Tjänsteskrivelse och förslag på program delas ut på sammanträdet.

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Ny modell för arbetet med offentlig konst KS-2017/357 Beslut Ärendet överlämnas utan eget ställningstagande. Ärende Tjänsteskrivelse och förslag på program delas ut på sammanträdet. Exp till: Akten Expedierat av Siobhán Górny

2 Sida 1 av 4 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Jon Hulander Datum KS-2017/357 Samordnare Kultur och Fritid Kommunstyrelsen Ny modell för arbetet med offentlig konst KS-2017/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att en årlig budget baserad på enprocentsregeln avsätts för arbetet med konstnärlig gestaltning att inrätta ett konstråd med uppdrag att omsätta kommunens årliga konstbudget att uppdra åt förvaltningen att teckna ett avtal mellan Knivsta kommun och Kommunfastigheter i Knivsta AB gällande ekonomi, delegation, underhåll och ägande av konsten att en nedre ekonomisk gräns för ombyggnationer som omfattas av enprocentsbeslutet sätts till kr att kommunens samordnare för Kultur- och fritidsfrågor får delegation för inköp av lös konst som understiger kr. Sammanfattning Sedan 2004 har Knivsta kommun beslut om enprocentsregeln. Beslutet slår fast att en procent av byggkostnaden vid ny-/ombyggnation av kommunens lokaler ska avsättas till konstnärlig gestaltning, KS-2005/514. Den föreslagna nya modellen tydliggör rutinerna och ansvarsfördelningen i arbetet med konstnärlig gestaltning i Knivsta. Bakgrund Under de senaste åren upplever Knivsta kommun ett starkt nybyggnadstryck och flera stora projekt för utbyggnad av den kommunala infrastrukturen löper parallellt. Samtidigt är konstens frånvaro i det offentliga rummet och i kommunala verksamhetslokaler ofta påfallande. Tiden som kommundel i Uppsala kan delvis vara en förklaring till att antalet verk och gestaltningar är få. Samtidigt är det nu och under åren framöver som Knivsta ska växa ikapp och utvecklas för framtiden på många håll. För att kunna höja den offentliga konstens närvaro i Knivsta, och säkerställa att beslutet om en procent till konstnärlig gestaltning verkställs, gav kommunstyrelsen i mars 2017 förvaltningen i uppdrag att utreda

3 Sida 2 av 4 förutsättningar och upplägg för en ny modell för arbetet med konstnärlig gestaltning i Knivsta (KS-2017/177). Processen Arbetet med att ta fram förslaget på nya rutiner kring konsten har omfattat omvärldsbevakning och dialog med andra kommuner, region Uppsala och andra offentliga aktörer i Sverige. Det är värt att notera att många kommuner just nu arbetar med att se över sina rutiner för offentlig konst och enprocentsregeln. Enprocentsregeln aktualiseras och uppdateras för att ge konsten förutsättningar att vara en aktiv del i samhällsutvecklingen. Arbetet med offentlig konst kan verka komplicerat då det finns många ekonomiska, tekniska och förvaltningsmässiga utmaningar. Under arbetets gång har en mängd möten och dialoger hållits, både internt inom kommunens förvaltning och med Kommunfastigheter, för att räta ut frågetecken och skapa rätt rutiner och förutsättningar. Den nya modellen i punktform: 1. Ett konstråd inrättas med uppdrag att tänka strategiskt kring konsten i Knivsta kommun 2. En årlig konstbudget baserad på en procent av föregående års byggkostnad avsätts för konstnärlig gestaltning 3. Tydliggörande av ekonomiska förutsättningar 4. Tydliggörande av arbetsgången vid gestaltningsprojekt 5. Tydliggörande av ägande och förvaltning av konsten Ekonomisk konsekvensanalys I nuläget har Knivsta kommun en samordnare med ansvar för allmänkultur anställd på 25 %. I det ansvaret ligger förenings- och bidragsfrågor, konsertkarusellen, studieförbund, evenemang och allmänna kulturfrågor. De nya rutinerna kring den offentliga konsten kommer att öka förvaltningens arbete med frågor kring specifikt konst. I arbetet med den offentliga konsten är det samordnarens roll att vara länken mellan konstrådet, medborgarna och politiken samt det kommunala fastighetsbolaget. Det ligger dessutom på kultur- och fritidskontorets ansvar att arbeta pedagogiskt och introducerande kring konsten. Förvaltningen räknar med att behovet enbart för konst, inledningsvis, kommer att kräva ytterligare 25 % tjänst. Den årliga konstbudgeten ska baseras på föregående års byggkostnader för beslutade projekt hos Kommunfastigheter. Av den summan föreslås 60% genereras av Kommunfastigheter och användas till byggnadsspecifik, fast konst. Resterande 40% hämtas från Kommunstyrelsen för investeringar i lös konst eller konst i det offentliga rummet. Den exakta ekonomiska fördelningen mellan Kommunfastigheter och Kommunstyrelsen regleras i ett separat avtal mellan parterna. Kommunens del för inköp av lös konst omfattas inte av avskrivning utan enbart räntekostnader. Experterna inom konst och samhällsplanering som rekryteras till konstrådet bekostas av den årliga konstbudgeten.

