uppsägningstiden är en månad, räknat från den dag som platsinnehavare mottagit kommunens beslut om uppsägning. Platsinnehavare betalar avgift under uppsägningstiden. Månadsavgiften inte betalas av platsinnehavaren

72 Riktlinje för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Datum (10) I de fall platsinnehavaren inte betalar fastställd månadsavgift äger kommunen rätt att säga upp platsen. Undantag från riktlinje Möjlighet finns att ansöka om undantag från kommunens riktlinjer gällande barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling enligt Skollagen 8 kap 5 eller 7, 14 kap 5 eller 6. Ansökan görs skriftligt på avsedd blankett som finns på respektive förskola/ fritidshem, samt på utbildningsförvaltningen. I ansökan ska barnets behov beskrivas. Intyg från exempelvis läkare/specialpedagog bör bifogas. Ansökan skickas till utbildningsförvaltningen. Beslut om undantag från riktlinje görs efter individuell prövning.

73 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Christer Åhlfeldt Utbildningsnämnden Revidering, Delegations- och verkställighetsordning för utbildningsnämnden 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut 1. Vidaredelegera yttranderätt om studieväg till Antagningskansliet i Nyköping 2. Godkänna redaktionella ändringar. 2. Sammanfattning Oxelösunds kommun ingår i ett samverkansområde med kommunerna Nyköping, Gnesta, Flen och Trosa, kallat GNOT. Samverkansområdet gäller utbildning i gymnasieskolor samt gemensamt antagningskansli. Oxelösunds kommun har även ett samverkansavtal med Nyköping och andra kommuner i regionen kallat Kolmårdsgrannar som endast reglerar utbildning i gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen har för avsikt att säga upp avtalet som reglerar samverkan inom GNOT. Ett nytt avtal ska upprättas som reglerar det gemensamma antagningskansliet. För att underlätta administrationen och ge en bättre och snabbare service till de sökande är det en fördel om antagningskansliet kan yttra sig om studievägen (nationellt program eller eventuell önskad nationell inriktning) erbjuds eller inte erbjuds i hemkommunen eller genom samverkansavtal med annan kommun/landsting. Yttrande från hemkommunen regleras i skollagen 16 kapitlet 48 samt 19 kapitlet 13. Utbildningsförvaltningen föreslår nämnden att revidera delegationsordningen vilket innebär att antagningskansliet yttrar sig i stället för utbildningschefen som gör detta i nuläget. Det har vidare uppmärksammats att delegations- och verkställighetsordningens 13 kapitel behöver justeras då ett kapitel hamnat under fel rubrik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Reviderad delegations- och verkställighetsordning Peter Rasmussen Utbildningschef Christer Åhlfeldt Administrativ chef Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

74 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Beslut till: Utbildningsförvaltningen (för åtgärd) Antagningskansliet, Nyköpings kommun (för kännedom)

75 Antagen Reviderad Delegations- och verkställighetsordning för utbildningsnämnden

76 Innehåll Om delegation i allmänhet... 1 Delegation och verkställighet... 1 Undantag från delegation... 1 Villkor för delegation och anmälan av beslut... 2 Vidaredelegation... 2 Övergång av delegationsrätt... 2 Förkortningar... 3 A. Delegater:... 3 B. Lagar och förordningar Allmänna ärenden Godkännande, förelägganden m.m. avseende enskild som huvudman för förskola, fritidshem eller motsvarande Kvalitet och inflytande Trygghet och studiero Åtgärder mot diskriminering och mot kränkande behandling Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolförordningen, Grundskolenivå SFS 2011: Fritidshemmet Gymnasieskola, Gymnasiesärskola... 15

77 14. Gymnasieförordningen m.m Kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna och folkhögskola Entreprenader m.m Ansvar inom delar av hälso- och sjukvårdslagens område m.m Personalärenden Anställning m.m Ekonomiärenden Budgetfördelning, kodförteckning och attesträtt Avskrivning och nedskrivning av fordran Interkommunala ersättningar samt ersättningar till fristående anordnare Bidragsansökningar, stöldersättning, krav m.m

78 Om delegation i allmänhet Utbildningsnämnden får uppdra åt ledamot eller anställd att besluta på nämndens vägnar (KL 6 kap 33). Genom sin delegations- och verkställighetsordning överför utbildningsnämnden beslutanderätten för angivna ärenden till delegat som får rätt att fatta självständiga beslut. Delegation innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Beslutet skall kunna överklagas, antingen genom laglighetsprövning, förvaltningsbesvär eller till Skolväsendets överklagandenämnd. Även att avge yttranden innebär självständiga bedömningar, trots att yttranden normalt inte kan överklagas. Delegation och verkställighet Det finns ingen rak skiljelinje mellan delegationsbeslut och verkställighet. Huvudregeln är att ett delegationsbeslut kräver en självständig bedömning medan verkställighetsbeslut fattas inom ramen för gällande lagstiftning och de politiska besluten som ett led i den löpande driften av verksamheten. Ett antal verkställighetsärenden som ligger i gränslandet mellan delegation och verkställighet finns med i delegations- och verkställighetsordningen och betecknas V för verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till utbildningsnämnden och kan heller inte överklagas. Undantag från delegation Av 6 kap 34 KL, följer att beslutanderätten inte får delegeras i följande ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till fullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68). 1

79 Villkor för delegation och anmälan av beslut Beslut som fattas med stöd av delegation är jämställt med ett av nämnden fattat beslut. Nämnden kan inte ändra delegationsbeslut, men kan när som helst återta beslutanderätten. Delegaten kan också överlåta till styrelsen att besluta och måste inte alltid utnyttja sin delegationsrätt. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering saknar laga verkan, d.v.s. det gäller inte. I vissa fall kan ett visst beslut i ett delegerat ärende få principiell betydelse genom oförutsedda omständigheter. Delegaten bör i sådana fall överväga att på eget initiativ lyfta ärendet för beslut i utbildningsnämnden. Fattade delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämndens nästkommande sammanträde i enlighet med av utbildningschefen fastställd rutin. Av anmälan ska följande framgå: beslutsfattare, beslutsdatum, hänvisning till den punkt i delegationsordningen beslutet stöder sig på samt beslutets innehåll i korthet Vidaredelegation Om en nämnd uppdrar åt en förvaltningschef att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd i kommunen att besluta i ärendet. Det innebär att förvaltningschefen i sin tur får delegera beslutanderätten vidare. Utbildningschefens beslut att vidaredelegera ska anmälas till utbildningsnämnden enligt ovan. Vidaredelegerade beslut ska anmälas både till utbildningsnämnden och till förvaltningschefen som delegerat beslutanderätten. Utbildningschefens rätt att vidaredelegera ska framgå av delegationsordningen. Övergång av delegationsrätt Om inget annat har angivits i delegationsordningen och ställföreträdare eller vikarie inte har förordnats, övergår delegationsrätten vid förfall för delegat, till närmast högre befattning. 2

