Yttrande angående översynen av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD)

Transkript

1 Yttrande angående översynen av EU:s direktiv m byggnaders energiprestanda (EPBD) Bakm detta dkument står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF), med Stckhlms stad, Kmmunförbundet Stckhlms Län ch Stckhlms läns landsting sm knstituerande medlemmar. Övriga medlemmar i SEF är: Reginförbunden i Uppsala ch Sörmlands län, Västmanlands kmmuner ch landsting, Mälardalsrådet samt Regin Gtland. Stckhlmsreginen välkmnar EU-kmmissinens samråd ch den möjlighet sm nu ges för att infrmera m hur EU:s direktiv m byggnaders energiprestanda (EPBD) har fungerat i praktiken ch hur reginen arbetat med frågr sm rör byggnaders energiprestanda. Stckhlmsreginen vill även passa på att lyfta fram några exempel på framgångsrika prjekt, t.ex. metder för hur vi beräknar energiprestanda i våra byggnader. Nedan sammanfattas några huvudsynpunkter, för detaljerad infrmatin se annex. Sammanfattning Stckhlmsreginen anser att direktivet i praktiken har varit framgångsrikt för att skärpa kraven i nyprduktinen, men inte för att förbättra prestanda i det befintliga beståndet. Direktivet har inte skyndat på renveringstakten i befintliga byggnader, däremt har det varit bra med demnstratinsprjekt sm underlättar kunskapen m energieffektiva renveringar med natinell ch EU-finansiering. Stckhlmsreginen ställer sig tveksam till nyttan med energideklaratiner. Dessa kan möjligen vara till hjälp för mindre privata fastighetsägare men för t.ex. Stckhlm stads egna blag har de inte varit till någn hjälp. Kvaliteten har varit tveksam ch tillsynen fungerar inte. Även nyttan med energideklaratinerna när det gäller sparade kwh är tveksam. De har betraktats sm en börda vilket har gått ut över resultaten. Vad gäller målet för nära-nll-byggnader trr Stckhlmsreginen att det kan uppnås på sikt ch med draghjälp av städer sm ibland har skarpare krav än Bverkets byggregler (BBR) ch på så sätt går före. Angående m EPBD hjälper EU att uppnå energi- ch klimatmålen så ska krav på förnyelsebar energi i huvudsak ställas på energiprducenter, men lkalt prducerad energi på, eller i anslutning till, byggnader kan ge ett visst tillsktt. Gällande ifall EPBD är i linje med subsidiaritetsprincipen så anser Stckhlmsreginen att krav på t.ex. individuell mätning bör avgöras på natinell nivå. Angående frågan m de tillgängliga uppgifterna m det natinella/reginala byggnadsbeståndet är tillräckligt för att ge en tydlig bild av energiprestanda i EU: s byggnadsbestånd anser reginen att svensk energistatistik i huvudsak är bra, dck ej på kmmunnivå. Vre intressant med en webbplats där man inm EU kan jämföra byggnaders energiprestanda. 1

2 Vidare tycker vi att nettenergianvändning är den bästa systemgränsen för att ställa krav på byggnadens energiprestanda. Det gynnar teknikneutralitet ch ger inget behv för viktningsfaktrer. Val av energieffektiva växlare, värmepumpar.s.v. kan styras med energimärkning ch genm att ineffektiva apparater fasas ut. Slutligen vill vi lyfta fram att det försiggår flera framgångsrika prjekt med fkus på energieffektivisering i byggnader i Stckhlmsreginen. Ett är stadsutvecklingsprjektet Hållbara Järva, ett annat strt prjekt är GrwSmarter, sm finansieras via EU:s prgram Hrisnt Stckhlm, För Stckhlmsreginens Eurpaförening Karin Wanngård, rdförande 20 ktber 2015 STOCKHOLMSREGIONENS EUROPAKONTOR Avenue Marnix 28, BE-1000 Brussels Tel:

