KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (3) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordf. Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Vakant (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (L) Tjänstepersoner Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (L) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 5 april 2017 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år 2016 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 24/2017 b) Kommundirektörens, ekonomens och kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Förslag till verksamhetsberättelse 2. Falköpings kommuns årsredovisning för år 2016 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 25/2017 b) T.f. ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till årsredovisning d) Tekniska nämndens slutredovisningar av större byggnads- och anläggningsprojekt

2 2 (3) Ärende Anteckningar 3. Ombudgetering av resultat och investeringar från år 2016 till år 2017 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 26/2017 b) Ekonomens tjänsteutlåtande 4. Budgetramförändring för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år 2017 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 27/2017 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Underlag till budgetramförändringar 5. Kommunrevisionens granskning av tillämpning av kommunfullmäktiges fastställda styrdokument Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 28/2017 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Granskningsrapporten 6. Ansökan från Falköping Folkets Park om investeringsbidrag för takrenovering Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 29/2017 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Ansökan 7. Exploateringsavtal med Falköpings Mejeri om Lantmannen 7 med flera Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 30/2017 b) Stadsbyggnadschefens och mark- och exploateringsansvarigs tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal 8. Finansiering av vatten- och avloppsledningar, gator och natur på allmän platsmark på området Falköping Vilhelmsro B5, etapp 2 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 31/2017 b) Stadsbyggnadschefens och mark- och exploateringsingenjörens tjänsteutlåtande 9. Finansiering av sanering av mark, anläggandet av vattenoch avloppsledningar, gator och natur på allmän plats på fastigheten Kopparslagaren 14 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 32/2017 b) Stadsbyggnadschefens och mark- och exploateringsansvarigs tjänsteutlåtande

3 3 (3) Ärende Anteckningar 10. Remiss från Länsstyrelsen Västra Götalands län om förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 33/2017 b) Kommunekologens tjänsteutlåtande c) Remissen 11. Redovisning av obesvarade motioner april 2017 Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 34/2017 b) Kommunsekreterarens tjänsteutlåtande 12. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2016/ Bilaga a) Förteckning 13. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 24 Dnr 2017/ Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år Kommunstyrelsen anhåller om ombudgeteringar från år 2016 till år 2017 enligt framtaget förslag. Bakgrund Kommunstyrelsens verksamhet styrs till stor del av Falköpings kommuns fyra övergripande mål, vilka är följande. 1. Ett socialt hållbart Falköping 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheterna ska öka Under året har kommunstyrelsen arbetat tillsammans med nämnderna för att stärka styrning och skapa bättre förutsättningar för arbetet mot målet social hållbarhet. Utvecklingsarbeten är initierade inom prioriterade områden och arbetet kräver långsiktighet för att nå resultat. I den övergripande analysen framkommer att de underlag som finns att tillgå visar på både positiva och negativa resultat. Det är första gången målområdet Ett socialt hållbart Falköping följs upp, vilket medför att det ännu inte finns någon trend att följa, även om enskilda indikatorer kan visa på tendenser. I medborgarenkäten framkommer att Falköping kommun upplevs som en mer attraktiv kommun att bo, leva och verka i jämfört med tidigare mätningar. Kommunikationerna är goda, andelen pendlare ökar för varje år och serviceutbudet är stort i hela kommunen. Under år 2016 har olika insatser för att få fler bostäder kommit igång, infrastrukturen har stärkts, handelsplatser har utvecklats, men utfallet i ökad handel har inte slagit igenom. Måluppfyllelsen för ett näringsliv som utvecklas visar en fortsatt positiv utveckling av näringslivsklimatet. Kommunstyrelsen upplevs som en god samarbetspartner och har tillsammans med näringslivet stärkt attraktiviteten. Ett näringsliv i samverkan har lockat rekordmånga turister och besökare. Nyföretagandet är på frammarsch och under året har nyetableringar möjliggjorts genom ett mer uppsökande arbetssätt. Den planerade nya terminalbyggnaden på Marjarps logistikområde kommer att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Medborgare förefallar sammantaget få en ökad nöjdhet med kommunens verksamhet och e-tjänster har stärkt tillgängligheten samtidigt som personalrekrytering är en utmaning. Måluppfyllelsen sammantaget visar på både negativa och positiva trender. Inom målen social hållbarhet och kvaliteten inom verksamheten ska öka finns utmaningar som framträder tydligare medan attraktivitet och ett näringsliv som utvecklas bedöms ha en högre måluppfyllelse. Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat om 3,9 miljoner kronor för verksamhetsåret Resultatet kan främst härledas till överskott inom personalstrategiska medel, kopplat till kvarvarande medel inom projektet för heltid till alla, samt ökade intäkter för stadsbyggnadsavdelningen. Kommunstyrelsens investeringar slutade på 16,9 miljoner kronor, vilket är en avvikelse på 19,8 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på att projekt inom mark och exploatering inte kommit igång i tid. Ombudgetering till år 2017 I kommunstyrelsen resultat för år 2016 finns en budgetavvikelse avseende kvarvarande driftsmedel om 1,1 miljoner kronor för rivningskostnader inom mark och exploatering. Budgetavvikelsen beror på att rivning av aktuella fastigheter inte har kunnat genomföras på grund av att detaljplanen för kvarteret Diamanten överklagats. Rivning av fastigheterna kommer istället att ske under år 2017, varför kvarvarande medel föreslås ombudgeteras till år Inom investeringsramen för år 2016 har kommunstyrelsen budgetavvikelser inom IT-investeringar, projektmedel till Marjarps logistikområde samt exploateringsprojekt. Budgetavvikelsen har uppstått på grund av att flera projekt var budgeterade till år 2016, men inte kommit igång i tid. Ombudgetering av kvarvarande investeringsmedel föreslås därför ombudgeteras till år 2017 för att pågående och tänkta investeringar inom kommunstyrelsen inte ska påverkas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ska godkänna kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år Kommunledningsförvaltningen föreslår också att kommunstyrelsen ska anhålla om ombudgeteringar från år 2016 till år 2017 enligt framtaget förslag. Ombudgeteringar för kommunstyrelsen och övriga nämnder beslutas av kommunfullmäktige. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 mars 2017, har utarbetats av kommundirektör Katarina Andersson, ekonom Christoffer Eriksson och kommunstrateg Catharina Ungh. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år Kommunstyrelsen anhåller om ombudgeteringar från år 2016 till år 2017 enligt framtaget förslag. Bakgrund Kommunstyrelsens verksamhet styrs till stor del av de övergripande kommunala målen, vilka är följande. 1. Ett socialt hållbart Falköping 2. Ett attraktivare Falköping 3. Ett näringsliv som utvecklas 4. Kvalitén inom verksamheterna ska öka Under året har kommunstyrelsen arbetat tillsammans med nämnderna för att stärka styrning och skapa bättre förutsättningar för arbetet mot målet social hållbarhet. Utvecklingsarbeten är initierade inom prioriterade områden och arbetet kräver långsiktighet för att nå resultat. I den övergripande analysen framkommer att de underlag som finns att tillgå visar på både positiva och negativa resultat. Det är första gången målområdet Ett socialt hållbart Falköping följs upp, vilket medför att det ännu inte finns någon trend att följa, även om enskilda indikatorer kan visa på tendenser. I medborgarenkäten framkommer att Falköping kommun upplevs som en mer attraktiv kommun att bo, leva och verka i jämfört med tidigare mätningar. Kommunikationerna är goda, andelen pendlare ökar för varje år och serviceutbudet är stort i hela kommunen. Under år 2016 har olika insatser för att få fler bostäder kommit igång, infrastrukturen har stärkts, handelsplatser har utvecklats, men utfallet i ökad handel har inte slagit igenom. Måluppfyllelsen för ett näringsliv som utvecklas visar en fortsatt positiv utveckling av näringslivsklimatet. Kommunstyrelsen upplevs som en god samarbetspartner och har tillsammans med näringslivet stärkt attraktiviteten. Ett näringsliv i samverkan har lockat rekordmånga turister och besökare. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

7 2(2) Nyföretagandet är på frammarsch och under året har nyetableringar möjliggjorts genom ett mer uppsökande arbetssätt. Den planerade nya terminalbyggnaden på Marjarps logistikområde kommer att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Medborgare förefallar sammantaget få en ökad nöjdhet med kommunens verksamhet och e-tjänster har stärkt tillgängligheten samtidigt som personalrekrytering är en utmaning. Måluppfyllelsen sammantaget visar på både negativa och positiva trender. Inom målen social hållbarhet och kvaliteten inom verksamheten ska öka finns utmaningar som framträder tydligare medan attraktivitet och ett näringsliv som utvecklas bedöms ha en högre måluppfyllelse. Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat om 3,9 miljoner kronor för verksamhetsåret Resultatet kan främst härledas till överskott inom personalstrategiska medel, kopplat till kvarvarande medel inom projektet för heltid till alla, samt ökade intäkter för stadsbyggnadsavdelningen. Kommunstyrelsens investeringar slutade på 16,9 miljoner kronor, vilket är en avvikelse på 19,8 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på att projekt inom mark och exploatering inte kommit igång i tid. Ombudgetering till år 2017 I kommunstyrelsen resultat för år 2016 finns en budgetavvikelse avseende kvarvarande driftsmedel om 1,1 miljoner kronor för rivningskostnader inom mark och exploatering. Budgetavvikelsen beror på att rivning av aktuella fastigheter inte har kunnat genomföras på grund av att detaljplanen för kvarteret Diamanten överklagats. Rivning av fastigheterna kommer istället att ske under år 2017, varför kvarvarande medel föreslås ombudgeteras till år Inom investeringsramen för år 2016 har kommunstyrelsen budgetavvikelser inom IT-investeringar, projektmedel till Marjarps logistikområde samt exploateringsprojekt. Budgetavvikelsen har uppstått på grund av att flera projekt var budgeterade till år 2016, men inte kommit igång i tid. Ombudgetering av kvarvarande investeringsmedel föreslås därför ombudgeteras till år 2017 för att pågående och tänkta investeringar inom kommunstyrelsen inte ska påverkas. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ska godkänna kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år Kommunledningsförvaltningen föreslår också att kommunstyrelsen ska anhålla om ombudgeteringar från år 2016 till år 2017 enligt framtaget förslag. Ombudgeteringar för kommunstyrelsen och övriga nämnder beslutas av kommunfullmäktige. Beslutet ska skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Christoffer Eriksson, ekonom Catharina Ungh, kommunstrateg Katarina Andersson Christoffer Eriksson Catharina Ungh Kommundirektör Ekonom Kommunstrateg

8 Verksamhetsberättelse 2016 Kommunstyrelsen Ordförande: Conny Johansson Förvaltningschef: Katarina Andersson 1

9 Innehåll Kommunstyrelsens verksamhet... 3 Ekonomi... 4 Driftredovisning... 4 Investeringar... 5 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping... 6 Analys och måluppfyllelse... 6 Indikatorers utveckling... 7 Bedömning av måluppfyllelse... 9 Identifierade utvecklingsområden... 9 Mål 2 Ett attraktivare Falköping Indikatorers utveckling Bedömning av måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Indikatorers utveckling Bedömning av måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Indikatorers utveckling Bedömning av måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden

10 Kommunstyrelsens verksamhet Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete, har uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till fullmäktige och ansvarar också för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen finns tre utskott: arbets-, personal- och mångfaldsutskottet. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har den övergripande uppgiften att stödja kommunstyrelsen med att genomföra och följa upp dess beslut. Kommunledningsförvaltningen ska arbeta för att säkerställa att kommunen klarar att möta de utmaningar som den står inför. Därför har verksamheten en central roll inom utvecklingsfrågor och ska utarbeta strategier för ett växande Falköping som fortsätter utvecklas. Förvaltningen ska arbeta för att stärka strategiska och samordnande insatser samt utveckla samordningen av både den verksamhetsmässiga och den ekonomiska styrningen. Kommunledningens ansvarsområden är: kansli, kommunikation, näringsliv och turism, strategisk utveckling (kvalitet, mångfald, hållbar utveckling, logistik och infrastruktur), personal, ekonomi, IT, stadsbyggnad och säkerhet. Kommunstyrelsens bidragsgivning Bidragsgivning handlar om stöd till de politiska partierna och bidrag till de olika studieförbunden eller den ideella sektorn som ej inryms under annan förvaltning. Miljösamverkan Falköpings kommun ingår i Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), vars uppgift är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Personalstrategiska medel Personalstrategiska medel är avsedda för övergripande personalstrategiska insatser. Trafik Kollektivtrafiken bidrar till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. Turism Från och med år 2013 finns den huvudsakliga turismorganisationen under kommunledningsförvaltningens näringslivsavdelning. 3

11 Ekonomi Driftredovisning Kommunstyrelsens, resultatrapport för år 2016 (tkr) Kommunstyrelsen år 2016 år 2015 år 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat om 3,9 miljoner kronor för verksamhetsåret Resultatet kan främst härledas till överskott inom personalstrategiska medel, kopplat till kvarvarande medel inom projektet för heltid till alla, samt ökade intäkter för stadsbyggnadsavdelningen. Kommunstyrelsens intäkter under år 2016 ökade med 4,7 miljoner kronor, vilket främst kan kopplas till ökade intäkter på stadsbyggnadsavdelningen samt Migrationsverkets beslut om att förhandsutbetala kommunens återsökning för god man. Kostnadsökningen på dryga 11,6 miljoner kronor mellan år 2016 och år 2015 kan främst kopplas till ökade kostnader för god man (kostnader som återsöks från Migrationsverket), kommunstyreslens bidragsgivning, näringsliv, nytt samarbetsavtal med Falköping Nu samt de tillfälliga statliga medel som delades ut i december Kommunstyrelsens, resultatrapport per ansvar för år 2016 (tkr) Ansvar Budget 216 Utfall 2016 Avvikelse Kommundirektör Kansli Chef för logistik och infrastruktu Informationsavd Medborgarkontor Näringslivschef Turism Strategisk utveckling Personalavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Stadsbyggnadsavdelning Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Summa kommunledningsförvaltningen KS Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategiska medel Trafik Turism* Summa övriga verksamheter Summa kommunstyrelsen * Turism avser bara samarbetsavtal med Falköping.nu Kommunstyrelsens resultat för år 2016 jämfört med budget är som nämns ovan plus 3,9 miljoner kronor, var av kommunledningsförvaltningen står för 3,6 miljoner kronor. Detta kan främst härledas till överskott inom stadsbyggnadsavdelningen med 2,6 miljoner kronor, där ökade intäkter från bland annat bygglov och nyexploateringar står för större delen av överskottet. Stadsbyggnadsavdelningen har även år 2016 budgetpost för ombudgetering av driftsmedel kopplade till rivningar av fastigheter i kvarteret Diamanten, som försenats till år 2017 på grund av överklagad detaljplan för området. Totalt finns en budget om 1,1 miljon kronor kvar som önskas ombudgeteras till år Näringslivsavdelningen har ett negativt 4

12 resultat jämfört med budget om 0,8 miljoner kronor bland annat på grund av utökat arbete med nyetableringar till Falköpings kommun. Kommunstyrelsens övriga verksamheter visar ett positivt resultat på 0,6 miljoner kronor jämfört med budget. Kommunalstyrelsens bidragsgivning har ett negativt resultat om 1,1 miljoner kronor kopplat till ett avloppsbidrag avseende år 2015 som inte periodiserades i bokslutet vilket medförde att kostnaden för bidraget bokfördes på år Vidare visade personalstrategiska medel ett överskott på 1,3 miljoner kronor vilket främst kan kopplas till projektet för heltid till alla som avslutades år Investeringar Kommunstyrelsens investeringsrapport för år 2016 (tkr) Kommunstyrelsen Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Kommunövergripnade IT-investeringar, inkl it-fonder Stadsbyggnad datorer Ekonomi Qlickview Infrastruktur Marjarp Nya Falnet Medborgarkontoret Kvarvarande investeringsmedel Summa investering Exploatering, projekt Kommunstyrelsens investeringar Kommunstyrelsen investeringar för år 2016 uppgick till 17 miljoner kronor, varav mark- och exploateringsprojekten stod för 11,7 miljoner kronor. IT-investeringarna uppgår till 2,9 miljoner kronor vilket är 0,6 miljoner kronor mindre än budgeterat. Anledningen till överskottet beror bland annat på projekt som blivit försenade på grund av upphandlingar som dragit ut på tiden. Vidare har 0,5 miljoner kronor av de ombudgeterade projektmedlen för Marjarps logistikområde använts under år Både de kvarvarande investeringsmedlen avseende IT-investeringar och projektmedel för Marjarp på 1,44 miljoner kronor önskas ombudgeteras till år Inför år 2016 hade kommunstyrelsen en investeringsbudget på 1,4 miljoner kronor som inte var fördelad på projekt, vid årsslutet hade 1,2 miljoner kronor investerats i bland annat ny pistmaskin till Mössebergsbacken samt kopiator till personalavdelningen. Investering i mark och exploatering uppgick år 2016 till 11,7 miljoner kronor, varav de största investeringarna gjordes i markköp av Prästgårdsgärde samt köp av församlingshemmet. Under år 2016 pågick även projektering på Marjarps logistikområde inför dragning av nytt spår till området. Detta kommer dock att genomföras först år 201,7 vilket medför att kvarvarande investeringsmedel om 18 miljoner kronor önskas ombudgeteras till år

13 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Analys och måluppfyllelse Arbetet mot målet har under året präglats av engagemang och bidragit till nya samverkansformer för att anta kommunens utmaningar. Utmaningar i form av att klyftorna växer, barnfattigdomen ökar, gap mellan sysselsättningsgrad och bostadsbrist. Politiken har utifrån nuläget prioriterat tre områden; arbete, bostad och förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid. På uppdrag av politiken har kommunens ledningsgrupp tillsatt styrgrupper för att arbeta förvaltningsövergripande med valda områden. Inom det prioriterade området förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid har arbetet med att öka ungas delaktighet har intensifierats och genomförts på ett kraftfullt sätt där nya verksamheter växt fram i form av lovsatsningen Tagga sommar / Tagga lov och unga kommunutvecklare vilket resulterat i ökat besöksantal. För att alla barn och unga ska få en meningsfull fritid har kommunen beslutat att friluftsdagar i slalombacken ska vara gratis. Effekten är att fler fått möjlighet att delta. I samverkan har insatser för att få fler att bli föreningsaktiva vidtagits genom samverkansprojektet Sports for you tillsammans med Västergötlands idrottsförbund. Inom det prioriterade området arbete har en ny arbetsmarknadsstrategi med tillhörande handlingsplan tagits fram i samverkan med Arbetsförmedlingen. Vidare har projektet Ung Arena 9.0 startats i samverkan med åtta andra Skaraborgskommuner. Projektet riktar sig mot målgruppen unga och syftet har varit att skapa ett navigatorcentrum för att ungdomar snabbare ska komma i arbete eller studier. Trots stora insatser har kommunen avvikande hög arbetslöshet för utsatta grupper så som utrikesfödda, personer med funktionsvariationer och äldre, men insatserna bedöms behöva ges längre tid innan utfall kan skönjas. Bilden för övriga arbetssökande är mer positiv. Inom det prioriterade området bostäder är en strategi för bostadsförsörjning under arbete. Trots att fler bostäder planeras för i år råder det bostadsbrist. Falköping behöver bygga 170 bostäder per år för att kunna möta identifierat behov. Kommunfullmäktiges demokratiberedning har under året arbetat för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna och öka förtroendet för den lokala demokratin. Beredningen har utifrån sitt uppdrag arbetar med att ta fram arbetsformer för medborgardialog, utvecklat kompetensutvecklingsförslag för förtroendevalda och planerat för att utreda förutsättningar för e-demokrati. Utöver detta har barn och vuxna getts inflytande vid planering av det offentliga rummet inom arbetet med att fram en ny översiktsplan. För att öka medborgarnas möjlighet att påverka har 28 möten anordnats utöver de krav på inflytande som beskrivs i plan- och bygglagen. En digital kartfunktion har införts för insamling av medborgarnas synpunkter och förslag. 6

14 Indikatorers utveckling Falköpings kommun ska bidra till en god hälsoutveckling för alla kommuninvånare Indikatorers utveckling Trend Ohälsotal 31,4 32,2 32,8 32,8 Socioekonomiska riskgrupper Allmänt hälsotillstånd /god eller mycket god hälsa(folkhälsoenkät) i.u. i.u. 72% i.u. Falköpings kommun ska öka medborgarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i kommunens verksamhet. Indikators utveckling Trend Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Synpunkts och klagomålshanteringen Falköpings kommun ska genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Indikators utveckling Trend Andel arbetslösa ungdomar (öppet arbetslösa/sökande i program med aktivitetsstöd) (Arbetsförmedlingens statistik) i.u. 17,1 (6,9/10,2) 15,2 (5,6/9,6) 16,0 (5,8/10,2) Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för fler boendemöjligheter och ett diversifierat boende Indikatorers utveckling Trend Antal nya lägenheter i flerbostadshus (kommunens statistik) Antal nya småhus (Kommunens statistik) Fastighetspriser (SCB) Ohälsotal Ohälsotalet beskriver antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskadesjuk-, rehabiliteringspenning samt sjuk- eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Ohälsotalet var lika högt som föregående år och pekar mot en fortsatt negativ trend. Ohälsotalet i Falköping ligger högre än Västra Götalands län och riket även om det generellt har skett samma negativ förändring såväl regionalt som nationellt. Det går att dra slutsatsen att Falköping följer den nationella utvecklingen gällande ohälsotalet, om än med något högre utfall. 7

15 Socioekonomiska riskgrupper Indikatorn är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 10 en relativt hög risk. Indikatorn 5 visar att Falköpings kommun har en förhöjd risk för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner. Falköping har en hög andel barn som växer upp i familjer som är beroende av försörjningsstöd, men andelen har minskat något de senaste åren. Allmänt hälsotillstånd Hälsa på lika villkor är en urvalsundersökning där befolkningen tillfrågas om sin hälsa för att ge en bild av hela befolkningens hälsa. Resultatet från år 2015 visar att 72 procent i Falköpings kommun upplever ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Kvinnor ligger lägre (68 procent) och männen upplever sin hälsa mer positiv (76 procent). Resultatet är nästintill identiskt med föregående mätning år 2011 och gentemot snittet i Västra Götaland. Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande resultatet för hur medborgare upplever sina möjligheter till inflytande hade år 2016 indexvärdet 42, vilket är två enheter högre än föregående år och något högre än rikssnittet. Sedan år 2010 har resultatet hamnat mellan 35 och 42. Index över 40 är enligt SCB (statistiska centralbyrån) godkänt men Falköping ligger i nederkant. Medborgares upplevelse av inflytande över kommunens politik och verksamhet är relativt låg såväl nationellt som lokalt. Enligt undersökningen kan indexet höjas genom att arbeta med invånarnas möjligheter att påverka och känna förtroende för att kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Det finns en förväntan hos medborgaren att få vara med och påverka som inte tillgodoses. För att kommuner framledes ska få stärkt förtroende visar forskningen att medborgardialoger behöver utvecklas. Forskningen pekar också på att det är viktigt att formulera mål kring social hållbarhet utifrån de lokala förutsättningarna för att skapa goda livsvillkor för Falköpingsborna, enligt Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet. Synpunkt- och klagomålshanteringen Lika viktigt som det är att ge information utåt till kommuninvånarna är det att lyssna till invånarnas synpunkter, klagomål och beröm. Det är viktiga förutsättningar för att förbättra kommunens service. Antal registrerade ärenden i synpunkts- och klagomålssystemet minskade år 2016 till 308 stycken vilket ger kommunen ett sämre underlag att utveckla utifrån. Strävan är att invånarnas synpunkter, klagomål och beröm ska öka. Andel arbetslösa ungdomar I tre års tid har andelen arbetslösa ungdomar legat på ungefär samma nivå. Cirka två tredjedelar av de arbetssökande är i något program med aktivitetsstöd. Det går att urskilja att det råder en avvikande hög arbetslöshet för utsatta så som utrikesfödda och personer med funktionsvariationer. Nya småhus och nya lägenheter Under år 2016 beviljades bygglov för 31 nya småhus och 59 nya lägenheter i flerbostadshus. Antalet handlar enbart om beviljade bygglov och inte om färdigställande. Utfallet visade på en kraftig ökning för byggande av lägenheter i flerbostadshus gentemot samma period förra året. Utfallet kan också sättas i relation till att förslaget till strategi för bostadsförsörjning visar att kommunen behöver öka med 170 lägenheter per år för att möta behov. 8

16 Det finns en målkonflikt mellan bostadsförsörjning som bidrar till ett socialt hållbart Falköping och ett bostadsbygge som skapar ett attraktivt Falköping. I Falköpings tätort, likt många andra städer finns det segregerade bostadsområden med stora skillnader i socioekonomisk status. Här synliggörs vikten av att planera och bygga en inkluderande stad med blandad bebyggelse för ett socialt hållbart samhälle och samtidigt möta den efterfrågan och den attraktivitet som eftersträvas i Falköpings kommun. Fastighetspriser Fastighetspriserna steg under år 2016 med cirka 16 procent jämfört med föregående år och snittet var kronor att jämföra med år Motsvarande ökning för riket var cirka 8 procent. Valdeltagande Indikator valdeltagande mäts vart fjärde år. Valdeltagandet i det senaste riksdagsvalet uppgick till 87,2 procent, vilket innebar en ökning från valet år 2010 med 2,5procent. Ökningen från valet år 2006 var 4,5 procent. Intentionen att ha en indikator gällande Falköpings kommun ska bidra till ett rikt och aktivt civilsamhälle har inte slutförts. Istället följs processen på andra sätt. Bland annat har Sports for you startats i samarbete med Västergötlands idrottsförbund för att möjliggöra för fler att delta i föreningslivet. Indikator för medborgardialog har arbetats fram under året och kommer finnas med i nästa årsredovisning. Bedömning av måluppfyllelse Under året har kommunstyrelsen arbetat tillsammans med nämnderna för att stärka styrning och skapa bättre förutsättningar för arbetet mot målet. Utvecklingsarbeten är initierade inom prioriterade områden men arbetet kräver långsiktighet för att nå resultat. I den övergripande analysen framkommer att de underlag som finns att tillgå visar på olika resultat. Det är första gången målområdet följs upp vilket medför att det ännu inte finns någon trend även om enskilda indikatorer kan visa på tendenser. Den sammantagna bedömningen är en godtagbar måluppfyllelse. Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse X Mindre god måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden Ett socialt hållbart Falköping är ett stort och brett målområde med spännvidd mellan olika delar vilket försvårar möjligheten att fånga en helhet. Även framåt behövs ett intensivt förbättringsarbete med insatser som syftar till en förståelse för den helhet vi verkar i och en stärkt styrkedja genom en förbättrad planering av verksamheten med en ökad delaktighet från förvaltningens medarbetare och medborgarna. Det handlar om att skapa förhållningssätt och arbetsformer som kan möta de utmaningar som kommunen redan har och står inför i strävan att bli ett Falköping som arbetar tillsammans för falköpingsbons bästa. Kommunen behöver fortsätta att utvecklas till en modern organisation med nya arbetssätt. 9

17 Öka invånarnas möjligheter att påverka Stärkt samverkan med civilsamhället öka och utveckla samverkan med föreningar, organisationer och nätverk Formera samverkan för att fånga upp barn och unga i riskzon Stärka styrkedjan mellan politik och tjänstemän så att rollerna tydliggörs och ansvariga får den insyn som krävs samt utveckla övergripande arbete med strukturer för att följa upp målområdet Samordna undersökningar som underlag för mer övergripande kartläggningar och analyser Stärkt kommunikation till nyanlända och utrikesfödda gällande kommunens service Förutsättningar behöver skapas för att Organisation Resurser Kompetens i högre grad hållbarhetspröva social hållbarhet inför beslut i högre grad fördela resurser efter socioekonomi och övriga förutsättningar öka medvetenheten om diskrimineringsgrunderna hos all personal 10

18 Mål 2 Ett attraktivare Falköping Det är många faktorer som bidrar till att skapa en kommun som är attraktiv att bo, verka och leva i för medborgare och besökare. Under år 2016 har olika insatser för att få fler bostäder kommit igång, handelsplatser har utvecklats, infrastrukturen har stärkts och Falköping som turistort har nått nya rekordsiffror. I målet betonas att hela kommunen ska vara attraktiv vilket ska möjliggöra ett attraktivt boende i såväl stad som på landsbygd genom infrastruktur, bredband, kommunikationer, vatten- och avloppsföreningar med mera. Under året har insatser genomförts och utveckling sker som bidrar till ökad attraktivitet. I den senaste mätningen fram-kom att tillgången till bredband ökat till 56 procent vilket är en ökning på 13 procent. Infrastruktur är en viktig del i att öka Falköpings attraktivitet. Satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykelvägar har gjorts. Nämnas kan att nya cykelbanor byggs i Broddetorp och kommunal service finns på många platser i kommunen även om kommunen är stor till ytan. Under målet beskrivs att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka. Falköpings station är i dag den femte största stationen i Västra Götalandsregionen sett till antalet resande. Falköpings kommun strävar också efter att främja cyklingen vilket medfört att det pågår utbyggnad av nya cykelvägar. Under året har även en förtätningsstudie påbörjats för att bygga attraktivt, hållbart och effektivt nyttja befintlig service samt infrastruktur. Det finns en målkonflikt mellan bostadsförsörjning som bidrar till ett socialt hållbart Falköping och ett bostadsbygge som skapar ett attraktivt Falköping. I Falköpings tätort, likt många andra städer finns det segregerade bostadsområden med stora skillnader i socioekonomisk status. Därav vikten att planera och bygga en inkluderande stad med blandad bebyggelse för ett socialt hållbart samhälle och samtidigt möta den efterfrågan och den attraktivitet som eftersträvas i Falköpings kommun. Indikatorers utveckling Falköping ska stärkas som handelsort Indikatorers utveckling Trend Handelsindex - index för sällanköpshandeln i.u. Handelsindex index för dagligvaror i.u. Falköpings kommun ska utveckla infrastrukturen och förbättra de hållbara kommunikationerna Indikatorers utveckling Trend Resande med stadstrafiken Inpendlare över kommungränser Utpendlare över kommungränser i.u. i.u. Nöjdhet med kommunikationer Andel med tillgång till bredband 37,5% 43,13% 56,5% i.u. Näringslivets nöjdhet med bredbandstillgång (Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet) 3,86 3,85 3,86 3,97 11

19 Falköpings kommun ska bidra till att minska negativ miljöpåverkan Indikatorers utveckling Trend Utsläpp av koldioxid per invånare (kg) i.u. i.u. Andel lokalproducerad energi i.u. i.u. Energianvändning per invånare (kwh) i.u. i.u. Falköpings kommun bidrar till medborgarnas förutsättningar för att skapa sig det goda livet i Falköping Indikatorers utveckling Trend SCB:s medborgarundersökning (Har du varit delaktig i samhällsutvecklingen för att skapa det goda livet?) i.u. 21% ja 15% ja 23 % ja Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning) Befolkningsutveckling i procentuell ökning (SCB) ,9 0,6 1,0 0,9 Handelsindex Handelsindex mäter utvecklingen av sällanköp och dagligvaror i Falköping. Senast redovisat utfall finns för år 2015 och visade på en liten nedgång av sällanköpsindexet och liten ökning på index för dagligvaror. Analys av utfall pekar på att de etableringar som gjorts ännu inte haft genomslag i mätningar. Resande med stadstrafiken Resandet med stadstrafiken har ökat kontinuerligt sedan introduktionen av det nya linjenätet år 2011 och ökningen i antalet resande var under år 2016 över 10 procent. Inpendlare över kommungränser och utpendlare över kommungränser Statistiken avser förvärvsarbetande pendlare som är 16 år och äldre samt pendlar över kommungräns och senaste statistiken avser år Både antalet in- och utpendlingar ökar för varje år i redovisad tidsperiod. Eftersom antalet inpendlingar till kommunen är färre än antalet utpendlingar från kommunen är nettopendlingen genomgående negativ för redovisade år. Nöjdhet med kommunikationerna Enligt medborgarundersökningen är betygsindex för nöjdhet med kommunikationer 66 år 2016, vilket är ett mycket bra resultat. Andel med tillgång till bredband Falköping har tagit ett stort kliv uppåt på ett år. Från 43 procent till 56 procent. Näringslivets nöjdhet med bredbandstillgång Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och IT-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Välfungerande tele- och IT-nät är en förutsättning. Betyg sätts på en skala mellan 1 = dåligt och 6 = utmärkt. Positiv andel är betyg 4 (bra) eller högre. Falköping hamnar på 3,97 vilket får betraktas som godkänt. Dessutom är det en förbättring mot föregående år. 12

20 Utsläpp av koldioxid Indikatorn om koldioxidutsläpp beskriver den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären som följd av energianvändning/ eldning av bränslen. Indikatorn redovisas som utsläpp per invånare. Indata kommer från Sveriges nationella emissionsdatabas, RUS, som utges årligen med en eftersläpning på två år. Detta betyder att det finns data fram till år 2014 då nivån visade på 3185 kilo per invånare. Med det föreslagna målet från Miljömålsberedningen till år 2045 ska nivån ner under kilo per person. Jämförelse mellan åren visar att koldioxidutsläppen stadigt minskar men att utvecklingen går för långsamt gentemot Miljömålsberedningens mål. Transporter utgör en stor och ökande andel av kommunens totala energianvändning. Andel lokalproducerad energi Andelen lokalt producerad förnybar energi har under fyra års tid legat på cirka en fjärdedel av produktionen över året, men vid senaste mätningen närmade det sig en tredjedel av all produktion. Produktionen utgörs av vindkraft, vattenkraft och fjärrvärmeproduktion, samt en viss del biogas och deponi gas som inte redovisas i statistiken. En blåsig dag är Falköping självförsörjande på lokalt producerad förnybar energi. Uppgifter för år 2015 är ej tillgängliga vad gäller egen producerad vindkraft. Energianvändningen per invånare (kwh) Totalt har energianvändningen minskat mellan de två senaste mätningarna. En minskning på 17 procent vilket får anses vara mycket positivt. Nöjd-Region-Index att leva och bo i Falköping Falköpings kommun fick klart godkänt av medborgarna när det gäller en kommun att leva och bo i enligt SCB:s medborgarundersökning. Nöjd-Region-Index (NRI) var 58 för år 2016, vilket var en liten ökning jämfört med de föregående åren. Utfallet år 2016 innebar en fortsatt positiv utveckling. För Falköpings kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. Befolkningsutveckling Sedan årsskiftet har befolkningen ökat från till vilket är en ökning med 295 personer. Ökningen beror på ett positivt flyttningsöverskott på 217 personer och ett positivt födelseöverskott på 75 personer. Resvaneundersökningen beställs inte längre vilket gör att indikatorerna Andel cyklister och Upplevelse av att resa med kollektivtrafik utgår. Däremot finns andra underlag att tillgå som berör utveckling inom dessa områden. I SCB medborgarundersökning har frågan Har du varit delaktig i samhällsutvecklingen för att skapa det goda livet? ställts, men underlaget har varit svårt att analysera och frågan har tagits bort från undersökningen. Bedömning av måluppfyllelse I medborgarenkäten framkommer att Falköping upplevs som en mer attraktiv kommun att bo, leva och verka i jämfört med tidigare mätningar. Kommunikationerna är goda, andelen pendlare ökar för varje år och serviceutbudet är stort i hela kommunen. Under år 2016 har olika insatser för att få fler bostäder kommit igång, infrastrukturen har stärkts, handelsplatser har utvecklats, men utfallet i ökad handel har inte slagit igenom. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som god. Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse X Godtagbar måluppfyllelse Mindre god måluppfyllelse 13