80 Förkortningar D Delegation V Verkställighet A. Delegater: AC Ansvarig chef AHL Administrativ handläggare BOHL Barnomsorgshandläggare FC Förskolechef KC kommunchef KSO kommunstyrelsens ordförande NSE Nämndsekreterare UC Utbildningschef R Rektor UNO utbildningsnämndens ordförande UNVO utbildningsnämndens vice ordförande AKN Antagningskansliet, Nyköping B. Lagar och förordningar DL Diskrimineringslagen FL förvaltningslagen FV Förordningen om vuxenutbildningen GyF Gymnasieförordningen HSL Hälso- och sjukvårdslagen KL Kommunallagen OSL Offentlighets- och sekretesslagen PSL Patientsäkerhetslagen PuL Personuppgiftslagen SF Skolförordningen SL Skollagen TF Tryckfrihetsförordningen 3

81 1. Allmänna ärenden Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar Organisation A.1 Nämndens övergripande organisation av verksamheterna UC V Signering A.2 Tecknande av avtal för UN UC D A.3 Träffande av avtal inom verksamhetsområdet inom befintlig budget AC V Ombud A.4 Befullmäktigande av ombud, med undantag för upphandlingar, att föra nämndens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag, samt mottagande av delgivningar till nämnden UC D Brådskande Ärenden A.5 Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas Arkiv UNO ersättare UNVO D A.6 Beslut om gallring av nämndens handlingar UC D A.7 Fastställande av dokumenthanteringsplan UC D Sekretess A.8 Beslut om att neka utlämnande av allmän handling samt om utlämnande av allmän handling med förbehåll TF 2 kap 4, 6, 7, 9-11 samt OSL kap UC ersättare NSE D 4

82 Överklagan och omprövning A.9 Yttrande över överklagat delegationsbeslut Aktuell delegat D A.10 Omprövning av delegationsbeslut Aktuell delegat D Övrigt A.11 Avvisande av för sent inkommen handling gällande överklagan FL 24 NSE D A.12 Fastställande av nämndgemensamma administrativa rutiner, instruktioner och processer UC V A.13 Fastställande av rutiner, instruktioner och processer inom respektive verksamhetsområde AC V Representation och uppvaktningar (enligt fastställda regler för uppvaktning av förtroendevalda och anställda) A kr AC V A kr KC V A kr KSO D Behandling av personuppgifter A.17 Utse PuL-ansvarig PuL 37 UC D 5

83 2. Godkännande, förelägganden m.m. avseende enskild som huvudman för förskola, fritidshem eller motsvarande Skollagen 2, 8, 25 och 26 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar B.1 Förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 7 att lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen SL 26 kap 8 UC D B.2 Föreläggande för en huvudman att fullgöra sina skyldigheter om verksamheten inte uppfyller de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag SL 26 kap 10 UC D B.3 Tilldela en huvudman en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten SL 26 kap 11 UC D B.4 Beslut att avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa, den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller det i övrigt finns särskilda skäl mot ett ingripande SL 26 kap 12 UC V 3. Kvalitet och inflytande Skollagen 4 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar C.1 Klagomålshantering, åtgärda brister SL 4 kap 7 AC D 6

84 4. Trygghet och studiero Skollagen 5 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar D.1 Avstängning, helt eller delvis, i gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna SL 5 kap 17 R D D.2 Besluta om att beslut om avstängning gäller omedelbart SL 5 kap 17 2 st R D D.3 Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag, elev olämplig för praktisk tjänstgöring SL 5 kap 19 R D 5. Åtgärder mot diskriminering och mot kränkande behandling Skollagen 6 kap samt diskrimineringslagen. Avser alla skolformer, tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt skollagen Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar E.1 Ansvar och åtgärder enligt diskrimineringslagen, diskrimineringsförbud, målinriktat arbete, förebygga och förhindra trakasserier, likabehandlingsplan DL (2008:567) tillämliga delar AC V E.2 Utreda omständigheter och vidta åtgärder DL 2 kap 7 AC D E.3 Ansvar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i lagens sjätte kapitel SL 6 kap 5 AC V E.4 Se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever SL 6 kap 6 AC V E.5 Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling SL 6 kap 7 AC V 7

85 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar E.6 Se till att det upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever SL 6 kap 8 AC V E.7 Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden SL 6 kap 10 AC D E.8 Huvudmannen för verksamheten ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit SL 6 kap 14 AC D 6. Skolplikt och rätt till utbildning. Särskilda utbildningsformer Skollagen kap 7, 24, 29 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar F.1 Mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun SL 7 kap 5 UC D F.2 Ett barn får tas emot i särskolan utan sina vårdnadshavares godkännande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. SL 7 kap 5 3st UC D F.3 Elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan och en elev i grundsärskolan kan få sin utbildning i grundskolan SL 7 kap 9 UC D F.4 Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare SL 7 kap 10 UC D F.5 Börja grundskolan vid sex års ålder, om vårdnadshavaren begär det SL 7 kap 11 R V F.6 Frågan om skolpliktens förlängning för elever som inte har nått målen i högsta årskursen = senare upphörande SL 7 kap 13 R D 8

86 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar F.7 Skolpliktens tidigare upphörande för elever som uppnått målen SL 7 kap 14 R D F.8 Rätt att slutföra skolgången efter det att skolplikten har upphört (två år) SL 7 kap 15 R V F.9 Se till att skolpliktiga barn som inte går i skolan får föreskriven utbildning på annat sätt SL 7 kap 21 UC D F.10 Se till att eleverna i grundskolan och grundsärskolan fullgör sin skolgång SL 7 kap 22 R V F.11 Förelägga elevs vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter att göra det som vårdnadshavare är skyldig att göra för att elev skall fullgöra sin skolgång (Föreläggande får förenas med vite) SL 7 kap 23 UC D F.12 Beslut om rätt till utbildning för den som anses som bosatt i Sverige. Avser utbildning och annan verksamhet enligt skollagen SL 29 kap 2-4 UC D F.13 Mottagande i grundskola eller grundsärskola, på begäran av barnets vårdnadshavare, av barn som anses bosatta i utlandet I andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i grundskola SF 4 kap 2 1st, SL29 kap 2-4, SF 4 kap 2 2st UC D F.14 Ställa in undervisning för att hindra spridning av smittsam sjukdom eller på grund av annan tvingande omständighet R D F.15 Medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt SL 24 kap 23 UC D F.16 Återtagande av medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt SL 24 kap 24 UC D 9

87 7. Förskola Skollagen 8 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar G.1 Beslut att erbjuda förskola i den omfattning det behövs om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. G.2 Besluta att erbjuda förskola, om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. G.3 Se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds god miljö G.4 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål SL 8 kap 5 UC D SL 8kap 7 UC D SL 8 kap 8 FC V SL 8 kap 10 FC V G.5 Ansvar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det SL 8 kap 12 1st UC V G.6 Erbjuda motsvarande utbildning i fristående förskola SL 8 kap 12 2st BOHL V G.7 Vid särskilda skäl, komma överens med annan kommun om mottagande i annan kommuns förskola SL 8 kap 12 3st UC V G.8 Vid personliga förhållanden som utgör särskilda skäl ta emot barn från annan kommun i kommunal förskola (rättighet att bli mottagen) SL 8 kap 13 1st UC D G.9 Efter önskemål av barns vårdnadshavare ta emot barn från annan kommun i kommunal förskola (ej rättighet att bli mottagen) SL 8 kap 13 2st UC D G.10 Yttrande över förskola i annan kommun SL 8 kap 13 UC V 10

