77. LJUNGBYÅN MELLAN ORRANÄSSJÖN OCH MYNNINGEN. Kartblad 177/1935. Stationsnamn

Transkript

1 S T A T E N S M E T E O R O L O G I S K - H Y D R O G R A F I S K A A N S T A L T F Ö R T E C K N I N G Ö V E R S V E R I G E S V A T T E N F A L L 77. LJUNGBYÅN MELLAN ORRANÄSSJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 177/1935 Läge. Geografiska och geologiska förhållanden. S G Ka îte derb ör ds stafj ort_ H VafÉenän^dssfafioTL 30 k. 509 Den del ay Ljungbyån, so här behandlas, ofattar sträckan ellan Orranässjön och ynningen i Östersjön och har en längd av 51.7 k räknat efter den södra av de två älvgrenarna ellan Torstorp och Källstorp. Efter den norra älvgrenen är längden 3.7 k längre. Det tillhörande kartbladet har benänts 77.1 Orreforsfallet. Orådet återfinnes på de topografiska kartbladen 21 Åseda, 16 Lessebo och 17 Kalar i skala 1: I adinistrativt avseende tillhör orådet Iiälleberga socken av Uppvidinge hårad i Kronobergs län^madesjö, S:t Sigfrids, Ljungby och Hosso socknar a Södra ^Möre härad, Ivristvalla, Förlösa och Dörby socknar av Norra More härad i Kalar län. Vattenrättsligt hör orådet till Söderbygdens vattendostol. Ljungbyån koer från ett yroråde nordost o Kosta, där den lilla sjön Svartegöl belägen c:a 270 ö. h. kan räknas so dess källa. Den flyter härifrån i östlig till sydöstlig huvudriktning och är ycket obetydlig ända till dess den strax ovan inflödet i Orranässjön förenar sig ed ett från sydväst koande tillflöde, Barkströ. Efter utloppet av Orranässjön går den fortfaiande i saa huvudriktning i ett slingrande lopp i en föga arkerad dal och ofta uppdelad i flera grenar. Dessa förgreningar, so äro karakteristiska för flera av det såländska höglandets östliga åar fastän ingenstädes sa vanliga so i Ljungbyån, hava förklarats ed att orådet utgör gaal översilningsark uppkoen fraför den ovan havsytan avsältande landisens kant. Sannolikt bero de dock i hög grad även på den olikforiga landhöjning so trakten varit utsatt för efter den kvartära landisens avsältning. Den est betydande förgreningen sträcker sig över ett avstånd av ett par il ellan lorstorp, där ån uppdelas i två ungefär lika vattenförande huvudgrenar och Källstorp, där de två grenarna återförenas. Av dessa två grenar är särskilt den södra på inånga ställen ytterligt obestäd och förgrenad. Ett stycke nedo föreningsstället ottager ån sitt största tillflöde, Madesjöån. Äns huvudriktning övergår från ungefär vid Maltebo till att bli allter sydlig och när den koer in på den odlade slättbygden norr o Ljungby är riktningen nästan rakt nord sydlig. Vid Ljungby gör ån eellertid en krök i östlig riktning ot ynningen. Än har en brant lutning efter hela sitt lopp. Orranässjön, belägen 52 k från utloppet i havet, ligger 166 ö. h. och edellutningen uppgår således till 3.2 per k. Forsarna följa vanligen tätt efter varandra. Lugnvattnen äro få till antalet och vanligen obetydliga till sin utsträckning. De största fallen förekoa vid Orrefors, Flerohopp och Skäryd. Ljungbyåns översta och ellersta del sträcker sig över det såländska höglandets östsluttning och kan karakteriseras såso ett ot sydost sluttande platåland. Den nedersta delen är ett flackt slättland. Orådet har en utpräglad längdutsträckning i nordväst sydostlig riktning ed en största längd av c:a 50 k och en största bredd av c:a 20 k. Orådet är bredast ungefär i itten och avsalnar både åt källan och ynningen. Dess högsta partier i nordväst ligga ellan 225 och 275 ö. h. Berggrunden består ino övre delen av orådet av hälleflinta. Denna är till sin struktur tät