Djurassisterad Pedagogik

Transkript

1 Lärande och samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Naturvetenskap och Teknik 15 högskolepoäng, avancerad nivå Djurassisterad Pedagogik Animal Assisted Therapy Cassandra Lindahl Grundlärarexamen med inriktning mot åk 4-6, Examinator: Adam Droppe 240 högskolepoäng Handledare: Per Schubert

2 Abstract Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om man kan ha användning av djur inom pedagogiken. Jag vill ta reda på om man med hjälp av djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever att få upp sitt intresse för undervisningen. Det kommer tas upp vilka positiva och negativa konsekvenser djurassisterad pedagogik kan ha. För att ta reda på detta har jag observerat två skolor. Det har även genomförts intervjuer med tre hundförare och en lärare. Genom dessa undersökningar har jag sett många fördelarna med att använda sig utav djurassisterad pedagogik. Då detta är ett arbetssätt som ännu inte är vanligt i Sverige är det viktigt att uppmärksamma både de positiva och negativa konsekvenserna som djurassisterad pedagogik leder till. Nyckelord: Djurassisterad pedagogik, pedagogik, djur, utbildning, motivation 1

3 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställning Litteraturgenomgång Centrala begrepp Relevant teori och tidigare forskning Djurens positiva egenskaper gentemot eleverna Viktiga aspekter att tänka på vid djurassisterad undervisning Teorier Metod och genomförande Urval Observation Intervjuer Etiska ställningstaganden Resultat, analys och teoretisk tolkning Djurassisterad pedagogik och didaktik Elevernas intresse för undervisningen Problematisering kring djur i skolan Slutsatser och diskussion Didaktiska för- och nackdelar som djurassisterad pedagogik kan ha för mig som lärare Elevernas intresse påverkas av djurassisterad pedagogik Olika problem som kan uppkomma Problematisering Avslutande del Källor Bilaga

4 1. Inledning Det står en del i olika media (TV, Internet, tidningar) om hur djur har hjälpt människor på olika sätt, och ändå är min erfarenhet att vi sällan tar tillvara på djuren i skolorna. Ett exempel är en klass som jag har haft stora problem med varje gång jag träffat den. Klassen är en årskurs 3 och eleverna i klassen har haft knivar, slagits med häftapparater, sparkat på mig och varit väldigt otrevliga. Istället för att ge upp och undvika klassen påbörjade jag ett djurprojekt. Då det är svårt att ta med djur till skolan varierar vi med att arbeta lite teoretiskt och lite praktiskt. Det märks en tydlig skillnad på elevernas syn på mig och på deras motivation att göra något under mina lektioner. Problemet med djurassisterad pedagogik är att det inte finns mycket forskning kring detta och knappt något alls från Sverige. Det är viktigt att uppmärksamma de positiva aspekterna, men det är nästan ännu viktigare att känna till och arbeta med de negativa aspekterna som djurassisterad pedagogik kan föra med sig. Skolverket (2011, s.8) skriver i läroplanen Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. I denna studie ska jag försöka ta reda på om och hur djuren kan vara med och bidra till vad ovanstående citat säger. Det är svårt att mäta exakt hur bra eller dåligt djurassisterad pedagogik fungerar, därför kan det istället vara intressant att höra vad lärare säger. Skolan ska hjälpa eleverna att bli harmoniska och intresserade av vilja lära sig mer enligt Skolverket (2011), och genom att vara i närheten av ett djur utsänder vår kropp oxytocin som bidrar till att vi känner oss lugna och glada (Morberg, 2009). Detta kan vara en bidragande faktor till varför det har börjat användas djur inom både vård och socialt arbete. 3

5 2. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att ta reda på om djur kan vara en bidragande faktor till en högre motivation i undervisningen. Elever i årskurs 4-6 kan ibland ha svårt med koncentrationen och med att finna motivation till att följa med i undervisningen. Denna kvalitativa studie är gjord för att ta reda på om djurassisterad undervisning kan vara en hjälp för eleverna med just detta. Det finns, precis som med det mesta, både positiva och negativa aspekter. Studien är även gjort för att ta reda på vad som talar emot att man använder sig av djurassisterad pedagogik och vad borde man ta hänsyn till innan man som lärare över huvud taget överväger att använda sig av djurassisterad pedagogik. 1. Vilka är de mest uppenbara didaktiska för- och nackdelar med djurassisterad undervisning? 2. Hur påverkas elevernas motivation för undervisningen av djurassisterad pedagogik? 3. Vilka praktiska och etiska aspekter är vanligt förekommande och bör beaktas vid djurassisterad undervisning? 4

6 3. Litteraturgenomgång Under denna del kommer det tas upp forskning som är relevant för denna uppsats. Det finns inte så mycket forskning inom detta ämne, däremot finns det mer om djurs påverkan på människor i andra situationer. Jag har valt att inte använda mig av dem artiklarna då jag inte funnit dem relevanta för detta arbetet. I detta examensarbete har jag valt att fokusera på kvalitativa undersökningar. Då detta är ett relativt ovanligt ämne har jag valt att inledningsvis förklara de mest relevanta begreppen Centrala begrepp Djurassisterad pedagogik: Animal Therapy eller Animal Assisted Therapy är de termer som används i engelsk forskning för att beskriva det jag kallar djurassisterad pedagogik. Enligt Jalongo et al. (2004) är Animal Assisted Therapy när djuren under en längre tid är interagerade i undervisningen och finns till för att hjälpa elever uppnå mål i läroplanen. Läshund: Svenska Terapihundsinstitutets (2015) skriver " Läshundsföraren arbetar tillsammans med sin hund i ett team med övningar som är anpassade till det behov som barn, ungdomar och elever har när det gäller läsning, kommunikation och språklig utveckling." Läshunden är en hund eleverna läser för i syfte att förbättra sin läsning, kommunikation samt språkliga utveckling. Pedagoghund: En pedagoghund är en hund man kan använda sig av inom den vanliga undervisningen. Det är alltså en viss skillnad mellan pedagoghund och läshund. Pedagoghunden är integrerad i undervisningen medan läshunden blir en extra hjälp till den ordinarie undervisningen. Svenska Terapihundsinstitutet (2015) skriver på sin hemsida att "hunden tillsammans med hundförare/lärare hjälper eleverna genom att fungera som en motivator eller dörröppnare för lärandet och kan hjälpa till för att öka självförtroende, självkänsla och utveckla språk och kommunikation. Den medverkar till att höja motivation och inspirera till utveckling och lärande". 5