4 Sida 3 av 4 Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Larsson Kultur- och fritidschef Beslutet ska expedieras till: Akten Kommunfastigheter Enhetschefer och förvaltningschefer i kommunen

5 Sida 4 av 4 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Många av de ny- och ombyggnationer som omfattas av de nya rutinerna för konstnärlig gestaltning är skolor, förskolor, idrottsanläggningar och andra miljöer där barn vistas. Beslutet innebär också en ökad närvaro av konst och kultur på offentliga platser. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De rutiner som tagits fram för arbetet med konstnärlig gestaltning innefattar tillsättandet av ett konstråd. Konstrådets uppdrag är att planera för konsten i hela kommunen och för alla invånare, däribland barn och unga. Rutinerna möjliggör bland annat arbete med konstnärlig gestaltning med barns bästa i första rummet. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Barn tillfrågas vid övergripande fleråriga planer/styrdokument. Har så skett? Ja Nej Inte aktuellt. Beslutet rör inte övergripande flerårig plan/flerårigt styrdokument Om ja, förklara på vilket sätt barn varit delaktiga i beslutet, vilka åsikter barnen lyft fram samt hur dessa åsikter beaktats i beslutet. Om nej, förklara varför barn inte tillfrågats. Eftersom beslutet till största del berör rutiner och ekonomiska förutsättningar för hur arbetet med konsten ska bedrivas har inte barn tillfrågats. Det kan dock återigen påpekas att arbetsmodellen som föreslås öppnar för dialog och inspel från barn och unga i nästa skede det faktiska arbetet med konsten.

6 Program för konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun Dokumenttyp: Program Diarienummer: KS-2017/357 Beslutande nämnd: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig: Kultur- och fritidschef

7 Innehåll 1. Offentlig konst i Knivsta kommun 2. Ekonomi 2.1 Enprocentsregeln 2.2 En procent av vad? 2.3 Ägarförhållanden 3. Arbetsgång vid konstnärlig gestaltning 3.1 Budget bestäms 3.2 Knivstas konstråd sammanträder 3.3 Konstprogram 3.4 Utlysningar och urval 3.5 Genomförande 3.6 Tillgängliggörande 4. Förvaltning av konsten 4.1 Lös konst 4.2 Fast konst

8 1. Offentlig konst i Knivsta kommun Det här dokumentet omfattar Knivsta kommuns program för konstnärlig gestaltning - från gestaltningsuppdrag, inköp och ägandeformer till förvaltning och underhåll. I begreppet konstnärlig gestaltning ryms både fast och lös konst. Programmet togs fram våren 2017 på uppdrag av Kommunstyrelsen 1. Knivsta kommuns verksamhetslokaler och publika miljöer ska ha en tydlig närvaro av offentlig konst och utsmyckning vilket kräver ett flexibelt och överblickande arbetssätt. En utgångspunkt i arbetet med att ta fram detta program har därför varit att satsningar på offentlig konst ska kunna göras i både nybyggda och äldre lokaler samt på offentliga platser. Arbetet med konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun ska: Genomsyras av öppenhet, transparens och aktivt kopplas till kommunens vision: Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället. Ha en central roll i identitetsprocessen och den sociala sammanhållningen i Knivsta kommun samt vara ett verktyg för ökad delaktighet och inspirerande miljöer för invånarna. Stödja yrkesverksamma konstnärer Stimulera människors interaktion och reflektion Följa Lagen om offentlig upphandling (LOU) 1 KS-2017/177