21 Identifierade utvecklingsområden Fortsätta utveckla stads- och landsbygdsmiljöer med attraktiva offentliga miljöer och mötesplatser. Kommunen ska se till att det finns en god tillgång till en attraktiv markreserv och med färdigställda industrimarker för att ha en hög beredskap för nyetableringar och omlokaliseringar vilket är förutsättning för att kunna möta efterfrågan på marknaden. Utveckla handeln Utveckla offentliga rum. Första intrycket av Falköpings kommuns fysiska utsmyckning ska vara positiv och bidra till ett ökad intresse Fortsätta utveckla goda kommunikationer och arbeta för att förkorta restider till Göteborg Fortsatt öka besöksnäringen och antalet gästnätter Utveckla goda mötesplatser på alla kommunens orter för att stärka platsens betydelse och göra den attraktivare Utveckla, förädla och behålla kvaliteten i kommunens servicenivå En god planberedskap både för bostadsbebyggelse och utveckling och nyetablering av verksamheter Förutsättningar behöver skapas för att. Organisation Resurser Kompetens att fortsatt utveckla och behålla samarbete med näringsliv och civilsamhället att fortsatt bidra till en attraktiv utveckling i hela kommunen öka medvetenheten om ett gott bemötande 14

22 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Näringslivets utveckling är avgörande för välfärden och tillväxt sker i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett lokalt engagemang där kommunen agerar som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Därför bedrivs utvecklingsarbeten tillsammans med näringslivet och näringsklimatet mäts för att få del av näringslivets upplevelser. Under år 2016 arbetades med målet ett näringsliv som utvecklas genom förbättrat näringslivsklimat. En fortsatt positiv utveckling kan utläsas ur Svenskt näringslivs undersökning där kommunen klättrat 43 placeringar och vad gäller nyföretagande har ett trendbrott skett och antalet nya företag uppgick under år 2016 till 121 stycken. Enkät till bygglovssökande visar att 75 procent är nöjda med hantering av sitt ärende och kontakten med kommunen För att näringslivet i Falköpings kommun ska växa krävs också en god framförhållning i samhällsplaneringen. Utifrån det har en ny digital översiktsplan med medborgardialog som grund tagits fram. Nybyggnationen kring Köttorget har under året påbörjats och nästa höst står 24 lägenheter i byggnaden klara. Vidare har fler etableringar inom handeln gjorts och handelsplatser i Plantis och vid Köttorget utvecklas. Verksamheten inom Skaraborg Logistic Center är nu etablerad i Skaraborg som en logistik centrum och i det fortsatta utvecklingsarbetet är terminalbyggnaden på Marjarp viktig för att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. En satsning som möter dagens höga krav på effektiva och snabba transporter. Kommunen har bidragit till ett näringsliv som utvecklas genom kompetensförsörjning som matchar näringslivets efterfrågan. Ett aktivt samarbete mellan kommunstyrelsens näringslivsarbete och kompetens- och arbetslivsnämnden har bidragit till en god måluppfyllelse och har även legat till grund för starten av nya utbildningar under året. Samarbetet är en förutsättning för att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Det är en fortsatt god utveckling inom turistnäringen med rekordmånga gästnätter och besökare vid Trandansen. Mössebergs friluftsområde är ett prioriterat område som ska vara gratis och tillgängligt för alla. Satsningen på Mösseberg fortgår och nybyggda campingstugor och utveckling av nya skidspår ska komplettera utbudet av äventyrslekplats, djurpark, gym och promenadstråk. Sommarbussen infördes från och med år 2016 och tillgängliggör Mösseberg för fler människor. Indikatorers utveckling Falköpings kommun ska arbeta proaktivt för företagsetableringar samt utveckla entreprenörskap och nyföretagande Indikatorers utveckling Trend Antal nya företag per ,1 3,3 3,0 3,7 invånare (Nyföretagarbarometern) Antal företag i Falköpings kommun (SCB) i.u. i.u i.u. Falköpings kommun ska ha ett gott bemötande och en hög effektivitet i kontakter med näringslivet (Gäller alla nämnder följs upp av KS) Indikatorers utveckling Trend 15

23 Näringslivsklimat (SKL:s insikt) 59 i.u. 74 i.u. Falköping ska arbeta för att utveckla turistnäringen Indikatorers utveckling Trend Antal gästnätter i kommunen (HUI Research) Årlig omsättning turismen i Falköping (HUI Research) i.u. i.u. 590 miljoner i.u. Skaraborg logistic center ska vara Skaraborgs naturliga logistiknav för järnvägsrelaterade transporter och tjänster Indikatorers utveckling Trend Antal nya företag som nyttjar infrastruktur inom Skaraborg Logistic Center (Kommunens statistik) Antal nya företag per invånare Indikatorn Antal nya företag per invånare visar en ökning jämfört med förra året. År 2016 startades 121 nya företag att jämföra med året innan då 97 nya företag bildades. Det är en ökning med 24,7 procent och med det goda resultatet klättrade kommunen 32 platser i rankingen och är nu på 229 plats i landet. Kommunens agerade för att nå en förändring har resulterat i att etableringsfrekvensen ökat markant. Antal företag i Falköpings kommun Indikatorn är ny. Jämfört med ett nationellt snitt har Falköping många företag. Näringslivsklimat Arbetet med att skapa ett förbättrat företagsklimat i Falköping har gett utdelning och Falköpings kommun har succesivt förbättrat sina resultat. SKL:s senaste mätning för år 2016 har ännu inte kommit men en fortsatt positiv utveckling kan utläsas ur Svenskt näringslivs undersökning, där kommunen klättrat 43 placeringar. Vid SKL:s senaste servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag redovisade Falköping år 2015 en markant förbättring av Nöjd-Kund-Index från 59 till 74. Undersökningen visade att Falköping placerat sig på 22:a plats i Sverigerankingen. Bemötandet fick det allra högsta betyget med ett värde på 80. Bygglov stod för den största ökningen med åtta enheter. En förklaring är troligen att andelen beslut i bygglovsärenden som fattats inom fyra veckor från komplett ansökan ökar jämfört med tidigare år och år 2016 var det enbart 2 procent av tagna beslut som överskred 10-veckorsgränsen. Gästnätter År 2016 blev ett rekordår för besöksnäringen i såväl Västsverige som i Falköping. Totalt 6,5 miljoner gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i regionen vilket resulterar i en ökning med 3 procent jämfört med det tidigare rekordåret I Falköping redovisades gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (HSV) och det är högsta antalet sedan år Totalt ökade antalet gästnätter i Falköping med cirka 3 procent vilket motsvarar cirka gästnätter i absoluta tal att jämföra med Skaraborg som har en negativ gästnattsutveckling på cirka -4 procent. I Falköping är det den utländska turismen som bidrog till tillväxten under år 2016 och de utländska övernattningarna ökade med nästan 25 procent. 16

24 En indikator visar att antalet lägerbesökare inom kommunens lokaler minskat samtidigt som indikatorn för antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem når rekordresultat för andra året i rad. Här vore intressant att vidare undersöka närmare om en förskjutning av boenden från kommunens lokaler vid lägerverksamhet skett eller det är andra faktorer som påverkar resultatet. Årlig omsättning turismen i Falköping Enligt SCB omsatte turismen i Falköpings kommun totalt cirka 590 miljoner kronor år 2015, vilket motsvarar 3,6 procent av den totala omsättningen i kommunen. Turismens bidrag till kommunens BRP uppgick till 180 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av kommunens totala BRP. Omräknat i sysselsättning motsvarar det cirka 440 årsverken. Antal företag som utnyttjar infrastruktur inom Skaraborg Logistic Under året har ett nytt företag tillkommit så verksamheten fortsätter växa. Indikatorn logistikutveckling har utgått, men en strategi har tagits fram och nedan finns andra underlag att tillgå som berör utveckling inom detta område. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen för ett näringsliv som utvecklas visar en fortsatt positiv utveckling av näringslivsklimatet. Kommunstyrelsen upplevs som en god samarbetspartner och har tillsammans med näringslivet stärkt attraktiviteten. Ett näringsliv i samverkan har lockat rekordmånga turister och besökare. Nyföretagandet är på frammarsch och under året har nyetableringar möjliggjorts genom ett mer uppsökande arbetssätt. Den planerade nya terminalbyggnaden på Marjarps logistikområde kommer att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Det är en fortsatt positiv utveckling av näringslivsklimatet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som mycket god. Mycket god måluppfyllelse X God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Mindre god måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden Ett bra företagsklimat med ett gott bemötande ska fortsätta utvecklas för att skapa möjlighet för företag att starta, växa och anställa fler vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden. Genom att möta företag med tillgänglighet, god service, rättsäkert agerande ska företag ska välja att etablera sig i Falköping. Företag vittnar om svårigheten att hitta rätt kompetens så matchning mellan arbetssökande och lediga jobb behöver fortsatt stärkas genom ett utvecklat samarbete med näringsliv, arbetsförmedling, utbildningsförvaltningar och övriga aktörer. Utveckla komplementaritet i regional samverkan inom fler områden Bidra till att fler företag bildas och att arbetstillfällen ökar Stärka företagens kompetensförsörjning genom matchning Fortsatt utveckla näringsklimat och bemötande Utveckla god planberedskap då det råder viss brist på etableringsklara tomter Förutsättningar behöver skapas för att. Organisation Resurser Kompetens behålla och stärka samverkan med näringsliv att samordna kommunens aktiviteter och processer för att tydliggöra kommunens helhetsansvar fortsätta utveckla bemötandet vid företagskontakter 17

25 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete och skapa goda förutsättningar för att arbeta mot de övergripande målen samt visionen om det goda livet. I denna roll framträder vikten av att skapa fungerande nätverk såväl internt som externt. Utifrån denna roll har kommunstyrelsen under år 2016 tagit fram en ny verksamhetsindelning för att tydliggöra kommunstyrelsens arbete. Tidigare bestod kommunstyrelsen av sex stycken verksamheter, varav kommunledningsförvaltningen var den största där merparten av alla resurser var samlade, i den nya fördelningen har kommunstyrelsen delats upp i tre verksamheter. Ledning, styrning och verksamhetsstöd Planering och utveckling Samordning och samverkan I arbetet med målet att utveckla kvaliteten i verksamheterna har en förbättrad styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet utvecklats genom att det tagits fram styrprinciper i form av en policy och en riktlinje. Styrkedjan har stärkts och ett systematiskt arbete har bedrivits för att ta fram beslutsunderlag inför planering av verksamhet och budget. För att stärka det övergripande målarbetet har bättre förutsättningar skapats genom att samtliga chefer fått kompetenshöjande insatser och kommunövergripande introduktionsdagar har genomförts i syfte att bland annat ge nyanställda grundläggande kunskap om kommunens styrning. För att stärka samverkan och få utrymme till övergripande analyser har en analysgrupp med representanter från samtliga förvaltningar tillsatts. Personalens kompetens har en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. En grundförutsättning för att kommunen ska kunna upprätthålla en verksamhet av god kvalitet är att man kan rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens, vilket också är en utmaning då efterfrågan på personal inom flera stora yrkesgrupper ökar. Flera styrdokument har tagits fram som policy och riktlinjer för föreningsbidrag, policy för medborgardialog och en näringslivsstrategi. Noterbart är att näringslivsstrategin är framtagen genom dialog tillsammans med näringslivsråd, lokala branschorgansationer och övrigt näringsliv under företagarmöten. En kompetensförsörjningsplan har också tagits fram där syftet med planen är att kartlägga nuläget, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning samt öka samverkan såväl internt som externt. Styrdokument är ett vanligt styrmedel. Utvärdering visar att de intentioner som skrivits fram utifrån politiska beslut inte får fullt genomslag i verksamheterna. Goda ställtider och goda effektiva rutiner är kvalitetsfaktorer. Den tid som löper från det att en bygglovsansökan lämnas till kommunen till dess att den är komplett har förkortats. När bygglovshandlingarna varit kompletta har 90 procent av dem som sökt bygglov fått besked inom fyra veckor att jämföra med statens gräns på tio veckor. Kommunens gemensamma synpunkthantering stödjer nämnderna i dialog och uppföljningsarbete. Hanteringen fungerar, men analys och kategorisering avseende orsaker kan förbättras för att tydligare visa vilka åtgärder kommunen behöver vidta. Införande av e-tjänst för hantering av ekonomisk ersättning för förtroendevalda är genomförd och upphandling av e-arkiv har påbörjats i samarbete med Tidaholms kommun. Utbildningar om allmänna handlingar, sekretess, kommunallagen och dokumenthanteringar har genomförts för alla förvaltningar. Det systematiska miljöarbetet internt är avgörande för att minska kommunens miljöpåverkan och i kommunens roll som föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Under år 2016 har arbetet påbörjats med att ta fram ett system för hållbarhetsprövning av beslut och ett system för hållbarhetsledning som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. 18

26 Indikatorers utveckling Arbetsmiljön i Falköpings kommun ska fortsatt förbättras Indikatorers utveckling Trend Nöjd medarbetarindex 67 i.u. 69 i.u. Kommunens medarbetarenkät vartannat år) Andel medarbetare som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare (Kommunens medarbetarenkät vartannat år) 3,6 i.u. 3,8 i.u. Kommunens medarbetare ska ha ett förhållningssätt som genomsyras av vår värdegrund Indikatorers utveckling Trend Medarbetarenkät andel som arbetat med i.u. i.u. 75 i.u. kommunens värdegrund Medborgarundersökning andel medborgare i.u som känner till att kommunen arbetar med sin värdegrund (SCB:s medborgarundersökning) Nöjd-Medborgar-Index bemötande och tillgänglighet (SCB:s medborgarundersökning) Den negativa miljöpåverkan från kommunens verksamheter ska minska (Gäller alla nämnder, följs upp av KS) Indikatorers utveckling Trend Andel miljöbilar av kommunens fordon i.u. 54,7 50,5 49,6 (Kommunens statistik) Andel biogasfordon av kommunens fordon (Kommunens statistik) i.u. i.u. 9,3 9,5 Kommunen ska säkerställas hållbar kompetensförsörjning för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål Indikatorers utveckling Trend Antal sökande per tjänst (Kommunens , 4 statistik) Antal byten i arbetsbytarbanken (Kommunens statistik) Andel heltidsanställda i kommunens verksamhet (Kommunens statistik) 62,9 67,4 75,4 86 Den totala IT-kvaliteten ska upplevas som god i Falköpings kommun Indikators utveckling Trend Andel anställda som minst upplever att den totala IT-kvalitén är god. (Kommunens enkätundersökning vartannat år) 96% i.u. 96% i.u. 19

27 Falköpings kommun ska vara drivande i utvecklingen av e-förvaltning för att öka kvaliteten och servicen i den kommunala verksamheten Indikatorers utveckling Trend Antal e-tjänster (Kommunens statistik) i.u. i.u Redovisning av genomförda e- förvaltningsprojekt (Kommunens statistik) i.u. i.u. i.u. 3 Falköpings kommun arbetar för ökad jämställdhet och mångfald som arbetsgivare Indikatorers utveckling Trend Andel osakliga löneskillnader baserade på i.u kön (Kommunens statistik) Medarbetare som bedömer olikheter (mångfald) som en tillgång på arbetsplatsen skala 1-5 (Kommunens medarbetarundersökning) 4,2 i.u. 4,3 i.u. Förtroendevalda ska uppleva att de beslutsunderlag som levereras håller en god kvalitet Indikators utveckling Trend Enkätundersökning till de förtroendevalda nöjdhetsindex (Kommunens enkätundersökning) i.u. i.u. i.u. 82 Nöjd medarbetarindex Nöjd Medarbetarindex (NMI) baseras på tre frågor som besvaras på en 10-gradig skala. Medelvärdet för frågorna har sedan indexerats Trenden visar ett fortsatt mycket bra index. Arbetsplatserna ska fortsätta arbeta med framgångsfaktorer och utvecklingsområden utifrån medarbetarenkätens resultat för att bevara och utveckla en god arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare ligger på en stabilt hög nivå. Upplevelsen av Falköping som attraktiv arbetsgivare bedöms på en skala från ett till fem, där resultat för år 2015 ligger på 3,8, vilket var en ökning från förra mätningen år Arbetet med att vara attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling som bidrar till måluppfyllelse är fortsatt prioriterat. Att rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens är grunden för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Verksamheterna ska verka för attraktiva arbetsplatser där medarbetar- och ledarskap präglas av en vilja till god arbetsmiljö, bra arbetsklimat och utvecklande arbetsuppgifter. Andel som arbetat med kommunens värdegrund Följs upp i årlig enkät om systematisk arbetsmiljö som senast genomfördes i februari Resultatet visar att 87 procent av kommunens medarbetare har kännedom om kommunens värdegrund samt att 74,7 procent av kommunens arbetsplatser hade arbetat med den kommunövergripande värdegrunden. Det övergripande värdegrundsarbetet påbörjades under år År 2015 var första året för mätning. Under år 2016 har värdegrundsarbetet systematiskt fortlöpt i organisationen, med fokus på att dra åt samma håll för att erhålla god kvalitet, nå verksamheternas mål och samtidigt erhålla en god arbetsmiljö i kommunens 20

28 verksamheter. Förvaltningarnas ledningsgrupper, samtliga chefer och har fått utbildning och getts verktyg i det fortsatta arbetet. Andel medborgare som känner till att kommunen arbetar med sin värdegrund I medborgarenkäten ställs frågan huruvida man känner till att Falköpings kommun har en gemensam värdegrund. Det vanligaste svaret inom detta område hos respondenterna i medborgarundersökningen var i regel Ja, delvis eller Ingen åsikt. Att respondenterna svarat Ingen åsikt skulle kunna kopplas till att endast 28 procent av de tillfrågade känner till att personalen i Falköpings kommun arbetar med en gemensam värdegrund. Andel av verksamheten som är miljödiplomerad Falköpings kommun arbetar fram en ny struktur för en hållbarhetsprövning och att miljöledning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för kommunens verksamheter. Därför utgår indikatorn gällande miljödiplomering. Miljöbilar och biogasbilar Under år 2016 har andelen miljöbilar minskat med 0,9 procent. Ett fortsatt negativ trend mot året dessförinnan. Då andelen biogasfordon ökar långsamt i förhållande till de byten av fordon som sker plus att andelen miljöbilar minskar tyder på att andra prioriteringar görs. Falköpings kommun ska verka för att miljöbilar och biogas används vid transporter inom den egna organisationen samt vid de transporter som kommunen handlar upp. Vid byte av egna fordon ska gasfordon prioriteras utifrån beslut i kommunstyrelsen. Antal sökande per tjänst Antal sökande per tjänst var 11 stycken år 2015, vilket är en minskning från föregående år då antalet var 22 stycken. Trend är ett lägre antal sökande och betydligt fler annonser. Främst inom skolans verksamhet (dubbelt så många annonser som föregående år). Det är också en viss ökning av annonser inom socialförvaltningen. Det strategiska arbetet med att attrahera och rekrytera, behålla och utveckla medarbetare till yrken där stort rekryteringsbehov förutses fortsätter. Antal byten i platsbanken Antal byten i platsbanken var 30 stycken under år 2016, vilket är en minskning mot år Flest byten sker inom socialförvaltningen. Ett stort antal i arbetsbytarbanken är intresserade av administrativa tjänster. Heltidsanställda i kommunen Heltidsprojekt har fortlöpt mellan år med mål att alla, som vill, ska ha en heltidsanställning. Under år 2016 har andelen heltidsanställningar ökat vid årets slut var andelen 86 procent vilket anses vara ett gott utfall. Andel av den anställda som minst upplever att den totala IT-kvalitén är god I senaste mätningen år 2015 var det 96 procent som ansåg att IT-kvaliteten är minst godtagbar. Resultatet är i nivå med uppsatta mål och ligger också i paritet med mätningarna år 2011 och år Antal osakliga löneskillnader baserade på kön Kartläggning genomfördes i samband med lönerevisionen år Inga osakliga löneskillnader baserade på kön kunde urskiljas. Trenden visar inga osakliga löneskillnader baserade på kön kan urskiljas. 21

29 Andel medarbetare som upplever sin arbetsplats som jämställd Under år 2016 har ingen ny medarbetarundersökningen genomförts. Upplevelsen av sin arbetsplats som jämställd och som ser olikheter (mångfald) som en tillgång på arbetsplatsen mättes i medarbetarenkät (genomförs vartannat år) mättes senaste under våren Betygsskalan är 1 5. Trenden visar ett stabilt högt resultat. Det är dock angeläget att fortsatt fokusera på jämställdhets- och mångfaldsfrågor på arbetsplatserna och att utbildning och verktyg ges för detta arbete. Enkätundersökning till de förtroendevalda Undersökningen utgår från en enkät där förtroendevalda svarat hur nöjda de är med tjänsteunderlag och ärendehanteringen. Index visar 82 vilket är mycket nöjd. Då enkäten genomförts för första gången går det inte att utläsa någon trend. En identifierad förbättring är att svarsfrekvensen på 37 procent behöver höjas. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen visar på både negativa och positiva trender. Medborgare förefallar sammantaget få en ökad nöjdhet med kommunernas verksamhet och e-tjänster har stärkt tillgängligheten samtidigt som personalrekrytering är en utmaning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som godtagbar. Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse X Mindre god måluppfyllelse Identifierade utvecklingsområden I framtiden behöver kommunstyrelsen verka för att utveckla strategisk samverkan i Skaraborg kring gemensamma framtidsfrågor. Det handlar om att skapa förhållningssätt och arbetsformer som kan möta de utmaningar som kommunerna har och står inför i strävan att bli kommuner som arbetar tillsammans för medborgarnas bästa. Även framåt behövs ett intensivt förbättringsarbete med insatser som syftar till att bygga en förståelse inom organisationen för helheten. Genom en förbättrad planering av verksamheten med en ökad delaktighet från medarbetare och medborgare ska styrkedjan mellan verksamhetsidén och målen stärkas. Analys och uppföljning behöver tydligare planeras in när uppdrag ges och när styrdokumentet skrivs fram för att bättre säkerställa processen. De styrdokument som tagits fram behöver implementeras och följas i planering och uppföljningsprocesser för att nå avsedd effekt. Ett utvecklingsarbete som påbörjats, men som behöver få större genomslag, är att skapa en fungerande styrning med mått och indikatorer som starkare kopplas till de övergripande målen utifrån en helhetsbedömning. Mått och indikatorer ska fortsätta ses över för att kunna utgöra bättre underlag vid bedömning. De indikatorer som kräver mer tvärsektoriellt arbetssätt utanför vår organisation behöver kompletteras med mått på hur förutsättningar skapas och mått på hur kommunens eget uppdrag genomförs. Falköpings kommun ska fortsatt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med god kvalitet och bra arbetsmiljö i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning där medborgarnas behov kan mötas. Kommunstyrelsen ska fortsätta samarbeta med barn- och utbildningsnämnden och kompetens- och arbetslivsnämnden samt externa utbildningsanordningar för att möta upp och matcha. För att kunna säkerställa kompetens gällande lagrummet behövs utvecklingsinsatser och information inom kommunstyrelsens identifierade utvecklingsområden utifrån utförd 22

30 internkontroll, såsom dokumenthantering, följsamhet till personuppgiftslagen och den kommande dataskyddsförordningen, ärenderegistrering samt efterlevnaden i organisationen av antagna styrdokument. Strategisk samverkan i Skaraborg kring gemensamma framtidsfrågor Digitalisering ska användas som nyckel för att hitta effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom välfärden Stads- och landsbygdsplanering för attraktiva offentliga miljöer och mötesplatser Fokus på miljöstrategiskt arbete utifrån globala och nationella mål Skapa förutsättning för och mäta nya typer av arbetstillfällen/branscher Fortsatt värdegrundsarbete med fokus på bemötande gentemot medborgare och andra målgrupper som näringsliv. Att stärka kommunens kompetensförsörjning genom att rekrytera och behålla och utveckla medarbetare med god kompetens Kommunens verksamheter ska höja sin kvalitet genom att ta tillvara forskning och beprövad erfarenhet Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt stärkas för att utveckla tillförlitliga underlag för bedömning av måluppfyllelse. Ta fram ett system för hållbarprövning av uppföljning och beslut som mer övergripande kan bedöma miljötrender Förutsättningar behöver skapas för att. Organisation Resurser Kompetens utveckla samsyn och tillit i styrkedja i det systematiska kvalitetsarbetet i högre grad fördela resurser efter socioekonomi och övriga förutsättningar utveckla introduktionen för nyanställda och hitta nya grepp för att behålla och utveckla personal 23

31 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 25 Dnr 2017/ Falköpings kommuns årsredovisning för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys för Falköpings kommun för år 2016 fastställs. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att taxeregleringsfonden för VA-verksamheten fastställs till kronor per den 31 december Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 2016 års resultat balanseras i eget kapital. Bakgrund Ekonomiavdelningen har upprättat årsredovisning för år 2016 för Falköpings kommun. Resultatet blev positivt och uppgår till kronor. Balanskravet är därmed uppfyllt. Det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning uppnåddes för år 2016 med god marginal. Mot bakgrund av detta bedöms målet för god ekonomisk hushållning, ur ett finansiellt perspektiv, vara uppfyllt i Falköpings kommun. Alla nämnder förutom barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden uppvisade positiva budgetavvikelser. Kultur- och fritidsnämndens hade en mindre avvikelse på grund av ökade personalkostnader. Den huvudsakliga anledningen till barn- och utbildningsnämndens underskott var kostnader för hyra av moduler i samband med ombyggnad av en förskola samt utebliven prestationsbaserad ersättning för mottagningsenheter, pedagogtjänster, utökning av hälsokonsulenter och förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram som erhölls under år 2015 men inte i år. Etableringsersättningen för nyanlända har minskat under år Måluppfyllelse Falköpings kommun hade fyra mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen om det goda livet. De fyra målen är följande: ett socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och kvalitén inom verksamheten ska öka. Uppföljning av målen har skett mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Under respektive övergripande mål redovisas uppföljning av indikatorerna och en samlad bedömning. Sammanfattningsvis bedöms Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

32 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) måluppfyllelsen för ett av målen som mycket god, två mål som god och ett mål som godtagbart. Till årsredovisningen bifogas tekniska nämndens slutredovisning av fem stycken större byggnads- och anläggningsprojekt (över 5 miljoner kronor). Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 mars 2017, har utarbetats av tillförordnad ekonomichef Kenneth Österberg. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Falköpings kommuns årsredovisning för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys för Falköpings kommun för år 2016 fastställs. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att taxeregleringsfonden för VA-verksamheten fastställs till kronor per den 31 december Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 2016 års resultat balanseras i eget kapital. Bakgrund Ekonomiavdelningen har upprättat årsredovisning för år 2016 för Falköpings kommun. Resultatet blev positivt och uppgår till kronor. Balanskravet är därmed uppfyllt. Det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning uppnåddes för år 2016 med god marginal. Mot bakgrund av detta bedöms målet för god ekonomisk hushållning, ur ett finansiellt perspektiv, vara uppfyllt i Falköpings kommun. Alla nämnder förutom barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden uppvisade positiva budgetavvikelser. Kultur- och fritidsnämndens hade en mindre avvikelse på grund av ökade personalkostnader. Den huvudsakliga anledningen till barn- och utbildningsnämndens underskott var kostnader för hyra av moduler i samband med ombyggnad av en förskola samt utebliven prestationsbaserad ersättning för mottagningsenheter, pedagogtjänster, utökning av hälsokonsulenter och förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram som erhölls under år 2015 men inte i år. Etableringsersättningen för nyanlända har minskat under år Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Kenneth Österberg Controller kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

35 2(2) Måluppfyllelse Falköpings kommun hade fyra mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen om det goda livet. De fyra målen är följande: ett socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas och kvalitén inom verksamheten ska öka. Uppföljning av målen har skett mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Under respektive övergripande mål redovisas uppföljning av indikatorerna och en samlad bedömning. Sammanfattningsvis bedöms måluppfyllelsen för ett av målen som mycket god, två mål som god och ett mål som godtagbart. Till årsredovisningen bifogas tekniska nämndens slutredovisning av fem stycken större byggnads- och anläggningsprojekt (över 5 miljoner kronor). Kenneth Österberg Tf Ekonomichef

36 Årsredovisning 2016 ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 1

37 INNEHÅLL 2016 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 INLEDNING ORGANISATION 4 KOMMUNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER 5 OMVÄRLDSANALYS 6 MÅLUPPFYLLELSE 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL ANALYS 22 PERSONALREDOVISNING 25 FRAMTIDSBEDÖMNING 29 DRIFTREDOVISNING 30 INVESTERINGSREDOVISNING 34 FINANSIERINGSANALYS 36 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING 37 BALANSRÄKNING 40 NOTFÖRTECKNING 43 REDOVISNINGSPRINCIPER 48 FINANSIELL RAPPORT 48 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNENS VERKSAMHETER 50 Verksamhet, ekonomi, årets händelser, verksamhetsanalys och framtid KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM 93 HÅLLBARHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNING 95 REDOVISNING AV UPPDRAG REDOVISNING AV UPPDRAG 103 KOMPLETTERANDE INFORMATION TIO ÅR I SAMMANDRAG 104 EKONOMISKA BEGREPP 105 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE 106 Falköpings kommun falkoping.se Grafisk form: Smart Design & Illustration AB Tryck: Strokirk Landströms Tryckeri Omslagsbild: Ekman Winroth AB 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

38 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2016 har varit ännu ett framgångsrikt år för Falköpings kommun. Den utveckling som började 2015 fortsatte. Tack vare alla engagerade medarbetare, alla kreativa medborgare och alla skickliga företagare har det skapats en stor framtidstro. Plus på 60 miljoner Vi kan se tillbaka på ett år där kommunen gjorde ett överskott på 60 miljoner kronor. Ett överskott som ger oss styrka inför framtiden och med råge klarar vårt regelverk för god ekonomisk hushållning. Detta ger oss än större möjligheter att möta de stora behov vi har i framtiden bland annat inom skolans område. Ett växande näringsliv och förbättrat näringslivsklimat Nyföretagandet ökade med 25 % vilket är mycket glädjande. Vår placering på svenskt näringslivs ranking steg också betydligt helt i linje med den strategi som vi lagt upp. Nya byggnationer sker hela tiden. De nya stugorna som under året invigdes på Mössebergs Camping kommer hjälpa till att höja våra redan höga siffror när det gäller antalet gästnätter. Arbetet med att bygga om Plantis är påbörjat och nya bostäder byggs i anslutning till centrum. Utmaningar inför framtiden Målet med ett socialt hållbart Falköping måste gälla alla invånare. Att pressa tillbaka arbetslösheten, få fler elever att klara godkända betyg och att alla som behöver en bostad får möjlighet till det, är några av de utmaningar vi står inför. Framtidstron är stor Falköping är en attraktiv kommun att leva och bo i. Framtidstron är stark, vår befolkning ökar och antalet besökare likaså. Min vision för framtidens Falköping är att fler ska få det bättre och att fler ska omfattas av visionen Det goda livet. Falköping mars 2017 Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 3

39 INLEDNING ORGANISATION Organisation Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter i Falköping AB Falbygdens Bredband AB KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valberedningen Demokratiberedningen Ekehagens forntidsby AB Socialnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Kompetensoch arbetslivsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Kulturoch fritidsnämnden Överförmyndare Arbetsutskottet Personalutskottet Mångfaldsutskottet KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Skaraborgs kommunalförbund Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Skövde, Skara, Hjo, Karlsborg, Töreboda, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) Skövde, Karlsborg, Hjo, Tibro och Falköping Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skövde, Skara och Falköping 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

40 KOMMUNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER INLEDNING Kommunens intäkter och kostnader VAR KOM PENGARNA IFRÅN? Den största andelen av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 55 %. 22 % kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 9 % av kommunens intäkter var avgifter gällande exempelvis äldreomsorg och funktionsnedsättning, vatten och avlopp, barnomsorg, Odenbadet och liknande verksamheter. 12 % utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag och bidrag från Försäkringskassan för personliga assistenter med mera. Försäljning av verksamhet stod för 2 % och skedde till andra kommuner, framför allt handlade det om gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 12 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 22 % AVGIFTER 9 % FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET OCH ÖVRIGT 2 % SKATTER 55 % HUR ANVÄNDES PENGARNA? 2016 uppgick nettokostnaderna för kommunens nämnder till drygt mnkr. Äldreomsorg och funktionsnedsättning respektive individ- och familjeomsorg tillsammans med skola och social omsorg stod totalt för 78 % av nettokostnaderna. KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 2 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 6 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 7 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 2 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING 37 % TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD 8 % BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 34 % ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 5

