KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 1-20

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN ÄRENDE 1-20

2 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter Dan Gabrielsson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Adam Johansson (M), 2:e vice ordf. Dan Hovskär (KD) Jonas Larsson (SD) Ingvor Bergman (S) Johanna Svensson (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Hans Johansson (C) Marita Ljus (SD) Niclas Hillestrand (S) Erik Kyrkander (V) Niclas Fällström (C) Tjänstepersoner Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Adam Johansson (M) föreslås Ersättare Susanne Larsson (S) Wanja Wallemyr (C) Pema Malmgren (M) Vakant (KD) Arild Svensgam (SD) Roger Lundberg (S) Henric Hagberg (S) Sture Olsson (M) Zahra Igal (C) Gerhard Carlsson (SD) Kelesh Hussein (S) Camilla Funke (MP) Debora Josefsson (KD) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 9 januari 2019 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan för åren Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 136/2018 b) Personalchefens tjänsteutlåtande c) Förslag till plan 2. Ändring av riktlinje om kränkande särbehandling Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 137/2018 b) Personalchefens tjänsteutlåtande c) Förslag till ändrad riktlinje d) Nuvarande riktlinje

3 2 (4) Ärende Anteckningar 3. Ändring av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 138/2018 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till ändrade delegationsbestämmelser 4. Gallring av pappersoriginal efter inskanning för en digital ärendehantering på kommunstyrelsen Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 139/2018 b) Kommunarkivariens tjänsteutlåtande 5. Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 140/2018 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till plan d) Kompetens- och arbetslivsnämnden 29/2018 e) Barn- och utbildningsnämnden 110/2018 f) Kultur- och fritidsnämnden 44/ Ändring av reglemente för kommunala pensionärsrådet Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 141/2018 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till ändrat reglemente d) Nuvarande reglemente e) Socialnämnden 114/ Finansiering med medel ur den sociala investeringsreserven till projektet om att utveckla och förnya nyföretagandet i Falköping Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 142/2018 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Ansökan med bilaga 8. Finansiering av projekt om uppsökande föräldrastöd i samarbete med somaliska föräldraföreningen från potten för schablonersättning Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 143/2018 b) Chefen för hållbar kommunikations tjänsteutlåtande c) Ansökan 9. Samverkansavtal med Falköping Nu Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 144/2018 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal

4 3 (4) Ärende Anteckningar 10. Samverkansavtal med Falbygdens Mat och Kultur Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 145/2018 b) Näringslivschefens tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal 11. Samordningsförbundet Östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 146/2018 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Styrelsen för samordningsförbundet Östra Skaraborg 5.2/2018 d) Delårsrapporten 12. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 147/2018 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg 17/2018 d) Delårsrapporten e) Revisorernas bedömning f) Granskningsrapporten 13. Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 148/2018 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Tolkförmedling Väst 329/2018 d) Delårsrapporten e) Revisorernas bedömning f) Granskningsrapporten 14. Remittering av motion från Adam Johansson (M), med flera, om att projektet "Ällagatans förebyggande team" ska bli permanent verksamhet Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 137/2018 b) Motionen 15. Remittering av motion från Milada Wurm (SD) om information om hjärtstartare och skyddsrum Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 143/2018 b) Motionen

5 4 (4) Ärende Anteckningar 16. Remittering av motion från Camilla Funke (MP) om att upprätta en klimatbudget för Falköpings kommun Dnr 2018/ Bilaga a) Kommunfullmäktige 164/2018 b) Motionen 17. Val till rådet för funktionshinderfrågor Dnr 2018/ Bilaga a) Reglemente 18. Val till kommunala pensionärsrådet Dnr 2018/ Bilaga a) Reglemente 19. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2019/ Bilaga a) Förteckning 20. Information från Skaraborgs kommunalförbund Dan Gabrielsson Ordförande

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 136 Dnr 2018/ Kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan för åren Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan Bakgrund Den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen för åren har utgångspunkt i policyn för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet. Planen beskriver inriktningen och de övergripande målen för kommunens jämställdhet- och mångfaldsarbete, inom ramen för arbetsgivarrollen. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren arbeta förebyggande och främjande, med aktiva åtgärder som följs upp och utvärderas, på följande områden. Arbetet ska dokumenteras skriftligt. Arbetsförhållanden Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor Rekrytering och befordran Utbildning och övrig kompetensutveckling (ny) Möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap Nuvarande plan gäller för åren Därför har den nu uppdaterats för att gälla åren Planen kommer att uppdateras vartannat år. Planen har utarbetats i samverkan med kommunens fackliga organisationer i den centrala samverkansgruppen (CESAM) samt den personalstrategiska gruppen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 november 2018, har utarbetats av personalchef Maria Ström. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan Bakgrund Den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen för har utgångspunkt i Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet. Planen beskriver inriktningen och de övergripande målen för kommunens jämställdhet- och mångfaldsarbete, inom ramen för arbetsgivarrollen. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren arbeta förebyggande och främjande, med aktiva åtgärder som följs upp och utvärderas, på följande områden. Arbetet ska dokumenteras skriftligt. Arbetsförhållanden Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor Rekrytering och befordran Utbildning och övrig kompetensutveckling (ny) Möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap Nuvarande plan gäller för år Därför har den nu uppdaterats för att gälla år Planen kommer att uppdateras vartannat år. Planen har utarbetats i samverkan med kommunens fackliga organisationer i den centrala samverkansgruppen (CESAM) samt den personalstrategiska gruppen. Kommunledningsförvaltningen Personalavdelningen Maria Ström personalchef maria.a.strom@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

8 2 (2) Beslutet skickas till Förvaltningschefer Maria Ström, personalchef Maria Ström Personalchef

9 Kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan PLAN

10 Typ av styrdokument Plan Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott Fastställd "Skriv t.ex , 10" Diarienummer KS 2018/450 Giltighetstid Fr.o.m till och med Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar i Falköpings kommun Dokumentansvarig Personalchefen Tidpunkt för "Ange tidpunkt när styrdokumentet ev. ska revideras" aktualitetsprövning 1

11 Innehåll Kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan Inledning... 3 Styrdokument... 3 Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet... 3 Övriga styrdokument... 4 Diskrimineringslagen... 4 Mål och aktiviteter för Arbetsförhållanden... 5 Föräldraskap... 6 Trakasserier... 7 Rekrytering... 8 Lönefrågor och villkor... 8 Social hållbarhet... 9 Utbildning och kompetensutveckling Uppföljning områdesvis av föregående plan Arbetsförhållanden Föräldraskap Trakasserier Rekrytering Lönefrågor Social hållbarhet Övrigt inom området under föregående period Arbetsförhållanden Föräldraskap Trakasserier Rekrytering Lönefrågor och villkor Social hållbarhet

12 Inledning Den kommunövergripande jämställdhet- och mångfaldsplanen beskriver inriktningen och de övergripande målen för kommunens jämställdhet- och mångfaldsarbete, inom ramen för arbetsgivarrollen. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska integreras i den ordinarie verksamheten genom arbete med denna plan. Arbetet med de aktiva åtgärderna enligt planen ska ses som en integrerad del av kommunens kvalitetsarbete. Förvaltningscheferna är ansvariga för att driva arbetet inom sin förvaltning. Cheferna svarar för arbetet inom det egna ansvarsområdet. Samverkansgrupperna på kommunövergripande och förvaltningsnivå, liksom arbetsplatsträffar (APT) är forum för förvaltningarnas och verksamheternas jämställdhets- och mångfaldsarbete. Planen har utarbetats i samverkan med kommunens fackliga organisationer i den centrala samverkansgruppen (CESAM) samt den personalstrategiska gruppen. Planen kommer att uppdateras vartannat år. Styrdokument Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet Den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen har utgångspunkt i Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet. Policyn är ett paraplydokument som gäller för kommunens arbete på området, både gentemot medborgare samt medarbetare. Policyn beskriver principer och förhållningssätt som ska prägla kommunens arbete med att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna följs. Att göra jämlikt innebär att göra skillnad. Det vill säga att erbjuda insatser till alla generellt, men också anpassa så att det motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Att göra skillnad innebär att skapa förutsättningar för människor att påverka sina livsvillkor och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Falköpings kommun ska arbeta för ett inkluderande samhälle där alla ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Falköpings kommun ska verka för att service och stöd ges utifrån invånarnas förutsättningar och behov. 3

13 Arbetet med mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet genomsyrar hela kommunens uppdrag och ska ta sin utgångspunkt i den kedja av lagar, överenskommelser och beslut som finns på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Ur Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, att relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, att goda resultat uppnås genom effektivitet och samverkan. Falköpings kommuns värdegrund Övriga styrdokument De övriga styrdokument som Falköpings kommun har åtagit sig att arbeta efter är: folkhälsoavtalet mellan Västra Götalandsregionen och Falköpings kommun, den europeiska deklarationen CEMR och avsiktsförklaringen Jämställt Västra Götaland. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Som arbetsgivare ska Falköpings kommun därför bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering. Arbetsgivaren ska också verka för lika rättigheter och möjligheter kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna ovan. Vi redovisar våra aktiva åtgärder och aktiviteter i denna plan. Vi följer också upp föregående plans aktiviteter, bl.a. genom att redovisa resultat från medarbetarenkäten och enkät för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4

14 Mål och aktiviteter för Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder omfatta: Arbetsförhållanden Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor Rekrytering och befordran Utbildning och övrig kompetensutveckling (ny) Möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap Arbetsgivaren ska också ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier kopplat till detta. Arbetsförhållanden Falköpings kommun arbetar aktivt med området jämställdhet och mångfald, med fokus på arbetsförhållanden, genom följande aktiviteter. Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Området en del av utbildningen i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM ) Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar Utbildning om jämställdhet & mångfald och våld i nära relationer för chefer och skyddsombud Personalavdelningen Start 2019, därefter löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar 5

15 Frågor kring jämställdhet & mångfald tas upp som en punkt på agendan vid arbetsplatsträffar (APT) och i samverkansgrupper Ex. genom tillgängliga verktyg Respektive chef, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper Löpande Årligen genom enkät ang. kommunens arbetsmiljöarbete Utbildning om konflikter på arbetsplatsen För chefer och skyddsombud Personalavdelningen 2019 Kontinuerlig utvärdering av utbildningar Göra den nya policyn känd Personalavdelningen löpande Årligen genom enkät ang. kommunens arbetsmiljöarbete Föräldraskap Falköpings kommun ska underlätta för medarbetare att förena arbete med föräldraskap genom följande aktiviteter. Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Möten och gemensamma aktiviteter ska förläggas till sådan tid att det underlättar att förena arbete och föräldraskap Hålla kontakt med f-ledig personal och Respektive chef Löpande Medarbetarenkät Respektive chef Löpande Utvecklingssamtal 6

16 informera om väsentliga förändringar i verksamheten. Introducera och informera när de återgår till arbetet Trakasserier I Falköpings kommun accepteras aldrig kränkande handlingar eller beteenden i form av kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller repressalier oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Utbildningsinsatser för att hantera kränkande särbehandling och trakasserier Personalavdelningen Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet Dialog om Respektive chef och kränkande respektive särbehandling och samverkansgrupp trakasserier förs på APT och i samverkansgrupper Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet Arbeta med kommunens gemensamma värdegrund på arbetsplatsträffar med hjälp av tillgängliga verktyg Respektive chef Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet 7

17 Rekrytering Varje arbetsplats i Falköpings kommun ska präglas av mångfald, jämställdhet och tillgänglighet och ska erbjuda en jämställd samt likvärdig service. Det inkluderande perspektivet ska genomsyra hela rekryteringsprocessen från behovsanalys till utvärdering. Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Rekrytering i enlighet med Falköpings kommuns riktlinjer Samtliga annonser ska innehålla kommunens gemensamma formulering vilken uttrycker vår vilja att eftersträva det inkluderande perspektivet Utbilda chefer i rekryteringsprocessen Respektive chef ansvarar Löpande för att rekryteringen genomförs i enlighet med riktlinjen. Rekryteringsadministratörer Löpande Riktlinjen följs upp av personalavdelningen Kontinuerligt, av rekryteringsadministratörer Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar Lönefrågor och villkor Falköpings kommun ska kontinuerligt bedriva ett aktivt arbete med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Målet är att lönebildningen ska bidra till att kommunen kan rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare, både på kort och på lång sikt. Utgångspunkt i kommunens lönepolicy: Lönepolicyn utgår från de centrala avtalens principer och omfattar alla medarbetare i kommunen. Förvaltningschefen ansvarar för att förvaltningens tillämpning av lönebildning och löneprocess är i enlighet med kommunens lönepolicy, centrala avtal samt gällande lagstiftning. Samma principer ska tillämpas för samtliga medarbetare inom Falköpings kommun. Ingen får diskrimineras utifrån grunderna i diskrimineringslagen, anställningsform eller längd på anställningen. 8

18 Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Kommunövergripande lönekartläggning Personalavdelningen Årligen Årlig lönestatistik Årlig omvärldsanalys Handlingsplan tas fram utifrån resultat av lönekartläggningen Personalavdelningen Årligen Årligen Erbjuda utbildning för chefer i lönebildning Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar Social hållbarhet Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. ur Flerårsplan Aktiviteter Ansvarig Tidsplan Uppföljning Inventering av framtida behov och eventuella förlängningar av stödanställningar/extratjänster Kompetens- och arbetslivsförvaltningen/ personalavdelningen/ respektive chef Årligen Årligen Handledarutbildning för handledare inom stödanställningar/extratjänster Utökat sammarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen via Arbetsmarknadscenter Som arbetsgivare bidra till projektet DUA (Delegation för unga till arbete) t.ex. genom praktik-platser Kompetens- och arbetslivsförvaltningen/ personalavdelningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen i samverkan med övriga förvaltningar Löpande efter behov Löpande Löpande Utvärdering efter utbildning Kontinuerlig utvärdering Utvärdering av projekt 9

19 Utbildning och kompetensutveckling Aktiviteter Ansvarig Tidsplan Uppföljning Alla medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling kopplat till uppdraget Respektive chef löpande Medarbetarenkät och i utvecklingssamtalet 10

20 Uppföljning områdesvis av föregående plan För uppföljning av nyckeltal inom personalområdet hänvisas till kommunens årsredovisning för de aktuella åren. Arbetsförhållanden Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Området är en del av utbildningen i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM ) Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar. Aktiviteten är genomförd. Utbildning om jämställdhet & mångfald och våld i nära relationer, för chefer och skyddsombud Personalavdelningen Start 2016, därefter löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar. Aktiviteten är genomförd. Frågor kring jämställdhet & mångfald tas upp som en punkt på agendan vid arbetsplatsträffar (APT) och i samverkansgrupper enligt FASavtalet (Förnyelse Arbetsmiljö- Samverkan) Ex. genom tillgängliga verktyg Respektive chef på arbetsplatsträffar, förvaltningschef i samverkansgruppen Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet. Aktiviteten är genomförd. 11

21 Heltid till alla ska genomföras Personalavdelningen Aktiviteten är genomförd. Följa upp orsak till val av deltid efter heltidsprojektet Personalavdelningen 2017 Enkätundersökning. Aktiviteten är genomförd. Alla medarbetare ska ha möjlighet till komptensutveckling Respektive chef Löpande Medarbetarenkät Aktiviteten är genomförd. Föräldraskap Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Möten och gemensamma aktiviteter ska förläggas till sådan tid att det underlättar att förena arbete och föräldraskap Hålla kontakt med f-ledig personal och informera om väsentliga förändringar i verksamheten. Introducera och informera när de återgår till arbetet Respektive chef Löpande Medarbetarenkät Se medarbetarenkät 2017 Respektive chef Löpande Medarbetarenkät Se medarbetarenkät

22 Trakasserier Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Handlingsplan vid behov utifrån fråga om nedvärderande beteende Respektive chef Årligen Medarbetarenkät Aktiviteten är genomförd. Rutiner för att hantera Personalavdelningen Löpande kränkande särbehandling enligt AFS 2015:4 (Arbetsmiljöverkets författningssamling)- tas upp i samband med utbildningsinsatser ex. arbetsmiljöutbildningen Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet Aktiviteten är genomförd. Rutiner för att hantera kränkande särbehandling enligt AFS 2015:4 (Arbetsmiljöverkets Författningssamling) samt övriga styrdokument kring jämställdhet & mångfald tas upp årligen på arbetsplatsträffar Aktivt arbeta med kommunens gemensamma värdegrund på arbetsplatsträffar med hjälp av tillgängliga verktyg Respektive chef Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet Aktiviteten är genomförd. Respektive chef Löpande Årligen genom enkät ang. systematiska arbetsmiljöarbetet Aktiviteten är genomförd. 13

23 Rekrytering Samtliga annonser ska innehålla kommunens gemensamma formulering vilken uttrycker vår vilja att främja jämställdhet och mångfald Utbilda chefer i rekryteringsprocessen Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Rekrytering i enlighet med Falköpings kommuns riktlinjer Respektive chef Löpande Kontinuerligt av rekryteringsadministratörer Aktiviteten är genomförd. Rekryteringsadministratörer Löpande Kontinuerligt av rekryteringsadministratörer Aktiviteten är genomförd. Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar Aktiviteten är genomförd. 14

24 Lönefrågor Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Kommunövergripande lönekartläggning Personalavdelningen Årligen Årlig lönestatistik Årlig omvärldsanalys Aktiviteten är genomförd. Handlingsplan tas fram utifrån resultat av lönekartläggningen Personalavdelningen Årligen Årligen Aktiviteten är genomförd. Handlingsplan har ej behövts göras. Erbjuda utbildning för chefer i lönebildning Personalavdelningen Löpande Kontinuerlig utvärdering av utbildningar. Aktiviteten är genomförd. Social hållbarhet Aktivitet Ansvarig Tidsplan Uppföljning Som arbetsgivare bidra till projektet DUA (Delegationen för unga till arbete) ex. genom traineeplatser Utvärdering av projekt Aktiviteten är genomförd. 15

25 Övrigt inom området under föregående period Kommunen har deltagit, och kommer fortsätta att delta, i det regionala jämställdhetsnätverk som Länsstyrelsen sammankallar. Vid dessa träffar har bland annat arbete pågått med att uppdatera strategin Jämställt Västra Götaland -länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering. Falköpings kommun undertecknade en avsiktsförklaring gällande strategin år I juni 2018 antog kommunfullmäktige ett nytt styrdokument på området: Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och jämställdhet. Under hösten 2018 togs rapporten Ungas röster om Falköping fram i samverkan mellan Falköpings kommun och EDCS. Bakgrunden finns i Västra Götalandsregionens handlingsplan som ska bidra till mer jämställda arbets- och levnadsvillkor för kvinnor och män i Västra Götaland, bl.a. genom att kartlägga nuläget för att synliggöra ojämlikhet. Nyckeltal för Falköpings kommun gällande jämställdhet finns att läsa på Arbetsförhållanden Till medarbetarenkäten 2017 formulerades frågorna på området jämställdhet och mångfald om. Den nya formuleringen löd: Jag upplever att alla på min arbetsplats blir behandlade lika oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Därför kan vi inte jämföra med 2015 års frågor. Men det totala resultatet 2017 visade ett något högre värde än 2015, vilket är positivt. Medarbetarenkät Jag upplever min arbetsplats som jämställd Jag ser olikheter (mångfald) som en tillgång på min arbetsplats 4,0-4,3 - Totalt resultat jämställdhet & mångfald 4,2 4,5 16

26 I den årligen återkommande SAM-enkäten (Systematiskt Arbetsmiljöarbete) efterfrågas kännedom om styrdokument inom området samt användandet av tillgängliga övningar inom området. SAM-enkät Är följande styrdokument kända? Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis Jämställdhetspolicy 69,1 % 1,2 % 29,6 % 79,3 % 1,2 % 19,5 % 66,2 % 0,0 % 33,8 % Mångfaldspolicy 69,1 % 1,2 % 29,6 % 75,6 % 1,2 % 23,2 % 65,6 % 0,0 % 34,4 % Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 63,0 % 1,2 % 35,8 % 75,6 % 1,2 % 23,2 % 63,1 % 4,6 % 32,3 % SAM-enkät Ja Nej Ja Nej Frågan finns ej med 2018 Materialet anses inaktuellt och ej uppdaterat. Har övningar i personalhandboken gällande jämställdhet och mångfald använts? 44,5 % 54,5 % 37,5 % 62,5 % Andel heltidsanställda bland tillsvidareanställda (procent) Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Kvinna Heltid Man Kommunledningsförvaltningen

27 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsskyddsförvaltningen Socialförvaltningen Ur Årsredovisning 2017 Föräldraskap Medarbetarenkäten från 2017 visade att av de medarbetare, som bedömt att det är aktuellt i deras nuvarande livssituation, så ansåg 88 % att arbetsgivaren har en positiv inställning till att förena arbete med föräldraskap. 3 % tyckte att påståendet stämde dåligt och 9 % svarade varken eller. Trakasserier Medarbetarenkäten från 2017 visade att merparten, 78 % av medarbetarna, inte har blivit utsatta för nedvärderande beteenden i en arbetssituation under de senaste 12 månaderna. 17 % svarade att de blivit utsatta vid ett eller ett par enstaka tillfällen. 5 % har blivit utsatta vid ett flertal tillfällen. I samband med uppföljningen av medarbetarenkäten uppmanas alla chefer att arbeta med resultatet i arbetsgruppen. Fokus ligger på att reflektera över framgångsfaktorer och förbättringsområden. Vid de olika utbildningsinsatserna i jämställdhet och mångfald tas Riktlinje kränkande särbehandling upp i syfte att öka kännedomen om dess innehåll och därmed sprida detta i organisationen. Under 2018 har riktlinjen för arbete mot kränkande särbehandling förtydligats gällande definitioner av begrepp, ansvarsfördelning chefer/medarbetare, vart man vänder sig om man är utsatt samt att repressalier inte accepteras. Under hösten 2018 har Falköpings kommun köpt in och spridit ett metodverktyg (kortlek med frågor) för att diskutera sexuella trakasserier, i spåren av #metoo. 18

28 Rekrytering Samtliga kommunens platsannonser innehåller en gemensam skrivning kring kommunens vilja att främja jämställdhet och mångfald. Vid arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud läggs extra vikt vid rekryteringsprocessen utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rekryteringsutbildning hålls för chefer för att skapa rättvisa och säkra rekryteringar. Lönefrågor och villkor Falköpings kommun arbetar aktivt med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Ett system för lönekartläggning används vid arbetet. Lönekartläggningarna genomförs årligen. Lönekartläggningarna, inom kommunen, för åren visar inga osakliga löneskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv. Social hållbarhet Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har genom arbetet med DUAöverenskommelsen, Delegationen för unga och nyanlända till arbete, hittat nya samarbetsvägar med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och kommunal aktivitetsansvarig inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Medarbetare inom respektive verksamhet har fått en ökad förståelse för varandras arbete. En samlokalisering mellan de olika delarna har skett via Ung Arena, en neutral mötesplats där verksamheterna samlas kring den enskilda individen och beslut kan fattas i samförstånd som möjliggör en snabbare väg mot arbete, praktik eller studier. 19

29 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 137 Dnr 2018/ Ändring av riktlinje om kränkande särbehandling Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar reviderad riktlinje om kränkande särbehandling. 2 Revideringen gäller från och med den 1 februari 2019 och ersätter riktlinje om kränkande särbehandling daterad den 25 april Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i samband med detta. Syftet med riktlinjen om kränkande särbehandling är att vara ett stöd i att förhindra att kränkande särbehandling uppstår. I samband med Diskrimineringsombudsmannens (DO) tillsyn framkom att Falköpings kommuns riktlinje inte uppfyller kraven som avses i 3 kap. 6 diskrimineringslagen. Det behövs ett förtydligande avseende vart medarbetare ska vända sig, vem som ansvarar för utredningen samt att rutinerna även ska vara tillämpbara vid repressalier. Riktlinjen har förtydligats gällande: Definitioner av begrepp Ansvarsfördelning chefer/medarbetare Vart man vänder sig om man är utsatt Att repressalier inte accepteras Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 november 2018, har utarbetats av personalchef Maria Ström. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Revidering av riktlinje om kränkande särbehandling Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar reviderad riktlinje om kränkande särbehandling. 2. Revideringen gäller från och med den 1 februari 2019 och ersätter Riktlinje kränkande särbehandling daterad den 25 april Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i samband med detta. Syftet med riktlinjen om kränkande särbehandling är att vara ett stöd i att förhindra att kränkande särbehandling uppstår. I samband med Diskrimineringsombudsmannens (DO) tillsyn framkom att Falköpings kommuns riktlinje inte uppfyller kraven som avses i 3 kap. 6 diskrimineringslagen. Det behövs ett förtydligande avseende vart medarbetare ska vända sig, vem som ansvarar för utredningen samt att rutinerna även ska vara tillämpbara vid repressalier. Riktlinjen har förtydligats gällande: Definitioner av begrepp Ansvarsfördelning chefer/medarbetare Vart man vänder sig om man är utsatt Att repressalier inte accepteras Beslutet skickas till Förvaltningschefer Maria Ström, personalchef Maria Ström personalchef Kommunledningsförvaltningen Personalavdelningen Maria Ström personalchef maria.a.strom@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

31 Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

32 Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott Fastställd "Skriv t.ex , 10" Diarienummer KS 2018/426 Giltighetstid "Skriv t.ex. Fr.o.m och tills vidare" Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen Dokumentansvarig Personalchefen Tidpunkt för "Ange tidpunkt när styrdokumentet ev. ska revideras" aktualitetsprövning 1

33 Innehåll Riktlinje kränkande särbehandling... 0 Inledning... 3 Ett gemensamt ansvar... 3 Chefens ansvar... 3 Medarbetarnas ansvar... 3 Om du är utsatt... 4 Definitioner... 4 Kränkande särbehandling... 4 Konflikt... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier och sexuella trakasserier... 5 Repressalier (från arbetsgivaren)... 6 Referenser

34 Inledning I Falköpings kommun accepteras aldrig kränkande handlingar eller beteenden i form av kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller repressalier oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. Det som upplevs som kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan. Det är viktigt att prata om dessa frågor och att ha en levande dialog om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen. Det tydliggör var gränserna går. Vi är varandras arbetsmiljö. Ett gemensamt ansvar För att förebygga att kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller repressalier inte uppkommer, har alla på arbetsplatsen ansvar för att vara en god förebild skapa ett arbetsklimat som kännetecknas av omtanke och stöd ha en pågående dialog om hur samtalsklimat och samarbete upplevs uppmuntra en tydlig och öppen kommunikation vara uppmärksam på konflikter, arbetsbelastning och arbetsfördelning vara uppmärksam på konsekvenser av förändringar. Chefens ansvar Chefer på alla nivåer ska ha kunskaper, befogenheter och förutsättningar att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Chefer har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som gäller på kommunens arbetsplatser. I det ingår att: uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling. I chefens ansvar ingår att ta emot anmälningar, genomföra och dokumentera utredningar om kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering och repressalier samt vilka åtgärder som genomförts och hur de följts upp. Vid behov tas en handlingsplan fram. Personalavdelningen är stödresurs i detta arbete. Medarbetarnas ansvar Om du som arbetskamrat ser att en kollega blir utsatt eller utsätter någon för kränkande särbehandling eller liknande bör du berätta för närmaste chef eller chefen över denne. Det går också bra att kontakta personalavdelningen om den rådande situationen. Medverka inte till att dölja förekomsten av kränkande särbehandling. Lyssna på din/dina arbetskamrater och var ett stöd. 3

35 Handla med respekt, du behöver inte tycka om någon för att behandla henne/honom med respekt. Om du är utsatt Säg tydligt ifrån att den kränkande behandlingen är ovälkommen. Tala om för den som trakasserar att handlandet upplevs som kränkande. Berätta för någon annan om trakasserierna inte upphör. I första hand bör du vända dig till din närmaste chef. Om detta inte är möjligt, kan du vända dig till skyddsombudet/arbetsplatsombudet, chefen över din egen chef eller personalavdelningen. Anmälan kan göras via webb i system för hantering av arbetsskador/tillbud. Mottagare av anmälan är närmaste chef. Skriv ner allt det inträffade; ord, handlingar, datum, klockslag, vittnen etc. Ta emot det stöd som erbjuds. Definitioner Kränkande särbehandling Arbetsmiljöverket definierar i sin föreskrift kränkande särbehandling som Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. (AFS 2015:4) I vägledningen till föreskriften förekommer följande definition: Kränka att genom ord eller handling förnedra någon/några. Särbehandla att behandla någon/några annorlunda än andra på ett obegripligt sätt och att den/de riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap. (Arbetsmiljöverket, Vägledning till AFS 2105:4) Förhållningssätten i kränkande handlingar präglas sammanfattande av grov respektlöshet och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas. Inom vetenskapen finns det olika definitioner av kränkande särbehandling, men tre komponenter brukar ingå negativa handlingar riktade mot någon handlingarna förekommer återkommande under en viss tidsperiod den utsatte hamnar i tydligt underläge. 4

36 Konflikt Begreppet konflikt avser i detta dokument meningsmotsättningar och/eller samarbetsproblem mellan individer eller grupper på en arbetsplats. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser. Detta förutsätter naturligtvis att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna i samband med problemen inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon person. Konflikter och samarbetsproblem beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren. Olösta konflikter som får pågå under längre tid är en grogrund för osunda beteenden på arbetsplatsen. Diskriminering Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer eller grupper av personer som har samband med ett eller flera av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och sexuella trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning. Ordval och jargong kan också falla in under trakasseri-förbudet. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd. (DO) 5

37 Repressalier (från arbetsgivaren) Enligt arbetsmiljölagen får en arbetsgivare inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen påtalat ett missförhållande medverkat i en utredning enligt lagen avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Skyddet mot repressalier gäller för anställda den som frågar efter arbete eller söker ett arbete den som söker eller gör praktik den som hyrs in eller lånas in för att arbeta. Referenser Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1 Lagen om anställningsskydd Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Kontakta personalavdelningen vid frågor och för stöd. 6

38 Riktlinje kränkande särbehandling Inledning I Falköpings kommun accepteras aldrig kränkande handlingar och beteenden oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. Chefer har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som gäller på kommunens arbetsplatser. Samtliga medarbetare ska medverka till god arbetsmiljö på arbetsplatsen samt underrätta närmsta chef om kränkande särbehandling förekommer. Samarbetsproblem beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren. Definition Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Kränkande särbehandling i form av olika klandervärda beteenden kan utföras av arbetstagare såväl som av arbetsgivaren personligen eller av dennes representanter. De företeelser som i dagligt tal brukar kallas för bland annat vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning, diskriminering och trakasserier - även sexuella trakasserier - kommer här sammanfattande att benämnas kränkande särbehandling. Förhållningssätten i kränkande handlingar präglas sammanfattande av grov respektlöshet och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas. För tydlighetens skull bör nämnas att tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser. Detta förutsätter naturligtvis att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna i samband med problemen inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon person. Regelverk Arbetsmiljölagen Diskrimineringslagen Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