9 2. Ekonomi 2.1 Enprocentsregeln Enprocentsregeln togs fram på statlig nivå i samband med utvecklingen och utbyggnaden av det moderna samhället under 1930-talet. Det var från början ett initiativ för att skapa arbetstillfällen till konstnärer och konsthantverkare. Den enkla principen att en procent av byggkostnaderna skulle gå till utsmyckning gav de framväxande stadsmiljöerna en tydlig prägel av konst och kultur. Enprocentsregeln har sedan 30-talet förändrats, debatterats och implementerats i flertalet regioner och kommuner. Det höga byggtryck som Sverige upplever under 2010-talet aktualiserar diskussonen om offentlig konst och enprocentsregeln på nytt. Många aktörer ser nu över och uppdatera sina rutiner för konsten. I Knivstas närhet kan noteras att exempelvis Uppsala kommun, Region Uppsala, Enköpings kommun, Tierps kommun samt Älvkarleby kommun nu eller nyligen uppdaterat sina arbetssätt kring offentlig konst. I oktober 2004 beslutade kommunfullmäktige att Knivsta kommun ska tillämpa enprocentsregeln: en procent av byggkostnaden ska avsättas för konstnärlig utsmyckning vid varje ny- och/eller ombyggnation av kommunens lokaler 2. Vidare uppdrog kommunstyrelsen 2006 åt förvaltningen att ta fram rutiner för hur kommunen ska arbeta med konstnärlig utsmyckning. Dessa rutiner blev emellertid aldrig färdigställda. Sedan det första beslutet om enprocentsregeln i Knivsta 2004 har visserligen flera gestaltningsprojekt genomförts men utan övergripande rutiner och långsiktigt helhetstänk. 2.2 En procent av vad? I beslutet fastslås att en procent av byggkostnaden ska avsättas till konstnärlig utsmyckning. Begreppet byggkostnad kan generera en viss otydlighet gällande vilken summa som ska ligga till grund för konstbudgeten. Boverket har emellertid tydliggjort att byggkostnad avser den totala kostnaden för hela byggprojektet 3. Men då kostnader för ett byggprojekt kan variera allteftersom processen fortlöper är det nödvändigt att fastslå en tidpunkt i projektet då beräkningen ska göras. Enprocentsbeloppet ska baseras på den summa som ligger till grund för byggbeslutet från början - projektets första kostnadsberäkning som beslutats politiskt. Utifrån detta beräkningssätt ska en årlig konstbudget för hela kommunen avsättas och meddelas i samband med kommunens budget. Summan ska motsvara 1% av den totala byggkostnaden Kommunfastigheter i Knivsta AB hade under föregående år. Alltså, en total byggkostnad på exempelvis 100 mkr genererar en konstbudget på 1 miljon för efterföljande år. Om kostnaden för ett projekt stiger på ett sätt som gör att den först fastslagna konstbudgeten understiger 0,5 procent av den nya byggkostnaden måste en ny beräkning göras. Den beslutade budgeten omsätts av Knivstas konstråd som beskrivs närmare i kommande avsnitt. En nedre gräns för ombyggnationer och renoveringar som omfattas av enprocentsbeslutet är kr. Projekt som underskrider den gränsen kan få lös konst från samlingen. Det finns tydliga fördelar med att ha en årligt fastslagen budget för konsten. Det underlättar planeringsarbetet för Knivstas konstråd som ska se till konstbehoven i både nybyggnationer och renoveringar, men också för kommunen i stort och i befintligt fastighetsbestånd. 2 KS-2005/514 3 Rapport 2014:14, Svenska byggkostnader i internationell jämförelse

10 Under intensiva byggperioder kan en procent till konsten framstå som stora ekonomiska summor. Det är dock viktigt att komma ihåg att det också kommer perioder med lägre byggnadstryck och därmed lägre summor genererade av enprocentsregeln. De ekonomiska ramarna för konsten kommer att variera från år till år men det är inte möjligt att argumentera för att vissa lokaler, projekt eller verksamheter inte har råd eller behov av konst den offentliga konsten är inte valbar, den är obligatorisk för alla kommunens verksamheter. 2.3 Ägarförhållanden För att ägarförhållandena för konsten ska bli tydliga behöver en distinktion göras mellan fast och lös konst. Fast konst omfattar sådant som är en del av eller sitter fast i en byggnad på ett sådant sätt att den inte kan flyttas på eller omplaceras. Den typen av konst kallas ibland byggnadsspecifik. Det kan till exempel vara utsmyckningar i golv eller väggar, takmålningar eller liknande. All sådan konst ägs av fastighetsägaren och betraktas som fast konst. Vid en eventuell försäljning av fastigheten följer konsten med. Lös konst omfattar exempelvis tavlor, skulpturer eller andra konstföremål/installationer som det är praktiskt möjligt att flytta, hänga om eller låna ut. All lös konst ägs och förvaltas av Knivsta kommun. Den årliga konstbudgeten ska, som tidigare beskrivits, baseras på föregående års byggkostnader för beslutade projekt hos Kommunfastigheter. Av den summan föreslås 60% genereras av Kommunfastigheter och användas till byggnadsspecifik, fast konst. Resterande 40% hämtas från Kommunstyrelsen för investeringar i lös konst eller konst i det offentliga rummet. För att ytterligare tydligöra roller och frågor rörande ekonomi, delegation, förvaltning och ägande av konsten ska ett avtal tecknas mellan Knivsta kommun och Kommunfastigheter i Knivsta gällande dessa frågor.