och saknar parallellstruktur en är i stället ofta skiktad ända till skiffrighet. Vid Orranässjön börjar graniten att uppträda särskilt söder o vattenorådet och den blir längre ned från och ed trakten av Maltebo och till Ljungby den nästan allenarådande bergarten. Graniten tillhör Växjögraniternas grupp och kan i stort sett karakteriseras såso en Sp oftast edelkornig grå till rödaktig bergart, er eller indre rik på örka ineral, biotit och hornblände. Berggrunden ino nedre delen av orådet utgöres av kabrisk sandsten. Denna sandsten, so bildar berggrunden ino större delen av Kalar läns kustdel, har visserligen endast påträffats i fast klyft på några ställen, en på grund av lösa sandstensblock i oränen och den jäna topografien ino sandstensorådet har dess ungefärliga utbredning blivit fastställd. Av orådets lösa jordarter har oränen utan jäförelse den största utbredningen. Den har bildats av inlandsisen, so när den skred fra över arkytan tog ed sig en ängd löst aterial so bearbetades till den osorterade blandning sten, grus, sand och lera so bildar oränen. Man skiljer ellan bottenorän och ytorän. Av dessa är den förstnända hårt packad, edan den senare är luckrare och för en större ängd av lösa block och stenar. Bottenoränen är ino orådet den vanligaste, en särskilt okring ellersta delen av flodsträckan, öster och väster o Maltebo, förekoer blockrik orän. Sådan orän är givetvis ycket svårodlad en är vanligen en god skogsark. Rullstensgrus förekoer i ganska stor utsträckning. Geno orådet går en stor och på en del platser väl utbildad grusås, kallad Nybroåsen. Den kan sägas börja i trakten väster och söder o Orranässjön, där stora ed kullar och ryggar utbildade grusfält utbreda sig. Den fortsätter därifrån i sydostlig huvudriktning föga utbildad och ed ånga avbrott till trakten nordväst o Nybro, där återigen stora grusfält uppträda. Den fortsätter över Nybro, väster o S :t Sigfrid till Vassolösa och Hagby och är särskilt i sin nedre del utärkt geno sin stora bredd. Till denna huvudås tillstöta indre biåsar från norr so era beröra ån. Den största av dessa, Ljungbyåsen, följer från trakten väster o Kristvalla Ljungbyåns riktning i huvudsak ellan dess båda grenar, skär över södra grenen vid Skäryd, går därefter väster o ån till Harby, där den går över på östsidan. Vid Ljungby skiljes åsen och ån, då den förra fortsätter sin sydliga riktning ot Vassolösa edan ån kröker åt öster. En andra biås uppträder i en arkerad rygg uted ån nedo Flerohopp, går därifrån i sydostlig riktning tvärs över flodorådet och tillstöter huvudåsen nordväst o S :t Sigfrid. Ett par särre osaanhängande biåsar so koa från nordväst tillstöta Nybroåsen i trakten sydost o Orrefors. När istäcket drog sig tillbaka från orådet gick havet, den baltiska issjön, fra till trakten av Maltebo. I detta hav och dess senare utvecklingsstadier, Ancylussjön och Litorinahavet, avsatte floderna sedient, sand och lera. Dessa avlagringar gå dock sällan i dagen därför att de överlagras av yngre bildningar, sväsand och lera, gyttja och torv. Särskilt är orådet rikt på sand so utsväats från rullstensåsarna och i indre utsträckning från oränen. Eullstensåsarna hava härigeno ofta förvandlats till utbredda sandfält utan saanhängande arkerade ryggar. De djupare depressionerna voro när landet steg upp ur havet vattenfyllda, en dessa i allänhet grunda sjöar ha nu estadels försvunnit geno igenväxning. Orådet är till större delen skogbevuxet. Ino den övre delen förekoer nästan uteslutande barrskog, ino den nedre äro lövskogar bestående av ek, lind