39 Kommunens arbete Processkarta för hantering av kränkande särbehandling finns under länkar i arbetsmiljöhandboken/systematiskt arbetsmiljöarbete/kränkande särbehandling Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När organisatoriska problem eller kränkande särbehandling förekommer är det därför viktigt att närmsta chef så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Vid arbetsplatsträffar och det årliga medarbetarsamtalet är möjligt för chefen att tidigt uppmärksamma eller få reda på om det råder missförhållanden i samarbetet. När chefen får kännedom om att kränkande särbehandling kan förekomma ska chefen till att börja med omedelbart föra ett konfidentiellt samtal med den som utsätts. Chefen ska inta en nyanserad och positivt problemlösande hållning till de framlagda problemen, lyssna på alla berörda samt stödja den svagaste. Det kan vara svårt för chefen att agera vid signaler om kränkande särbehandling och att beakta alla aspekter av problemen. Därför är det lämpligt att i ett tidigt skede söka konsultativt stöd hos överordnad chef eller personalavdelningen. Företagshälsan kan endast anlitas via personalenheten. Den som har utsatts för kränkande särbehandling ska snabbt få hjälp och stöd. Viktigt för snabb återanpassning är att inte släppa kontakten med den enskilde (sjukskriven eller ej), och att denne får goda möjligheter till enskilda samtal om vad som hänt, och vägar till förbättringar och förändringar i arbetsmiljön, med både medarbetare, närmaste chef samt eventuellt med företagshälsovården. I övrigt gäller vad som framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Ansvar Ansvar för arbetet med riktlinjen kopplat till AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, följer den delegationsordning som gäller i Falköpings Kommun. Chefens ansvar är att utföra de delegerade arbetsmiljöuppgifterna integrerat i vardagsarbetet bland de övriga delegerade verksamhetsuppdragen som ingår i chefsuppdraget. Kontakter Personalavdelningen

40 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 138 Dnr 2018/ Ändring av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar ändring av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser. 2 Ändringen gäller från och med den 23 januari 2019 och ersätter delegationsbestämmelserna antagna av kommunstyrelsen den 7 mars 2018, 54. Bakgrund Kommunsledningsförvaltningen har under hösten 2018 arbetat med en större genomsyn av delegationsbestämmelserna då det uppmärksammats att det fanns behov att se över dem. Arbetet har skett på hela förvaltningen och lett fram till ett antal större och mindre förändringar av delegationsbestämmelserna. Delegationsbestämmelserna är ett dokument som ska avspegla verkliga behov hos nämnden och organisationen och är således ett dokument som det arbetas kontinuerligt med. Planen är att fortsätta arbetet med att se över delegationsbestämmelserna till våren. Kommunledningsförvaltningen föreslår följande större förändringar av delegationsbestämmelserna. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation anmäls direkt till nämnden, se 4. Arbetsutskottet ersätter personalutskottet som delegat i en del personalärenden, detta till följd av att personalutskottet avvecklats. Personalchefen får föra kommunens talan i förhandlingar enligt 10 och 64 MBL, se 7.4. Personalchefen får entlediga all personal på kommunledningsförvaltningen, utom personalchefen som kan entledigas av kommundirektören och kommundirektören som kan entledigas av ordföranden, se 8.7. IT-chefen ges delegation att göra inköp av IT-varor och IT-tjänster upp till det maximala beloppet för direktupphandling som anges i lag om offentlig upphandling, se Kommundirektören får besluta att ingå kommunövergripande ramavtal, ekonomichefen får besluta om att ingå förvaltningsspecifika ramavtal och IT-chefen får besluta om att ingå kommunövergripande och förvaltningsspecifika ramavtal för ITvaror och tjänster, se 9.16, 9.17 och Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

41 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Arbetsutskottet föreslås få besluta om centralt placerat löneutrymme, se 9.3. Utskottet för social hållbarhet föreslås få besluta om fördelning av stimulansmedel utifrån schablonersättning och sociala investeringsreserven av personalstrategiska medel, se Delegationen till mark-och exploateringsansvarige för köp och försäljning etcetera av fastighet föreslås höjas från 10 prisbasbelopp till 20 prisbasbelopp. Arbetsutskottets motsvarande ram höjs från 20 till 30 prisbasbelopp, se Samma belopp föreslås gälla för att utlämna mark på reservation, se Ordföranden får besluta att ingå avtal på fastighetsområdet som är villkorade beslut i högre instans, exempelvis vid fastighetsköp enligt 4 kap. 4 jordabalken, se Dessa beslut blir först bindande för kommunen om högre instans väljer att godkänna förslaget. Chef hållbar kommunikation och chef hållbar utveckling föreslås få delegation att ansöka om bidrag, se Arbetsutskottet föreslås få delegation att fastställa kommunövergripande systemsäkerhetsplan samt katastrofplan för administrativa nätet, se 12.1 och Avsnittet om undertecknande av handlingar kortas ner och förenklas för att göras tydligare. En nyhet är att det framgår att ekonomichefen och kommundirektören i förening är firmatecknare vid undertecknande av ekonomihandlingar så som borgenshandlingar, lånehandlingar och bankgarantier. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar ändring av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen och att ändringen ska gälla från och med den 23 januari Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2018, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2018/00423 Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta ändring av kommunstyrelsens delegationsbestämmelser. 2 Ändringen gäller från och med den 23 januari 2019 och ersätter delegationsbestämmelserna antagna av kommunstyrelsen den 7 mars 2018, 54. Bakgrund Kommunsledningsförvaltningen har under hösten 2018 arbetat med en större genomsyn av delegationsbestämmelserna då det uppmärksammats att det fanns behov att se över dem. Arbetet har skett på hela förvaltningen och lett fram till ett antal större och mindre förändringar av delegationsbestämmelserna. Delegationsbestämmelserna är ett dokument som ska avspegla verkliga behov hos nämnden och organisationen och är således ett dokument som det arbetas kontinuerligt med. Planen är att fortsätta arbetet med att se över delegationsbestämmelserna till våren. Kommunledningsförvaltningen föreslår följande större förändringar av delegationsbestämmelserna. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation anmäls direkt till nämnden, se 4. Arbetsutskottet ersätter personalutskottet som delegat i en del personalärenden, detta till följd av att personalutskottet avvecklats. Personalchefen får föra kommunens talan i förhandlingar enligt 10 och 64 MBL, se 7.4. Personalchefen får entlediga all personal på kommunledningsförvaltningen, utom personalchefen som kan entledigas av kommundirektören och kommundirektören som kan entledigas av ordföranden, se 8.7. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

43 2(3) IT-chefen ges delegation att göra inköp av IT-varor och IT-tjänster upp till det maximala beloppet för direktupphandling som anges i lag om offentlig upphandling, se Kommundirektören får besluta att ingå kommunövergripande ramavtal, ekonomichefen får besluta om att ingå förvaltningsspecifika ramavtal och IT-chefen får besluta om att ingå kommunövergripande och förvaltningsspecifika ramavtal för ITvaror och tjänster, se 9.16, 9.17 och Arbetsutskottet föreslås få besluta om centralt placerat löneutrymme, se 9.3. Utskottet för social hållbarhet föreslås få besluta om fördelning av stimulansmedel utifrån schablonersättning och sociala investeringsreserven av personalstrategiska medel, se Delegationen till mark-och exploateringsansvarige för köp och försäljning etcetera av fastighet föreslås höjas från 10 prisbasbelopp till 20 prisbasbelopp. Arbetsutskottets motsvarande ram höjs från 20 till 30 prisbasbelopp, se Samma belopp föreslås gälla för att utlämna mark på reservation, se Ordföranden får besluta att ingå avtal på fastighetsområdet som är villkorade beslut i högre instans, exempelvis vid fastighetsköp enligt 4 kap. 4 jordabalken, se Dessa beslut blir först bindande för kommunen om högre instans väljer att godkänna förslaget. Chef hållbar kommunikation och chef hållbar utveckling föreslås få delegation att ansöka om bidrag, se Arbetsutskottet föreslås få delegation att fastställa kommunövergripande systemsäkerhetsplan samt katastrofplan för administrativa nätet, se 12.1 och Avsnittet om undertecknande av handlingar kortas ner och förenklas för att göras tydligare. En nyhet är att det framgår att ekonomichefen och kommundirektören i förening är firmatecknare vid undertecknande av ekonomihandlingar så som borgenshandlingar, lånehandlingar och bankgarantier. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar ändring av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen och att ändringen ska gälla från och med den 23 januari Beslutet ska skickas till Dan Gabrielsson, kommunstyrelsens ordförande Katarina Andersson, kommundirektör Sara Cronholm, kommunjurist Linda Karelid, kanslichef Magnus Fleischer, ekonomichef Maria Ström, personalchef Per Augustsson, IT-chef Erna Pezic, stadsbyggnadschef

44 3(3) Ida Helander, chef hållbar utveckling Edvin Ekholm, chef hållbar kommunikation Magnus Sundén, näringslivschef Alexander Järkeborn, mark- och exploateringsansvarige Carin Fransson, kommunekolog Sara Cronholm Kommunjurist

45 Delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen dag månad år, x Gäller från och med dag månad år Innehållsförteckning Inledning... 2 Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut... 2 Anmälan av delegationsbeslut... 3 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 37 kommunallagen.. 3 Ordförandebeslut... 3 Vidaredelegation... 3 Inledande bestämmelser... 3 Delegation med stöd av 6 kap. 37 kommunallagen... 4 Allmänna ärenden... 4 Personalärenden (kommunövergripande)... 6 Personalärenden (kommunledningsförvaltningen)... 7 Ekonomiska ärenden Fastighetsärenden Naturvårdsärenden IT-ärenden Undertecknande av handlingar... 20

46 2 (21) Inledning Dessa delegationsbestämmelser gäller för kommunstyrelsen och dess förvaltning, kommunledningsförvaltningen. Förvaltningschef för denna förvaltning är kommundirektören. Kommundirektörens direkt underställda chefer är chef hållbar kommunikation, chef hållbar utveckling, personalchef, ekonomichef och näringslivschef. Avdelningschefer inom förvaltningen är även kanslichef, IT-chef, och stadsbyggnadschef. Med delegation enligt 6 kap. 37 kommunallagen avses att en nämnd ger någon annan i uppdrag att självständigt fatta beslut på nämndens vägnar. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Ett beslut som en delegat fattar med stöd av dessa delegationsbestämmelser har samma rättsverkan som om det fattats av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan inte ändra ett sådant beslut. Dock kan kommunstyrelsen när som helst återkalla delegationen. Enligt 6 kap. 38 får vissa typer av ärenden inte delegeras. Delegationsförbud gäller bland annat för ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och vissa ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Det är beslutsfattarens ansvar att inte fatta beslut som står i strid med dessa begränsningar. Vidare ska de beslut som delegeras enligt dessa bestämmelser fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal och i enlighet med vägledande bestämmelser som utfärdats av kommunstyrelsen. Den delegerade beslutsrätten är därtill begränsad till kommunstyrelsens verksamhetsområde och gäller bara inom vederbörande budgetramar. Frågor som bedöms vara av principiell eller prejudicerande natur ska alltid underställas kommunstyrelsen. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det kommunstyrelsens skyldighet att fatta beslutet. Om det är fara i dröjsmål har ordföranden, med förste respektive andre vice ordförande som ersättare, rätt att fatta beslutet på nämndens vägnar, se 3. Dessa delegationsbestämmelser ska ses över vid behov. En översyn ska dock alltid göras i samband med att en ny mandatperiod inletts. Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Skillnaden mellan ett delegationsbeslut och ett verkställighetsbeslut är att delegationsbeslutet kan överklagas och måste anmälas till nämnden till skillnad mot verkställighetsbeslutet. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana där de anställda följer redan fastställda regler och direktiv och där det i princip inte finns något utrymme för självständiga bedömningar och alternativa beslutsmöjligheter. Sådana beslut tas löpande som en del av det dagliga arbetet. Exempel på verkställighetsbeslut är bland annat avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt en fastställd turordningsregel.

47 3 (21) Anmälan av delegationsbeslut Ett delegationsbeslut som fattas med stöd av dessa delegationsbestämmelser ska anmälas till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Anmälan ska ske genom upprättandet av ett delegationsbeslut enligt mall. Detta behövs för att beslutet är ett självständigt beslut istället för kommunstyrelsen. Delegationsbeslutet ska skickas till kansliavdelningen så snart som möjligt för att anmälas på nästkommande sammanträde med kommunstyrelsen. För vissa typer av beslut finns särskilda regler vad gäller anmälan, se information i fältet Anmärkning vid respektive paragraf. Samtliga anmälda delegationsbeslut presenteras för kommunstyrelsen i form av en förteckning. Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 37 kommunallagen Ordförandebeslut Med tillämpning av 6 kap. 39 kommunallagen delegeras till ordföranden, eller vid förfall för denne till förste eller andre vice ordföranden i nu nämnd ordning, att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. Vidaredelegation Kommundirektören får i sin egenskap av förvaltningschef och med tillämpning av 7 kap. 6 kommunallagen vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till kommunstyrelsen. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommundirektören genom att en kopia av beslutet inges inom en vecka från beslutsdagen. Kommundirektören ska sedan anmäla beslutet som fattats med stöd av vidaredelegation till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation anmäls till nämnden som ett vanligt delegationsbeslut. Inledande bestämmelser Där bestämmelserna anvisar flera delegater ska beslutet i första hand fattas av den förstnämnda delegaten ensam. Först i dennes frånvaro går beslutsrätten över till övriga delegater i angiven ordning. Där bestämmelserna anger att kommunstyrelsens ordförande är delegat får vid dennes förfall förste vice ordföranden inträda som delegat. Om förste vice ordföranden också har förfall får andre vice ordföranden inträda som

48 4 (21) delegat. Delegerad beslutanderätt i inköpsfrågor gäller endast inom ramen för av kommunstyrelsen antagen budget eller kostnadskalkyl för visst projekt. Med tillämpning av 6 kap. 37 kommunallagen delegeras kommunstyrelsens beslutanderätt för de ärenden som framgår av avsnitten 6 12 nedan. Delegation med stöd av 6 kap. 37 kommunallagen Delegation av Allmänna ärenden Nr Ärende Delegat Anmärkning Utfärda fullmakt att föra 1. Ordföranden kommunstyrelsens talan inför domstol 2. Kommundirektören och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag Avge Besluta om yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 13 kap. 8 kommunallagen Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent Besluta att inte utlämna allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling mot förbehåll Ändring av beslut enligt 38 förvaltningslagen I brådskande fall avge yttranden till myndigheter, organisationer och andra, dock inte i laglighetsprövningar enligt kommunallagen eller i frågor av principiell natur 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen 3. Kanslichefen 1. Kommunjuristen 2. Kanslichefen 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen Arbetsutskottet

49 5 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Svara på remisser från länsstyrelsen, riksdagen, regeringen eller andra myndigheter i frågor som hänför sig till kommunstyrelsens uppgifter, dock inte i frågor av principiell natur Arbetsutskottet Avge Besluta om yttrande över planer från grannkommuner. Lämna uppdrag till miljönämnden och byggnadsnämnden att avge yttrande på kommunens vägnar i ärende som gäller tillstånd enligt miljöbalken. Vid fara i dröjsmål utse ombud vid stämmor och möten, om inte bolagsordning eller annan urkund anger att detta ska göras av annat organ Besluta om Falköpings kommuns deltagande i kampanjer, manifestationer och viljeyttringar, förutsatt att inte beslutet är av principiell betydelse eller medför kostnader överstigande fem prisbasbelopp Avge Besluta om yttrande enligt 18 kameraövervakningslag Besluta i ärende om fastställande av belägenhetsadresser enligt 10 lagen om lägenhetsregister respektive lägenhetsnummer enligt 11 samma lag. Remittera motioner till aktuell facknämnd med angivande av synpunkter, direktiv och tidsangivelser Remittera till nämnder i andra ärenden än motioner Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Kommunjuristen 1. 1:e mätningsingenjören 2. Stadsbyggnadschefen Ordföranden 1. Kanslichefen 2. Kommundirektören 3. Kommunjuristen

50 6 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Ansöka om bidrag, exempelvis statsbidrag eller EU-bidrag, till kommunstyrelsens verksamhet Kommundirektören Chef hållbar utveckling och chef hållbar kommunikation Besluta om ingående av personuppgiftsbiträdesavtal Besluta i frågor om användande av kommunens heraldiska vapen. Avdelningschefer 1. Chef hållbar kommunikation 2. Kommundirektören Delegation av Personalärenden (kommunövergripande) i kommunövergripandeövergripande frågor Nr Ärende Delegat Anmärkning Ingå kollektivavtal eller på annat sätt 1. Personalchefen reglera frågor rörande förhållandet till kommunens arbetstagare 2. Ordföranden Besluta om stridsåtgärd Utfärda riktlinjer styrdokument i arbetsrättsliga och personalpolitiska frågor Föra kommunens talan i förhandlingar enligt 10 och 64 MBL Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av reglementen, avtal och andra arbetsrättsliga bestämmelser Anställa förvaltningschefer Lönesätta i enlighet med av personalutskottet givna direktiv andra nämnders förvaltningschefer Utfärda varsel/underrättelse om avsked eller uppsägning och entlediga, i enlighet med av personalutskottet givna direktiv, andra nämnders förvaltningschefer Personalutskottet Arbetsutskottet Personalutskottet Arbetsutskottet Personalchefen 1. Personalchefen 2. Kommunjuristen Arbetsutskottet Kommundirektören Kommundirektören

51 7 (21) Delegation av Personalärenden inom (kommunledningsförvaltningen) Nr Ärende Delegat Anmärkning Inrätta nya tjänster respektive pröva återbesättande av befattningar inom respektive avdelning chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation, ekonomichef, personalchef, näringslivschef eller motsvarande avdelningschef för IT, kansli och stadsbyggnad eller motsvarande övrig personal på kommunledningsförvaltningen Anställa chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation, ekonomichef, personalchef, näringslivschef eller motsvarande avdelningschef för IT, kansli, och stadsbyggnad eller motsvarande övrig personal på kommunledningsförvaltningen Kommundirektören Chef hållbar utveckling, respektive chef hållbar kommunikation inom sitt respektive område. Avdelningschefer Kommundirektören Chef hållbar utveckling, respektive chef hållbar kommunikation inom sitt respektive område. Avdelningschefer Delegationsbeslut om anställning av personal anmäls löpande av personalavdelninge n genom en lista över nyanställningar som lämnas till kansliavdelningen

52 8 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Besluta om lönesättning enligt av personalutskottet angivna direktiv avseende kommundirektören Ordföranden chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation, ekonomichef, personalchef, näringslivschef, avdelningschef för IT, kansli och stadsbyggnad Kommundirektören Chef hållbar utveckling, respektive chef hållbar kommunikation inom sitt respektive område. övrig personal på kommunledningsförvaltningen Avdelningschefer

53 9 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Bevilja ledighet i andra fall än när sådan regleras av lag eller kollektivavtal samt bevilja löneförmåner i samband med förtroendeuppdrag, enskilda angelägenheter av vikt samt utbildning avseende kommundirektören Ordföranden chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation, ekonomichef, personalchef, näringslivschef, avdelningschef för IT, kansli och stadsbyggnad övrig personal på kommunledningsförvaltningen Fatta beslut om förbud eller medgivande av bisyssla i enlighet med Falköpings kommuns Riktlinje för bisyssla för kommundirektören förvaltningschefer övrig personal på kommunledningsförvaltningen Kommundirektören Chef hållbar utveckling, respektive chef hållbar kommunikation inom sitt respektive område. Avdelningschefer Personalutskottet Ordföranden Personalchefen Personalchefen

54 10 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Förkorta uppsägningstid för kommundirektören chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation, ekonomichef, personalchef, näringslivschef, Personalutskottet Ordföranden Kommundirektören avdelningschef för IT, kansli och stadsbyggnad övrig personal på kommunledningsförvaltningen Chef Hållbar utveckling, respektive Chef Hållbar kommunikation inom sitt respektive område. Avdelningschefer Utfärda varsel/underrättelse om avsked eller uppsägning och entlediga samtlig personal på kommunledningsförvaltningen utom kommundirektören och personalchefen 1. Personalchefen 2. Kommundirektören personalchef Kommundirektören kommundirektören Ordföranden Entlediga samtlig personal på kommunledningsförvaltningen utom kommundirektören Besluta om avstängning från tjänstgöring och disciplinpåföljd i enlighet med gällande kollektivavtal 1. Personalchefen 2. Kommundirektören Avdelningschefer

55 11 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Vara förhandlingspart vid förhandling enligt och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet vid förhandling med facklig organisation som företräder avdelningschefer 1. Personalchefen 2. Kommundirektören övriga tjänstepersoner inom kommunledningsförvaltningen Besluta om pensionsförmåner utifrån fastställda riktlinjer 1. Avdelningschefer 2. Personalchefen Personalchefen Delegation avseende Ekonomiska ärenden frågor Nr Ärende Delegat Anmärkning Besluta om antagande av Arbetsutskottet budgetförutsättningar Besluta om täckning av kapitalkostnader för nämnderna Besluta om fördelning av centralt placerat löneutrymme 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Arbetsutskottet Besluta om placeringar av kommunens likvida medel enligt av kommunfullmäktige antagen finanspolicy Besluta om placering av kommunala fond- och donationsmedel Upplåna respektive konvertera lån upp till av kommunfullmäktige högsta angivna belopp eller på grund av särskilt av fullmäktige fattat beslut 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören

56 12 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Besluta om borgen för Falköpings 1. Ekonomichefen Hyresbostäder AB eller Fastighets AB 2. Kommundirektören Mösseberg, för nya lån eller för omsättning av befintliga lån med kommunal borgen, uppgående till den ram som kommunfullmäktige fastställt. Bokföringsmässig avskrivning av fordringar Besluta om fördelning av personalstrategiska medel Besluta om fördelning av stimulansmedel utifrån schablonersättning och sociala investeringsreserven Bevilja kommunstrategiskt bidrag ur kommunstyrelsens medel för bidragsgivning upp till två prisbasbelopp 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektör en Personalutskottet Arbetsutskottet Utskottet för social hållbarhet Arbetsutskottet Ingå avtal om sponsring upp till en fjärdedels prisbasbelopp inom en ram av en fjärdels prisbasbelopp till ett prisbasbelopp Ingå avtal om sponsring, finansierad ur marknadsföringsbudgeten, uppgående till maximalt högst två milli prisbasbelopp per deltagare och högst en tredjedels prisbasbelopp totalt till i kommunen verksam förening eller annan organisation för anordnande av måltid eller mottagning under förutsättning att det avser arrangemang som bidrar till att skänka uppmärksamhet åt Falköpings kommun, såsom mästerskap, konferenser av rikskaraktär och därmed jämställda arrangemang Utse utanordnare och attestanter Näringslivschefen Arbetsutskottet 1. Näringslivschefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören

57 13 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Besluta om inköp av varor och tjänster genom direktupphandling, vilket innefattar samtliga beslut som krävs enligt LOU och kommunens styrdokument kring inköp och upphandling, inom vederbörande verksamhetsområde och inom ramen för gällande budget, till ett belopp uppgående till högst kronor Avdelningschefer och kommunstrateger Behörig befattningshavares inköp av varor och tjänster inom vederbörandes verksamhetsområde, inom ramen för gällande budget och i enlighet med giltigt ramavtal eller separat avtal betraktas som verkställighet mellan kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i gällande lag om offentlig upphandling gällande alla inköp, utom IT-varor/tjänster mellan kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i gällande lag om offentlig upphandling gällande inköp av ITvaror/tjänster Besluta om inköp av varor och tjänster genom upphandling, som överskrider gränsen för direktupphandling, vilket innefattar samtliga beslut som krävs enligt LOU och kommunens styrdokument kring inköp och upphandling. Besluta om ramavtal, vilket inkluderar alla de beslut som krävs i enlighet med LOU och kommenens interna styrdokument för upphandling i förvaltningsövergripande upphandlingar enligt vilka kommunens nämnder/förvaltningar genom avrop kan göra inköp, så kallade ramavtal (med undantag för IT och telefoni) Kommundirektören IT-chef Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören

58 14 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Besluta om kommunövergripande och förvaltningsspecifika ramavtal för IT och telefoni, vilket inkluderar alla de beslut som krävs i enlighet med LOU och kommenens interna styrdokument för upphandling IT-chefen Besluta om ramavtal, vilket inkluderar alla de beslut som krävs i enlighet med LOU och kommenens interna styrdokument för upphandling, för den egna nämnden/förvaltningen Kommundirektören Ekonomichefen Besluta om försäljning av utrangerat material för ett belopp uppgående till högst kronor mellan kronor och kronor mellan kronor och kronor Medge undantag från kommunens, i finanspolicyn intagna, allmänna leasingförbud Avdelningschefer Kommundirektören Arbetsutskottet 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Delegation av Fastighetsärenden Nr Ärende Delegat Anmärkning Föra kommunstyrelsens talan inför myndigheter i fastighetsärenden samt ansöka om lantmäteriförrätning, lagfart eller annan inskrivning i fastighetsregistret. 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen

59 15 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Genom köp, byte, fastighetsbildning eller inlösen förvärva, samt genom försäljning, byte eller fastighetsbildning avhända kommunen fastighet eller fastighetsdel upp till prisbasbelopp 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschef inom en ram av upp till prisbasbelopp Ingå och säga upp avtal genom vilket kommunen på fastighet som tillhör annan än kommunen tillförsäkras rätt till servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, respektive ingå avtal genom vilket kommunen tillhörig fastighet belastas med servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, med eller utan vederlag. Inköpa fast egendom respektive tomträtt som försäljs vid offentlig auktion, förutsatt att kommunen direkt eller indirekt innehar fordran för vilken inköpsobjektet utgör säkerhet. Ansöka om utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. Utfärda värdeintyg beträffande fastighet eller fastighetsdelar. Arbetsutskottet 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen

60 16 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Göra framställningar till och avge besluta om yttranden över remisser från miljönämnden, byggnadsnämnden, lantmäterimyndigheten samt andra statliga myndigheter och instanser avseende fastighetsbildning och bygglov 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen Besluta om förvaltningsåtgärder på obebyggd kommunalmark under förutsättning att åtgärderna inte faller inom ramen för annan nämnds verksamhetsområde. 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen Utlämna mark på reservation inom ramen av prisbasbelopp för en längsta tid av två (2) år. 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen inom ramen av 30 prisbasbelopp för en längsta tid av två (2) år. Arbetsutskottet Handha kommunens tomtkö samt underteckna köpehandling avseende överlåtelse försäljning av mark till fysisk person för villabebyggelse i enlighet med gällande tomtköbestämmelser. 1. Mark- och exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen Besluta om att ingå avtal på fastighetsområdet som är villkorat beslut i högre instans, ex. i enlighet med 4 kap. 4 jordabalken Ordföranden

61 17 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Godkänna annan nämnds förhyrning av externa lokaler om lokalbehovet inte kan tillgodoses i kommunens lokaler Arbetsutskottet 7.12 Godkänna hyreskontrakt vid annan nämnds externförhyrning av lokal om hyrestiden överstiger 10 år eller lokalhyran överstiger 10 prisbasbelopp per år. Arbetsutskottet Delegation i Naturvårdsärenden Nr Ärende Delegat Anmärkning Avge Besluta om yttrande till länsstyrelsen i fråga om verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ur naturvårdssynpunkt. 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen Avge Besluta om yttrade till länsstyrelsen i ärende om dispens från andra föreskrifter inom områdesskydd. Avge Besluta om yttrande till Skogsstyrelsen i ärende om bildande av biotopskyddsområde samt i andra ärenden om föreskrifter om biotopskydd. Avge Besluta om yttrande i miljödomstol i ärende om tillstånd till vattenverksamhet. Avge Besluta om yttrande till länsstyrelsen i ärende om tillstånd till markavvattning. 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen

62 18 (21) Nr Ärende Delegat Anmärkning Avge Besluta om yttrande till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen i ärende om anmälan för samråd för verksamhet/åtgärd som väsentligt kan komma att ändra eller skada naturmiljön. 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen Avge Besluta om yttrande till länsstyrelsen i ärende om undantag från terrängkörningslagen. Avge Besluta om yttrande till Skogsstyrelsen om slutavverkning, skyddsdikning och/ eller naturhänsyn. Avge Besluta om yttrande till länsstyrelsen i ärende om bevarandeplaner för Natura Avge Besluta om yttrande till Skogsstyrelsen i ärende avseende samråd om planerat naturvårdsavtal. Avge Besluta om yttrande till miljönämnden i ärende om dispens från områdesskydd. Ansöka om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen Ansöka om bidrag till lokala naturvårdsprojekt enligt förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Ansöka om stöd samt utbetalning av stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås). 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen 1. Kommunekologen 2. Stadsbyggnadschefen

63 19 (21) Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör IT-frågor IT-ärenden Nr Ärende Delegat Anmärkning Fastställande av kommunövergripande generell systemsäkerhetsplan. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller konkreta mål och ramar för IT-säkerheten kring kommunens nätverk. Säkerhetssamordnar en Arbetsutskottet Fastställande av särskild systemsäkerhetsplan per system för kommunledningsförvaltningen. Omfattar konkreta mål och ramar för IT- säkerheten kring enskilda system. Fastställande av kommunövergripande generell säkerhetsinstruktion. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för kommunens nätverk. Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktion per system. Innehåller särskilda säkerhetsregler för enskilda system. Fastställande av säkerhetsinstruktion för alla användare. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för användare kommunens nätverk. Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktioner för en grupp av användare. Innehåller särskilda säkerhetsregler för användare av enskilda system. Fastställande av avbrottsplan per system. Fastställande av katastrofplan, administrativa nätverket. Systemägare IT-chefen Systemägare IT-chefen Systemägare Systemägare Säkerhetssamordnar en Arbetsutskottet Information om vem som är systemägare finns på IT-avdelningens sida på Falnet Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärenden Delegationerna under rubriken har lagts in under rubriken Allmänna ärenden

64 20 (21) Undertecknande av handlingar m.m. Handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen Undertecknas av Ordföranden eller vid förfall för denne i tur och ordning av förste vice ordföranden respektive andre vice ordföranden och undertecknas i förening med kommundirektören eller, då denne har förfall, av kanslichefen alternativt kommunjurist, chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsens utskott Avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som inte kräver beslut av kommunstyrelsen (eller dess arbetsutskott) eller som anställd i kommunen, eller utskott har beslutat om på delegation av kommunstyrelsen, med undantag av ekonomihandlingar, se nedan ska Utskottets ordförande, eller vid förfall för denne av utskottets vice ordförande, och för vederbörande utskott undertecknas i förening med ytterligare en av följande personer. Kommundirektören, personalchefen, chef hållbar utveckling, chef hållbar kommunikation respektive kommunstrategen inom mångfalds- och kvalitetsutveckling Delegaten Ansvarig handläggare Avdelningschefen Kommundirektören för respektive ansvarsområde inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av för respektive avdelning inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av för kommunledningsförvaltningen undertecknas av

65 21 (21) Handlingar Ekonomihandlingar, så som borgenshandlingar, lånehandlingar eller bankgarantier Undertecknas av Kommundirektören och ekonomichefen är firmatecknare för kommunstyrelsen vid undertecknande av ekonomihandlingar. Oavsett vem som enligt dessa delegationsbestämmelser har rätt att fatta beslutet ska handlingarna undertecknas i förening av kommundirektören och ekonomichefen. Borgen för Falköpings Hyresbostäder AB eller Fastighets AB Mösseberg, för nya lån eller för omsättning av befintliga lån med kommunal borgen, uppgående till den ram som kommunfullmäktige fastställt Undertecknande av handlingar avseende lån/bankgarantier upptagna enligt delegationsordningen samt därmed jämförliga handlingar Samtliga ramavtal med undantag för sådana som avser inköp av IT och telefoni Ramavtal som avser inköp av IT och telefoni Kommundirektören och ekonomichefen i förening Kommundirektören och ekonomichefen i förening IT-chefen och driftschefen vid IT-enheten i förening