7 Motivation: Öhman skriver på nationalencyklopedins hemsida att motivation är en "psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål". Skolan vill att eleverna ska uppnå motivation i skolan för att kunna genomföra skolarbetet med en så hög nivå som möjligt. Därför måste vi som lärare även kunna hjälpa eleverna att finna motivation till att klara av detta Relevant teori och tidigare forskning Djurens positiva egenskaper gentemot eleverna Jalongo et al. (2004) och Friesen (2010) skriver att interaktion med en hund kan reducera stress hos elever, ett exempel är att en hund kan hjälpa elever att bli lugnare inför redovisningar. Stress kan enligt författarna mätas bland annat genom puls och blodtryck, varför det är relativt enkelt att mäta hundens effekt. Forskning och mätningar visar även på att en lugn och uppmärksam hund hjälper elever att bli mindre stressade än en vuxen eller kamrat kan göra. Jalong et al. (2004) skriver att det är viktigt att veta att djurassisterad pedagogik innebär att både hund och hundförare har en gedigen utbildning och att det finns en tanke bakom arbetet. Hundföraren tar hjälp av hunden och arbetar med läroplanen för att hjälpa elever att uppnå målen. Friesen (2010) skriver om tidigare forskning och att det är bevisat att barn blir tryggare med en hund i närheten. Hunden hjälper även eleverna att bli mer uppmärksamma och tålmodiga gentemot den vuxna i klassrummet. En annan av fördelarna är att djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever med speciella behov att komma närmre sina klasskamrater och lärare (Friesen, 2010). Friesen skriver vidare att en pedagoghund kan få elever som tidigare haft svårt att umgås med sina klasskamrater att bli mer sociala och utåtgående. Anderson (2007) har skrivit en artikel kring forskning i sin egen klass. Anderson (2007) börjar sin artikel med att skriva om en pojke med sociala svårigheter som fick en hund som hjälpmedel i skolan. Hunden har sedan successivt hjälpt pojken i undervisningen men även med att kunna leka med sina kamrater. Hunden har fått pojken att förstå att man ibland måste göra sådant som andra vill och inte bara vad man själv vill. Enligt pojken själv är hunden lätt att vara med då den tydligt visar om den vill göra något och skäller/går därifrån om det är något den inte vill göra. Enligt Anderson (2007) så kände hunden även av när pojken började 6

8 bli arg och gick då och lade sig vid honom och lugnade pojken. Hunden fick även pojken att frivilligt gå till skolan enligt pojkens mamma (Anderson, 2007). Även oxytocinet spelar en stor roll. Oxytocinet är närhetens hormon och skickas ut i kroppen vid kontakt med djur eller andra människor. Det har många fördelar då det genom att aktivera flera andra signalsystem kan få personer att bli mindre stressade, mindre rädda, lugna, trygga och även mer sociala (Morberg, 2009). Oxytocinet hjälper också till att sänka pulsen och blodtrycket och gör att man inte känner av smärta lika starkt. Ytterligare en bra verkan med oxytocinet är att det ökar tillväxten och läkning hos individer (Morberg, 2009). Beetz et al. (2012) skriver att oxytocinet släpps ut i kroppen vid beröring och värme. Ännu mer släpps ut om det är från en relation där man litar på den man får närheten från, en sådan relation är vanlig mellan en människa och hens djur. Oxytocin frisätts inte bara när man klappar ett djur utan även vid närheten till ett djur, även om det bildas mer vid direktkontakt (Beetz et al., 2012) Jalongo (2005) skriver i sin artikel att det finns bevis för att terapidjur kan hjälpa till att höja elevers motivation. En stor del i detta är som Anderson (2007) skriver att hunden kan få eleverna att vilja gå till skolan. Hur mycket vi lärare än vill hjälpa eleverna, kan vi inte göra mycket förrän eleverna är i skolan och då kan ett djur alltså vara en stor dragningskraft. Jalongo (2005) skriver vidare att hundar inom läshundsprogram kan ge eleverna väldigt stor motivation. Det bästa är om läshundsteamet samarbetar med klassläraren och en specialpedagog så att dom tillsammans kan välja ut de böcker som bäst tillgodoser varje elevs behov (Jalongo, 2005). Som nämnts tidigare så kan hunden även fungera lugnande och kan därmed hjälpa elever, och då främst elever med svårigheter, att kunna koncentrera sig på sitt skolarbete (Anderson, 2007). På flera ställen i läroplanen (Skolverket, 2011) står det även att elever ska redovisa muntligt. En del elever blir väldigt stressade av detta och då kan hunden fungera lugnande (Friesen, 2010) Viktiga aspekter att tänka på vid djurassisterad undervisning Jalongo et al. (2004) tar upp flertalet av de aspekter man måste räkna med innan man börjar använda sig utav djurassisterad undervisning. Det är viktigt att använda sig av en för uppdraget utbildad hund då man kan hamna i situationer som kan bli farliga annars (Jalongo 7