och andra lövträd vanliga. Jordbruket är dock huvudnäringen. Ino den övre delen, där odlingarna vanligen ed ycken öda upptagits i de steniga och agra oränarkerna, är dock den odlade arealen liten och bebyggelsen gles. Längre ned där jordånen blir era sandig är åkerarealen större och särskilt rullstensåsarnas sandiga randoråden utärkas av en tätare bygd. Närast kusten blir bygden tätare och era jänt fördelad. Ino östra Såland finnes sedan gaalt en utbredd glasindustri och den förnästa fabriken, Orrefors, ligger- vid Ljungbyån och hätar sin drivkraft därifrån. För övrigt drivas endast ycket obetydliga företag av Ljungbyåns vatten. På grund av sitt läge på östsidan av det såländska höglandet är orådet Nederbörd. förhållandevis nederbördsfattigt. Stationsnan Medelnederbörd i S-h. Beteckning ö. h. B r bef s ra» a Sävsj öströ... S Grönåsen G Kiraåla... Ka Orrefors Of N S Ölvingstorp Svartingstorp... Sp Medeltal S i naj «_i. 0» a (ra t pes O e+* p o p- a> ft t»»t

2 2!! i 1 Nedei-linl i 'f i livdtülal loi v stationerna i ta"bellen 1! 1 ellan Torstorp ocli Källstorp. Månadsedia, karakteristiska vattenängder o eli avrinningens varaktighet för tiden vid Källstorp hava saanställts i nedanstående tabeller. Nederbördsoråde, edelvattenängd och edelavrinning för ånad och år vid Källstorp Nederbördsoråde 344 kvk jan. febr. ars april aj juni juli ang. sept. okt. nov. dec. år Bifloder och sjöar. Vattenstånd. jinijlebp.fnmi-s iprilfnihj jjl juli [aiig'.jseph. okt. iiovjdec. Den övre västra delen, so ligger på höglandet, har den största nederbörden. Nederbörden inskar österut och nedre delen ligger ino ett av vårt lands nederbördsfattigaste oråden. I tabellen hava saanställts edeltal för tiden för ett antal nederbördsstationer ino eller i närheten av flodorådet avsedda- att visa den ungefärliga nederbördsfördelningen. Stationernas läge fragår av den före texten stående kartskissen, där även den norala årsnederbörden vid varje station är angiven. Av de anförda stationerna liar Nybro den största nederbörden ed 671 och Svartingstorp den insta ed 509 i edeltal för tiden Soaren och hösten äro de nederbördsrikaste årstiderna edan senvintern är nederbördsfattigast. I edeltal för stationerna i tabellen har augusti den största nederbörden ed SI och ars den insta ed 27. Diagraet åskådliggör nederbördens fördelning under året. Ljungbyåns nederbördsoråde är vid Orranässjöns utlopp 146 kvk, vid Källstorp nedo de två grenarnas förening 344 kvk och vid ynningen 750 kvk. Tillflödena till Ljungbyån utgöras av såbäckar ed undantag av Madesjöån, so liar ett nederbördsoråde av 279 kvk. Den infaller från höger, 12.5 k från åns ynning i havet. Sjöarealen är ovanligt liten och överstiger icke 1 % av hela orådet. Orranässjön, so hav en yta av l.i kvk, är den största sjön. En viss ersättning för sjöagasin torde den av riklig förekost av rullstensgrus betingade grundvattenagasineringen vara. Dagliga vattenståndsobservationer föreligga i Ljungbyån endast vid Källstorp. Dessa, so pågått sedan - >s / , ha varit självregistrerande ed undantag av korta tider, då apparaten ej fungerat. Karakteristiska värdeu för dessa observationer hava uträknats för tiden och finnas saanställda här nedan. Högsta högvattenyta ö. h. Noral» 23.59»» edelvattenyta *» 22.71» Noral låg vattenyta 22.48»» 22.41» En föreställning o vattenståndets årliga variation erliålles av diagraet, so fraställer vattenståndet vid Källstorp under ett torrår 1922 och ett vätår De så och hastiga vattenståndsvariationerna, so förekoa hela året och särskilt ycket vid