66 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 139 Dnr 2018/ Gallring av pappersoriginal efter inskanning för en digital ärendehantering på kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att allmänna handlingar i pappersform, som skannats in, får gallras efter kontroll av att den skannade versionen är likalydande med ursprungshandlingen och efter att originalhandlingen inte längre behöver sparas av annan anledning. Beslutet gäller från och med den 1 februari Bakgrund Under de senaste åren har kommunstyrelsen i allt större omfattning skannat pappershandlingar för att hantera dem digitalt samtidigt som digitala handlingar skrivits ut till pappersakterna. Dubbelarbetet med att hantera digitala och analoga versioner av samma dokument är ineffektivt. Med digital ärendehantering frigörs arbetstid för medarbetare och kostnader för fysiska arkivlokaler minskar. En annan nyttoeffekt är minskad belastning på miljön i och med minskad förbrukning av papper, aktomslag, arkivkartonger och toner. Det leder även till färre transporter och lägre transportkostnader av ovan nämnt material. Den pågående digitaliseringen beskrivs som den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och är en ständigt pågående process. Den digitala utvecklingen berör och påverkar samhällets alla områden. Det är därför inte något som Falköpings kommun kan välja att ställa sig utanför. Genom att aktivt ta sig an den digitala utvecklingen kan Falköpings kommun istället dra nytta av dess möjligheter och låta digitaliseringen bidra till ökad kvalitet och effektivitet. I policyn för digitalisering som antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2017, 66, sätts det upp tre kommunövergripande mål. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Såvida inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, krävs gallringsbeslut för att få gallra allmänna handlingar. Gallring får enligt 3 arkivlagen (1990:782) endast ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. För att kunna gallra pappersoriginalet och endast bevara det skannade exemplaret krävs att det Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

67 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) framställts på ett sätt som säkerställer ett elektroniskt bevarande. Kravet uppfylls genom att myndigheten skannar till ett format som är godkänt för slutarkivering. Gallring innebär avsiktlig och planmässig förstöring av allmänna handlingar eller uppgifter i enlighet med ett i förväg fattat myndighetsbeslut. Som gallring räknas även åtgärder som utförs med handlingarna och som ger upphov till: förlust av betydelsebärande data (informationsförlust), förlust av möjliga sammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas äkthet och ursprunglighet Exempel på handlingar som ska bevaras i papper och registreras Justerade protokoll Värdehandlingar (testamenten och donationshandlingar, köpebrev, pantbrev, aktiebrev) Initiativ till kommunala folkomröstningar Äganderättshandlingar Handlingar som behövs för att styrka ett legalt förhållande Handlingar som behövs för bevisvärde Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som bild Varje verksamhet ska utreda vilka handlingar som kan behöva sparas viss tid efter skanning om det behövs för bevisvärde eller av andra skäl. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar förslag till beslut att allmänna handlingar som har skannats får gallras. Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 november 2018, har utarbetats av kommunarkivarie Jörg Siwert. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Gallring av pappersoriginal efter inskanning för en digital ärendehantering på kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att allmänna handlingar i pappersform, som skannats in, får gallras efter kontroll av att den skannade versionen är likalydande med ursprungshandlingen och efter att originalhandlingen inte längre behöver sparas av annan anledning. Beslutet gäller från och med den 1 februari Bakgrund Under de senaste åren har kommunstyrelsen i allt större omfattning skannat pappershandlingar för att hantera dem digitalt samtidigt som digitala handlingar skrivits ut till pappersakterna. Dubbelarbetet med att hantera digitala och analoga versioner av samma dokument är ineffektivt. Med digital ärendehantering frigörs arbetstid för medarbetare och kostnader för fysiska arkivlokaler minskar. En annan nyttoeffekt är minskad belastning på miljön i och med minskad förbrukning av papper, aktomslag, arkivkartonger och toner. Det leder även till färre transporter och lägre transportkostnader av ovan nämnt material. Den pågående digitaliseringen beskrivs som den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och är en ständigt pågående process. Den digitala utvecklingen berör och påverkar samhällets alla områden. Det är därför inte något som Falköpings kommun kan välja att ställa sig utanför. Genom att aktivt ta sig an den digitala utvecklingen kan Falköpings kommun istället dra nytta av dess möjligheter och låta digitaliseringen bidra till ökad kvalitet och effektivitet. I policyn för digitalisering som antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2017, 66, sätts det upp tre kommunövergripande mål. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Kommunledningsförvaltningen Kommunarkivet Jörg Siewert arkivarie jorg.siewert@falkoping.se Falköpings kommun Nygatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

69 2(2) Såvida inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, krävs gallringsbeslut för att få gallra allmänna handlingar. Gallring får enligt 3 arkivlagen (1990:782) endast ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. För att kunna gallra pappersoriginalet och endast bevara det skannade exemplaret krävs att det framställts på ett sätt som säkerställer ett elektroniskt bevarande. Kravet uppfylls genom att myndigheten skannar till ett format som är godkänt för slutarkivering. Gallring innebär avsiktlig och planmässig förstöring av allmänna handlingar eller uppgifter i enlighet med ett i förväg fattat myndighetsbeslut. Som gallring räknas även åtgärder som utförs med handlingarna och som ger upphov till: förlust av betydelsebärande data (informationsförlust), förlust av möjliga sammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas äkthet och ursprunglighet Exempel på handlingar som ska bevaras i papper och registreras Justerade protokoll Värdehandlingar (testamenten och donationshandlingar, köpebrev, pantbrev, aktiebrev) Initiativ till kommunala folkomröstningar Äganderättshandlingar Handlingar som behövs för att styrka ett legalt förhållande Handlingar som behövs för bevisvärde Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som bild Varje verksamhet ska utreda vilka handlingar som kan behöva sparas viss tid efter skanning om det behövs för bevisvärde eller av andra skäl. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar förslag till beslut att allmänna handlingar som har skannats får gallras. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Jörg Siewert, kommunarkivarie Jörg Siewert Kommunarkivarie

70 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 140 Dnr 2018/ Biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Reservation Adam Johansson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt tilläggsyrkande. Bakgrund Enligt bibliotekslagen 2013:801, 17, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. Nu gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige år En arbetsgrupp bestående av representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan som enligt förslag ska gälla under åren Biblioteksplanen innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden. Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. I Falköping finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer i orter utanför tätorten. Bibliotek finns i grundskolorna, Ållebergsgymnasiet och Lärcenter samt på sjukhuset. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet på sitt sammanträde den 28 augusti 2018, 44, och beslutat att överlämna biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden har genom en remiss från kommunledningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Kompetens- och arbetslivsnämnden har behandlat ärendet den 24 oktober 2018, 29, och har beslutat att ställa sig bakom förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsförvaltningen har den 30 oktober 2018, 110, beslutat att tillstyrka förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

71 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) även lämnat följande synpunkt. Resultatet som framkommit i den skolenkät som redovisas i biblioteksplanen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på tillgång till skolbibliotek ska uppfyllas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren samt att upphäva tidigare antagen plan. Arbetet med planen gjordes under år 2018, men eftersom ärendet varit på remiss kommer planen att börjar gälla från år 2019, varför rubriceringen ändras. Resultatet av kartläggningen visar att det finns åtminstone en skola som inte anser sig ha tillgång till skolbibliotek. Kommunledningsförvaltningen delar barn- och utbildningsnämndens uppfattning att resultatet av kartläggningen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna uppfyllas. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultat och vidta nödvändiga åtgärder. Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 november 2018, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Yrkanden Adam Johansson (M) yrkar på följande tillägg. "På sidan 9 i Biblioteksplanen under rubriken Utvecklingsområden införa en ny punkt med följande lydelse: Under åren ska kommunen söka inträde i något av de två gemensamma samarbetena kring biblioteksdatasystem som finns i Skaraborg." Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förslaget. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

72 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Ordföranden ställer sedan proposition på Adam Johanssons (M) tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet har beslutat att avslå yrkandet. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Biblioteksplan för Falköpings kommun år Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta biblioteksplan för Falköpings kommun år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva biblioteksplanen antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ge barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultatet av kartläggningen om tillgång till skolbibliotek och vidta åtgärder för att skollagens krav ska uppfyllas. Bakgrund Enligt bibliotekslagen 2013:801, 17, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. Nu gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige år En arbetsgrupp bestående av representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan som enligt förslag ska gälla under åren Biblioteksplanen innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden. Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. I Falköping finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer i orter utanför tätorten. Bibliotek finns i grundskolorna, Ållebergsgymnasiet och Lärcenter samt på sjukhuset. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet på sitt sammanträde den 28 augusti 2018, 44, och beslutat att överlämna biblioteksplanen för antagande till kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden har genom en remiss från kommunledningsförvaltningen getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Kompetens- och arbetslivsnämnden har behandlat ärendet den 24 oktober 2018, 29, och har beslutat att ställa sig bakom förslaget till biblioteksplan. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

74 2(2) Barn- och utbildningsförvaltningen har den 30 oktober 2018, 110, beslutat att tillstyrka förslaget till biblioteksplan. Barn- och utbildningsnämnden har även lämnat följande synpunkt. Resultatet som framkommit i den skolenkät som redovisas i biblioteksplanen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på tillgång till skolbibliotek ska uppfyllas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta biblioteksplan för Falköpings kommun år samt att upphäva tidigare antagen plan. Arbetet med planen gjordes under år 2018, men eftersom ärendet varit på remiss kommer planen att börjar gälla från år 2019, varför rubriceringen ändras. Resultatet av kartläggningen visar att det finns åtminstone en skola som inte anser sig ha tillgång till skolbibliotek. Kommunledningsförvaltningen delar barn- och utbildningsnämndens uppfattning att resultatet av kartläggningen behöver analyseras och åtgärder behöver vidtas för att skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek ska kunna uppfyllas. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att analysera resultat och vidta nödvändiga åtgärder. Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Linda Karelid Kanslichef

75 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplan för Falköpings kommun

76 Typ av styrdokument Biblioteksplan Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd "Skriv t.ex , 10" Diarienummer KFN 2018/ , KS 2018/ Giltighetstid Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen Dokumentansvarig Avdelningschef bibliotek Tidpunkt för År 2021 aktualitetsprövning 2 (11)

77 Innehåll Syfte, planer och lagar, vision och mål... 4 Syfte... 4 Regionala och nationella planer och lagar... 4 Kommunala planer... 4 Från vision till handling... 4 Fyra mål för Falköping... 4 Folkbiblioteken... 5 Demokrati... 5 Infrastruktur... 5 Utbildning... 5 Läsning... 5 Digitalisering... 5 Tillgänglighet... 6 Det mångspråkiga biblioteket... 6 Biblioteken som upplevelsecentrum... 6 Folkbibliotekens verksamhetsmål... 6 Skolbibliotek på grundskolan... 7 Ållebergsgymnasiet... 8 Lärcenter vuxenutbildning... 8 Sjukhusbiblioteket... 9 Utvecklingsområden... 9 Bilaga (11)

78 Syfte, planer och lagar, vision och mål Syfte Falköpings kommuns biblioteksplan innehåller en beskrivning av kommunens bibliotek och uppdrag samt anger utvecklingsområden för Planen omfattar folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning. Sjukhusbibliotek nämns i planen men inget samarbete sker. Regionala och nationella planer och lagar Bibliotekslagen (2013:801) Skollagen (SFS 2010:800) Västra Götalandregionens biblioteksplan Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) UNESCO:s och IFLA:s folk och skolbiblioteksmanifest FN:s konvention om barnets rättigheter Från ord till handling På väg mot nationell biblioteksstrategi Utkast (Eric Fichtelius) Kommunala planer Falköpings kommuns vision och värdegrund Det goda livet Falköpings kommuns kulturstrategi Folkbibliotekens medieplan Från vision till handling Biblioteksplanens utgångspunkt är kommunens vision Det Goda Livet ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnande och trivseln för Falköpingsborna. Fyra mål för Falköping 1. Ett socialt hållbart Falköping 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvaliteten inom verksamheterna ska öka 4 (11)

79 Folkbiblioteken I Falköpings kommun finns ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer. Biblioteken erbjuder fri tillgång till ett bibliotek som främjar intresse för läsning och litteratur, ger kvalificerad informationsguidning och presenterar medier och teknik. Demokrati Biblioteken är både fysiska och digitala mötesplatser och erbjuder tillgänglighet för alla och har generösa öppettider. Biblioteken erbjuder information och kunskap, både fysiskt och digitalt, så att alla kommuninvånare kan delta i den demokratiska processen och utöva demokratiska rättigheter. Biblioteken deltar i samhällsutvecklingen och inspirerar till möten och debatt. Biblioteken är en demokratisk mötesplats i samverkan med studieförbund och andra aktörer. Infrastruktur Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska samverka enligt bibliotekslagen. Samverkan sker lokalt, regionalt och nationellt. Utbildning Biblioteken medverkar till att stödja det livslånga lärandet, spegla samhället genom omvärldsanalys och ta in ny teknik som bidrar till att människor utvecklas i det socialt hållbara samhället. Läsning Biblioteken inspirerar till läsning och till möten med litteratur. Utbudet är aktuellt, varierat och till för alla. Biblioteken arbetar läsfrämjande och stödjer språkutveckling. Digitalisering Det digitala utbudet är lika viktigt som det tryckta. Digitala medier medverkar till kunskap och information för människor som inte kan ta sig till biblioteken eller för de som behöver anpassade medier. Teknik för läsning, som inte alla har, erbjuds på biblioteken. Biblioteken erbjuder en anpassad och aktuell hemsida. Kommunens policy för digitalisering uttrycker Invånarna är allt mer vana att handla och utföra olika ärenden via internet. De förutsätter också i allt högre grad att de ska kunna utföra sina ärenden hos Falköpings kommun på samma sätt. En optimal e-tjänst leder både till en förenklad vardag för invånarna och en intern nytta i form av en besparing eller höjd kvalitét. 5 (11)

80 Tillgänglighet Biblioteken underlättar för personer med funktionsnedsättning genom att erbjuda anpassade medier och personlig hjälp av en läs- och skrivtekniker. Samkul är en samverkan mellan biblioteken och socialförvaltningens verksamheter för äldre och funktionsnedsatta. Samkul syftar till att öka tillgängligheten till bibliotekstjänster för dessa målgrupper samt att inspirera och väcka läslust. Det mångspråkiga biblioteket Biblioteken har ett anpassat utbud av medier och tjänster för personer med annat modersmål än svenska. Medieutbud och information uppdateras i takt med demografiska förändringar. Biblioteken stödjer integration och lyfter fram minoritetsspråken. Biblioteken som upplevelsecentrum Biblioteken är platser för kultur och kulturella upplevelser. Biblioteken skapar möten och kulturaktiviteter för barn och vuxna i samverkan med andra aktörer. Folkbibliotekens verksamhetsmål Ett social hållbart Falköping 1. Vi ska nå alla barn 2. Folkbiblioteken ska vara en mötesplats där lärande och läsning främjas, kulturer möts och informationsbehov inom olika områden tillgodoses Ett attraktivare Falköping Bibliotekens utbud ska finnas lättillgängligt och nära invånarna både fysiskt och digitalt 6 (11)

81 Skolbibliotek på grundskolan I skollagen står att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt Skolinspektionen ska följande krav vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informa-tionsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skolbiblioteken på grundskolan i Falköpings kommun är av skiftande omfång utifrån skolornas storlek och elevernas ålder. Rektor på varje skolenhet har budgetansvar och styr över skolbibliotekets utformning och medieanslag vilket medför stora skillnader ifråga om t.ex. datasystem, lokaler, bemanning och tillgänglighet. För att få en bild av hur det förhåller sig med kommunens skolbibliotek på grundskolan genomfördes i april 2018 en kartläggning. En enkät med avseende på skolbibliotek besvarades av 14 av kommunens 16 grundskolor. Sammanställning av svaren finns i bilaga 1. Många skolbibliotek används till annan verksamhet under dagen såsom matsal, musikundervisning, grupp- och mötesrum. På grundskolan är det vanligtvis lärare som har som ansvarsuppgift att utöver sin tjänst sköta skolbiblioteket. Några skolor har elevmedverkan i form av biblioteksvärdar. Önskemål från elevernas sida är att skolbiblioteken ska vara trevliga mötesplatser, vara mer tillgängliga under skoltid och att bokbeståndet ska utökas och förnyas. Grundskolorna saknar i dagsläget målbeskrivning för skolbibliotekets verksamhet. Folkbiblioteket står för en stor del av skolornas litteraturbehov genom utlån av boklådor av skilda innehåll. 7 (11)

82 Ållebergsgymnasiet Biblioteket på Ållebersgymnasiet sorterar under Barn- och utbildningsförvaltningen. Bibliotekets användare lånar och läser böcker, studerar, söker information i böcker, tidskrifter och datorer samt deltar i kulturarrangemang och introduktioner. På Ållebergsgymnasiet kan ungdomar söka olika yrkeseller högskoleförberedande program. Skolan erbjuder även introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de nationella programmen. Bland dessa finns t ex IM-språk där nyanlända elever i gymnasieåldern, med annat modersmål än svenska, läser in grundskolan för att få behörighet till gymnasiet. På skolan finns även en gymnasiesärskola. Biblioteksverksamheten sköts av en bibliotekarie. Ett samarbete finns med Falköpings bibliotek, som kan reservera böcker på Ållebergsgymnasiet vid behov och omvänt. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Lärcenter. Bibliotekarien administrerar och ansvarar för bibliotekets budget, inköp av media och olika digitala tjänster. Bibliotekarien undervisar i källkritik och informationssökning, erbjuder bokprat och ger introduktion i bok- och bibliotekskunskap. Samarbete finns i viss mån med lärare där bibliotekarien bland annat deltar i ämneskonferenser. Ållebergsgymnasiets bibliotek är i första hand avsett för skolans elever och personal. Inköp av resurser till biblioteket bygger på en demokratiseringstanke genom att alla gymnasieungdomar ska ha rätt till en god utbildning oavsett bakgrund. Lärcenter vuxenutbildning Biblioteket på Lärcenter sorterar under Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. På detta bibliotek erbjuds lån och läsning av böcker och kurslitteratur, möjlighet att söka information med digitala resurser och plats för studier. Lärcenters verksamheter innefattar arbetsmarknadsenhet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, uppdragsutbildning och eftergymnasiala utbildningar. Lärcenters bibliotek är bemannat av en bibliotekarie samt en deltids biblioteksassistent. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Ållebergsgymnasiet. Bibliotekarien ägnar del av tjänst till utåtriktad och uppsökande verksamhet i form av bokprat, högläsning, teater, källkritik och olika temaprojekt. På Lärcenter finns en läs- och skrivgrupp där bland andra läs- och skrivteknikern från folkbiblioteket och bibliotekarien på Lärcenter ingår. En kväll i veckan har biblioteket kvällsöppet som en del i att öka tillgängligheten för elever som studerar på kvällstid. 8 (11)

83 Sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteket i Falköping, som består av en medicinsk och en allmän avdelning, har som uppdrag att serva personalen vid Skaraborgs sjukhus med medicinsk information, tillhandahålla kunskap och litteratur för patienterna och för personalen. Västra Götalandsregionen är ansvarig för sjukhusbiblioteken. Idag sker inget samarbete med sjukhusbiblioteket. Utvecklingsområden Biblioteken ska spegla samhällsdebatten genom omvärldsanalys och vara lyhörda för innovativa idéer om biblioteksutveckling. Biblioteken ska utvecklas som litterära upplevelsecentrum. Utredning görs om att skolbiblioteken och folkbiblioteken använder samma datasystem. Biblioteken ska stimulera till ökad läs- och skrivförmåga hos skolelever i Falköpings kommun. Biblioteken ska vara en viktig pedagogisk resurs för att höja utbildnings-nivån i Falköpings kommun. Bibliotekens media- och informationskunnighet (MIK) bland personalen ska öka genom kontinuerlig fortbildning. Utvecklingsområden följs upp i verksamhetsberättelser. 9 (11)

84 Bilaga 1 10 (11)

85 11 (11)

86 Kompetens- och arbetslivsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 29 Dnr 2018/ Remiss Biblioteksplan för Falköpings kommun år Kompetens- och arbetslivsnämndens beslut 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden ställer sig bakom förslaget till Biblioteksplan för Falköpings kommun år Bakgrund Enligt bibliotekslagen, 2013:801, ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sina verksamheter inom biblioteksområdet. En arbetsgrupp bestående av representanter från Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har tagit fram en ny biblioteksplan för åren Biblioteksplanens utgångspunkt är kommunens vision Det goda livet ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Biblioteket på Lärcenter är en del av Kompetens- och arbetslivs förvaltningens verksamhet. Här erbjuds lån och läsning av böcker och kurslitteratur, möjlighet att söka information med digitala resurser och plats för studier. Lärcenters bibliotek är bemannat av en bibliotekarie samt en biblioteksassistent på deltid. Biblioteket delar bibliotekssystem med folkbiblioteket och dess filialer samt Ållebergsgymnasiet. Bibliotekarien ägnar del av tjänst till utåtriktad och uppsökande verksamhet i form av bokprat, högläsning, teater, källkritik och olika temaprojekt. På Lärcenter finns en läs- och skrivgrupp där bland andra läs- och skrivteknikern från folkbiblioteket och bibliotekarien på Lärcenter ingår. En kväll i veckan har biblioteket kvällsöppet som en del i att öka tillgängligheten för elever som studerar på kvällstid. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 oktober 2018, har utarbetats av rektor. Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 31. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

87

88

89 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 141 Dnr 2018/ Ändring av reglemente för kommunala pensionärsrådet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av reglemente för kommunala pensionärsrådet. 2 Ändringen gäller från och med den 15 februari 2019 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2011:19. Bakgrund Socialnämnden beslutade den 21 november 2018, 114, att föreslå kommunfullmäktige att anta nämndens förslag till revidering av reglemente för kommunala pensionärsrådet att gälla från och med den 1 januari Det kommunala pensionärsrådets reglemente har setts över inför ny mandatperiod. Det kommunala pensionärsrådet har vid sitt sammanträde den 27 september 2018 lämnat förslag till ändringar i rådets nuvarande reglemente. Utöver ändringar av redaktionell karaktär föreslås i huvudsak följande förändringar. Alla pensionärsorganisationer i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för pensionärer och har minst 20 medlemmar har liksom tidigare rätt att vara representerade i rådet med en ledamot och en ersättare. Därutöver har respektive organisation rätt att utse en representant och en ersättare per påbörjat 500-tal medlemmar till skillnad mot nuvarande reglemente där de kan utse två representanter och ersättare, 4. Utöver kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden ska även tekniska nämnden utse en ledamot och en ersättare till det kommunala pensionärsrådet, 4. Rådet utser inom sig en vice ordförande och en andre vice ordförande bland pensionärsorganisationernas ordinarie ledamöter, 4. Enligt gällande reglemente ska endast en vice ordförande utses av rådet bland pensionärsorganisationerna. De tre ordförandena bildar ett presidium som har i uppgift bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträde, 4. Enligt gällande reglemente utsågs ett arbetsutskott. En annan förändring är att pensionärsorganisationerna utser två ersättare som har närvarorätt på presidiemöten. Vice ordförande och andre vice ordförande, samt deras ersättare väljs på rådets första möte varje ny mandatperiod. Förvaltningarnas representanter (tjänstepersoner) kan vara adjungerande i rådet, 4. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

90 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Hela protokollet med bilagda handlingar, ska distribueras i pappersform och/eller digitalt till respektive pensionärsorganisation och digitalt till kommunens styrelser/nämnder samt till de ledamöter och ersättare som så önskar det, 5. Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av socialnämndens förslag föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta revidering av reglemente för kommunala pensionärsrådet. Revideringen föreslås gälla från och med den 15 februari 2019, då fullmäktiges protokoll med säkerhet är justerat först detta datum, och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2011:19. Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 november 2018, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

91 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Ändring av reglemente för kommunala pensionärsrådet Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av reglemente för kommunala pensionärsrådet. 2 Ändringen gäller från och med den 15 februari 2019 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2011:19. Bakgrund Socialnämnden beslutade den 21 november 2018, 114, att föreslå kommunfullmäktige att anta nämndens förslag till revidering av reglemente för kommunala pensionärsrådet att gälla från och med den 1 januari Det kommunala pensionärsrådets reglemente har setts över inför ny mandatperiod. Det kommunala pensionärsrådet har vid sitt sammanträde den 27 september 2018 lämnat förslag till ändringar i rådets nuvarande reglemente. Utöver ändringar av redaktionell karaktär föreslås i huvudsak följande förändringar. Alla pensionärsorganisation i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för pensionärer och har minst 20 medlemmar har liksom tidigare rätt att vara representerade i rådet med en ledamot och en ersättare. Därutöver har respektive organisation rätt att utse en representant och en ersättare per påbörjat 500-tal medlemmar till skillnad mot nuvarande reglemente där de kan utse två representanter och ersättare, 4. Utöver kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden ska även tekniska nämnden utse en ledamot och en ersättare till det kommunala pensionärsrådet, 4. Rådet utser inom sig en vice ordförande och en andre vice ordförande bland pensionärsorganisationernas ordinarie ledamöter, 4. Enligt gällande reglemente ska endast en vice ordförande utses av rådet bland pensionärsorganisationerna. De tre ordförandena bildar ett presidium som har i uppgift bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträde, 4. Enligt Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

92 2(2) gällande reglemente utsågs ett arbetsutskott. En annan förändring är att pensionärsorganisationerna utser två ersättare som har närvarorätt på presidiemöten. Vice ordförande och andre vice ordförande, samt deras ersättare väljs på rådets första möte varje ny mandatperiod. Förvaltningarnas representanter (tjänstepersoner) kan vara adjungerande i rådet, 4. Hela protokollet med bilagda handlingar, ska distribueras i pappersform och/eller digitalt till respektive pensionärsorganisation och digitalt till kommunens styrelser/nämnder samt till de ledamöter och ersättare som så önskar det, 5. Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av socialnämndens förslag föreslår kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta revidering av reglemente för kommunala pensionärsrådet. Revideringen föreslås gälla från och med den 15 februari 2019, då fullmäktiges protokoll med säkerhet är justerat först detta datum, och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2011:19. Beslutet ska skickas till Socialnämnden Kommunala pensionärsrådet Sara Cronholm Kommunjurist

93 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS KFS Reglemente för Kommunala pensionärsrådet (KPR) i Falköpings kommun (Antaget av kommunfullmäktige den xx xxxxxxxx 20xx) (Gäller från och med den x xxxxxxx 20xx) 1 Kommunala pensionärsrådet Kommunala pensionärsrådet (KPR) är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de pensionärsorganisationer inom kommunen som är knutna till en riksorganisation för pensionärer. Rådet är ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. Rådet är ett referensorgan och en remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för pensionärer. 2 Syfte Kommunala pensionärsrådet ska verka för pensionärernas jämlikhet och fulla delaktighet i samhället. Rådet ska förstärka inflytande och verka för att pensionärernas frågor beaktas i nämndernas verksamhetsplanering i de frågor som gäller för äldre. Rådet ska medverka vid förberedelser för upphandling av vårdgivare och vara remissorgan i frågor som berör pensionärer samt initiera nya pensionärsfrågor i nämnder och förvaltningar. 1 (3)

94 3 Arbetsuppgifter Kommunens företrädare från olika verksamheter ska informera Kommunala pensionärsrådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation som berör pensionärer och därmed inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka handläggning i aktuell nämnd/styrelse. Därigenom ges pensionärerna genom rådet en större delaktighet i samhällets insatser. Pensionärernas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det serviceutbud som berör äldres möjligheter till en god livskvalitet. 4 Mandatperiod och sammansättning Kommunala pensionärsrådet väljs för fyra år och mandattiden ska sammanfalla med socialnämndens mandatperiod. Avgår en ledamot under mandatperioden utses en ny ledamot för den återstående tiden. Rådet är organisatoriskt knutet till socialnämnden. Samtliga pensionärsorganisationer i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för pensionärer och har minst 20 medlemmar har rätt att vara representerade i rådet med en ledamot och en ersättare. Därutöver har respektive organisation rätt att utse en representant och en ersättare per påbörjat 500-tal medlemmar. Respektive pensionärsorganisation meddelar sina val av representanter till sekreteraren senast den 31 januari året efter ordinarie valår. Representant från pensionärsorganisation ska vara bosatt i kommunen. Icke tjänstgörande ersättare från pensionärsorganisation har närvarorätt i rådet. Kommunstyrelsen, socialnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden utser vardera en ledamot och en ersättare senast den 31 januari året efter ordinarie valår. Socialnämnden utser ordförande till rådet. Rådet utser inom sig en förste vice ordförande och en andre vice ordförande bland pensionärsorganisationernas ordinarie ledamöter. Valen sker på rådets första möte varje ny mandatperiod. De tre ordförandena bildar ett presidium som har som uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Dessutom utser pensionärsorganisationerna två ersättare som har närvarorätt på preseidiemöten. Om ledamot eller ersättare I rådet avgår under mandatperioden får fyllnadsval ske. Det åligger pensionärsorganisation att meddela sekreteraren om förändring sker. Förvaltningarnas representanter (tjänstepersoner) kan vara adjungerande i rådet. 2 (3)

95 5 Arbetsformer och administration Kommunala pensionärsrådet sammanträder minst fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, presidium eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. Skriftlig kallelse, föredragningslista samt eventuella handlingar skickas till rådets ledamöter och ersättare senast en vecka före rådets sammanträde. Ordföranden ansvarar för kallelsen till rådets och presidiums sammanträden. Vid sammanträden förs protokoll. Protokollen justeras av ordföranden samt ledamot från pensionärsorganisation senast 14 dagar efter sammanträdet. Protokollsutdrag skickas till dem som är berörda av beslut. Hela protokollet med bilagda handlingar, ska distribueras i pappersform och/eller digitalt till respektive pensionärsorganisation och digitalt till kommunens styrelser/nämnder samt till de ledamöter och ersättare som så önskar det. Socialförvaltningen tillhandahåller rådet och dess presidium med sekreterarservice och administrativt stöd i övrigt. 6 Utbildning Ledamöter och ersättare i rådet skall erhålla utbildning anpassad till rådets arbetsuppgifter likvärdig den som erbjuds nämndledamöter i kommunen minst en gång under verksamhetsåret. 7 Fastställande och ändring av reglemente Reglementet för Kommunala pensionärsrådet ska fastställas av kommunfullmäktige. Ändring av reglementet kan aktualiseras av rådet, kommunstyrelsen eller socialnämnden. Reglementet ska revideras en gång per mandatperiod Denna kommunala författning ersätter kommunal författning xxxx:xx. Senast ändrad (3)

96 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2010/ KFS 2011:19 Reglemente för Kommunala pensionärsrådet (KPR) i Falköpings kommun (Antaget av kommunfullmäktige den 28 februari 2011) (Gäller från och med den 1 mars 2011) 1 Kommunala pensionärsrådet Kommunala pensionärsrådet (KPR) är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de pensionärsföreningar inom kommunen som är knutna till en riksorganisation för pensionärer. Rådet är ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. Rådet är ett referensorgan och en remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för pensionärer. 2 Syfte Kommunala pensionärsrådet ska verka för pensionärernas jämlikhet och fulla delaktighet i samhället. Rådet ska förstärka inflytande och verka för att pensionärernas frågor beaktas i nämndernas verksamhetsplanering i de frågor som gäller för äldre. Rådet ska medverka vid förberedelser för upphandling av vårdgivare och vara remissorgan i frågor som berör pensionärer samt initiera nya pensionärsfrågor i nämnder och förvaltningar. 1 (3)