9 et al., 2004; Anderson, 2007). En vanlig familjehund kan reagera i situationer som en utbildad hund har lärt sig att hantera. Vidare skriver Jalongo et al. (2004) och Friesen (2010) om hur man kan hantera problemet med allergier, att en hund i skolan bör badas väldigt ofta och att man lättast har den i ett större utrymme med bra luft eller till och med utomhus om det går. Friesen (2010) skriver att just allergier och orenheter är det som oroar flest föräldrar när deras barn ska ha kontakt med djur. Friesen (2010) tar även upp att det finns en del raser som är mer allergivänliga än andra och att detta också kan vara något att fundera över. En annan viktigt aspekt är att man har elevernas målsman med sig, och att om det finns allergiker så ska dem få vara med att bestämma hur man hanterar hunden i skolan på bästa sätt (Jalongo et al., 2004, Friesen, 2010 och Anderson, 2007). Dessa författare fortsätter med att skriva att elever samt föräldrar även kan se hundar som orena djur eller vara rädda för dem, det är därför viktigt att framförallt vara uppmärksam på barnens reaktion gentemot hunden. Jalongo et al. (2004) tycker inte man ska tvinga elever som är rädda för hunden att vara närmre än dem själva känner sig bekväma med. Istället bör man låta dem hålla sig på det avstånd de anser passande och låta hunden arbeta med andra elever istället. Genom att se en lugn, sansad hund ihop med de andra eleverna kan den som är rädd se att alla hundar inte är farliga och kan därmed bygga upp ett nytt förtroende för hundar. Förutom att vara noga med hundens hygien finns det fler aspekter man kan fundera över. Att hund och förare kommer efter att lektionerna har börjat minskar risken för att hunden ska träffa på andra elever från skolan. Att både går in samt ut genom en speciell ingång kan även det bidra till att minska risken för att någon med allergi utsätts för hunden/djuret (Friesen, 2010). Även skador orsakade av hundar, såsom bett, kan vara ett problem. Friesen (2010) skriver som förslag att man bör lära framförallt de yngre barnen om hur dem ska bete sig mot hundar och andra djur. Det är viktigt att visa barnen hur man är runt hunden på ett lugnt och sansat sätt som inte skrämmer eller stressar hunden mer än nödvändigt. Även Friesen (2010) tar upp att hundar kan ses som orena i vissa kulturer. Som förslag på hur man hanterar detta skriver hon att vissa familjer blir mer positivt inställda gentemot hunden om dom får träffa hunden och ser hur ren och välskött den är. Det kan även hjälpa att barnen leker med sina kamraters husdjur när de är hemma hos klasskamrater för att leka. Annat som är viktigt att tänka på för att undvika olyckor enligt Friesen (2010) är att alltid vara med när barnen ger hunden godis samt att aldrig lämna hunden ensam med något barn. Friesen (2010) gör en intressant jämförelse när hon väljer att jämföra hund- med ridterapi. Här nämner hon det som 8

10 negativt att ett så pass stort djur (häst) kostar mycket i foder och stall. Även veterinärräkningarna kan bli mycket höga. Ett annat problem med att använda sig av ett så pass stort djur är att man oftare behöver ta barnen till stallet istället för att ta djuren till skolan. Detta innebär mycket planering kring färdmedel och det tar tid från både tiden med djuren samt undervisningen. En annan aspekt som man bör tänka på är hur djuren mår när de arbetar kring barn. Friesen (2010) skriver att det är viktigt att hunden alltid har vatten samt att man låter den få pauser om den arbetar längre tid. Hon skriver även att det är viktigt att vara uppmärksam på de signaler hunden sänder ut. Som nämnts tidigare så är det viktigt att ha föräldrarna till eleverna med sig innan man börjar arbeta med djurassisterad pedagogik. Anderson (2007) skriver att det som är extra viktigt är: att ha god kontakt med både föräldrar och övrig personal på skolan och att få skriftligt godkännande från målsmän om att det är okej att ha hunden i närheten av barnen. Genom att ha involverat alla inblandade så blir alla också medvetna om att ett djur kommer tas med till skolan för att användas i undervisningen Teorier Vygotskijs teorier är användbara för denna studie. En viktig del inom den djurasissterade pedagogiken är att djuren i många fall får eleverna att blir mer öppna för sociala situationer (Anderson, 2010). Pinter (2006) skriver att den sociala miljön är viktig enligt Vygotskij och det är just här djurassisterad pedagogik kan bidra med mycket. Genom djuren kan eleverna bli motiverade till att ta sig till skolan. Vygotskij menar på att eleverna behöver lärandesituationer där de kan interagera med både lärare och andra elever (Pinter, 2006). Djuren kan bli en koppling mellan eleven och läraren eller mellan olika elever. Det är enligt Vygotskij i dialog med en vuxen de har förtroende för som barnen utvecklas som bäst (Gibbons, 2002; Pinter, 2006). Vygoskij menade enligt Pinter (2006) även på att barn får nya kunskaper genom att bygga på kunskaper som dom redan har. Detta kallas på engelska för "Scaffolding" och översätts byggnadsställningar eller mer passande, stöttat lärande. Även här kan den djurassisterande pedagogiken vara till stor hjälp om djuret kan hjälpa eleven att bygga upp ett förtroende för pedagogen. Genom detta förtroendet och med hjälp av djuret kan eleven därefter bygga vidare på de kunskaper hen redan har. 9

11 Även Maslows Behovshierarki kan vara användbara för denna studie. Behovshierarkin går ut på att vi människor har olika behov och först när behoven i första steget är tillgodosett kan vi finna motivation för att ta oss vidare till nästa steg (Aroseus, 2013). Enligt Aroseus (2013) är det första steget det viktigaste. Detta steg innebär våra fysiologiska behov som mat, vatten och syre. Blir vi utan mat, vatten eller syre så blir vår absolut största prioritering att finna detta. Aroseus (2013) fortsätter med det andra steget som innebär att vi strävar efter rutiner som ger oss säkerhet och en trygghet. Därefter skriver Aroseus (2013) om det tredje steget i behovshierarkin som innebär att vi söker en gemenskap med andra individer. Det fjärde steget innebär att vi vill ha uppskattning och ett bevis för att det vi gör är bra (Aroseus, 2013). Det femte och sista steget är att förverkliga sig själv och att göra sitt absolut bästa. Detta är något som kan förändras ofta och det är därför inte många som uppnår denna nivå (Aroseus, 2013). Dessa steg kan man överföra i skolans värld. Första steget, det mest livsviktiga, är sådant som alla elever förhoppningsvis alltid får tillgodosett vare sig de är i skolan eller i hemmet. Det andra steget innebär att eleverna behöver finna en trygghet i skolan och att de behöver få in en rutin. Därför är det viktigt att skolan blir en miljö där eleverna känner sig trygga, och det kan i vissa fall hjälpa med ett djur som ger eleverna en viss trygghet och rutin. Tryggheten genom att djuret bara finnas där och rutin genom att djuret sköts på ett visst sätt. Skulle man ha en hamster i en bur kan en rutin vara att man städar buren en viss veckodag varje vecka. Det tredje steget kan vara att eleverna börjar söka kontakt med kamrater men även med läraren. Här kommer då även Vygostkijs teorier in som menar på att elever utvecklas som bäst i relation till en vuxen (Gibbons, 2002; Pinter, 2006). Genom att eleven börjar söka kontakt med klasskamrater eller läraren kan ett förtroende skapas som hjälper eleven i sin inlärning. Det fjärde steget är det som bäst kan tolkas in för att motivera elever till att vilja lära sig mer. Då eleverna vill ha uppskattning för det de gör i skolan blir de också motiverade till att lära sig mer för att då kunna få mer beröm. Även djuren kan hjälpa till här då de kan fundera som en belöning genom att eleven när denna har utfört en viss uppgift får träna eller mysa med djuret. Det sista steget väljer jag att inte ta med då det enligt Aroseus (2013) är få som lyckas uppnå detta. 10