41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys DAGENS KOMPLEXA SAMHÄLLE Det goda livet, som är Falköpings kommuns vision, är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod eller ett givet svar för hur man ska integrera de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna i vardagen. Det pekar mot att vi istället bör se tillvaron som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Världen är i en ständig förändring som går allt snabbare. I en föränderlig värld blir samarbete och förmåga att hantera komplexitet viktigare. Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Att möta dagens komplexa frågor kring hållbar utveckling, i en snabbt föränderliga värld, kräver kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Det krävs samverkan mellan flera olika, och inte alltid tydligt sammankopplade, kunskapsområden. Det ställer även höga krav på kommunens anpassningsförmåga. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. Falköpings kommun står inför ett antal utmaningar när det kommer till att nå visionen om det goda livet och de övergripande målen. Den övergripande omvärldsanalysen pekar ut sex övergripande megatrender, urbanisering, globalisering, demografiska förändringar, individualisering, teknikutveckling och klimatförändring, som är viktiga för Falköpings kommuns möjlighet att nå vision och mål i flerårsplanen. Utifrån detta har sju utmaningar tagits fram som underlag för flerårsplanen En utmaning syftar till att lyftas och sätta riktningen för kommunens strategiska utvecklingsarbete, då det påverkar platsen Falköpings kommun inom flera områden. Identifierade utmaningar Digitalisering för en smartare välfärd Att se, öka och behålla kompetens Stärka uppföljningsarbetet utifrån helhetstänkande Möta och minska klimatförändringen Utveckla en attraktiv stadskärna och levande landsbygd Arbeta förebyggande och se mångfald som en tillgång Glokal samverkan och medskapande 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

42 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MAKROEKONOMISK UTVECKLING Ur ett konjunkturellt perspektiv är den globala världsekonomin försiktigt positiv men frågetecken finns för politik, räntor och protektionism. Trenden med ökande globalisering i världen möts av en tilltagande protektionism och populism. I USA finns en robust tillväxt och en något rörigt politik med många frågetecken men en påtaglig företagsoptimism efter presidentskiftet 8/11. I väntan på faktiska beslut, råder just nu oklarheter om omfattning, genomförande och verkningsgrad med löften om skattesänkningar, ändring av handelspolitik, införande av gränsskatt, utgiftsnedskärningar, färre regleringar, enklare skattesystem och stora infrastruktursatsningar. BNP ökade 2016 med 1,6 % och prognoserna för 2017 och 2018 är en ökning till 2,6 %. Utvecklingen av arbetsmarknaden har varit stark och arbetslösheten ligger för närvarande strax under 5 %. Styrräntan i USA är i dag 0,75 % och väntas höjas 2 ggr under 2017 och prognosen för 2017 och 2018 är en ränta på 2,0 %. Ekonomin i Kina har sedan länge balanserat mellan tillväxt och inbromsning. Flera indikatorer, såsom bilförsäljningen, konsumentförtroendet och barometrar för industrin, pekar på att tillväxten är stabil och till och med förbättras. BNP ökade 2016 med 6,7 % och prognoserna för 2017 och 2018 är 6,6 % och 6,2 %. Det är bara Indien av världens länder som har högre BNP än Kina. Styrräntan i Kina är 4,35 % och prognosen till och med 2018 är oförändrad ränta. I många tillväxtländer minskade BNP-tillväxten Av de stora länderna var läget sämst i de två råvaruexporterande länderna Ryssland och Brasilien, där prisfallet på råvaror slog hårt mot ekonomin. I och med att råvarusektorn har återhämtat sig, en ökning med 31 % 2016, väntas BNP stiga, både i Ryssland och Brasilien. För 2017 är prognosen 0,7 % för Brasilien och för ,0 %. För Ryssland är prognosen för ,0 % och för ,5 %. Polen, Ungern, Grekland och tillståndet i ländernas banker, där Italien har de största problemen. Vad gäller Brexit kommer den att inledas i mars 2017 med oklart slut. På grund av de politiska problemen inom EU är dess politiker beslutsvaga. Inte nog med detta, det kommer även att ske avgörande val inom en del länder i EU under 2017 och utgången av några av valen kan innebära ännu större problem för EU. Trots en del problem finns det även glädjeämnen inom EU och dit hör Spanien, vars ekonomi har rest sig på ett förbluffande sätt på några år. Styrräntan inom EU är 0,0 % och den väntas vara så även 2017 och BNP inom Eurozonen var ,8 % och prognosen för 2017 och 2018 var 1,8 % och 1,9 %. Tittar vi på enskilda länder inom EU är BNP följande: Tyskland 1,9 % 1,8 % 1,8 % Frankrike 1,2 % 1,2 % 1,4 % Italien 0,9 % 0,9 % 1,2 % Storbritannien 2,0 % 1,1 % 1,2 % Spanien 3,3 % 2,8 % 2,8 % Ekonomin i Sverige är urstark, vi befinner oss i en högkonjunktur. Starka statsfinanser som drivs av sysselsättningsintensiva och skattetunga sektorer. BNP för 2016 var 3,5 % och prognosen för 2017 är 3,1 % och för ,4 %. Det är få länder i världen som har lika stark BNP. Byggandet i Sverige ligger på 40-årshögsta och vi har en rekordtillväxt inom offentlig sektor. Arbetslösheten sjunker och väntas i slutet av 2018 att ligga på 6,1 %. Vi har en undervärderad krona med 5-10 % mot andra valutor som gynnar exporten, och vi kommer att ha en undervärderad krona så länge Riksbanken behåller styrräntan på minus. I Sverige har vi för närvarande en styrränta på minus 0,5 %. Prognosen är att Riksbanken höjer räntan med 0,25 % 2017 och 2x0,25 % 2018, vilket innebär att vi 2018 har en styrränta som uppgår till 0,25 % och fortsatt låg ränta. Källor: Carnegie Spänd förväntan våren 2017 Nordic Outlook februari 2017 Inom EU råder ett komplicerat samspel mellan ekonomi och politik. Konjunkturen står emot politisk oro och tillväxtbasen breddas med export/investeringar. Molnen som förmörkar ekonomin och politiken inom EU är Brexit, ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 7

43 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS ARBETSMARKNAD Optimistiska företag och hushåll driver konjunkturen Under hösten har förtroendet stigit hos näringsliv och hushåll i såväl Sverige som USA och euroområdet. Det bidrar till att högkonjunkturen i Sverige förstärks och att arbetslösheten minskar Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög. Näringslivets behov av att nyrekrytera är för närvarande stort, samtidigt som bristen på arbetskraft med rätt kompetens har ökat till nivåer som rådde före finanskrisen. Sysselsättningen ökade i Sverige under 2016 med personer, två av tre jobb att ha gick till utrikes födda. Ökningen av sysselsättningen kommer fortsätta under 2017 och 2018 med personer, men bristen på arbetskraft kan bromsa utvecklingen. Arbetslösheten hamnade på 7,0 procent i riket 2016 och beräknas sjunka något ytterligare till 6,8 procent under Sysselsättningsläget i Falköping avviker från trenden i riket då kommunen har en större andel utrikesfödda arbetslösa. Utmaningar för vår lokala arbetsmarknad Flertalet arbetsgivare inom bland annat vård och skola saknar idag utbildad personal och kan inte anställa enligt de kompetenskrav de har. Detta medför att de får anställa personer med lägre kompetens vilket påverkar servicenivån och gör att befintlig personal får arbeta mer. Industriföretagen upplever att de redan nu ser att de börjar få svårare att anställa personal med rätt kompetens. ARBETSMARKNADSLÄGET I FALKÖPING år, öppet arbetlösa (antal/procent) 718/4,6 % 644/4,1 % år i program (antal/procent) 842/5,4 % 825/5,3 % Totalt år (antal/procent) 1 560/10,0 % 1 469/9,4 % år, öppet arbetslösa (antal/procent) 110/5,8 % 107/5,6 % år i program (antal/procent) 195/10,2 % 184/9,6 % Totalt år (antal/procent) 305/16,0 % 291/15,2 % BOSTADSMARKNAD Med bostadsmarknaden avses mötet mellan bostadskonsumenternas efterfrågan på bostäder och det utbud som olika bostadsaktörer erbjuder. Bostadsmarknaden är oerhört komplex och påverkas av många olika faktorer. I Falköpings kommun är antalet bostadslägenheter totalt Av dessa finns i småhus, i flerbostadshus, 688 i specialbostäder och 289 i övriga hus. Analys Låg årlig produktionsvolym, ca 30 bostadslägenheter per år. För att klara av befolkningsutvecklingen borde produktionen ligga närmare 170 bostadslägenheter per år. Andel bostadsrätter i nyproduktionen är obefintlig och borde vara åtminstone 20 %. Mycket lågt vakanstal indikerar brist på hyresrätter. Slutsatser om efterfrågan, utbud och marknadsjämvikten i Falköpings kommun: Med en prognostiserad befolkningsökning på ca 360 personer per år måste minst 170 bostäder per år byggas för att trångboddheten inte ska öka. Eftersom 70 % av hushållen består av en eller två personer och andelen äldre (vuxna utan familj) ökar måste bostadsproduktionen i flerbostadshus inriktas på bostadsstorlekarna 2-3 r.o.k. Det finns indikationer på ett eftersatt tillgodoseende av efterfrågan på bostäder för ungdomar. Produktion av bostäder i flerbostadshus måste öka markant med ca 75 enheter per år vilket motsvarar 45 % av nyproduktionen vilket i sin tur motsvarar ca 50 % av nyproduktionen av bostäder i kommunens tätorter. Mängden nyproduktion av bostäder i småhus bör ligga på ca 95 enheter per år för att fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ska vara oförändrad mot dagsläget. Allmännyttan kan lösa delar av ökningen av flerbostadshus genom att sälja delar av befintligt bestånd och på så sätt finansiera nyproduktion, samtidigt bör allmännyttans del av bostadsbeståndet öka till ca 15 %. Det räcker inte med att det finns efterfrågan på bostäder. Efterfrågan måste mötas med ett pris som ger tillräcklig god och långsiktig avkastning. Bostadsproduktion kan i dagsläget svårligen styras till platser som inte anses marknadsmässiga. Av den anledningen bör koncentratio- 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

44 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nen på bostadsproduktion i Falköpings kommun, liksom tidigare, vara inriktad på centralorten Falköping. Detta gäller framförallt produktion av bostäder i flerbostadshus. Nyproduktion av bostadsrätter bör prioriteras och ges förtur till attraktiva lägen. Bostadsrätterna bör uppgå till åtminstone 20 % av årsproduktionen av den totala nyproduktionen av bostäder. Bostadsrätternas del av bostadsbeståndet bör öka till ca 15 %. Omsättningen av bostäder på småhus- och bostadsrättsmarknaderna måste öka. BEFOLKNINGSUTVECKLING Per den sista december 2016 uppgick folkmängden i Falköpings kommun till , varav var män och kvinnor. I förhållande till föregående år ökade folkmängden med 295 personer, motsvarande 0,9 %. ANTAL INVÅNARE Den positiva befolkningsutvecklingen fortsatte år Totalt inflyttningsöverskott uppgick till 217 stycken och födelseöverskottet till 75 stycken, vilket betyder att det föddes fler än det dog. BEFOLKNING BEFOLKNINGSUTVECKLING * ) ÅR INFLYTTADE UTFLYTTADE FÖDDA DÖDA FOLKMÄNGD * ) Eventuella differenser beror på att kategorin Justeringar inte finns redovisad ovan. I denna kategori hamnar sent inkomna befolkningsförändringar istället för under någon av ovanstående befolkningsutvecklingskategorier. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 9

45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS FLYTTNINGAR Som tidigare år var invandringsöverskottet positivt, 324 stycken. Inrikes flyttningsöverskott för 2016 var negativt och låg på Det totala flyttningsöverskottet landade, som tidigare nämnts, på 217. Fler personer flyttade således till kommunen än från den. INRIKES FLYTTNINGAR UTRIKES FLYTTNINGAR ÅLDERSFÖRDELNING 19,4 % av kommunens totala folkmängd återfanns i åldersgruppen 0 15 år. Sett till andel av folkmängd uppvisade denna åldersgrupp en ökning på 10,8 % för den senaste tioårsperioden. Motsvarande jämförelse för åldersgruppen 65 år eller äldre uppvisade en ökning på 9,4 %. Det var den största ökningen bland samtliga redovisade åldersgrupper. Även vid jämförelse med år 1968 uppvisade denna åldersgrupp den största ökningen på 31,3, %, medan övriga åldersgrupper uppvisade minskningar. ÅLDERSFÖRDELNING 1968 OCH FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

46 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 11

47 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse Det goda livet är kommunens vision om det hållbara samhället inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling ett samhälle i balans och harmoni även för kommande generationer. Det goda livet bygger på allas lika värde och samhällsaktiva invånare. I Falköping värnas livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnandet och trivseln för falköpingsborna. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål i flerårsplanen har gjorts mot de indikatorer som finns angivna för varje mål och utifrån de delmål nämnderna haft i verksamhetsplanen. Redovisning av målen presenteras på följande sidor. Först kommer en övergripande analys, sedan presenteras valda kommunikativa indikatorers trender. Färgmarkeringarna i tabellerna visar om trenden för indikatorn är positiv (grön ), negativ (röd ) eller oförändrad (orange ) i förhållande till genomsnittet för de tre föregående åren eller utifrån de tidigare värden som finns att tillgå. Därefter presenteras bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden. Kommunen har intierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i årsredovisningsprocessen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och ökad delaktighet i arbetet. 12 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

48 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över sina livsvillkor. Engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. När kommunmedborgaren får möjlighet att påverka sin egen livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för falköpingsborna. Analys och måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping är ett stort och brett målområde med spännvidd mellan olika delar vilket försvårar möjligheten att fånga en helhet. Det är första gången målområdet följs upp vilket medför att det ännu inte finns någon trend även om enskilda indikatorer kan visa på tendenser. Arbetet mot målet har under året präglats av engagemang och nyfikenhet vilket också bidragit till nya samverkansformer för att anta de stora utmaningarna. Utmaningar i form av att klyftorna växer, barnfattigdomen ökar, gapet mellan sysselsättningsgrad, bostadsbrist, sjunkande skolresultat, stort antal barn i behov av omhändertagande och minskat deltagande i föreningliv för utsatta. Politiken har utifrån nuläget prioriterat tre områden; arbete, bostad och förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid. På uppdrag av politiken har kommunens ledningsgrupp tillsatt styrgrupper för att arbeta förvaltningsövergripande med dessa prioriterade. Förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid. Arbetet med att öka ungas delaktighet har intensifierats och genomförts på ett kraftfullt sätt där nya verksamheter växt fram i form av lovsatsningen Tagga sommar/tagga lov och Unga kommunutvecklare vilket resulterat i ökad besöksantal. Ansvar och inflytande är också det område som identifierats som ett utvecklingsområde inom Barnoch utbildningsnämndens skolformer. Här har ett arbete med samsyn kring elevdemokrati startats. För att alla barn och unga ska få en meningsfull fritid har kommunen beslutat att friluftsdagar i slalombacken ska vara gratis för alla elever vilket mottagits positivt av både grund- och gymnasieskola. Effekten är att fler fått möjlighet att delta. I samverkan har insatser för att få fler att bli föreningaktiva vidtagits och idag finns möjlighet att låna sport och fritidsutrustning gratis vilket också skapar förutsättningar för fler. Inom det prioriterade området arbete har en ny arbetsmarknadsstrategi med tillhörande handlingsplan tagits fram i samverkan med Arbetsförmedlingen. Vidare har projektet Ung Arena 9.0 startats i samverkan med åtta andra Skaraborgskommuner. Projektet riktar sig mot målgruppen unga och syftet har varit att skapa en mötesplats som ska fungera som ett navigatorcentrum för att ungdomar snabbare ska komma i arbete eller studier. För att möjliggöra för fler att få en meningsfull sysselsättning har socialnämnden stärkt samverkan med flera olika verksamheter inom kommunen. Under året har brukare med funktionsnedsättning fått meningsfull sysselsättning vilket medfört att behovet av biståndsbeslutade insatser som kontaktperson och hemstöd minskat. För att få fler från försörjningsstöd till sysselsättning har också anställningar i kommunal verksamhet gjorts. Projektet Heltid till alla har haft avsedd effekt då andelen heltid ökat från 63 procent till 86 procent och möjliggjort rättigheten att kunna leva på sin lön. Trots stora insatser har kommunen avvikande hög arbetslöshet för utsatta grupper så som äldre, personer med funktionsvariationer och utrikesfödda. Däremot är bilden mer positiv för övriga. Inom det prioriterade området bostäder har en bostadsförsörjningplan tagits fram. Falköping behöver bygga 170 lägenheter per år för att kunna möta identifierat behov. Trots att fler bostäder byggs i år råder det bostadsbrist. Bostad först är en modell som ska utföras som projekt under två år i syfte att varaktigt minska antalet hemlösa trädde bosättningslagen i kraft vilket innebär att kommuner åläggs att ta emot enskilda och familjer som ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 13

49 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE anvisas från Migrationsverkets verksamheter. För Falköpings del var det 15 personer som anvisades under året. Utöver beskrivna prioriterade områden har barn och vuxna getts inflytande vid planering av det offentliga rummet. För att öka medborgarnas möjlighet att påverka har 28 möten anordnats utöver de krav på inflytande som beskrivs i plan- och bygglagen. En digital kartfunktion har införts för insamling av medborgarnas synpunkter och förslag. Medborgardialog har också genomförts vid etablering och ombyggnation av lekplatser. Bild Unga Kommunutvecklare I nämndernas redovisningar lyfts ofta trygghetsfaktorer som en viktig indikator för social hållbarhet. Att förebygga risker och samhällsskydd är en insats för att stärka tryggheten. Information och utbildningsinsatser har genomförts av Räddningstjänsten som gett goda resultat. Under året har nästan dubbelt så många tagit del av dessa utbildningar jämfört med föregående år. Verksamheten har haft fokus på barn och unga, nyanlända samt äldre. En viktig förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig nya kunskaper är att de känner sig trygga. Av gymnasieskolans elever i årskurs 2 upplever 94 % trygghet och motsvarande siffra för grundskolans åk 5 och 8 är 92 %. Resultatet är bra med tanke på att skolorna under tidsperioden har volymökat vilket lett till utmaningar med större grupper och ökad mångfald. Analys visar att personalens förhållningssätt, en förstärkt elevhälsa och ett förebyggande värdegrundsarbete har bidragit till ett relativt gott bibehållet resultat. INDIKATORERS UTVECKLING TREND Ohälsotal 31,4 32,2 32,8 32,8 (Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli) Socioekonomiska riskgrupper (SCB) Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Ohälsotal Ohälsotalet beskriver antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskadesjuk-, rehabiliteringspenning samt sjuk-/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Ohälsotalet var lika högt som föregående år och pekar mot en fortsatt negativ trend. Ohälsotalet i Falköping ligger högre än Västra Götalands län och riket även om det generellt har skett samma negativ förändring såväl regionalt som nationellt. Det går att dra slutsatsen att Falköping följer den nationella utvecklingen gällande ohälsotalet, om än med något högre utfall. Socioekonomiska riskgrupper Indikatorn är ett mått på relativ socioekonomisk status. Den socioekonomiska sorteringsnyckeln ger en indikation om den relativa risken för ekonomiskt bistånd i kommunen jämfört med landets kommuner i stort baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. För kommuner i grupp 1 indikeras en relativt låg risk och för kommuner i grupp 10 en relativt hög risk. Indikatorn 5 visar att Falköpings kommun har en förhöjd risk för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner. Försörjningsstödet ligger på en relativt konstant nivå där cirka 15 % av andelen som söker försörjningsstöd utgörs av ungdomar. Falköping har en hög andel barn som växer upp i familjer som är beroende av försörjningsstöd, men andelen har minskat något de senaste åren. Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande resultatet för hur medborgare upplever sina möjligheter till inflytande hade år 2016 indexvärdet 42, vilket är två enheter högre än föregående år och något högre än rikssnittet. Sedan 2010 har resultatet hamnat mellan 35 och 42. Index över 40 är enligt scb (sta- 14 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

50 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samlad bedömning för mål 1 I de nedbrutna nämndsmålen framkommer en hel del positiva utvecklingsområden att ta fasta på. Ungdomsinflytandet har stärkts, äldres upplevelse av trygghet visar goda resultat, behovet av biståndsbedömda insatser har minskat då fler fått meningsfull sysselsättning och tryggheten i skolan visar relativt höga resultat. MÅLBEDÖMNING NIVÅ 2016 MYCKET GOD GOD GODTAGBAR MINDRE GOD tistiska centralbyrån) godkänt men Falköping ligger i nederkant. Enligt undersökningen bör påverkan och förtroende prioriteras i syfte att höja indexet. Det innebär bland annat att arbeta med invånarnas möjligheter att påverka och huruvida invånarna känner förtroende för att kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Medborgares upplevelse av inflytande över kommunens politik och verksamhet är relativt låg i medborgarundersökning såväl nationellt som lokalt. Den finns en förväntan hos medborgaren att få vara med och påverka som inte tillgodoses. För att kommuner framledes ska få stärkt förtroende visar forskningen att medborgardialoger behöver utvecklas. Forskningen pekar också på att det är viktigt att formulera mål kring social hållbarhet utifrån de lokala förutsättningarna för att skapa goda livsvillkor för Falköpingsborna, enligt utvecklingsforskare Hans Abrahamsson. Valdeltagande Denna indikator mäts vart fjärde år. Valdeltagandet i det senaste riksdagsvalet uppgick till 87,2 %, vilket innebar en ökning från valet 2010 med 2,5 %. Ökningen från valet 2006 var 4,5 %. Nöjd medborgarindex: Det goda livet Under två har kommunen mätt indiktatorer gällande det goda livet i medborgarundersökningen. Men underlaget för att kunna göra en analys och bedömning har varit bristfälligt vilket gör att ingen bedömning av indikatorn kan göras. Indikatorn utgår i nästa flerårsplan. I den övergripande analysen framkommer att de underlag som finns att tillgå visar på olika resultat. Vad gäller de prioriterade områdena bedöms kommunen uppnå en godtagbar måluppfyllelse medan nämnders delmål och vissa indikatorer kan visa en god eller mycket god måluppfyllelse. Identifierade utvecklingsområden Forma samverkan för att att fånga upp barn och unga i riskzon Stärkt samverkan med civilsamhället öka och utveckla samverkan med föreningar, organisationer och nätverk Följa upp etiska och sociala krav i upphandlingar Stärka styrkedjan mellan politik och tjänstemän så att rollerna tydliggörs och ansvariga får den insyn som krävs Utveckla övergripande arbete med strukturer för att följa upp målområdet Samordna undersökningar som underlag för mer övergripande kartläggningar och analyser Stärka möjligheten till tidiga insatser och utveckla det kompensatoriska uppdraget inom utbildningsområdet Stärkt kommunikation till nyanlända och utrikesfödda gällande kommunens service Öka invånarnas möjligheter att påverka Vi skapar förutsättningar genom att... ORGANISATION RESURSER KOMPETENS i högre grad pröva social hållbarhet i uppföljningar och inför beslut i högre grad fördela resurser efter socioekonomi och övriga förutsättningar öka medvetenheten om diskrimineringsgrunderna hos all personal ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 15

51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 2 ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånarna, näringslivet och den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Analys och måluppfyllelse Det är många faktorer som bidrar till att skapa en kommun som är attraktiv att bo, verka och leva i för medborgare och besökare. Under 2016 har olika insatser för att få fler bostäder kommit igång, handelsplatser har utvecklats, infrastrukturen har stärkts och Falköping som turistort har nått nya rekordsiffror. Men det finns många olika delar som påverkar hur människor upplever kommunen. Beroende på livssituation kan det vara allt ifrån tillgång till slalombacke till den natt och helgomsorg som erbjuds inom förskola och som möjliggör för fler att kombinera arbete och barn. Eller så kan det vara insatser som projektet Ung omsorg som skapar mervärde i vardagen på äldreboende genom att skolungdomar i årskurs 8-9 besöker de boende på helger. För att bidra till attraktivitet eftersträvas en god kvalitet på kommunens service. I målet betonas att hela kommunen ska vara attraktiv vilket ska möjliggöra ett attraktivt boende i såväl stad som på landsbygd genom infrastruktur, bredband, kommunikationer, VA-föreningar med mera. Under året har insatser genomförts och utveckling sker som bidrar till ökad attraktivitet. I den senaste mätningen framkom att tillgången till bredband ökat till 56 procent vilket är en ökning på 13 procent. Nämnas kan också att nya cykelbanor byggs i Broddetorp och kommunal service finns på många platser i kommunen även om den är stor till ytan. Samverkan med olika aktörer i samhället är en viktig förutsättning för att öka attraktiviteten. Gemensamma kulturaktiviteter och arrangemang såsom Konstnatta, utebio, Valborgs-, Midsommar- och Nationaldagsfirande, lägerverksamhet, aktiviteter på Mösseberg samt Familjelördagar har genomförts och lockat människor vilket bidrar till ett attraktivare Falköping. Under året har en upprustning av Medborgarhuset gjorts för att fortsatt utvecklas som mötesplats. För att kunna prioritera rätt och möta människors behov behöver nätverk och möten med de som är mottagare för kommunens insatser och verksamheter stärkas. Infrastruktur är en viktig del i att öka Falköpings attraktivitet. Satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykelvägar har gjorts. Under målet beskrivs att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka. Falköpings station är i dag den femte största stationen i Västra Götalandsregionen sett till antalet resande. Även resandet med stadstrafiken har ökat kontinuerligt sedan introduktionen av det nya linjenätet år 2011 och ökningen i antalet resande under 2016 var över 10 procent. Falköpings kommun strävar också efter att främja cyklingen vilket medfört att det pågår utbyggnad av nya cykelvägar. Både Ekehagens forntidsby och Odenbadet är två värdeskapande verksamheter för invånare och turism. Ekehagen ökar antalet besökare för varje år medan Odenbadet har haft ett år med dåligt badväder under sommaren vilket gjort att antalet badande gäster gått ner. Under året har kommunen arbetat för att skapa en god struktur för att kunna ta emot och utveckla lägerverksamheten samtidigt som antalet gästnätter inom kommunala lokaler minskat under året. Arbetet är långsiktigt och effekterna av satsningen förväntas synas under FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

52 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INDIKATORERS UTVECKLING TREND Handelsindex - index för sällanköpshandeln Utsläpp av koldioxid per invånare (kg) Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning) Befolkningsutveckling i procentuell ökning 0,9 0,6 1,0 0,9 Antal nya lägenheter i flerbostadshus (Kommunens statistik) Antal nya småhus (Kommunens statistik) Nöjdhet medborgarindex idrotts och fritidsanläggningar (SCB:s medborgarundersökning) Befolkningsutveckling Sedan årsskiftet har befolkningen ökat från till vilket är en ökning med 295 personer. Ökningen beror på ett positivt flyttningsöverskott på 217 personer och ett positivt födelseöverskott på 75 personer. Nya småhus och nya lägenheter Under år 2016 beviljades bygglov för 31 nya småhus och 59 nya lägenheter i flerbostadshus. Antalet handlar enbart om beviljade bygglov och inte om färdigställande. Utfallet visade på en kraftig ökning för byggande av lägenheter i flerbostadshus gentemot samma period förra året. Utfallet kan också sättas i relation till att bostadsförsörjningsplanen visar att kommunen behöver öka med 170 lägenheter per år för att möta behov. Fastighetspriserna steg under år 2016 med cirka 16 procent jämfört med föregående år och snittet var kronor att jämföra med år Motsvarande ökning för riket var cirka 8 procent. Det finns en målkonflikt mellan bostadsförsörjning som bidrar till ett socialt hållbart Falköping och ett bostadsbygge som skapar ett attraktivt Falköping. I Falköpings tätort, likt många andra städer finns det segregerade bostadsområden med stora skillnader i socioekonomisk status. Här synliggörs vikten av att planera och bygga en inkluderande stad med blandad bebyggelse för ett socialt hållbart samhälle och samtidigt möta den efterfrågan och den attraktivitet som eftersträvas i Falköpings kommun. Nöjd-Region-Index att leva och bo i Falköping Falköpings kommun fick klart godkänt av medborgarna när det gäller en kommun att leva och bo i enligt SCB:s medborgarundersökning. Nöjd-Region-Index (NRI) var 58 för år 2016, vilket var en liten ökning jämfört med de föregående åren. Utfallet år 2016 innebar en fortsatt positiv utveckling. För Falköpings kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region- Index. Utsläpp av koldioxid Indikatorn om koldioxidutsläpp beskriver den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären som följd av energianvändning/eldning av bränslen. Indikatorn redovisas som utsläpp per invånare. Indata kommer från Sveriges nationella emissionsdatabas, RUS, som utges årligen med en eftersläpning på två år. Detta betyder att det finns data fram till år 2014 då nivån visade på kg/invånare. Med det föreslagna målet från Miljömålsberedningen till år 2045 ska nivån ner under kg per person. Jämförelse mellan åren visar att koldioxidutsläppen stadigt minskar men att utvecklingen går för långsamt gentemot Miljömålsberedningens mål. Transporter utgör en stor och ökande andel av kommunens totala energianvändning. Läs mer i Hållbarhetsredovisningen. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 17

53 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Handelsindex Redovisat handelsindex gäller för utvecklingen av sällanköp i Falköping. Senast redovisat utfall fanns för år 2015 och visade på en liten minskning på 2 enheter till 60. Analys av resultatet pekar på att de etableringar som gjorts ännu inte haft genomslag i mätningar. Nöjd-Medborgar-Index: Idrotts- och motionsanläggningar Indikatorn mäter hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun inom området idrottsoch motionsanläggningar. Frågorna rörde öppettider vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar, utrustning och skötsel av idrotts- och motionsanläggningar samt belysningen i kommunens motionsspår. Indikatorn visade en höjning från 56 år 2015 till 71 år Sett över sex år ligger indikatorn rekordhögt. Indexmåttet 71 är markant högre än genomsnittet för kommuner i samma storlek och högre än rikssnittet på 60. Av undersökningen framgår att Falköpings invånare är nöjda och näst intill mycket nöjda med verksamheten. I arbetet med fritidsanläggningar har fritidskontoret under året påbörjat implementeringen av uppgraderingen av datasystemet Interbook Go. Detta för att vikten av att digitalisera verksamheterna ökar i takt med att samhället blir mer digitalt och systemet kommer att generera smidiga lösningar och förbättringar för kund. Resvaneundersökningen beställs inte längre vilket gör att indikatorerna Andel cyklister och Upplevelse av att resa med kollektivtrafik utgår. Däremot finns andra underlag att tillgå som berör utveckling inom dessa områden. Samlad bedömning för mål 2 Generellt visar analysen att Falköping upplevs som en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Det finns ett stort utbud av idrott, kultur och fritidssysselsättningar som lockar. Kommunikationerna är goda och serviceutbudet är stort i hela kommunen. Andelen pendlare ökar för MÅLBEDÖMNING NIVÅ 2016 MYCKET GOD GOD GODTAGBAR MINDRE GOD varje år. I nämndernas redovisningar framträder bland annat rekordsiffror för turismen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som god. Identifierade utvecklingsområden Utveckla offenliga rum. Första intrycket av Falköpings kommuns fysiska utsmyckning ska vara positiv och bidra till ett ökat intresse Fortsätta utveckla goda kommunikationer och arbeta för att förkorta restider till Göteborg Fortsätta att öka besöksnäringen och antalet gästnätter samt lägerverksamheten Utveckla, förädla och behålla kvaliteten i kommunens verksamheter Utveckla goda mötesplatser på alla kommunens orter för att stärka dess betydelse och göra dem än mer attraktiva En god planberedskap både för bostadsbebyggelse och utveckling och nyetablering av verksamheter Vi skapar förutsättningar genom att... ORGANISATION RESURSER KOMPETENS fortsatt utveckla och behålla samarbete med näringsliv och civilsamhället fortsatt bidra till en attraktiv utveckling i hela kommunen öka medvetenheten om ett gott bemötande 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

54 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Utveckling sker i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och kommunen som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Analys och måluppfyllelse Näringslivets utveckling är avgörande för välfärden och tillväxt sker i ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en gemensam framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang att kommunen agerar som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Därför bedrivs utvecklingsarbetet tillsammans med näringslivet. Näringsklimatet mäts för att få del av näringslivets upplevelser. Under år 2016 arbetades med målet Ett näringsliv som utvecklas genom förbättrat näringslivsklimat. En fortsatt positiv utveckling kan utläsas ur Svenskt näringslivs undersökning där kommunen klättrat 43 placeringar i kommunrankingen. Enkät till bygglovssökande visar att 75 % är nöjda med hantering av sitt ärende och kontakten med kommunen. För att näringslivet i Falköpings kommun ska växa krävs en god framförhållning i samhällsplaneringen. Utifrån det har en ny digital översiktsplan med medborgardialog som grund tagits fram. Nybyggnationen kring Köttorget har under året påbörjats och hösten 2017 står 24 lägenheter i byggnaden klara. Vidare har fler etableringar inom handeln gjorts och handelsplatser i Plantis och vid Köttorget utvecklas. Satsningen på Skaraborgs logistik center och terminalbyggnaden på Marjarp ska skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. En satsning som möter dagens höga krav på effektiva och snabba transporter. Kommunen har bidragit till ett näringsliv som utvecklas genom kompetensförsörjning som matchar näringslivets efterfrågan. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet och Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har bidragit till Årets Företagare i Falköping 2016 utsågs i samarbete med Företagarna, under Näringslivsbanketten i november. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 19