97 3 Arbetsuppgifter Kommunens företrädare ska informera Kommunala pensionärsrådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation som berör pensionärerna och därmed inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka handläggning i aktuell nämnd/styrelse. Därigenom ges pensionärerna genom rådet en större delaktighet i samhällets insatser. Pensionärernas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det serviceutbud som berör äldres möjligheter till en god livskvalitet. 4 Mandatperiod och sammansättning Kommunala pensionärsrådet väljs för fyra år och mandattiden ska sammanfalla med socialnämndens mandatperiod. Avgår en ledamot under mandatperioden utses en ny ledamot för den återstående tiden. Rådet är organisatoriskt knutet till socialnämnden. Samtliga pensionärsföreningar i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för pensionärer och har minst 20 medlemmar har rätt att vara representerade i rådet. Pensionärsförening med minst 20 medlemmar har rätt att utse en ledamot och en ersättare i rådet. Pensionärsförening med minst 500 medlemmar har rätt att utse två medlemmar och två ersättare. Representant från pensionärsförening ska vara bosatt i kommunen. Det åligger pensionärsförening att meddela sekreteraren om förändring sker. Kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden utser vardera en ledamot och en ersättare senast den 31 januari året efter ordinarie valår. Pensionärsföreningarna väljer sina ledamöter och ersättare på respektive årsmöte. Om ledamot eller ersättare avgår under mandatperioden får fyllnadsval ske. Socialnämnden utser ordförande i rådet. Rådet utser inom sig en vice ordförande bland företrädarna från pensionärsorganisationerna. Rådet ska tillsätta ett arbetsutskott med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Arbetsutskottet ska bestå av rådets ordförande, vice ordförande och en representant från varje pensionärsförening. Arbetsutskottet väljs på första mötet vid ny mandatperiod. Avgår en ledamot under mandatperioden utses en ny för den återstående tiden. 2 (3)

98 5 Arbetsformer och administration Kommunala pensionärsrådet sammanträder minst fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande, arbetsutskott eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. Skriftlig kallelse, föredragningslista samt eventuella handlingar skickas till rådets ledamöter och ersättare senast en vecka före rådets sammanträde. Kallelsen till rådets sammanträden utfärdas av ordföranden. Vid sammanträden förs protokoll. Protokollen justeras av ordföranden samt ledamot från pensionärsorganisation senast 14 dagar efter sammanträdet. Protokollsutdrag skickas till dem som är berörda av beslut. Fullständiga protokoll, med erforderliga bilagor, ska tillhandahållas ledamöter och ersättare i rådet, kommunstyrelsen och socialnämnden. Socialförvaltningen tillhandahåller sekreterare och kansliservice till rådet. 6 Utbildning Ledamöterna i Kommunala pensionärsrådet ska erhålla utbildning likvärdig den som erbjuds nämndledamöter i kommunen, dock minst en dag per år. 7 Fastställande och ändring av reglemente Reglementet för Kommunala pensionärsrådet ska fastställas av kommunfullmäktige. Ändring av reglementet kan aktualiseras av rådet, kommunstyrelsen eller socialnämnden. Reglementet ska revideras en gång per mandatperiod Denna kommunala författning ersätter kommunal författning 2002:14. 3 (3)

99 Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 114 Dnr 2018/ Revidering av reglemente för kommunala pensionärsrådet KPR Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige antaga föreliggande förslag till revidering av reglementet för Kommunala Pensionärsrådet (KPR) att gälla fr.o.m Bakgrund Inför varje ny mandatperiod görs en översyn av gällande reglemente för Kommunala Pensionärsrådet (KPR). KPR har vid sitt sammanträde den lämnat ett förslag till ändringar i rådets nuvarande reglemente. Dessa förändringar föreslås: ( 4) Pensionärsorganisation i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för pensionärer och har minst 20 medlemmar har rätt att vara representerade i rådet med en ledamot och en ersättare. Därutöver har respektive organisation rätt att utse en representant och en ersättare per påbörjat 500-tal medlemmar. ( 4) Tekniska nämnden ska utse en ledamot och en ersättare till KPR (kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden gör redan detta enligt gällande reglemente). ( 4) Rådet utser inom sig en vice ordförande och en andre vice ordförande bland pensionärsorganisationernas ordinarie ledamöter. ( 4) De tre ordförandena bildar ett presidium som har i uppgift bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträde. Tidigare var det ett arbetsutskott som gjorde detta. Dessutom utser pensionärsorganisationerna två ersättare som har närvarorätt på presidiemöten. ( 4) Vice ordförande och andre vice ordförande, samt deras ersättare väljs på rådets första möte varje ny mandatperiod. ( 4) Förvaltningarnas representanter (tjänstepersoner) kan vara adjungerande i rådet. ( 5) Hela protokollet med bilagda handlingar, ska distribueras i pappersform och/eller digitalt till respektive pensionärsorganisation och digitalt till kommunens styrelser/nämnder samt till de ledamöter och ersättare som så önskar det. Förutom nämnda ändringar så innehåller förslaget ändringar av redaktionell karaktär. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

100 Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat , är utarbetat av Nämndsekreterare Göran Gynnemo. Socialnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet , 349. Paragrafen skickas till KS/KF KPR sekr Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

101 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 142 Dnr 2018/ Finansiering med medel ur den sociala investeringsreserven till projektet om att utveckla och förnya nyföretagandet i Falköping Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera projektet om att utveckla och förnya nyföretagandet med medel om kronor från den sociala investeringsreserven. Bakgrund Kommunen har ett 3-årigt leaderprojekt i samarbete med Nyföretagarcentrum i syfte att stärka möjligheten till egenföretagande för utrikesfödda och bidra till ökad sysselsättning för en större andel utrikesfödda genom att de startar egna företag. Den sociala investeringsreserven syftar till att stärka den sociala hållbarheten i Falköping vilket är avsikten med projektet. Nu när två år gått går det att utläsa i ansökan att projektets effekter varit positiva. Från början medfinansierade Falköpings kommun sin del ( kronor per år) genom de extra statliga medel som delades ut till alla kommuner efter hösten 2015 när andelen nyanlända ökade markant. Efter beslut erhöll kommunstyrelsen 1,9 miljoner till olika utvecklingsinsatser för att stärka måluppfyllelsen. Det beskrivna leaderprojektet var en av dessa insatser. Detta riktade statliga stöd har räckt för att finansiera två år, men för att kommunen nu ska ha medel att delfinansiera det sista året krävs nya medel. Utan en kommunal medfinansiering uteblir de kronor som Leader Östra Skaraborg har lovat att gå in med. Det går att utläsa positiva effekter både på andel startade företag och andelen utrikesfödda som har rådgivning. Under de två år projektet varit igång har verksamheten ökat med minst det dubbla och det är det en tydlig trend att andelen utrikesfödda ökat. Antalet av målgruppen som varit på rådgivning eller liknande var 24 personer år 2015, att jämföras med 55 stycken under år 2018 (fram till och med den 20 september 2018). Parallellt med detta har även andelen företag som startas ökat och kommunen har under perioden gått från 261 i ranking i kommunsverige till plats 197. Den progression som finns förväntas även fortsättningsvis generera nya näringslivssponsorer så att kommunen och näringslivet tillsammans klarar att fortsätta utveckla ytterligare. Genom projektet har verksamheten gjorts synlig i samhället i olika sammanhang vilket är nytänkande och gör Falköping unikt i sammanhanget. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

102 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Finansiering kronor från den sociala investeringsreserven för att kunna bedriva en mer uppsökande verksamhet som även har utrymme att hantera fler rådgivningstimmar och fler adepter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att projektet ger effekt och bör möjliggöras även det tredje året. Dessutom krävs medfinansiering av kommunen för att Leader Östra Skaraborg ska bidra. Tjänsteutlåtandet, daterat den 16 oktober 2018, har utarbetats av kommunstrateg Catharina Ungh. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

103 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Finansiering med medel ur den sociala investeringsreserven till projektet om att utveckla och förnya nyföretagandet i Falköping Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera projektet om att utveckla och förnya nyföretagandet med medel om kronor från den sociala investeringsreserven. Bakgrund Kommunen har ett 3-årigt Leaderprojekt i samarbete med NyföretagarCentrum i syfte att stärka möjligheten till egenföretagande för utrikesfödda och bidra till ökad sysselsättning för en större andel utrikesfödda genom att de startar egna företag. Den sociala investeringsreserven syftar till att stärka den sociala hållbarheten i Falköping vilket är avsikten med projektet. Nu när två år gått går det att utläsa att projektets effekter varit positiva. Se bilagan med ansökan. Från början medfinansierade Falköpings kommun sin del ( kronor per år) genom de extra statliga medel som delades ut till alla kommuner efter hösten 2015 när andelen nyanlända ökade markant. Efter beslut erhöll kommunstyrelsen 1,9 miljoner till olika utvecklingsinsatser för att stärka måluppfyllelsen. Det beskrivna leaderprojektet var en av dessa insatser. Detta riktade statliga stöd har räckt för att finansiera två år men för att kommunen nu ska ha medel att delfinansiera det sista året krävs nya medel. Utan en kommunal medfinansiering uteblir de kronor som Leader har lovat att gå in med. Det går att utläsa positiva effekter både på andel startade företag och andelen utrikesfödda som har rådgivning. Under de två år projektet varit igång har verksamheten ökat med minst det dubbla och det är det en tydlig trend att andelen utrikesfödda ökat. Antalet av målgruppen som varit på rådgivning eller liknande var 24 personer år 2015, att jämföras med 55 stycken under 2018 (fram till och med den 20 september 2018). Parallellt med detta har även andelen företag som startas ökat och kommunen har under perioden gått från 261 i ranking i kommunsverige till plats 197. Kommunledningsförv. Hållbar utveckling Catharina Ungh Kommunstrateg catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

104 2(2) Den progression som finns förväntas även fortsättningsvis generera nya näringslivssponsorer så att kommunen och näringslivet tillsammans klarar att fortsätta utveckla ytterligare. Genom projektet har verksamheten gjorts synlig i samhället i olika sammanhang vilket är nytänkande och gör Falköping unikt i sammanhanget. Finansiering kronor från den sociala investeringsreserven för att kunna bedriva en mer uppsökande verksamhet som även har utrymme att hantera fler rådgivningstimmar och fler adepter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att projektet ger effekt och bör möjliggöras även det tredje året. Dessutom krävs medfinansiering av kommunen för att leader ska bidra. Beslutet ska skickas till Ekonomiavdelningen Catharina Ungh Magnus Sunden Catharina Ungh Kommunstrateg

105 (3) Falköpings Kommun Kommunledningsförvaltningen Ansökan om kr ur Social Investeringsreserv (SIR) Bilaga 1: Leaderansökan 2016 Bilaga 2: Statistikgrafer 1. Projektets namn, bakgrund, syfte och målsättning UTVECKLA OCH FÖRNYA NYFÖRETAGANDET I FALKÖPING BAKGRUND, SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Se främst bilaga Leaderansökan från 2016 med samma namn. Kommentar och komplettering enligt nedan. Se även grafer över NFCs statistik. NyföretagarCentrum är en plats dit vem som helst som funderar på eget företag kan komma och ställa frågor, bolla sin affärsidé, få råd samt göra en affärsplan. Rådgivningen är kostnadsfri, konfidentiell och neutral. Rådgivarna är oftast egna företagare som delar med sig av erfarenheter, kompetens och ibland kontakter och nätverk. NFC är en ideell förening, ett samverkansprojekt mellan kommun och näringsliv där den ordinarie verksamheten ska finansieras till hälften av kommunen och till hälften av näringslivet. NFC är ingen kommunal instans, ingen myndighet och ingen framtida leverantör till adepten, utan en neutral rådgivare som står på adeptens sida och finns till hjälp på en mängd olika sätt vilket varierar utifrån aktuellt behov. I syfte att förnya och utveckla NFC och bryta en negativ trend inom såväl NFCs verksamhet som nyföretagandet i stort i Falköping, sökte och beviljades medel från Leader sommaren Projektet drivs i syfte att förnya och utveckla nyföretagandet och NFCs verksamhet bl a så att varumärket blir mer känt bland såväl hugade nyföretagare som möjliga samarbetspartners/sponsorer. (se vidare i projektansökan från 2016). Projektinsatserna sker utöver ordinarie verksamhet genom att NFC marknadsförs, syns bättre, deltar mer i samhället och på olika arenor för att alltid finnas tillgänglig och uppfattas som en naturlig första instans på vägen till egenföretagandet. Kommunledningsförvaltningen Kommunledning Magnus Sundén Näringslivschef magnus.sunden@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

106 2 (3) Utvecklingsprojektet har en budget om totalt 1,35 MSEK över tre år. Ekonomin administreras av Falköpings kommun där näringslivsförvaltningens budget belastas till dess bidragsmedel betalas ut. Projektets medel får inte användas till ordinarie verksamhet. Nya svenskar utgör en mycket viktig målgrupp i projektet. Antalet nya svenskar som söker sig till NFC för samtal och rådgivning har mer än fördubblats och utgör mellan 35-50% av adepterna. Bedömningen är att nya svenskar ofta har en väldigt naturlig och sund inställning till företagande och på så sätt har lätt för att anta utmaningen. Samtidigt har man i allmänhet en lägre insikt i lagstiftning, juridik, skatter och sämre tillgång till lokala, etablerade affärsnätverk samt många gånger språksvårigheter varför rådgivning och samtal kring eget företag är extra viktigt. Många gånger kräver arbetet tidskrävande insatser vid sidan om själva rådgivningen som då förs på projektet. En bra verksamhet hos NFC gentemot målgruppen stärker självkänsla, skapar möjligheter till sysselsättning och ökar på sikt självförsörjningsgraden. Det leaderfinansierade projektet har fallit mycket väl ut, något som kunde konstateras redan efter ett år och som med tydlighet bekräftas nu efter drygt två års projekttid. STATISTIK Som exempel på projektets framgång visar statistiken en fördubbling till tredubbling av verksamheten (se statistikgrafer): - Antalet affärsidéer: 50 st (2015), 77 st (2016) 102 st (2017), 76 st (2018 t o m 20 sep). - Antalet rådgivningar: 69 st (2015), 140 st (2016) 190 st (2017), 125 st (2018 t o m 20 sep). - Antalet rådgivningstimmar: 84 st (2015), 225 st (2016) 276 st (2017), 202 st (2018 t o m 20 sep). - Antalet adepter: 52 st (2015), 87 st (2016) 129 st (2017), 104 st (2018 t o m 20 sep). - Antalet adepter som är nya svenskar: 24 st (2015), 33 st (2016) 49 st (2017), 55 st (2018 t o m 20 sep). Nya företag NFC kan givetvis varken ta åt sig äran eller skulden för hur många nya företag som till slut verkligen startas i Falköping, men det är ändå glädjande att kunna konstatera att siffrorna faktiskt följs åt, och är tydligt mer positiva i Falköping än övriga länet och övriga Sverige. Enligt NyföretagarBarometern rankades Falköping enligt nedan: på plats 261 med 3,0 nya företag/1000 inv ( 9,3%), (jmf Sverige +3,6%) på plats 229 med 3,7 nya företag/1000 inv (+25%), (jmf Sverige +7,6%) på plats 197 med 3,9 nya företag/1000 inv (+5,8%), (jmf Sverige 1,0%) PROJEKTETS RISKERAR ATT STANNA AV Projektet omfattar totalt 1,35 MSEK varav är beviljade medel från Leader förutsatt att kommunal motfinansiering görs för resterande summa. Då ansökan författades fanns tillgång till riktade medel för nyanlända vilket skulle gå in med kr som motfinansiering. Vid första rekvireringen 2017 kunde dock bara kr betalas ut med uppmaningen att ny framställan görs kommande år för resterande medel är tyvärr beskedet att riktade medel för nyanlända inte längre finns tillgängliga och att denna motfinansiering därför måste sökas från annat håll. Arbetsgruppens bedömning är att SIR ligger närmast till hands att lösa situationen. I det fall projektet inte beviljas kommunala medel om kr (vilket kan fördelas mellan 2018 och 2019) riskerar projektet att stanna av eller t o m stoppas. I sista änden

107 3 (3) riskerar vi att redan tagna kostnader (hittills ca 2/3 av projektbudgeten) inte kommer att täckas av beviljade Leadermedel utan att dessa till viss del fryser inne, vilket vore förargligt för alla parter. 2. Beskrivning av projektets innehåll och tidsplan Projektets innehåll beskrivs i bifogad Leaderansökan. Sökta medel från SIR avser i synnerhet att finansiera den många gånger extra tidskrävande delen i verksamheten att marknadsföra sig, söka upp, finnas till hands för och stödja målgruppen nya svenskar. Märk att sökta medel ersätter den finansiering som hade planerats komma från potten riktade medel för nyanlända. Projektet slutrapporteras sommaren Beskrivning av metod för projektet Se bilaga Leaderansökan. 4. Beskrivning av målgrupp för projektet Se ovan. Nya svenskar är en målgrupp med speciellt fokus emedan arbetet givetvis stärker samtliga adepter socialt genom ökad sysselsättning och förverkligande av idéer. 5. Beskrivning av kostnader för den aktuella insatsen Se Leaderansökan. Projektledaren debiterar 500 kr/h för arbete inom projektet och finns till hands i en mängd olika sammanhang såsom sfi, Ållebergsgymnasiet, Ung Arena, UF osv. 6. Beskrivning av hur insatsen vilar på beprövad erfarenhet och/eller forskning Den kraftigt förbättrade statistiken kring NFCs verksamhet får i det här fallet bekräfta att projektet är lyckosamt. Arbetsmetoden att på ett mer aktivt sätt göra NFC synligt i samhället i olika sammanhang är inte så vanligt på andra orter. Det kan betecknas på sitt sätt som innovativt vilket gör Falköping unikt i sammanhanget. 7. Beskrivning av vilka verksamheter i Falköpings kommun och andra aktörer som är delaktiga i projektet. Se Leaderansökan. NFC samverkar med en rad olika verksamheter såsom Falköpings kommun näringslivsenhet, Lärcenter/sfi, Connect, Ållebergsgymnasiet, Ung Arena, Ung Företagsamhet, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Almi, Skatteverket, Aktiv handel, Företagarna, Fastighetsägarna, LRF, banker, försäkringsbolag och redovisningsbyråer m fl. 8. Beskrivning av vilka effekter projektet förväntas ge. Se Leaderansökan. Projektet leder främst till en ökad tillgänglighet till NFC för alla, men i synnerhet nya svenskar. Det leder även till fler företag och bättre förberedda nyföretagare som har en större chans att överleva. Projektet leder i slutändan till fler livskraftiga företag och en högre sysselsättningsgrad, inte minst i gruppen nya svenskar. 9. Beskrivning av hur projektet ska följas upp och hur projektets effekter ska mätas. NFCs statistik utgör ett etablerat mätverktyg kring omfattningen av verksamheten. Varje år görs dessutom nöjd-kund-indexmätningar över hela Sverige inom NFC vilka ger input till hur uppskattad verksamheten är. Till syvende och sist är det tillströmningen av adepter och affärsidéer som utgör kvittot på hur väl projektet lyckas. 10. Beskrivning av hur nämnden har för avsikt att implementera projektet om det faller väl ut Projektet är tidsbestämt. NFCs fina statistik har gjort att antalet näringslivssponsorer och intäkterna från dessa för ordinarie verksamhet har kunnat ökas, om än inte riktigt kunnat matcha kommunens satsning. För att det lyckosamma arbetssättet ska kunna fortsätta även efter projekttidens slut, kommer NFC att behöva finna fler och större bidrag från samarbetspartner i näringslivet, men även jobba på att finna en ökad kommunal finansiering. En grundförutsättning för ordinarie verksamhet är dock att kommun och näringsliv ska dela ungefär lika på finansieringen för ordinarie verksamhet, emedan det inte finns något som hindrar att projekt och speciella insatser finansieras enbart av t ex kommunala medel.

108 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen ii- 28 Diarienr Planbet lordbruks verket EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original såsom fakturor och betalningsbevis. Påbörjar du din insats innan du har fått ett beslut gör du det på egen risk. Det innebär att om myndigheten som beslutar om stöd inte beviljar din ansökan får du stå för dina utgifter själv. Du kan läsa mer om stödet och vilka utgifter du kan få stöd för på Jordbruksverkets webbplats, Utveckla och förnya nyföretagandet i Falköping Övergripande Ansöker du för egen räkning?: Nej Uppgifter om sökanden Person eller Organisationsnummer Namn Utdelningsadress Postnummer Postort c/o adress Telefonnummer - inklusive riktnummer Mobilnummer E-postadress FALKÖPINGS KOMMUN KOSTENHETEN FALKÖPING christin.hallner@falkoping.se Generella uppgifter om ansökan Ge en tydlig beskrivning av den planerade investeringen, projektet eller etableringen i odlingslandskapet. Om din ansökan gäller skogliga miljöinvesteringar, skriv endast "skogens miljövärden". Projektet avser att förnya, utöka och vitalisera verksamheten inom Nyföretagarcentrum (NFC) Falköping så att den blir mer uppsökande gentemot breda och tydligare definierade målgrupper, att dess image blir mer attraktiv och att kommunikationen kring aktiviteterna anpassas till dagens och morgondagens krav. Projektet syftar till att nyföretagandet ökar. De senaste årens statistik pekar tyvärr åt motsatt håll. Projektet ska genomföras enligt följande: Fas 1 Workshop/brainstorm/prioritering En workshop/brainstorming har redan genomförts med NFCs styrelse samt några externa företagare. Resultatet är en palett med idéer som kommer att ligga till grund för ett prioriterings- och struktureringsarbete vilket också baseras på erfarenheter från andra NFC-rådgivare, kontaktpersoner på myndigheter/företag samt tidigare NFC-deltagare. Statistik för nyföretagande inom kommunen bör studeras samt Nyföretagarcentrums egna deltagarsiffror för de gångna åren. Fas 2/Projekt

109 Utifrån samtliga idéer och resultatet av ovanstående upprättas en handlingsplan som preliminärt består av nedanstående insatser: Marknadsföring/profil Ett klart innovativt förslag är att ambassadörer ska utses för att bredda kontaktytan gentemot målgrupperna och därigenom effektivisera marknadsföringen. Tidigare adepter används som referenser vilka lyfts fram som inspirerande exempel. NFCs profil/kommunikation/budskap/kommunikationsvägar behöver förnyas och uppdateras, fräschas upp och spridas mer via t ex sociala medier än hittills. Målgruppsinriktad kommunikation och uppsökande verksamhet Vilka olika målgrupper kan ha högre benägenhet än andra att bli egenföretagare? Kommunikationen bör målgruppsinriktas och effektiveras gentemot möjliga egenföretagare. Inspirera dessa genom att inkludera dem i fler aktiviteter bland befintliga företagare och tidigare nyföretagare. Företagandets fördelar lyfts fram. Exempel på målgrupper: gymnasister, UF-företagare, studerande inom ekonomi/handel/teknik/musik/vård mm nya svenskar och andra tidigare etablerade minoriteter medelålders, ambitiösa, kunniga människor som skulle behöva göra något nytt kvinnor m fl Projektet ska även initiera närmare samarbeten med div organisationer, sponsorer och myndigheter, t ex: gymnasieskolans olika program, Lärcenter olika kulturföreningar/nationella föreningar (Connect Falköping) Företagarna, LRF, Aktiv Handel, Fastighetsägarna Banker, Almi, Coompanion Rotaryklubbars mentorsprojekt Kvinnonätverk AF, Skatteverket m fl Den nya "uppsökande" verksamheten ska inspirera snarare än att direkt reda ut allt som är krångligt med egenförtagande. Aktiviteter/nätverk Dagens NFC-verksamhet: Informationsträffar Rådgivning, fördjupad info Utbildningar: Nyföretagarutbildning och bokföringsutbildning Idéer till komplettering av ovan: Inspirations- och informationsträffar som i högre grad väcker intresse för egenföretagande. Synliggör NFC hos t ex LRF, Aktiv Handel, Företagarna, Fastighetsägarna, gymnasiet, SFI, Connect m fl. Fokus på gruppen nysvenskar. NFC ordnar egna intressanta aktiviteter - inspirationsträffar, studiebesök och nätverksträffar. Engagera framgångsrika NFC-alumner NFC Mentors - etablerade företagare är personlig coach till nyföretagare. NFC Ambassadörs, kunniga och informerade om NFC och företagande - alltid att förmedla kontakten till NFC. Merparten av ovanstående aktiviteter och verktyg finns inte idag eller behöver kraftigt förnyas. Planen är att den tilltänkte PL som också är egen reklamman, kombinerar uppdragen att jobba med helheten inom projektet, såväl med nätverk, externa resurser, kommunikation, genomförande samt medverka som rådgivare. Ange slutdatum. Slutdatum är det datum då du har genomfört din investering, projekt eller etablering och eventuellt betalt alla fakturor och redovisat alla utgifter till stödmyndigheten Är du skyldig att redovisa moms för investeringen, projektet eller etableringen? Ja

110 Kontaktpersoner Kontaktperson Conny Johansson Namn Utdelningsadress Postnummer Postort Mobilnummer E-postadress Ansvarsområde Conny Johansson Brunnsgården Skörstorp Tidaholm Projektledare Kontaktperson Magnus Sundén Namn Utdelningsadress Postnummer Postort Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Ansvarsområde Magnus Sundén Falköpings kommun Falköping Ordförande i NFC Falköping Välj projekt Främja nyföretagande > Landsbygd > Entreprenörskap och företagande Om projektet Var ska du genomföra ditt projekt? Välj det län där du ska genomföra investeringen, projektet eller etableringen VÄSTRA GÖTALAND Välj den kommun där du ska genomföra investeringen, projektet eller etableringen FALKÖPING Vilket leaderområde söker ni stöd i? Svar: Leader Östra Skaraborg Vilken är målgruppen för projektet? Svar: Alla presumtiva, slumrande egenföretagare som istället för att låta sig vara anstälda kan/vill ta tag i sin egen sysselsättning och förse sig själv med en inkomst, såsom: gymnasister, UF-alumner, studerande inom ekonomi/handel/teknik/musik/vård mm

111 nysvenskar och andra tidigare etablerade minoriteter medelålders, ambitiösa, kunniga människor som skulle må bra av att göra något eget kvinnor alla som ruvar på en idé m fl Hur mycket stöd planerar ni att söka till projektet? Svar: Projektets syfte och vilket behov det finns av det Vad är syftet med projektet? Svar: Syftet är att långsiktigt och beständigt öka nyföretagandet i Falköping. Vilket behov finns det av projektet? Svar: Nyföretagandet har gått ned i Falköping mer än på andra håll i Sverige startades endast 3 nya företag per 1000 invånare och Falköping rankades så långt ned som på 261 :a plats i riket. Två år tidigare startades över 4 företag/1000 invånare och Falköpings rankades på 165:e plats. Under samma tid halverades antalet "idéer/projekt" som passerade NFC från 100 till 50. Detta är siffror som vi inte kan vara overksamma inför. Ett bra verktyg i att öka intresset för nyföretagande i många olika målgrupper kan vara NFC under förutsättning att verksamheten förändras så att den blir mer inspirerande, väcker nyfikenhet, breddar sina nätverk och marknadsför sig effektivare. Kommer projektet endast att vara till nytta för företag? Svar: Nej Kompetens och samarbete Vilken erfarenhet och kompetens finns i projektet? Svar: Projektledaren har tidigare erfarenhet av Leaderprojekt samt över 15 års erfarenhet som egenföretagare. Vederbörande driver reklambyrå varför erfarenheten från kommunikation och marknadsföring kommer till god nytta. Kommunen och näringslivschefen står som sökande i projektet vilket underlättar projektets likviditet samt borgar för en professionell ingång i samtliga aktiviteter. NFCs styrelse som blir projektets styrgrupp, har nyligen kompletterats med personer som representerar flera olika kompetenser och verksamhetsområden med breddade nätverk som följd - såsom: bank, vuxenutbildning, företagare, Företagarna, Fastighetsägarna, LRF, AF, gymnasieskolan. Vilka andra samarbetar projektet med? Svar: Projektet avser att upprätta aktiva samarbeten med: Företagarna Aktiv handel LRF Fastighetsägarna Connect (lokalt integrationsprojekt) Coompanion Ållebergsgymnasiet Banker AF Almi UF Alumni Kvinnonätverk Rotary "Lotsen"-projekt (mentorsprogram för nya svenskar) NFC Tidaholm, Skaraborg och andra orter m fl

112 Genomförande och aktiviteter Hur ska ni genomföra projektet och vilka aktiviteter ska ingå? Svar: Nyföretagarcentrum ska genom projektet bli en mycket mer tydlig och aktiv del Falköpings näringsliv. Avgörande för en positiv utveckling av nyföretagandet är att det finns starkare band mellan NFC och dess partners och nätverk samt att dessa engageras och på ett naturligt sätt företräder nyföretagandet. Nyföretagandet angår alla - inte minst företagare. Alla vinner om nyföretagandet ökar. Det kan inte finas någon som är kritisk till nyföretagande. Vissa delar i projektet görs redan på andra NFC i landet, men då NFC i Falköping fört en blygsam tillvaro, i mångt och mycket som en "solist" är det avgörande att förnya NFC och se till att verksamheten både blir mer känd samt tydligare ingår i samhällets nätverk. Det som är mest innovativt i projektet är ambassadörsprogrammet - där målet är att så många företagare/organisationer/utbildningsaktörer m fl som möjligt skall involveras och därmed känna att nyföretagarfrågorna engagerar, berör och att man känner sig som en del i NFC och företräder NFC i samhället. Genom att på detta sätt bredda kontaktytan gentemot möjliga nyföretagare ökas fokus på nyföretagandet och det positiva snacket kring verksamheten. Det ska bli välkänt att NFC finns och självklart att vända sig dit oavsett faktorer som ålder, nationell bakgrund, nuvarande sysselsättning mm. Vissa ambassadörer kommer att engageras mer och utföra tidskrävande insatser för nyföretagandets väl, varför en viss arvodering ingår i budgeten. Detta förfaringssätt (ambassadörskap) är innovativt och förekommer inte på andra håll. NFC har normalt sett på sin höjd sponsorer som finansierar verksamheten samt att vissa finns behjälpliga i utbildningar och träffar. Vissa av dessa engageras även i ett mentorsprogram som ska byggas upp i Falköping. För att ovanstående skall kunna bli verklighet kommer en stor insats göras i att definiera, fördjupa och öka samarbetet med samarbetspartners/nätverk. Projektet skall leda till att NFC deltar på partners/nätverkens olika aktiviteter samt att NFC ordnar fler egna aktiviteter som dessutom bör utformas för att "komma närmare" sina adepter och upplevas som mer inspirerande/intressanta. Därutöver krävs en mer aktiv marknadsföring där större fokus läggs på sociala medier, uppsökande verksamhet (t ex besök hos organisationer, skolor, Lärcenter, Connect, olika målgrupper mm), pressinfo. Ett framgångsrikt verktyg i kommunikationen kring nyföretagande är att lyfta fram goda exempel - människor som tidigare startat eget och som kan/vill berätta sin historia "My Story". Projektet bygger upp en sådan "referensbank" där vederbärande kan medverka vid informationsträffar, starta-eget-caféer, mm samt i filmer som kommuniceras via t ex sociala medier. Till detta kommer en del konventionella kommunikationsvägar i form av hemsida, trycksaker, skyltning mm som ses över för att på bästa sätt stödja förnyelsen och den utvecklade verksamheten. Projektledaren engageras som samordnare och utförare. Genom att vederbörande har bred erfarenhet från såväl egenföretagande, marknadsföring, kommunikation, lärare, internationella kontakter finns möjlighet att i samma person leda förnyelsearbetet och stora delar av de aktiviteter som ingår i projektet. Såväl styrelse som en rad företagare ska inom ramen för ambassadörs- som mentorsprogrammen engageras, bidra till och därmed känna sig delaktiga i förnyelsen. Projekttiden är tre år vilket baseras på några olika faktorer: - Förnyelsearbetet ska ske långsiktigt och inte hastas fram. - Resultat av projektet visar sig troligen inom på kort sikt, utan först om något år eller två. - Avgörande för hur förnyelsearbetet består efter projekttiden är om vi lyckats öka antalet sponsorer och deras bruttobidrag. En projekttid på tre år anses vara en förutsättning för detta. Nytänkande och andras erfarenheter Är projektet nytänkande och i så fall hur? Svar: Nyföretagarcentrum i Falköping har hittills fört en tillvaro i skymundan och fungerat någorlunda traditionellt där enbart rådgivning, informationsträffar och en kortare nyföretagarutbildning ingått i verksamheten (se grafiskt schema över verksamheten, pdf sid 1). En styrelsebrainstorm gav många nya idéer kring hur NFC kan utvecklas och i Falköping upplevas innovativt. Det mest innovativa är ambassadörsprogrammet, medan övriga delar förekommer i varierande omfattning på andra NFC men utgör nytänkande i Falköping. Mer uppsökande och inspirerande verksamhet/kommunikation där drivkrafterna