12 4. Metod och genomförande För att besvara frågeställningarna användes flera olika metoder. Vid undersökningen av frågeställningarna användes observationer och intervjuer. För att sedan analysera och tolka mina egna resultat använder jag mig även av tidigare forskning som en hjälp och för att ge undersökningen en bättre validitet Urval De skolor, hundförare samt klasslärare jag använt mig av i detta arbete har varit väldigt strategiskt utvalda. Det kan vara riskfyllt att strategiskt välja ut dem man vill använda sig av i studier enligt Alvehus (2013), men det var svårt att göra annat när man skriver om ett arbetssätt som fortfarande är ovanligt i Sverige. De två hundförare jag observerade var de enda hundförare jag fick kontakt med som aktivt arbetade med djurassisterad pedagogik. Utöver detta intervjuades även en annan hundförare som tillsammans med sin hund var ett färdigutbildat hundpedagogsteam. Eftersom att båda de två andra hundförarna och deras hundar fortfarande var under utbildning var det även intressant att ta del av en som var färdigutbildad pedagoghundsförare. Den första klassen som observerades var en årskurs 2-4 där det gick 38 elever. Skolan är en Montessoriskola som ligger i en tätort i södra Sverige. I klassrummet varifrån eleverna jag observerade gick arbetade det tre pedagoger. Hunden som användes i undervisningen var en pedagoghund under utbildning. Hundföraren och hunden var på skolan tre till fyra eftermiddagar i veckan. Hundföraren är utbildad pedagog och har arbetat som detta under flera år. På denna skola intervjuades hundföraren och en klasslärare. Den andra klassen som observerades var en specialklass med enbart sex elever. Klassen fanns på en stor skola i mellersta Sverige. De elever jag observerade på denna skola gick i årskurs 4-5. Hunden som användes i undervisningen på denna skolan var en pedagoghund under utbildning. Hunden var med i skolan under hela dagarna. Hundföraren var utbildad pedagog och har arbetat som detta tidigare. På denna skola intervjuades hundföraren. 11

13 Den sista intervjun som genomfördes var med en hundförare som inte hade någon koppling till skolorna som observerats eller hundförarna som intervjuats. Då hundföraren just nu inte arbetade med sin hund i skolan så fanns det inget att observera, men då denna tillsammans med sin hund är en av få färdigutbildade pedagoghundsekipage i Sverige så verkade det relevant att genomföra en intervju Observation Då jag satt med i klassrummet som observatör kan detta leda till observatörseffekten. Alvehus (2013) beskriver denna effekt som lite problematisk. Detta eftersom att observatören finns där och det kan då vara svårt för de som blir observerade att bete sig normalt. Observationen var till för att se hur hundarna och eleverna interagerar med varandra, och på vilket sätt eleverna använder sig av hunden. Genom att se hur eleverna arbetade med hjälp av hunden hoppades jag på att få en bättre förståelse för djurassisterad pedagogik. Genom att se hur pedagogen använde sig av hunden för att nå ut till eleven hoppades jag på att få en grund till att kunna besvara de två första frågeställningarna. Det var två öppna observationer som genomfördes där både pedagoger och elever var medvetna om att observatören fanns med i rummet. Denna typ av observation är lättare att försvara då de observerade själva är medvetna om och har godkänt att bli observerade (Alvehus, 2013). I den första skolan var det en läshund som observerades under tre eftermiddagar. Hunden var alltså inte med eleverna i klassrummet under min observation utan eleverna följde med hunden till ett speciellt rum inrett med en säng, bord, stolar och en bokhylla. Innan första observationen genomfördes hade jag kontakt med skolan för att få ett godkännande från dem om att komma och observera. Under observationen satt jag på en stol inne i rummet där eleven/eleverna läste för hunden. Jag skrev ner så mycket som möjligt av det jag hann med, främst fokuserade jag på hunden och elevernas beteenden. Genom att observera hunden hade jag som förhoppning att kunna få en djupare uppfattning om hur hundassisterad pedagogik fungerar, och hur eleverna reagerar på det som hunden gör. Genom detta hoppades jag på att få fler synvinklar till hur den djurasissterade pedagogiken påverkar elevernas motivation. Inför den andra observationen hade jag kontakt med hundföraren. Denna observation varade under en förmidag. Denna hund och dess hundförare arbetade med ett mindre antal elever. Hundföraren hade en utbildning inom pedagogik och använde sig utav hunden som ett hjälpmedel i den ordinarie undervisningen. Här fanns en speciell byggnad där hunden fanns 12