55 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Bild från nya terminalområdet? Alt. bild från Ållebergs center? Flygbild? INDIKATORERS UTVECK- LING Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern) Antal företag i Falköpings kommun (SCB) Näringslivsklimat (SKL:s insikt) Antal gästnätter i kommunen (HUI Research) Årlig omsättning, turismen i Falköping (HUI Research) TREND 4,1 3,3 3,0 3, milj. - en god måluppfyllelse och har även legat till grund för starten av nya utbildningar under året. Samarbetet är en förutsättning för att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Inom yrkeshögskoleutbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar går 80 procent vidare till arbete efter avslutade studier. Vidare har uppdragsutbildningar gjorts för att stärka deltagares kunskaper och färdigheter och därmed höja kvaliteten i de verksamheter de arbetar. Nöjdhetsindex för uppdragsutbildningar är på 83 vilket motsvarar mycket nöjd. Samarbetet med näringslivet har också genererat nya utbildningar för framtidens behov. Nyföretagarcentrum mäter nyföretagandet och är den organisation som kommunen stödjer för att utveckla nyföretagandet genom rådgivning och utbildningsinsatser. Kommunen har under 2016 gett extra medel för att utveckla verksamheten och arbeta mer uppsökande. Under året har nyetableringar möjliggjorts och ett litet trendbrott har skett där nyföretagandet nu ökar igen. Antalet nya företag uppgick till 121 stycken vilket motsvarar 3,7 företag/1 000 invånare att jämföras med 3,0 år Turistnäringen har växt med rekordmånga gästnätter och under 2016 ökade antalet besökare vid Trandansen till Mössebergs friluftsområde är ett prioriterat område som ska vara gratis och tillgängligt för alla. Satsningen på Mösseberg fortgår och nybyggda campingstugor och utveckling av nya skidspår ska komplettera utbudet av äventyrslekplats, djurpark, utegym och promenadstråk. Sommarbussen infördes från och med år 2016 och tillgängliggör Mösseberg för fler. Nya företag Indikatorn Antal nya företag per invånare visar en ökning jämfört med förra året startades 121 nya företag att jämföra med året innan då 97 nya företag bildades. Det är en ökning med 24,7 % och med det goda resultatet klättrade kommunen 32 platser i rankingen och ligger nu på plats 229 i landet. Kommunens agerade för att nå en förändring har resulterat i att etableringsfrekvensen ökat markant. Antal företag i Falköpings kommun Indikatorn är ny. Jämfört med ett nationellt snitt har Falköping många företag. Näringslivsklimat Utifrån den strategi- och handlingsplan som upprättats för att skapa ett förbättrat företagsklimat i Falköping har kommunen succesivt förbättrat sina resultat. SKL:s senaste mätning för 2016 har ännu inte kommit men en fortsatt positiv utveckling kan utläsas ur Svenskt Näringslivs undersökning där kommunen klättrat 43 placeringar. Vid SKL:s senaste servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag redovisade Falköping 2015 en markant förbättring av Nöjd-Kund-Index från 59 till 74. Undersökningen visade att Falköping placerat sig på 22:a plats i Sverigerankingen. Bemötandet fick det allra högsta betyget med ett värde på 80. Bygglov stod för den största ökningen med åtta enheter. En förklaring är troligen att andelen beslut i bygglovsärenden som fattats inom fyra veckor från komplett ansökan ökar jämfört med tidigare år och 2016 var det enbart 2 procent av tagna beslut som överskred 10-veckorsgränsen. 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

56 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pyttlunch alt. företagsbesök? Magnus/Mia Gästnätter 2016 blev ett rekordår för besöksnäringen i såväl Västsverige som i Falköping. Totalt 6,5 miljoner gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i regionen vilket resulterat i en ökning med 3 procent jämfört med det tidigare rekordåret I Falköping redovisades gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (HSV) och det är högsta antalet sedan år Totalt ökade antalet gästnätter i Falköping med cirka 3 procent vilket motsvarar cirka gästnätter i absoluta tal att jämföra med Skaraborg som har en negativ gästnattsutveckling på cirka -4 procent. I Falköping är det den utländska turismen som bidrog till tillväxten under 2016 och de utländska övernattningarna ökade med nästan 25 procent. En indikator visar att antalet lägerbesökare inom kommunens lokaler minskat samtidigt som indikatorn för antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem når rekordresultat för andra året i rad. Här vore intressant att vidare undersöka om en förskjutning av boenden från kommunens lokaler vid lägerverksamhet skett eller om andra faktorer påverkat resultatet. Årlig omsättning turismen i Falköping Enligt SCB omsatte turismen i Falköpings kommun totalt cirka 590 miljoner kronor år 2015, vilket motsvarar 3,6 procent av den totala omsättningen i kommunen. Turismens bidrag till kommunens BRP (bruttoregionprodukt) uppgick till 180 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av kommunens totala BRP. Omräknat i sysselsättning motsvarar det cirka 440 årsverken. Indikatorn Logistikutveckling har utgått men en strategi har tagits fram och här intill finns andra underlag att tillgå som berör utveckling inom detta område. Samlad bedömning för mål 3 Måluppfyllelsen för ett näringsliv som utvecklas är mycket god. Kommunen upplevs som en god samarbetspartner och har tillsammans med näringslivet stärkt attraktiviteten. Näringslivets och Falköpings kommuns utbud av kultur och fritidsaktiviteter upplevs som gott vilket MÅLBEDÖMNING NIVÅ 2016 MYCKET GOD GOD GODTAGBAR MINDRE GOD lockar rekordmånga turister och besökare. Nyföretagandet är på frammarsch och handeln utvecklas men precis som kommunen upplever näringslivet problem med matchning i rekrytering. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som mycket god. Identifierade utvecklingsområden Utveckla komplementaritet i regional samverkan inom fler områden Bidra till att fler företag bildas och att arbetstillfällen ökar Utveckla handeln Stärka företagens kompetensförsöjning genom matchning Fortsatt utveckla näringsklimat och bemötande Utveckla lägerverksamhet och turismnäring i samverkan Vi skapar förutsättningar genom att... ORGANISATION RESURSER KOMPETENS behålla och stärka samverkan med näringsliv samordna kommunens aktiviteter och processer för tydliggöra kommunens helhetsansvar fortsätta utveckla bemötandet vid företagskontakter ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 21

57 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 4 KVALITETEN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA Falköpings kommun är till för falköpingsborna. Kommunens uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. En god kvalitet i kommunens verksamhet innebär att kommunen ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå uppställda mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar.viktigaste resursen i kvalitetsarbetet är medarbetarna, deras kompetenser och kunskaper. Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Analys och måluppfyllelse Många av kommunens verksamheter når goda resultat i brukarundersökningar, elev- och föräldraenkäter. Medborgarundersökningen visar på en positiv trend inom alla områden. Sammantaget visar nämnderna styrka gällande bemötande, trygghet och trivsel. Här redovisas generellt höga resultat. Företagarna upplever ett förbättrat bemötande, elever och vårdnadshavare upplever generellt ett gott bemötande och andelen äldre som är nöjda med äldreomsorgen är högre än i riket och länet.vad gäller de äldre kan kommunen se att det finns ett samband mellan trygghet och medinflytande genom brukarråd. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Sammantaget framträder inget tydligt utfall utan jämförelse med riket visar att olika områden får skilda värden. Personalens kompetens har en avgörande betydelse för att verksamhetens kvalitet. En grundförutsättning för att kommunen ska kunna upprätthålla en verksamhet av god kvalitet är att man kan rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens, vilket också är en utmaning då efterfrågan på personal inom flera stora yrkesgrupper ökar. Rekryteringssituationen har blivit mer ansträngd och svårigheter att anställa behöriga har ökat för många verksamhetsformer. Läget är särskilt svårt vad gäller pedagogisk personal inom alla skolformer och socionomer. Utvecklingsarbetet med kommunens värdegrund skrivs fram som en positiv faktor. Stärkt styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet har utvecklats genom att det tagits fram nya styrprinciper. För att stärka det övergripande målarbetet har bättre förutsättningar skapats genom att samtliga chefer fått kompetenshöjande insatser. Det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts i flera nämnder och ett större fokus har lagts på att analysera resultatet och målarbetet. För att skapa en helhet i bedömningen av måluppfyllelse har analysarbetet genomförts på olika nivåer vilket bidragit till bättre underlag. Ett stort fokus har legat på att förbättra tillit och förtroende i styrkedjan, både i kommunen i stort och i nämndernas arbete. Chefer har gjort analyser av sina verksamheter, använt underlag som öppna jämförelser, brukarundersökningar och verksamhetsenkäter samt övrig offentlig statistik samt analys av resultat, synpunkter och avvikelser. Nämnas kan att socialnämndens sammanfattande bedömning visar genomgående god kvalitet också i jämförelse med andra vilket syns i Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorgen där 89 procent av brukarna på äldreboende och 96 procent av brukarna i hemtjänst var nöjda eller mycket nöjda med insatsen som helhet. Undersökningarna visar att kommunen ligger högt jämfört med riket. I förskoleenkäten anger cirka 95 procent av vårdnadshavarna att de är nöjda med bemötande, trygghet och trivsel i förskolan. Innehållet i verksamheten synligörs på ett tydligare sätt genom pedagogisk dokumentation och kompetensutvecklingsinsatser har gett god effekt på kvaliteten i verksamheten. Alla grundskolor deltar i och genomför ett värdegrundsarbete som benämns Trivselprogrammet och resultaten visar på högt engagemang och förbättrade relationer inom hela verksamheten. Trots många goda insatser 22 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

58 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bild medarbetare? Finns bild från APT eller från skolan? Äldreomsorgen? minska kommunens miljöpåverkan och i kommunens roll som föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Under år 2016 har arbetet påbörjats med att ta fram ett system för hållbarhetsprövning av beslut och ett system för hållbarhetsledning som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Tekniska nämnden har en positiv trend för samliga miljöindikatorer så som svinn, matavfall, energiförbrukning med mera. Läs mer i Hållbarhetsredovisningen. INDIKATORERS UTVECKLING och fina resultat saknar en stor andel av eleverna behörighet till gymnasieskolan och här har skolan inte lyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. Andelen nyanlända elever som varit i Sverige mindre än 4 år har ökat. Betygspoängen för gymnasieskolan visar en positiv trend, men samtidigt växer antalet elever på IM-programmen. Inför året genomfördes en omorganisation med syfte att öka genomströmningen inom SFI och möjliggöra för fler studerande att kombinera grundläggande ämnen med SFI. Redan i början av hösten syntes effekter av detta utifrån att antalet elever inom grundläggande ämnen hade fördubblats jämfört med samma period föregående år. Inom Arbetsmarknadsenheten ses en positiv trend att fler går vidare mot arbete vilket hänger ihop med ett gynnsamt konjunkturläge. Inom flera verksamheter är goda ställtider en kvalitetsindikator. Räddningstjänsten har fortsatt att utveckla goda mått på inställningstider vid utlarmning. Den positiva trenden har stärkts och 2016 var de på plats inom 15 minuter i 94 procent av alla fall på plats från att utlarmning skett. Även den tid som löper från det att en bygglovsansökan lämnas till kommunen till dess att den är komplett har förkortats. När bygglovshandlingarna varit kompletta har 90 procent av dem som sökt bygglov fått besked inom fyra veckor att jämföra med statens gräns på tio veckor. Kommunens gemensamma synpunkthantering stödjer nämnderna i dialog och uppföljningsarbete. Hanteringen fungerar bra men analys och kategorisering avseende orsaker kan förbättras för att tydligare visa vilka åtgärder kommunen behöver vidta. Det systematiska miljöarbetet internt är avgörande för att Nöjd medborgarindex (SCB:s medborgarundersökning) Nöjd-Medborgar-Index bemötande och tillgänglighet (SCB:s medborgarundersökning) Andel biogasfordon av kommunens fordon (Kommunens statistik) Andelen medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare. (Kommunens medarbetarenkät vartannat år) TREND ,3 9,5 3,6-3,8 - Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar- Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Falköpings kommun blev 58. Kommunen ligger på en jämn nivå med en något positiv trend. Index ligger över medelvärdet som är 54 för samtliga medverkande kommuner i Sverige. För Falköpings kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna gator och vägar samt miljöarbete som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. Nöjd-Medborgar-Index: Bemötande och tillgänglighet Betygsindexet för bemötande och tillgänglighet, det vill säga hur medborgarna bedömer kommunens tillgänglighet och det bemötande de får i sin kontakt med kommunen, blev 59 i Falköpings kommun. Det ligger något högre än rikssnittet och det är en positiv trend för Falköping de senaste sex åren. Frågor ställda i undersökningen rörde hur nöjda medborgarna var med hur lätt det var att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen, hur bemötandet var, hur medborgarna upplevde servicen samt möjligheten att komma i kontakt med kommunens högre chefer. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 23

59 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Andel biogasfordon av kommunens fordon Falköpings kommun ska verka för att biogas används vid transporter inom den egna organisationen samt vid de transporter som kommunen handlar upp. Vid byte av egna fordon ska gasfordon prioriteras utifrån beslut i kommunstyrelsen. Då andelen biogasfordon ökar långsamt i förhållande till de byten av fordon som sker är slutsatsen att andra prioteringar görs. Läs mer i Hållbarhetsredovisningen. Falköping kommun som en attraktiv arbetsgivare Under 2016 har ingen ny medarbetarundersökning genomförts. Andel medarbetare, som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare har legat på en stabilt hög nivå. Upplevelsen av Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare bedöms på en skala från ett till fem. Resultat för år 2015 låg på 3,8, vilket var en ökning från förra mätningen år Att rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens är grunden för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare är fortsatt prioriterat. Nöjd-Medborgar-Index: Värdegrund Under två år har kommunen mätt indiktatorer gällande Det goda livet i medborgarundersökningen. Men underlaget för att kunna göra en analys och bedömning har varit bristfälligt vilket gör att ingen bedömning av indikatorn kan göras. Indikatorn utgår i nästa flerårsplan. Indikatorn Andel av verksamheter som arbetar med miljöledningssystem, mäts inte och kommer utgå som indikator. Samlad bedömning för mål 4 De övergripande indiktorerna visar övervägande på positiva trender liksom nämndernas redovisningar av bemötande, trivsel och trygghet. Däremot lyfts kompetensförsörjning fram som en utmaning i flera av nämndernas målbeskrivningar och Barn- och utbildningsnämnden har under MÅLBEDÖMNING NIVÅ 2016 MYCKET GOD GOD GODTAGBAR MINDRE GOD flera år haft en negativ trend avseende elevers måluppfyllelse. Sammantaget bedömns måluppfyllelsen som godtagbar. Identifierade utvecklingsområden Att stärka kommunens kompetensförsörjning genom att rekrytera och behålla och utveckla medarbetare med god kompetens Kommunens verksamheter ska höja sin kvalitet genom att ta tillvara forskning och beprövad erfarenhet Skolorganisationsförslag ska bidra till en likvärdig skola med högre måluppfyllelse Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt stärkas Utveckla tillförlitliga underlag för bedömning av måluppfyllelse Ta fram ett system för hållbarprövning av uppföljning och beslut Vi skapar förutsättningar genom att... ORGANISATION RESURSER KOMPETENS utveckla samsyn och tillit i styrkedja i det systematiska kvalitetsarbetet skolorganisationsöversyn ska bidra till en mer likvärdig skola med ökad kvalitet i högre grad fördela resurser efter socioekonomi och övriga förutsättningar utveckla introduktionen för nyanställda och hitta nya grepp för att behålla och utveckla personal 24 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

60 FINANSIELL ANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys ÅRETS RESULTAT Falköpings kommun uppvisade ett positivt resultat på 60,0 mnkr (2015: 30,1 mnkr). Rensat från realisationsvinster blev resultatet 59,4 mnkr (2015: 29,1 mnkr). De skattefinansierade verksamheterna redovisade sammantaget ett överskott gentemot budget om 14,7 mnkr, vilket kan jämföras med 8,5 mnkr år Alla nämnder förutom barn- och utbildning uppvisade positiva budgetavvikelser. De centrala posterna uppvisade en positiv avvikelse om 8,8 mnkr. Även de taxefinansierade verksamheterna redovisade ett överskott om 1,7 mnkr (2015: 0,7 mnkr). De finansiella posterna uppvisade ett överskott om 8,0 mnkr (2015: 13,9). För mer information se avsnittet Driftredovisning och Finansiell rapport. Kommunens bolag redovisade också ett positivt resultat på 12,2 mnkr. Koncernens resultat blev således 72,2 mnkr (2015: 41,3 mnkr). NETTOINVESTERINGAR Av 2016 års budget på 347,0 mnkr (inklusive ombudgeteringar om 171,0 mnkr från år 2015) förbrukades 200,6 mnkr under De nämnder, som investerade mest, var tekniska nämnden samt socialnämnden. För mer information se avsnittet Investeringsredovisning. Självfinansieringsgraden blev lite lägre än 2015 och låg på 76,0 % (2015: 78,3 %). Bidragande orsak var högre investeringstakt och något högre avskrivningar än 2015, att skillnaden inte blev större beror på att resultatet för 2016 var högre än BALANSKRAVSUTREDNING Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå skulle överstiga intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster/-förluster ska inte medräknas. I resultatet ingick en realisationsvinst om 593 tkr. Årets resultat på 60,0 mnkr ska därför minskas med motsvarande belopp. Efter balanskravsjustering blev då årets resultat 59,4 mnkr. Balanskravet uppnåddes därmed. BALANSKRAVSUTREDNING (TKR) Årets resultat Realisationsvinst Realisationsförlust - 48 Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv - - Medel från resultatutjämningsreserv - - Pensioner inom eget kapital - - Årets balanskravsresultat GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Utöver balanskravet har Falköpings kommun antagit särskilda riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att ekonomin ska styras både i det långa och korta perspektivet. Riktlinjerna innebär att Falköpings resultat över tid (10 år) ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. En rimlig amorteringstid är 25 år, vilket motsvarar en generation. Det innebär att resultatet över tid minst ska motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet ska dock över tid (10 år) uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet över tid således uppgå till det högsta av dessa två resultatkrav. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING (TKR) Resultat Skatter och statsbidrag Resultatet i % av skatter och statsbidrag 3,30 % 1,8 % Resultat som 2 % av skatter och statsbidrag Låneskuld Resultat som låneskuld/25 år ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 25

61 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE FINANSIELL ANALYS Låneskulden delat med 25 år innebar för 2016 ett resultatkrav på 24,2 mnkr och 2 % av skatter och statsbidrag innebar ett resultatkrav på 36,3 mnkr. För att uppnå god ekonomisk hushållning 2016 ska resultatet således uppgå till 36,3 mnkr, då detta är det högsta av de två uppsatta kriterierna. Årets resultat på 60,0 mnkr var 23,8 mnkr högre än resultatkravet och procentuellt + 1,3 % bättre, sett till andel av skatter och statsbidrag. Genomsnittligt resultat de senaste tio åren för Falköpings kommun är 38,9 mnkr (2,1 % av skatter och statsbidrag). Låneskulden har under samma period varit låg och resultatkravet ur ett generationsperspektiv har därmed understigit målet på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, därför redovisas inte det målet här. Resultat som 2,1 % av skatter och statsbidrag gör att det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning sett över tid uppnås. När det gäller ekonomisk hushållning sett som en sammanvägd bedömning av kommunens mål hänvisas till avsnittet Måluppfyllelse. Det finansiella resultatkravet för god ekonomisk hushållning uppnåddes 2016 och även sett över tid (10 år) uppfylls målet. PENSIONSÅTAGANDE Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 810,5 mnkr, varav 715,7 mnkr avser åtaganden som är äldre än Dessa åtaganden benämns pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade till verksamheten. Antal berörda personer och beräknad förpliktelse av visstidspensioner ska anges i årsredovisningen enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Kommunen har åtta förtroendevalda personer som vid sin pensionering har rätt till visstidspension. Förpliktelsen var 2016 uppbokad till tkr och ingick i posten Avsättningar för pensioner. STATLIG ERSÄTTNING FRÅN MIGRATIONSVERKET Den statliga ersättningen från Migrationsverket, som Falköpings kommun utan ansökan erhöll under 2016, uppgick till totalt 33,5 mnkr. Från år 2015 periodiserades 1,4 mnkr, vilket innebar att det fanns 34,9 mnkr för 2016 att fördela ut till nämnderna för integrationsfrämjande åtgärder. Falköpings kommun har en beslutad fördelningsmodell, där den största delen av ersättningen fördelas ut efter åldern på de nyanlända till barn- och utbildningsnämnden respektive kompetens- och arbetslivsnämnden. Socialnämnden erhåller det initiala försörjningsstödet och kommunstyrelsen får ersättning för motsvarande en tjänst för integrationssamordning. Därutöver finns en sökbar pott, där alla nämnder kan söka medel för integrationsaktiviteter/-projekt och för täckning av integrationskostnader som inte täcks på annat sätt. I cirkeldiagrammet framgår fördelningen av integrationsersättningen för år % 46% 4% 2% 6% 33% Barn- och utbildningsnämnden Kompetens och arbetslivsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Projekt periodiserat till 2017 Av de ovanstående redovisade 34,9 mnkr för 2016 återstod 6,0 %, närmare bestämt 1,9 mnkr som periodiserades till PENSIONSÅTAGANDEN TREND Avsättning för pensioner 39,6 44,2 45,2 51,3 59,7 63,0 73,0 82,9 88,1 94,8 Ansvarsförbindelse, pensioner intjänade före ,5 702,6 719,9 685,5 758,1 759,9 811,1 773,1 748,7 715,7 Totalt pensionsåtagande 740,1 746,8 765,1 736,8 817,8 822,9 884,1 855,9 836,8 810,5 26 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

62 FINANSIELL ANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNENS EKONOMISKA STÄLLNING Sett över de senaste tio åren har Falköpings kommun haft ett genomsnitt gällande årets resultat på 38,9 mnkr. Årets resultat 2016 var 60,0 mnkr, vilket motsvarade 3,3 % av skatter och statsbidrag. Investeringarna har den senaste tioårsperioden ökat från drygt 63 mnkr till 201 mnkr årligen. Kommunens ekonomi är i balans och kan med bakgrund av ovanstående siffror betecknas som god. Dagens höga investeringstakt och de kommande årens ökande investeringsbehov kommer att kräva höga resultat framöver. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar låg år 2016 på 76,0 %. Snittet för de tio senaste åren är 72,7 % minskade självfinansieringsgraden en aning, trots ett bättre resultat men till följd lite högre avskrivningar och mycket högre nettoinvesteringar. Målet är att nya investeringar ska vara självfinansierade för att skapa en god ekonomisk hushållning för kommande generationer. Falköpings kommun äger Falköpings Hyresbostäder AB till 100 %. Bolaget fortsätter att utvecklas positivt med låga bostadsvakanser. Vidare ger en ökande befolkning en ökande efterfrågan på bostäder. Efterfrågan på såväl större som mindre lägenheter är betydligt större än utbudet. Bolaget kan därmed känna tillförsikt inför framtiden och planera för fler bostäder. Bolagets låneskuld ökade något under 2016, då bolaget genomfört ett antal inköp av både fastigheter och bostäder, men ligger fortsatt på en stabil nivå. Nya investeringar planeras även under 2017, vilket kommer att öka låneskulden något års resultat blev 12,2 mnkr för koncernen Hyresbostäder resulterande i en vinstmarginal på 9,2 %. Låneskulden för Falköpings kommuns del minskade under 2016 med 58 mnkr. Sett ur ett koncernperspektiv har Falköping en relativt sett låg belåning per invånare, då de kommunala bolagen är lågt belånade. Soliditeten och även likviditeten är dock stabil och soliditeten inklusive total pensionsskuld är positiv. Genomsnittsräntan för låneskulden fortsätter att sjunka och låg 2016 på 1,56 %. Detta tillsammans med ökande eget kapital och minskande pensionsförpliktelser utanför balansräkningen gör att Falköpings kommun har en stabil ekonomi. Även Falköpings Hyresbostäder AB har en balanserad tillväxt med ett ökat eget kapital, en förbättring av soliditeten och en likviditet uppgående till 106 % för Utifrån ovanstående kan påstås att Falköpings kommun med Falköpings Hyresbostäder AB sammantaget har en stabil ekonomi. Falköping har sedan 2002 haft en positiv befolkningsutveckling och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Demografin med ökat antal barn och gamla ställer höga krav på kommunen både vad gäller skolor och äldreomsorg. För att möta detta krävs god ekonomisk hushållning, där kommunen självfinansierar sina investeringar. Falköpings kommun har under de senaste 10 åren haft en betydande ökad investeringstakt, då investeringar av skolor, ombyggnad av kök, äldreboenden och gator och VA-ledningar inom kommunen genomförts. Det har lett till att långfristiga skulder under en tioårsperiod ökat från 200 mnkr till 600 mnkr, och att belåningen per invånare ökat, men den ökande investeringstakten över tid medför självklart även att tillgångssidan per invånare ökat. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 27

63 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Personalredovisning MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. Kommunen ska fortsätta att arbeta för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs för att kunna möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat med dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. PERSONALSAMMANSÄTTNING Av kommunens tillsvidareanställda är könsfördelningen 80 % kvinnor och 20 % män. ANTAL ANSTÄLLDA PERSONER PER FÖRVALTNING I AKTIV TJÄNST FÖRVALTNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN I AKTIV TJÄNST KÖN TILLSVIDAREANSTÄLLDA VISSTIDSANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANSTÄLLDA Kvinna Man Totalt ANDEL HELTIDSANSTÄLLDA BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA (PROCENT) HELTID FÖRVALTNING KVINNA MAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

64 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER SYSSELSÄTTNINGSGRAD 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Deltid Heltid Man Kvinna Heltidstjänst har 93 % av männen och 84 % av kvinnorna. Arbetet med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad fortsätter. Dialog förs kring arbetstidsmodeller/-lösningar, som möjliggör att fler medarbetare kan erbjudas önskad sysselsättningsgrad, samtidigt som kontinuitet och kvalitet i verksamheterna förbättras. Årsarbetare, som arbetar 40 timmar/vecka, arbetar enligt årsarbetsavtalet timmar. Med borträknad semester på 200 timmar blir det timmar i snitt. På socialförvaltningen räknas med ett snitt på timmar grundat på att de flesta arbetar 37 timmar/vecka. ARBETADE TIMMAR OCH ÅRSARBETARE PER FÖRVALTNING (INKLUSIVE TIMAVLÖNADE) FÖRVALTNING ARBETADE TIMMAR TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt BERÄKNADE PENSIONSAVGÅNGAR 65 ÅR FÖRVALTNING Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt KOMPETENSFÖRSÖRJNING En kompetensförsörjningpslan har tagits fram för perioden Syftet med planen är att kartlägga nuläget, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning samt öka samverkan såväl internt som externt. Till detta kopplas en marknadsföringsplan. Projektet Heltid till alla pågick under perioden Syftet är att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. Kommunen har under året varit representerad vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar i syfte att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Två kommunövergripande introduktionsdagar har genomförts under året. Syftet var bland annat att ge nyanställda grundläggande kunskap om kommunen som organisation och arbetsgivare. Omställningsinsatser för chefer och medarbetare har fortlöpt. Exempel på insatser som genomförts är karriärcoachning, handledning, studiecirkel som förberedelse inför pensionsavgång med mera. PERSONALSTRATEGISKA MEDEL Utifrån målsättningar i flerårsplanen avsätts personalstrategiska medel i syfte att prioritera kompetensutvecklingsinsatser samt införa metoder och verktyg för ständiga förbättringar. På så sätt utvecklas medarbetare, arbetsgrupper och kommunen som organisation för medborgarnas bästa. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 29

65 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING Under året har medel bland annat använts till: Samtliga kommunens medarbetare har utbildats i kommunens gemensamma värdegrund. Chefer och skyddsombud har utbildats i organisatorisk och social arbetsmiljö. Ett introduktionsprogram för blivande chefer har startats upp. Utbildningar för chefer i arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, rehabilitering har genomförts. Två chefsdagar med fokus på värdegrundsarbete och mål- och verksamhetsstyrning har genomförts. Vidare har medel använts till chefssupport, introduktionsdagar för nyanställda, personalbefrämjande insatser, omställningsstöd, deltagande vid rekryteringsmässor med mera. Inom ramen för tisdagsklubbens aktiviteter har kulturaktiviter för medarbetare genomförts. Syftet är bland annat att stärka gemenskapen bland medarbetare inom kommunens olika verksamheter. Räddningstjänsten har beviljats medel för värdegrundsarbetet. LEDAR- OCH MEDARBETARSKAP Ledarskapsprogram för nya chefer genomförs under Två chefsdagar för samtliga chefer, har genomförts med fokus på kommunens gemensamma värdegrund och verksamhets- och ekonomistyrning. Utvecklingsdagar har genomförts med förvaltningarnas ledningsgrupper med fokus på värdegrundsarbete och verksamhets- och ekonomistyrning. Utbildningar i medarbetarskap har genomförts på arbetsplatsträffar i samverkan med fackliga organisationer. Kommunen har tecknat medlemskap i plattformen Centrum för ledarskap och arbetsliv i Skaraborg, samt inlett samverkan med Högskolan i Skövde. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Ett systematiskt förebyggande har genomförts för att skapa en god arbetsmiljö och en ökad hälsa för medarbetare och chefer. Utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och ergonomi är exempel på insatser under året. Kommunens medarbetare har fortsatt erbjudits hälsofrämjande åtgärder i form av träningsbidrag, tillgång till kommungym och kommunlyftets gruppaktiviteter samt deltagande i motionslopp. Det har även funnits möjlighet att delta i internt anordnade kurser inom området. Kommunen deltar i ett projekt som genomförs i samverkan med vårdcentralerna och Östra samordningsförbundet Skaraborg. Syftet är att effektivisera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med fokus på kvinnor i kontaktyrken som varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Hälsoinspiratörerna har utbildats i mindfulness/medveten närvaro. Motionsjakten, hälsofrämjande insats har genomförts, då 42 arbetsplatser deltog. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 6,5 % vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Uppföljning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete har genomförts via enkät som besvarats av chefer i samverkan med skyddsombud/arbetsplatsombud. Syftet var att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Uppföljning av resultatet genomfördes enligt fastställd samverkansstruktur i kommunens samverkansavtal. SJUKLÖNEKOSTNADER SJUKLÖNEKOSTNADER INKLUSIVE PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG FÖRVALTNING Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen TOTALT FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

66 PERSONALREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 60 DAGAR ELLER MER (%) KVINNA MAN KVINNA MAN KVINNA MAN Barn- och utbildningsförvaltningen 5,4 5,9 2,8 3 4,8 5,2 40,9 40,8 Kommunledningsförvaltningen 4,0 2,4 2,3 2,1 3,3 2,3 26,1 18,6 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 2,5 4,3 3,3 4,6 2,7 4,4 28,4 41,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 13,6 10 1,5 1,5 8,9 6,5 77,6 63,7 Räddningstjänsten Falköping Tidaholm 1,8 0 1,3 2,7 1,3 2,6 40,7 52,9 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9,0 10,2 3,0 3,9 6,8 7,9 50,2 60,5 Socialförvaltningen 8,2 8,6 4,3 4 7,5 7,9 51,1 53,4 TOTALT 7,1 7,5 3,1 3,4 6,2 6,5 48,4 49,6 SJUKFRÅNVARO SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING INKLUSIVE ANSTÄLLDA MED TIMLÖN FÖRVALTNING TOTAL ANDEL SJUKTIMMAR AV TILLGÄNGLIG ORDINARIE ARBETSTID (%) 29 ÅR (%) ÅR (%) 50 ÅR (%) Barn- och utbildningsförvaltningen 4,6 5,2 4,4 5 5,5 5,5 Kommunledningsförvaltningen 3,2 4,4 2,2 1,7 4,4 2,4 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 2,8 9 2,3 3,5 3,1 4,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 1,8 1,5 11,2 7,2 8,8 8,3 Räddningstjänsten Falköping Tidaholm 0,7 1,3 1,8 1,9 0,9 4,2 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8,2 7,2 6,6 9,8 6,6 6,7 Socialförvaltningen 5,8 6 7,5 7,7 8,4 9 TOTALT 5,3 5,6 5,9 6,3 6,8 7,1 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Utbildning för chefer har genomförts. Kommunen har varit representerad i nätverksträffar arrangerade av länsstyrelsen. LÖN OCH VILLKOR Det totala utfallet vid årets löneöversyn uppgick till 2,9 %. FRAMTIDEN Falköpings kommun ska fortsätta att arbeta för att vara attraktiv arbetsgivare med god kvalitet och bra arbetsmiljö i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning där medborgarnas behov kan mötas. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 31

67 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FRAMTIDSBEDÖMNING Framtidsbedömning Omvärlden förändras snabbt och detta förutsätter att den kommunala organisationen arbetar aktivt med sin omvärldsbevakning. Den kommunala organisationen måste kunna anpassas och utvecklas till att på bästa möjliga sätt hantera ständigt förändrade förutsättningar. Det handlar primärt om att stärka och utveckla strategiska samarbeten och arbeta för att skapa utrymme i organisationen att kunna hantera komplexitet. Några viktiga ledord för den framtida organisationen är kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Att i en organisation kunna hantera komplexa frågor som ett resultat av en ständigt föränderlig omvärld kräver en tydlig organisation med en stark och trygg ledningsstruktur samt en förankrad värdegrund. Det förutsätter också ett målmedvetet utvecklingsarbete med fokus på: - mål och resultat - inflytande och delaktighet - långsiktighet och uthållighet Det krävs även en tydlig och fungerande styrkedja som binder samman kommunfullmäktiges vision och mål med verksamheternas mål och i förlängningen det konkreta genomförandearbetet. Kommunens omvärldsanalys anger att Falköpings kommun står inför ett antal utmaningar när det kommer till att nå visionen om det goda livet och de fyra övergripande målen (ett socialt hållbart Falköping, ett attraktivare Falköping, ett näringsliv som utvecklas, kvaliteten inom verksamheterna ska öka). Övergripande megatrender är enligt omvärldsanslysen globalisering, teknikutveckling, klimatförändringen, urbanisering, individualisering och demografiska förändringar. Kommunens utmaningar utifrån dessa megatrender anges till: - möta och minska klimatförändringen - utveckla en attraktiv stadskärna och en levande landsbygd - digitalisering för en smartare omvärld - att se, bibehålla och öka kompetens - stärka uppföljningsarbetet utifrån helhetstänkande - arbeta förebyggande och se mångfald som en tillgång - glokal samverkan och medskapande En framtida central aktivitet utifrån ovanstående är att vi nu har startat upp ett arbete där målet är att formulera ett övergripande och långsiktigt visionärt styrdokument ett nytt och mer aktivt förhållningssätt till kommunens strategiska arbete. Det handlar om att utveckla organisationen till att bättre kunna möta framtidens behov. Ambitionen är att genom detta nya förhållningssätt skapa bättre förutsättningar att se på strategisk utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet ska präglas av långsiktighet där en central utgångspunkt är hur omvärldens trender påverkar kommunens möjligheter att nå sin vision och sina mål. Centralt i kommunens förändrings- och utvecklingsarbete är viljan och ambitionen att skapa ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkorar utifrån planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är det medel som tillsammans med det politiska systemet skapar förutsättningar för social hållbarhet. Ett dynamiskt och rättvist samhälle där de mänskliga behoven uppfylls förutsätter social hållbarhet. Denna slutsats har just nu skapat ett särskilt fokus på frågor som rör barn och unga och deras fritid, arbetsmarknadsfrågor samt bostadsförsörjningen. Utöver detta kommer vi att lägga fokus vid att ta oss an de utmaningar som omvärldsanalysen anger. För att kunna nå framgång i arbete med dessa utmaningar krävs att vi utvecklar en mer strukturerad samverkan med både det offentliga och civila samhället samt näringslivet. I takt med allt snabbare omvärldspåverkan blir kraven på den offentliga sektorn allt hårdare. Sakfrågor och intressen behöver hanteras utifrån större funktionella och geografiska sammanhang. Detta tillsammans med det faktum att nuvarande kommungränser mer och mer suddas ut genom att invånarna idag är knutna till ett större territorium, inte bara där du bor, ställer krav på att kommunerna mer måste tänka komplemetaritet istället för konkurrens. Falköpings kommun har utifrån detta resonemang nu öppnat upp för ett utvecklat samarbete med i första hand Skövde kommun där vår fysiska närhet och mycket goda kommunikationer skulle ge ett tydligt och kraftfullt underlag för att bättre kunna hantera de utmaningar som identifierats. Mer konkret kommer vi under det kommande året att få en ny översiktsplan som anger kommunens visioner om det goda livet i Falköping samt mål och strategier för perioden Detta planeringsunderlag är centralt för att vi i samverkan med näringsliv, civilsamhället och alla medborgare från stad och landsbygd, ska kunna utveckla Falköping till en god plats att leva, verka och bo i. 32 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