11 3. Arbetsgång vid konstnärlig gestaltning 3.1 Budget bestäms I början av varje år ska en årlig konstbudget avsättas. Summan ska motsvara 1% av den totala byggkostnaden Kommunfastigheter i Knivsta AB hade under föregående år, förslagsvis: 60% öronmärkt för byggnadsspecifik, fast konst. Denna konst ägs av Kommunfastigheter i Knivsta AB. 40% öronmärkt för lös konst och konst i det offentliga rummet. Denna konst ägs av Knivsta kommun. I vissa fall kan gränsen mellan fast och lös konst vara otydlig. Av förvaltningsmässiga skäl är det dock viktigt att all konst specificeras som antingen fast eller lös. Sådant som preformance, tillfälliga installationer eller annat som kan vara svårdefinierat som fast eller löst ska som regel bekostas av budgetdelen för lös konst. 3.2 Knivstas konstråd sammanträder Konstrådet består av sju personer. Tre sakkunniga inom konst och samhällsplanering, tre tjänstepersoner från kommunen en från kultur och fritid, en från parkenheten och en från samhällsbyggnadskontoret samt en tjänsteperson från Kommunfastigheter. De sakkunniga experterna utses av kultur och fritidsförvaltningen och får uppdraget på två år. De arvoderas enligt överenskommelse och finansieras av konstbudgeten. Detsamma gäller för eventuella konstkonsulter som kan upphandlas för större gestaltningsprojekt. Samordnaren för kultur och fritidsfrågor är sammankallande och konstrådet sammanträder 3-4 gånger per år. Budgeten för konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun ska fördelas och omsättas av Knivstas konstråd. Konstrådets uppgift är att betänka både nybyggnationer och befintliga miljöer och planera för konsten på ett kommunövergripande plan där konstnärlig gestaltning kan: öka den sociala hållbarheten öka tillgängligheten och tryggheten stärka identiteten för Knivsta kommun som helhet Offentliga lokaler såsom kommunhuset, skolor, CIK och liknande lokaler är tänkbara mål för konstnärlig gestaltning. Likaså torg, gångtunnlar och andra platser i det offentliga rummet. Det är upp till konstrådet att peka ut och identifiera lämpliga platser för konsten i Knivsta. Konsten är i första hand till för invånarna, så deras perspektiv och behov är centrala i konstrådets arbete. Konstrådet: Identifierar behov och gör prioriteringar Gör en ekonomisk fördelning mellan utvalda projekt/platser samt föreslår konstnärer för gestaltningsuppdrag Köper in lös konst Planerar för konsten i hela kommunen med invånarna i första rummet Tar fram konstprogram för politisk förankring och som underlag för eventuella utlysningar och upphandlingar. För att skapa bra möjligheter för konsten behöver planeringen för densamma ske tidigt i projekten. Kommunens konstansvarige ska meddelas om de bygg- och ombyggnadsprojekt som är på gång och som rutin vara en av dem som kallas till dessa projekts uppstartsmöten.