14 med entré, ett rum med soffa och skrivbord, ett klassrum samt ett mindre rum i klassrummet. Det var sex elever som hade sin bas här och som arbetade inom hundprojektet. Av dem var fyra stycken i klassrummet, en var i rummet med soffa med en praktikant och en var inte där dagen för observationen. Under observationen skrev jag ner det jag såg, med fokus på hur eleven reagerade på olika saker hunden gjorde (till exempel vad eleven gjorde när hunden reste sig och gick iväg mitt under ett lästillfälle), vilka olika sätt pedagogen använde sig av hunden för att nå fram till eleven (till exempel vilken typ av uppgifter pedagogen gav till eleverna) och hur eleven använde sig av hunden för att lösa uppgiften. Vid några tillfällen hamnade jag i samtal med eleverna under observationen Intervjuer Fyra intervjuer genomfördes under detta arbete. I den första skolan där det genomfördes en observation intervjuades hundföraren, denna kallas intervju 1 och varade i en halvtimme. På samma skola intervjuades även klassläraren, denna intervju kallas intervju 2 och varade endast i någon minut. I den andra skolan där en observation genomfördes intervjuades hundföraren, denna kallas intervju 3 och varade i 10 minuter. Utöver detta intervjuades en hundförare som var helt oberoende av de båda skolorna där observationerna genomfördes. Det var en hundförare som för tillfället inte arbetade med sina hundar inom skolan, men som själv arbetade som pedagog. Denna intervju varade i 15 minuter och kommer nämnas som intervju 4. Alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Det fanns färdiga frågor som var en grund till intervjun. Frågorna var öppna för följdfrågor och det krävdes inte att dom lästes upp i en viss ordning (se bilaga 1). Alla intervjuer som genomfördes var semistrukturerade (Alvehus, 2013). Detta innebär att det fanns frågor att följa under intervjun men att det fanns gott om utrymme för respondenten att nämna sådant denna tycker är av stor vikt, detta tack vare de öppna frågorna. Enligt Alvehus (2013) innebär det att även respondenten är med och styr över innehållet i intervjun, därför är det viktigt att intervjuaren lyssnar och är aktiv med följdfrågor vid behov. Vid intervjun med hundföraren i den första skolan där jag var och observerade så hade vi gott om tid till intervjun. Denna intervjun genomfördes efter första dagens observation. Det kändes bekvämt och vi samtalade en del både innan och efter intervjun också. Intervjun med klassens lärare skedde inte fullt lika planerat och det var lite stressigt. Jag ville ändå få med en intervju med läraren för att ta 13

15 del av hennes upplevelser av en läshund, och för att få reda på hur hon uppfattade att läshunden hade påverkat eleverna i klassen. Det fanns tre pedagoger i klassen och det var alltså en av dessa jag intervjuade. Det utfördes ytterligare en intervju utan någon observation. Detta då jag fick kontakt med en person som arbetat med hundassisterad pedagogik, men som just då inte arbetade med sina hundar i pedagogiskt syfte. Denna intervju ansåg jag ändå vara viktig då hon är en av de första färdigutbildade inom detta i Sverige. Intervjun genomfördes via telefon och hela samtalet spelades in och transkriberades Etiska ställningstaganden Inför första observationen skrev jag på ett formulär om tystnadsplikt för att allt ska gå rätt till. Jag var noga med att berätta att jag enbart skulle observera och anteckna det som hände i den djurassisterade undervisningen. Intervjuerna med hundförarna och klassläraren spelades in efter att de intervjuade blivit tillfrågade om det var okej. Under första observationen så fick eleverna själva välja om jag fick vara med och kolla när de läste eller inte. Under andra observationen så fick eleverna själva välja hur pass delaktiga de ville vara, tillexempel var där en pojke som gick iväg och läste för hunden som gärna ville att jag skulle vara med och kolla. Det fanns också en elev som inte var i klassrummet alls under denna lektion, detta var på grund av en annan anledning men denna pojke kom ändå inte med i observationen. Eleverna från båda observationerna talade med mig och verkade positiva till att det fanns någon där och observerade. Alla elever och vuxna som deltog i undersökningen deltog helt frivilligt och kunde när som helst be om att bli bortplockade från undersökningen. Jag var också noga med att berätta för alla involverade varför jag var där och observerar och vad jag observerade. Även de som blev intervjuade blev informerade om vad det var för frågor och vad denna studie har gått ut på. 14

16 5. Resultat, analys och teoretisk tolkning Detta kapitel kommer att ta upp och analysera det som framkommit genom intervjuer och observationer. Resultaten i de olika undersökningarna har varit relativt lika. För att förstärka det som framkommit i undersökningarna kommer även tidigare forskning att tas upp. De resultat som framkom genom denna kvalitativa undersökning besvaras under nästföljande tre underrubriker 5.1. Djurassisterad pedagogik och didaktik Under observationerna har det märkts att eleverna gärna söker kontakt med hunden. På den andra skolan där en observation genomfördes arbetade eleverna på bra och dom fick mycket gjort. När de var färdiga med något så fick de träna eller gosa med hunden en stund innan de påbörjade nästa arbete. En risk med detta är att eleverna stressar igenom sina arbeten för att få gosa med hunden så snabbt som möjligt. Risken är då att mycket av det eleven gör blir slarvigt gjort och att eleven inte tänker igenom det den gör så noga. När det gällde trickträningen så hade varje elev ett eget ark med olika trick hunden kunde samt att dom skrev till ett eget trick dom ville lära henne. När hon sedan utfört tricken med dom så kryssade dem i det på sitt papper. Klassläraren som intervjuades på den första skolan berättade att en del av eleverna utvecklades mycket sedan dom började arbeta med läshunden. Elever som tidigare inte velat redovisa inför klassen kunde nu redovisa utan större problem sedan de började läsa för hunden. Hundföraren på andra skolan berättade att en del elever som tidigare inte gått till skolan nu mera frivilligt tog sig dit sedan dom påbörjade sitt projekt "hund i skolan". I följande citat berättar hundföraren om fördelarna hon uppfattar att djurassistarad pedagogik har: Lärare:Och jag har några elever som har slutat som verkligen har varit sådana här fantastiska historier. När dom har suttit hemma i långa perioder och sen när man får komma hit och man får börja jobba med hunden. Så det var liksom hunden som gjorde att dom ville börja här. Och sen har dom gått ut två år senare med godkända betyg i alla ämnen i år 6. Det kan vi verkligen liksom bevisa så. Så att, det är så många många bitar 15