68 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Driftredovisning (TKR) NETTOKOSTNAD T.O.M 31 DECEMBER 2016 BUDGET 2016 EFTER KF-BESLUT OKTOBER 2015 BUDGET 2016 DIFFERENS BUDGET NETTOKOSTNAD SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämnder Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Äldreomsorg och funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Integrationsverksamheten Tekniska nämnden Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner och lönebikostnader Löneutrymme och förändring av semesterlöneskuld Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser av investeringar Interna och externa hyror Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Summa centralt SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Biogas SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET TOTALT Avskrivningar Återföring av kapitalkostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiering av ombudgeringar via RUR RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Realisationsvinst Realisationsförlust ÅRETS RESULTAT ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 33

69 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING Driftanalys Driftredovisningen är kommunens interna redovisning. Den är indelad i tre block: skattefinansierade nämnder, central redovisning och taxefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktige beslutar om budgetramar och fördelar skattemedlen till nämnderna. Centrala poster är exempelvis pensioner, avskrivningar och skatter. Taxefinansierad verksamhet finansieras i princip av abonnenterna och inte via skattemedel. Utfallet per nämnd beskrivs översiktligt nedan. Jämförelser görs med Lidköping, Mariestad och riket, närmare bestämt genomsnittet för kommuner med invånare. Jämförelserna baseras huvudsakligen på nettokostnader per invånare enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) och deras räkenskapssammandrag för år År 2016 är inte tillgängligt ännu. Verksamhetsindelningen bygger på SCB:s rapportering. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader ökade med 4 % mellan 2015 och Nämnden landade på ett underskott gentemot budgetram om 11,2 mnkr. NETTOKOSTNAD FÖRSKOLA, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nettokostnad förskola per invånare var fortsatt låg i förhållande till riket och jämförbara kommuner. Dock framgår det att skillnaden minskar över tid. Nettokostnad grundskola inklusive förskoleklass per invånare var lägre än riket men för första gången på flera år högre än jämförelsekommunerna. I tidsspannet framgår att alla jämförelsekommuner inklusive Falköping låg under riket. NETTOKOSTNAD GRUNDSKOLA (INKLUSIVE FÖRSKOLEKLASS), KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nettokostnad gymnasieskola per invånare var högre än riket och jämförelsekommunerna ökar kostnad per invånare i Falköping, medan rikets och jämförelsekommunernas kostnad ökar något. En gymnasieskola med många program, där yrkesprogrammen utgör en stor del, innebär höga kostnader. NETTOKOSTNAD GYMNASIESKOLA, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

70 DRIFTREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING NETTOKOSTNAD FRITIDSVERKSAMHET, KR/INVÅNARE ÅRSARBETARE, ADMINISTRATÖRER Årsarbetare, administratörer Riket, Falköping Lidköping Mariestad Riket, Falköping Lidköping Mariestad BYGGNADSNÄMNDEN NETTOKOSTNAD ÄLDREOMSORG, KR/INVÅNARE Riket, Falköping Lidköping Mariestad Nämndens nettokostnader minskade med 37,6 % från 2015 till Nämnden uppvisade ett överskott gentemot budget om 648 tkr. KOMMUNSTYRELSEN Nämnden visade på ett överskott om 3,9 mnkr mot budget. Överskottet kunde främst härledas till överskott inom personalstrategiska medel, kopplat till kvarvarande medel inom projektet Heltid till alla, samt ökade intäkter på stadsbyggnadsavdelningen. KOSTNAD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, KR/INVÅNARE Antal årsarbetare av administratörer i Falköpings kommun är oförändrat mot föregående år Riket, Falköping Lidköping Mariestad KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN Nämndens nettokostnader minskade med 0,82 % mellan 2015 och Nämnden kunde för 2016 uppvisa ett överskott mot sin budgetram om 558 tkr KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN NETTOKOSTNAD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KR/INVÅNARE Nämndens nettokostnader minskade med 7,4 % från 2015 till 2016, och uppvisade ett underskott gentemot budget om 343 tkr Riket, Falköping Lidköping Mariestad Antalet besök på huvudbiblioteket ökade med 7,1 % (7 085 besök). Biblioteket blir mer och mer en mötesplats, där människor gör många andra saker än att bara låna böcker. Skolverksamheten på Ekehagen fortsatte att växa. Antalet elever ökade med hela elever. Vårens många bokningsbara dagar, nedlagda konkurrenter och byns goda rykte tros vara orsaker till ökningen. Besöksantalet i ungdomsverksamheten ökade från st 2015 till st Nya verksamheter under året har varit Tagga sommar och Tagga lov. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 35

71 EKONOMISK REDOVISNING DRIFTREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM Nämndens nettokostnader minskade med 0,06 % från 2015 till Nämnden landade på ett överskott mot budget om 127 tkr. SOCIALNÄMNDEN Äldreomsorg och funktionsnedsättningens nettokostnader minskade med 0,2 % mellan 2015 och Ett överskott uppvisades mot budget om 7,4 mnkr. Individ- och familjeomsorgsnettokostnaderna ökade med 9,7 % mellan 2015 och Ett överskott uppvisades mot budget om 6,4 mnkr. De externa placeringarna enligt SoL, LVU och LVM inom IFO:s verksamheter ökade under TEKNISKA NÄMNDEN Att kostnaderna stigit kraftigt de senaste åren för barmarksunderhåll är ett resultat av ökade kapitalkostnader efter utbyggnaden av nya gator. Parkskötseln i Falköping har fått utvecklats under de senaste åren med nya maskiner och nya arbetssätt. Mer fokus har även lagts på nya planteringar och utsmyckning. I en jämförelse med andra kommuner för 2015 ligger Falköping under snittet för kommuner med liknande storlek, och har betydligt lägre kostnader än Mariestad och Lidköping. I en jämförelse med övriga kommuner i Sverige har Falköping en genomsnittlig kostnad för den offentliga belysningen. Kostnaden per belysningspunkt är inte jämförbar med tidigare år, då antalet belysningspunkter har reviderats efter inventering. NETTOKOSTNAD GATOR, VÄGAR, PARKERING SAMT PARKER, KR/INVÅNARE I en jämförelse med andra kommuner har Falköpings kommun för 2015 något högre kostnader för skötsel av gator, parker och parkeringar än för kommuner med liknande storlek och Lidköping men inte Mariestad. Anledningen till detta kan vara flera. Många kommuner i Sverige har redan infört s.k. komponentavskrivning vilket innebär att stora kostnadsposter såsom asfaltsbeläggningar läggs på investeringsbudgeten istället som i Falköpings fall 2015, på driftbudgeten Riket, Falköping Lidköping Mariestad Samtidigt skiljer sig Falköping från många andra kommuner i hur demografin i Falköping är uppbyggd, med många mindre orter som gör att man måste hålla en större maskinpark för att kunna sköta alla orter vid t. ex. snöröjning. En annan skillnad är hur Falköping har ett frivilligt åtagande i att sköta gångbanor åt fastighetsägare. Majoriteten av Sveriges kommuner överlåter, med stöd av lagtext, skötsel av gångbanor till fastighetsägare i allt från snöröjning, halkbekämpning, sopning till ogräsbekämpning. Under 2017 kommer detta att förändras, och enligt budgetbeslut kommer man då att överlåta detta till fastighetsägaren, likt de flesta andra kommuner, och jämförelser blir då lättare att göra med andra kommuner. 36 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

72 INVESTERINGSREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Investeringsredovisning Under 2016 uppgick nettokostnaderna för kommunens investeringar till 201 mnkr. Investeringstakten var förhållandevis hög under året och de investeringar, som översteg 1 mnkr, redovisas på nästa sida. FASTIGHETER Påbörjade projekt inom fastighetsavdelningen är t ex Gustaf- Dalénskolan, Förskolan Junibacken, Åsarpsskolan, demensboende vid Fåraberget, cafébyggnad i Plantis, köksombyggnader och energisparprojekt. Större reinvesteringar (planerat underhåll) har gjorts bl.a. på Medborgarhuset, Centralskolan, Bårhuset, Flobyskolan och Motionscentralen. Floby äldreboende och kök har byggts om. Villa Karlsro har renoverats. Energisparåtgärder har gjorts på Elvagården, Park/Gata, Räddningstjänsten, Lärcenter och Vindängenskolan. Campingstugor har byggts på Mösseberg och Medborgarhuset har byggts om. GATOR OCH ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR Lekplatser har upprustats och gång- och cykelvägar har anlagts. Asfaltsunderhåll har gjorts. Den offentliga belysningen har energieffektiviserats och stolpar har bytts ut. Ytterligare en pendelparkering har anlagts vid Valsbogatan. Byggande av industrigata, etapp 2, på Marjarp pågår. Påbörjade åtgärder som behöver färdigställas är trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar, ombyggnad av Storgatan, upprustning av Plantis och Mössebergsparken, konstsnöspår mm. INVENTARIER OCH FORDON Den enskilt största investeringen inom Socialnämnden har varit införandet av nyckelfri hemtjänst för brukare med kommunal hemtjänst. Det nybyggda gruppboendet på Sveavägen har inretts med möbler och en rullstolstvätt. Uppgradering av larm har skett på vissa av våra äldreboenden och ett stort antal datorer har bytts ut. Inom Barn- och utbildningsnämnden har investeringar gjorts till möbler och utrustning av Stenstorpsskolan etapp 1, datorinköp främst till ASL-satsningen (Att Skriva sig till läsning) och möbler till utökade lokaler under året. Återinvestering av sliten utrustning i skolor och förskolor har även prioriterats. Inom Park/Gata har nya grönytemaskiner mm köpts in. VATTEN OCH AVLOPP Reinvesteringstakten har varit fortsatt hög. Det största projekt har varit nya intagsledningar till Hulesjöns avloppsreningsverk samt sanering av VA-ledningar i Skaraborgsgatan, Stenstorp. FASTIGHETSFÖRVÄRV Under året förvärvade kommunen fastigheten Prästgårdsgärde och St Bernhard 9 med tillhörande hus, Församlingshemmet, av Svenska Kyrkan. Prästgårdsgärde ska kommunen exploatera för bostäder och församlingshemmet köpte kommunen för att använda till kontorslokaler och samtidigt bygga om redan befintliga kontorslokaler till bostäder. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 37

73 EKONOMISK REDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING INVESTERINGAR 2016 NÄMND (TKR) NETTOKOSTNAD T.OM. DEC 2016 BUDGET 2016 DIFFERENS BUDGET NETTOKOSTNAD Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Exploateringsbudget Exploateringsbudget intäkter Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden VA Biogas Summa nämnder INVESTERINGAR ÖVER 1 MNKR 2016 NETTOKOSTNAD 2016 (TKR) Fastigheter Gustaf Dalénskolan Floby Äldreboende Villa Karlsro Mössebergs Camping och Stugby FEP (tidigare EPC) Medborgarhuset Förskolan Junibacken Ållebergsgymnasiet Förskolan Mösseberg Flobyskolan Gator och övriga anläggningar Gator, vägar och parkeringsplatser Gång och cykelvägar Parker Offentlig belysning Mössebergs friluftsområde Koloniområde Tåstorp Inventarier Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Datorisering Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Park/Gata Vatten och avloppsanläggningar Ledningsnät Fastighetsförvärv Fd Församlingshemmet Prästgårdsgärde Totalt FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

74 FINANSIERINGSANALYS EKONOMISK REDOVISNING Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ändrad redovisningsprincip Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Social investeringsreserv (SIR) Amorteringar Ökning/minskning av aktier Ökning/minskning av andelar Ökning/minskning av obligationer Upp-/nedskrivning av aktier/obligationer Utdelningar Ökning/minskning av långfristiga fordringar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 39

75 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING Resultaträkning SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN RESULTATRÄKNING (TKR) NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Realisationsvinst Realisationsförlust Uppskjuten skatt Skatt Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Finansiell analys av resultaträkningen Här speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid denna analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer färgmarkeringar. En grön punkt visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet för de tre föregående åren. En röd punkt visar följaktligen motsatsen. I tidigare bokslut har Falköping jämförts med en jämförelsegrupp bestående av tolv kommuner i Västra Götalands län av liknande storlek ( invånare). Då dessa kommuner redan ingår i vår skrift Finansiell profil, har vi i år valt kommuner som mest liknar Falköpings kommun enligt kommun- och landstingsbasen Kolada. Kommunerna är Katrineholm, Tierp, Nässjö, Tranås, Kramfors, Burlöv och Flen. Det är dessa kommuner som i fortsättningen benäms jämförelsegruppen. VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Kommunens intäkter består inte enbart av skatteintäkter och generella bidrag. Under posten verksamhetens intäkter ligger även intäkter som försäljningsintäkter, bidrag, taxor och avgifter. Verksamhetens intäkter ökade under året med 15,4 %. Verksamhetens bruttokostnader ökade med 6,6 %. Kostnadsökningen beror främst på volymökningar. Personalkostnaderna i kommunen ökade med 6,2 %, en del motsvarar löneökningar men även där volymförändringar. För mer information om kommunens kostnader, se avsnitten Driftredovisning och Driftanalys. Ett centralt begrepp inom den kommunala ekonomin är nettokostnadsandelen. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. Nyckeltalet 100 % innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. NETTOKOSTNADSANDEL KOSTNADENS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER TREND Verksamhetens andel 90,9 94,2 95,2 93,7 92,5 93,4 89,8 89,4 93,1 92,6 91,4 Avskrivningarnas andel 3,5 3,6 3,8 3,9 4,0 4,0 4,2 5,7 5,0 5,3 5,1 Finansnettots andel 0,4 0,4 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 0,6 0,7 0,4 0,2 Summa 94,8 98,2 99,5 98,4 97,2 98,2 95,0 95,7 98,8 98,3 96,7 40 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

76 RESULTATRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 8,0 Nettokostnadsandelen försämrades för 2016 och hamnade på 96,7 %. Det var en följd av främst ökade personalkostnader och volymförändringar jämfört med Trenden visar att avskrivningarna ökat över tid en följd av att kommunen varit i en tung investeringsfas. Trots att avskrivningarna minskade 2016, finns det en engångsnedskrivning med på 1,5 mnkr avseende daghemmet Urd och cafélokal i Plantis. I relation till jämförelsegruppen låg Falköping lägre, då jämförelsegruppskommunerna snittade på 99,7 % i nettokostnadsandel över en treårsperiod. För att ha en ekonomi i balans bör inte nettokostnaderna öka mer än skatte- och statsbidragen. För 2016 översteg skatte- och statsbidragsutvecklingen nettokostnadsutvecklingen med 1,5 %. 6,0 4,0 2,0 0,0-2, GENOMSNITTSRÄNTA (PROCENT) 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, ÅRETS RESULTAT Genomsni(sränta (procent) Falköpings långfristiga lån uppgick till 605 mnkr. En kortfristig del om 5 mnkr inkluderades i dessa 605 mnkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan låg på 1,56 %. De senaste åren har denna upplåningsränta blivit allt lägre. Nettoräntan, där de finansiella intäkterna inkluderas, var 0,39 %. Se vidare Finansiell rapport. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, REALISATIONSVINST/-FÖRLUST Denna post är i allmänhet en liten marginell post för kommunen. En realisationsvinst kan uppkomma vid försäljning av till exempel fastigheter över aktuellt anskaffningsvärde. Vid motsatt förhållande kan en realisationsförlust uppstå uppgick realisationsvinsten till 0,6 mnkr. ÅRETS RESULTAT Årets resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ligga på över 2 procent sett över en längre tidsperiod. Av ovanstående bild framgår att årets resultat 2016 hamnade 3,3 %. Årets resultat inklusive AFA som andel av ska>eintäkter och generella statsbidrag (%) Årets resultat exklusive AFA som Årets resultat exklusive AFA som andel av ska>eintäkter och generella statsbidrag (%) Årets resultat på 60,0 mnkr var bättre än budgeterat och innebar en positiv budgetavvikelse om drygt 42,7 mnkr gentemot flerårsplanen I resultatet ovan ingick bidrag till statlig infrastruktur (E20) om 7 mnkr. Fullmäktige har beslutat om avsättning till E20 med 7 mnkr årligen i 10 år med start år Hittills avsatt 14,0 mnkr. Genomsnittet för jämförelsegruppen avseende resultat per invånare för år 2015 var 998 kronor/invånare. Årets resultat för Falköping innebar kronor/invånare. ÅRETS RESULTAT TREND Årets resultat (mnkr) 20,0 38,0 67,6 23,9 9,5 23,4 42,7 28,7 79,2 68,5 23,0 30,1 60,0 Årets resultat inklusive AFA som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Årets resultat exklusive AFA som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 1,8 3,2 5,4 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 5,1 4,3 1,4 1,8 3,3 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 1,9 3,1 3,4 1,4 1,0 3,3 ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 41

77 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING Balansräkning BALANSRÄKNING (TKR) NOT SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvaror Goodwill Byggnader och mark Pågående arbeten Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 20 Bundet kapital Bundna reserver Fritt kapital Balanserat eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning för uppskjuten skatt Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Statlig infrastruktur (E20) Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgen och övriga ansvarsförbindelser varav kommunala bolag övriga förlustgaranti egna hem SUMMA STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

78 BALANSRÄKNING EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys av balansräkningen Nedan speglas olika finansiella aspekter av den kommunala ekonomin. Vid nedanstående analys är det bra att känna till följande: I analysen förekommer ibland färgade punkter. En grön punkt visar på en positiv utveckling ur kommunens synvinkel, där utvecklingen under det senaste året var bättre än genomsnittet för de tre föregående åren. En röd punkt visar följaktligen motsatsen. INVESTERINGAR Nettoinvesteringar avser investeringar som minskats med eventuella försäljningsintäkter och bidrag. Kommunens investeringar har ökat kraftigt sedan 2008, men 2014 sjönk investeringsnivån återigen under 200 mnkr och 2015 skedde ytterligare en nedgång av nettoinvesteringskostnaderna jämfört med föregående år. NETTOINVESTERINGAR SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG (%) 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Under åren låg investeringarna i Falköping i genomsnitt på 10,8 % som andel av skatteintäkter och bidrag. Det var högre än jämförelsegruppen, vars genomsnitt var 6,4 % låg andelen på 11,0 % för Falköpings kommun. KASSALIKVIDITET Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Om måttet är under 100 % innebär det att de kortfristiga skulderna överstiger likvida medel och kortfristiga fordringar. KASSALIKVIDITET (%) 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Kassalikviditeten låg per den 31 december 2016 på 33,7 %. Genomsnittet för jämförelsegruppen år var 146,5 %. En god kassalikviditet krävs vid hög investeringstakt. Samtidigt är det en avvägning mellan hög likviditet och lägre avkastning alternativt lägre likviditet och högre avkastning. Om de finansiella anläggningstillgångarna skulle medräknas, som trots sin långsiktiga placeringsinriktning kan omsättas till likvida medel inom kortfristig tid, skulle likviditeten hamna på 68,8 %. Ett mått som kan studeras är hur stor del av årets investeringar som är självfinansierade. Med detta menas att investeringsutgiften ska motsvara summan av årets resultat och avskrivningar. Anledningen till att beräkna denna kvot är för att se hur mycket kommunen kan investera utan att behöva låna till sina investeringar. Årets resultat på 60,0 mnkr plus årets avskrivningar om 92,4 mnkr skulle följaktligen tillåta investeringar på 152,4 mnkr för att dessa ska anses vara självfinansierande. Självfinansieringsgraden var ,0 %. Investeringarna var med andra ord inte självfinansierade. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 43

79 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING SOLIDITET RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) 2 500, , ,0 Eget kapital Avsä:ningar Långfris@ga skulder KorEris@ga skulder Det finns i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjukturcykel under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa ,0 500,0 Falköpings kommun har beslutat följande regler för hanteringen av RUR: 0, Kommunens egna kapital var vid årsskiftet drygt 872 mnkr. Kommunens skuldsättning vid årsskiftet bestod av kortfristiga skulder om 407 mnkr, långfristiga lån 670 mnkr och avsättningar 100,5 mnkr. Pensionsförpliktelserna, som inte finns upptagna bland avsättningar och skulder, uppgick 2016 till 716 mnkr. Soliditeten är ett mått på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Måttet uppgick till 44,1 %; för jämförelsegruppen 2015 till 52,0 %. Tas hänsyn till de pensionsförpliktelser, som inte finns medtagna som skuld eller avsättning, hamnade istället soliditeten på 10,2 %. Motsvarande för jämförelsegruppen år 2015 var 7,7 %. Ett bra sätt att öka soliditeten är att höja resultatnivån. Sedan 2003 har kommunens tillgångar vuxit med 95,5 % och det egna kapitalet med bara 52,3 %. Avseende långfristiga skulder låg genomsnittet för jämförelsegruppen år 2015 på 5,4 tkr per invånare. Falköpings kommuns långfristiga skulder exklusive den kortfristiga delen var ,3 tkr per invånare. Sedan 2011 har den långfristiga skulden ökat med knappt 4 tkr per invånare. Reservering till RUR får ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 2 % av skatter och bidrag. Om kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden är positiv, får i stället reservering till RUR ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 1 % av skatter och statsbidrag. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3 %. Kommunens soliditet inklusive hela pensionsskulden var positiv samtidigt som kommunens resultat översteg 3,3% av skatter och bidrag. Det ger utrymme att reservera till RUR. Falköpings kommun har från tidigare år 60,8 mnkr i resultatutjämningsreserven (RUR), vilket anses vara tillräckligt just nu. Därför görs ingen ytterligare reservering SOCIAL INVESTERINGSRESERV (SIR) Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en social investeringsreserv (SIR) med en ingående balans om 10 mnkr. Syftet med den sociala investeringsreserven är att genom ett hälsofrämjande, förebyggande arbete eller tidiga insatser bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Falköpings kommun hade vid ingången av år ,7 mnkr i social investeringsreserv. Vid utgången av år 2016 var beloppet 9,7 mnkr. Ingen ytterligare reservering till SIR från 2016 års resultat är beslutad. 44 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

80 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING Notförteckning BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsmedel Avgifter, ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Förtroendevalda Personal Sociala avgifter Pensionskostnader Material och tjänster Bidrag, vård och ersättningar Summa verksamhetens kostnader NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter och anläggningar Maskiner, transportmedel och inventarier Summa avskrivningar NOT 4 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Kommunalskatt Generella statsbidrag Inkomsts-/kostnadsutjämning Summa skatteintäkter NOT 5 FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på likvida medel Summa finansiella intäkter NOT 6 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor på lån Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader NOT 7 VINST VID FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Realisationsvinster vid försäljning Realisationsförluster vid försäljning Omstrukturering Summa vinst vid försäljning av anläggningstillgångar NOT 8 JUSTERING FÖR ÖVRIGA EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER Avsättning förtroende Avsättning till pensionsskuld Avsättning för återställande avfallstipp Avsätttning för omstruktureringsåtgärder Skatter och övrigt Summa justering för övriga ej likviditetspåverkande poster ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 45

81 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 9 FÖRVÄRV AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa bruttoinvesteringar Varav kostnad för egna arbeten NOT 10 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning av mark Erhållna investeringsbidrag Försäljning av fastighet Försäljning av inventarier Summa försäljning av anläggningstillgångar NOT 11 AMORTERINGAR Nordea Allmänna Pensionsfonden SEB Swedbank Handelsbanken Övriga Omklassning av lån Summa amorteringar NOT 12 ÖKNING/MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Falköpings Golfklubb FAIK, Biograf Falkbygdens Hästsportsförening Folkets Parkföreningen Falbygdens Bredband Falköpings Alpin BRF Tryggheten Hotellfastigheter i Falköping Mularps vind Backagårdens vind Fågelvägen Ekehagens Forntidsby Övrigt Summa ökning/minskning av långfristiga fordringar NOT 13 GOODWILL Ingående bokförtvärde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Totalt goodwill NOT 14 BYGGNADER OCH MARK Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Anläggningar för affärsverksamhet Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Totalt byggnader och mark FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

82 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 15 MASKINER OCH INVENTARIER Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Investeringsbidrag Årets avskrivningar Utgående bokfört värde NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Uppskjuten skattefordran Aktier Hotellfastigheter i Falköping Ekehagens Forntidsby Falköpings bredband Falköpings Hyresbostäder Forskningsstation Mösseberg Mularps vind Backgårdens vind Västtrafik Ratos pref Volvo Sandvik Telia Swedbank Green Market Sweden Andelar Falbygdens Mat & Kultur Vindkraftverk Svensk Turism Svenska Turistrådet Kommuninvest Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Bruk för alla Bostadsrättsföreningen Glasmästaren Frejagatan i Falköping AB Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier och obligationer, pensionsmedel Telia Swedbank Ratos pref Volvo Sandvik SEB A Astra Carnegie hälsa Deutsche Bank KBC Bank Societe Generale Handelsbanken ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 47

83 EKONOMISK REDOVISNING NOTFÖRTECKNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (FORTS.) Obligationer, förlagsbevis Klövern Nordea Deutsche Bank KBC Bank Societe Generale Långfristig utlåning Statlig infrastruktur (E20) Bidrag till statlig infrastruktur (E20) Summa finansiella anläggningstillgångar NOT 17 FÖRRÅD OCH EXPLOATERINGSMARK Förråd Exploateringsmark Summa förråd och exploateringsmark NOT 18 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Interimsfordringar Fakturafordringar Preliminär skatt Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar NOT 19 KASSA OCH BANK Kassa Bank Plusgiro Summa kassa och bank NOT 20 EGET KAPITAL Utgående eget kapital enligt fastställd balansräkning Justering eget kapital, avskrivningar Årets resultat Utgående balans eget kapital Därav disponeras för pensioner intjänade före Därav resultatutjämningsreserv Därav social investeringsreserv NOT 21 AVSÄTTNINGAR Avsättning för återställande av avfallstipp Avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning för pensioner Avsättning för garanti- och särskild ålderspension Avsättning för pensioner till förtroendevalda Finansiell kostnad Avsättning för uppskjuten skatt Löneskatt Summa avsättningar NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amortering Summa långfristiga skulder FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

84 NOTFÖRTECKNING EKONOMISK REDOVISNING BELOPP I TKR SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Interimsskulder Leverantörsskulder Preliminär skatt och sociala avgifter Semester- och ferielöneskuld Upplupna räntor Pensionskostnad, individuell del Löneskatt, individuell del Kortfristig del av långfristig skuld KLIMPEN Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Pensionsskuld som uppkommit före 1998 vid årets början Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering Bromsen Övrig post Löneskatt Summa pensionsförpliktelser NOT 25 BORGEN OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunägda företag Falköpings Hyresbostäder AB Egna hem och småhus SBAB Bank AB BKN (Statens bostadskreditnämnd) AB Balken Finans Sweden Övriga - Föräldrakooperativet Borgunda-Dala daghem ekonomisk förening Bostadsrättsföreningen Tryggheten Fiber Falbygdens ekonomiska förening Grolanda Fiber ekonomisk förening Bredband Jättene Övriga Summa borgen och övriga ansvarsförbindelser ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 49

85 EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER FINANSIELL RAPPORT Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Falköpings kommun följer lagen och tillämpar redovisningsprinciperna med följande undantag. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser (RKR 7.1) Kommunen återlånar pensionsmedlen i sin helhet och avviker därmed från förvaltningsberättelsens formkrav. Inga finansiella placeringar är att hänföra till förvaltning av pensionsmedel. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (RKR 18) Investeringsbidrag och ersättning för gatukostnader redovisas som en inkomst i projektredovisningen och minskar därmed anskaffningsvärdet. Metoden fungerar bra och ger exakt samma resultat som rekommendationen. Komponentavskrivning (RKR 11.4) Införandet av komponentavskrivning har delvis införts under Övriga avvikelser Avvikelser sker från 8 kap. 3a i kommunallagen, då inga särskilda föreskrifter antagits för medel avsatta till pensionsförpliktelser. Från och med 2013 är frågan reglerad i finanspolicyn. Redovisning av exploateringsområden sker i investeringsredovisningen. Enligt rekommendationen ska en uppdelning göras på omsättnings- respektive anläggningstillgång. Kommunens skuld för E20 finns som en Långfristig skuld eftersom beloppet och betalningsdatumet är känt. Kommunens aktie- och obligationsinnehav finns under Finansiella tillgångar eftersom avsikten inte är att handla med dem utan innehavet är långsiktigt. Finansiell rapport Falköpings kommuns finansiella rapport per 31 december 2016 LÅNESKULD Kommunens långfristiga lån uppgick den 31 december till 605 miljoner kr, kortfristiga delen var 5 miljoner kr. Vid årsskiftet var låneskulden 663 miljoner kr, vilket innebär att amortering skett med 58 miljoner kr. Den bundna räntan av låneskulden uppgår till 300 miljoner kr och resterande 305 miljoner kr har rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan för låneskulden uppgick till 1,56 %. Som framgår av diagrammet uppgick räntekostnaden per den 31 december till 9,9 miljoner kr och finansiella intäkter, utdelningar + räntor + borgensavgift, till 7,4 miljoner kr. Räntekostnaden för swappar uppgick till 10,1 miljoner kr och räntekostnaden till övriga banker blev ett minus med 0.2 miljoner kr eftersom vi fick 0,7 miljoner kr från Kommuninvest och betalade 0,5 miljoner kr till övriga banker, allt beroende på minusräntan. Merparten av Kommunens ränteintäkter kommer från innehavet av långa obligationer. Nettoräntan, det vill säga differensen mellan räntekostnad och finansiella intäkter, uppgick till 0,39 %. Kommunen har inte gjort någon nyupplåning under Det extrema ränteläget i världen och Sverige, innebär att kommunen inte får någon ränta på bankkonton, å andra sidan har kommunen låga räntekostnader för sina rörliga lån. Om kommunen enbart haft rörliga räntor på sin låneskuld, skulle räntekostnaden vara ett tillgodo på 0,2 miljoner kr. Riksbankens styrränta ligger för tillfället på -0,50 %, vilket inte anses vara en normal räntenivå. En normal räntenivå för Sverige idag borde vara 2-2,5 %, enligt Robert Bergqvist chefsekonom på SEB. En negativ styrränta är unik. Av världens länder är det Sverige, Danmark, Schweiz och Japan som har negativ styrränta Finansisella kostnader Finansiella intäkter Nettoränta 50 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

86 FINANSIELL RAPPORT EKONOMISK REDOVISNING AKTIER OCH OBLIGATIONER I bokslutet 2005 avsattes 14 miljoner kr för att mildra framtida kostnader för den gamla pensionsskulden. Från och med 2006 års budget och t o m 2014 har 7 miljoner kr budgeterats årligen för att finansiera pensionskostnader under kommande år. Den sammanlagda avsättningen uppgår till 77 miljoner kr och är placerad i aktier och i räntebärande företagsobligationer. Innehavet av aktier består av följande bolag och innehavet per bolag framgår av diagrammet. Företagsobligationerna består av europeiska bankobligationer i Deutsche Bank, KBC Bank. Societe Generale, Dnbnor, Danske Bank, SEB och HSBC. Anskaffningsvärdet i aktier är 59,8 miljoner kr och i obligationerna 17,2 miljoner kr. Sammanlagt uppgår det totala anskaffningsvärdet till 77 miljoner kr. Sedan kommunen började placera pensionsmedel har kommunen erhållit aktieutdelning med 10,7 miljoner kr. Börsen har gått bra under slutet av året och det har inneburit att värdet på aktierna den 31 december ökat med 1,1 miljoner kr från den 31 augusti. Rent teoretiskt visar diagrammet att det fanns en fallhöjd på ca 19,6 %, 11,8 miljoner kr vid årsskiftet, innan värdet på kommunens innehav är samma som anskaffningsvärdet. LIKVIDITET Kommunens likvida medel uppgick den 31 december till 61,4 miljoner kr (90-28,6). I och med minusräntan har vi inte våra likvida medel på banken då vi riskerar att få betala ränta på behållningen. Vi utnyttjar därför en räntefri checkkredit på 90 miljoner kr och har vår överlikviditet placerad kort i ränteobligationer. Vår överlikviditet uppgick vid årsskiftet till 64,9 miljoner kr. Kommunens investeringar per den 31 december uppgick till 200 miljoner kr. Totala investeringsbudgeten för 2016 uppgår till 347 miljoner kr inklusive ombudgeteringar. I vår strävan att eliminera kontanthanteringen har vi infört möjligheten att betala med Swish på 14 olika ställen i kommunen. Under året har vi mottagit 800 tkr i swishbetalningar och därmed sluppit att hantera kontanter med motsvarande belopp Telia Swedbank Volvo Sandvik SEB Handelsbanken Astra ,7 10 1,1 0 Ansakffningsvärde Kursökning Avkastning ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 51

87 52 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING Å

88 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Karina Bronell VERKSAMHET Förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor. Pedagogisk omsorg kommer att erbjudas från 1 januari Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg som omfattar ca 60 barn. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Grundskola I nuvarande grundskoleorganisation finns det många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantal och klassorganisation varierar från ca elever. Inom verksamhetsområdet finns även särskola som är knuten till två grundskolor i centralorten samt musikskola. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor som tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola. De senaste årens volymökning har medfört att skolorna är trångbodda och en översyn av skolorganisationen pågår. Gymnasieskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. Musikskola Den kommunala musikskolan erbjuder ett stort utbud av undervisning och kurser inom sång, musik, dans, rytmik mm. Specialpedagogiskt centrum (SPC) SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser inom elevhälsan till barn och elever i behov av särskilt stöd. Övrigt Stödfunktioner till verksamheterna i form av nämndsorganisation, förvaltningsledning, kapitalkostnad avseende inventarier samt övergripande kompetensutveckling. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Förskola Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola SPC inklusive särskola Musikskola Fritidsgårdar Övrigt Årets resultat hamnar för första gången på många år på ett minusresultat, tkr. Nämndens ekonomi är komplex. Verksamheten finansieras med kommunalt beslutad ram kompletterad med externa intäkter i form av statsbidrag, etableringsersättningar och asylpengar. Samtliga externa intäkter är svåra att beräkna eftersom de är beroende av omvärldsförändringar och nationella beslut. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 51