3 ANNEX A. Overall assessment 1. Hw successful has the EPBD been in achieving n its gals? Direktivet har varit framgångsrikt för att skärpa kraven i nyprduktinen, men inte för att förbättra prestanda i det befintliga beståndet. Tveksam nytta med energideklaratiner. 2. Has it helped imprve energy efficiency in buildings? Se fråga Has it helped t increase renvatin (mre than 25% f the surface f the building envelpe) rates? Nej, demnstatinsprjekt underlättar dck kunskapen m energieffektiva renveringar med natinell ch EU-finansiering. 4. In yur view, has the EPBD sufficiently cntributed t accelerating investment in imprving the energy perfrmance f the EU's building stck? Why/Why nt? Visserligen finns det krav i BBR för mbyggnader, men då vissa typer av energiåtgärder inte är bygglvspliktiga fungerar det inte så väl. Det finns vidare skrivningar m att det ska vara eknmiskt, ch tekniskt genmförbart samt med bevarandeaspekter, så det finns str möjlighet till gdtycklig tlkning av BBR m det ens blir prövat. 5. Overall, d yu think that the EPBD is cntributing t cst-effective imprvements f energy perfrmance? Why/Why nt? Ja, för nya byggnader. 6. D yu think that the aim f ensuring the same level f ambitin acrss the EU in setting minimum energy perfrmance requirements within the EPBD has been met? Why/Why nt? 7. Has the EPBD effectively addressed the challenges f existing buildings' energy perfrmance? Nej, inte genm direktivet utan genm demnstratinsprjekt. 8. Has the EPBD set effective energy perfrmance standards fr new buildings? 3

4 JA. Vi skulle dck gärna se ett förtydligande över vilka sm kmmer att mfattas av kravet för ffentliga myndigheter. Annars anser vi att energikravet (50kWh/kvm år) för lkaler ligger på en bra nivå. 9. Will the 'nearly zer energy buildings' targets be met? Why/Why nt? Ja, på sikt ch med draghjälp av städer sm ibland har skarpare krav än BBR ch på så sätt går före. 10. Hw successful has the inclusin f Energy Perfrmance Certificates in the EPBD been? Have the certificates cntributed t imprvements in energy perfrmance f buildings? Vi trr inte det. Kan möjligen vara till hjälp för mindre privata fastighetsägare men för t.ex. stadens egna blag har det inte varit till någn hjälp. Kvaliteten har varit tveksam ch tillsynen fungerar inte. 11. What has wrked well in the EPBD? What needs t be imprved? Krav på nyprduktin fungerar väl, krav på befintlig bebyggelse via EPBD fungerar dck inte. Dck jbbas det intensivt med energifrågan ch det berr ftast på ägarstyrning ch miljömedvetenhet. Ökad möjlighet till statistisk jämförelse. 12. Is the EPBD helping t cntribute t the gals f EU climate and energy plicy (Reduce greenhuse gas emissins by at least 40%; increasing the share f renewable energy t at least 27%; increasing energy efficiency by at least 27%; refrm f the EU emissin trading system)? Krav på förnyelsebar energi ska i huvudsak ställas på energiprducenter, men lkalt prducerad energi på eller i anslutning till byggnader kan ge ett visst tillsktt. 13. Is it in line with subsidiarity? What shuld cntinue t be tackled at EU level and what culd be achieved better at natinal level? Krav på t.ex. individuell mätning bör avgöras på natinell nivå. 14. Are the bjectives f the EPBD delivered efficiently? 15. Has the EPBD created any unnecessary administrative burdens? If s, please prvide examples Tveksam nytta med energideklaratinerna när det gäller sparade kwh. Det har betraktats sm en börda vilket gått ut över resultaten 16. Has the EPBD created any unnecessary regulatry burdens? If s, please prvide examples B. Facilitating enfrcement and cmpliance 4

5 17. Is cmpliance with the prvisins f the EPBD adequate? 18. Is the definitin f NZEBs in the EPBD sufficiently clear? Det har tagit lång tid att definiera. 19. Is the NZEB target in the EPBD sufficiently clear t be met? Ja, men det återstår att förtydliga för befintliga byggnader i BBR. 20. If nt, what, in yur view, are the missing factrs that wuld ensure cmpliance with: a. Minimum energy perfrmance requirements in new buildings? JA b. Minimum energy perfrmance in majr renvatins f existing buildings? Det finns riktlinjer i BBR, sm tidigare nämnts, men möjligheten till undantag är många samt att många energimbyggnader inte är bygglvspliktiga ch därför sker ingen kntrll från någn myndighet. c. Minimum energy perfrmance fr the replacing/retrfitting parts f the building envelpe (rf, wall, windw, etc.) and replacing/upgrading/installing technical building systems (heating, ht water, cling, etc.)? Se B d. Minimum renewable energy requirements t meet the NZEB target by 2020? Sverige jbbar på detta mråde i huvudsak med de strskaliga försörjningssystemen vilket ftast är bättre. e. Certificatin f the energy perfrmance f buildings, including tailr-made recmmendatins fr the imprvement f the energy perfrmance f buildings? Har lett till ett ökat medvetande men för få åtgärder. f. Regular inspectins f heating and air-cnditining systems? Inspektin med kntrll av kmmunen av dimensinering etc. kräver resurser sm inte ger besparing, bästa kntrllen på kylmrådet sker redan ch det görs via köldmediekungörelsen av ett ackrediterat kylföretag. Oljeanvändning i Sverige är mycket blygsam ch fasas ut av marknadskrafterna. 5