88 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar G.11 Ett barn ska erbjudas plats vid en förskola så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till vårdnadshavarens önskemål. SL 8 kap 15 BOHL V 8. Förskoleklass Skollagen 9 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar H.1 Mottagande av barn i förskoleklass tidigare än höstterminen det år barnet fyller sex år SL 9 kap 5 R V H.2 Kommunen anordnar förskoleklass i den utsträckning som krävs för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är berörda. SL 9 kap 12 2st UC V H.3 Vid personliga förhållanden som utgör särskilda skäl ta emot barn från annan kommun i kommunal förskoleklass SL 9 kap 13 1st UC D H.4 Efter önskemål av barns vårdnadshavare ta emot barn från annan kommun i kommunal förskoleklass SL 9 kap 13 2st UC D H.5 Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med annan kommun att denna i sin förskoleklassverksamhet ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen svarar för SL 9 kap 12 3st UC D H.6 Yttrande över förskoleklass i annan kommun för Oxelösundselever SL 9 kap UC V H.7 Beslut om placering av barn vid skolenhet i de fall kommunen frångår vårdnadshavarens önskemål SL 9 kap 15 2st R D H.8 Förskoleklassen ska medverka till att barn som har annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål SL 9 kap 10 R V 11

89 9. Grundskola Skollagen 10 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar I.1 Fastställande av läsårstider UC V I.2 Ansvara för att utbildning i grundskolan kommer till stånd SL 10 kap 24 UC V I.3 Vid särskilda skäl komma överens om att elev får gå i annan kommuns grundskola SL 10 kap 24 3st UC D I.4 Vid personliga förhållanden som utgör särskilda skäl ta emot elev från annan kommun i kommunal grundskola SL 10 kap 25 UC D I.5 Efter önskemål av elevs vårdnadshavare ta emot elev från annan kommun i kommunal grundskola SL 10 kap 27 UC D I.6 Yttrande över Oxelösundselevs skolgång i annan kommun SL 10 kap 25 UC V I.7 Åtgärder för elev som inte bor hemma SL 10 kap 29 3st I.8 Placering av elev vid skolenhet mot vårdnadshavarens önskemål SL 10 kap 30 2st UC R D D I.9 Placera en elev vid annan skolenhet än den som föräldrarna önskar, då det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. SL 10 kap 30 2st R D I.10 Bevilja skolskjuts i hemkommunen inom nämndens riktlinjer SL 10 kap 32 AHL V I.11 Beslut om skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning SL 10 kap 32 UC D I.12 Beslut om skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen SL 10 kap 33 UC D 12

90 10. Grundsärskola Skollagen kap 11 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar J.1 Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. SL 11 kap 8 R D J.2 Ansvara för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt SL 11 kap 24 UC V J.3 Vid personliga förhållanden som utgör särskilda skäl ta emot elev från annan kommun i kommunal grundsärskola SL 11 kap 25 UC D J.4 Efter önskemål av elevs vårdnadshavare ta emot elev från annan kommun i kommunal grundsärskola SL 11 kap 26 UC D J.5 Placera en elev vid annan skolenhet än den föräldrarna önskar, då det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. SL 11 kap 29 UC D J.6 Beslut om skolskjuts i hemkommunen inom nämndens riktlinjer SL 11 kap 31 2st AHL V J.7 Beslut om skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning. SL 11 kap 31 UC D J.8 Beslut om skolskjuts i annan kommun SL 11 kap 32 UC D 11. Skolförordningen, Grundskolenivå SFS 2011:185 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar K.1 Grundskolan Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. SF 9 kap 3 R D 13

91 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar K.2 Grundskolan Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden SF 9 kap 4 UC D K.3 Grundskolan Beslut om inackorderingstillägg för elever under 16 år Studiestödslagen 1999:1395, 2 kap 3 UC D K.4 Grundsärskolan Beslut om undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. K.5 Grundsärskolan Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. SF 10 kap 2 R D SF 10 kap 3 UC D 12. Fritidshemmet Skollagen 14 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar L.1 Erbjuda utbildning i fritidshem för elever i behov av särskilt stöd i sin utveckling p.g.a. fysiska, psykiska eller andra skäl. SL 14 kap 6 UC D L.2 Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. SL 14 kap 9 R V L.3 Erbjuda utbildning i fritidshem om eleven har eget behov p.g.a. familjens situation i övrigt SL 14 kap 5 UC D L.4 Beslut om skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning. SL 10 kap 32 UC D 14

92 13. Gymnasieskola, Gymnasiesärskola Skollagen kap 15,16,17,18,19 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar M.1 Beslut om stöd till inackordering för elever i skola med offentlig huvudman enligt riktlinjer SL 15 kap 32 AHL D M.2 Beslut om stöd till inackordering för elever i skola med offentlig huvudman enligt individuell bedömning. SL 15 kap 32 UC D M.3 Avge yttrande inför en anordnarkommuns mottagandebeslut i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan SL 16 kap. 48 SL 19 kap 13 AKN V M.4 Upprätta plan för introduktionsprogram SL 17 kap. 7 R V M.5 Tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan SL 18 kap 8 2st. UC D M.6 Beslut om skolskjuts i hemkommunen avseende gymnasiesärskoleelever SL 19kap 20 UC D M.7 Beslut om skolskjuts i annan kommun avseende gymnasiesärskoleelever SL 19kap 21 UC D 14. Gymnasieförordningen m.m. Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar N.1 Redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid GyF 4 kap 22 R V N.2 Beslut att elev ska få studiehandledning på sitt modersmål GyF 9 kap 9 R V Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar 15

93 N.3 Beslut om elevresor inom nämndens riktlinjer Lag (1991:1110) AHL V N.4 Beslut om elevresor efter individuell prövning Lag (1991:1110) UC D 15. Kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna och folkhögskola Skollagen kap 20, 21 Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar O.1 Beslut om nationella kursers uppdelning i delkurser FV 2 kap 9 R V O.2 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges FV 2 kap 9 R D O.3 Beslut om avvikelse från kursplan i utbildning i svenska för invandrare för elever med utvecklingstörning FV 2 kap 14 R V O.4 Beslut avseende information om kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare och påbyggnadsutbildning i syfte att nå de som har rätt till sådan utbildning samt motivera till deltagande. SL 20 kap R V O.5 Beslut om mottagning av elev i utbildning inom svenska för invandrare SL 20 kap 33 R V O.6 Beslut om upphörande av utbildning inom svenska för invandrare SL 20 kap 9 SL 20 kap 33 R D O.7 Beslut om möjlighet till svenska för invandrare i arbetslivet (på arbetsplatser etc.) samt svenska för invandrare i kombination med andra aktiviteter. Exempelvis validering, praktik och annan utbildning samt vid tid med ersättning enligt socialförsäkringsbalken. SL 20 kap 25 R V Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar 16

94 O.8 Beslut om samråd med arbetsförmedlingen avseende elever som deltar i utbildning i svenska för invandrare SL 20 kap 26 R V O.9 Beslut om samråd med arbetsgivare samt arbetstagarorganisationer avseende utbildning i svenska för invandrare. SL 20 kap 27 R V O.10 Utredning vid avstängning FV 7 kap 4 R V O.11 Beslut om att enstaka lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva inom svenska för invandrare. SL 20 kap 7 R V O.12 Beslut om att ta emot samt antagning avseende gymnasial vuxenutbildning. SL 20 kap 23 R V O.13 Beslut om att ta emot samt om antagande av sökande till grundläggande nivå samt gymnasial nivå från annan kommun. SL 20 kap 14 R V O.14 Beslut om att bevilja samt avslå sökande på gymnasial nivå till annan kommun SL 20 kap 14 R D O.15 Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra för elev SL 20 kap 9 R D O.16 Beslut om antagande av elev till särskild utbildning för vuxna i annan kommun SL 21 kap R V O.17 Beslut om att vissa lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva inom kommunal vuxenutbildning SL 20 kap 7 R V O.18 Beslut om bidrag för måltider och läromedel inom nämndens riktlinjer - AHL V 17