låga vattenstånd, äro i allänhet förorsakade av ojän tappning från ovanför belägna daar. Vattenståndet är i stort Vattenstånd vid- Kaltetorp 11)22 oi-h I 1)0 kb per sek liter per sek. och kvk Karakteristiska vattenängder och otsvarande avrinning vid Källstorp kb /sek. Vs. k 2 Högsta högvattenängd ;.... ' Noral > > edelvattenängd > 5.5 > 0.23 Vattenängd ed 50 % varaktighet Vattenängd ed 75 % varaktighet Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Källstorp 1922 Sk. Avrinning i 1/s. k i j an.. I fêta*. ars aprü. niit) juni jull ang'. sepfc. dkt. Ti0v äec. Avrinning i edelfel ~per inänacl ys Vs.Tctn 2 -Avrinningens varaktighet vid. KäUsÉarp J0 ;V i V * 15 * S : 15 jan_. febr. uiars april aj jii jiüi ang", sept. ok. nov. dee. s -10- Vattenängder, sett högt under vintern och lågt under soaren. Nästan alla år förekoer vårflöde, so dock ofta ej är särskilt arkerat. Många år sker snösältningen i flera etapper och dessa år utbildas era än ett flöde. Det lägsta vattenståndet förekoer i edeltal i augusti, ehuru nederbörden under denna ånad i genosnitt har sitt största värde. Orsaken är den starka avdunstningen under soaren och att yt- och grundvattenagasinen so fyllts under vinter och vår, vid slutet av soaren hunnit töas. Under ycket regniga sorar, såso år 1927, är dock vattenståndet relativt högt och stiger och faller i saband ed nederbördens storlek. På hösten stiger vanligen vattenståndet.på grund av ganska stor nederbörd satidigt so avdunstningen vid denna tid är liten. Noralt uppträda höstflöden, so vissa år kunna vara ycket utpräglade och höga. Under tiden inträffade årets högsta vattenstånd vid vårflödet under något indre än halva antalet år, edan under övriga år det högsta vattenståndet föreko under höst eller vinter. Det högsta vattenståndet för hela tiden inträffade 1929 vid detta års exceptionella vårflöde och det lägsta i juli 1934 vid slutet av en lång torrperiod. Vattenängdsätningar i Ljungbyån hava utförts vid Källstorp nedo saanflödet av åns båda grenar. En avbördningskurva har uppgjorts och dagliga vattenängder för tiden uträknats ed hjälp av denna och vattenståndsobservationerna å Källstorps pegel. De på detta sätt erhållna värdena ha för de tider ån varit istäckt korrigerats något för isdäning. Med hjälp av de dagliga värdena hava ånadsedia och karakteristiska vattenängder uträknats. Slutligen hava de i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendraget angivna karakteristiska vattenängderna erhållits ur värdena för Källstorp geno proportionering i förhållande till nederbördsorådets storlek och ed hänsyn tagen till nederbördens olika storlek. Det har antagits att lialva vattenängden går geno vardera av de två grenarna N s N ^ * 5- r S. N W 2PO 300 an^jî» Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt ånadsedeltalen uppritade edelkurvan för Källstorp har sitt axiu i april och iniu i augusti. Uto edelkurvan över avrinningen är å diagraet fraställda även kurvor för torråret 1922 och våtåret De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendragen angivna turbinef- Disponibel fekterna hava beräknats ur de naturliga avrinnande vattenängderna under vattenkraft. antagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit öjligt att bestäa otsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från edelvattenytan, so vid avvägningen i regel blivit säkert bestäd. Då fallhöjderna vid forsar och fall vanligen öka ed fallande vattenstånd under det att ett otsatt förhållande äger ru vid sel och spakvatten är det på grund av detta beräkningssätt vanligare att forssträckornas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits än so kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller liar hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och da uppgifterna angående forsarnas benäning ofta äro ofullständiga kunna i tabellen och å kartorna indre fel i dessa avseenden förekoa.