89 VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Några av orsakerna till underskottet är den volymökning som skett under åren och som inte kompenserats i den kommunala budgeten. Under 2015 startades även mottagningsenheten, pedagogtjänster tillfördes till några av centralortens skolor, antalet elevvårdskonsulenter ökades och gymnasieskolans introduktionsprogram förstärktes (IM Språk). Finansieringen utgjordes av den så kallade prestationsbaserade ersättningen. För året fanns dessa medel inte att söka och de påbörjade verksamheterna saknade finansiering. Etableringsersättningen som utgår för nyanlända de första två åren minskar. Dessa intäkter har finansierat volymökning, men även gjort det möjligt att förstärka budgeten för svenska som andraspråk och modersmål samt anställa nystartsjobbare som resurspersoner på samtliga grundskolor och på några av skolbussarna. Även skolskjutskostnaden har förstärkts med externa intäkter eftersom ett antal nyanlända elever fortfarande får sin skolgång utanför centralorten. Asylintäkterna har ökat under året. Under hösten flyttade Junibackens förskola (...in i moduler...) in i moduler för att påbörja om- och tillbyggnaden. Nämnden ansökte hos Kommunstyrelsen om kompensation för de ökade kostnaderna avseende angöring och hyra av modulerna, men Fick avslag. Det medför att resultatet för nämnden försämrades med ca tkr. ÅRETS HÄNDELSER PWC har under våren genomfört en översyn av skolorganisationen. I september presenterades rapporten och under hösten har förslagen diskuterats politiskt. Politikerna har fört dialog med fackliga representanter, skolledare och allmänhet för att få ett bra underlag inför beslutet i januari Målet med den framtida skolorganisationen är att den ska ge goda förutsättningar för Höjda resultat/resultatförbättringar God lärarbehörighet och kollegialt lärande Undervisning av god kvalitet samt ett väl fungerande utvecklingsarbete Ett gott pedagogiskt ledarskap Effektivare organisation av elevhälsa, administration och skolledning En organisationsförändring har genomförts där verksamhetschefer har tillsatts för respektive skolform. Verksamhetsledare har utsetts till SPC (Specialpedagogiskt centrum) och CFF (Centrum för flerspråkighet). Den nya ledningsorganisationen har varit ett första steg i den översyn av skolorganisationen. Under året har ny skolchef tillsatts. Av de extramiljoner som kommunen tilldelats av staten för högt mottagande av asylsökande, fick nämnden tkr. Drygt hälften har använts till kompetensutveckling, personalförstärkning i förskoleklass och investeringsåtgärder i lokaler. Några exempel på insatser är utbildning av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk satsning inom matematik trivselprogram för grundskolan utbildning i pedagogiska dokumentation för förskolan STL (att skriva sig till lärande), ett projekt som leds av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Nya riktlinjer antogs om systematiskt kvalitetsarbete som innebär kvartalsvis rapportering av måluppfyllelse till nämnd. Fritidsgårdsverksamheten flyttades under hösten 2016 till Kultur- och fritidsnämnden från hösten. Mottagningsenhetens verksamhet, som under läsåret 2015/2016 varit, välfylld minskade från höstterminen och avslutades under hösten för att ersättas av ett mobilt team. Modersmålsorganisation samordnas och tillhör, tillsammans med det mobila teamet, organisatoriskt CFF (Centrum för flerspråkighet) från och med Personalomsättningen har ökat under året och påverkar barns och elevers lärsituation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna negativt. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning har bidragit till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning även om inte behörig personal finns att tillgå. De senaste årens volymökning har medfört att förskolor, grundskolor och gymnasieskola är trångbodda. Förutsättningarna för att erbjuda goda lärmiljöer är begränsade då alla utrymmen används för undervisning. En del lokaler uppfyller inte längre arbetsmiljöverkets krav och åtgärder måste vidtas. I Stenstorp togs under höstterminen nya skollokaler i bruk, för de lägre årskurserna. Ombyggnaden fortsätter med resterande lokaler och kommer att färdigställas under FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

90 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Antalet barn i förskola i centralorten ökat har i den tidigare förskolan Urds lokaler. Veckan innan brann förskolan ner och ett massivt arbete inleddes för att kunna erbjuda barnen plats. En avdelning öppnades i mottagningsenhetens lokaler och några av de fristående enheterna erbjöd platser. Även förskolan i Floby drabbades av bekymmer i augusti. En vattenläcka gjorde att hela förskolan fick utrymmas och verksamheten flyttade till vårdcentralens tomma lokaler. Under hösten började förskolan Junibacken att byggas om. Kommunen har i sin roll som myndighetsutövare gjort tillsyn på de fristående förskolorna. VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna barn per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GRUNDSKOLA INKLUSIVE FRITIDSHEM Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever per 15 oktober Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) GYMNASIESKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SPECIALPEDAGOGISKT CENTRUM (SPC) INKLUSIVE SÄRSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal elever i särskola Nettokostnad särskola/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) MUSIKSKOLA Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Volymnyckel antal inskrivna elever Nettokostnad/volymnyckel (kr) Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHETSANALYS Nettokostnaden per barn i förskola har ökat med ca 5,5 %. Ökningen beror på årets löneavtal samt att ersättningsmoduler har hyrts in till förskolan i Kinnarp och förskolan Junibackens angöring och hyra. Antalet barn i förskolan har ökat mellan åren. Antal barn per årsarbetare är fortsatt hög och kostnaden per inskrivet barn är lågt i jämförelse med kommungruppen och riket var antal inskrivna barn per årsarbetare 5,9 (5,5 resp 5,2 för kommungruppen och riket) och kostnaden per inskrivet barn kr ( kr resp kr för jämförbara kommuner och riket). Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Antalet elever har de senaste två åren ökat med drygt 250 personer. Nettokostnaden per elev i grundskolan har inte ökat jämfört med förra året. Orsaken är att volymökningen har organiserats inom befintliga lokaler och att klasser och grupper har fyllts. Rekrytering av behörig personal har varit svår och i många fall har vakanta tjänster tillsatts med obehörig personal och till lägre kostnad. Bruttokostnadsökning per elev har ökat från kr per elev till kr per elev, vilket motsvarar ca 5 %. Statens satsningar på skolan har bl a finansierat lågstadiesatsningen, karriärtjänster och lärarlönelyft för lärare års siffror visar att lärartätheten i Falköping ligger i nivå med jämförbara kommuner och något bättre än riket (Falköping 11,8, kommungruppen 11,8, riket 12,1 elever per lärare). Kostnad per elev, både totalkostnad och undervisningskostnad, är klart under både jämförbara kommuner och riket (Falköping kr/ kr, kommungruppen kr/ kr, riket kr/ kr total kostnad per elev/undervisningskostnad per elev). Gymnasium Nettokostanden per elev i gymnasieskolan har minskat med ca 2,5 % och ligger i nivå med 2014 års kostnad. Antalet elever har ökat och externa intäkter (främst i form av asylintäkter) bidrar till ekonomin. Ållebergsgymnasiets ekonomi visar återigen ett positivt resultat. Den interkommunala nettokostnaden har sjunkit och förändringar av organisationen görs ständigt för att anpassa verksamheten efter behov. IM:s, introduktionsprogrammets, omfattning har växt. Behov av lärare är stort och trots intensivt rekryteringarbete saknas behörig personal års siffror visar att lärartätheten och kostnad per elev är hög i jämförelse med andra kommuner och riket, (Falköping 9,3, kommungruppen 10,3, riket 11,4 elever per lärare ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 53

91 VERKSAMHETSREDOVISNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN och Falköping kr/ kr, kommungruppen kr/ kr, riket kr/ kr total kostnad per elev/undervisningskostnad per elev). En förklaring är att Ållebergsgymnasiet erbjuder ett brett programutbud varav drygt hälften är yrkesprogram. Marknadsföring, effektivisering och översyn av kostnader görs kontinuerligt för att programkostnaderna ska ligga i nivå med andra kommuner. Specialpedagogiskt centrum (SPC) inklusive särskola Kostnad för elev i särskola varierar mellan åren beroende på elevgruppens sammansättning. Musikskola Musikskolans nettokostnad har ökat marginellt. Antalet inskrivna elever är i nivå med tidigare år. FRAMTID Barn- och utbildningsnämndens viktigaste framtidsfrågor och utmaningar är flera. Några framträder starkare än andra. Skolverket beskriver fyra områden inom vilka huvudmannen (kommunen) ska skapa förutsättningar för att utveckla verksamheten: Organisation God miljö för lärande Personal Resurstilldelning Organisation/god miljö för lärande Beslutet om ny skolorganisation kommer att påverka barn och elevers förutsättningar till en likvärdig utbildning. I samband med förändringen måste hänsyn tas till en rad faktorer. Inom alla verksamhetsområden är lokalbristen idag påfallande. De senaste årens volymökning har medfört att förskolor, grundskolor och gymnasieskola är trångbodda. Barn och elevers möjlighet till inflytande påverkas i hög grad av lokalutformning och tillgänglighet. Förutsättningarna för att erbjuda goda lärmiljöer är begränsade då alla utrymmen används för undervisning. Några lokaler uppfyller inte längre arbetsmiljöverkets krav och åtgärder måste vidtas. Hänsyn till lärares möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning bör genomsyra en ny skolorganisation. Arbetsmiljö och lokaler påverkar undervisning, trivsel och trygghet och behöver också anpassas i högre grad till dagens undervisning. Fokus måste riktas mot att stärka förutsättningar för ökad arbets- och studiero. Flexibilitet i lokalutformning blir viktigt för att kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för undervisning oavsett skola och för att kunna möta varje elevs behov. Förvaltningen måste ta tillvara de erfarenheter av mottagande av nyanlända som byggts upp under de sista åren. Det sker genom att skapa rutiner, strategier och riktlinjer som säkrar ett likvärdigt mottagande och likvärdiga förutsättningar i våra verksamheter. Modersmålsundervisning och studiehandledning måste ledas, samordnas och fördelas efter behov. Personal/rekrytering En av de största utmaningarna är rekrytering. Här behövs nya grepp, kreativitet, utvecklad introduktion och mentorskap för att behålla och locka behörig personal. Långsiktiga satsningar för att stärka kompetenser inom specialpedagogik och svenska som andraspråk pågår och fortgår över tid. Andra kompetensutvecklingsinsatser behöver stärkas inom t ex modersmål, matematik och läs- och skrivinlärning. Den höga personalomsättningen påverkar elevers lärsituation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna negativt. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning bidrar till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning även om inte behörig personal finns att tillgå. Personaltätheten blir beroende av statsbidrag och på så sätt osäker. Resurstilldelning/öka måluppfyllelsen Budgetfördelning behöver ses över inom samtliga verksamhetsformer och i högre grad ta hänsyn till sociofaktorer, barn/ elevers behov och resultat i syfte att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning. Tidiga barn-/elevstödjande insatser behöver stärkas och prioriteras i den kommunal budgeten. Falköpings Kommun ligger i dagsläget över rikssnittet när det gäller antal barn per vuxen i förskolan. För att öka kvaliteten och utvecklingen bland våra förskolor skapas bäst förutsättning genom att minska barngruppernas storlek och skapa utrymme för lärande och trygghet. Under de senaste åren har staten riktat statsbidrag för att möjliggöra förbättringar i den svenska skolan. Förvaltningen har och behöver fortsätta att, för att förstärka den kommunala budgeten, ansöka och få beviljat aktuella statsbidrag. Det innebär ekonomiska tillskott, men även en tydlig nationell styrning. Många av insatserna genererar personalförstärkning till främst de yngre åren. Även insatser för att höja läraryrkets status har gjorts genom karriärtjänster och lärarlönelyft. Nämnden behöver förbättra uppföljningen av de enskilda satsningar som görs och låta ekonomi och kvalitet samverka för att stärka utvecklingsarbetet. Effekten av enskilda satsningar behöver kunna särskiljas ur en helhetsbild för att nämnden i framtiden ska kunna skapa bästa möjliga förutsättningar och fatta rätt beslut. 54 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

92 BYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Byggnadsnämnden Ordförande: Dan Hovskär Förvaltningschef: Katarina Andersson Avdelningschef: Erna Pezic VERKSAMHET Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med plan- och bygglagen (PBL) med undantag för den översiktliga planeringen. Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov, anmälan, besked och tillsyn. Byggnadsnämnden ansvarar bland annat för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, godkänna kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet enligt bestämmelserna i plan- och bygglagens elfte kapitel. Nämnden initierar och handlägger detaljplaneärenden samt antar detaljplaner enligt bestämmelsen i reglemente för byggnadsnämnden, antaget av KF den 29 augusti Genom sin verksamhet verkar byggnadsnämnden för en god bebyggd miljö och stads- och landskapsbild som även ska vara estetiskt tilltalande. Dessutom ansvarar byggnadsnämnden för fastställande och register över gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Byggnadsnämnden beslutar i ärenden om dispens från gällande strandskydd samt utövar tillsynen över sådana strandskyddsområden enligt förordningen om tillsyn enligt miljöbalken. Byggnadsnämnden strävar efter att ge en god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgare och näringsliv. Vidare samverkar nämnden med andra nämnder och styrelser. Det sker regelbundna träffar med andra byggnadsnämnders presidier och med Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), med kommunstyrelsen genom den så kallade planberedningen samt med tekniska nämnden. Utöver ovan nämnd lagstiftning har byggnadsnämnden, inom sin myndighetsutövning, att ta hänsyn till bland annat FNs barnkonvention om barnets rättigheter. Byggnadsnämnden har inget eget personalansvar. Tjänstemannastöd ges via kommunledningsförvaltningens stadsbyggnadsavdelning Byggnadsnämnden Ansvarsområdet omfattar byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvoden, reseersättningar, mobilabonnemang med mera. Byggnadsnämnden har 11 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Arbetsutskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. Under 2016 genomfördes 11 protokollförda möten med byggnadsnämndens arbetsutskott och 11 möten med byggnadsnämnden. Av reserverat anslag för nämndens arbete har förbrukats 671 tkr. Konsultkostnader (detaljplaner, program m.m.) Ansvarsområdet avser nämndens medel för konsultinsatser för planarbete m.fl. externa kostnader. Ett omfattande planarbete har bedrivits under året. Flera av detaljplanerna har krävt tekniska specialutredningar, där kommunen saknar egen kompetens, som därmed har upphandlats av konsult. Stor del av externa kostnader har finansierats genom plan- och bygglovstaxa (plankostnadsavtal). Av reserverat anslag för fysisk planering har 494 tkr förbrukats. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Byggnadsnämnden Konsultkostnader BYGGNADSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 55

93 VERKSAMHETSREDOVISNING BYGGNADSNÄMNDEN EKONOMI Byggnadsnämndens verksamhet redovisar överskott på 648 tkr. Den huvudsakliga anledningen till överskottet är att detaljplaner som har utarbetats under året inte krävt större utredningar. Därmed har kostnader för konsultinsatserna varit minimala. Däremot har byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvoden, reseersättningar, mobilabonnemang med mera ökat. ÅRETS HÄNDELSER Byggnadsnämnden har under året hanterat 391 ärenden varav 291 bygglov. Byggnadsnämnden har bland annat beviljat bygglov för etablering av H&M och 26 nya lägenheter inom kvarteret Plåtslagaren i centrala delen av Falköping. Under året beviljades bygglov för en omfattande till- och ombyggnad av förskolan Junibacken. För att förskoleverksamheten skulle fungera under byggtiden och även kunna placera barn från den nedbrunna förskolan Urd har nämnden även beviljat tidsbegränsat bygglov för ett antal förskolemoduler. Ett positivt förhandsbesked på Brogärdet har beviljats för att markarbete, i samband med etablering av en omlastningscentral, kunde påbörjas. Byggandet av villor har haft en positiv trend i kommunen. Det har beviljats bygglov för 31 stycken nya villor. Antalet inkomna bygglovsärende är fortsatt högt och innebär även en liten ökning jämfört med föregående år. ANTAL INKOMNA BYGGLOV INKOMMANDE BYGGLOVSÄRENDEN FÖRDELADE PÅ ÄRENDEN OMNYBYGGNAD RESPEKTIVE ÖVRIGA ÄRENDEN 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % ANTALET INKOMMANDE BYGGLOVSÄRENDEN FÖRDELADE ÖVER ÅRET jan-feb mar-apr maj-jini juli-aug sep-okt nov-dec ÖVRIGA NYBYGGNAD Som ett led i arbetet med att effektivisera och förbättra service till medborgarna har under våren införts en digital ärendehantering. Detta ökar möjligheten till transparens via en portal för e-tjänster på webben för medborgarna. För att utveckla och förbättra informationen och servicegraden gentemot allmänheten har byggenheten under våren anordnat öppet hus. Kundnöjdheten kommer fortsättningsvis att mätas genom enkäter till bygglovssökanden och genom uppföljning av enskilda ärenden. Svaren från dessa kommer att ligga till grund för avdelningens fortsatta arbete med tillgänglighet, bemötande och service. Byggnadsnämnden har, med stöd från kommunfullmäktige, under den aktuella perioden, antagit tre detaljplaner: Friggeråker 28:8 med flera/ Marjarp etapp 2 möjliggör ytterligare exploatering av logistikanknutna verksamheter inom Skaraborg Logistic Center. Geten 2 med flera - komplettering av bostadsbebyggelse inom kvarteret. Tåstorp 7:7/Fåraberget etapp 1 - möjliggör byggnation av ett demenscenter med flera avdelningar inom området Fåraberget. 56 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

94 BYGGNADSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Med fokus på fysisk planering, framförallt planering av flera bostadsområden, har Byggnadsnämnden hanterat och fattat beslut i följande ärenden: Detaljplan Plåtslagaren 38 med flera, initierad av Falköpings Hyresbostäder. Planen omfattar en centralt belägen parkeringsyta och möjliggör uppförande av fyra huskroppar med lägenheter. Planen förväntas antas under andra kvartalet Detaljplan del av Gamla Stan 2:26, kvarteret Megaliten. Arbetet med planförslaget har inletts under våren. Planen syftar till att ändra delar av den gällande detaljplanen från 2009 så att ett varuhus på ca kvm bruttoarea får plats inom området. Detaljplan för Dotorpsskolan. Det pågår arbete med ett nytt planförslag som kommer att göra det möjligt att använda intilliggande parkmark för skolans ändamål. Detaljplan Hassla 2:78 gäller gamla syfabriken i Kinnarp. Syftet med planen är att utreda om den ska kunna användas för bostadsändamål. Vid behov ska bostadsbyggnaden även kunna anpassas till äldreboende. Detaljplan Urd 1 arbete pågår med en ny plan för förskolan Urd. Detaljplan Rektorn 1 Planen syftar till att öka byggrätten för skolan Vindängen för att kunna möjliggöra en framtida utbyggnad. Detaljplan Plåtslagaren 16 och 17, initierad av Falköpings Hyresbostäder. Planen ligger mellan pågående byggnation vid Köttorget och planområdet för Plåtslagaren 38 m fl. Syftet med planen är att tillåta rivning av befintlig byggnad på Plåtslagaren 17 för att ge plats för ett flerbostadshus med handel i bottenvåningen. Detaljplan för Fåraberget etapp 2. Denna plan omfattar ett område på ca kvm och möjliggör byggande av ca 260 bostäder i olika former (fristående villor, par-, kedje- och flerbostadshus). Arbete inför ett formellt samråd pågår. FRAMTID Ett viktigt uppdrag för byggnadsnämnden är att skapa förutsättningar för att Falköpings kommun ska bli en attraktiv kommun där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer och att främja en levande landsbygd. Byggnadsnämndens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet, kvalitet och med bibehållen rättsäkerhet. För att Falköpings kommun ska fortsätta växa och kunna tillgodose behovet av mark för bostadsområden, företagsetableringar och övrig samhällsservice krävs det en god planberedskap både för bostadsbebyggelse och utveckling och nyetablering av verksamheter. Arbetet med bygglov kan förväntas vara fortsatt intensivt gällande både ny- och tillbyggnation. Verksamheten har ambitionen att handläggningstid för bygglovsärenden förkortas och att beslut tas senast inom tio veckor som plan- och bygglagen förespråkar. Digital ärendehantering har införts men den kräver en fortsatt utveckling för att underlätta och effektivisera hanteringen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har pekat på behovet av att fördjupa medborgardialogen, inte minst ungdomsperspektivet. Verksamheten kommer att fokusera på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer förbättras och förtydligas. Byggnadsnämnden har, med stöd från kommunfullmäktige, under den aktuella perioden hanterat sex planbesked och tecknat två plankostnadsavtal. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 57

95 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Ordförande: Conny Johansson Förvaltningschef: Katarina Andersson VERKSAMHET Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete, har uppsikt över nämndernas verksamhet samt de verksamheter som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen och beredning av ärenden till fullmäktige samt ansvarar för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen finns tre utskott: arbets-, personaloch mångfaldsutskottet. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har den övergripande uppgiften att stödja kommunstyrelsen med att genomföra och följa upp kommunstyrelsens beslut. Kommunledningsförvaltningen ska arbeta för att säkerställa att kommunen klarar att möta de utmaningar som kommunen står inför, därför har kommunledningsförvaltningen en central roll inom utvecklingsfrågor och ska utarbeta strategier för ett växande och utvecklande Falköping. Förvaltningen ska arbeta för att stärka strategiska och samordnande insatser samt utveckla samordningen av både den verksamhetsmässiga och den ekonomiska styrningen. Kommunledningens ansvarsområden är: kansli, kommunikation och medborgarkontor, näringsliv och turism, strategisk utveckling (kvalitet, mångfald, hållbar utveckling, infrastruktur och logistik), personal, ekonomi, IT, stadsbyggnad och politik. Kommunstyrelsens bidragsgivning Bidragsgivning handlar om stöd till de politiska partierna och bidrag till de olika studieförbunden samt föreningsbidrag till den ideella sektorn som ej ryms under annan förvaltning. Här återfinns även investeringsbidrag till avloppsföreningar som ansluter till det kommunala VA-nätet. Miljösamverkan Falköpings kommun ingår i Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), vars uppgift är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Personalstrategiska medel Personalstrategiska medel är avsedda för övergripande personalstrategiska insatser. Trafik Kollektivtrafiken bidrar till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. Turism Falköpings kommuns huvudsakliga turismorganisation återfinns under kommunledningsförvaltningen och turismavdelningen. Här ingår samarbetsavtalet med Falköping.nu. VERKSAMHETENS FÖRDELNING Kommunledning Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kommundirektör Kansliavdelning & överförmyndare Logistik och infrastruktur Kommunikationsavdelning Medborgarkontor Näringslivavdelning Turismavdelning Strategisk utveckling Personalavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Stadsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 58 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

96 KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Kommunstyrelsen redovisade ett positivt resultat om 3,9 miljoner kronor för verksamhetsåret Resultatet kan främst härledas till överskott inom personalstrategiska medel, kopplat till kvarvarande medel inom heltid till alla -projektet, samt ökade intäkter för stadsbyggnadsavdelningen. Inom kommunstyrelsen återfinns även två negativa budgetavvikelser. Den ena gäller kommunstyrelsens bidragsgivning där ett bidrag till en avloppsförening om 1 miljon kronor avsåg år 2015 men bokfördes år 2016 samt näringslivsavdelningen där den negativa budgetavvikelsen hänvisas till kostnader kopplade till nyetableringar inom näringslivet. Under verksamhetsåret har kommunstyrelsen i tertialuppföljningarna lyft ökade kostnader för gode män, men då Migrationsverket i december beslutade att betala ut kommunens återsökningar i förskott hamnade utfallet för år 2016 i nivå med budget. Kommunstyrelsens har till kommande års budget gjort om fördelningen av kommunstyrelsen verksamheter, detta för att på ett tydligare sätt spegla kommunstyrelsens verksamheter och organisation. ÅRETS HÄNDELSER För att Falköpings kommun ska växa befolkningsmässigt och att näringslivet ska utvecklas krävs en god framförhållning i samhällsplaneringen. Utifrån det har en ny digital översiktsplan med medborgardialog som grund tagits fram. Nybyggnationen kring Köttorget har under året påbörjats och hösten 2017 står 24 lägenheter i byggnaden klara. Vidare har fler etableringar inom handeln gjorts och det skapas handelsplatser i Plantis och vid Köttorget. Under året har även en förtätningsstudie påbörjats för att bygga attraktivt, hållbart och effektivt nyttja befintlig service samt infrastruktur. Infrastruktur är en avgörande del i att öka Falköpings attraktivitet och som exempel har en satsning på gång- och cykelvägar gjorts. Verksamheten inom Skaraborg Logistic Center är nu etablerad i Skaraborg som ett logistiskt centrum och i det fortsatta utvecklingsarbetet är terminalbyggnaden på Marjarp viktig för att skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas. Under år 2016 arbetades med målet Ett näringsliv som utvecklas genom förbättrat näringslivsklimat. En fortsatt positiv utveckling kan utläsas ur Svenskt näringslivs undersökning där kommunen klättrat 43 placeringar och vad gäller nyföretagande har ett trendbrott skett och antalet nya företag uppgick till 110 st. Det är en fortsatt god utveckling inom turismnäringen med rekordmånga gästnätter och besökare vid Trandansen. Mössebergs friluftsområde är ett prioriterat område som ska vara gratis och tillgängligt för alla. Satsningen på Mösseberg fortgår och nybyggda campingstugor och utveckling av nya skidspår ska komplettera utbudet av äventyrslekplats, djurpark, gym och promenadstråk. Sommarbussen infördes från och med år 2016 och tillgängliggör Mösseberg för fler människor. Utifrån målet Ett social hållbart Falköping har tre tvärsektoriella styrgrupperna arbetat med prioriterade områden mot målet. Styrgrupperna har haft i uppdrag att arbeta med arbetsmarknad, bostadsförsörjning och förebyggande insatser för barn och unga. En arbetsmarknadsstrategi har tagits fram och utifrån den har arbetsgrupper tillsatts. En ny bostadsförsörjningsplan har tagits fram som ska säkerställa bostadsförsörjning och bidra till social hållbarhet. Unga kommunutvecklare, tagga lov, Sports for you är alla insatser som ska bidra till inflytande och meningsfull fritid för barn och unga. Demokratiberedningen har under året arbetat för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna och öka förtroendet för den lokala demokratin. Beredningen har utifrån sitt uppdrag tagit fram arbetsformer för medborgardialog, utvecklat kompetensutvecklingsförslag för förtroendevalda och planerat för att utreda förutsättningar för e-demokrati. I arbetet med målet att utveckla kvaliteten i verksamheterna har en förbättrad styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet utvecklats genom att det tagits fram styrprinciper. Styrkedjan har stärkts och ett systematiskt arbete har bedrivits för att ta fram beslutsunderlag inför planering av verksamhet och budget. För att stärka det övergripande målarbetet har bättre förutsättningar skapats genom att samtliga chefer fått genomgå kompetenshöjande insatser. Två chefsdagar för samtliga chefer och utvecklingsdagar med förvaltningarnas ledningsgrupper har genomförts med fokus på kommunens gemensamma värdegrund och verksamhets- och ekonomistyrning. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 59

97 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 8,6 6,4 3,5 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 4,8 6,7 1,0 Utveckling exklusive jämförelsestörande poster (%) 3,1 6,7-1,6 Volymnyckel antal tillsvidareanställda i aktiv tjänst Nettokostnad/volymnyckel (kr) Utveckling (%) 0,2 5,6-0,4 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 4,8 5,9 0,3 BIDRAGSGIVNING Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 35,0-3,0-4,6 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 35,0-3,0-4,6 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 33,8-3,5-5,2 MILJÖSAMVERKAN Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) -4,0 2,0 1,9 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 1,6 19,1 6,1 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 2,6 17,2 5,7 TRAFIK Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 16,3-12,4 44,7 Nettokostnad (tkr) Utveckling (%) 16,3-2,8 28,1 Nettokostnad/invånare (kr) Utveckling (%) 17,4-3,5 31,8 VERKSAMHETSANALYS Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till fullmäktige och ansvarar även för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Kommunledningsförvaltningen har den övergripande uppgiften att stödja kommunstyrelsen och verkställa och följa upp dess beslut. I arbetet med att leda kommunen används styrdokument som ett vanligt styrmedel. Flera viktiga styrdokument har tagits fram som policy och riktlinjer för föreningsbidrag och näringslivsstrategi. En kompetensförsörjningsplan har också tagits fram där syftet med planen är att kartlägga nuläget, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning. Utvärdering visar att de intentioner som skrivits fram utifrån politiska beslut inte får fullt genomslag i verksamheterna. Analys och uppföljning behöver tydligare planeras in när uppdrag ges och när styrdokumentet skrivs fram för att bättre säkerställa processen. De styrdokument som tagits fram behöver implementeras och efterlevas i planering och uppföljningsprocesser för att nå avsedd effekt. Det finns en målkonflikt mellan bostadsförsörjning som bidrar till ett socialt hållbart Falköping och ett bostadsbygge som skapar ett attraktivt Falköping. I Falköpings tätort, likt många andra städer finns det segregerade bostadsområden med stora skillnader i socioekonomisk status. Därav vikten att planera och bygga en inkluderande stad med blandad bebyggelse för ett socialt hållbart samhälle och samtidigt möta den efterfrågan och den attraktivitet som eftersträvas i Falköpings kommun. Kommunstyrelsen ska vara möjliggörare som ska leda och samordna kommunens arbete och skapa goda förutsättningar för att arbeta mot de övergripande målen och visionen om Det goda livet. I denna roll framträder vikten av att skapa fungerande nätverk såväl internt som externt. Utifrån denna roll har kommunstyrelsen under år 2016 tagit fram en ny verksamhetsindelning för att tydliggöra kommunstyrelsens arbete. Tidigare bestod kommunstyrelsen av sex stycken verksamheter, varav kommunledningsförvaltningen var den största där merparten av alla resurser var samlade, i den nya fördelningen har kommunstyrelsen delats upp i tre verksamheter: ledning, styrning och verksamhetsstöd planering och utveckling samordning och samverkan Kommunstyrelsen har skapat ramar för förbättrad styrning och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter genom en ny policy och riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning. I de nya styrprinciperna har styrkedjan stärkts samt ett tydligare systematiskt arbete för beslutsunderlag inför planering av verksamheter och budgetprocess. För att analys och uppföljning ska kunna utgöra grund för planeringen inför kommande budgetår och planperiod ska samverkan, samarbete och samordning mellan förvaltningarna stärkas ytterligare. 60 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

98 KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID I framtiden behöver kommunstyrelsen verka för att utveckla strategisk samverkan i Skaraborg kring gemensamma framtidsfrågor. Det handlar om att skapa förhållningssätt och arbetsformer som kan möta de utmaningar som kommunerna har och står inför i strävan att bli kommunen som arbetar tillsammans för medborgarnas bästa. Ett bra företagsklimat med ett gott bemötande ska fortsätta utvecklas för att skapa möjlighet för företag att starta, växa och anställa fler vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden. Genom att möta företag med tillgänglighet, god service, rättsäkert agerande ska företag ska välja att etablera sig i Falköping. Företag vittnar om svårigheten att hitta rätt kompetens så matchning mellan arbetssökande och lediga jobb behöver fortsatt stärkas genom ett utvecklat samarbete med näringsliv, arbetsförmedling, utbildningsförvaltningar och övriga aktörer. Vi ska fortsätta utveckla stads- och landsbygdsmiljöer med attraktiva offentliga miljöer och mötesplatser. Kommunen ska se till att det finns en god tillgång till en attraktiv markreserv och med färdigställda industrimarker för att ha en hög beredskap för nyetableringar och omlokaliseringar vilket är förutsättning för att kunna möta efterfrågan på marknaden. Falköpings kommun ska ständigt arbeta för att vara attraktiv arbetsgivare med god kvalitet och bra arbetsmiljö i verksamheterna. Kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som säkerställer en hållbar kompetensförsörjning där medborgarnas behov kan mötas. Ett utvecklingsarbete som påbörjats men behöver få större genomslag är att skapa en fungerande styrning med mått och indikatorer som starkare kopplas till de övergripande målen utifrån en helhetsbedömning. Mått och indikatorer ska fortsätta ses över för att kunna utgöra bättre underlag vid bedömning. De indikatorer som kräver mer tvärsektoriellt arbetssätt utanför vår organisation (stat, region, kommuner) behöver kompletteras med mått på hur förutsättningar skapas och mått på hur kommunens eget uppdrag genomförs. Även framåt behövs ett intensivt förbättringsarbete med insatser som syftar till att bygga en förståelse för den helhet vi verkar i. Genom en förbättrad planering av verksamheten med en ökad delaktighet från medarbetare och medborgare ska styrkedjan mellan verksamhetsidén de vi är till för och målen stärkas. Utifrån målanalysen identifierades följande utvecklingsområden: Strategisk samverkan i Skaraborg kring gemensamma framtidsfrågor Digitalisering ska användas som nyckel för att hitta effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom välfärden Stads- och landsbygdsplanering för attraktiva offentliga miljöer och mötesplatser Fokus på miljöstrategiskt arbete utifrån globala och nationella mål Skapa förutsättning för och mäta nya typer av arbetstillfällen/branscher Fortsatt värdegrundsarbete med fokus på bemötande gentemot medborgare och andra målgrupper som näringsliv. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 61

99 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN 62 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

100 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Hans Johansson Förvaltningschef: Sandra Lindgren VERKSAMHET Utbildning av vuxna Svenska för invandrare (SFI) Samhällsorientering Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Yrkesutbildningar på gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Yrkeshögskoleutbildningar (YH) Universitets- och högskoleutbildningar på distans (UH) Uppdragsutbildningar (UDU) Arbetsmarknad Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Statligt subventionerade anställningar Gemensamt Administration och nämnd VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt KOMPETENS- OCH ARBETS- LIVSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 63