95 16. Entreprenader m.m. Skollagen 23 kap Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar P.1 Med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person, och i fall som avses i 4 tredje stycket med staten, om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad) SL 23 kap 1 UC D P.2 Inom förskolan, F-klassen, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad SL 23 kap 2 UC D P.3 Överlämna uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan på entreprenad. SL 23 kap 3 UC D P.4 Överlämna uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift SL 23 kap 6 UC D 17. Ansvar inom delar av hälso- och sjukvårdslagens område m.m. Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar Q.1 Utse verksamhetsansvarig inom skolhälsovården HLS 29, 30 UC D 18

96 18. Personalärenden Anställning m.m Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar R.1 Fastställande av arbetsår FV 2 kap 9 UC V R.2 Anställning av obehörig lärare för mer än sex månader SL 2 kap 19 R D 19. Ekonomiärenden 1. Budgetfördelning, kodförteckning och attesträtt Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar S1.1 Fördelning av tilldelade investeringsmedel KL 6:33 UC V S1.2 Tilldelning av attesträtt UC D 2. Avskrivning och nedskrivning av fordran Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar S.2.1 Beslut om nedsättning eller befrielse från avgift för plats inom förskola SL 8 kap 16 UC D S.2.2 Beslut om avstängning av plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem vid utebliven betalning enligt riktlinje SL 8 kap 16 SL 14kap 12 SL 25 kap 9 UC D 19

97 3. Interkommunala ersättningar samt ersättningar till fristående anordnare Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar S.3.1 Bidrag till enskilda huvudmän avseende barn och elever som börjar under kalenderåret SF 14 kap 1 UC D S.3.2 Ersättning till huvudman för fristående verksamheter inom skolväsendet eller pedagogisk omsorg avseende grundbelopp och tilläggsbelopp SL 8 kap 21, 22, 23, 9 kap 19, 20, 21, 10 kap 37, 11 kap kap kap kap 31, kap kap 11 UC D S.3.3 Avtal om ersättning till fristående gymnasieskola för elev i yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. SL 17 kap 29 UC D S.3.4 Åtagande om interkommunal ersättning (kommunal vuxenutbildning) SL 17 kap 29 3st R D S.3.5 Utdelning ur donationsfonden Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund R V S.3.6 Utdelning ur donationsfonden Stiftelsen för utgivande av premier till elev/elever folkbokförda i Oxelösunds kommun som studerar på gymnasieskola i Oxelösund R vid Campus Oxelösund R V S.3.7 Beslut om nivåer för tilläggsbelopp SL 2010:800 8 kap 23 9 kap kap kap kap kap kap kap 47 UC D 20

98 4. Bidragsansökningar, stöldersättning, krav m.m. Ärendegrupp/ärende Lagrum m.m. Delegat Kommentar S.4.1 Krav gentemot enskilda med anledning av skadegörelse, stöld m.m. R V S.4.2 Ansökan om externa medel (inklusive EU-medel) för projekt- och utvecklingsarbete m.m. UC V 21

99 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Kristina Sköld Utbildningsnämnden Öppna sammanträden för utbildningsnämnden 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Alternativ A: Öppna sammanträden införs. Alternativ B: Öppna sammanträden införs inte. 2. Sammanfattning I demokratiberedningens rapport (KS se sidan 6) kom följande fram när det gällde öppna sammanträden: Öppna nämndssammanträden innebär att alla som vill får sitta med och lyssna i samband med att kommunens nämnder har sammanträde. Kommunallagen ger möjlighet för fullmäktige att besluta om att nämnders sammanträden ska vara öppna för allmänheten. Ärenden som handlar om myndighetsutövning eller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska dock alltid handläggas inom stängda dörrar, 6 kap. 19 a kommunallagen (1991:900). Kommunallagen anger inte på vilket sätt sammanträden ska kungöras i de fall de kommer att vara offentliga. Det är upp till varje nämnd att lokalt finna den mest lämpliga formen för att ge allmänheten denna information. Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en undersökning 2013 bland 254 kommuner om öppna nämndssammanträden. Av dessa hade 36 kommuner samtliga nämndssammanträden öppna, och av dessa 36 var det 30 kommuner som hade öppna kommunstyrelsesammanträden. 76 kommuner har vissa nämndssammanträden öppna och 142 kommuner har inga öppna nämndssammanträden. Demokratiberedningen har hört av sig till några av kommunerna som har öppna sammanträden för att dela erfarenheter. Samtliga kommuner var positiva. Några negativa konsekvenser för öppna sammanträden i Oxelösunds kommun har inte heller identifierats. Utbildningsnämnden Det kan förekomma sekretess och ärenden som rör enskilda individer på utbildningsnämndens sammanträden. Om utbildningsnämnden beslutar sig för att ha öppna sammanträden kan nämnden besluta att låta en del av dagordningen vara stängd för allmänheten på de punkterna. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

100 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Medborgarens perspektiv Fördelarna med öppna sammanträden är att allmänheten och media får insyn i utbildningsnämndens arbete och att öppenheten ökar. Peter Rasmussen Utbildningschef Kristina Sköld Kommunsekreterare Beslut till: Kommunfullmäktige (för kännedom)

101 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (3) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Dnr UN Anmälan av delegationsbeslut Utbildningsnämndens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns Sammanfattning Utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av utbildningsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det utbildningsnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Beslut: Beslutsfattare Beslutsdatum Punkt i del. ordn Beslutets innehåll i korthet Peter A Beslut om fortsatt förskola Rasmussen pga familjens situation Peter A Beslut om utökad tid pga Rasmussen familjens situation Peter A Beslut om utökad tid pga Rasmussen familjens situation Peter I.11 Beslut att bevilja skolskjuts Rasmussen i hemkommunen efter individuell prövning. Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning. Utdragsbestyrkande Beslutet hittas Pärm Dispenser UF Pärm Dispenser UF Pärm Dispenser UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT-

102 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning M.6 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen avseende gymnasiesärskoleelever I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning. Britta Bergström Beslut om bidragsbelopp 2016 Peter A Beslut om utökad tid pga Rasmussen familjens situation Peter A Beslut om utökad tid pga Rasmussen familjens situation Utdragsbestyrkande 2016 UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Castor Dispenser Pärm UF Dispenser Pärm UF

103 Sammanträdesprotokoll Blad 3 Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Peter Rasmussen Peter Rasmussen Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen Peter Rasmussen I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning E7 Utredning om kränkande behandling E2 Avslutad utredning om kränkande behandling E7 Utredning om kränkande behandling E2 Avslutad utredning om kränkande behandling I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning I.11 Beslut att bevilja och avslå skolskjuts i hemkommunen efter individuell prövning. Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Br2015:04 Br2015:04 Br2015:05 Br2015:05 Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Pärm Skolskjuts taxi och busskort HT-2015-VT UF Utdragsbestyrkande