12 Alla konstinköp till Knivsta kommun ska ta hänsyn till lagen om offentlig upphandling (LOU). Konsten som anskaffas ska omfatta konstnärer från det lokala, nationella och internationella konstlivet. Samordnaren för kultur och fritidsfrågor har delegation att köpa in lös konst som understiger kr. 3.3 Konstprogram När konstrådet identifierat byggnader och platser för konstnärlig gestaltning skall konstprogram tas fram för de större projekten tex nybyggnationer. Ett konstprogram ska ge en övergripande bild av konstens förutsättningar i projektet, specificera ytor och platser för konsten samt uttrycka eventuella teman eller övergripande mål med den konstnärliga gestaltningen i det specifika projektet. Dessutom ska hänsyn tas till den verksamhet som ska bedrivas i lokalen, flöden, tillgänglighet, trygghet, arkitektur och andra fysiska förutsättningar. Konstprogrammen ska förankras politiskt i Kommunstyrelsen men i enlighet med Principen om armlängds avstånd ska alla beslut kring det konstnärliga fattas av Konstrådet. 3.4 Utlysningar och urval Konstprogrammen fungerar som underlag vid utlysningar och tilldelning av skissuppdrag. Beroende på vad som är lämpligt för respektive gestaltningsprojektet kan utlysning ske via annons, knivsta.se eller någon av de nätbaserade tjänster för konstnärliga gestaltningsuppdrag som finns. Konstrådet gör gemensamt ett urval av inkomna intresseanmälningar och tilldelar skissuppdrag eller gestaltningsuppdrag. Urval görs i linje med krav och kriterier som specificerats i konstprogrammet. 3.5 Genomförande En förutsättning för att konsten i ett projekt ska bli så bra som möjligt är en tydlig och bra dialog mellan organisationen för bygget/renoveringen och konstnären. Kommunens konstansvarige ska samordna och skapa förutsättningar för denna dialog och ha insyn i byggprojekten från början. Konstansvarige ska under genomförandefasen regelbundet stämma av läget med konstnären och hålla koll på tidplan och deadlines i relation till bygget/renoveringen. När konsten är uppförd/installerad ska den besiktigas och godkännas ur säkerhets- och hållbarhetssynpunkt. För att konsten ska kunna godkännas krävs en skötsel- och underhållsplan där det framgår hur verket ska tas om hand. 3.6 Tillgängliggörande Utgångspunkten för alla gestaltningsprojekt och anskaffande av konst är att konsten är till för invånarna i Knivsta. De ska ha förståelse för processen och arbetsgången när ny konst anskaffas. Konsten ska tillgängliggöras genom exempelvis pedagogisk verksamhet, verkskyltar, konstvandringar, utställningar, audioguider eller digitala verktyg. Att ta del av och upptäcka den offentliga konsten i Knivsta ska dessutom vara ett naturligt inslag i skolgången för barn och unga. Konstnärer som anlitas för utställningsprojekt eller andra liknande uppdrag ska få ersättning enligt MU-avtalet.

13 4. Förvaltning av konsten Lös konst Den lösa konst som ägs av Knivsta kommun ska i största möjlig mån användas i offentliga lokaler eller verksamhetslokaler. Om ett konstverk saknar en plats, behöver repareras eller av andra skäl inte kan placeras eller hängas ska det förvaras i kommunens konstförråd. All lös konst i kommunens lokaler ska vara märkt och registrerad i konstdatabasen RegitArt. Konsten i registret ska ha ett registeringsnummer samt en bild på verket. Det ska dessutom finnas info om konstnär, namn på verket, inköpsår, inköpspris, placering samt senaste inventeringsdatum. Konsten ska inventeras vartannat år och ett konstverk får inte flyttas, tas ned eller omplaceras utan att kommunens konstansvarige underrättas. Verksamheter som vill ha konst eller på något sätt förändra befintlig konst ska kontakta konstasvarige för konsultation. Inventering genomförs av konstansvarige eller kunnig person som denne anlitar. Kostnader för inventering, renovering och underhåll täcks av konstbudgeten. Vid eventuell makulering av konst som är trasig eller förstörd ska ekonomikontoret kontaktas och konstverket ska tas bort ur konstregistret. Två tjänstepersoner från kommunen ska närvara vid makulering. Ett konstverk speglar i regel sin samtid och en konstsamling som kontinuerligt fylls på har ett stort kulturhistoriskt värde. Försäljning av lös konst ska därför endast göras i undantagsfall och inte utan beslut från ansvarig nämnd. Fast konst Fast konst ägs och förvaltas av fastighetsägaren. I det avtal som skrivs mellan Kommunfastigheter och Knivsta kommun gällande konst ska framgå hur den fasta konsten ska förvaltas, hur de skötselplaner som finns ska efterföljas, ekonomiska aspekter samt vem som ska utföra arbetet. Vid avyttring av en fastighet som innehåller fast konst följer konsten med i försäljningen. Konsten bör också tas upp i försäljningens avtal som en tillgång och i samband med överlåtelse ska skötselplaner och andra relevanta dokument överlämnas till den nya ägaren.