17 men just att dom är alltid glada när dom kommer. Det första dom frågar är vart är Saga, och tidigare när jag hade fler hundar då, vilka hundar är med idag? Jättenyfikna så. Det går alltid i princip att få dom att börja jobba för att dom vet att när dom har jobbat ett tag så får dom träna Saga eller gå på en liten promenad. Det är ju liksom mycket, ja, som motiveringsfaktor så. Så att, ja det finns hur mycket som helst egentligen att berätta. Jag: Har du sett eller märkt några skillnader i elevernas prestationer efter att ni började? Lärare: ja, just det här att man kan. Alltså dels först och främst att vi får dom till skolan, det är ju först då vi kan börja liksom att jobba med dom helt enkelt. Men dom kanske inte presterar längre pass men dom presterar bättre på dom passen som dom jobbar. Det märks tydligt att det är denna hundförare/pedagogs uppfattning att hundarna gör väldigt mycket för dessa elever. Genom att hundarna får eleverna till skolan kan hundföraren där påbörja arbetet mot att få eleverna att uppnå målen. Under observationen på andra skolan fick jag även se hur de använde sig av hunden inom matematiken. Genom att någon av eleverna skickade iväg hunden att hämta en boll (det fanns en korg med bollar med siffror mellan 1-10) och antingen svara på tiokompisen eller räkna ut ett visst tal på tavlan. Tog hunden ut sjunde bollen så fick den elev som gav hunden kommandot räkna ut det sjunde talet som stod på tavlan. Även inom andra ämnen så hjälpte hunden till, mycket genom att ge eleverna ro samt motivation. På den andra skolan jag observerade hade dem tidigare haft med mindre hundar som då hade legat i elevernas knä medan de utförde sitt skolarbete. Detta hade varit mycket populärt hos eleverna. De blir även motiverade av att veta att de får träna med eller kela med hunden om de arbetar på bra under lektionen. På första skolan jag observerade användes en läshund och eleverna gick alltså iväg för att läsa med hunden. Enligt klassläraren hade det hjälpt eleverna mycket, men det var inget speciellt framträdande som jag märkte under de tre dagar jag observerade. Det jag såg och fick återberättat mer om var främst om en flicka som inte ville läsa högt men som efter arbetet med hunden så smått hade börjat våga läsa högt för hundföraren. Under tiden jag observerade ville denna flicka inte läsa utan det fokuserades på att träna in nya trick och borsta hunden. Att denna flickan frivilligt vid några tillfällen ville läsa högt var stora framsteg. Anderson (2007) skriver i sin artikel om hur hunden även gav eleverna empati och hur de efter att ha haft kontakt med hunden även tog med sig detta i sitt bemötande med klasskamrater och i hemmet efteråt. Detta kan vara en enormt stor hjälp i ett klassrum för att underlätta både för eleverna men även för läraren. Ökas elevernas empati gentemot varandra 16

18 blir det förhoppningsvis färre allvarliga bråk och mobbing vilket borde leda till att eleverna trivs bättre och att mer av undervisningstiden kan läggas på det den borde. Genom att skapa en bättre social miljö för eleverna ger man dem även en möjlighet att utvecklas enligt Vygostkys teori (Pinter, 2006). Enligt Friesen (2010) ger det eleverna stor motivation att arbeta med en hund i klassrummet. Alla de tre hundförarna som intervjuats inför detta examensarbete instämmer och berättar att hundarna har visat sig motivera eleverna till att nå längre i sin undervisning, detta gör att eleverna även kan klättra högre upp på Maslows behovshierarki (Aroseus, 2013). Även Friesen (2010) och Anderson (2007) skriver om att just motivation är en väldigt stor del till varför djuren hjälper eleverna att nå dit dom ska. Djuren motiverar eleverna och används, som nämns i utdraget från intervjun ovan, som en belöning när eleverna har lyckats bra med något. Vad detta sen innebär är individuellt från elev till elev, en elev som tidigare inte varit i skolan borde inte ha samma prestationskrav på sig som en elev som har hängt med bra i undervisningen under en längre tid. Istället gäller det att, som det står i läroplanen (Skolverket, 2011), se till att varje enskild individ kan få det hjälp och stöttning som just denna elev behöver. Ibland kan det innebära mycket beröm för en låg prestation. Även detta är för att få igång motivationen att vilja lära sig och att vilja arbeta i skolan. Detta styrks även av Vygostkijs teorier (Gibbons, 2002 och Pinter, 2006) som talar för att eleverna lär sig bäst i samarbete med någon vuxen eller annan kunnig person som hjälper eleven att bygga på den kunskap hen redan har. Den sociala kontakten mellan eleverna är också väldigt viktig för elevernas kunskapsutveckling enligt Vygotskij (Pinter, 2006), och här kan ett djur vara till väldigt stor hjälp. Djuren kan få elever att lära sig i samråd med både andra elever och lärare. Genom att tala med andra och på så sätt utveckla sina egna tankar kan eleven bygga vidare på sin tidigare kunskap och ges därmed goda möjligheter för att lära sig något nytt. Djuren kan även hjälpa eleven att få tillräckligt med lugn och motivation för att lyssna på läraren som berättar om något Elevernas intresse för undervisningen Genom intervjun med hundförare samt läraren på den första skolan jag besökte först var det tydligt att de båda två hade positiva erfarenheter kring läshunden. En av dem som arbetade som pedagog i klassen berättade att hon hade märkt tydliga skillnader på eleverna sedan dom började läsa för hunden. Nu mera var en del av dom mer flytande i sin läsning och dom var även mer säkra på sig själva. Detta hjälpte eleverna inom alla ämnen, då de fick det lättare när 17