104 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Delgivningar Utbildningsnämndens beslut Redovisade delgivningar läggs till handlingarna. Delges: Kommunfullmäktige KF 153 Ansökan om utökad ekonomisk ram för lokalkostnader för Campus KF 152 Ansökan om vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå KF 151 Avräkning 2015 barn- och elevpeng Kommunstyrelsen KS 199 Projekt utsikt Utdragsbestyrkande

105 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Utbildningsnämnden Remiss- Välja yrke (SOU 2015:97) 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Anta skrivelse daterad som yttrande i ärendet. 2. Sammanfattning Oxelösunds kommun har mottagit slutbetänkandet av yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97) och ombetts att inkomma med synpunkter på förslagen som anges i utredningen. Dessa svar ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 29 februari Utbildningsförvaltningen har låtit berörda enhetschefer ta del av förslagen och den samlade bedömningen är att ställa sig bakom de förslag som anges. I utredningen nämns bland annat två nya paragrafer i skollagen. I kapitel 10 tillkommer paragraf 13a och i kapitel 12 tillkommer paragraf 13b. Dessa paragrafer behandlar praktisk arbetslivsorientering i årskurs 8 och 9 (kap 10) och årskurs 9-10 (kap 12). I övrigt ligger fokus på branschskolor, Yrkescollage och regional samverkan om yrkesutbildning inom yrkesvux. Lagförändringar som anges ovan kommer träda i kraft den 1 juli Beslutsunderlag Remiss Välja yrke (SOU 2015:97) Tjänsteskrivelse Välja yrke Peter Rasmussen Utbildningschef Erik Edwardsson Utvecklingsledare Beslut till: Remiss till Utbildningsdepartementet Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

106 Remissvar 1(1) Datum Dnr UN Utbildningsförvaltningen Erik Edwardsson Yttrande från Oxelösunds kommun - Välja yrke (SOU 2015:97) Oxelösunds kommun vill särskilt lyfta fram förslaget om praktisk arbetslivsorientering. Att få möta arbetslivet eller få delta i undervisning på ett yrkesprogram på gymnasiet är viktigt inför det stundande gymnasievalet. I arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret möter vi ungdomar som valt en gymnasial utbildning som de sedan inte fullgör, i flera fall för att de valt fel program. Därför tycker vi även att det är viktigt med en särskild utredning angående studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. I övrigt ställer sig Oxelösunds kommun bakom aktuellt slutbetänkande. OXL2621 v Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

107 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Anette Persson Telefon , anette.persson@oxelosund.se Utbildningsnämnden Revisionsrapport- Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Anta yttrande 2. Sammanfattning EY (Ernst & Young) har på uppdrag av kommunens revisorer granskat anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa. Utbildningsnämnden bör åtgärda följande tre punkter: Implementera riktlinje och informera om hur anmälan ska göras Prioritera att samverkan sker Se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet Vård- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden har antagit en riktlinje som beskriver samverkansområden och ansvarsgränser. Riktlinjen är kompletterat med rutinbeskrivningar och blanketter. De finns tillgängliga på Origo, kommunens digitala arbetsplats. Riktlinjen och rutiner är kommunicerade i utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och den samlade elevhälsan. Enhetschef för socialtjänst barn och utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen kommer att tillsammans informera om riktlinjen och anmälningsplikten på APT i alla utbildningsförvaltningens verksamheter. Samt ge information om vad som är viktigt att uppmärksamma, vilka stödinsatser barnet kan få och på vilket sätt vi ska samverka. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Revisionsrapport Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa. Missiv Granskning av rutiner kring anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Revisionsrapport Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa. Peter Rasmussen Utbildningschef Anette Persson Utvecklingsledare Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

108 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum UN Beslut till: Kommunfullmäktige (För åtgärd)

109 Oxelösund OXELÖSL'. ;0 KOMMUN Revisorerna ' -'., Till Handi.nr Diarienr Vård-och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige för kännedom Kommunstyrelsen för kännedom Granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa EY har på begäran av kommunrevisorerna granskat hur Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden säkerställer att samverkan, kunskaper om och rutiner för att anmälningsplikten för barn som misstänks fa ra illa fungerar. Bakgrunden är en IVO-anmälan från BVC-sköterskor inom landstinget i Oxelösund samt fallet Yara i Karlskrona. Vi konstaterar att det finns allvarliga brister. Vård- och omsorgsnamnden och Utbildningsnämnden har visserligen antagit en välskriven och tydlig riktlinje som innehåller samverkan och ansvarsgränser, blå när barn misstänks fara illa. Den ska troligen också antas av Kultur och fritidsnämnden. Riktlinjen tillgodoser lagstiftarens krav på hur anmälan ska göras och hur samverkan ska ske. Den är inte implementerad eller känd i verksamheterna. Meningen är att den ska kompletteras med rutiner och blanketter. Skriftliga rutiner är nödvändiga inte minst på grund av hög personalomsättning och sjukfrånvaro hos den anmälningspliktiga personalen. Nämnderna bör säkra att rutinerna tas fram inom rimlig tid. Det är VoN som ansvarar för att informera berörda nämnder om den anmälningsplikt som åligger kommunens alla anställda som arbetar med barn. Personal, som arbetar med barn verkar ha kännedom om att anmälningsplikten finns. Däremot saknar man delaktighet och kunskap om vad som händer efter anmälan och vilka insatser som barnet kan få. Personalen efterfrågar även kunskaper om vad som är viktigt att uppmärksamma och anmala vid oro för ett barn. VoN har inte alltid haft förutsättningar att medverka i samverkansarbetet kring barn som misstänks fara illa. Brist på rutiner, hög personalomsättning och oerfarna socialsekreterare är orsaker därtill. För att ta emot anmälan och göra en snabb första bedömning om allvaret i denna-även utanför kontorstid - finns organisation och rutiner hos socialtjänsten, vilket är positivt. Det är också positivt att det finns en öppenhet om att prata om oro i personalgrupperna och att arbetsledning och företagshälsovärd bedöms ge tillfredsställande stöd till berörda anställda. Det finns också nätverk och samverkansgrupper med landsting och polis.

110 Vi instämmer i EYs rekommendationer, som i korthet är Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas att upprätta en struktur för information till berörda, som haranmälningsplikt Dessutom bör enligt EY alla granskade nämnder dvs VoN, UN och KFN implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras prioritera att samverkan sker, se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet. Revisorerna önskar svar från VoN, UN och KFN med kopia till KF och KS före 30 mars Oxelösund den 7 december 2015 För Oxelösunds kommuns revisorer Agnteta Rönn Ordförande )/\y ufv ^CfH^/i / Thomas Tjäderhane Vice ordförande