113 bakom egenföretagandet lyfts fram, utöka skaran människor som representerar NFC genom en mer aktiv styrelse, fler ambassadörer och en förbättrad kommunikation, mentorsprogram samt en modernare och ungdomligare marknadsföring kommer att kraftigt förnya bilden av NFC och vad det står för i Falköping. Känner ni till något liknande projekt? Svar: Nej Geografiskt område Vilket geografiskt område kommer ha nytta av projektet? Svar: I första hand ligger fokus på Falköpings kommun - men då PL/rådgivaren även är verksam i NFC Skaraborg/Tidaholm kommer idéer/resultat/insatser med automatik att beröra även Tidaholm och resten av Skaraborg. Ambitionen är öppenhet och att dela med sig av goda idéer och resultat. Mål Vilka mål ska ni ha nått vid projektets slut? Svar: nystartade företag i Falköping per år. (jmf 2015: 97 st startade företag) (Se beräkningsgrunder och slutsatser i separat pdf-fil). Vilka mål ska ni nå på lång sikt? Svar: nystartade företag i Falköping per år samt en tydligare uttalad entreprenörskultur i Falköping. Vad händer med resultatet? Vem kan vara intresserad av projektet och resultatet utöver er själva? Svar: Hela kommunbefolkningen, andra kommuner och andra NFC. Hur kommer ni att sprida projektets resultat? Svar: NFC får under våren en nya hemsideplattform som vi kommer att arbeta mer aktivt med. Dessutom kommer projektets resultat att spridas och synas mer aktivt på Facebooksidan. Då nyföretagandet går upp i Falköping kommer detta även att vara av intresse för övriga massmedia. Hur ska verksamheten se ut efter projektets slut? Svar: Projektmedlen skall hjälpa till att ge NFC en rejäl förnyelse och snabb uppstart och skjuts framåt. Under projekttiden blir en viktig uppgift att rekrytera nya och fler sponsorer så att verksamheten efter 3 år kan hamna på en högre nivå med ett större bruttobidrag från sponsorerna. Genom att företagen i Falköping kommer att se och uppleva resultaten av projektets insatser, finns god anledning att sponsorviljan ökar och berör fler. Er vanliga verksamhet Hur är projektet avgränsat från er vanliga verksamhet? Svar: Ordinarie verksamhet består av personlig rådgivning efter behov och vid 4-6 tillfällen per år informationsträffar på Lärcenter. Dessa berörs inte av projektet utan rullar vidare som tidigare. En förenklad budget (se pdf) visar hur ekonomin för ordinarie verksamhet sett ut tidigare och att denna fortsätter på samma sätt under projekttiden. PL som både är rådgivare och projektledare fakturerar rådgivararvode och projektledning på separata fakturor.

114 NFC har egen redovisningskonsult, eget organisationsnummer, egna bankkonton samt BG medan projektets ekonomi sköts av Falköpings kommun och hålls helt åtskild från NFCs ordinarie ekonomi. Andra sökta och beviljade stöd Har du som sökande sökt eller beviljats andra stöd för utgifter som du tar upp i denna ansökan? Svar: Ja Har din verksamhet fått stöd som är av typen statsstöd av mindre betydelse under de senaste tre beskattningsåren? Svar: Nej Kommer ni att genomföra projektet även utan det stöd ni söker här? Svar: Delvis Motivera ert svar. Svar: Förnyelsen av NFCs verksamhet i Falköping är nödvändig och brådskar. Arbetet har inletts och kommer att fortsätta. Dock kommer det att ta mycket längre tid innan resultat visas varmed framtida ökad sponsorinsats också kan komma att utebli. NFCs verksamhet i Falköping kommer utan ett Leaderstöd troligen att bli ifrågasatt. Kommunen kommer inte att kunna gå in med mer bidrag på egen hand eftersom NFCs reglemente säger att en kommun endast får bidra med högst 50%. Ideellt arbete och övriga ideella resurser Kommer ni att ha med ideella resurser i projektet? Svar: Ja Beskriv det ideella arbetet Svar: De ideella insatserna består främst i: - adepters och intresserade nyföretagares tid vid deltagande i projektet/aktiviteter/info-träffar/rådgivning. - ambassadörers (och ev mentorers) insatser kommer endast i mindre omfattning vara arvoderade, resterande är ideell tid. - kontakter med olika intresseorganisationer såsom Företagarna, LRF, Aktiv handel, Fastighetsägarna får anses från deras sida ske på ideell basis. Ange värdet av det ideella arbetet i kronor? Svar: Mätbara mål och uppföljningsuppgifter Kommer projektet att leda till att nya företag skapas? Svar: Ja Ange uppskattat antal företag. Svar: 54 Kommer projektet att leda till nyskapade arbetstillfällen för kvinnor? Svar: Ja Ange hur många timmars sysselsättning per år som kommer att skapas. Svar: Kommer projektet att leda till nyskapade arbetstillfällen för män? Svar: Ja

115 Ange hur många timmars sysselsättning per år som kommer att skapas. Svar: Fondspecifika mätbara mål och övriga uppgifter I vilken typ av område ska ni genomföra projektet? Svar: Tätort med mindre än invånare eller på landsbygden.,stad med fler än invånare. Kommer projektet att stärka kopplingen mellan land och stad? Svar: Ja Beskriv på vilket sätt. Svar: Genom att NFC inom projektet kommer att tydligare knyta sig till landsbygdsorganisationer som LRF och jämställa deras engagemang/bidrag med övriga organisationer, får man anta att landsbygdsföretagandet får större fokus än tidigare. NFC gör dock ingen skillnad mellan adepter med "landsbygdsföretagaridéer" och de som förlägger sin verksamhet inom tätorten. Kommer företag få stöd till investeringar inom projektet? Svar: Nej Utgifter Utgifter Utgiftstyp Beskrivning Belopp (kr) Övriga utgifter PL (konsult) + vissa inköp * Momsredovisningsskyldig - utgifter är redovisade exklusive moms. Finansiering Typ av finansiering Belopp (kr) Sökt projektstöd Övrigt offentligt stöd från LAG Övrigt offentligt stöd från kommun Övrigt offentligt stöd från kommun Bilagor Bifogade bilagor Aktivitetsplan: Aktivitetsplan_NFC_FKP.pdf Aktivitetsplan: Aktivitetsplan_Uppdat_NFC_FKP.pdf Annan bilaga: _SvarPåKompletteringsfråga.pdf Annan bilaga: BeräkningsGrundMål.pdf Annan bilaga: GrafisktVerksamhetsschema_uppdat.pdf Annan bilaga: Indikatorer_LOS_Uppdat_blankettNFCFalk0ping.pdf Annan bilaga: Indikatorer_L0S_blankettNFCFalkoping.pdf Annan bilaga: KatarinaAnderssonFirmatecknare.pdf Beslut om stöd: _beslutExtraOrdinarieErsättning.pdf Budgetmall för projektstöd: Nyforetagande_Falkoping.pdf Budgetmall för projektstöd: Uppdat_budget_Nyf0retagande_Falkoping.pdf Timkostnadsberäkning: _offert_Lofthouse.pdf

116 ANTAL PROJEKT/AFFÄRSIDÉER 102 st

117 RÅDGIVNINGSSTATISTIK Antal Antal Antal Antal varav varav varav projekt besök timmar adepter kvinnor män nya svenskar

118 V«lv NyföretagarCentrum FALKÖPING RÅDGIVNINGSTIMMAR > i -i / jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

119 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 143 Dnr 2018/ Finansiering av projekt om uppsökande föräldrastöd i samarbete med somaliska föräldraföreningen från potten för schablonersättning Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera projektet Uppsökande föräldrastöd med 1 miljon kronor från potten för schablonersättning 2 Projektet ska en gång per halvår delrapporteras för att bedöma insatsernas effektivitet. Bakgrund Falköpings kommun får ersättning från staten för vissa kostnader i mottagandet av asylsökande. Den schablonersättning som inkommer till Falköpings kommuns övergripande pott ska fördelas inom kommunen till generella insatser av engångskaraktär. Respektive nämnd ansöker om dessa medel hos kommunstyrelsen. Både Falköpings kommuns socialnämnd och den somaliska föräldraföreningen har påtalat behov av stöd till föräldrar. Under våren 2018 hade somaliska föräldraföreningen ett möte där cirka hundra personer uttryckte behov av stöd i sin föräldraroll. Staten har tydligt sett och gett direktiv till kommunerna att fortsatt arbeta och utveckla arbetet med föräldrastöd och den 30 augusti 2018 kom en ny nationell strategi för föräldraskapsstöd. I strategin står bland annat följande. "Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att undvika ojämlikhet och negativa utfall för barn och unga. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor och barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.[ ] För att nå målsättningen om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behövs en fortsatt utveckling inom området. Kunskapen om effektiva arbetssätt, metoder och andra insatser behöver öka. [...] Överlag finns ett stort behov av att öka kunskapen om hur ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd bör se ut för att nå föräldrar med olika bakgrund, förutsättningar, önskemål och behov. Det finns exempelvis studier som visar att utrikesfödda föräldrar är nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått föräldraskapsstödprogram men att programmen kan behöva översättas och kulturanpassas för att ha en positiv effekt." Förvaltningens bedömning Projektet Uppsökande föräldrastöd kommer ske i samverkan mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och den somaliska föräldraföreningen. Projektet ska pågå under två år, där den förväntade effekten är att föräldrar i Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

120 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) behov känner att de får stöd och hjälp att klara sin föräldraroll. Gällande mer långsiktiga effekterna förväntas ett förebyggande föräldrastödsarbete bidra till ett socialt hållbart Falköping, även om detta måste ses ur ett längre sikt än projekttiden. Medlen som ansöks om ska användas av somaliska föräldraföreningen för att anställa en person till projektet. Därför kommer ett samverkansavtal med Somaliska föräldraföreningen att tecknas. Projektet kommer kontinuerligt att utvärderas och följas upp genom den styrgrupp som kopplas till projektet. I styrgruppen kommer representanter från socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och somaliska föräldraföreningen att ingå. Den person som anställs inom projektet anställs av somaliska föräldraföreningen och medel för anställning utbetalas ett halvår i taget. Det innebär att halvårsuppföljningarna ligger till grund för projektets fortsättning. Om projektet ger önskat resultat kommer kommunen titta vidare på formerna för det fortsatta samarbetet. Utifrån målet social hållbarhet och att skapa bättre förutsättningar för tidiga främjande insatser ligger ansökan helt i linje med denna viljeriktning. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen finansierar projektet med 1 miljon kronor från potten för schablonersättning samt att projektet delrapporteras en gång per halvår. Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att finansiering sker ur den övergripande potten för schablonersättning för år Prognosen för den sökbara potten är att det kommer finnas cirka 1,8 miljoner kronor vid 2018 års slut, så det finns utrymme i potten att finansiera projektet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 november 2018, har utarbetats av Edvin Ekholm, chef för hållbar kommunikation. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

121 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Finansiering av uppsökande föräldrastöd Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera projektet uppsökande föräldrastöd med 1 miljon kronor från potten för schablonersättning 2 Projektet ska en gång per halvår delrapporteras för att bedöma insatsernas effektivitet. Bakgrund Falköpings kommun får ersättning från staten för vissa kostnader i mottagandet av asylsökande. Den schablonersättning som inkommer till Falköpings kommuns övergripande pott ska fördelas inom kommunen till generella insatser av engångskaraktär. Respektive nämnd ansöker om dessa medel hos kommunstyrelsen. Både Falköpings kommuns socialnämnd och den somaliska föräldraföreningen har påtalat behov av stöd till föräldrar. Under våren 2018 hade somaliska föräldraföreningen möte där cirka hundra personer uttryckte behov av stöd i sin föräldraroll. Staten har tydligt sett och gett direktiv till kommunerna att fortsatt arbeta och utveckla arbetet med föräldrastöd och den 30 augusti 2018 kom en ny nationell strategi för föräldraskapsstöd. I strategin står bland annat följande: "Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att undvika ojämlikhet och negativa utfall för barn och unga. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor och barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.[ ] För att nå målsättningen om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behövs en fortsatt utveckling inom området. Kunskapen om effektiva arbetssätt, metoder och andra insatser behöver öka. [...] Överlag finns ett stort behov av att öka kunskapen om hur ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd bör se ut för att nå föräldrar med olika bakgrund, förutsättningar, önskemål och behov. Det finns exempelvis studier som visar att utrikesfödda föräldrar är nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått Kommunledningsförv. Hållbar kommunikation Edvin Ekholm Chef hållbar kommunikation edvin.ekholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

122 2(2) föräldraskapsstödprogram men att programmen kan behöva översättas och kulturanpassas för att ha en positiv effekt." Förvaltningens bedömning Projektet uppsökande föräldrastöd kommer ske i samverkan mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och den somaliska föräldraföreningen. Projektet ska pågå under två år, där den förväntade effekten är att föräldrar i behov känner att de får stöd och hjälp att klara sin föräldraroll. Gällande mer långsiktiga effekterna förväntas ett förebyggande föräldrastödsarbete bidra till ett socialt hållbart Falköping, även om detta måste ses ur ett längre sikt än projekttiden. Medlen som ansöks om ska användas av somaliska föräldraföreningen för att anställa en person till projektet. Därför kommer ett samverkansavtal med Somaliska föräldraföreningen att tecknas. Projektet kommer kontinuerligt att utvärderas och följas upp genom den styrgrupp som kopplas till projektet. I styrgruppen kommer representanter från socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och somaliska föräldraföreningen att ingå. Den person som anställs inom projektet anställs av somaliska föräldraföreningen och medel för anställning utbetalas ett halvår i taget. Det innebär att halvårsuppföljningarna ligger till grund för projektets fortsättning. Om projektet ger önskat resultat kommer kommunen titta vidare på formerna för det fortsatta samarbetet. Utifrån målet social hållbarhet och att skapa bättre förutsättningar för tidiga främjande insatser ligger ansökan helt i linje med denna viljeriktning. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen finansierar projektet med 1 miljon kronor från potten för schablonersättning samt att projektet delrapporteras en gång per halvår. Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att finansiering sker ur den övergripande potten för schablonersättning för år Prognosen för den sökbara potten är att det kommer finnas cirka 1,8 miljoner kronor vid 2018 års slut, så det finns utrymme i potten att finansiera projektet. Beslutet ska skickas till Somaliska föräldraföreningen Catharina Ungh, kommunstrateg Maria Olsson, socialförvaltningen Maria Andersson, socialförvaltningen Ekonomiavdelningen Edvin Ekholm Chef hållbar kommunikation

123 (2) Ansökningsformulär övergripande pott schablonersättning Den schablonersättning som inkommer till Falköpings kommuns övergripande pott beslutas att fördelas genom ansökan för generella insatser av engångskaraktär. Respektive nämnd ansöker om dessa medel till kommunstyrelsen. Bifoga nämndsbeslut i samband med ansökan. De nämnder som beviljas medel ska efter insatsens slut visa hur tilldelade medel använts. Sökande nämnd: Kommunstyrelsen Datum för beslut: Kontaktuppgifter: Catharina Ungh Sökta medel: 1 miljon kronor Insats (rubrik): Uppsökande föräldrastöd Tidsperiod: 2 år men de delrapporter som görs 1 ggn/ halvår ska bedöma effekten och huruvida projektet är på rätt väg. Om inte förväntad utveckling sker avslutas projektet i förtid. Kommunledningsförvaltningen Catharina Ungh kommunstrateg mångfald och kvalitet catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax Bankgiro Plusgiro Org nr

124 2 (2) Bakgrund och behovsanalys: Både socialnämnden och den somaliska föräldraföreningen har påtalat behov av stöd till föräldrar. I våras hade somaliska föräldraföreningen möte där cirka hundra personer uttryckte behov av stöd i sin föräldraroll. Staten har tydligt sett och gett direktiv till kommunerna att fortsatt arbeta och utveckla arbetet med föräldrastöd och 30 augusti kom en ny nationell strategi för föräldraskapsstöd. I strategin står följande: "Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att undvika ojämlikhet och negativa utfall för barn och unga. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor och barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling...för att nå målsättningen om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behövs en fortsatt utveckling inom området. Kunskapen om effektiva arbetssätt, metoder och andra insatser behöver öka...överlag finns ett stort behov av att öka kunskapen om hur ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd bör se ut för att nå föräldrar med olika bakgrund, förutsättningar, önskemål och behov. Det finns exempelvis studier som visar att utrikesfödda föräldrar är nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått föräldraskapsstödprogram men att programmen kan behöva översättas och kulturanpassas för att ha en positiv effekt." * Mål med insatsen (beskriv förväntade effekter): Den förväntade effekten är att föräldrar i behov känner att de får stöd och hjälp att klara sin föräldraroll. Vad gäller de mer långsiktiga effekterna förväntas ett förebyggande föräldrastödsarbete bidra till ett socialt hållbart Falköping, men detta måste ses på en längre sikt än projekttiden. Genomförande: Ett pilotprojekt har initierats för att skapa ramar för hur föräldrastödet i Falköping kan utvecklas. Det handlar både om att skapa kanaler mellan de föräldrastöd som redan finns att tillgå och i det hitta nya former för att nå en större målgrupp. Men det handlar också om att pröva och lokalt utveckla en modell för föräldrastöd som tar sin utgångspunkt i den insats som genomförts i Borlänge och som följts av Högskolan i Dalarna. Det handlar om att utveckla ett behovs- och målgruppsanpassat föräldraskapsstöd. Den person som anställs inom projektet anställs av Somaliska föräldraföreningen. Därför kommer ett samverkansavtal med Somaliska föräldraföreningen att tecknas. * Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och utvärderas): Projektet kommer kontinuerligt att utvärderas och följas upp genom den styrgrupp som kopplas till projektet. I styrgruppen kommer representanter från socialförvaltningen, kommunstyrelsen och somaliska föräldraföreningen att ingå. Den person som anställs inom projektet anställs av Somaliska föräldraföreningen och medel för anställning utbetalas ett halvår i taget. Det innebär att halvårsuppföljningarna ligger till grund för projektets fortsättning. Om projektet ger önskat resultat kommer kommunen titta vidare på formerna för det fortsatta samarbetet. Samarbetspartners, ansvarsfördelning och koppling till andra ev. projekt/aktiviteter/insatser: Projektet sker i samverkan mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och den somaliska föräldraföreningen. Projektet kommer bidra till ökad samordning av föräldrastöd i kommunen vilket innebär att studieförbund indirekt blir involverade. Rensa

125 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 144 Dnr 2018/ Samverkansavtal med Falköping Nu Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta samverkansavtalet med Falköping Nu för tiden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Kommunstyrelsen beslutar att säga upp medlemskapet i Falköping Nu att upphöra den 1 januari Bakgrund Falköping har en potential att utvecklas till ett regionalt nav för idrott och friluftsliv. Kommunen befinner sig i positiv tillväxt med byggnation av flera nya attraktiva bostadsområden. Befolkningen ökar och idrott och friluftsliv har en viktig plats för att social hållbarhet och visionen om Det Goda Livet ska uppnås. Genom de insatser som strategiskt koordineras genom Falköping Nu ska fler välja Falköping som destination för att delta i idrottsevenemang, idrottsutövande och friluftsliv. På längre sikt ska detta innebära en hållbar tillväxt och utveckling, ett starkare Falköping med större resurser. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun kommer under år 2019 se över sina samverkansformer inom kultur- och fritidsområdet, för att skapa förutsättning till annan organisering och samverkansform. Därför föreslås att beslut tas om uppsägning av medlemskapet i Falköping Nu per Genom att medlemskapet sägs upp ger det kommunen fler möjligheter till organisering. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta samverkansavtal med Falköping Nu för år 2019, samt att säga upp medlemskapet per 1 januari Finansiering Samverkansavtalet finansieras med kronor från kommunstyrelsens budget år Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2018, har utarbetats av näringslivschef Magnus Sundén. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

126 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Samverkansavtal med Falköping Nu Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta samverkansavtalet med Falköping Nu för tiden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Kommunstyrelsen beslutar att säga upp medlemskapet i Falköping Nu att upphöra den 1 januari Bakgrund Falköping har en potential att utvecklas till ett regionalt nav för idrott och friluftsliv. Kommunen befinner sig i positiv tillväxt med byggnation av flera nya attraktiva bostadsområden. Befolkningen ökar och idrott och friluftsliv har en viktig plats för att social hållbarhet och visionen om Det Goda Livet ska uppnås. Genom de insatser som strategiskt koordineras genom Falköping NU ska fler välja Falköping som destination för att delta i idrottsevenemang, idrottsutövande och friluftsliv. På längre sikt ska detta innebära en hållbar tillväxt och utveckling, ett starkare Falköping med större resurser. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun kommer under 2019 se över sina samverkansformer inom kultur och fritidsområdet, för att skapa förutsättning till annan organisering och samverkansform. Därför föreslås att beslut tas om uppsägning av medlemskapet i Falköping NU per Genom att medlemskapet sägs upp ger det kommunen fler möjligheter till organisering. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta samverkansavtal med Falköping NU för år 2019, samt att säga upp medlemskapet per 1 januari Kommunledningsförvaltningen Näringslivsavdelningen Magnus Sundén Näringslivschef Magnus.Sunden@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

127 2(2) Finansiering Samverkansavtalet finansieras med kr från kommunstyrelsens budget år Beslutet ska skickas till Falköping NU Magnus Sundén, näringslivschef Magnus Sundén Näringslivschef

128 Samverkansavtal Mellan Falköping Nu, ekonomiska förening, orgnr och Falköpings kommun, orgnr , träffas följande avtal. Inledning Falköping har en potential att utvecklas till ett regionalt nav för idrott och friluftsliv. Kommunen befinner sig i positiv utveckling och långtgående planer finns på nya attraktiva bostadsområden, befolkningen ökar och idrott och friluftsliv har en viktig plats för att social hållbarhet och visionen om Det Goda Livet ska uppnås. Syfte Falköping NU skall uppfattas som en samverkansplattform och utvecklingsmotor för civilsamhället och föreningslivet. Det primära syftet med denna satsning är att skapa en stark och livaktig samverkansplattform med särskilt fokus på idrottsevenemang och friluftsliv och samarbete med berörda förvaltningar inom Falköpings Kommun. Genom de insatser som strategiskt ska koordineras genom Falköping NU ska fler, regionalt, nationellt och internationellt, välja Falköping som destination för att delta i idrottsevenemang, idrottsutövande och friluftsliv. På längre sikt ska detta innebära en hållbar tillväxt och utveckling, ett starkare Falköping med större resurser. Omfattning Detta avtal ersätter samtliga tidigare tecknade avtal med Falköping Nu. Avtalets innehåll omfattar det uppdrag som formuleras nedan, tillika ett av föreningens ändamål. Uppdrag Falköping Nu ska mot överenskommen ersättning verka för att; Positionera Falköping strategiskt, regionalt såväl som nationellt, inom styrkeområdena cykel, volleyboll, segelflyg samt vintersport. Därutöver marknadsföra Falköping till andra riksorganisationer inom idrotten. Positionera Falköpings regionalt såväl som nationellt som en lägerstad genom att tillsammans med berörda lokala partners skapa nätverk och marknadsföra Falköping och dess idrottsanläggningar. Stimulera och samverka kring insatser som görs för att attrahera besökare, med särskilt fokus på idrott och friluftsliv, samt synliggöra Falköpings idrottsutbud, regionalt och nationellt, samt i förekommande fall internationellt. Vara en strategisk utvecklingsresurs och samverkanspart till Falköpings AIK i arbetet med Ungdoms-SM i längdskidor 2019

129 Medverka till att Mösseberg utvecklas till det mest attraktiva fritidsområdet i södra Sverige under såväl vinter- som barmarksäsong för idrottsutövande och naturupplevelser i form av friluftsliv för kommuninvånare såväl som för besökare. Att särskilt stödja berörda föreningar i den strategiska utvecklingen och kvalitetssäkringen av Mösseberg som ett centrum för friluftsliv och vintersport, såväl som andra idrotter, regionalt, nationellt såväl som internationellt. Falköping Nu ska därutöver vara en strategisk resurs för idrotts- och friluftsevenemang som planeras och genomförs i Falköpings kommun samt skapa och underhålla nätverk som stärker Falköping som en destination för idrott och friluftsliv. Avtalstid Avtalet gäller Efter angiven tid upphör avtalet utan möjlighet till förlängning. Verksamhetsredovisning Falköping Nu ska i samverkan med Falköpings Kommun ta fram en handlingsplan för föreningsverksamheten och årligen redovisa den verksamhet som föreningen genomfört. Ersättning Falköpings kommun förbinder sig att stödja Falköping Nu som medlem med 535 andelar, dock högst kr/år. Samverkansformer Falköpings kommun äger rätt till två ordinarie styrelseplatser i Falköping Nu:s styrelse. Överlåtelse Detta avtal får ej överlåtas utan Falköpings kommuns medgivande. Ändringar/tillägg Eventuella ändringar och tillägg till detta avtal skall vara skriftliga för att vara giltiga. Originalavtal Detta avtal har upprättats i två (2) original varav parterna tagit var sitt. Falköping den 13 december 2018 FALKÖPINGS KOMMUN FALKÖPING NU, Ekonomisk Förening Dan Gabrielsson Kommunstyrelsens ordförande Per-Olof Larsson Ordförande Falköping Nu

130 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 145 Dnr 2018/ Samverkansavtal med Falbygdens Mat och Kultur Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtalet med Falbygdens Mat och Kultur för tiden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Reservation Adam Johansson (M) och Jonas Larsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Adam Johanssons (M) tre tilläggsyrkanden. Bakgrund Falbygdens Mat och Kultur är en ekonomisk förening som bildades år 2001 för att driva evenemanget Meckelsmäss Skördefest på Falbygden. Syftet med föreningen är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla gemensamma lokaler för arrangemang, utställningar och försäljning, att gemensamt marknadsföra lokalt producerade livsmedel, hantverk och upplevelser samt att arbeta för ökad landsbygdsturism och bevarande av kulturvärden. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun och Falbygdens Mat och Kultur har i dagsläget ett avtal om samverkan för att utveckla den lokala matkulturen. Avtalet upphör den 31 december Båda parter vill fortsätta samarbetet och därför har ett förslag till ett nytt avtal tagits fram. Det nya avtalet syftar till att Falbygdens Mat och Kultur ska vara Falköpings kommun behjälplig med att utveckla delar av marknadsföringen av mat, konst och kulturupplevelser på lokal och regional nivå. Falbygdens Mat och Kultur ska under avtalstiden utveckla mat, konst och kulturupplevelser på Falbygden. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna samverkansavtalet med Falbygdens Mat och Kultur för år Finansiering Falköpings kommun ersätter Falköping Mat och Kultur med kronor per kvartal under 2019, totalt kronor. Avtalet finansieras med medel från kommunstyrelsens budget för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2018, har utarbetats av näringslivschef Magnus Sundén. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtalet med Falbygdens Mat och Kultur för tiden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

131 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Yrkanden Adam Johansson (M) yrkar på följande tillägg. "1 Kommunstyrelsen beslutar att säga upp avtalet med Falbygdens Mat och Kultur per den 1 januari Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda ägandeskapet och varumärkesskyddet för varumärkena Konstnatten och Mekelsmäss och därefter säkerställa att kommunen har kontroll över dessa. 3 Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utvärdera verksamheten i Falbygdens Mat och Kultur och redovisa nyttan för kommunen senast i juni 2019." Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förslaget. Ordföranden ställer sedan proposition på Adam Johanssons (M) tilläggsyrkande nummer 1 och finner att arbetsutskottet har beslutat att avslå yrkandet. Ordföranden ställer sedan proposition på Adam Johanssons (M) tilläggsyrkande nummer 2 och finner att arbetsutskottet har beslutat att avslå yrkandet. Ordföranden ställer slutligen proposition på Adam Johanssons (M) tilläggsyrkande nummer 3 och finner att arbetsutskottet har beslutat att avslå yrkandet. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Samverkansavtal med Falbygdens Mat och Kultur Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner samverkansavtalet med Falbygdens Mat och Kultur för tiden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Bakgrund Falbygdens Mat och Kultur är en ekonomisk förening som bildades år 2001 för att driva evenemanget Meckelsmäss Skördefest på Falbygden. Syftet med föreningen är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla gemensamma lokaler för arrangemang, utställningar och försäljning, att gemensamt marknadsföra lokalt producerade livsmedel, hantverk och upplevelser samt att arbeta för ökad landsbygdsturism och bevarande av kulturvärden. Förvaltningens bedömning Falköpings kommun och Falbygdens Mat och Kultur har i dagsläget ett avtal om samverkan för att utveckla den lokala matkulturen. Avtalet upphör den 31 december Båda parter vill fortsätta samarbetet och därför har ett förslag till ett nytt avtal tagits fram. Det nya avtalet syftar till att Falbygdens Mat och Kultur ska vara Falköpings kommun behjälplig med att utveckla delar av marknadsföringen av mat, konst och kulturupplevelser på lokal och regional nivå. Falbygdens Mat och Kultur ska under avtalstiden utveckla mat, konst och kulturupplevelser på Falbygden. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna samverkansavtalet med Falbygdens Mat och Kultur för år Kommunledningsförvaltningen Näringslivsavdelningen Magnus Sundén Näringslivschef Magnus.Sunden@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

133 2(2) Finansiering Falköpings kommun ersätter Falköping Mat och Kultur med kronor per kvartal under 2019, totalt kronor. Avtalet finansieras med medel från kommunstyrelsens budget för år Beslutet ska skickas till Falköpings Mat och Kultur Magnus Sundén, näringslivschef Magnus Sundén Näringslivschef

134 Samverkansavtal mellan Falbygdens Mat & Kultur och Falköpings kommun Avtalsperiod: Mellan parterna Falbygdens Mat & Kultur ekonomisk förening, org.nr (FMK) och Falköpings kommun org.nr (kommunen) har denna dag följande avtal om samverkan slutits. Syfte Avtalet syftar till att Falbygdens Mat & Kultur ska vara Falköpings kommun behjälplig med att utveckla delar av marknadsföringen av mat, konst och kulturupplevelser på lokal/regional nivå. Målsättning med samarbetet Falbygdens Mat och Kultur skall utveckla mat, konst och kulturupplevelser på Falbygden. Uppdraget För att nå målsättningen åtar sig Falbygdens Mat och Kultur att under avtalstiden mot överenskommen ersättning agera enligt följande: A. Marknadsföring -Marknadsföra och genomföra arrangemangen, Konstrundan Påsk, Mekelsmäss - Skördefest på Falbygden. -Samverka med berörda förvaltningar inom Falköpings kommun och andra lokala aktörer inom mat-, konst- och kulturområdet för att marknadsföra Falbygden och gagna ovanstående målsättning. B. Nätverksarbete FMK åtar sig att bygga och underhålla nätverk vilka stödjer, mat, konst och kultupplevelser delregionalt och regionalt. C. Projektutveckling FMK åtar sig att - arbeta aktivt för utvecklandet av nya projekt, antingen utifrån egna initiativ i egen regi eller i samverkan med Falköpings kommun eller andra konstellationer. Falköpings kommuns eventuella medfinansiering i större projekt av nationell och/eller internationell karaktär utöver det som ryms inom ramen för gällande avtal, skall förhandlas separat för varje enskilt projekt. D. Samverkansformer med Falköpings kommun utifrån avtalet Styrelsen för FMK skall träffa kommunstyrelsens arbetsutskott för verksamhetsmässig avstämning och strategiska diskussioner utifrån gällande avtal och årsplan samt överlämna skriftlig redovisning avseende genomförd verksamhet. Det åligger arbetsutskottet att senast två veckor innan aktuellt möte via brev ställt till FMK kalla FMK:s styrelse till mötet. E. Uppsägning av avtalet Avtalet gäller för tiden 1 januari 2019 och 31 december 2019 och upphör därefter utan krav på föregående uppsägning.