19 det var högläsning eller när dom skulle redovisa. Detta stämmer även överens med Vygotskys teorier, då eleverna genom hunden fick en säkrare social miljö och fick redskapen för att lära sig (Pinter, 2006). Läraren menade även på att det gav elever med svårighet lite mer status när de fick läsa för hunden. Läraren säger " Att ha lässvårigheter blir snarare en status eftersom det är populärt att gå till hunden och att vara med henne och så. Så det blir liksom inte nått... det blir något bra istället". Eftersom alla elever på skolan ville läsa för hunden såg dom upp till eleverna som fick gå dit, istället för att se deras problem. Detta kan tyvärr också leda till att fler elever strävar efter att läsa dåligt för att få en chans att läsa för hunden, men för dom som behöver det kan det vara mer motiverande att läsa för en hund än att gå till en specialpedagog. Detta är ett utdrag ut intervjun med klassläraren i första skolan: Jag: har du märkt någon skillnad på eleverna sedan ni började använda pedagoghund? Lärare: Ja absolut. Det har jag. Dom har ju fått väldigt mycket lästräning så det är ju både läsförståelse och att dom har fått ett bättre flyt. Jag: ja, och det har ni märkt här? Lärare: ja Jag: och något annat som har förändrats eller blivit mer intresserade av lektionerna eller? Lärare: asså framförallt så märks ju även att dom får ett bättre självförtroende också i och med att man får läsa för någon annan. Så att det blir ju större glädje med läsningen och det beror väl också så klart på att dom är bättre på att läsa men att det också blir lättare att läsa i klassrummet för många av dom som inte har trivts med att läsa på någon lektion eller så. Där märker man en stor skillnad Det är tydligt att läraren är av uppfattningen att läshunden har hjälpt vissa elever i klassen väldigt mycket. Det syntes även under observationen hur uppskattad hunden var av eleverna. Redan när hunden kom till skolan kom många elever fram och hälsade på och kramade henne. När hunden kom in i klassrummet och hämtade de elever som skulle läsa så kom många fram och klappade och pratade med henne. Under läsning och trickträning blev det en del skrattande och mycket klappande på hunden, vilken tyder på att upplevelsen är positiv för eleverna. Under andra observationen fanns hunden i klassrummet nästan alltid, så det var därför inget speciellt för eleverna att se henne. Dem kunde jobba på själva och låta henne ligga och vila, samtidigt som dom ändå började le och verkade glada när de sedan fick mysa eller träna med henne. Under första observationen kom hunden dit någon timme i veckan och det var därför lite mer speciellt för eleverna när hon var där. När dem väl satt och läste för 18

20 hunden så gick det väldigt lugnt till och eleverna kunde låta hunden vara. Vissa gånger när hunden gick iväg och lade sig på golvet så kallade elever som inte läste upp henne och kunde ibland verka ha svårt att låta hunden vara ifred. Under båda observationerna som gjordes gick hundarna iväg medan barnen läste för dem, trots detta så fortsatte barnen att läsa. Under första observationen var hunden lite rastlös och ville sällan ligga still bredvid barnen under längre stunder. Några av eleverna gick iväg till hunden två och två och då hände det någon gång att eleven som inte läste pratade mycket med hunden och gav henne kommandon, men detta var aldrig något som störde läsningen för elever som läste högt. Även när hunden gick omkring, eller när hundföraren eller en annan elev kallade på hunden eller gav den något kommando så fortsatte eleven i alla situationer att läsa. Under andra observationen gick hunden bara och lade sig på andra sidan om pojken som läste för honom, men även här fortsatte eleven att läsa även när hunden började röra på sig. Här märktes även att pojken hade koll på hunden samtidigt som han läste, någon gång när han klappade hunden och sedan slutade så lyfte hunden huvudet och kollade på pojken. När han började klappa henne igen, utan att lyfta blicken från boken, la hon snabbt ner huvudet och fortsatte vila Problematisering kring djur i skolan Under observationerna märktes inga problem med att ha hund i skolan. Det som märktes var främst på första skolan där jag observerade, det fanns någon elev som kunde vara lite rädd för hunden. Eleven var inte jätterädd och eleven hade själv valt att gå till läshunden, men ryggade tillbaka något steg när hunden gick framåt för att ta emot belöning i form av pannkaka från eleven. Det visar ändå på att det är viktigt att ha lugna hundar för att även de elever som inte är vana vid djur sedan tidigare ska kunna vara nära dom utan att vara rädda. Djurassisterad pedagogik är till för att hjälpa eleverna, inte att skrämma dem. Hundföraren på andra skolan berättade om allergier och att det är viktigt att nämna risken för allergier och absolut inte försöka mörka att det finns. Enligt hundförarna på båda skolorna så finns det lösningar, dels att ha kontakt med föräldrar men även med skolan så att alla är med på att hunden kommer börja befinna sig där. Hunden kan även ha en egen ingång eller ha sin plats i en byggnad som gör att den måste gå förbi så få andra elever som möjligt. Hundföraren jag observerade samt intervjuade på andra skolan hade i början arbetat med hundassisterad pedagogik utomhus. 19

21 Skulle det börja någon elev med väldigt stark allergi så var hennes lösning på det att dom i sådana fall skulle få flytta ut sin undervisning med hundarna igen. I intervjun berättade denna hundförare om en elev som fått allergier mot hunden, hans ögon började rinna efter kontakt med den, men föräldrarna och läraren hade tillslut kommit fram till att eleven skulle fortsätta i klassen. Hon berättar vidare att: Och han gick 1,5 år till efter det här liksom så det var absolut inget problem och ja han fick väl x antal gånger allergitabletter. Sen har jag en kille faktiskt i den här gruppen som testade positivt på sånt här pricktest. Och då hade han väl också gått nått halvår, inte haft några symptom, men dom ville också skaffa hund och han var allergisk mot katt så dom gick och gjorde ett pricktest då. Och då visade det positivt. Så det är klart det finns ju en känslighet där. Och då erbjöd vi den eleven att byta grupp men efter många turer hit och dit med mamma och pappa då så tyckte dom ändå att nej det är så positivt för han gillar hunden så mycket. Så att han går kvar. Och det har hittills inte hänt någonting. Och idag pratar man ju faktiskt lite annorlunda om det här med allergi, det är inte lika stenhårt som det var för tjugo år sedan. Att så fort du visar något symptom så ska man ta bort alla pälsdjur. Idag pratar man ju lite om att man istället ska försöka vänja sig sakta. Så allergi behöver inte nödvändigtvis innebära att man ska plocka bort djuret från skolan ändå. Hundföraren nämner i samma intervju även " Sen är det klart att får man symptom så ska man ju inte vara med en hund hela tiden. Helt klart, då ska man ju gå i våran andra klass. Men det kan ändå vara tryggt att veta det att hunden är inte så allergiframkallande faktiskt som många andra djurslag är". Så allergier tas på stort allvar, men man får utgå från varje elev för att därefter komma fram till vad som kan tänkas passa just den eleven bäst och vad den eleven behöver. I intervjuerna frågades det efter vilka problem som kan tänkas finnas vid djurassisterad pedagogik, och svaren var främst att det kunde finnas allergi. Hundföraren på den första skolan berättade att det var väldigt viktigt att hålla hunden ren. Detta innebar att den skulle duschas ofta och hennes hund bar ofta täcke på sig utomhus för att undvika att bli smutsig. Hundföraren i första skolan berättar under intervjun: Hundförare: Ja hon är ju alltid liksom nybadad. Jag torkar alltid tassarna noga och allting sånt så att... Jag: Ja det kan ju vara extra viktigt om man ska vara bland andra liksom. 20