111 Revisionsrapport 2015 Oxelösunds kommun Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa November 2015

112 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Rekommendationer

113 Sammanfattning EY har fått revisorernas uppdrag att granska att vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden säkerställer att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten gällande barn som far eller misstänks fara illa. Detta sker till viss del och förbättringsområden finns. En riktlinje, antagen av vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden tillgodoser lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan. Riktlinjen ska enligt intervjuerna antas även av kultur- och fritidsnämnden. Den är inte implementerad och inte känd inom enheterna. En struktur finns för att informera om innehållet till socialtjänsten och till ledningsgruppen inom utbildningsnämnden, vilket bör prioriteras av de granskade nämnderna. Information om anmälningsplikten och hur anmälan kan göras finns på kommunens hemsida. Detta var inte känt av de intervjuade. Socialtjänsten har informerat om anmälningsplikten och sitt arbetssätt vid besök hos de interna enheterna för ca två år sedan. Det har inte framkommit att socialtjänsten informerar de externa enheter som har en anmälningsplikt, förutom att den kan beröras vid de gemensamma möten som finns. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter, rekommenderar vi vård- och omsorgsnämnder att upprättas en struktur för detta. Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Personalen känner dock inte till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap är enligt Socialstyrelsen viktigt att möta de tveksamheter och den oro som kan uppstå hos personalen vid anmälan. Kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten, efterfrågas också. Vi rekommenderar att vård- och omsorgsnämnden i samarbete med utbildningsnämndens och kultur- och fritidsnämnden ser över detta för att säkerställa att barn som far illa eller riskerar att fara illa uppmärksammas. Riktlinjen säger att rektor/förskolechef ska göra anmälan. Det är viktigt att värna om en fortsatt tillit hos föräldrar och barn till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte den personal som uppfattat den oroande situationen och familjen konkret talar om situationer. Det saknas skriftliga rutiner i övrigt inom enheter om hur anmälan ska göras. Exempelvis efterfrågas också stöd gällande i vilka situationer föräldrarna i första hand kan motiveras till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Detta bör ses över inom utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Arbetsledningen tar ett ansvar för att ge detta stöd till personal som gör anmälan och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. De rutiner som finns för mottagande av anmälan hos socialtjänsten säkerställer att en bedömning snarast görs kring allvaret i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Riktlinjen visar att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas, vilket är i överensstämmelse med Socialstyrelsens 1

114 rekommendationer. Denna rutin följs inte i dag, enligt intervjuerna pga av en hög belastning hos socialtjänsten. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över av vård- och omsorgsnämnden. Riktlinjen tillgodoser att ansvarsgränserna mellan nämnderna är tydliga och visar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Olika kompetenser utnyttjas genom nätverket VITS och förutsättningar finns för att nå en helhetssyn där ett gemensamt stöd bäst kan ges till barn och familj. En rutin finns för samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella vilken följs. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Även detta bör ses över av vård- och omsorgsnämnden. 2

115 1 Inledning 1.1 Bakgrund Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att erbjuda stödinsatser och ingripa till barns skydd. Anmälningsplikten 1 föreligger hos myndigheter och befattningshavare som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och unga. Undersökningar visar att det finns ett stort gap mellan antal barn som misstänks fara illa och de som anmäls. En orsak är brist på kunskap samt kännedom om socialtjänstens arbetssätt. Också tillsynsmyndigheten har uppmärksammats att anmälningsskyldiga myndigheter inte tillräckligt ofta anmäler när ett barn far eller misstänks fara illa till socialtjänsten. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten. De verksamheter som finns runt barnet behöver samverka och använda sig av varandras kompetens. Socialtjänsten ska verka för att det finns en samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys sett skäl att genomföra granskningen. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer nämnderna att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten hos de myndigheter som omfattas av den? Fokusområden Information till de anmälningspliktiga verksamheter, externa som interna, om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga verksamheterna Rutiner hos anmälningspliktiga verksamheter att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Administrativa rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till vård- och omsorgsnämndens, utbildningsnämndens och kulturoch fritidsnämndens ansvar och berör barn i alla åldrar. 1.4 Revisionskriterier Kommunallagen Socialtjänstlagen Skollagen 1 Socialtjänstlagen 14 kap 1 1

116 1.5 Metod Granskning och analys har gjorts av styrande dokument, riktlinjer och rutiner. Intervjuer har genomförts med (sammanlagt åtta intervjuer): biträdande rektor, representant för elevhälsan och lärare på 6 9 skola rektor för en F-5 skola specialpedagog, representant för elevhälsan och lärare på F-5 skola förskolechef för två förskolor förskolepersonal på en förskola tf socialchef och områdeschef socialförvaltningen tf enhetschef barn- och ungdom timanställd handläggande socialsekreterare (telefonintervju) kultur- och fritidschef och fritidsgårdsföreståndare Rapporten är sakavstämd hos intervjuade chefer och kvalitetssäkrad internt inom EY. 2

117 2 Resultat 2.1 Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Enligt Socialtjänstlagen finns en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 2. Den ansvariga nämnden bör informera de anmälningspliktiga verksamheterna om bestämmelsen och sitt arbetsätt. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör nämnden se till att det finns lättillgänglig och lättförståelig information på kommunens webbplats om hur en anmälan om missförhållanden kan göras. Utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har antagit gemensamma riktlinjer för samverkan 3 som riktas till barn och unga i förskoleåldern, skolåldern och gymnasiet vilka, enligt riktlinjen, ska kompletteras med rutinbeskrivningar till varje samverkansområde. Enligt intervju inom fritidsförvaltningen kommer riktlinjerna att antas även av kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsföreståndaren har ingått i den grupp som arbetat fram förslaget. Riktlinjen säger att: Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälan ska ske skriftligt, innehålla korrekta uppgifter och anmälaren ska tydligt redovisa och beskriva vad oron eller misstanken består i. Personer som i sin yrkesutövning känner oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt och kan inte vara anonyma. Socialtjänsten har skyldighet att informera om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro, det kan ske utan att barnets namn lämnas ut. Den som gör anmälan till socialtjänsten ska informera vårdnadshavarna om att en anmälan gjorts. Socialtjänsten ansvarar för att ett möte kommer till stånd mellan förskolan/skolan, socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna när anmälan gjorts. Syftet är att tydliggöra anmälan, undvika misstolkningar samt komma överens om hur återkoppling kan göras till anmälaren under en eventuell utredning. Det finns en blankett som tillgodoser Socialstyrelsens rekommendation om att socialtjänsten skriftligt bekräftar till anmälaren att anmälan tagits emot. Om anmälaren särskilt begär det har socialnämnden en skyldighet att informera den som gjort anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Också för detta finns en blankett. Det finns situationer där vårdnadshavaren inte ska informeras om att anmälan gjorts. 2 Socialtjänstlagen14 kap 1 3 Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden ( ): Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn och utbildning UN VON