6 21. D yu think the cst-ptimum methdlgy gives sufficient evidence regarding the actual cst f renvating buildings n tp f the additinal cst fr Near Zer-Energy Buildings? För nyprduktin ja. För befintliga byggnader är det svårt att hitta en gemensam mdell. 22. Are there any cst-effective measures fr ensuring cmpliance at lcal and reginal level that culd be replicated and used t imprve cmpliance n a larger scale? Ja, se rapprt sm staden tagit fram: Reprt: The ecnmics f renvatin prjects with energy related investments. samt stadens satsning i Hållbara Järva. Sustainable Järva ch What d yu think f the varius ways f calculating building energy perfrmance at natinal/reginal level? Please include examples. Vi har en branschstandard i Sverige för energiberäkningar för standardisering av brukarrelaterade indata sm t.ex. inmhustemperatur ch hushållselanvändning då detta inte anges i BBR. %20the%20Energy%20use%20in%20buildings.pdf 24. What measures are missing that culd simplify the implementatin f building regulatins t make sure that buildings meet the required high energy perfrmance levels? Det måste bli ökat fkus på att med mätningar verifiera en ny byggnads energiprestanda. Sverige är trligen ensamt m detta krav i EU. C. Energy Perfrmance Certificates (EPCs) and stimulating energy efficient renvatin f the building stck 25. Are the available data n the natinal/reginal building stck sufficient t give a clear picture f the energy perfrmance f the EU's building stck, as well as the market uptake f energy efficiency technlgies and the imprvement f the energy perfrmance f buildings in the EU? Svensk energistatistik är i huvudsak bra, dck ej på kmmunnivå. Vre intressant med en webbplats där man inm EU kan jämföra byggnaders energiprestanda. 26. Are the lng-term natinal renvatin strategies adpted sufficient t stimulate the renvatin f natinal building stck? What examples f best practice culd be prmted acrss the EU and hw? Tveksamt m nuvarande takt räcker till en halvering Mer demnstratinsprjekt behövs. Stckhlms stad är krdinatr för ett större prjekt med finansiering via Hrisnt 2020, sm vi hppas ska utgöra ett gtt exempel. 6

7 27. Have EPCs played a rle in increasing the rate f renvatin, the extent f renvatin, r bth? Fr instance, are EPC recmmendatins being defined as the mst effective packages f measures t mve the perfrmance f buildings and/r their envelpes t higher energy classes? Kvaliteten är för låg. 28. Is setting a minimum renvatin target fr Member States t undertake (e.g. each year; percentage f building stck) imprtant and requires further attentin in the cntext f meeting the gals f the EPBD? Ja, med hänsyn till natinella förutsättningar. 29. Are bligatins r binding targets fr renvatin r any ther mandatry measure (e.g. mandatry minimum thermal efficiency standards fr rental prperties) missing frm the EPBD t ensure that the directive meets its gals? If, yes, what kind f bligatins and targets? 30. Are EPCs designed in a way that makes it easy t cmpare and harmnise them acrss EU Member States? 31. D yu think that the 'staged deep renvatin' cncept is clear enugh in the EPBD? 32. Have EPCs raised awareness amng building wners and tenants f cst-efficient ways f imprving the energy perfrmance f the buildings and, as a cnsequence, help t increase renvatin rates acrss the EU? Ökad medvetenhet men få sparade kwh 33. Shuld EPCs have been made mandatry fr all buildings (a rfed cnstructin having walls, fr which energy is used t cnditin the indr climate), independent f whether they are rented ut r sld r nt? D. Smart finance fr Smart buildings: Financing energy efficiency and renewable energy in buildings and creatin f markets 34. What are the main reasns fr the insufficient take-up f the financing available fr energy efficiency in buildings? 7