101 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN EKONOMI Budgetavvikelsen för 2016 var 558 tkr och beror till största del på att förvaltningen har haft större intäkter än budgeterat i form av statsbidrag samt att förvaltningen inte har kunnat rekrytera i den takt som önskats. ÅRETS HÄNDELSER Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har under året arbetat med strategisk kompetensförsörjning. I nära dialog med arbetslivet har verksamheten utvecklat utbildningar och insatser för att tillgodose behovet såväl lokalt som regionalt. Inom Yrkeshögskolan fick förvaltningen två utbildningar beviljade och avslag på tre av de ansökningar som lämnades in i september De utbildningar som blev beviljade var Signaltekniker och Guldsmed. Då ambitionen finns att utöka antalet utbildningar så lämnades det i september in nya ansökningar: Kvalificerad Skötare inom psykiatri Tågtekniker Logistik- och verksamhetsutvecklare Lokförare inom parentes Vad gäller yrkesutbildning på gymnasial nivå har det under året varit ett minskat söktryck till reguljär vård- och omsorgsutbildning. Däremot har det varit ett ökat söktryck till den språkförstärkta utbildningen. Både antagning och examination har skett av den språkförstärkta vård- och omsorgsutbildningen. Ytterligare två språkförstärkta utbildningar har varit igång under året, bussförarutbildning och den nystartade industriutbildningen som genomförs i samverkan med Ållebergsgymnasiet. Fortsatta konflikter i världen har fått konsekvenser för SFI genom ett fortsatt högt söktryck. Inför året genomfördes en omorganisation med syfte att öka genomströmningen inom SFI och möjliggöra för fler studerande att kombinera grundläggande ämnen med SFI. Redan i början av hösten kunde förvaltningen se effekter av detta utifrån att antalet elever inom grundläggande ämnen hade fördubblats jämfört med samma period föregående år. I samverkan med övriga förvaltningar och arbetsförmedlingen har en ny arbetsmarknadsstrategi med tillhörande handlingsplan tagits fram. Arbetsmarknadsenheten har nu ett övergripande ansvar för kommunens arbetsmarknadsfrågor. Vidare har Ung Arena 9.0 startats i samverkan med åtta andra Skaraborgskommuner. ESF-projektet riktar sig mot målgruppen unga och syftet har varit att skapa en neutral mötesplats som ska fungera som ett navigatorcentrum för att ungdomar snabbare ska komma i arbete eller studier. En verksamhet som även går att relatera till den redan skrivna DUA-överenskommelsen. I slutet av året fick även förvaltningen godkänt på ESF-ansökan Ung Styrka vilken innebär att arbetslösa ungdomar kommer att ges möjlighet att genomgå arbetsplatsförlagd utbildning inom branscher som har ett framtida rekryteringsbehov. Avslutningsvis kan konstateras att förvaltningen haft ett år med mycket utveckling och samverkan både lokalt, regionalt och nationellt. Inom Skaraborg har ett nytt samverkansavtal gällande vuxenutbildningen skrivits på och samverkan kring VO-college och Yrkeshögskola har fortsatt. Lokalt har samverkan med arbetsförmedlingen och aktörer kopplade till arbetsmarknadsfrågor intensifierats. Vidare har gemensamma dialogträffar genomförts tillsammans med Ållebergsgymnasiet för att se hur vi tillsammans kan bidra till att höja utbildningsnivån och erbjuda våra kommuninvånare ett ökat utbud av utbildningar. 64 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

102 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN Utbildning av vuxna Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 6,5 6,8 5,4 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,89 0,89 0,64 Arbetsmarknad Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 11,9 11,8 8,2 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,16 0,20 0,23 Gemensamt Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal kursdeltagare Nettokostnad/kursdeltagare (tkr) 0,6 0,61 0,61 Nettokostnad/invånare (tkr) 0,09 0,09 0,09 VERKSAMHETSANALYS Utbildning av vuxna Nettokostnad och nettokostnad per kursdeltagare respektive invånare ligger i paritet med Arbetsmarknad Nettokostnad per kursdeltagare ligger i paritet med 2015 och nettokostnad per invånare har minskat. Gemensamt Sedan 2012 fördelas förvaltningens gemensamma kostnader på huvudverksamheterna. I tabellen Verksamhetsredovisning visas personalkostnader för gemensam administration. Kostnaderna ligger i nivå med tidigare år. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 65

103 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN FRAMTID I nämndens verksamhetsplan har följande definierats: Förvaltningen påverkas av allt som sker i omvärlden och anpassningsförmågan är en framgångsfaktor för att lyckas med verksamheten. Det handlar om att med kort varsel kunna ställa om och anpassa sig till nya situationer. För att underlätta i omställningen krävs det systematisk omvärldsbevakning som många får ta del av. Förvaltningen ska vara en kreativ mötesplats, nätverksmotor och mäklare för lokal och regional utveckling. Även fortsättningsvis ska kontakter skapas mellan utbildning och arbetsliv samt främja matchning av kompetenser. Vuxnas möjlighet till lärande är angeläget utifrån många olika perspektiv. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en av faktorerna för lokal och regional utveckling samt tillväxt. Utgångspunkten måste vara vad den enskilde individen har med sig samt arbetsmarknadens behov avseende kompetens och arbetskraft. Förvaltningen ska fortsätta sitt marknadsföringsarbete och aktivt berätta för Falköpingsborna och arbetslivet i såväl vår kommun som i vår region om vilka möjligheter som finns. 66 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

104 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Allan Bjärkhed Förvaltningschef: Maria Wallengren VERKSAMHET Övergripande verksamhet Förvaltningens chefer och förvaltningens stab med ansvar för nämndsadministration och ekonomi. Fritidsverksamhet Fritidskontoret med ansvar för lokalbokning och föreningsstöd. Bad med ansvar för Odenbadet och två tempererade utebad i Stenstorp och Floby. Kulturverksamhet Bibliotek med ansvar för ett huvudbibliotek och sex filialer i Floby, Kinnarp, Åsarp, Stenstorp, Broddetorp och Vartofta. Falbygdens museum och Ekehagens forntidsby med ansvar för kommunens kulturarvsverksamhet. Allmänkultur med ansvar för kultur kopplat till samhällsplanering, kulturutbud i förskola, skola och för allmänheten på kommunens kulturanknutna mötesplatser. Ungdomsverksamhet Öppen ungdomsverksamhet med ansvar för Ungdomens hus i Falköping och fyra fritidsgårdar i Floby, Kinnarp, Gudhem och Stenstorp. Unga tar ordet med ansvar för att stärka ungas inflytande i kommunen. DRIFTREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDS NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Ett negativt resultat med 343 tkr redovisas för kultur- och fritidsnämndens verksamhet. Prognoserna har inte visat på någon negativ budgetavvikelse, varför inga specifika åtgärder har vidtagits. Personalkostnaderna och de externa kostnaderna blev något högre än beräknat. Kultur- och fritidsnämnden erhöll tkr i tillfälligt stöd för asylsökande och nyanlända. Vid årets slut återstod 700 tkr, som periodiserades till Detta hade stor påverkan på det slutgiltiga resultatet. VERKSAMHETENS FÖRDELNING Förvaltningsövergripande verksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Ungdomsverksamhet ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 67

105 VERKSAMHETSREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ÅRETS HÄNDELSER Övergripande Så som alla andra nämnder har kultur- och fritidsnämnden genomfört extra verksamhet med de integrationsmedel som delades ut under året. Förutom dessa medel tilldelades kommunen tkr för att utveckla och genomföra sommarlovsaktiviteter under sommaren Verksamheten organiserades av flera förvaltningar och ansvaret vilade på kultur- och fritidsförvaltningen. Det statliga sommarlovsstödet skulle göra det möjligt för barn i åldersgruppen 6 15 år att delta i kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Under de 40 dagar som verksamheten pågick var det totalt deltagartillfällen, vilket innebar 80 besökare per dag i genomsnitt. Falköpings Tagga sommar blev en succé och har efter att verksamheten redovisats blivit använd som gott exempel på nationell nivå. Framöver har Tagga sommar övergått till Tagga lov och erbjuder barn och unga en meningsfull fritid på alla lov under året med kommunövergripande medel. Unga tar Ordet Ungdomspolitiken anordnade en dag där unga träffade politiker, tjänstepersoner, organisationer, föreningar och andra vuxna som arbetar med unga för att diskutera hur Falköpings kommun skulle utvecklas utifrån ett ungdomsperspektiv. Dagen hette Framtiden är nu och hade cirka 140 deltagare. Med hjälp av processledning togs 75 handlingsplaner fram. Med Lupp-resultat och Framtiden är nu hade ungdomsstrategen ett material med över 800 röster på hur kommunen kunde utvecklas. Allmänkulturen - Earth hour Den 19 mars 2016 arrangerades Earth hour arrangemang världen över. Artister som Frida Öhrn, Tomas Andersson Wij, Lisa Ajax, Lisa Miskovsky, Simon Zion m.fl. medverkade under konserten. Pär Holmgren hade föreläsning och var även konferencier. Fritid De gamla skjutbanorna i Odenhallens skyttelokal har monterats ned och ersatts med nya elektroniska skjutbanor. Lokalen har fräschats upp och anpassats för de nya banorna. Denna satsning har delvis möjliggjorts genom ett anläggningsstöd på 150 tkr från Västergötlands Idrottsförbund. Kultur- och fritidsnämnden har betalt resterande investeringskostnad på 307 tkr. Föreningarna Falköpings Skyttegille och Falköpings Sportskytteklubb har stått för nedmontering av de gamla banorna och uppsättning av de nya. Bad Odenbadets simskola är mycket populär. På grund av stor efterfrågan utökades simskolan med ytterligare nio grupper under året. Under höstterminen 2016 har verksamheten satsat extra på skolans simundervisning. Två simlärare per klass har erbjudits i möjligaste mån och mottagningsenheten har fått extra simlektioner. Bibliotek 2016 blev ett bra år för biblioteket med 7,1 % fler besök och 0,7 % färre utlån. Biblioteket har utvecklats till en mötesplats för medborgarna där många trivs och känner sig välkomna. Människor kommer och går, läser tidningar och tidskrifter och tar del av utbud när det gäller böcker och andra media, våra datorer och kopieringsmaskin gör stor samhällsnytta, studierum och läsplatser har använts till fullo. Ekehagen forntidsby Ekehagen höll turistöppet under perioden 21 juni 9 augusti. Sommarens höjdpunkt blev programhelgerna år av nyfikenhet, hantverk och kunnande. Under två helger i juli fylldes samtliga boplatser i byn med hantverkare och aktörer som berättade om de olika epokerna genom teknikexperiment och aktiviteter. Falbygdens museum Museet har visat nio tillfälliga utställningar under året (Försvunna miljöer, Hembygd någonstans i Sverige, An ordinary boy, Liv konstutställning, Flytt och flykt folkvandringar genom tiderna, Benen berättar, Två resor konstutställning, Falköping i bild igen samt Ur gömmorna) varav fem varit egenproducerade. I anslutning till dessa har 15 program anordnats. Öppen ungdomsverksamhet Den Öppna ungdomsverksamheten blev en del av kultur- och fritidsnämndens ansvar i september 2016 och har under året också blivit medlemmar i nätverket KEKS Kvalitet och kompetens i samverkan, vilket medfört en kompetenshöjning bland personalen tack vare en tredagars introduktions-utbildning. KEKS ide är att den öppna ungdomsverksamheten ska stimulera till och stödja aktiviteter som bygger på och förutsätter ungdomars eget aktiva engagemang och ansvarstagande. 68 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

106 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) FRITIDSVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök i anläggningar Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) KULTURVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) UNGDOMSVERKSAMHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal besök Nettokostnad/besök (kr) Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHETSANALYS Förvaltningsövergripande verksamhet Kostnaderna för förvaltningesgemensamt har ökat. Detta beror på att avdelningschefernas löner från och med 2016 har flyttats från respektive avdelning till förvaltningsgemensamt. Fritidsverksamhet Odenbadet har haft färre besökare på sommaren på grund av dåligt väder. Antalet besökare i gymmet minskade i början på året på grund av nyöppning av andra gym i Falköping. Kulturverksamhet Antalet besök på huvudbiblioteket ökade med 7,1 % (7 085 besök). Biblioteket blir mer och mer en mötesplats, där människor gör många andra saker än att bara låna böcker. Skolverksamheten på Ekehagen fortsatte att växa. Antalet elever ökade med hela elever. Vårens många bokningsbara dagar, nedlagda konkurrenter och byns goda rykte tros vara orsaker till ökningen. Ungdomsverksamhet Besöksantalet ökade från st 2015 till st Nya verksamheter under året har varit Tagga sommar och Tagga lov. FRAMTID Göra Falköping till en lägerstad öka antalet gästnätter och läger i samverkan med Falköping Nu för att bidra till kommunens övergripande mål: Ett attraktivare Falköping. Mötesplats Odenbadet bibehålla hög simkunnighet och öka antal besök för att bidra till kommunens övergripande mål: Ett socialt hållbart Falköping och Ett attraktivare Falköping. Tillgängliggöra kultur till fler utifrån kulturstrategin som är under arbete göra kultur tillgänglig till fler. Kultur ska fungera som motor i samhällsutvecklingen och tillgängliggöras till fler på fler platser för att bidra till kommunens övergripande mål: Ett socialt hållbart Falköping och Ett attraktivare Falköping. Mötesplats bibliotek utveckling av huvudbiblioteket och filialerna i Floby och Stenstorp för att bidra till kommunens övergripande mål: Ett socialt hållbart Falköping och Ett attraktivare Falköping. Utveckling museet och Ekehagen en gemensam kulturarvsverksamhet med uttalad vision och mål för att bidra till kommunens övergripande mål: Ett socialt hållbart Falköping och Ett attraktivare Falköping. Stärka den Öppna ungdomsverksamheten För att bidra till kommunens övergripande mål: Ett socialt hållbart Falköping. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 69

107 VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Ordförande: Christer Johansson Förvaltningschef: Stefan Swenson VERKSAMHET Administration Förvaltningsledning, ekonomi-, personal- och kanslifunktioner. Räddningstjänst I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och de övergripande nationella målen och de lokala förhållandena ge tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänst ska ha resurser att åtgärda, förhindra och begränsa skador på människors liv och hälsa, egendom och miljö. Säkerhetsservice för äldre Att förebygga och minska fallolyckor hos äldre i det egna hemmet. Lämna råd och anvisning om hur risker kan begränsas och undvikas i hemmiljön. Kommunsamordningscentral Centralen ska leda räddningstjänstens operativa verksamhet och samordna och serva fyra kommuners behov av hjälp och stöd för sitt trygghets- och säkerhetsarbete. Förebyggande För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. I ansvaret ligger att informera och utbilda allmänheten samt att verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Enheten Stöd/Utv Utgör i operativ verksamhet offensiv enhet. Arbete för Räddningstjänstens breda uppdrag ex utbildning, externa kontakter med allmänhet. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Kapitalkostnader Administration Räddningstjänst Förebyggande Enhet Stöd/Utv Säk servide Drift Verkstad KSC Skydd och Säkerhet Drift Fastigheter, inventarier, drift- och serviceavtal. In- och utalarmering. Övningsfält, lokalvård, beklädnad, kommunikation. Skydd och Säkerhet Upprätthålla kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhantering och försäkringsfrågor genom en gemensam säkerhetssamordnare med Tidaholms kommun. RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Avräkning,V-stad,Arvode.Backdraft 52 Nettokostnader Nettokostnader Tidaholm Preliminärt kommunbidrag Tidaholm Avräkning Tidaholm Avräkning Falköping Verkstad/arvode/backdraft Nettokostnader Falköping Budget Falköping Budgetavvikelse Falköping FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

108 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM VERKSAMHETSREDOVISNING EKONOMI Räddningstjänsten lämnar ett bokslut för 2016 på tkr. Efter avräkning mot Tidaholms procentsatsen 27,25 % som får en skuld motsvarande 55 tkr. har verksamheten gjort ett resultat på plus 127 tkr. ÅRETS HÄNDELSER Årets viktigaste förändringsarbete har dels varit uppstarten av gemensam insatsledarfunktion mellan räddningstjänsterna för Falköping, Götene, Skara och Tidaholm samt införandet och utvecklingen av den gemensamma Kommunsamordningscentralen som betjänar kommunerna. Därigenom möjliggörs att våra kommuner får tillgänglighet till kommunens funktioner under alla dygnets timmar. Ta hand om larmfunktioner och mera effektivt stödja egen verksamhet vid inträffade händelser. KSC har också under året på ett mycket positivt sätt stöttat socialtjänstpersonal från Tidaholm i sin verksamhet. Det som varit det mest påtagliga under året är planeringen inför beslutet att slå samman de fyra kommunerna räddningstjänster till en gemensam verksamhet. VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN RÄDDNINGSNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse KAPITALKOSTNADER Bruttokostnad (tkr) ADMINISTRATION Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) KOMMUNSAMORDNINGS- CENTRAL Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) RÄDDNINGSTJÄNST Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) DRIFT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) VERKSTAD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) ÄLDRESÄKERHET Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) SAMHÄLLSSKYDD Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare gemensamt (kr) Nettokostnad/invånare Falköping (kr) Nettokostnad/invånare Tidaholm (kr) VERKSAMHETSANALYS Räddningstjänst Här redovisas antalet insatser för några väsentliga områden för en period av tio år. En trendlinje finns inlagd för att kunna se förändring över tid. Antalet händelser totalt är relativt statiskt över hela perioden. Dock ses en ökning mellan 2015 då antalet var 772 insatser medan 2016 uppvisar en markant ökning till 869 händelser. Förklaringen är delvis ett stort antal anlagda bränder såväl i fastigheter som utomhus. INSATSSTATISTIK FALKÖPING-TIDAHOLM BRAND I BYGGNAD UNDER 10 ÅR FALKÖPING-TIDAHOLM Brand i byggnad Brand ej i byggnad Förmodad brand Förmodad räddning Automatlarm, ej brand Trafikolycka Djurräddning Utsläpp av farligt ämne 2015 Sanering vägbana Vattenskada Länspumpning Hisslarm BRAND EJ I BYGGNAD UNDER 10 ÅR FALKÖPING-TIDAHOLM MRI-Larm Inbrottslarm Övriga uppdrag Hjälp till annan FÖREBYGGANDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 71

109 VERKSAMHETSREDOVISNING RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM De automatiska brandlarmen som inte föranletts av brand eller rökutveckling har vi tillsammans med fastighetsägare eller innehavare försökt minska genom tekniska lösningar och riktade utbildningar. Antalet under de senaste åren har genom insatserna till viss del minskat och trenden verkar ha fungerat. Verksamheten med att aktivera räddningstjänsten vid inbrottslarm har med all sannolikhet bidraget till minskat antal inbrottsförsök. Dock är antalet onödiga larm i sammanhanget för högt. Att det nästan finns ett larm varje arbetsdag i de flesta fall onödigt, bör kunna åtgärdas. Uppdraget utförs för närvarande endast i Falköpings kommun. AUTOMATLARM EJ BRAND UNDER 10 ÅR FALKÖPING- TIDAHOLM INBROTTSLARM UNDER 10 ÅR Trafikolyckorna håller sig i antal kring 100 st per år och ser ut att ligga kvar på ungefär samma nivåer under samtliga år. TRAFIKOLYCKOR UNDER 10 ÅR FALKÖPING-TIDAHOLM MRI larm som vi nu mera kallar IVPA (i väntan på ambulans) verkar ha stabiliserat sig vid drygt hundra händelser per år. Nytt för året är att räddningstjänsten delvis får täckning för de ökade kostnader som uppkommer i samband med verksamheten MRI-LARM UNDER 10 ÅR FALKÖPING-TIDAHOLM Förebyggande Under verksamhet förebyggande ligger vår myndighetsutövning med tillsyn och tillståndsgivning enligt LSO:s (Lagen om skydd mot olyckor) och LBE:s (Lagen om brandfarliga och explosiva varor) lagstiftning. Under 2016 har 81 tillsyner genomförts enligt LSO och 13 tillsyner genomförts enligt LBE. Detta följer i stort sett den uppgjorda tillsynplanen för 2016, några objekt har förts över till Det finns idag 180 tillstånd för brandfarlig vara och 18 tillstånd för explosiv vara. Enheten Stöd/Utv Offensiv enhet som utgörs av tre delar arbetar för räddningstjänstens breda uppdrag ex utbildning, externa kontakter med allmänhet. En rejäl ökning har skett i antalet informationer- och utbildning till den enskilde medborgaren. Ungefär 50 % utb och information vardera. En utveckling som är positiv och följer den inriktning som räddningstjänsten skall arbeta mot. ANTAL UTBILDADE PERSONER FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

110 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM VERKSAMHETSREDOVISNING Drift En verksamhet med stor kostnad över 6 milj kr. Här finns fastigheternas driftskostnader, interna och externa hyror avtal med SOS och andra räddningstjänster etc. Verkstad Verkstaden har under 2016 haft en omsättningsökning med 48 %. Omsättningen är 2016 drygt 5 milj. mot föregående år på 3,6 milj. Detta förklaras med fler inkomna arbeten. För att täcka behovet har en ny medarbetare anställts. Verkstaden lämnar ett resultat på plus 100 tkr. Målet att 70 % skall vara mot kund arbetad tid har uppnåtts till att vara 74,24 %. Skydd och Säkerhet Upprätthålla kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhantering och försäkringsfrågor genom en gemensam säkerhetssamordnare med Tidaholms kommun. Verksamheten går med plus, därför bör aktiviteter som övning och utbildnings öka om statsbidragen skall användas som avsett. Säkerhetsservice för äldre Utförare i verksamheten har under året ersatts av annan person. Antalet besök gjorda hos äldre har under 2016 uppgått till 585 st något flera än tidigare år. Underlag för fler besök finns om kunskapen hos äldre utvidgas. EKONOMISKT UTFALL FÖR VERKSTAD ÅR Uppskattad omsättning Kostnader Intäkter Kommunsamordningscentral Kommunsamordningscentralen har varit i funktion sedan 1 januari Under året har en snabb utveckling skett. Där centralen snabbt blivet en nyttig verksamhet för andra kommunala instanser. Där de flesta larmbehov hos de fyra kommunerna åtgärdas från centralen. Socialtjänsterna från flera kommuner har börjat eller är på väg in att använda centralen som en trygghetsfaktor för personal för nattpatrullverksamheten. FRAMTID ANSVARS- OMRÅDE BOKSLUT 2016 KOSTNADER 2016 STATSBIDRAG 2016 PERIODICERAT fr.2015 STATSBIDRAG 2015 Gemensam Falköping Tidaholm Behållning Tidaholm Summa Samhällsförändringarna är mera omfattande och snabbare än vad våra normala system på ett effektivt sätt kan hantera och ställa om till. Att vara steget före är en fördel och är tanken med ovan nämnda utveckling till att vara förberedd. En stark hypotes är att SOS alarmering inte kommer att finnas kvar med dagens modell. Troligen kommer antalet centraler vara betydligt färre (6-7 st) och betjäna 112- trafiken och inget annat. Den lokala förankringen och det stöd som akuta händelser kräver får lösas genom egen hantering. En statlig utredning, för andra gången på kort tid, med tydlig inriktning där tanken med egen myndighet och färre centraler och begränsad uppgift. Varför vår utveckling med kommunsamordningscentralen har gett förutsättning för en smärtfri övergång och en ökad förmåga att hantera uppkomna händelser för ett lokalt tryggare samhälle. Inriktning för framtiden kommer allt mer att behöva fokusera på att stärka del enskildes förmåga. Samhällsfunktioner kan inte ta ansvar för alla problem som kan uppkomma. Varje människa, såväl äldre som yngre måste, ha förmåga att förhindra och lösa situationer i vardagen. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 73

111 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Ordförande: Susanne Larsson Förvaltningschef: Magnus Schedin Individ- och familjeomsorg VERKSAMHET Individ- och familjeomsorg har uppdrag som både beställare och utförare. Avdelningen ansvarar för att handläggningen sköts på ett rättssäkert sätt avseende barn, unga och vuxna (ej äldreomsorg) i behov av stöd enligt SoL, LVU och LVM samt annan sociallagstiftning rörande nämnda grupper. I uppdraget ingår att göra beställningar till utförarverksamhet och följa upp att insatserna utförs i enlighet med beställningen/uppdraget. I ansvaret ligger att bevaka att alla erbjuds insats inom givna tider. Individ- och familjeomsorg ansvarar för förvaltningens budget avseende antal och omfattning av stöd till utifrån de målgrupper som ingår i avdelningens uppdrag. I detta ingår att bevaka volymutvecklingen för avdelningens målgrupper och analysera framtida behov. Individ- och familjeomsorg har också ansvar för att inom givna ramar ge förslag på adekvata resursfördelningsmodeller för utförarverksamheter. Som utförare ansvarar Individ- och familjeomsorg för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen oavsett om det sker i egenregi eller genom köpt plats/insats. I det ingår att tillse att det finns tillräckligt med personal på plats med adekvat utbildning för uppdraget. Avdelningen har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår ansvar för att i samarbete med stabsfunktioner sköta kvalitetsuppföljningar med utförare utifrån beställningar samt regelverk. Ansvaret omfattar också hantering av personakter, patientjournaler och närarkiv. Bild? 74 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

112 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Personal- och övrigt Barn/Unga vuxna Vuxna Ekonomi LSS Biståndsbedumda insatser Förebyggande insatser EKONOMI Individ- och familjeomsorgen har under 2016 gått med dryga sex miljoner plus. Detta beror till stor del på de statliga pengar som kommunen rekvirerar utifrån mottagandet av ensamkommande barn. De enheter som handlägger myndighetsbeslut, förutom enhet Stöd och försörjning, har inte kunnat hålla sin budget. Orsaken är fler placeringar av barn, unga samt vuxna och med detta ökade kostnader. Övriga enheter har hållit budget eller gått med ett litet överskott. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse ÅRETS HÄNDELSER I augusti tog nämnden beslut om att etablera modellen Bostad först enligt förslag att utföras som projekt under två år. Syftet med projektet är att varaktigt minska antalet hemlösa, att personer i hemlöshet ska erhålla bostad och kunna behålla en lägenhet med eget kontrakt. Förvaltningen räknar med att ha avtal med intresserade fastighetsägare på plats i början av är första helåret med den nya organisationen. Under senhösten gjordes ytterligare en förändring då IFO återgår till att ha en avdelningschef istället för två. Projektet Connect Falköping övergick från och med 2016 i IFO:s ordinarie verksamhet. Lönebidragsgivningen flyttades från Kommunstyrelsen till Socialnämnden, med placering inom IFO. Regeringens förslag om tilläggsbudget för åren gav Falköping tillfälligt stöd, vilket innebar tkr till IFO för utvecklingsarbete som syftar till att få individer från försörjningsstöd till sysselsättning. Arbetet kom igång under sista kvartalet av Under 2016 beslutade Regeringen om kraftigt ändrade villkor för att ta emot ensamkommande barn. Under hösten har därför ett arbete pågått för att ställa om verksamheten utifrån dessa förändrade villkor. Arbetet kommer att fortgå under var första året för ikraftträdandet av Bosättningslagen, vilket innebar att kommuner ålades att ta emot enskilda och familjer som anvisades från Migrationsverkets verksamheter. För Falköpings del innebar det att 15 personer kom under ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 75

113 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG VERKSAMHETSANALYS MYDIGHETSUTÖVNING PERSONAL O ÖVRIGT 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) VERKSAMHET BARN/UNGA VUXNA 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 968 VERKSAMHET VUXNA 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 113 VERKSAMHET EKONOMI 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 911 VERKSAMHET LSS 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 796 UTVECKLINGSARBETE 2016 Bruttokostnad (tkr) 497 Nettokostnad (tkr) 327 Nettokostnad/invånare (kr) 10 STÖD OCH INSATS AVDELNINGSCHEF 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 40 FÖREBYGGANDE INSATSER 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 92 BISTÅNDSBEDÖMDA INSATSER 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 502 ENSAMKOMMANDE BARN 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) CONNECT 2016 Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) 76 Verksamhetstalen i tabellen ovan har inga jämförelser med tidigare år, på grund av den nya organisationen. Verksamhet Barn/Unga vuxna Antalet barnavårdsanmälningar som inkommer är fortfarande högt. Det är av vikt att de anmälningar som kommer in bedöms korrekt så att de som har rätt till hjälp och skydd får detta. En ökad arbetsmängd riskerar att leda till sämre bedömningar. Inom barnavården finns en stabil personalgrupp som kan leverera en god kvalitet. Den höga ärendeinströmningen, samt arten på de ärenden som blir aktuella leder dock till en svår situation för handläggare som arbetar med detta. Personalstyrkan måste utökas och med stöd av medel från Socialstyrelsen rekryteras ytterligare en ny tjänst. Det är dock stora svårigheter att hitta kompetent personal, framförallt till barnavården. Detta gör att tjänster blir obesatta och arbetsbelastningen för de som finns på plats ökar. IFO kommer fortsatt att arbeta proaktivt för att locka personal och en viktig del i arbetet framåt är att kunna rekrytera kompetent personal. Verksamhet Ekonomi Försörjningsstödet ligger på en relativt konstant nivå där cirka 15 % av andelen som söker försörjningsstöd utgörs av ungdomar. Falköping har en hög andel barn som växer upp i familjer som är beroende av försörjningsstöd, men andelen har minskat något de senaste åren. Hur det ser ut för 2016 är ännu inte klart. Verksamhet Ensamkommande barn En annan del av barnavården handlar om de ensamkommande barnen. Under 2015 anlände ett fyrdubbelt fler antal ensamkommande barn än prognostiserat till kommunen vilket ledde till överbeläggning på samtliga boenden för ensamkommande barn. På grund av regelförändringar i asyllagstiftningen och förstärkt gränsskydd har inflödet i princip helt avstannat och det kom under året endast ett fåtal barn, företrädesvis barn med anknytning till kommunen. Den första delen av året har handlat om att utreda behovet för de barn som kom under hösten. Dubbelbeläggningen är en stor anledning till att kostnaderna blivit så låga i förhållande till de intäkter som kommit från staten. En del av barnen har efter beslut om avslag valt att avvika från boendena och det finns i dagsläget ingen kännedom om var de befinner sig. 76 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

114 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING FRAMTID Viktigaste framtidsfrågorna i närtid är Kompetent personal Stärka samverkan med andra aktörer Boendefrågor Arbetsmetoder för behandling i öppna insatser på hemmaplan Arbete i projekt för att sänka försörjningsstöd få människor i arbete Ordförande: Susanne Larsson Förvaltningschef: Magnus Schedin Äldreomsorg och funktionsnedsättning VERKSAMHET Förvaltningsgemensamt Förvaltningsgemensamt omfattar den politiska ledningen, gemensam administration samt styrnings- och ledningsfunktioner inom äldreomsorg och funktionsnedsättning. I detta ryms de kostnader som inte går att hänföra till en särskild del av verksamheten. Inom den förvaltningsgemensamma verksamheten finns nämndssekretariat, ekonomifunktioner, utredningsfunktioner, verksamhetsutveckling, arbetsmiljöutveckling, medicinskt ansvarig sjuksköterska, IT-samordning samt anhörigsamordning. Äldreomsorg Äldreomsorgen är indelad i tre avdelningar: Avdelning äldreboenden Avdelningen har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. Avdelning hemtjänst Inom avdelningen finns den kommunala egenregins hemtjänstverksamhet, larm- och nattpatrull samt dagverksamheter och fritidsverksamheter för äldre. Som utförare ansvarar avdelningen för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen. Utförarverksamheten har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. Gemensamma avdelningen Inom gemensamma avdelningen finns biståndsenheten, tre sjuksköterskeenheter, rehabenheten samt kommunens korttidsboende. Gemensamma avdelningen har två grunduppdrag. Dels att ansvara för att myndighetsutövning inom äldreomsorgen handläggs på ett rättssäkert sätt ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 77

115 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN och dels att den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten utförs på ett patientsäkert sätt utifrån befintliga regelverk. Avdelningen ansvarar även för legitimerad personal som är verksamma inom avdelning funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att göra beställningar till utförarverksamheten och följa upp att insatserna utförs i enlighet med beställning. Gemensamma avdelningen har ansvar för förvaltningens budget avseende omfattning av stöd runt enskilda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård och har därmed ansvar för att inom givna ramar ge förslag på adekvata resursfördelningsmodeller för utförarverksamheterna. Vidare ansvarar avdelningen för att utveckla metoder så att beställning och resursfördelning styrs genom tydliga uppdrag och modeller. Gemensamma avdelningen ansvarar också för bosamordning inom äldreomsorgens boenden samt för förvaltningens korttidsvård. I ansvaret ligger att bevaka att alla erbjuds insats inom rimliga tider. Avdelningen har också ansvar för att bevaka volymutvecklingen inom äldreomsorg samt förvaltningens hälso- och sjukvård och analysera framtida behov. I uppdraget ingår ansvar för att administrera LOV och i samverkan med olika stabsfunktioner sköta kvalitetsuppföljningar med utförare utifrån beställningar samt regelverk. Ansvaret omfattar också hantering av personakter, patientjournaler och närarkiv. Avdelning funktionsnedsättning Avdelningen ansvarar för stöd till enskilda med funktionsnedsättning och som har rätt till stöd enligt LSS. I samband med socialförvaltningens omorganisation 2015 övergick den psykosociala verksamheten från individ och familjeomsorg samt Vilskegården inom äldreboende till funktionsnedsättning. Detta stöd ges utifrån socialtjänstlagen. Som utförare ansvarar avdelningen för att tillhandahålla insatser som svarar mot beställningen. Utförarverksamheten har ansvar för att anpassa verksamheten till förändrade behov hos de målgrupper som verksamheten utför stöd till. I det ingår att säkerställa att medarbetarna har adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att utföra uppdrag som svarar mot såväl befintliga som förändrade behov. I uppdraget ingår ansvar för att i samverkan med beställare analysera framtida behov. Ansvaret omfattar också hantering av brukar-/patientdokumentation och närarkiv där sådana finns. VERKSAMHETENS FÖRDELNING DRIFTREDOVISNING Ordinärt boende Särskilt boende Övrig äldreomsorg Gruppboende, korttidsvistelse LSS Assistans Daglig verksamhet LSS Övrig verksamhet LSS Förvaltningsgemensamt ÄLDRE- OCH FUNKTIONSNED- SÄTTNING (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Årets resultat totalt för äldreomsorg- och funktionsnedsättning är tkr i förhållande till fastställd budget, och förklaras framför allt av två orsaker; lägre driftkostnader i samband med ombyggnationen av Floby äldreboende och tillskott genom statliga stimulans- och prestationsersättningar. 78 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