118 Information för att implementera riktlinjen kommer att ges till socialsekreterargruppen och till ledningsgruppen inom utbildningsförvaltningen. Enhetschef barn och unga och samordnare inom utbildningsförvaltningen har getts ett ansvar för detta. En blankett har tagits fram som visar frågeställningar som är viktiga när en anmälan upprättas. Exempelvis varför anmälan görs, hur länge oron funnits, är det akut fara för barnet, vad som fungera bra i barnets situation. Inte heller denna är ännu implementerad. Enligt intervjuerna ges information om/diskuteras anmälningsplikten framförallt i samband med oro för ett specifikt barn på respektive enhets ordinarie träffar, exempelvis arbetsplatsträffar. Chef eller personal som ingår i elevhälsan ger information och kan diskutera situationen med den som känner oron. I några av intervjuerna fanns ingen erfarenhet av anmälan till socialtjänsten En av förskoleenheterna som ingått i granskningen har information om anmälningsplikten som en punkt vid introduktionen till nya medarbetare. Socialtjänsten har informerat vid flera enheter för uppskattningsvis cirka två år sedan. Samtliga intervjuade kände inte till detta men socialtjänsten bekräftar att detta gjordes. Anledning var att socialtjänstens personal uppfattade att det fanns en brist på kunskap kring anmälningsplikten varför detta initierades. På kommunens hemsida finns information om anmälningsplikten. Misstänker du att någon far illa och behöver hjälp? Vid misstanke om att någon far illa bör du kontakta Socialtjänsten för rådgivning eller anmälan. I samband med anmälan kan du begära att få vara anonym. Anmälan görs antingen per telefon eller per brev. All personal arbetar under sekretess och inga uppgifter lämnas ut till obehöriga. Här finns också kontaktuppgifter. Ingen av de intervjuade kände till denna information. De intervjuade cheferna uppger att information om vad som händer vid anmälan har getts vid ledningsmöten. Information om plikten berörs också vid konsultationer som ges av socialsekreterarna. All anmälningspliktig personal är välkommen att ringa och bolla anonymt kring ett barn/en elev om oro finns. Rutinerna kring VITS och SIP 4 innebär också att kunskap om anmälningsplikten sprids, enligt intervjuerna. Vid fler intervjuer uppges att information om anmälningsplikten brister. Information söks ibland utanför kommunens information. I flertalet intervjuer har man ingen kännedom om lokala riktlinjer eller rutiner. Enligt intervju med socialsekreterare tar de anmälningspliktiga verksamheterna inom landstinget ett eget material för anmälan. Bedömning Den nya riktlinjen bedöms tillgodose lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras och samverkan i samband med anmälan. Rutinen är relativt ny och vid flera intervjuer inte känd. En struktur finns för att informera om innehållet till samtliga enheter, vilket är tillfredsställande och bör prioriteras. Enligt riktlinjen ska rutinbeskrivningar utarbetas till respektive samverkansområde, detta har inte påbörjats. 4 VITS och SIP förklaras under Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa. 4

119 Information om anmälningsplikten finns också på kommunens hemsida, vilket är i överenstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer. Detta var dock inte känt av de intervjuade. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter rekommenderar vi att en struktur för detta upprättas. 2.2 Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga De intervjuade inom förskola/skola och fritidsektorn upplever i stort att de ha tillräckliga kunskaper om att anmälan ska göras. Man efterfrågar kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma för att se behov av stöd hos barn och familj eller tecken på att ett barn riskerar att fara illa. De intervjuade inom förskola, skola och fritidsgård saknar kunskap om vad som händer med anmälan när den tagits emot av socialtjänsten, dvs saknar kunskaper om socialtjänstens arbetssätt. Socialtjänsten menar att de anmälningar som kommer från förskola/skola/fritid är relevanta och innehåller en beskrivning av vad som orsakat oron. Ibland görs anmälan som beskriver händelser som skett flera månader tidigare. Det händer ibland även att det går flera dagar efter en akut händelse innan anmälan görs, enligt socialtjänsten. Bedömning Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Socialstyrelsen har uppmärksammat att anmälningar görs i alltför ringa omfattning och ser att en grund för detta är att personalen inte känner till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap saknar i hög grad hos de anmälningspliktiga verksamheterna varför rekommenderas att också låta denna information bli en del i lokala styrdokument. Med fördel integreras också information för att sprida kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten. 2.3 Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Utöver den ovan beskrivna riktlinjer finns inga skriftliga rutiner vid de enheter där personal intervjuats om när en anmälans ska göras. Om oro finns för ett barn/elev förs oftast samtal med chef och med kollegor i arbetslaget. En möjlighet finns också att föra diskussionen med elevhälsan 5. På vissa skolenheter görs alltid detta. Exempel ges på att hur personal som ingår i elevhälsoteamen kan uppfatta saker olika och har svårigheter att hitta ett gemensamt förhållningssätt vid orossituationer. Vid intervjuerna framkommer att det alltid är enhetens chef som står bakom anmälan som alltid görs skriftligt, vilket är i överenstämmelse med den antagna riktlinjen. Ibland föregås 5 Här ingår oftast representant från ledning och lärare, syo, skosköterska, specialpedagog. Tillgång finns ofta till psykolog och läkare vilka kan konsulteras. Elevhälsan träffas kontinuerligt men kan också sammankallas för specifika behov. 5

120 anmälan av ett samtal med socialtjänsten. Det är vanligast att föräldrarna informeras innan anmälan görs. Det framkommer att det hänt att personal på förskola/skola kontaktat socialtjänsten i situation som uppfattats som akut men att man inte lyckats att nå någon. Personalen saknar en blankett för vad som bör finnas med i en anmälan. Några enheter talar om möjligheten att göra en öppen anmälan, vilket betyder att socialtjänsten bjuds in till ett möte med personal och föräldrar, där situationen som oroas presenteras för socialtjänsten. Vid några av intervjuerna förs fram att det kan vara värdefullt att kunna diskutera med och motivera föräldrarna till att ta emot stöd. Flera uppger att de ser större möjligheter att nå familjen med stöd om anmälningsförfarandet går bra och föräldrarna har en förståelse för varför den görs. I några fall uppges att de upplever att socialtjänsten i högre utsträckning beslutat att bevilja stöd om en anmälan görs (i stället för en ansökan från föräldrarna). Vid samtliga intervjuer inom de anmälningspliktiga verksamheterna sägs att det saknas återkoppling från socialtjänsten då en anmälan gjorts. Personalen vet inte vad som sker inom socialtjänsten och inte om barn och föräldrar får stöd eller inte. Detta innebär också en osäkerhet om anmälan ska göras igen om situationen inte förändras. Socialtjänsten bekräftar att brister finns gällande återkoppling till den som gjort anmälan. Orsak uppges vara bristande rutiner och arbetsbelastning. Rutinen om att hålla ett möte mellan socialsekreterare, den som anmäler och föräldrar/barn, följs oftare gällande något äldre barn, enligt socialtjänsten. Man uppger också att detta inte genomförs så ofta med anledning av en ökad arbetsmängd. Totalt 26 anmälningar har fram till den siste oktober i år lämnats från de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Sex stycken kommer från förskolan, 18 kommer från skolan och två kommer från fritidgården. Orsak till anmälan från fritidsgården är en oro som härrörs till vårdnadshavarens möjligheter att möta barnets behov (miljöfall), från förskolan är antalet lika fördelat mellan oro för barnets miljö och orsaker som härrörs till barnets beteende. Från skolan är beteendefallen flera, 12 av de totalt 18 anmälningarna. Bedömning Skriftliga rutiner för hur personal ska agera vid oro för att ett barn far illa efterfrågas och vi bedömer att det finns frågetecken där riktlinjerna inte ger det stöd som efterfrågas. Detta omfattar i vilka situationer det finns skäl att i första hand motivera föräldrarna till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Intervjuarna bekräftar att det är rektor/förskolechef som står för anmälan, men också att detta kan medföra att den som står barnet/eleven närmast inte blir delaktig i de möten som kan planeras med familjen. Detta riskerar att försvåra den fortsatta relationen mellan familj och förskola/skola. Vi bedömer att det är viktigt att värna om en fortsatt tillit till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte anmälare och familj konkret kan tala om situationer. Att återkoppling görs från socialtjänsten vid anmälan bör ses över för att stärka att samarbete och för att bekräfta att anmälan tagits emot. 6