135 H. Ersättning Som ersättning för punkterna A till C ovan ska kommunen under avtalstiden till FMK utge kronor per kvartal. Falköping Falköpings Kommun Dan Gabrielsson Katarina Andersson Gert Bragnå Ordf. Kommunstyrelsen Kommunchef Ordf. FMK

136 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 146 Dnr 2018/ Samordningsförbundet Östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Samordningsförbundet Östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Samordningsförbundet Östra Skaraborg (hädanefter samordningsförbundet) finansieras gemensamt av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, och Tidaholms kommuner, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samordningsförbundet uppgift är att bidra till att ingående myndigheter kan utveckla sina verksamheter så att människors behov av samordnade rehabiliteringsinsatser tillgodoses. Styrelsen för samordningsförbundet beslutade den 25 september 2018, 5.2, att godkänna delårsrapporten, men med en synpunkt om att målen borde framgå tydligare i delårsrapporten. Samordningsförbundet uppvisar ett positivt delårsresultat på kronor jämfört med ett negativt budgeterat resultat på kronor. Den främsta orsaken är de verksamhetsanknutna kostnaderna, där personalkostnader är den största posten. Förvaltningens bedömning Utifrån underlaget föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Samordningsförbundet Östra Skaraborg delårsrapport per den 31 augusti Tjänsteutlåtandet, daterat den 16 oktober 2018, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

137 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2018/ Kommunstyrelsen Samordningsförbundet Östra Skaraborg delårsrapport per den 31 augusti 2018 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Samordningsförbundet Östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Samordningsförbundet Östra Skaraborg (hädanefter samordningsförbundet) finansieras gemensamt av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, och Tidaholms kommuner, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samordningsförbundet uppgift är att bidra till att ingående myndigheter kan utveckla sina verksamheter så att människors behov av samordnade rehabiliteringsinsatser tillgodoses. Styrelsen för samordningsförbundet beslutade den 25 september 2018, 5.2, att godkänna delårsrapporten men med synpunkt på att målen borde framgå tydligare i delårsrapporten. Samordningsförbundet uppvisar ett positivt delårsresultat på kronor jämfört med ett negativt budgeterat resultat på kronor. Den främsta orsaken är de verksamhetsanknutna kostnaderna, där personalkostnader är den största posten. Förvaltningens bedömning Utifrån underlaget föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Samordningsförbundet Östra Skaraborg delårsrapport per den 31 augusti Beslutet ska skickas till Samordningsförbundet Östra Skaraborg, conny.haraldsson@arbetsformedlingen.se Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

138 Protokoll Samordningsförbundet Östra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna - Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Tidaholm Styrelsen beslutar att: invänta Försäkringskassans beslut innan beslut tas i ärendet, förbundschef får i uppdrag att ta fram vad som styrelsen behöver tänka på ifall vi behöver anställa egen personal, beslut i ärendet tas på nästa sammanträde. 5.2 Delårsrapport Delårsrapporten har legat på vår hemsida sedan Delårsrapporten ska skickas till partema senast 2 oktober. Några ändringar har gjorts sedan delårsrapporten lades ut och det handlar om mindre justeringar t ex layout och stavfel. En synpunkt från styrelsen är att målen borde vara tydligare i delårsrapporten. Styrelsen beslutar att godkänna delårsrapporten. 53 Firmatecknare och bankkort förbundschef Styrelsen har tidigare beslutad att ordförande Ulla-Karin Cannervik och vice ordförande Roland Wanner har rätt att teckna firma var för sig i samordningsförbundet Östra Skaraborg. Beslut behövs för ny förbundschef Conny Haraldsson när det gäller firmatecknare och bankkort. Styrelsen beslutar att Conny Haraldsson, har rätt att teckna firma var för sig i samordningsförbundet Östra Skaraborg med organisationsnummer Styrelsen beslutar att Conny Haraldsson får ansöka om ett bankkort på Nordea. 5.4 En väg in Det har inkommit ansökningar om fortsättning på" En väg in" från Tidaholm samt Falköping. På Beredningsgruppen framfördes det att det varit otydligt om möjlighet fanns att ansöka om fortsättning eller inte för "En väg in". Det finns inte tillräckligt med nya ansökningar för att vi ska kunna använda de medel som finns för 2019 om vi upphör med att finansiera aktiviteten En väg in. Utifrån det förordar presidiet en fortsättning på En väg in men med förändringen att ersättningen fr.o.m ges för deltagare per dag eller vecka. Conny Haraldsson har mailat ut förslaget till AME cheferna och representanter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och det finns en samsyn i att jobba vidare med förslaget och det kommer att göras på en träff den 3 oktober. Styrelsen beslutar att säga nej till Falköpings- och Tidaholms kommuns ansökningar gällande En väg in. Styrelsen beslutar att Conny Haraldsson tar fram nya riktlinjer för aktiviteten En väg in och att beslut om avtal tas på nästa styrelsesammanträde. 5.5 Promise Hjo kommun har inkommit med en ansökan om projektet Promise Hjo. Det är ett prerehabprojekt som vänder sig till personer som inte är redo för aktiviteten En väg in utan står långt ifiån den reguljära arbetsmarknaden. I styrgruppen kommer det att ingå personer från AME, försöijningsstöd, rehabkordinator och representant från Försäkringskassan. Ansökan avser från och med till

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 147 Dnr 2018/ Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) är ett kommunalförbund med direktion som har ansvar för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll i de fem medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 19 oktober 2018, 17, att godkänna förslaget till delårsrapport för år Delårsresultatet uppgår till kronor. Prognosen för helåret beräknas bli ett överskott på kronor. Resultatet påverkas positivt med kronor av avstämningen av semesterlöneskulden vid utgången av augusti. Resultatet kommer att påverkas negativt med cirka kronor vid årsskiftet på grund av samma sak. Avstämningen görs mot balansräkningen två gånger per år. Revisorernas bedömning av delårsrapporten för år 2018 är baserad på en översiktlig granskning, vilket innebär att granskningen är begränsad i sin omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Utifrån den översiktliga granskningen bedömer revisorerna att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Revisorerna bedömer att det finansiella målet kommer att uppnås. De konstaterar att det vid tidpunkten för delårsrapportens upprättande saknas underlag för att bedöma måluppfyllelsen för flera av de fastställda verksamhetsmålen. I delårsrapporten görs bedömningen att verksamhetsmålen sannolikt kommer att uppnås i hög grad. Revisorerna gör ingen annan bedömning. Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av revisorernas bedömning föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

154 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 november 2018, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

155 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år 2018 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) är ett kommunalförbund med direktion som har ansvar för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll i de fem medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 19 oktober 2018, 17, att godkänna förslaget till delårsrapport för år Delårsresultatet uppgår till kronor. Prognosen för helåret beräknas bli ett överskott på kronor. Resultatet påverkas positivt med kronor av avstämningen av semesterlöneskulden vid utgången av augusti. Resultatet kommer att påverkas negativt med cirka kronor vid årsskiftet på grund av samma sak. Avstämningen görs mot balansräkningen två gånger per år. Revisorernas bedömning av delårsrapporten för år 2018 är baserad på en översiktlig granskning, vilket innebär att granskningen är begränsad i sin omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Utifrån den översiktliga granskningen bedömer revisorerna att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Revisorerna bedömer att det finansiella målet kommer att uppnås. De konstaterar att det vid tidpunkten för delårsrapportens upprättande saknas underlag för att bedöma måluppfyllelsen för flera av de fastställda verksamhetsmålen. I delårsrapporten görs bedömningen att verksamhetsmålen sannolikt kommer att uppnås i hög grad. Revisorerna gör ingen annan bedömning. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

156 2(2) Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av revisorernas bedömning föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Beslutet ska skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

157 MILJOSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Plats och tid Beslutande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 FALKÖPINGS Sammanträdesdatum Miljösamverkan östra Skaraborg, Billingen, kl Kommunstyrelsen Diarienr Lena Sjödahl (M) Catrin Hulmarker (M) Peter Lindroth (S) Anders Ståhl (L), ersättare för Catarina Davidsson (C) Ulrica Johansson (C), ersättare för Katarina Jonsson (M) Marie Ekman (S) Rolf Eriksson (S), ordförande Alda Danial (L) Falköping Hjo Karlsborg Karlsborg Skövde Skövde Tibro Tibro Övriga närvarande utses att justera Pelle Holmström, förbundschef Jenny Möller, avdelningschef Max Olsson, avdelningschef Eleonor Daag, sekreterare Björn Spetz, l:e vice ordförande i Miljönämnden östra Skaraborg Gunnel Johansson, ledamot i Miljönämnden östra Skaraborg Åke Eriksson, revisor, Birgitta Johansson, revisor, Peter Gustafson, ekonom, Marie Ekman Underskrifter Sekreterare ', 7\ Paragrafer ] 7_2Q Eleonor Daag Ordförande ' x -i /' Justerande Rolf Eriksson \jj/ (") y Marie Ekman ANSLAG Protokollet är justerat Organ Sammanträdesdatum Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg Anslagsdatum Överklagningstid t.o.m / 3 Förvaringsplats för protokollet Miljösamverkan östra Skaraborg, Hertig Johans torg 2, Skövde Underskrift Eleonor Daag 1

158 i MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Dir 17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr Delårsrapport 2018 med verksamhetsberättelse för miljönämnden Beslut Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg beslutar att godkänna förslaget till delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse per den 31 augusti Överlämning av revisionsberättelse och rapport Revisorerna Åke Eriksson och Birgitta Johansson överlämnar sin bedömning av delårsrapporten. Som bilaga till bedömningen finns en rapport från PWC. Redogörelse for ärendet En delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse har tagits fram. Delårsrapporten ska skickas till kommunalförbundets revisorer för bedömning samt till alla medlemskommuner för godkännande. Miljönämnden beslutade den 12 oktober 2018 MN 74 att föreslå direktionen att godkänna rapporten. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Delårsrapport 2018 med verksamhetsberättelse för miljönämnden Miljönämndens beslut, MN 74, , ojusterat Bilagor Delårsrapport 2018 med verksamhetsberättelse för miljönämnden Revisorernas bedömning av delårsrapport 2018 med bilaga från PWC: översiktlig granskning av delårsrapport Beslutet skickas till Medlemskommunerna: Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Utdragsbestyrkande 3

159 Delårsrapport 2018 med verksamhetsberättelse för miljönämnden MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS Beslutad av direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg den 19 oktober 2018, 17.

160 SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhet Under 2018 års inledande åtta månader har Miljösamverkan östra Skaraborg genomfört tillsyns- och kontrollinsatser. Tillsynen är i ett helhetsperspektiv genomförd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom alla områden. Under året har vi, i linje med miljönämndens mål om att tillsynen ska prioriteras med utgångspunkt från god vattenstatus, bland annat kontrollerat nödlägesberedskap vid drivmedelsstationer, slamhantering på avloppsreningsverk samt kontroll av enskilda avlopp. I hälsoskyddstillsynen har vi bedrivit uppsökande bostadstillsyn för första gången. Vad gäller livsmedelskontrollen har vi bland annat granskat kosttillskott och de hälsopåståenden som beskrivs, kontroll av märkning av ursprung för kött och ägg samt märkning av egenproducerade produkter. Framtid Sveriges Kommuner och Landsting har under 2018 lanserat ett nytt förslag till ny milj öbalkstaxa som kan börja användas från och med Syftet är att förenkla och skapa likvärdighet. Livsmedelsverket håller på att se över den modell för riskklassning som används i livsmedelskontrollen. Målet är en likvärdig kontroll och större förståelse för kontrollen och avgifterna. Förslaget från Livsmedelsverket är i skrivande stund på remiss. Alla kommuner ska införa den nya modellen från och med 1 januari Våra kunder ställer allt högre krav på digitala lösningar samtidigt som vår verksamhet kan effektiviseras genom digitalisering. Miljösamverkan måste de kommande åren ta steg i sin digitaliseringsresa. Detta kan göras genom bland annat uppgradering av vårt verksamhetssystem, nya smarta e-tjänster och e-arkiv. Ekonomi Resultatet uppgår till tkr. Resultatöverskottet förklaras av både lägre kostnader och högre intäkter än förväntat. Resultatet påverkas positivt med 683 tkr av avstämningen av semesterlöneskulden vid utgången av augusti. Resultatet kommer att påverkas negativt med ca 600 tkr vid årsskiftet av samma orsak. Föregående års eget kapital överstigande 4 mkr, vilket uppgick till tkr, har under 2018 återbetalats till medlemskommunerna. Helårsprognosen är ett resultatöverskott på tkr. 1

161 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sammanfattning 1 Innehåll 2 Organisation och politik 3 Kommunalförbundet 3 Uppdrag 3 Förbundets organisation 3 Tjänstemannaorganisation 3 Revisorer 3 Politisk ledning 4 Förvaltningsberättelse 5 Ekonomiskt resultat och analys 5 Verksamheten 7 Verksamhetsberättelse 8 Personalredovisning 8 Framtidsbedömning 9 Verksamheten 10 Miljönämndens uppdrag 10 Resultat och utveckling 10 Viktiga händelser under året 13 Verksamhetens mål och måluppfyllelse 18 Nämndens uppdrag till förbundschefen 20 Ekonomisk bilaga 23 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Kassaflödesanalys 25 Noter 26 Redovisningsprinciper 28 2

162 ORGANISATION OCH POLITIK Organisation och politik Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg bildades 2011 och medlemskommunerna är i dag Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Medlemskommunernas andel av medlemsbidraget för 2018 bestämdes utifrån befolkningsmängd per den 31 december 2016 och var enligt följande: "..2. Falköping Hjo Karlsborg Skövde e Tibro LIDKÖPING GÖTENE SKARA MARIESTAD TÖREBOD TE DAHOL Bild 1. Förbundets geografiska område Uppdrag Milj ösamverkan ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Milj önämnden ansvarar för kommunernas tillsyn enligt bl.a. miljöbalken och livsmedelslagstiftningen samt VA-rådgivning. Förbundets organisation Kommunalförbundet leds av en direktion som består av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande från medlemskommunerna samt tio ersättare. Miljönämnden har två ordinarie ledamöter och två ersättare från respektive medlemskommun. Direktionens uppdrag regleras i en förbundsordning och en arbetsordning. Milj önämndens reglemente beskriver nämndens uppdrag. Verksamhetens omfattning framgår av nämndens tillsyns- och kontrollplan. Kontinuerlig uppföljning av mål och planer sker genom internkontroll. Tjänstemannaorganisation Milj ösamverkan östra Skaraborg är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedels- och milj öbalksområdet. Förbundets tjänstemannaorganisation leds av en förbundschef och en biträdande förbundschef. Vid utgången av augusti hade Milj ösamverkan totalt 43 anställda. Förbundschef är Pelle Holmström. Biträdande förbundschef Eva Berglund slutar med pension den 31 augusti och i samband med det ändras ledningsstrukturen. Två avdelningschefer i Max Olsson och Jenny Möller tar vid. Revisorer Medlemskommunerna utser revisorer som granskar kommunalförbundets verksamhet. Revisorer 2018 Åke Eriksson (C), Karlsborg Birgitta Johansson (C), Skövde 3 Tvi,

163 ORGANISATION OCH POLITIK Politisk ledning Direktionens sammansättning 2018 Ordförande Miljönämndens sammansättning 2018 Ordförande Rolf Eriksson (S), Tibro Ulf Eriksson (C), Falköping Vice ordförande Vice ordförande Catrin Hulmarker (M), Hjo Björn Spetz (L), Skövde Björn Bröne (L), Hjo Ledamöter Dan Gabrielsson (5), Falköping Lena Sjödahl (M), Falköping Pierre Rycl6i (S), Hjo Catarina Davidsson (C), Karlsborg Katarina Jonsson (M), Skövde Marie Ekman (S), Skövde Peter Lindroth (S), Karlsborg Aida Danial (L), Tibro Helena Wigh (-), Falköping Kjell-Arne Green (S), Hjo Jonas Davidsson (S), Karlsborg Anders Lundgren (C), Karlsborg Göran Bergman (S), Skövde Gunnel Johansson (S), Tibro Kent Wengholm (M), Tibro Ersättare Karola Svensson (C), Falköping Ingrid A. Jarlsson (M), Falköping Britt-Marie Sjöberg (C), Hjo Marie Lindberg (S), Hjo Anna Bruzell (S), Karlsborg Anders Ståhl (L), Karlsborg Leif Walterum (C), Skövde Johan Ask (S), Skövde Anna-Karin Johansson (C), Tibro Pe0 Andersson (M), Tibro Ersättare Lars Theng (S), Falköping Åsa Gustaf-Janson (M), Falköping Knut Indebetou (M), Hjo Johanna Lövgren (S), Hjo Ronny Siderud (5), Karlsborg Stig Larsson (L), Karlsborg Tommy Westerberg (C), Skövde Margaretha Åslund (S), Skövde Lina Dahm (S), Tibro Jan Eric Dahlin (L), Tibro 4

164 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat och analys Resultaträkning (tkr) Budget Prognos helår Utfall Utfall Intäkter varav medlemsbidrag varav avgifter övriga intäkter Kostnader Personal Övriga verksamhetskostnader VA-rådgivning varav personal varav övriga Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT Observera att VA-rådgivningen redovisas separat i ovanstående resultaträkning eftersom det är en fristående funktion som är helt finansierad av medlemskommunerna. Resultatanalys Resultatet uppgår per den 31 augusti 2018 till tkr. Resultatöverskottet förklaras dels av högre intäkter än budgeterat, dels av lägre kostnader än budgeterat. Förändringen av semesterlöneskulden har en positiv påverkan på resultatet med 683 tkr, och kommer vid helåret att ha en negativ effekt med vad vi uppskattar till ca 600 tkr. Detta är en avstämning mot balansräkningen som görs två gånger per år. Resultatet exklusive förändring av semesterlöneskulden uppgår till tkr. Intäktsanalys Intäkterna uppgår till tkr vilket är 1,7 procent högre än vad vi budgeterat vid utgången av augusti. Verksamheten finansieras dels av avgifter, dels av medlemsbidrag från medlemskommunerna. Bidragen står för ca 45 procent av verksamhetens totala intäkter och är helt enligt budget. Ser vi på intäkterna från avgifter uppgår de till tkr vilket är 1,0 procent högre än budget vid tidpunkten. 5

165 VERKSAMHETSBERÄTTELSE För milj öbalkens område som helhet uppgår intäkterna till tkr vilket är 122 tkr eller 1,6 procent lägre än budget. Om vi ser på avvikelser mot budget inom milj öbalkens delområden är det främst intäkterna från avloppsärenden som drar ned resultatet. Intäkterna från handläggning av ansökningsärenden är 325 tkr lägre än budget. Där tror vi att vi för helåret kommer att ta igen mycket under hösten eftersom antalet inkomna ansökningar är på en normal nivå medan givna tillstånd är på en lägre nivå. Det finns således ovanligt många ansökningar att handlägga under hösten. Intäkterna från inventeringen uppgår till 367 tkr vilket är 33 tkr lägre än budget. Intäkterna från hälsoskyddstillsynen är 125 tkr lägre än budget. Större delen av avvikelsen förklaras av lägre intäkter från handläggning av radonärenden där vi för året budgeterat med 170 tkr, och efter att i princip all handläggning för året är genomförd uppgår intäkterna till 94 tkr. Avvikelsen förklaras till stor del av att det är en större andel som inte lyckats med sina åtaganden där vi valt att följa upp och handlägga merparten av dessa under 2019 i stället. Det är i övrigt lägre intäkter från handläggning av anmälningar, ansökningar och extra tillsynsärenden. Intäkterna från miljöskyddstillsynen uppgår till tkr vilket är 5,1 procent högre än budget. Det förklaras dels av högre intäkter från årliga tillsynsavgifter, dels av högre intäkter från granskning av köldmedierapporter som på grund av ny lagstiftning ökat i antal. För livsmedelskontrollen uppgår intäkterna till tkr vilket är 233 tkr eller 5,8 procent mer än budgeterat vid delåret. Antalet objekt har ökat vilket leder till högre intäkter från årliga kontrollavgifter med 155 tkr. Intäkterna från extra offentlig kontroll är 37 tkr högre än budgeterat. Övriga intäkter uppgår till 240 tkr och är i huvudsak bidrag från Arbetsförmedlingen samt projektbidrag från länsstyrelsen. Kostnadsanalys Kostnaderna uppgår till tkr vilket är 7,7 procent lägre än budgeterat vid utgången av augusti. Effekten av semesterlöneskulden uppgår till 3,7 procent. Personalkostnaderna är högre under tertial tre och prognosen är att de för året understiger budget med 1,2 procent. Övriga verksamhetskostnader är betydligt lägre än budget och föregående år. Det är framför allt lägre konsultkostnader och kostnader för kurser som bidrar till detta. Återbetalning till medlemskommunerna Föregående års eget kapital överstigande 4 mkr, vilket uppgick till tkr, har under 2018 återbetalats till medlemskommunerna. Helårsprognos Helårsprognosen är ett resultatöverskott på tkr. Överskottet förklaras delvis av högre intäkter än budgeterat vilket i sin tur förklaras av högre intäkter från avgifter samt högre övriga intäkter. Övriga intäkter är i huvudsak lönebidrag samt projektbidrag från länsstyrelsen. 6 q4j-

166 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kostnaderna bedöms bli lägre än budgeterat. Det är framför allt övriga verksamhetskostnader som bidrar till detta. Intäkterna bedöms bli 2,3 procent högre än budgeterat medan kostnaderna förväntas bli 2,6 procent lägre än budgeterat. Verksamheten Miljösamverkan östra Skaraborg är ett kommunalförbund med en direktion och en miljönämnd som i sitt arbete ska bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Medlemskommunerna är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Milj önämnden östra Skaraborg ansvarar för tillsyn och kontroll enligt milj öbalken och livsmedelslagstiftningen. Utöver detta har nämnden även tillsynsansvar enligt tobakslagen, strålskyddslagen samt lagen om sprängämnesprekursorer. Per den 31 augusti 2018 har vi utfört totalt kontroll- och tillsynsinsatser i våra medlemskommuner. Förbundet har arbetat hårt med ständiga förbättringar och fokuserat på att genomföra tillsynen utifrån sitt uppdrag samt tillsyns- och kontrollplanen. Vår värdegrund med värdeorden engagerade, effektiva och tillgängliga genomsyrar verksamheten. Tillsynen är i ett helhetsperspektiv genomförd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom alla områden. Nämnden prioriterar miljötillsynen utifrån ett särskilt fokus på vattenstatus utifrån vattendirektivet samt barns och ungas hälsoskydd. Det innebär en prioritering av tillsynen inom förorenade markområden, små avlopp, vattenskyddsområden, radon i bostäder samt barns och ungas ute- och innemiljöer i skolor och förskolor. Livsmedelskontrollen fokuseras bland annat på korrekt märkta livsmedel. Investeringar Enbart mindre investeringar i mätutrustning har gjorts. Balanskravet Resultatet för helåret 2018 bedöms enligt prognos bli positivt och uppgå till tkr. Vår bedömning är således att det lagstadgade balanskravet kommer att uppnås. God ekonomisk hushållning Förbundets finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning stämmer väl överens med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. De finansiella målen bedöms kunna uppfyllas. Verksamhetsmålen bedöms likaså kunna uppfyllas i hög grad inom alla områden. Vår samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning för perioden har uppnåtts. Ekonomisk ställning Vår bedömning är att förbundets ekonomiska ställning är god. Det egna kapitalet uppgår per den 31 augusti till tkr och förbundet har inga långfristiga skulder. Betalningsförmågan är god både på kort och lång sikt. 7

167 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsberättelse Personalredovisning Utveckling Lönesamtal har genomförts. Till grund för dessa finns fastställda lönekriterier. Personalsammansättning Miljösamverkan hade per den 31 augusti 43 anställda. Medelåldern uppgick till 43,6 år. Fördelning per kön och anställningsform redovisas nedan. Könsfördelning Anställningsform Personalstatistik Nedan följer en redovisning av våra personalmått i jämförelse med Skövde kommun. Sjukfrånvaro 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% ~Kvinnor Mä n ---,b-mös, totalt - Skövde kommun ,1% 1,9% 2,1% 6,2% 5,8% 7,4% 3,7% 1,7% 1,5% 7,6% 5,0% 2,5% 0,9% 1,0% 2,0% 1,8% 3,9% 5,7% 4,7% 5,6% 3,1% 5,2% 5,9% 5,9% 6,5% 7,6% 7,0% 6,7% Efter övergång till nya personalsystem är det inte möjligt att få ut sjukstatistik för perioden januari-augusti i tid till denna rapport. Siffrorna som redovisas för 2018 är för perioden januari-juli. 8.21(V å

168 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Milj ösamverkan har som mål att den totala sjukfrånvaron ska vara lägre än 4 procent vid årets slut. Vid utgången av tertial 2 uppgår den totala sjukfrånvaron till 3,1 procent. För kvinnor är densamma 3,7 procent och för män 1,0 procent. Andel långtidssjukfrånvaro uppdelat per kön på Milj ösamverkan går tyvärr inte att redovisa eftersom statistiken inte är tillgänglig i vårt nya personalsystem. Andelen totalt för Miljösamverkan uppgår till 0 procent. Urvalet är litet vilket gör att värdet kan variera kraftigt över tid. Jämställdhet och mångfald Under 2016 antog direktionen en jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för perioden Under 2018 kommer direktionen att anta en ny jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden Framtidsbedömning Vi kommer att ha ett fortsatt fokus i tillsynen på god ekologisk och kemisk status i vårt grundvatten. Nya direktiv och utredningar från bland andra Havs-och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har fört upp frågan ytterligare på agendan. Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre. Vi behöver alltid ha högsta prioritet på livsmedelssäkerheten hos vårt dricksvatten. Det senaste årets många fall av livsmedelsfusk visar att krafttag behövs mot fusket, och livsmedelskontrollen måste ha ett ökat fokus mot den här typen av bedrägerier. Det handlar om att konsumenten ska kunna lita på maten. Kosttillskott har blivit en milj ardindustri i Sverige de senaste åren. Flera av de här produkterna innehåller substanser som kan vara hälsofarliga och beroendeframkallande. Vi behöver bedriva livsmedelskontroll med fokus på innehållet. Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier som orsakar svåra miljö- och hälsoproblem. Allt fler vetenskapliga undersökningar talar för att hormonstörande ämnen i vår miljö kan påverka vår förmåga att få barn. Allergi är västvärldens största folksjukdom. Giftfria miljöer kommer att vara ett prioriterat område framöver, särskilt fokus kommer att riktas mot barns och ungas miljöer. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2018 lanserat ett nytt förslag till ny milj öbalkstaxa som kan börja användas från och med Syftet är att förenkla och skapa likvärdighet. År 2017 fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att se över den modell för riskklassning som används i livsmedelskontrollen. Målet är en likvärdig kontroll och större förståelse för kontrollen och avgifterna. Förslaget från Livsmedelsverket är i skrivande stund på remiss. Alla kommuner ska införa den nya modellen från och med 1 januari Våra kunder ställer allt högre krav på digitala lösningar samtidigt som vår verksamhet kan effektiviseras genom digitalisering. Miljösamverkan måste de kommande åren ta steg i sin digitaliseringsresa. Detta kan göras genom bland annat ett uppgraderat verksamhetssystem, nya smarta e-tjänster och e-arkiv. 9 td-7

169 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamheten Miljönämndens uppdrag Milj önämnden östra Skaraborg ansvarar för tillsyn enligt milj öbalken. Verksamheterna varierar från stora företag till små företag, små avlopp, värmepumpsanläggningar, köldmedier, bostäder med mera. Nämndens uppdrag regleras i ett särskilt reglemente. Milj önämnden ansvarar också för livsmedelskontrollen. Anläggningar som kontrolleras är bland annat dricksvattenanläggningar, grossister, kommunala kök, kaféer, gatukök, butiker och restauranger. Utöver detta har nämnden även tillsynsansvar enligt tobakslagen, strålskyddslagen samt lagen om sprängämnesprekursorer. Milj önämnden har under året sammanträtt vid 4 tillfällen. Nämndens presidium förberedde ärendena inför nämndens sammanträden. Resultat och utveckling En mer omfattande och detaljerad uppföljning av verksamheten återfinns i vår internlcontrollrapport. Nedan följer ett axplock från denna. Antalet genomförda kontroll- och tillsynsinsatser Kommunalförbundet har genom sin nämnd, Milj önämnden östra Skaraborg, under 2018 års första åtta månader genomfört kontroll- och tillsynsinsatser. Tillsynen är i ett helhetsperspektiv genomförd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom alla områden. Ser vi på antalet uppföljande inspektioner så ökar de från 65 till 103 jämfört med samma tidpunkt föregående år, en ökning med 58 procent. Ökningen hör ihop med antalet förelägganden om att rätta till avvikelser mot lagstiftningen. Ökningen kommer helt från livsmedelskontrollen. Antalet lämnade tillstånd för enskilda avlopp uppgår till 191. Vid delårsavstämningen kan den här siffran variera kraftigt som den gör i år med en nedgång med 27 procent jämfört med samma period föregående år. På årsbasis är variationen oftast mindre. Kontroll- och tillsynsinsatser per kommun och område Område Falkö in H o Karisboro Skövde Tibro Totalt Hälsoskydd Avlopp Livsmedel Miljöskydd Totalt I tabellen ovan redovisas antalet kontroll- och tillsynsinsatser per kommun och verksamhetsområde per den 31 augusti. 10,W56/