3 3 Tillgodogjord vattenkraft. Följande effektbelopp i turbinhästkrafter hava erhållits för här behandlade delar av Ljungby ån. Effekt vid noral edel vattenängd 4360 hk» s lägsta» 2 870»»» 50 % vattenängd >» y lägsta 6-ånadersvattenängd 2 140»»» 75 % vattenängd 1 740»»» lägsta 9-ånadersvattenängd 600»»» noral lågvattenängd 330»»» lägsta» 260» I Ljungbyån finnes endast ett kraftverk, Orrefors, av någon betydenhet. Detta byggdes 1907 och tillbyggdes och oderniserades 1923 och 29. Den utbyggda fallhöjden är 4 à 4.8 och den installerade effekten 500 hk. Ägare är Orrefors bruks A.-B. Uto detta finnas en ängd indre kraftverk, el. kraftstationer, kvarnar och sågar, av vilka ånga äro ycket priitiva. De äro förtecknade här nedan ed angivande av installerad effekt, där denna är känd, och ägare. Utbyggnadens nan Installerad effekt hk Ä g a r e Flögsfors kraftstation och såg 30 Hälleberga koun Bråtteåla kvarn A. Karlsson Sedsfors kvarn och såg A. Eriksson Bondefors såg och kvarn... A. Jonsson Kvarnekulla kraftstation och kvarn A. B. Flerohopps industri Flerohopps bruk - 30 Flerohopps bruks A. B. Utterbäcks kvarn 35 Flerohopps industri Blokulla kvarn S. Pettersson Markustorps kvarn K. Andersson Utbyggnadens nan I södra ågrenen: Installerac effekt hk Ovratorps kvarn V. Johansson E. Karlsson Dansbo kraftstation ' S. Lande Skäryds kraftstation 15 L. Holströ Källstorp n:r 4 I norra ågrenen: E. Jeansson Ä g a r e Gunnabo kraftstation 16 K. Gr. Johansson Gunnabo kvarn och såg 55 K. G.Johausson Stäeryds kvarn S. Andersson Maltebo kvarn och kraftstation 45 E. Andersson Ingelsryds kvarn Ingelsryds byalag Odebo kvarn G. Dahlander Måsebo kvarn K. Eransson Olovsböle kvarn, såg och kraftstation Bröderna Nilsson Källstorps ekaniska verkstad och kvarn. P. O. Hultgren Källstorps elektriska verk - S. Fredriksson I ån nedo förgreningsstället: 40 S. B. Gustafsson Kranklösa kvarn och kraftstation 120 F. Karlsson Kölby kvarn och kraftstation A. Elfversson Binga kvarn och kraftstation 50 Y. Ekeroth Allän farled förekoer icke i Ljungbyån. Allän flottlöd förekoer icke i Ljungbyån. Kungsådra finnes icke i Ljungbyån. Farled. Flottled. Kungsådra. Tabell över fallhöjder, vattenängder, disponibel och utbyggd vattenkraft.. Låg-{lwg-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = edeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Noral låg-(edel-, hög-)vattenyta = edeltalet av de årliga låg-(edel-, hög-)vattenstånden. (högsta) låg-(edel-, hög-)vattenyta_ hänför sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenängderna. 9-{6-)ånadersvattenängd = vattenängd ed 75 (50) % varaktighet ' under ett år = den vattenängd, so under ett år överskridits under 274 (183) Förklaringar. dagar. _ Vattenangcl ined 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenängd, so överskridits under 7o (50) % av Effekt vid olika vattenängd = det antal turbinhästkrafter, so vid en verkningsgrad av 75 % otsvarar resp. vattenängd och fallhöjden Yid edelvattenstånd. Effekt ed 7o (50) % varaktighet har analog betydelse ed otsvarande. vattenängd. Vattenängd i kubiketer per sekund Turbineffekt i hk rj = 75 % Fallsträckans benäning. k Avstånd från ynningen Neder Medel - börds- vatten o yta