121 2.4 Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn I första hand ges stöd från kollegor och från närmaste chef. Elevhälsoteamet nämns som ett gott stöd om anmälan övervägs. Om behov finns anlitas företagshälsovård för enskilda samtal med personal i samband med anmälan. Vid intervjuerna beskrivs en öppenhet att tala om oro i personalgrupperna vilket innebär ett stöd. Socialtjänstens personal ser inte att de har en uppgift att ge stöd i situationer där anmälan görs utöver den rent informativa roll som finns. Bedömning Intervjuerna påvisar att det finns en medvetenhet om att stöd kan behövas vid en situation där en enskild medarbetare känner en oro för ett enskilt barn och anmäler detta till socialtjänsten. En beredskap finns hos de intervjuade chefer för att ge detta stöd och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. 2.5 Rutiner för att ta emot anmälan Nämnden bör ha rutiner för att för att säkerställa att det finns personal som kan emot anmälan såväl under som efter kontorstid. Inom socialtjänsten finns en mottagningsenhet där en socialsekreterare tar emot anmälan och gör en första bedömning gällande behov av akuta insatser. Anmälan kan tas emot personligen, via telefon, mail eller fax, Om anmälan inkommer via mail finns rutiner för att alla mail blir lästa även vid ledigheter. En beredskap finns för att ta emot anmälan efter kontorstid. En socialsekreterare har beredskap liksom en politiker för eventuellt beslutsfattande. Anmälan kommer då via polis. Chef finns alltid i bakjour Inom socialtjänsten har en blankett tagits fram som visar bekräftelse till anmälare att anmälan tagits emot. Här kan också information ges om att ett möte kommer att hållas med anledning av anmälan och information om anmälan lett till att utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Denna kommer att implementeras i verksamheten. Att samla till ett anmälningsmöte eftersträvas men fungerar inte så bra just nu enligt intervjuerna. Bedömning De rutiner som finns för mottagande av anmälan tillgodoser att en bedömning görs kring allvarligheten i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Rutinerna visar också att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Denna rutin följs inte i dag enligt intervjuerna pga av en hög belastning. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över. 2.6 Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Vård- och omsorgsnämnden har skyldighet att aktivt verka för och samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Genom samverkan tillför de olika aktörerna kunskap för att komma fram till en helhetsbedömning av behov samt att planeringen kring insatserna ges samtidigt från flera huvudmän. 7

122 Utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens gemensamma riktlinjer för samverkan beskriver de olika nämndernas ansvar. Den påvisar att gemensamma mål finns för nämnderna gällande barn och unga vilka kräver samverkan för att kunna nås. Riktlinjen visar att samverkan ska ske mellan förskola/skola och socialtjänst vid placering av barn och unga, kring icke skolpliktiga elever aktivitetsansvaret, mellan förskola/skola, kultur och fritid och socialtjänst när det finns en oro för att barnets bästa inte tillgodoses, vid oroande frånvaro sker samverkan mellan grundskolan, grundsärskolan och socialtjänsten. En anmälan till socialtjänsten syftar till att ge stöd till eleven och vårdnadshavaren så att eleven kommer tillbaka till skolan. Nätverket VITS är ett samverkansforum där kan frågor lyftas frågor kring barn och ungdomar där samverkan behövs samt ett forum för att diskutera gemensamma frågor på en mer övergripande nivå. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med familjen om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. För detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner och landsting och gemensamma verktyg, rutiner och mallar. Koordinaten Ung ansvarar för att kommunens nätverksgrupp gällande ungdomsfrågor. Övriga deltagare är socialtjänsten, polis, Breviksskolan, ungdomsmottagningen och kyrkan. I en skriftlig information ( ) finns samverkansrutiner för skola och socialtjänst vid oroande frånvaro. Här framgår att rektor ansvarar för att involvera elevhälsan samt samverka med andra samhällsfunktioner, socialtjänst, polis, BUP och habiliteringsverksamheten. En blankett finns för anmälan som ger stöd för vad anmälan bör innehålla 6 i dessa situationer. Informationen visar också hur ett ärende kan lyftas i VITS och vad som bör föregå detta 7. En större samverkan med socialtjänsten tror man skulle kunna leda till att en större möjlighet att hjälpa barn i behov av stöd och att komma längre med de insatser som ges. De förs fram i flera intervjuer att elevhälsoteamen ibland förväntat sig att socialtjänsten ska medverka vid teamens möte men ingen har kommit. Vid intervjuerna uppges att en stor personalomsättning, ibland brist på erfarenhet och brist på kontinuitet i socialsekreterargruppen försämrar förutsättningarna för samverkan. Socialtjänsten menar att SIP rutinen fungerar och att möten för att upprätta en samordnad planering ofta görs. Vid intervjuerna konstateras att det inte alltid är den personal som oftast möter barnet som finns med från förskola/skola vid dessa möten. Det kan oftare vara exempelvis en specialpedagog. 6 Orsak till anmälan, hur länge oron funnits, eventuell akut fara för barnet, om anmälarens informerats, vad som fungerar bra. 7 Godkännande av och återkoppling till vårdnadshavarna, vem som kallar 8

123 VITS möten uppskattas enligt intervjuerna. Det krävs ett godkännande av föräldrarna eller att barnet diskuteras anonymt. Att här ha tillgång till övriga professioner som kan ge stöd till barn vidgar kunskaperna och kan leda till samverkan. I kommunens finns också en samverkan mellan framförallt socialtjänst, fritidsgården och polis i syfte att förebygga kriminalitet, i den sociala insatsstyrkan (SIG). Vid intervjun inom fritidsförvaltningen framkommer att man där arbetar med flera aktiviteter för barn och unga som man i större utsträckning ser skulle kunna vara värdefulla insatser för barn och unga i behov av stöd. Detta för såväl gällande brister i trygga vuxenkontakter som problem som härrörs till barnets/den unges eget beteende. Utifrån detta efterfrågas en större samverkan med framförallt socialtjänsten. Bedömning Riktlinjen för samverkan visar att samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ska ske. Riktlinjen är antagen av båda nämnderna och kommer, enligt intervjuerna, också att antas av kultur- och fritidsnämnden. En förutsättning för samverkan är att de samverkande parternas ansvarsgränder är tydliga. Riktlinjen bedöms tillgodose detta. Den påvisar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Vi bedömer att nätverket VITS är ett forum där olika kompetenser utnyttjas för att nå en helhetssyn på situation och hur ett gemensamt stöd bäst kan ges. En samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella sker. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Detta bör ses över. 9

124 3 Rekommendationer Implementering av riktlinjen med information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan bör prioriteras av samtliga i granskningen aktuella nämnder. En struktur bör upprättas inom vård- och omsorgsnämnden för information till interna som externa enheter som har anmälningsplikt. För att säkerställa att befogade anmälningar görs bör nämnderna gemensamt verka för att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn far illa, vad som händer vid anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Aktuella nämnder bör gemensam upprätta rutiner för vägledning om när det kan vara befogat att motivera föräldrar att själva söka stöd eller när en anmälan ska göras. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att riktlinjen följs gällande återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att förutsättningar finns för socialtjänsten att följa riktlinjen gällande samverkan Lena Brönnert Uppdragsledare och projektledare 10