170 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Totalt har antalet kontrollinsatser varierat mellan som lägst stycken 2016 och som högst stycken Den stora antalet 2017 beror på antalet utförda kontroller av avfallssortering på livsmedelsverksamheter. Denna typ av kontroll utförs inte varje år. Under 2018 har vi utfört kontroller totalt vilket får ses som ett normalår. Antalet tillsynsobjekt HÄLSOSKYDD LIVSMEDEL MILJÖSKYDD I diagrammen ovan redovisas de tillsynsobjekt som per den 31 augusti har betalat en fast årlig tillsynsavgift och därmed får regelbunden tillsyn. Det totala antalet objekt uppgår till stycken. Det är små förändringar jämfört med föregående år. Värt att notera är att antalet livsmedelsanläggningar har ökat med 19 stycken och når den högsta noteringen hittills. Antalet inkomna ärenden n cm värmepumpar----ansökari om avlopp 'Regiszrering livsmedel P anrermsser 11 ek,/k

171 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Anmälningar om värmepumpar och ansökningar om små avlopp dominerar i antal bland de inkomna ärendena. Antalet anmälningar om värmepumpar har på nytt börjat öka sedan bottenåret 2017 och är tillbaka på ungefär samma nivå som Antalet ansökningar om tillstånd för små avlopp varierar kraftigt mellan åren. Jämfört med förra året har antalet ansökningar minskat och är tillbaka på ungefär samma nivå som Anmälningar om registrering av livsmedelsanläggningar har minskat något jämfört med förra året. Antalet planremisser har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Det är den högsta nivån hittills. Vi tror att anledningen till den kraftiga ökningen 2017 är det stora behovet av nya bostäder. Totalt är antalet externa ärenden ungefär på samma nivå som tidigare, stycken. Löpande insikt vad tycker privata företag om oss? Löpande insikt är en servicemätning av myndighetsutövning. Urvalet för mätningarna är privata företag. Företag som haft kontakt med oss i ärenden har fått möjlighet att svara på en enkät med frågor inom sex serviceområden (information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet, effektivitet). Det är helhetsbedömningen som ligger till grund för måttet "Nöjd-Kund-Index" (NKI). Under 2018 har vi gjort mätningar för samtliga medlemskommuner löpande. Våra myndighetsområden är dels livsmedelskontrollen, dels miljö- och hälsoskyddstillsynen. Värdena för 2018 som redovisas i diagrammet nedan är således en ögonblicksbild medan 2016 och 2017 avser hela året. Ögonblicksbilden för 2018 visar att NKI för livsmedelskontrollen ökat med 2 enheter jämfört med 2017 medan värdet för miljöbalkstillsynen har minskat med 3 enheter. NKI per myndighetsområde, MÖS ' Miljö- och hälsoskyddstillsyn Livsmedelskontroll Milj önämnden har som mål att ha ett bättre NKI-värde än genomsnittet för riket för respektive myndighetsområde. Jämförbara värden för riket för 2018 redovisas först under våren

172 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Viktiga händelser under året Nedan redovisas ett urval av vad vi har åstadkommit hittills under Hälsoskyddstillsyn Radon Radon i villor Under 2017 genomförde vi en informationsinsats till villaägare om radon i bostäder samt ett erbjudande att beställa mätutrustning. Det var totalt 720 villaägare som nyttjade erbjudandet. Radon i flerbostadshus Nämnden har som mål att minst 90 procent av alla flerbostadshus ska klara riktvärdet vad gäller radon senast vid utgången av I dag vet vi att 84,8 procent klarar riktvärdet. Bostadstillsyn Under februari och mars genomförde vi för första gången uppsökande kontroller av bostäder i flerbostadshus. Syftet med att vi på eget initiativ utan föregående klagomål kontrollerar inomhusmiljön hos utvalda fastighetsägare är att upptäcka systematiska brister, kunna bidra till en god inomhusmiljö för fler människor och minska eventuell hälsopåverkan av dåliga inomhusmiljöer. Vi inspekterade 8 lägenheter hos en fastighetsägare i Falköping och 18 lägenheter hos en fastighetsägare i Skövde. Vi kontrollerade bland annat att ventilationen fungerade tillfredsställande, att det inte förekom fuktskador eller mögel, att inomhus- och varmvattentemperaturen var tillräcklig samt att det inte fanns tecken på skadedjur. Vid besöken upptäckte vi bland annat att det fanns brister i ventilationen, det fanns även mikrobiell tillväxt, främst i badrum. Ett antal lägenheter hade fuktskador i både badrum och kök. Livsmedelskontrollen Granskning av kosttillskott Om en livsmedelsföretagaren väljer att använda närings- och hälsopåståenden i märkning och marknadsföring, där även reklam, information på intemet och annonser i olika media ingår, måste företagaren följa reglerna i lagstiftningen. För konsumenten är det viktigt att det som påstås är korrekt och att det inte är svårtolkat eller vilseledande. Våra kontroller har lett till att flera produkter med felaktiga hälsopåståenden har plockats bort från hälsokostbutiker inom vårt geografiska område samt från deras webbplats när butiksägaren äger denna. Vi har granskat hälsopåståenden på 100 hälsokostprodukter. Exempel på icke godkända hälsopåstående som vi såg vid kontrollerna: BCAA bistår i muskelbyggandet och motverkar nedbrytningen av proteiner Betain jämnar ut muskelmassan och ökar musklernas uthållighet Taurine ökar den fysiska prestationsförmågan 13 y,(c

173 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kontroll av märkning Märkning av egenproducerade produkter i butiker 1 butikerna kontrollerade vi att korrekt information ges till kund om vad livsmedlet innehåller. Vi jämförde ingrediensförteckningen på förpackningen så att märkningen stämmer med receptet på egenproducerade varor. Vid kontrollerna såg vi brister i märkningen: På egenproducerade varor har man inte angett alla ingående ingredienser. Vår livsmedelskontroll har säkerställt att ingrediens.. förteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser. Det är särskilt viktigt att ingående allergener är angivna i märkningen. Detta ger konsumenterna möjlighet att göra medvetna val. Ursprungsmärkning för kött och svenska ägg Vi lade fokus på att kontrollera att rätt information om produkterna lämnas till kunderna. Vi tittade särskilt på ursprungsmärkning för svin, får, get och fjäderfä samt spårbarhet/ursprung för svenska ägg. Företagaren ska kunna visa ett steg bakåt var ett livsmedel kommer ifrån. När vi har hittat brister i märkningen har vi informerat respektive kommun där leverantör eller tillverkare finns. Detta gör att produkter med fel märkning rättas till centralt, och förhoppningsvis får hela landet nytta av detta. Miljöskyddstillsyn Kontroll av nödlägesberedskap vid drivmedelsstationer Vid kontrollen av drivmedelsstationers beredskap presenterade vi fiktiva olycksfallsscenarier där personalen fick redogöra för hur verksamhetens nödlägesrutiner ser ut för det specifika scenariot. De olika scenarierna har exempelvis handlat om att ett fordon fattat eld, att drivmedel läckt ut till en närliggande dagvattenbrunn eller att en stor mängd drivmedel runnit ut på spillzonen. De största milj öriskerna med detta är att bränsle från bilarna eller släckvatten når dagvattensystemet och riskerar att förorena närmsta recipient. Vid de obemannade stationerna kontrollerade vi vilken skriftlig information som ges till kunder på stationen om hur de ska agera i händelse av en olycka. Vi ringde även det telefonnummer som stod angivet på stationen för att se vilka instruktioner och vilken information som kan ges till en privatperson eller räddningstjänsten som ringer telefonnumret i händelse av en olycka. Nödlägesberedskapen varierade mellan stationerna. På de bemannade stationerna fanns ofta dokumenterade rutiner för hur personalen ska agera vid en olycka. På en del av de besökta verksamheterna visade det sig dock att personalens kännedom om rutinerna var låg. Alla som vi pratade med, oavsett om det var en telefonist i ett annat land som svarar när vi ringde från en obemannad station eller en i personalen på en bemannad station, var överens om att det var en bra övning. De flesta hade aldrig reflekterat över riskerna och deras eget ansvar för att känna till stationens nödlägesrutiner. Kontroll av slamhantering Vi kontrollerade inom ramen för ett tillsynsprojekt att hela flödet för slamhanteringen fungerar, från avloppsreningsverk via entreprenör med t.ex. mellanlagring, kompostering och transport, samt slutligen ute hos lantbrukaren. Mer specifikt kontrollerade vi att provtagningar och analyser görs på ett korrekt sätt. Vi besökte åtta avloppsreningsverk och entreprenörer i våras. Fem lantbruk 14

174 VERKSAMHETSBERÄTTELSE får sina besök i höst. Nyttan med tillsynen hittills är att vi har fått en bättre överblick över slammets hela flöde samt en ökad förståelse för varför dokumentationen är en så viktig del av egenkontrollen. Generellt var resultatet och kunskapsnivån hos verksamhetsutövarna bra. Tillsyn av förorenade områden Arbetet under 2017 och hittills under 2018 har löpt på i den omfattning som var avsedd. Ett antal tidigare kemtvättar är nu föremål för undersökningar. Vi för en dialog med kommunerna om nyttan med att arbeta förebyggande inom verksamhetsområdet. Vi har ett antal objekt där vi har ställt krav på att tidigare verksamhet utreder föroreningsförekomsten. För ett antal pågående verksamheter håller vi på att genomföra riskklassning enligt MIFO-metodiken. Lantbruk Informationsinsats om BAT I februari 2017 kom nya EU-regler för svin- och fjäderfflanläggningar, så kallade BAT-slutsatser (Best Available Technique, bästa tillgängliga teknik). Vid årets tillsynsbesök diskuterade och informerade vi om regelverket. I år låg fokus på att påminna om att anläggningarna ska lämna in den första milj örapporten av deras arbete med BAT-slutsatserna nästa år samt att de behöver komma igång med arbetet med statusrapporten. Regelverket är omfattande och tekniskt komplicerat. Det är viktigt att företagen kommer igång med arbetet i tid så att de hinner genomföra de eventuella förändringar som krävs i det nya regelverket inom utsatt tid. Informationsinsats riktad till mindre hästgårdar Vi genomförde en informationsinsats för mindre hästhållningsverksamheter samt privatpersoner som äger hästar i områdena runt Lerdala, Berg och Varola. De fick information om deras roll vad gäller näringsläckage till mark och vattendrag. Det finns fler hästar än kor i Sverige. Hästhållarna informerades om de enkla åtgärder de kan göra för att minska den totala övergödningen från hästhållningen. Informationsinsatsen har i de flesta fall varit mycket uppskattad. Vi skapade även nya webbsidor där hästägare kan läsa vad de kan göra för att minska näringsläckaget. Avlopp Avloppsmässa i Skövde Den 27 mars arrangerade Milj ösamverkan en avloppsmässa på Arena Skövde. Till mässan bjöd vi in bland annat gräventreprenörer och företag som tillverkar och säljer avloppsprodukter, VA-avdelningen på Skövde kommun, Avfallshantering Östra Skaraborg. Milj ösamverkans VA-rådgivare fanns givetvis också på plats och berättade om möjliga gemensamma lösningar. Under hela mässan fanns det också möjlighet att träffa en avloppsinspektör och diskutera sitt eget avlopp. Kundtjänst deltog med information om allt som behövs för en komplett ansökan. Vi hade dessutom särskilt bjudit in fastighetsägare i området mellan Timmersdala och upp mot Vristulven till mässan. Skälen till det är att vi planerar att skicka ut preliminära bedömningar i det området om två år, samt att Skövde VA projekterar för en kommunal anslutning till Böja och delar av fritidshusområdet vid Vristulven under de närmaste åren. Vi ville ge fastighetsägarna ett försprång och en möjlighet att fa del av informationen. 15 C.N/

175 VERKSAMHETSBERÄTTELSE LOVA-projekt Under 2018 utvärderade vi ett LOVA-projekt (Lokalt vattenvårdsprojekt) som genomfördes under 2017, anordnat av länsstyrelsen. Totalt deltog nio kommuner. Projektet heter "Surrogatparametrar en kostnadseffektiv metod att följa upp små avloppsanläggningars funktion" och syftade till att skaffa kunskap om hur surrogatparametrar kan användas vid funktionskontroll för små avlopp och vilka villkor vi bör ange vid tillståndskrivning när det gäller minireningsverk. Metoden går ut på att man direkt i fält mäter en annan parameter än den man egentligen är intresserad av och räknar om resultatet. Då minimeras behovet av kostnads- och tidskrävande laboratorieanalyser. Detta effektiviserar vår tillsyn och minskar kostnaderna för fastighetsägarna. Det finns efter projektet oklarheter kring hur bra det fungerar, men resultatet indikerar att det finns samband mellan parametrarna. Ett nytt projekt behövs för att säkerställa det. Vi inspekterade och tog prov på 10 minireningsverk inom vårt område, och i projektet som helhet inspekterades ett hundratal. Under de kommande fyra åren kommer vi att fortsätta kontrollera minireningsverk och andra prefabricerade avloppslösningar med den här metoden. Inventering i Karlsborg och Falköping Under sommaren inspekterade vi avloppen på 93 adresser i Karlsborg och Falköping. Vår metod att skicka ut en preliminär bedömning ca ett år i förväg syftar till att ge fastighetsägarna en möjlighet att själva agera och ta väl underbyggda beslut. Ett annat syfte är att slippa göra så många "onödiga" inspektioner bara för att underkänna de gamla avloppen. Under 2017 skickade vi ut preliminära bedömningar till 75 adresser mellan Mölltorp och Forsvik, och besökte under sommaren endast 17 av dessa. I Falköping skickade vi ut 332 preliminära bedömningar och genomförde 85 tillsynsbesök under sommaren. VA-rådgivningen VA-rådgivningen är en funktion som är utanför vårt tillsynsuppdrag där vi agerar rådgivande för de som främst vill skapa gemensamhetslösningar för sina avlopp. Områden som vi arbetat med under året är bland andra Torpa Sörby i Falköping kommun, Böja Vristulven och Locketorp i Skövde kommun, Grönhult i Tibro kommun, Hulan i Hjo kommun samt Bjurbäcken i Karlsborgs kommun. Under 2018 har tre gemensamhetsanläggningar med sammanlagt 113 fastigheter färdigställts, samtliga i Skövde kommun: Akersäter, Varola-Axtorp och Öm. Utöver de fastigheter som har kopplats till det kommunala VA-nätet via gemensamhetsanläggningar har 30 fastigheter anslutits. 16

176 ' VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ny karttjänst lanserad På vår webbplats finns numera en karttjänst där våra kunder själva kan ta fram en situationsplan för sin fastighet vid ansökan om nytt avlopp eller anmälan av värmepump. I kartan kan kunden enkelt lägga till eller ta bort olika kartlager som till exempel visar naturvårdsområden, fornminnespunkter eller risk för alunskiffer. i Kart lager 4 O Adresspunkt (visas vid inrvoinning) 11 byggnader Fastighetsgrans L; Kornmungrens Område med bestämmelser Natura2000 område Fågeldirektivet Natura2000 område Habitatdirektivet E Naturreservat Naturvårdsornraden e Område di.ir risk finns att borra i alunsitiffel Vätte nskyddsornråde Område med kommunal avloppsrening 5 Avloppsnatets omfattning ar inte bestämt e Område med kommunalt avloppsnat Fornminnen (visas vid intoomning) i Fornminne area > SLAPAVAGEN 8 - o 4E81416., SLANT lage4110- JO. i' 0 1 ORAPES VA0 12 i 3;1,141v40. o.; i AG. It,t1.Aliri4cOi c' o 043, GRUM va004ffl 0, : d ; StV108 \>4.6 riteaegs seino1 ; 9{ di re jsvagietl lä C> tokraeaths GRAt0 2 i' J SVI., FYISVÄG 3 Ss, AGEt1.1 r n 0 11AP000CKS GRAM 4 1. j: 0 BECKFSS,'AG/S0., GRO414 -AGEN ,Cis GRÖNA iackil 4IC GROUP k'ao13141e ' 0 ' ''., - GIRONA :AGEN 41 o\' GR011a.AGI3141F GRÖNA vagei143a. ' -, `,,. GRÖNA viged 43C0 ' '.0 \ \ r k Le44 1 " e KUP ; PSVAGEN - ITORPS,: Vårt mål är att tjänsten ska minska efterfrågan på situationsplaner hos kundtjänst och på så sätt effektivisera verksamheten samtidigt som servicen och tillgängligheten mot kunderna ökar. 17

177 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål och måluppfyllelse Verksamhetens mål är indelade i fyra olika perspektiv vilka redovisas i bilden nedan. Nedan följer målen och måluppfyllelsen inom vart och ett av dessa perspektiv. Målen är uppdelade efter vilka som har fattat beslut om målen, direktionen och nämnden. Finansiering Medarbetare Perspektiv Direktionens mål Kund Mål Måluppfyllelse 1. Mål Måluppfyllelse Årets resultat ska Helårsprognosen är Eget kapital Föregående års uppgå till minst 0,5 ett resultat som överstigande 4 miljoner överskott har procent av uppgår till tkr ska återbetalas till återbetalats till medlemsbidragen medlemskommunerna medlemskommunerna} Mål Alltid bra resultat vid länsstyrelsens granskning av verksamheten Måluppfyllelse Ingen granskning 2018 Måluppfyllelse Mål Nöjda invånare och verksamhetsutövare Mätningar görs endast på privata företag genom insiktsmätningar, se punkt nedan. Mål Aktivt medskapandeindex ska fastställas Måluppfyllelse Sker under hösten. 18

178 EKONOMISK BILAGA Miljönämndens mål (* Mål Avgiftsfinansieringsgraden ska uppgå till minst 70% för livsmedelskontrollen och 58 % för miljöbalken för 2018./ /Utfall tertial 2 Livsmedel: 75,9 % Miljöbalken: 57,3 % Måluppfyllelse Livsmedel: 108,4 % Ailjöbalken: 98,8%.Ṇ («Mål Vi ska ha ett bättre nöjd-kundindex (företagare) än genomsnittet för landet Nuläge Jämförbara värden för 2018 finns inte ännu, går inte mäta måluppfyllelse. ( Mål Planering och genomförande av miljötillsynen prioriteras med utgångspunkt från vattenstatus J. Måluppfyllelse Sker i bland annat tillsynen av avlopp, men även som fokusområde inom flertalet sprintar. ( Mål Vi ska 2018 ha ett högre indexvärde för Hållbart Medarbetarengagemang än 78 Nuläge Undersökning genomförs under hösten Mål Senast 2018 ska halten radon i inomhusluft i 90 % av alla flerbostadshus ej överskrida 200 Eici/m3,) Nuläge 84,8 % överskrider inte riktvärdet per den 31 augusti 2018 Mål Alla tillsynsobjekt med klassning A, B och C ska ha ett systematiskt arbete med fokus på energi senast vid utgången av 2018 Måluppfyllelse Målet bedöms vara uppfyllt. Energi ingår som ett av de områden inom miljöbalkstillsynen som kontrolleras inom ramen för egenkontrollen. r Mål Över tid ska minst 5 % av de små avloppen åtgärdas årligen \\ Måluppfyllelse Mål Måluppfyllelse Alla led i livsmedelskedjan Alla kontroller Måluppfyllelse går och alla relevantan krav i utförs riskbaserat inte att mäta eftersom lagstiftningen kontrolleras och vi följer vår vii dagsläget inte vet regelbundet, med verksamhetsplan det totala antalet ' avseende på både säkerhet och redlighet. 19

179 EKONOMISK BILAGA Nämndens uppdrag till förbundschefen Uppdrag 41 Genomföra planerad tillsyn av hästhållningsverksamheter som omfattar mer än 2,5 hästar per hektar. Områden där kvalitetsnormerna för fosfor är för höga ska prioriteras. Djurhållarna ska också informeras om de åtgärder som de kan göra för att minska den totala övergödningen från hästhållningen. Nuläge Tillsynen påbörjades under augusti. Vi har även tagit fram information på vår webbplats som riktar sig till hästägare. Där kan de få information om hur de kan göra för att minimera riskerna med övergödning. Uppdrag 42 Vid tillsyn av hälsoskyddet i skolor och förskolor ska fokus fortsatt läggas på: - Giftfria miljöer - Städning - Rökfria miljöer - Barns utemiljöer med platser för skugga Nuläge -Se uppdrag 43 nedan. - Vad gäller städning fortsätter vi att prioritera det i vår planerade tillsyn. - Vi ska under hösten kontrollera att alla gymnasier och högstadier i våra kommuner är rökfria. - Vi har skickat ett informationsmaterial till fritidshemmen om solskydd och vikten av att skydda sig rätt. Uppdrag 43 Genomföra en informations- och tillsynsinsats med syfte att få bort gamla leksaker från begagnatmarknaden för att på så sätt bidra till att skapa en giftfri miljö för våra barn. Resultat Insatsen består i att vi skickat ut ett informationsmaterial till second hand butiker om att inte sälja vidare gamla leksaker som kan innehålla gifter. 20 tit

180 EKONOMISK BILAGA Uppdrag 44 Genomföra en informationskampanj med syfte att minska utsläpp av luftföroreningar som ger ökad energieffektivitet och minskad sotbildning i samband med vedeldning i befintliga eldningsutrustningar (kaminer, spisar och pannor). Nuläge Informationsinsatser om kaminer/öppna eldstäder genomfördes i slutet av Vi har under 2018 tagit fram en strategi för hur vi ska bedriva tillsyn mot de som har vedpannor som ej är miljögodkänd. Uppdrag 45 I samverkan med kommunernas VAavdelningar eller motsvarande informera alla invånare med kommunalt vatten och avlopp om att tvätta miljörätt tvätta i biltvätt. I uppdraget ingår också att informera om Svenskt Vattens stora biltvättarhelg under april Resultat Informationsinsats genomförd inom tidsramen. Uppdrag 46 Ta reda på om sanering av byggnaderna inom miljönämndens område är genomförd i enlighet med PCB-förordningen samt hur tillsynen kommer att ske av eventuella kvarvarande objekt. Redovisning ska ske senast vid miljönämndens möte under oktober. Nuläge Redovisning kommer att ske under oktober. 21

181 EKONOMISK BILAGA Uppdrag 47 Redovisa ett förslag till uppdaterad taxa för miljönämnden senast vid nämndens sammanträde i maj eller juni. Förslaget till taxa behöver sedan antas av medlemskommunerna så att den gäller från 1 januari Resultat Den 30 maj 2018 beslutade miljönämnden att föreslå direktionen att föreslå respetive kommunfullmäktige att anta nya taxor. Den 8 juni 2018 beslutade direktionen för Miljösamverkan att föreslå medlemskommunernas kommunfullmäktige att anta reviderade taxor. Uppdrag 48 Nuläge/resultat 1. Utvärdera vår webbplats utifrån kunden. 1 uppdraget ingår att ta fram förslag på åtgärder med syfte att förenkla och underlätta för våra kunder. Uppdraget ska redovisas för miljönämnden senast vid nämndens sammanträde i oktober. 2. Erbjuda våra kunder att från och med 1 augusti 2018 själva boka tid för våra planerade tillsynsbesök inom ramen för vår sprintmetod. Kunden ska också få en smsavisering som påminnelse inför tillsynsbesöket. Metoden ska inte medföra minskad produktivitet genom ett ökat resande. 3. Utreda hur vi kan möjliggöra för kunden att registrera sitt ärende i vårt verksamhetssystem eller lämna sina uppgifter på ett sätt så att kvaliteten på uppgifterna kan säkerställas. Uppdraget ska redovisas vid miljönämndens sammanträde i november. 1. Ett förslag kommer att presenteras på nämndens oktobermöte. Grunden i förslaget är att välja ingång på webbplatsen (privat/företagare). Vidare kommer vi redovisa förslag på hur sidorna är uppbyggda med en viss logik samt struktur. Redovisningen kommer också att omfatta begränsningar i systemet som möjliggör/omöjliggör olika lösningar. 2. Uppdraget är påbörjat. Skövde IT har visat hur deras bokningssystem eboka fungerar. Vi kommer att få möjlighet att testa det under hösten. 3. Inte tekniskt möjligt med fullt integrerade e-tjänster i vårt nuvarande verksamhetssystem. Planen är att införa nytt verksamhetssystem 1 januari

182 EKONOMISK BILAGA Ekonomisk bilaga Miljösamverkan östra Skaraborg Org.nr Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Resultat före extraordinära poster Delårets resultat

183 EKONOMISK BILAGA Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Delårets resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga 24 K,/

184 EKONOMISK BILAGA Kassaflödesanalys Kassafiödesanalys Den löpande verksamheten Delårets resultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Återbetalning till medlemskommunerna Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

185 EKONOMISK BILAGA Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunbidrag Förrättning och granskning Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader för arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivning maskiner och inventarier Summa Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Not 5 Delårets resultat Delårets resultat enligt resultaträkningen Delårets resultat efter balanskravsjusteringar Summa

186 EKONOMISK BILAGA Not 6 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar - Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 7 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 8 Kassa och bank Bank Summa Not 9 Eget kapital Eget Kapital Ingående eget kapital Återbetalning till medlemskommunerna Utgående eget kapital Summa eget kapital

187 EKONOMISK BILAGA Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunalförbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp med vilket de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Materiella anläggningstillgångar Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. 28 kkay

188 Revisorerna i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg INK 1 iii.. MILIONAMNDEN OS -11-/A fil<ar:a3org hak' ) DNR, ti Kommunfullmäktige i medlemskommunerna samt direktionen för kommunalförbundet Bedömning av delårsrapport Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fastställda finansiella- och verksamhetsmässiga mål. Bedömningen ska biläggas delårsrapporten. Utifrån uppdraget är således vår bedömning av delårsrapporten baserad på en översiktlig granskning. Det innebär att granskningen har varit begränsad i omfattning, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Kommunalförbundet har ett budgeterat resultat tillika resultatmål på 0,5 % av medlemsbidraget vilket för året motsvarar 67 tkr. Prognosen för helåret uppgår till 1,5 mnkr (2,7 mnkr år 2017). Balanskravet uppfylls och inga tidigare underskott finns att täcka. Enligt direktionens riktlinje ska belopp överstigande 4 mnkr i eget kapital återbetalas till medlemskommunerna. Efter bokslutet för år 2017 har återbetalning också skett med 2,6 mnkr. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande sammanfattande bedömning av kommunalförbundets delårsrapport: 0 Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. 0 Vi bedömer att det finansiella målet kommer att uppnås. EI Vi konstaterar att det vid tidpunkten för delårsrapportens upprättande saknas underlag för att bedöma måluppfyllelsen för flera av de fastställda verksamhetsmålen. 1 delårsrapporten görs bedömningen att verksamhetsmålen i hög grad kommer att kunna uppfyllas inom alla områden för helåret. Vi gör ingen annan bedömning. Revisorer i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg c/t/-a- Birgitta.Johanss9p Skövde' (1(eit Åke Eriksson Karlsborg Bilaga: Översiktlig granskning av delårsrapport 2018,PwC

189 pwc Översiktlig granskning av delårsrapport Kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg INK TILL OS FRA DNR / Jag har på uppdrag av de valda revisorerna för kommunalförbundet granskat delårsrapporten per Granskningen syftar till att ge revisorerna ett underlag för att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen. Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda målen för verksamheten. Min granskning av delårsrapporten följer god revisionssed och är således baserad på en översiktlig granskning. Det innebär att granskningen har varit begränsad i omfattning, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Jag bedömer att delårsrapporten uppfyller ställda krav enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed i övrigt. Kommunalförbundet har ett budgeterat resultat tillika resultatmål på 0,5 % av medlemsbidraget vilket för året motsvarar 67 tkr. Prognosen för helåret uppgår till 1,5 mnkr (2,7 mnkr år 2017). Balanskravet uppfylls och inga tidigare underskott finns att täcka. Enligt direktionens riktlinje ska belopp överstigande 4 mnkr i eget kapital återbetalas till medlemskommunerna. Efter bokslutet för år 2017 har återbetalning också skett med 2,6 mnkr. Fastställda verksamhetsmål redovisas men för många av dem finns i samband med delåret inte alltid mätvärden eller andra underlag för att bedöma måluppfyllelsen. I delårsrapporten görs ändå bedömningen att verksamhetsmålen i hög grad kommer att kunna uppfyllas inom alla områden för helåret. Med ledning av den måluppföljning som trots allt finns och med den beskrivning som i övrigt sker i delårsrapporten gör jag ingen annan bedömning. Sammanfattningsvis bedömer jag att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. De finansiella målet kommer att uppnås samt att verksamhetsmålen sannolikt kommer att uppnås i hög grad. Skövde ,9- i7diu Hans Axelsson Certifierad kommunal revisor

190 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 148 Dnr 2018/ Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport per den 31 augusti 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. En direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Direktionen beslutade den 28 september 2018, att godkänna förslaget till delårsrapport för år 2018 samt att fastställa budget och verksamhetsplan för Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka språktolkuppdrag under perioden januari augusti 2018 jämfört med cirka uppdrag under motsvarande period föregående år. Efterfrågan av förbundets tjänster har minskat något vilket följer såväl förbundets prognos avseende uppdrag som Migrationsverkets prognos om antalet asylsökande. Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundets budgetomslutning för år 2019 är kronor. Finansiering för förbundets kostnader kommer från intäkter från medlemskommunernas köpta tjänster och debiteras enligt självkostnadsprincipen. Detta innebär en beräknad snitthöjning av priserna med 2,5 procent för att nå en budget i balans. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

191 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Budget för 2018 är lagd utifrån tolkförmedlingsuppdrag och prognosen för helåret baseras på ca uppdrag. Revisorns bedömning av delårsrapporten per den 31 augusti 2018 är baserad på en översiktlig granskning, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen har visat att prognosen för antalet utförda uppdrag är något lägre än budgeterat och även något lägre än föregående år, vilket förbundet har redogjort för orsakerna samt hur de hanterat minskningen. Minskningen väntas inte påverka förbundets ekonomiska helårsresultat negativt på övergripande nivå. Förbundet har arbetat för att stärka kundernas avtalstrohet, vilket är en viktig förutsättning för deras grundfinansiering. Revisorns samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål direktionen beslutat om, såväl de finansiella som de övergripande för verksamheten. Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av vad revisorn anger i revisionsberättelsen föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna kommunalförbundet Tolkföremedling Västs delårsrapport för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 november 2018, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

192 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2018/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport år 2018 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport per den 31 augusti Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. En direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Direktionen beslutade den 28 september 2018, att godkänna förslaget till delårsrapport för år 2018 samt att fastställa budget och verksamhetsplan för Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tolkförmedling Väst har utfört cirka språktolkuppdrag under perioden januari augusti 2018 jämfört med cirka uppdrag under motsvarande period föregående år. Efterfrågan av förbundets tjänster har minskat något vilket följer såväl förbundets prognos avseende uppdrag som Migrationsverkets prognos om antalet asylsökande. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