råde kvk ö. h. Lågvattenängd..Vattenängd ed varaktighet av 75 % 50 % Medolvattenängd Högvattenängd. Lågvatteneffekt. Högsta. Effekt ed varaktighet av 75 % 50 % Medelvatteneffekt Fallhöjd Installerad turbineffekt hk Orranässjön Orreforsfallet Riveberga Flögsfors Bråtteåla Sedsfors Bondefors Hällaströarna Kvarnekulla Flerohopps bruk Utterbäck Blokulla. fl Markustorp Torstorp. fl ' > >» >» >?» >» > > > > > >» > >» >» > > > > > > > > > > > ) > > i » > > > ). > > > S >» > > ) 2 2 ' > > > > > Y > > > > >» > > > > > > > > > > > > >» >»» > > >» > > > > > > ) >» > > i 6, > > > >» > > > " > > > >» > >» > > > > > > f > > > > > S >» > > > > > > > >» >» > > > Södra ågrenen. Övratorp. fl. Eösbo Getabo. fl > >» >» >» > >» > > > > > > > > > > > > > > ^ 7.2 > > > > > >

4 4 Vattenängd i kb per sek. Turbineffekt i hk 17 = 75 % Fall sträckans benäning. Av Nederstånd Medelbörds- från vatten o- ynytrådningen k kvk ö. h. Fallhöjd Yattenän Låg gd ed varaktig :iet av vatten- ängd. 75 % 50 % Medelvattenängd. Högvattenängd. Lågvatteneffekt. Högsta. Installerad Medelvatten- turbineffekt. Effekt ed varaktighet av 75 % effekt 50 % hk Dansbo. fl. Skärydsforsen Källstorp Källstorpsåla Norra ågrenen. Gunnabo cl. verk Gunnabo kvarn Stäeryd Haltebo Kopparbo Ingclsryd Ödebo. fl. Måsebo. fl. Olovsböle Källstorp ek. verkst. > el. verk. Nedo förgrening-en. Harby Öbbestorp Kran kl ös a Kölby Binga S S o.o 750 o.o »»» > S > > > » > > > > > > > > > >» >» > > > > > » > > > >» > > > > > > > > > > >» > > >» ) > > > > > > > > > > >» > > G > > >» i > > > >» > > > > > > » > > >» > * > >» > > ) i > >» > Ï » > T> > > > >» > > > > > > > > > > > > > > > > > > > > > >» > > >» > >» > > > > )» > > > > > >» > >» > >» >» > > > >» s» > >» >? > > >» >»» >»»»» > > >» > > > > l.i > > > > > > > > > > > > > ) > > > » t > ) > > > ) > > > > > > > > > >»» > 5 10 ' > > > > > >» >» 6 15 ' > > > > > > > > > > » >» > > > > Avvägda flxpikter ocli peglar. Förklaringar. Ljungbyån avvägdes är Ayvägningeu är utförd 2 gånger ellan Orranässjöns utlopp och åförgreningens början vid Torstorp sat en gång längs vardera grenen ellan Torstorp och Kallstorp och nedo åförgreningens slut och ynningen. Den utgår från precisionsavvägningen vid Källstorp sat från kartverkets avvägning vid Hosso kyrka. Jfr Precisionsfix (järn- eller ässingsdubb). ^ Järndubb (Statens cteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardubb (Rikets allänna kartverk, nyare fix). O Ringi + Kors (Privat ägare). v = vänster strand, h = höger strand, st. = sten, hg. = berg. K111 fr. ynningen B e s k r i v n i n g över havet K fr. ynningen B e s k r i v n i n g över havet Karta R 21 Lenhovda 51.9 h 50.3 v 49.0 v 47.7 h A 5671 st. Orranässjöns utlopp, c:a 100 uppströs daen vid sjöutloppet, 1 frän strandlinjen, i rätt stort ryggåsforat block. A 5672 bg. Orrefors, 130 uppströs bruket, vid daens västra strand, c:a 10 V strandlinjen, 20 Ö landsvägen och 5 SO stort block, i flat häll, so skjuter fra i terrängen. A 5673 st. Miveberfl) S Riveberg vid kvarnen, c:a NO o nordöstra gaveln, 8 N kvarnrännan i låg sten. A 5674 bg. -Flögsfors. vid kraftstationen strax S o och o nedströs de sydligaste luckorna, 1 frän strandlinjen i stor berghäll Karta R 16 Lessebo 47.0 h 45.4 h 42.9 v 41.2 h 40.6 v O 5675 st. Bråtteåla, vid kvarnen ute i daen, c:a 50 S kvarnen och 2 från stranden. O 5676 st. Sedsfors, vid kvarnen, i dabygg na(j en S förlängning, 23 S do södra luckorna, i l&g A 5677 st. Fleingeland, c:a 500_ O Flennning ei and, där vägen korsar ån, c:a 8 uppströs bron, i stort block i själva strandlinjen. A 5678 st. Flerohopp a, vid kvarnen, i dabygg na j eng fg, ste strax S intaget. O 5679 st. Flerohopp b, vid daen till Flerohopps bruks anläggningar itt eot inspektorsbyggnadens östra gavel, c:a 5 från strandlinjen, i låg sten