8 Detta är inget strt prblem i Stckhlm, men det finns lkalt stra prblem att finansiera upprustning av talsbebyggelse då betalningsförmågan ibland är låg. 35. What nn-financing barriers are there that hinder investments, and hw can they be vercme? Okunskap hs mindre fastighetsägare ch privatpersner. 36. What are the best financing tls the EU culd ffer t help citizens and Member States facilitate deep renvatins? Kunskapsstöd krävs vid upphandling, genmförande ch utvärdering sm t.ex. en stad kan bidra med. 37. What rle d current natinal subsidies fr fssil fuels have in supprting energy efficient buildings? 38. Have energy efficiency and renewable energy prjects been cmbined t maximise their financing? Hw can the EU help? Medfinansiering av demnstratinsprjekt. 39. Hw is investment in high-perfrming buildings stimulated and what is being undertaken t gradually phase ut the wrst perfrming buildings? Is it sufficient? 40. What is being undertaken t slve the prblem f 'split incentives' (between the wner and the tenant) that hampers deep renvatins? Is it sufficient? 41.Was a)the scaling-up f existing funds sufficient t meet the gals f the EPBD? Eventuell standard ska hanteras natinellt. EPC-marknaden dalar i Sverige. Fastighetsägare med gd eknmi vill inte ha EPC ch EPC-företagen vill inte jbba med små fastighetsägare. b) the creatin f aggregated facilities (thrugh standardisatin f Energy Perfrmance Cntracts and clarificatin f regulatry, fiscal and accunting issues) sufficient t meet the gals f the EPBD? Se van. 8

9 E. Energy pverty and affrdability f husing 42. What measures have been taken in the husing sectr t address energy pverty? 43. Shuld have further measures tackling energy pverty been included in the EPBD? 44. Has tackling energy pverty been a requirements when cnstructing new buildings and renvating existing buildings in Member States? 45. Are energy csts fr heating and air cnditining being made available t interested buyers/tenants? F. Ensuring new highly efficient buildings using a higher share f renewable energy 46. What are the best plicies at district and city level t increase energy efficiency in buildings? Have specific targets n renewable energies in buildings been included? Städer kan ibland (sm Stckhlm) ha skarpare krav än BBR vid byggnatin på stadens mark. Förnyelsebar energi hanteras i huvudsak bäst av energiprducenterna ch med strskaliga lösningar, speciellt på elsidan. 47. On the basis f existing experience, are prvisins n targets r specific requirements fr new buildings, beynd the current NZEB targets, missing in the EPBD which culd help achieve the energy efficiency 2030 target? If s, in what types f targets r requirements? Städer har gått längre vilket trligen bidragit till nivån (55 kwh/m2) av Bverkets föreslagna gräns för nära-nll- energibyggnader. 48. Which building sectrs have been addressed as a pririty (public/private, residential/nnresidential, industry, heating & cling)? Public/private ch residential/nn-residential. 49. Has having n EU set targets (indicative r binding) fr the sustainable public prcurement f NZEB buildings by public authrities affected the develpment f NZEBs? 9

10 50. Has the EPBD framewrk imprved the self-cnsumptin f electricity in buildings? Ja, då det ingår i BBR-kraven på energiprestanda men även genm ecdesign-direktivet. 51. Des the EPBD address the issue f embedded energy? If s, in what way? Nej 52. Is demand respnse being stimulated at the individual building level and if s, hw? I liten mfattning, men ptentialen är str. Styrs i huvudsak av energiblagens taxemdeller sm inte alltid premierar satsningar på effektstyrning. 53. What bligatins are missing at EU level and natinal level, and at reginal and lcal level t meet the gals f the EPBD? G. Links between the EPBD and district and city levels, smart cities, and heating and cling netwrks 54. What are the best plicies at district and city level fr increasing energy efficiency and use f renewable energy in buildings? Lkala krav i nyprduktin, kldixidskatt ch en begränsning av antalet utsläppsrätter. Här kan tilläggas att EU:s mmsdirektiv sätter käppar i hjulen när det gäller leverans till nätet av egenprducerad el ch är ett hinder för nettdebitering. 55. Are there any separate (new) bligatins set at city and district level missing frm the EPBD which wuld help increase energy efficiency and use f renewable energy in buildings? 56. Hw has the infrmatin exchange n smart technlgies which cntribute t cmpliance f the EPBD, been prmted in cities? Are smart meters and their functinalities cntributing t meeting energy efficiency targets and the prper implementatin f the EPBD? Are ther targeted meters fr heat, gas and water have specific prvisins such as thse fr electric meters needed? Vi behöver inte mätning på hushållsnivå för kall- ch varmvatten samt värme, detta då det inte är lönsamt. 10