22 Hundförare: Ja och det är därför hon alltid nästan då får ha täcke på sig när hon är ute för att inte det ska skvätta upp för magen för mycket och hon blir smutsig och sådär va utan då, det är mycket för renlighetens skull hon får använda det. För hon har ju päls så hon klarar det annars men det är just för att hon jobbar. Så hon anser att hundens hygien är väldigt viktig i detta arbete och att det är viktigt att se till att hunden inte drar in smuts till skolan och eleverna. Hundföraren på första skolan nämner även att det är hon som har ansvar för både barn och hund och att hon som hundförare måste se till att hunden mår bra i de situationer hon utsätts för. Hundförare: Hur man är nu har man ju det med sig genom jobbet tidigare men ändå hur viktigt detta är och att jag också då har ansvar för min hund. Det är ingen annan som har det ansvaret som jag har för min hund. Så jag måste se till så att inte någon beter sig så att hon far illa. Jag: ja. Precis. Det är ju inte bara eleverna Hundförare: Nej men jag menar det kan ju hända. Det skulle kunna vara så att någon tar tag om hon hade halsband tillexempel och vridit om där eller gjort någonting eller ja.. Petat henne i ögonen. Gjort något och jag får ju se till att hon hela tiden har det bra. Och att inte det blir för mycket, så när jag ser att nu räcker det så får jag ju liksom tala om att nu måste vi göra det här. Att vänligt men bestämt gå vidare men att jag har ansvar som matte för henne. Detta togs även upp till viss del i intervjun med hundföraren på den andra skolan, att det är hundföraren som har ansvar över hunden och ska se till så den mår bra och beter sig bra. Den sista hundföraren som intervjuades berättade även att man måste vara noga med vad man använder som belöning till hunden. Hon som tidigare använt fläskkött insåg att en del av eleverna inte vill ta i detta. Men det är ett problem som är lätt och lösa, det är bara att byta belöning. Friesen (2010) nämner att hundar kan bitas när de blir skrämda eller stressade. Därför är det viktigt att använda sig utav en utbildad hund samt att själv vara utbildad för att kunna läsa av hundens men även elevernas signaler rätt (Jalongo et al, 2004, Anderson, 2007 samt intervjuad hundförare från båda observationerna). Dessa personer och deras forskning och erfarenheter visar även att det är väldigt viktigt att vara lyhörd gentemot hundens signaler för att till exempel snabbt se när hunden tycker att en situation är jobbig. Genom att man kan se det kan man också snabbt hjälpa hunden och ändra situationen så att hunden blir mer bekväm. Precis som Friesen (2010) skriver så är det viktigt att läsa av hunden för att den ska vara 21

23 bekväm med barnens närhet. Skulle hunden börja bli osäker så kan det bli farligt för eleverna, då en osäker hund inte alltid är helt beräknelig. Det kan även bli en del kulturkrockar när man tar med sig djur in i skolan. Hundar som är det djur som används mest kan i vissa kulturer ses som orena (Friesen, 2010). Detta kan bero på att hundar ofta bor på gatan och att dem därmed är smutsiga. De kan även ha en del zoonoser, sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor, som kan vara farliga. Allergier är som nämnt tidigare ett stort problem, och det är enligt denna undersökning även det första problemet man tänker på och hanterar när det gäller djurassisterad pedagogik. Det är inte bra att dölja att det kan finnas ett problem med allergier, istället bör man informera och vara tydlig med det enligt Jalongo et al. (2004); Friesen (2010). 22

24 6. Slutsatser och diskussion Som avslutande del kommer alla undersökningar att diskuteras, jämföras med varandra och tre slutsatser kommer att dras. Även om djurssisterad pedagogik under detta arbete har visat sig ha stora positiva fördelar så finns det ändå en del som är viktigt att tänka på innan och under arbetet. De slutsatser som framkommit är att: Djur kan bidra med stora didaktiska fördelar inom pedagogiken bland annat genom att det kan göra eleverna tryggare och lugnare. Elevernas intresse kan påverkas väldigt positivt av djurassisterad undervisning och en stor fördel är att ett djur kan få elever att ens vilja gå till skolan. Det finns många praktiska och etiska aspekter man bör beakta innan man börjar arbeta med djurassisterad undervisning, främst är det problem med allergier och rädda elever som man bör vara uppmärksam på Didaktiska för- och nackdelar som djurassisterad pedagogik kan ha för mig som lärare Djur i undervisningen kan ha många för- och nackdelar. En nackdel kan vara i de fall när det finns allergier inblandade vilket gör att det skapas ett utanförskap när några elever inte får umgås med djur. Både den intervjuade klassläraren, Anderson (2007) och Friesen (2010) stället sig frågande om det är rätt att räkna bort den djurassisterade undervisningen helt för att vissa har allergier, när det kan hjälpa många elever att våga läsa, att klara skolan bättre eller att få mer empati för sina kamrater. Klassläraren på första skolan som observerades berättade utanför intervjun att hon tyckte att det var synd att en del elever inte fick prova på djurassisterad pedagogik för att de kunde ha klasskamrater som var allergiska. Enligt henne borde man istället försöka lösa det så att alla som kan ha nytta av denna typ av undervisning ska få chansen att få den, och så får de elever som inte kan träffa hunden undvika att vara i dess närhet. Djuren kan ha en väldigt stark motiverande effekt på eleverna (Jalongo et al., 2004, Friesen, 2010 och Anderson, 2007). Dom kan få osäkra elever att känna sig säkrare, omotiverade elever att bli lite mer motiverade och barn med sociala svårigheter att komma lite närmre sina kamrater (Jalongo, 2005, Anderson, 2007, Jalong et al.,2004, Observation och 23