5 5 K fr. ynningen B e s k r i v n i n g över havet K fr. ynningen B e s k r i v n i n över havet 39.4 h 86.3 v 35.7 y 32.9 y 32.3 h Karta R 17 Kalar 29.4 h 28.4 v v 24.3 v h 17.9 v 17.4 y 16.0 h 14.9 h 17.5 y A O 5680 st. Flerohopp c, nedströs Flerohopp, där vägen korsar än, c:a 10 frän strandlinjen och lika ycket V o vägen, i låg jordfast sten; 5681 st. Blokulla, vid Bloknlla kvarn, brons över sida, nära itten av kvarnrännan, i ceentplan. uppströs- O 5682 st. Markustorp, vid Marknstorps kvarn, c:a 8 nedströs daen, i stor, något toppig sten, i själva strandlinjen. Södra ügrenen ellan Torstorp ocli Källstorp. A 5683 st. Torstorp a, vid Torstorps kvarn, där landsvägen korsar ån, c:a 20 Ö o vägen och 50 N o ån, i stor jordfast sten. A 5684 st. Torstorp b, c:a 600 nedströs Torstorps kvarn vid det så kallade förgreningsstället, c:a 15 frän strandlinjen, i stor sten belägen i glänta. A 5685 st. Övratorp, vid Övratorps skvaltkvarn, c:a 20 S.däro, 1.5 från gärdesgård, i jordfast sten. A 5686 st. Bösbo, vid Rösbo kvarn, ellan boningshuset och daen, 8 V o den senare, strax intill två stora björkar, i stor, låg, jordfast sten. A 5687 bg. Åbron, c:a 100 uppströs bron i Abron, å klipphole ute i ån vid raserad dabyggnad. Fixen är inslagen i klippans högsta punkt. A 5P88 st. Getåbo, vid Getabo, 100 uppströs landsvägsbron, c:a 30 O o en gaal nedlagd kvarn, i stort block i grön glänta. A 5689 st. Kopparbo a, c:a 1 k VSV Kopparbo, där dålig bro går över ån upp till torp, 12 uppströs vägen och 15 N o bron nära strandlinjen, i stor sten till största delen dold av ossa och buskar. A bg. Fjälebo, på klipphole, 1 k Ö o östligaste gården i Fjälebo, vid sockengränsen. Klippan ingår so del i gaal raserad dabyggnad. A 5691 st. Dansbo, vid Dansbo gård, där ån bildar indre delta vid gaal dabyggnad och nuvarande indre kraftstation, i stenuren i ittersta ågrenen, högra stenarens nedströsspets st. Svänebo, vid Svänebo, där landsvägsbron går över ån, 70 nedströs bron och 10 från strandlinjen, i stort, upptill plant block. A 5693 bg. Skäryd, 300 nedströs Skäryds gård vid den raserade daen till Fredriksatrös gjuteri och ek. verkstad, i stor bergklack, so skjuter upp c:a 5 från stranden strax uppströs daen bg. Trekanten, vid Trekantens station 25 steg V o itten av spåret, so går från stationen till bobinfabriken (nedlagd 1931) och 16 steg N o nordligaste spåret fraför stationen, i berghäll. A 5695 bg. Källstorpsåla, vid Källstorpsåla, c:a 40 uppströs daen, 2 från spången över ån, i stor berghäll. Norra ågrenen ellan Torstorp och Källstorp. A 5696 st. Gunnabo, vid Gunnabo elektricitetsverk, 16 S o husets södra knut, 20 från kvarnrännan, nedströs uttaget, i stort block v A 5697 st. Stäeryd, vid Stäeryds husbehovskvarn,'6 N o kvarnens nordöstra hörn, 10 Ö o vägen, i stor sten på ängen v O 5698 st. Maltebo, vid Maltebo kvarn, vid daen intill vitrappat boningshus, 3 SV o dess södra knut, 12 NO kvarnrännan, i något toppig, jordfast, indre sten. 9.9 v A 5699 st. Kopparbo b, vid Kopparbo gala förfallna husbehovskvarn, à S o ladans invid än sydöstra hörn, 20 från strandlinjen i låg, stor, jordfast sten. 6.7 v O 5700 st. Ingelsryd, vid Ingelsryds husbehovskvarn, 15 Ö o kvarnen, 2 O o vägen,, i hög sten- belägen i linje ed intagets luckor. 