11 58. Has the prmtin f smart cities, smart buildings, sustainable transprt slutins, smart mbility, and similar initiatives been linked with the EPBD and its aims? If s, hw? 59. Have bligatins been set at a natinal/reginal level in relatin t buildings and district heating and cling, r in relatin t buildings and strage? Why/Why nt? Nej, det hämmar knkurrensen ch när fjärrvärmeverken får mnpl finns flera exempel på skäliga prishöjningar, i synnerhet när kmmunalt ägda energiblag säljs ut ch börsnteras. 60. What incentives are missing, that wuld help prmte efficient district heating and cling r meeting the gals f the EPBD? Löses av marknaden i Sverige. 61. Have cst-ptimal plicies been devised that imprve the perfrmance f buildings s that they use less heating and cling, while ensuring a decarbnised energy supply? 62. Des the EPBD and its definitin f NZEB reflect the requirements that culd derive frm the energy systems f nearly zer-emissins districts and cities? H. Awareness, infrmatin and building data 63. What d yu think f the quantity and quality f infrmatin n the imprtance f energy efficiency prvided t cnsumers by: 1. the Eurpean Cmmissin? 2. natinal authrities? 3. reginal authrities? 4. lcal authrities? 5. lcal cmpanies? Det är i huvudsak små fastighetsägare sm behöver stöd i energiarbetet ch i Sverige finns en kmmunal ch partisk energirådgivning. Den behöver dck utvecklas då fastighetsägarna även behöver stöd med upphandling, genmförande ch utvärdering. 64. Has the directive prmted infrmatin n pprtunities fr cnsumer-friendly smart meters and interperable energy efficient appliances? 11

12 65. What relevant building data has been cllected at EU and Member State level, and city and district level? Wh has access t this data? Energimyndigheten ansvarar för den natinella statistiken ch den är i huvudsak bra. Bverket ansvarar för uppföljningen av energideklaratinerna. Data är åtkmlig. 66. Hw can data n the energy perfrmance f a building and its related renvatin wrk, acrss its life cycle, best be managed and made available? Det måste bli ökat fkus på uppmätta värden för byggnader. 67. Has building data harmnisatin been achieved? Den är tyvärr inte harmniserad då Energimyndigheten ch Bverket utgår från lika areabegrepp. 68. Is there a need fr a central EU database f EPCs and qualified experts? Ja, det vre intressant. I.Sustainability, cmpetitevness and skills in the cnstructin sectr 69. Hw des the cnstructin sectr cst-effectively demnstrate and check cmpliance with the EPBD while als upgrading the skill and knwledge f tradespeple and prfessinals? Det är mycket viktigt att byggbranschen bygger upp en ökad kmpetens när kraven skärps, från byggnadsarbetare till ingenjörer. 70. Wuld it have been useful t extend Eurcdes t include energy perfrmance in buildings and ther relevant aspects? If s, why? 71. Are energy, materials, waste and water use addressed in the EPBD? J. Building systems requirements 72. Based n existing experience, d yu think the setting f minimum requirements in the EPBD fr technical building systems is missing? Wuld have technical building systems minimum requirements cntributed t the imprvement f buildings' energy perfrmances? Det räcker med rekmmendatiner i BBR. 12

13 73. Based n existing experience, d yu think in the EPBD minimum requirements fr technical buildings systems fcusing n ther factrs than heating, air cnditin, large ventilatin systems and dmestic ht water e.g. certain building categries, building size, etc., is missing? Nej 74. Based n existing experience, d yu think in the EPBD requirements is missing fr regular inspectins f the technical building systems t ensure: a.that systems' perfrmance is maintained during their lifetime? b.that wners/ccupiers are prperly infrmed abut the ptential imprvements t the efficiency f their systems? c.that replacement/upgrading f the technical building systems is triggered? 75. Have inspectins required by the EPBD, been incrprated int r mre tightly linked t ther inspectin/certificatin/energy auditing activities and schemes under ther EU r natinal directives? Det finns ett strt prblem med den kllisin vi har framför ss med dels lagen m energideklaratiner sm ska utföras vart tinde år ch dels den kmmande lagen m energikartläggning av stra företag sm ska utföras vart fjärde år. Såvitt vi förstår styrs de av lika direktiv ch m man klassas sm strt företag bör man slippa lagen m energideklaratiner då den blir överflödig då det är samma saker sm ska kntrlleras. 76. Are the requirements fr building elements set by Member States ptimised t avid market barriers limiting the installatin f building prducts cmplying with EU requirements/standards e.g., under ec-design requirements? K. Operatinal management and maintenance 77. Based n existing experience, des the EPBD prmte the key ways t ensure that buildings meet stringent efficiency targets in their peratin? 78. Based n existing experience, des the EPBD prmte the best way t clse the gap between designed and actual energy perfrmance f buildings? 13

14 79. Based n existing experience, are the prvisins prvided by the EPBD t stimulate a practive, innvative maintenance market effective? 14