193 2(2) Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundets budgetomslutning för år 2019 är kronor. Finansiering för förbundets kostnader kommer från intäkter från medlemskommunernas köpta tjänster och debiteras enligt självkostnadsprincipen. Detta innebär en beräknad snitthöjning av priserna med 2,5 procent för att nå en budget i balans. Budget för 2018 är lagd utifrån tolkförmedlingsuppdrag och prognosen för helåret baseras på ca uppdrag. Revisorns bedömning av delårsrapporten per den 31 augusti 2018 är baserad på en översiktlig granskning, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen har visat att prognosen för antalet utförda uppdrag är något lägre än budgeterat och även något lägre än föregående år, vilket förbundet har redogjort för orsakerna samt hur de hanterat minskningen. Minskningen väntas inte påverka förbundets ekonomiska helårsresultat negativt på övergripande nivå. Förbundet har arbetat för att stärka kundernas avtalstrohet, vilket är en viktig förutsättning för deras grundfinansiering. Revisorns samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål direktionen beslutat om, såväl de finansiella som de övergripande för verksamheten. Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av vad revisorn anger i revisionsberättelsen föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna kommunalförbundet Tolkföremedling Västs delårsrapport för år Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, kansli@tolkformedlingvast.se Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

194

195

196

197 Delårsrapport 2018 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2018.

198 Innehåll Delårsrapport Förvaltningsberättelse... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Ledord... 3 Omvärldsanalys... 3 Nuläge... 4 Övergripande verksamhetsmål... 4 Verksamhetsmål Måluppfyllelse... 5 Verksamhet... 5 Tolkar och översättare... 6 Kunder... 6 Organisation... 7 Direktionen... 7 Personal... 8 Tillsvidare- och visstidsanställda... 9 Sysselsättningsgrad... 9 Sjukfrånvaro... 9 Händelser av väsentlig betydelse Ny verksamhetschef Uppdaterat verksamhetssystem Upphandlingar EuroPride årsjubileum Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Förbundets investeringsverksamhet Ekonomi Helårprognos i förhållande till budget Mål för god ekonomisk hushållning Balanskravsresultat utifrån helårsprognos Resultaträkning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Siffror angivna inom parentes i dokumentet avser motsvarande period Delårsrapport (16)

199 Förvaltningsberättelse Inledning Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad ska myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk-och översättningstjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalandsregionen och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. Vision Genom att erbjuda kvalitativa språktolk- och översättningstjänster bidrar Tolkförmedling Väst till en ökad integration i samhället. Ledord Förbundets ledord är professionalitet, tillgänglighet och trygghet. Ledorden är en del av förbundets varumärke. Ledorden talar om vad förbundet står för och ska genomsyra verksamheten. Omvärldsanalys UNHCRs årliga rapport vittnar om att konflikter och förtryck runt om i världen fortsätter tvinga människor på flykt. Under 2017 har andelen människor som tvingats lämna sina hem ökat till 68,5 miljoner jämfört med 65,6 miljoner människor under Av dessa 68,5 miljoner människor är 25,4 miljoner flyktingar vilket är en ökning med 2,9 miljoner människor under Mellan 2015 och 2016 ökade antalet flyktingar med 1,2 miljoner människor 1. 1 UNHCR, Global trends forced displacement in 2017 Delårsrapport (16)

200 Figur 1: Totalt antal asylsökande, migrationsverket.se Enligt migrationsverkets senaste prognos beräknas antalet asylsökande ligga kvar på ca för 2018 och ca för Prognoserna utgår från att gränskontroller och andra gränshinder i Europa kommer att kvarstå samt att EUs överenskommelse med Turkiet består. Planeringsantagandet för 2019 är något högre då Migrationsverket utgår från att riksdagens beslut om att den tillfälliga lagen om gränskontroll upphör under 2019 och därmed beräknas fler söka asyl i Sverige 2. Nuläge Under januari augusti 2018 har förbundet utfört drygt språktolkuppdrag, jämfört med ca uppdrag motsvarande period föregående år. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för mer än hälften av antalet uppdrag. Persiska, dari, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör över 84 % av samtliga tolkuppdrag. Dari har minskat med en tredjedel jämfört med samma period föregående år. Troligtvis beror detta på att antalet daritalande personer i mindre omfattning söker asyl i Sverige samt att de som tidigare behövde tolk nu lärt sig svenska. Turkiska 2% Albanska 2% Polska 2% Sorani 3% Tigrinja 4% BKS 4% Dari 6% Persiska 7% Övriga 16% Arabiska 37% Somaliska 17% Figur 2 Språkfördelning Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst levererar kvalitativa språktolk- och översättningstjänster och är det självklara valet av förmedling för professionella uppdragstagare. Förbundet är en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare vet sitt uppdrag och vem vi är till för. Tolkförmedling Väst ska vara i framkant och en förebild för andra. Verksamheten ska i alla led genomsyras av professionalitet, tillgänglighet och trygghet. Tolkförmedling Väst har god tillgänglighet vid beställning och likvärdig service till förbundets kunder. hanterar och tillvaratar såväl kundernas som uppdragstagarnas synpunkter för verksamhetens kvalitetssäkring. har en god ekonomisk medvetenhet och arbetar kostnadseffektivt. arbetar miljömedvetet. bidrar till ökad kunskap om behovet av professionella språktolkar och översättare i samhället. 2 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, juli 2018 Delårsrapport (16)

201 Verksamhetsmål 2018 Målen för 2018 har justerats i relation till tidigare utfall och prognosen för kommande period. Direktionen har fastslagit följande verksamhetsmål: Kvalitetsmål Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska uppgå till minst 14 %. Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk ska uppgå till minst 7 %. Andel uppdrag som utförs av tolkar med utbildningsnivå 1C ska uppgå till minst 40 %. Antal tillsatta beställningar ska uppgå till minst 99 %. Antal tillfällen tolkar kommit försent eller uteblivit från bokade uppdrag ska understiga 1 %. Ekonomiskt mål Minst 50 % av samtliga tolk- och översättningsuppdrag ska inkomma via digitala tjänster. Miljömål Tolkning på distans ska utgöra minst 50 % av totalt antal utförda tolkuppdrag. Arbetsmiljömål Sjukfrånvaron ska sjunka med 1,5 %-enheter under året. Måluppfyllelse Förbundet arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra servicen till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad fortbildning och handledning i förbundets regi. Förbundets förmedlingspersonal jobbar alltid medvetet för att tillsätta den mest lämpade och kompetenta tolken för uppdraget. Förbundet har under året haft en god tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. Verksamhet Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning samt erbjuda översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft god tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under perioden januari augusti 2018 har förbundet tillsatt 99,1% av inkomna beställningar. Under perioden har tjänster förmedlats på 105 språk. Delårsrapport (16)

202 Tolkar och översättare I Sverige talas ca 200 språk 3. Kammarkollegiet erbjuder auktorisation i ca 40 språk för tolkar och i ca 30 språk för översättare. Tillgången på auktoriserade och utbildade uppdragstagare är därmed begränsad, varför stor del av framför allt tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Den 31 augusti 2018 hade förbundet aktiva tolkar vilket är en ökning från föregående period. Som ett resultat av den fortsatta registergenomgången har antalet aktiva uppdragstagare minskat. Minskningen har skett i gruppen översättare, vilka gått från 155 till 84 aktiva. En ökning har däremot skett av antalet aktiva auktoriserade tolkar och aktiva auktoriserade tolkar med sjukvårdskompetens. År Aktiva Aktiva Aktiva tolkar/ Auktoriserade Sjukvårdskompetens tolkar översättare översättare uppdragstagare Tabell 1: Tolk- och översättarkompetens Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har huvudansvaret för utbildning av språktolkar i Sverige. Utbildningsplatserna täcker inte fullt ut det behov som finns i samhället. Därför anordnar och bekostar även Tolkförmedling Väst grundutbildning och kompetensutveckling för sina språktolkar. Under vårterminen 2018 genomgick 52 kursdeltagare en eller flera av grundutbildningens delkurser; sjukvård, migration, juridik och samhällskunskap. Hälften så många har utbildats jämfört med föregående period. Detta kan förklaras av att en stor andel av förbundets aktiva tolkar redan har genomgått grundutbildningens delkurser. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen erbjuds förbundets tolkar utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Under vårterminen 2018 har 45 personer genomgått denna utbildning, vilket är 9 personer fler än föregående period. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas en mentor och förbundets aktiva tolkar erbjuds språkhandledning. Nytt för i år är att språkhandledning även erbjudits på distans via Skype. Totalt har 23 tolkar deltagit i språkhandledning. Utöver detta erbjuds aktiva tolkar även handledning under ledning av en legitimerad psykolog tillika psykoterapeut. Under våren har samtliga uppdragstagare bjudits in till informationsträffar på respektive kontor. I april uppmärksammades även förbundets 5-årsjubileum. Såväl uppdragstagare som personal firade gemensamt på respektive kontor. Kunder Den 31 augusti 2018 hade förbundet registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till ca kunder. Av förbundets förmedlade uppdrag köps 99,9 % av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen som står för 72 % av inköpen. 3 Delårsrapport (16)

203 Organisation Figur 3: Organisationsschema Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna antagit. Direktionen har haft tre möten under perioden 1 januari t.o.m. 31 augusti Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Aslan Akbas (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Per- Gordon Tranberg (M), ledamot Leif Hansson (S), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Gunilla Hermansson (KD), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Vakant, ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande Jonas Adelsten Kristiansen (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Bodil Hedin (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare Delårsrapport (16)

204 Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Janne Jansson (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Ewa Karlsson (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Maric (KD), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Shahla Alamshahi (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Vakant, ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun Birgitta Johansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Sebastian Gustavsson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Åke Simonsson (S), ersättare Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundsdirektör. Underställd förbundsdirektören finns kansli samt verksamhetschefer. På orterna; Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokala förmedlingskontor och respektive kontor leds av en verksamhetschef. Sedan mitten av 2018 är förbundets översättningsförmedling geografiskt placerad i Uddevalla. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. I februari tillträdde en ny verksamhetschef för kontoret i Borås. Den tidigare verksamhetschefen för Boråskontoret gick i pension i maj och arbetade under mellanperioden med det förbundsövergripande kvalitetsarbetet FR2000. Delårsrapport (16)

205 Under året har befintligt verksamhetssystem uppdaterats vilket medfört att processer kopplade till förmedlingsarbetet har digitaliserats. I kombination med pensionsavgångar och annan naturlig personalavgång har bemanningens arbetsfördelning och arbetssätt anpassats utifrån förbundets förändrade förutsättningar och behov. Årets löneöversyn är genomförd i enlighet med avtalet. Samtliga löner är utvärderade i relation till uppdrag, befogenheter och individuella prestationer, samt marknadsläge. Tillsvidare- och visstidsanställda Som ett led i förbundets kvalitetsutveckling har ett medvetet arbete pågått de senaste två åren för att stabilisera och effektivisera bemanningen. Målet har varit att minska antalet visstidsanställda till förmån för tillsvidareanställd personal. Per den 31 augusti 2018 hade Tolkförmedling Väst 57 tillsvidareanställda vilket är detsamma som föregående år. Visstidsanställda har minskat med ytterligare en årsarbetare jämfört med föregående år. Likaså har timavlönade minskat med knappt en årsarbetare. År Tillsvidareanställda (åa) Visstidsanställda (åa) Timavlönade (åa) Totalt (åa) , ,9 66, ,7 66,7 Figur 4: Antal årsarbetare Av de tillsvidare- och visstidsanställda är 79 % kvinnor och 21 % är män vilket innebär att antalet kvinnor har ökat något jämfört med föregående period. Per den 31 augusti har förbundet fyra studielediga och två föräldraledig medarbetare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 96,8 %. 88,9 % av förbundets tillsvidareanställda kvinnor, respektive 91,7 % män arbetar heltid. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron visar på en fortsatt nedgång. Genomsnittlig sjukfrånvaro för perioden är nu 5,3 % jämfört med 7,5 % föregående period. Framförallt är det långtidsfrånvaron som sjunkit. Genomsnittlig korttidsfrånvaro är för perioden 4,8 % vilket även det är en liten minskning från föregående period. Figur 5: Sjukfrånvaro i procent Delårsrapport (16)

206 Händelser av väsentlig betydelse Ny verksamhetschef I februari tillträdde en ny verksamhetschef för kontoret i Borås. Den tidigare verksamhetschefen för Boråskontoret gick i pension i maj. Uppdaterat verksamhetssystem Under året har befintligt verksamhetssystem uppdaterats vilket medfört att flera processer digitaliserats och förenklats samt att en mobilapp för uppdragstagare har införts. De tidigare pappersblanketterna har därmed avvecklats. Upphandlingar I början av året dömde Kammarrätten till förbundets nackdel i målet avseende upphandling av nytt verksamhetssystem. Förbundet valde att överklaga till Högsta Förvaltningsdomstolen vilka ej tilldelade förbundet prövningstillstånd. Under sommaren påbörjades därför en ny upphandlingsprocess tillsammans med externt upphandlingsstöd. EuroPride 2018 Förbundet har under sommaren i samarbete med VGR deltagit på EuroPride Syftet var i första hand att sprida kunskap om förbundet och dess verksamhet. 5-årsjubileum I april 2018 hade förbundet varit i drift i fem år. Detta uppmärksammades genom att uppdragstagare bjöds in att fira med personalen på respektive kontor. Jubileet firades även på direktionsmötet i april. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Efterfrågan av förbundets tjänster har minskat något jämfört med föregående år. Fram till 31 augusti har färre uppdrag utförts. Minskningen följer såväl förbundets prognos avseende uppdrag som migrationsverkets prognos om antalet asylsökande. Antalet uppdrag har årliga säsongsvariationer. Generellt minskar beställningarna ca % i samband med skollov. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas denna variation. Förbundet tillsatte 99,1 % av inkomna beställningar under perioden. I de fall förbundet inte kan tillsätta beställningar med egna tolkar sker ett samarbete med andra tolkförmedlingar. Målsättningen är dock att så kallade lånetolkar endast ska anlitas i undantagsfall. Detta då kvaliteten är svår att säkerställa och kostnaden generellt är högre än intäkten. Under perioden har 1,7 % av förbundets uppdrag utförts av inlånade tolkar vilket är en minskning på drygt 60 % sedan augusti Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga sker löpande för att möta de förväntade behoven av språktolk- och översättningstjänster. Förbundet har en ständig utmaning i att attrahera och rekrytera lämpliga kandidater till yrket och förbundet. Senaste halvåret har dock fler redan etablerade och utbildade tolkar sökt sig till förbundet vilket är mycket positivt för såväl kvaliteten som förmågan att tillgodose medlemmarnas behov av tolktjänster. Delårsrapport (16)

207 Då förbundet tidigare under året dömdes att göra om upphandlingen av nytt verksamhetssystem har inte implementering införlivats enligt plan. Ny upphandling är påbörjad och systemet förväntas vara i drift under Intensivt arbete pågår med verksamhetsledningssystemet FR2000 och certifiering förväntas ske under Som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet implementeras också under året förbundets ledord vilket förväntas skapa en högre kvalitet i verksamheten. Förbundets investeringsverksamhet Under 2018 har ingen investeringsverksamhet skett. Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av tolktjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar vid utförande av tolktjänster. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tolktjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Helårprognos i förhållande till budget Budget 2018 är lagd utifrån uppdrag och prognosen för helår 2018 baseras på ca uppdrag. Främst återfinns budgetavvikelse mot helårsprognosen på posterna kopplade till tolkuppdragen. Såväl intäkterna som tolkkostnaderna är högre än budgeterat. Detta är kopplat till att förbundet har fler utbildade tolkar som genererar såväl högre intäkter som ökade kostnader. Kostnader kopplat till ny upphandling prognostiseras också bli högre än budget. Utfallet för delåret 2018 är 4 mkr och prognosen för helåret är drygt 1 mkr. INTÄKTER Utfall jan-aug 2018 Budget aug Prognos helår Budget 2018 Förmedlingstjänster Övriga Intäkter Summering KOSTNADER Personalkostnader Arvoden och ersättningar tolkar Direktionskostnader Tolkutbildning Lokalkostnader Data/IT/Telefoni/Post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa och konsulttjänster Finansiella kostnader Summering RESULTAT Tabell 2: Utfall, budget och prognos Delårsrapport (16)

208 Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet vilket ska genomsyra verksamheten både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande finansiella mål för 2018: Den löpande verksamheten ska ha ett positivt resultat. Checkkrediten ska ej nyttjas. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat och checkkrediten har ej nyttjats. Balanskravsresultat utifrån helårsprognos Inget underskott från tidigare år finns att återställa enligt balanskravets bestämmelser. Delårsresultatet 2018 tillsammans med återstående verksamhet under året gör att balanskravet för 2018 beräknas uppnås. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat Delårsrapport (16)

209 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Delårsrapport (16)

210 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Andelskapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Delårsrapporten har upprättats enligt Lagen om kommunal redovisning samt enligt rekommendationer för delårsrapportering från Rådet för kommunal redovisning. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Delårsrapport (16)

211 Noter Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Direktionskostnader Sociala avgifter direktion Personalkostnad Sociala avgifter personal Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT/telefoni/post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. Delårsrapport (16)

212 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar Kundfordringar Div. kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Bank Summa Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Personalens skatter och avgifter Skulder till anställda Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 augusti Andelskapital Årets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Summa Delårsrapport (16)

213 Tolkförmedling Väst Inkommit Dnr 18/0057-4

214

215

216 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 137 Dnr 2018/ Motion från Adam Johansson (M), med flera, om att projektet "Ällagatans förebyggande team" ska bli permanent verksamhet Kommunfullmäktiges beslut 1 Kommunfullmäktige remitterar motionen om att projektet Ällagatans förebyggande team ska bli permanent verksamhet till kommunstyrelsen för yttrande. Bakgrund Adam Johansson (M) och Ingrid A. Jarlsson (M) har väckt en motion om att projektet "Ällagatans förebyggande team ska bli permanent verksamhet. Av motionen framgår följande. Barn och ungas psykiska hälsa Barn och ungas psykiska hälsa har enligt Socialstyrelsen försämrats avsevärt i Sverige de senaste åren. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar, ökar också köerna till BUP (Barn och Ungdomspsykiatri) och Ungdomsmottagningen. Förekomsten av och tillgängligheten till skolans elevhälsa varierar mellan olika kommuner och skolor. Det är viktigt att tidigt möta ungas oro, om möjligt förebygga den och vid behov lotsa dem vidare till samhällsstöd och professionell hjälp. I vår kommun har socialnämnden startat projektet, Ällagatans förbyggande team, en verksamhet, som framför allt arbetar med stöd till föräldraskapet. En styrka med verksamheten är att vårdnadshavare söker stöd frivilligt, där personalen efter uppföljning i projektet menar att man når goda resultat. Vi moderater anser att projektet Ällagatans förbyggande team fyller en viktig stöttande funktion i vår kommun, där barn/unga och föräldrar får hjälp och stöd och vid behov slussas vidare. Verksamheten behöver dock kompletteras med ytterligare professioner för att kunna möta barn och ungas behov av samtal och stöd vid upplevd psykisk oro och ohälsa. Med anledning av ovanstående yrkar därför moderaterna: att projektet Ällagatans förebyggande team ska permanentas. att teamet kompletteras med ytterligare nödvändiga professioner. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

217 Motion Barn och ungas psykiska hälsa Barn och ungas psykiska hälsa har enligt Socialstyrelsen försämrats avsevärt i Sverige de senaste åren. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar, ökar också köerna till BUP (Barn och Ungdomspsykiatri) och Ungdomsmottagningen. Förekomsten av och tillgängligheten till skolans elevhälsa varierar mellan olika kommuner och skolor. Det är viktigt att tidigt möta ungas oro, om möjligt förebygga den och vid behov lotsa dem vidare till samhällsstöd och professionell hjälp. I vår kommun har socialnämnden startat projektet, Ällagatans förbyggande team, en verksamhet, som framför allt arbetar med stöd till föräldraskapet. En styrka med verksamheten är att vårdnadshavare söker stöd frivilligt, där personalen efter uppföljning i projektet menar att man når goda resultat. Vi moderater anser att projektet Ällagatans förbyggande team fyller en viktig stöttande funktion i vår kommun, där barn/unga och föräldrar får hjälp och stöd och vid behov slussas vidare. Verksamheten behöver dock kompletteras med ytterligare professioner för att kunna möta barn och ungas behov av samtal och stöd vid upplevd psykisk oro och ohälsa. Med anledning av ovanstående yrkar därför moderaterna: att att projektet Ällagatans förebyggande team ska permanentas. teamet kompletteras med ytterligare nödvändiga professioner. Falköping Adam Johansson Ingrid Jarlsson

218 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 143 Dnr 2018/ Motion från Milada Wurm (SD) om information om hjärtstartare och skyddsrum Kommunfullmäktiges beslut 1 Kommunfullmäktige remitterar motionen om information om hjärtstartare och skyddsrum till kommunstyrelsens för yttrande. Bakgrund Milada Wurm (SD) har väckt en motion om information om hjärtstartare och skyddsrum. Av motionen framgår följande. "Motion för att invånarna ska hitta hjärtstartare och skyddsrum i Falköpings kommun För några år sedan blev det i Kommunfullmäktige i Falköping beslutat att hjärtstartare skulle sättas ut i kommunens regi. Det blev så gjort. Problemet är att invånarna inte vet var hjärtstartarna finns. Det är lite tråkigt att man, när man behöver en hjärtstartare, inte vet var den finns. Liv skal väl räddas. Det är meningen med hjärtstartare. När man inte har en broschyr eller en folder t.ex. att ha i plånboken över var hjärtstartarna finns är en del av meningen borta. Invånarna vet heller inte var man ska söka skydd om norrmännen, danskarna, russen eller någon annan nation vill ta landet. Kommunen måste inse att information är en viktig sak för alla som bor i kommunen, även för de som bor utanför Falköping centrum. Sverigedemokraterna yrkar att kommunen gör en broschyr eller ett kort som var och en kan ha i plånboken eller annan lätt tillgänglig plats som informerar 1. om vart hjärtstartare finns. 2. var skyddsrum finns i hela kommunen. Det enklaste är ett kort lik ett betalningskort med upplysningarna." Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

219 FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Åsarp Diarienr Planbet Motion för att invånarna ska hitta hjärtstartare och skyddsrom i Falköpings kommun För några år sedan blev det i Kommunfullmäktige i Falköping beslutat att hjärtstartare skulle sättas ut i kommunens regi. Det blev så gjort. Problemet är att invånarna inte vet var hjärtstartarna finns. Det är lite tråkigt att man, när man behöver en hjärtstartare, inte vet var den finns. Liv skal väl räddas. Det är meningen med hjärtstartare. När man inte har en broschyr eller en folder t.ex. att ha i plånboken över var hjärtstartarna finns är en del av meningen borta. Invånarna vet heller inte var man ska söka skydd om norrmännen, danskarna, russen eller någon annan nation vill ta landet. Kommunen måste inse att information är en viktig sak för alla som bor i kommunen, även för de som bor utanför Falköping centrum. Sverigedemokraterna yrkar *att kommunen gör en broschyr eller ett kort som var och en kan ha i plånboken eller annan lätt tillgänglig plats som informerar 1. om vart hjärtstartare finns. 2. var skyddsrum finns i hela kommunen. Det enklaste är ett kort lik ett betalningskort med upplysningarna. Sverigedemokraterna Falköping

220 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 164 Dnr 2018/ Motion från Camilla Funke (MP) om att upprätta en klimatbudget för Falköpings kommun Kommunfullmäktiges beslut 1 Kommunfullmäktige remitterar motionen om att upprätta en klimatbudget för Falköpings kommun till kommunstyrelsen för yttrande. Bakgrund Camilla Funke (MP) har väckt en motion om att upprätta en klimatbudget för Falköpings kommun. Av motionen framgår följande. "Motion om en klimatbudget för Falköpings kommun Bakgrund: Allvaret i den situation vi som samlad mänsklighet står inför i form av ett kollapsat klimatsystem om inte vår påverkan genom direkta utsläpp och andra aktiviteter kraftfullt minskar kan inte nog understrykas. Skillnaden mellan att lyckas och misslyckas med uppgiften kan kort och gott handla om vår egen och våra barns överlevnad. Världens ledare enades 2015 i Parisavtalet om att hålla den globala temperaturhöjningen väl under 2 grader C, med målet att inte överskrida 1,5 grader C. Men gapet mellan de åtaganden som diskuteras och det som vetenskapen anser behöver göras för att undvika klimatkatastrof är enormt, samtidigt som utsläppen ökar och klimatförändringen får allt värre konsekvenser. Risken för så kallade tröskeleffekter, som skulle få processen att skena bortom vår kontroll och i värsta fall innebära en obeboelig planet, är överhängande. För att undvika en värld i klimatkaos krävs enorma och snabba förändringar av våra samhällen. Tiden är oerhört knapp och ansvaret vilar tungt på oss som är folkvalda politiker. Troligen är den här mandatperioden den absolut sista chansen vi får. Vi måste omedelbart styra om kursen från en ohejdad konsumtion av fossila bränslen till ett energieffektivt, förnybart och cirkulärt samhälle. I avsaknad av globalt ledarskap kan lokala initiativ och framsteg ha en avgörande betydelse för utvecklingen. Vi i Falköping kan visa att en omställning till nollutsläpp inte bara är både nödvändig och fullt möjlig, utan även kan ha positiva effekter för folkhälsan, stadsmiljön och det lokala näringslivet med mera. Och Falköpings kommun har kommit en bra bit på vägen. Men trots stora satsningar på vindkraft, biogas, logistik med mera ligger kommunens utsläpp enligt den senaste tillgängliga statistiken över såväl läns- som riksgenomsnittet och det är uppenbart att mycket arbete återstår. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

221 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Ett verktyg för att möjliggöra den omställning som krävs är att ta fram en lokal klimatbudget för kommunens verksamheter som tydliggör vad som behöver göras för att klara uppgiften. En klimatbudget är den begränsade totala mängd utsläpp, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. I Sverige har ett tiotal kommuner redan tagit initiativ till och fått hjälp med att upprätta en klimatbudget, eller i praktiken en koldioxidbudget. Detta har skett i samarbete med Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) vid Uppsala universitet tillsammans med miljökonsultbolaget Ramböll. Arbetet utgår från klimatforskaren Kevin Andersons, brittisk gästprofessor vid Cemus, forskning om att kvantifiera Parisavtalet. I ett senare skede kommer även sex län och regioner att få ta del av sina koldioxidbudgetar. Den huvudsakliga slutsatsen hittills är att Sverige och kommunerna behöver sikta mot 15 % utsläppsminskningar per år för att vi ska ha en chans att uppnå 2-gradersmålet. En klimatbudget är ett pedagogiskt sätt att förtydliga och konkretisera globala och regionala mål till lokal nivå för alla berörda aktörer i kommunen. Det innebär att det inför politiska beslut om till exempel byggprojekt och andra investeringar finns kännedom om det tillgängliga utrymmet för ytterligare utsläpp. Kanske krävs andra byggmaterial, andra bränslen för transporter samt aktiva åtgärder för inbindning av kol i växtlighet genom till exempel plantering av träd eller gröna tak och fasader. Kännedom om det tillgängliga lokala utsläppsutrymmet är också avgörande i framtagandet eller uppdateringen av en lokal energi- och klimatplan. På så sätt kan politiken både förstå utmaningen och prioritera mellan olika mer eller mindre effektiva åtgärder. En annan fördel är att det praktiska genomförandet indirekt kan bistå forskningen om det viktiga arbetet med att beräkna och använda klimatbudgetar. Ytterligare positiva bieffekter som en klimatbudget kan innebära är att kommunen skyndsamt behöver införa åtgärder som underlättar för invånarna att ställa om till en klimatsmart livsstil till exempel genom att bygga ut laddstolpar, göra det lättare att åka kollektivt, gå eller cykla, stimulera till uppförande av fler solcellsanläggningar med mera. Andra åtgärder, som till exempel att verka för en ökad lokal energi- och matproduktion skulle inte bara vara bra för klimatet utan även innebära arbetstillfällen samt minska sårbarheten vid kommande samhällskriser. Läget är akut och vi måste agera nu, innan det är för sent. Vi vill därför att kommunfullmäktige utan dröjsmål ger kommunstyrelsen i uppdrag att låta utreda hur en klimatbudget kan hjälpa Falköpings kommun att bidra till att Sverige uppfyller sitt åtagande i Parisavtalet. Vi yrkar på Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

222 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) att en lokal klimatbudget för Falköping fastställs, efterlevs och löpande revideras utifrån vetenskaplig grund (d v s att Parisavtalet översätts till kommunal nivå i Falköping) att den lokala klimatbudgeten används som underlag i kommande uppdateringar av energi- och klimatstrategin för Falköping" Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

223 Falköping Kommunfullmäktige Falköpings kommun Motion om: en klimatbudget för Falköpings kommun Bakgrund: Allvaret i den situation vi som samlad mänsklighet står inför i form av ett kollapsat klimatsystem om inte vår påverkan genom direkta utsläpp och andra aktiviteter kraftfullt minskar kan inte nog understrykas. Skillnaden mellan att lyckas och misslyckas med uppgiften kan kort och gott handla om vår egen och våra barns överlevnad. Världens ledare enades 2015 i Parisavtalet om att hålla den globala temperaturhöjningen väl under 2 grader C, med målet att inte överskrida 1,5 grader C. Men gapet mellan de åtaganden som diskuteras och det som vetenskapen anser behöver göras för att undvika klimatkatastrof är enormt, samtidigt som utsläppen ökar och klimatförändringen får allt värre konsekvenser. Risken för så kallade tröskeleffekter, som skulle få processen att skena bortom vår kontroll och i värsta fall innebära en obeboelig planet, är överhängande. För att undvika en värld i klimatkaos krävs enorma och snabba förändringar av våra samhällen. Tiden är oerhört knapp och ansvaret vilar tungt på oss som är folkvalda politiker. Troligen är den här mandatperioden den absolut sista chansen vi får. Vi måste omedelbart styra om kursen från en ohejdad konsumtion av fossila bränslen till ett energieffektivt, förnybart och cirkulärt samhälle. I avsaknad av globalt ledarskap kan lokala initiativ och framsteg ha en avgörande betydelse för utvecklingen. Vi i Falköping kan visa att en omställning till nollutsläpp inte bara är både nödvändig och fullt möjlig, utan även kan ha positiva effekter för folkhälsan, stadsmiljön och det lokala näringslivet med mera. Och Falköpings kommun har kommit en bra bit på vägen. Men trots stora satsningar på vindkraft, biogas, logistik med mera ligger kommunens utsläpp enligt den senaste tillgängliga statistiken över såväl läns- som riksgenomsnittet och det är uppenbart att mycket arbete återstår. Ett verktyg för att möjliggöra den omställning som krävs är att ta fram en lokal klimatbudget för kommunens verksamheter som tydliggör vad som behöver göras för att klara uppgiften. En klimatbudget är den begränsade totala mängd utsläpp, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. I Sverige har ett tiotal kommuner redan tagit initiativ till och fått hjälp med att upprätta en klimatbudget, eller i praktiken en koldioxidbudget. Detta har skett i samarbete med Centrum för miljö- och