4.0 v A 5701 bg. Odebo, vid Odebo kvarn i stor klipphäll c:a 30 uppströs dabron, c:a 3 från strandlinjen. Fixen är inslagen 1 nedströs gaal uthusgrund. A 5702 bg. Masebo, vid Måsebo kvarn, c:a 100 uppströs densaa, invid västra knuten av lada, i låg flat häll. 1.9 h A 5703 st. Olovsböle, vid Olovsböle kvarn och såg, 17 SY kvarnrännan och bron över ån nedströs, strax uppströs väg, so leder ut till gärde, i stor sten. 0.9 v A _ 5704 st. Källstorps ek. verkstad, vid Källstorps ek. verkstad, > O C 14.6 h 14.6 h 14.6 v 14.6 v 14.6 h 11.7 h 10.7 V 8.5 v 5.3 v 3.8 h v 12 KO o kvarnen inne på anläggningens gårdsplan, strax intill lider, i låg jordfast sten. Nedo förgrening-en ellan Torstorp och Kiillstorn. Pegel Källstorp. 0-pkt. 19 / 9 31 A 2855 st. Källstorp a, i nedre pallen å landfästet till järnvägsbro vid Källstorp, uppströssidan, där pegeln är fästad. A st - Källstorp b, i nedre pallen å landfästet, nedströssidan. A 2807 st. Källstorp c, i nedre pallen å landfästetj uppströssidan. A 2858 st. Källstorp d, i nedre pallen å landfästet, nedströssidan. A 3301 st. Källstorp e, 1.2 nedströs järnvägsbron, 1.6 från högra landfästets hörn. A 5705 bg. Harby, c:a 100 nedströs^harby kvarn, i den längst uppströs belägna av två berghällar, so luta ned ot ån, i hällens högsta punkt. A 5706 bg. Obbestorp, vid Öbbestorps gala da, c:a 8 uppströs ruinen av gaal stenbyggning, 15 från strandlinjen, i flat, stor berghäll c:a 1.5 från dess nedströskant. A 5707 st. Kranklösa, vid Kranklösa kvarn oeh elektricitetsverk, 12 0 o intag, 1.0 från kajuren, i låg, plan, jordfast sten. A 5TO8 st. Ljungby, vid Ljungby, i bron, so leder kustlandsvägen till Kalar över Ljungbyån, strax Ö o kyrkan. Västra brosidan, på yttersta spetsen av nordligaste brokaret. A 5709 st. Kölby, vid Kölby kvarn, 11.3 från strandlinjen och uppströs o förlängningen av linjen geno luckbalkarnas uppströssida, i översidan av c:a 2 lång och lika bred sten. 'Järndubben, so är tillstukad, är ogiven av en å stenens översida inhuggen ring av 15 c diaeter. A 5710 st, Binga, å holen ellan ån och intag till Binga kvarn, invid kvarnen, 10 NV dess nordvästra hörn, 2 från strandlinjen, 1 jordfast sten. A 5711 st. Sosso, vid kyrkan i Hosso, i grundsten i nordvästra knuten av utbyggnaden å kyrkans norra sida, ett par d Ö o knuten Stockhol Kgl. Bokfcr. P. A. Norstecit& Söuer

6 I f. t-.

7 r + + J&/cs(/rü/uv «+ T.cutsfjrä/ty iläradf-ocji..{jjrujïlafjstjfans SocJcMU/rans Stdfìtus'Ui/js-oc/c b vfjcän.v Jjjyrän.s- titn skiftv.sla/j zjs A Precisionsfix Fixpunkt (järndubb) Pegelstation Utbyggd eller under byggnad varande eff. Û (hr^ässjörij 1 Orvefopsfcölefc Kronobergs IÖTL UppAddirige lud. HäHeberga, s: OvvanÖA' 'V /////// i&ìiéjì /> / / / /it2 ^ <4?, tf&j. / / i #// LJUNGBYAN K Hade sjö S:tl 4 S.Möre Tl:d_ ^T.Mope TTL: CL i $ 1^15 KristvaHs, sn å Ja 7^. «Är 8» 3^ Blad 77. i Orreforsfallet Huvudflod : 77 Ljungbyån "Bx^eberao/ H'Lôgfet'crrs IVrfrtternfiLao S:t Sigfrids SîTL Q 1 jmp..«y&r $ Dörby s Förlösa, s.tl I! i SKALA 1: s 10 KM i* ^ 15 z>: Söudef«I lijun^by S:xl nfltlou 3TranjQrucb CîTTVjêkluloL. ^sflo y ïïbsshuû S:TL EVjcrórvjcnfrps, prruk, H- 00 utberbölck,' üurrru^illcl' *MaapVuistarp r Törstar^ Medelvattenrnängd 3 ar cl grenext iscriva çpen/ O-vpoxorp (hircruibo êl.'verta Gntrvjâbo "teva, Jdösbo Sta; Getabo Mûttâ Ejcrpparbo Dansbo irtgelsr^å, S-.jj»{ 40 öaebo Starö^dsfcrnsexu BSlstorp tut k Ki [I«t(rr^sTa5IcL Mosebo ölo'väbölj&i 30 Kattstens "fikj.-verfcs iosbstarps él.'vcôk/ Hörby ö^bestottp "&anklöaaj Hornel lâ-^va-tteneffekb Birugcu 22 Aystâi fyari ynningen GENERALSTABENS ÜTOGR. ANSTALT STHLM 1935

8