116 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRETS HÄNDELSER Socialnämnden tog beslut i januari 2016 om att uppföra ett demenscentrum i Falköping. Målet är att det ska stå klart för inflyttning under Förvaltningen har därför tillsatt en arbetsgrupp där företrädare för berörda förvaltningar ingår. Floby äldreboende nyinvigdes i juni efter ombyggnation till 29 nya lägenheter. Under året har också beslut tagits om att bedriva ett projekt under två år på tre särskilda boenden. Projektet, Ung omsorg, syftar till att skapa mervärde i vardagen på äldreboende genom att skolungdomar i årskurs 8-9 besöker de boende på helger. Teknikutvecklingen inom äldreboenden har fortgått och arbetet med att breddinföra plattor i vården pågår. Inom ramen för samverkan med Kulturkontakten testas också möjligheten att streama konserter från Vara konserthus till äldreboenden som har den teknik och lokalförutsättningar som krävs för detta. Inom den kommunala hemtjänsten gjordes en omorganisation från fyra geografiska områden till tre, och samtidigt minskades en chefstjänst. Under året slutfördes även införandet av s.k. nyckelfri hemtjänst. En ny utförare av hemtjänst enligt LOV godkändes i mars. Alla avtal med privata utförare av hemtjänst (LOV-företagen) sades upp den 1 september. Anledningen var att avtalsvillkoren förändras då ersättningen ska ske utifrån beställd och beviljad tid istället för utförd tid. Ett nytt förfrågningsunderlag ska tas fram under uppsägningstiden och nya avtal ska tecknas. Inom gemensamma avdelningen har korttidens organisation ändrats. Dels har två chefstjänster minskats till en, dels har sjuksköterskor på korttiden organisatoriskt övergått till enheten för sjuksköterskor. Antalet platser på korttiden har minskat med fyra, då dubbelrum har tagits bort. Inom avdelning funktionsnedsättning öppnades ett nytt LSS-boende, Sveavägen, under våren. Sysselsättningen inom socialpsykiatrin har ökat och omfattar nu cirka 30 personer. Gemensamt för alla avdelningarna är att all personal har arbetat aktivt i hur enheterna ska arbeta för att kunna förverkliga delar av kommunens mål samt de mål som socialnämnden själva beslutat om. VERKSAMHETSREDOVISNING ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING Äldreomsorg ORDINÄRT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal hemvårdstagare med hemtjänst, trygghetslarn och del HSL Nettokostnad/hemvårdstagare (kr) Nettokostnad/invånare (kr) SÄRSKILT BOENDE Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser i särskilt boende Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ÖVRIG ÄLDREOMSORG Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Funktionsnedsättning GRUPPBOENDE, KORTTIDSVISTELSE LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal platser Nettokostnad/plats (kr) Nettokostnad/invånare (kr) PERSONLIG ASSISTANS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer med assistans per 31 december Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) DAGLIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Antal personer i daglig verksamhet Nettokostnad/person (kr) Nettokostnad/invånare (kr) ÖVRIG VERKSAMHET LSS Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) FÖRVALTNINGSGEMENSAMT Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Erbjudande om att arbeta heltid är slutfört inom avdelningen för särskilda boende. Inom hemtjänsten är det infört i två av tre hemtjänstområden och inom funktionsnedsättning pågår arbetet. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 79

117 VERKSAMHETSREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSANALYS Äldreomsorg Nettokostnaden för ordinärt boende har minskat totalt sett jämfört med 2015, vilket förklaras av att antalet hemvårdstagare också minskat. Antalet platser inom särskilda boenden har minskat, vilket beror på ombyggnaden i Floby. De nya lägenheterna har större boyta än tidigare och är förbättrade ur ett arbetsmiljöperspektiv. Nettokostnadsökningen för särskilt boende är cirka 2 % mellan 2015 och 2016, vilket motsvarar löneökningen. Trenden för äldreomsorgens nettokostnadsutveckling för Falköpings kommun under perioden är en ökning med 3,3 % per år i genomsnitt, mätt i kr/invånare. I jämförelse med andra kommuner måste man ta hänsyn till att socialnämnden i Falköping har ansvar för verksamheter (t.ex. färdtjänst och bostadsanpassningar) som i andra kommuner kan återfinnas under tekniska nämnden eller kommunstyrelsen. Detta bidrar till att det i jämförelser med andra kommuner ger Falköping en högre kostnad /invånare. Falköping har en jämförelsevis hög andel invånare över 85 år. Funktionsnedsättning Falköpings kommun har hög kostnad/invånare i kronor räknat när det gäller insatser för personer bosatta i gruppboenden eller som vistas på korttidsboenden i jämförelse med liknande kommuner. Kostnaderna har dock ökat i mycket mindre omfattning än t.ex. jämfört med Lidköping och Mariestad mellan 2014 och I utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner fick Falköping ersättning med tkr, medan både Lidköping och Mariestad fick tkr respektive tkr. Även sett till ersättning/invånare är ersättningen lägst i Falköping. Förvaltningsgemensamt Kostnaderna har minskat från Förklaringen är att omorganistioner under 2015 och 2016 har medfört minskning i antalet chefer samt vakanser på ett antal tjänster. FRAMTID Viktigaste framtidsfrågorna i närtid är Arbetet med utformning och innehåll i ett nytt demenscentrum Fortsatt effektivisering inom hemtjänsten Att möta förändrade krav på redovisning till Försäkringskassan för assistansersättning Aktivt samarbete runt våra vårdtagare med Regionen Teknikutveckling 80 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

118 SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 81

119 VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren VERKSAMHET Park/Gata Väghållare och förvaltare av kommunens gator och vägar. Projekterar, projektleder och anlägger kommunens infrastruktur som gator och VA-nät. Förvaltar och underhåller kommunens allmänna platsmark som parker och torg. Förvaltar och driftar Mössebergs friluftsområde samt Floby och Vartofta elljusspår. Förvaltar och projektleder utbyggnad av logistikcentrum. Förvaltar och administrerar kommunens transportcentral. Förvaltar kommunens flygplats. Städ Städning i kommunens ägda och inhyrda fastigheter där det bedrivs kommunal verksamhet. Avfall/Sluttäckning Fastighetsansvar för avfallsanläggningarna i Falköping, Floby och Stenstorp och sluttäckning av deponier i samverkan med utsedd entreprenör. Övrig verksamhet Nämnden, gemensam administration och stadshusvaktmästeri. Handlägger torghandel och vår- och höstmarknad. Bidragsgivning för enskilda vägar och belysningsföreningar. Utför på uppdrag yttre fastighetsskötsel av kommunens ägda fastigheter. Utför på uppdrag transport av mat och utsorterat avfall. VERKSAMHETENS FÖRDELNING Park/Gata Kost Städ Fastighet Avfall/Sluttäckning Övrigt Kost Måltidsproduktion och servering till skolor, förskolor, äldreboenden och mat till brukare i enskilt boende. Cafeteriaverksamhet i Stadshuset och på Ållebergsgymnasiet. Fastighet Lokalförsörjning för kommunens verksamheter, fastighetsprojekt, drift och underhåll av kommunens fastigheter samt verksamhetsservice. Inhyrning av externa lokaler. Ansvar för larm i lokaler med kommunal verksamhet. Redovisade siffror är bruttosiffror. Fastighets- och städavdelningen finansierades till stor del med intäkter från hyrande/städköpande nämnder. DRIFTREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

120 TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING EKONOMI Den löpande verksamheten har rymts inom given ram och gett ett överskott på 2,7 miljoner kronor. Överskottet beror dels på att överskott från 2015 inte fördelats, utan lagts som reserv till oförutsedda händelser. Dels på gynnsamt väder vad gäller vinterväghållning. För Falköpings Energisparprojekt (FEP) kvarstår 4,5 Mkr av anslaget. Projektet har sträckts ut i tid, för att åtgärder ska stämma med resultatet av skolorganisationsutredning. 500 tkr föreslås ombudgeteras till 2017 års driftbudget att användas till mindre energisparåtgärder. Resterande belopp bör avsättas i kommande års budgetarbete, för att projektets totala omfattning ska behållas. Bild? ÅRETS HÄNDELSER Park/Gata En satsning har gjorts för att asfaltsbelägga samtliga kommunala gator som tidigare hade grusbeläggning, för nöjda medborgare och förenklad drift. Ogräsbekämpningen har effektiviserats med nya maskiner och miljövänliga metoder. Anläggningsservice har genomfört stora VA-underhållsprojekt. I samband med detta byts ofta gångbanor, belysning, rännstensbrunnar och asfalt, för att kunna efterlämna en gata i nyskick. Bredbandsutbyggnaden i tätorten, Floby och Stenstorp har medfört merabete med grävtillstånd och efterbesiktning av asfaltåterställning. Samtliga allmänna lekplatser har byggts om för att klara säkerhetskrav som finns. Utvecklingen av Falköping som cykelkommun har fortsatt och arbeten har gjorts på Sankt Olofsgatan, Bangatan och Aspängsvägen. Kost Portionsantalet har ökat, framför allt inom förskola och skola. Utvecklingsarbetet har fortsatt: Matlagning nära gästen, konvertering från mottagnings- till tillagningskök och ökad kvalitet, bl a genom ökad valmöjlighet för matgästen. Fortbildning har genomförts om hållbara måltider, fackmässor och genom arbetsbyte med andra kommuner. Fastighet Arbetsbelastningen på avdelningen har varit hög på grund av arbete med lokalförsörjningsplanering, arbete med skolutredningen, ökat lokalbehov moduler, brand, vattenskada, fuktskador mm. Genomförande av stora investeringar och planering för kommande investeringar och energisparprojekt har pågått. Städ Projektet Heltid till alla har genomförts under året. Grundläggande lokalvårdsutbildning har genomförts för dem som inte genomgått denna. Städmässa i Skövde har besökts. Avfall/Sluttäckning Sluttäckningsåtgärder har utretts för Floby och Stenstorps gamla deponier. Godkända massor för sluttäckning har tagits emot till Falevi av entreprenören. Området för verksamhetsavfall har rustats upp med nya energieffektiva belysningsarmaturer. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 83

121 VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET PARK/GATA Nettokostnad för barmarksunderhåll (gatukostnad) Gator, vägar och GC-vägar (m²) Vinterväghållning (kr/m²) 4,7 3,7 2,7 KOST Bruttokostnad (tkr) Portioner Bruttokostnad/portion (kr) 40,5 40,5 40,0 FASTIGHET Bruttokostnad (tkr) Ägda lokaler 1 januari BRA (bruksarea) (m²) Bruttokostnad/kvadrat BRA för ägda lokaler (kr/m²) STÄD Bruttokostnad (tkr) Städarea (m²) Städkostnad/m² (kr) ÖVRIGT Bruttokostnad (tkr) VERKSAMHETSANALYS Park/Gata Bruttokostnaderna har minskat. Det finns flera orsaker. Komponentavskrivning har införts. Den interna räntan har sänkts från 3,75 % till 3,0 %. Asfaltsunderhåll bokförs från och med 2016 som en investeringsutgift. Kost Bruttokostnaden har ökat på grund av avtalsenliga lönehöjningar och prisökningar på livsmedel. Portionsantalet har ökat med portioner. Kostnaden per portion är dock oförändrad, eftersom en oförändrad personalstyrka klarat volymökningen. Fastighet Kostnaden totalt har ökat. Detta trots att kapitalkostnaderna har minskat på grund av sänkt intern ränta och att fastighetsunderhåll numera delvis bokförs som en investeringsutgift. Det är kostnaden för förhyrda lokaler, t ex moduler, som har ökat. Städ Kostnadsökningen beror i huvudsak på avtalsenliga lönehöjningar. FRAMTID Park/Gata Stora investeringar ska göras i det offentliga rummet, t ex Köttorget, Plantis och Marjarps industriområde. Beslutet att överlämna skötsel av gångbanor åt fastighetsägare, medför att vinterväghållningen ska planeras om. Renhållningen kan utföras på nya sätt, där fokus nu kan läggas på de mer centrala delarna. Kost Utvecklingen fortsätter med fokus på nöjda matgäster, matlagning från grunden, nära ledarskap och valmöjlighet för matgästen. Samarbetet med berörda förvaltningar är gott men kan utvecklas ytterligare. Projektet mer frukt och grönt kommer att spridas inom förskolor. Skolmåltidernas näringsriktighet ska följas upp kontinuerligt. Elever och äldres inflytande över måltidsmiljö och meny ska stärkas. Verksamhetens miljöpåverkan ska minska, genom lägre energianvändning och minskat svinn. Fastighet Driften av fastigheterna fortsätter att utvecklas. Myndighetskrav ska uppfyllas, energisparåtgärder ska utföras och energianvändningen ska följas upp. Riktlinjer och policy för lokalförsörjningsplan samt en tioårig lokalförsörjningsplan, ska tas fram. Ett stort antal investeringsprojekt pågår samt planeras. De största är Gustaf Dalénskolan i Stenstorp, ett demensboende i Falköping och en ny högstadieskola i Falköping. Städ Fortsatt arbete med städråd, egenkontroll och ett nära ledarskap för att avtalad kvalité ska uppnås. Verksamheten säkerställs också genom att samtlig personal har grundläggande lokalvårdsutbildning, samt får en till två dagars fortbildning per år. Rationella och effektiva maskiner och redskap används. Städavdelningen deltar vid planeringen av om- och nybyggnad, dels för att städkostnaden kan påverkas och dels för att lokalvårdarens arbetsmiljö ska beaktas. Avfall/Sluttäckning Fortsatt sluttäckning av Floby och Stenstorps deponier har utretts, för att möjliggöra att återvinningsstationerna kan vara kvar efter godkänd sluttäckning. 84 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

122 VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING VA-kollektivet taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Avdelningschef: Stig Säll VERKSAMHET Dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet i huvudsak i tätorterna i kommunen. DRIFTREDOVISNING VA (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Målet för 2016 års budget var att med återhållsamhet med driftbudgeten nå överskott, och därmed minska den negativa VA-fonden. Vid utgången av år 2016 är VA-fonden kronor. ÅRETS HÄNDELSER Reinvesteringstakten har varit fortsatt hög och budgeterades till 25 miljoner kronor. Enskilt största projekt har varit nya intagsledningar till Hulesjöns avloppsreningsverk. Projektet påbörjades 2015 och har pågått hela året för att slutföras Warenbergsgatan, Grönelundsgatan, renovering av vattenledning. Idrottsgatan, vatten och avloppsledningar relinade. Wetterlinsgatan, renovering av VA-ledningar i samarbete med Hyresbostäder. Bangatan, ny vattenledning i samband med anläggande av ny cykelbana. Marjarp, fortsatt utbyggnad med ny avloppspumpstation med mera. Köttorget, renovering av VA-ledningar inför ombildning av torget. Ranten Karlsro, byte av gammal huvudvattenledning. Slutarps gamla avloppsreningsverk, pumpstation, renovering och utbyte av pumpar. Skaraborgsgatan Stenstorp, slutredovisas separat. Förutom de större projekten har det utförts mer än 20 mindre åtgärder på ledningsnätet. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 85

123 VERKSAMHETSREDOVISNING VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING VA-KOLLEKTIVET VA Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 1,8 3,8 5,1 Dricksvatten till ledningsnät (m³) Bruttokostnad (kr/m³) Renat avloppsvatten (m³) Abonnenter Bruttokostnad/abonnent (kr) Nettokostnad/abonnent (kr) Sjukfrånvaro (%) 7,0 6,9 1,6 Svinn av dricksvatten (%) 7,8 11,7 11,5 Bräddningar Hulesjön (m³/år) Ledningsrenovering (%) 0,6 0,85 0,42 Nöjd-Medborgar-Index: VA (SCB:s medborgarundersökning) VERKSAMHETSANALYS Personalkostnaderna har ökat på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Kapitalkostnaderna har minskat på grund av sänkt intern ränta, från 3,75 % till 3,00 %. Externa kostnader för inköp av vatten, entreprenader, slamhantering, datakommunikation och licenser och inventarier har ökat. Intäkterna har ökat på grund av utökat verksamhetsområde och att föreningar på landsbygden anslutit sig. VA-taxan höjdes också till FRAMTID VA-avdelningens viktigaste framtidsfrågor är: Säkra tillgången på reservvatten samt upprättande av ytterligare vattenskyddsområden för reservvattentäkter. Uppnå en ekonomisk hållbar renoveringstakt av VA-anläggningar. Långsiktigt klara att möta nya kvalitetskrav och säkra avsättningen av avloppsslam. Energioptimera driften av VA-anläggningarna Organisera avdelningen så att specialkunskaper inte enbart finns hos en person. Säkerställa rutiner för samtliga tjänster och arbetsuppgifter för minskad sårbarhet. UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO Betongbalk för ny inloppsledning till Hulesjöns avloppsreningsverk. Sjukfrånvaron har sjunkit något under 2016 från 7,3 % till 7,0 % beroende på rehabilitering. Renovering av VA-ledningar inför ombyggnad av Köttorget. Många rör och kablar i Landbogatan. 86 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

124 VA-KOLLEKTIVET TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING Ny intagsledning till Hulesjöns avloppsreningsverk. RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING DIFF VA-avgifter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Interna intäkter Interna kostnader Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING DIFF Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och ledningar Transportmedel Inventarier Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avskrivning mot egna kapitalet Avsättningar Skulder Lån av kommunen Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 87

125 VERKSAMHETSREDOVISNING BIOGAS TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Biogas taxefinansierad verksamhet Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Avdelningschef: Stig Säll VERKSAMHET Produktion av biogas och biogödsel. EKONOMI BIOGAS (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Intäkterna har ökat eftersom mer matavfall tagits emot. Kapitalkostnaderna har ökat efter att den nya omlastningshallen för matavfall togs i bruk Målet har varit att uppnå budgetbalans, vilket lyckats genom återhållsamhet med kostnaderna. VERKSAMHETSANALYS Året har varit krävande för personalen på grund av gammal och sliten utrustning. Dock har mer material än tidigare år processats till slurry och mer gas producerats. Överskott av slurry har avsatts till extern biogasanläggning. FRAMTID Upphandling av totalentreprenad/partnering för ombyggnad av maskinutrustning är klar, och arbetet kommer att utföras under Ombyggnaden kommer att höja kapaciteten samt säkra kvaliteten inför framtiden. Arbetsbelastningen för personalen och arbetsmiljön kommer att förbättras mad mindre manuellt arbete och mer slutna processer med mindre luktproblem som mål. ÅRETS HÄNDELSER Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) fortsätter att samla in mer matavfall från hushållen i medlemskommunerna och volymerna till Falköpings biogasanläggning ökade under året. VERKSAMHETSREDOVISNING BIOGAS BIOGAS Bruttokostnad (tkr) Utveckling (%) 7,3 0,5-13,8 Organiskt hushållsavfall AÖS (ton) Såld gas till Göteborgs Energi (MWh) Nettokostnad/invånare (kr) Matavfall. 88 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

126 BIOGAS TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 89

127 VERKSAMHETSREDOVISNING ÖVERFÖRMYNDARE I SAMVERKAN (ÖIS) Överförmyndare i samverkan (ÖIS) Överförmyndare i Falköpings kommun: Lars-Erik Kullenwall Ersättare: Sara Cronholm VERKSAMHET Överförmyndare i Samverkan (ÖIS) grundades den 1 januari Kommuner som deltar i samarbetet är Falköping, Hjo, Karlsborg. Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Bollebygd, Herrljunga, Svenljunga, Vårgårda och Tranemo. Verksamheten bedrivs i ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde. ÖIS uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Denna tillsyn skyddar personer som inte själva kan ta vara på sina rättigheter eller hantera sin ekonomi. Var och en av de samverkande kommunerna har fortfarande en egen överförmyndare (Gullspång kommun har en överförmyndarnämnd). Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Tjänstemännen är anställda av Skövde kommun och det är tjänstemännen som besvarar alla verksamhetsfrågor. Falköpings kommun svarar för arvoden och kostnadsersättningar till gode män och förvaltare som har huvudmän folkbokförda i Falköpings kommun. Avgiften till ÖIS grundas på kommunens invånarantal. Som beräkningsgrund för Falköpings kommun har använts invånare, vilket motsvarar 16 % av det totala invånarantalet i hela samverkansområdet. Vår totala avgift till ÖIS uppgick under 2016 till kr. Invånarantalet har både för Falköpings del och hela samverkansområdet ökat och en ökning av invånarantalet innebär alltid en ökning av antalet ärenden hos överförmyndaren. Grovt räknat sägs att 1 % av befolkningen behöver hjälp med någon form av ställföreträdare. De ensamkommande barnen har förändrat detta nyckeltal. De ensamkommande barnen har också påverkat arvodeskostnaden. Under 2015 ökade antalet nya ärenden gällande ensamkommande flyktingbarn mycket dramatiskt. Detta fortsatte under första halvåret 2016 för att sedan plana ut, men på en ganska hög nivå. Antalet ensamkommande flyktingbarn var vid årsskiftet 2016/2017: 85 (2015/2016: 107). ÖIS har under året i allt väsentligt uppfyllt sina mål. Målen rör bland annat följande områden: kunskapsnivå, tillsynsmyndigheter, handläggningstider, rekrytering av ställföreträdare. service och tillgänglighet, ekonomi. Ärenden : Antal Aktiva ärenden 437 Tillkommande ställföreträdarskap 129 Avslutade ställföreträdarskap 162 Byte ställföreträdare 32 Stf ålder Totalt Antal Antal ärende stf Totalt Antal Kostnad per ärende: kr i snitt på 437 ärenden = kr (2015: 3 358). Arvodeskostnad för kommunen kr i snitt på 437 st = kr (2015: kr). 90 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

128 KOMMUNREVISIONEN VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunrevisionen Ordförande: Lars Elinderson Vice ordförande: Anna Johansson VERKSAMHET Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen och pröva ansvarsutövandet för styrelse, nämnder och enskilda förtroendevalda. Med granskningen bidrar revisorerna till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på kommunfullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. I Falköpings kommun finns sju revisorer, vilka är nominerade av politiska partier och valda av kommunfullmäktige. Revisorernas oberoende styrs av kommunallagens valbarhets- och jävsregler. För att stärka den demokratiska insynen och kontrollen i kommunens aktiebolag finns också lekmannarevisorer utsedda och dessa utses bland kommunens förtroendevalda revisorer. Revisorernas arbete bedrivs utifrån kommunallagens bestämmelser om kommunal revision, revisionsreglemente som fastställs av kommunfullmäktige samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Enligt kommunallagen granskar revisorerna årligen all verksamhet med syfte att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen, som görs inom nämnderna, är tillräcklig. Val av olika granskningsområden sker utifrån en prövning av väsentlighet och risk, det vill säga hur betydelsefullt området bedöms vara, vilka risker för fel som föreligger samt vilka konsekvenser eventuella felaktigheter skulle kunna medföra för kommunen. I arbetet biträds vi av sakkunniga som vi själva väljer och anlitar i en omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Inom ramen för den grundläggande revisionen tar vi del av protokoll och handlingar, skaffar oss information via möten med representanter för kommunstyrelse och nämnder. De inom oss utsedda lekmannarevisorerna granskar på motsvarande sätt verksamheten i kommunens aktiebolag dock med undantag för om bolaget har rättvisande räkenskaper vilket är en uppgift för auktoriserad revisor. Vi genomför fördjupade granskningar inom olika områden. Det gäller bl a en granskning av styrelsens och nämndernas interna styrning och kontroll där vi inlett granskningen genom en webbenkät till samtliga förtroendevalda och chefer. Övriga fördjupade granskningar avser hemtjänsten, delegation, investerings-projekt, tillämpning av några av kommunfullmäktiges antagna policies avseende uppföljning och utvärdering. Vi granskar och bedömer också om resultatet i delårsrapport och årsredovisning är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat. Det sistnämnda är också en lagstadgad obligatorisk uppgift. Utöver själva granskningsarbetet deltar vi i årliga nätverksträffar för förtroendevalda revisorer och i viss utsträckning i kurser inom revisionsområdet. Vi har också haft dialogmöte med fullmäktiges presidium resp. kommunstyrelsens arbetsutskott. Dialogmöten med övriga nämnders presidier kommer att ske innan vi avslutar revisionen för år 2016 med granskningen av årsredovisningen och avlämnande av revisionsberättelse till kommunfullmäktige. I denna informerar vi om granskningsarbetet och lämnar framförallt uttalande om tillstyrkande eller ej av godkännande av årsredovisningen framförallt i ansvarsfrågan för styrelse, nämnder och enskilda förtroendevalda. EKONOMI Vår granskning har genomförts inom erhållen budget på 1,3 mnkr. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 91

129 VERKSAMHETSREDOVISNING VALNÄMNDEN Valnämnden Ordförande: Lisbeth Ek Valsamordnare: Kenneth Österberg VERKSAMHET Valnämnden administrerar och genomför allmänna val, val till EU-parlamentet samt förekommande folkomröstningar. Nämnden sammanträder vid behov. Valåren tas beslut om organisation för valets genomförande. ÅRETS HÄNDELSER Under året genomfördes inga val. Ordförande och valsamordnaren har deltagit i informationsmöten med valmyndigheten under året, om nyheter som kommer i samband med valet DRIFTREDOVISNING VALNÄMNDEN (TKR) Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse EKONOMI Överskottet från 2016 blev 23 tkr. 92 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016 Å

130 KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM VERKSAMHETSREDOVISNING Kommunal verksamhet i annan juridisk form Förutom traditionell kommunal förvaltningsform bedrivs kommunal verksamhet även i annan juridisk form. Den vanligaste modellen är bolagsformen. VERKSAMHET I BOLAGSFORM Falköpings kommun äger följande företag till 100 %: Ekehagens Forntidsby AB och Falköpings Hyresbostäder AB. Dessutom äger kommunen 49 % av Falbygdens Bredband AB och är även stiftare till Ekehagens Forntidsby. Under rubriken Sammanställd redovisning, i de finansiella rapporterna, ingår Falköpings kommun och Falköpings Hyresbostäder. Övriga företag understiger 2 % av kommunens omsättning och behöver därför inte redovisas. Falköpings Hyresbostäder AB Bolaget ska medverka till en god bostadsförsörjning och erbjuda bra, sunda och prisvärda bostäder inom Falköpings kommun. Bolaget ska vara ekonomiskt självbärande. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg förvaltar industrilokaler. Nedan redovisas koncernens resultat och ställning: NYCKELTAL Nettoomsättning (mnkr) 126,2 126,9 132,0 Årets resultat (mnkr) 17,3 11,2 12,2 Balansomslutning (mnkr) 490,0 580,0 618,0 Soliditet (%) 13,1 12,9 14,2 Bostadsbeståndet i moderbolaget Falköpings Hyresbostäder AB omfattar totalt lägenheter i centralorten och sju av kommunens tätorter med total bostadsyta kvm. Lokalerna i moderbolaget avser främst lokaler i vård-, service- och gruppboenden, en restaurangverksamhet samt smålokaler i bostadsfastigheterna. Den totala ytan uppgår till kvm. Bolaget tillhandahåller också 589 garage och 689 parkeringsplatser. Dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg äger industrilokaler i Falköping och Floby med totalt kvm lokalyta. Under 2016 var efterfrågan på boende inom bolagets fastigheter fortsatt god. Totalt utgjorde vakanserna vid årsskiftet 0,36 % av det totala beståndet 0,34 % i Falköping och 0,44 % i övriga orter. Detta gör att bolaget känner tillförsikt inför framtiden och planerar för fler bostäder. Avtal om hyreshöjning för 2017 är inte färdigförhandlad då föregående avtal sträcker sig till Falbygdens Bredband AB Bolaget ägs till 49 % av Falköpings kommun och till 51 % av Falbygdens Energi AB. Bolaget förvaltar ett bredbandsnät som binder samman orterna i kommunen. VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Kommunalförbund, gemensam nämnd med annan kommun och samverkan i förvaltningsform, är andra juridiska former som förekommer. Förenklat är ett kommunalförbund en specialkommun med en speciell uppgift. Gemensam nämnd innebär att verksamheten redovisas i en kommun, medan övriga kommuner utövar styrning genom sina ledamöter i nämnden. Räddningsnämnden Falköping Tidaholm är ett sådant exempel. En annan form av samverkan är en gemensam förvaltning såsom Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) som säljer sina tjänster till respektive kommun. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Avfallshantering Östra Skaraborg är det kommunalförbund som ansvarar för renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. Resultatet för 2016 var negativt och uppgick till 8,6 mnkr. Det var sämre än det budgeterade resultatet för året på 6,7 mnkr. Soliditeten uppgick till 68,8 %, vilket innebar att det finansiella målet uppfylldes. Det egna kapitalet har trots det negativa resultatet ökat under året eftersom de nya medlemskommunerna bidragit med ett kapitaltillskott på ca 21 mnkr. Insamlingsverksamheten är i nuläget underfinansierad och justeringar i taxan kommer på sikt att vara nödvändiga för att öka intäkterna och möta kravet på budget i balans. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 93

131 VERKSAMHETSREDOVISNING KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) MÖS ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Kommunalförbundet bildades 2011 och medlemskommunerna är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Medlemskommunernas andel av medlemsbidraget bestäms utifrån befolkningsmängd per den 31 december 2013: Falköping 28,8 %, Hjo 7,9 %, Karlsborg 6,1 %, Skövde 47,5 % samt Tibro 9,7 %. Resultatet för 2016 uppgick till 942 tkr. Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Skaraborgsvatten bildades 1955 av kommunerna Skövde, Skara och Falköping med uppgift att lösa medlemskommunernas vattenförsörjning. Ägarandelen baseras på kommunernas procentuella förbrukning sedan start. Skövde svarar för ungefär hälften och Skara samt Falköping en fjärdedel var av dricksvattnet som producerats. Den totala produktionen för 2016 var 8,7 miljoner m 3 vatten, vilket gav en medelproduktion på m 3 per dygn. Under året utfördes 131 st vattenanalyser samt några extraprov. Samtliga var med marginal godkända. Investeringarna för 2016 uppgick till cirka 5,5 mnkr. Största delen var i ledningsnätet och ny ventilkammare i Skara samt utbyte av lågspänningsställverket i Borgunda. Med hjälp av höjda vattenpriser har investeringarna egenfinansierats. Eftersom anläggningen varit i drift i drygt 55 år finns ett stort underhållsbehov. Förbundet följer framtagen plan för investeringar i framför allt ledningsnätet. Av de cirka 110 km överföringsledningar, som förbundet förvaltar, utgör nu ungefär 24 km dubblerade ledningar. Årets resultat på 14 mnkr var aningen högre än det budgeterade på 11,2 mnkr. Ekehagens forntidsby Stiftelsen Ekehagens forntidsby bildades 1986 med Falköpings kommun som stiftare. Stiftelsen ska enligt stadgar främja dels barns och ungdomars kunskap om forntiden särskilt beträffande Falbygden, dels kulturhistorisk forskning och experimentell verksamhet. Främjande ska ske genom möjliggörande av praktiskt arbete och forskning med förhistoriska tekniker, uppförande och förvaltande av byggnader och andra anläggningar av förhistorisk karaktär samt bedrivande av undervisnings- och upplysningsverksamhet om forntiden. 94 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

132 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbarhetsredovisning I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och är villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är de medel tillsammans med det politiska systemet vi har för att skapa social hållbarhet, vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Detta är Falköpings kommuns hållbarhetsredovisning som översiktligt beskriver vårt arbete med hållbar utveckling under STYRNING OCH LEDNING FÖR HÅLLBARHET Det systematiska miljöarbetet internt är avgörande för att minska kommunens miljöpåverkan och i kommunens roll som föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Under år 2016 har arbetet påbörjats med att ta fram ett system för hållbarhetsprövning av beslut och ett system för hållbarhetsledning, som en utveckling av miljöledningssystemet. Utifrån modellen Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Vägledning SS , har det tagits fram en väsentlighetsanalys av hållbarhetsaspekter. Standarden är anpassad för kommunernas, landstingens och regionernas särskilda behov med fokus på de mjuka värdena och mänskliga behov såsom utbildning, omsorg, demokrati, sociala frågor vid sidan av miljöfrågorna. Standarden är anpassad efter politiskt styrda organisationers speciella behov och utgår från ledningssystemet för socialt ansvarstagande, ISO För Falköpings kommun ska systemet anpassas till lokal nivå och vävas samman med kommunens målstyrning i det systematiska kvalitetsarbetet. Fokus kommer att ligga på kompetensutveckling för medarbetare, identifiering av hållbarhetsindikatorer för lokal nivå samt hållbarhetsprövning av beslut. Strukturen på arbetet måste därför vara både långsiktig och flexibel. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 95

133 HÅLLBARHETSREDOVISNING GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL På FN:s toppmöte i september 2015 antogs Agenda 2030 med sina 17 globala hållbarhetsmål inklusive 169 delmål. Dessa utgör grunden i det globala hållbarhetsarbetet under de kommande åren ( ). Målen bygger på de tre hållbarhetsdimensioner som även Falköpings kommun arbetar efter: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska som tillsammans utgör en integrerad helhet. Varje del kan enbart uppnås om även övriga delmål nås. Agenda 2030 är tydlig med att samtliga mål är universella och ska uppnås i alla länder utifrån deras utgångsläge. Därmed gäller målen även här i Falköpings kommun, men behöver då anpassas till ett lokalt perspektiv med Falköpings lokala behov. Falköpings kommun ska arbeta mot de globala hålblarhetsmål som är tillämpliga i Falköping. På nationell nivå har arbetet med att implementera de globala målen startats upp under år Målen ska bidra till att uppnå följande åtaganden: Utrota hunger och fattigdom Förverkliga de mänskliga rättigheter för alla Bekämpa orättvisor och uppnå jämställdhet Bygga rättvisa, inkluderande och fredliga samhällen samt jämlikhet mellan och inom länder Uppnå egenmakt för alla kvinnor och flickor Lösa klimatkrisen och säkerställa ett skydd för planeten och naturresurser EKONOMISK HÅLLBARHET Ett ekonomiskt hållbart Falköping har en befolkningsutveckling i balans och alla medborgare har möjlighet att försörja sig samt att näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till de verktyg och förutsättningar som behövs. Den ekonomiska dimensionen på lokal nivå är de medel vi har för att skapa det goda livet och ett socialt hållbart Falköping. Här handlar det om ett medvetet förhållningssätt. Under år 2015 har arbete med att ställa om till gröna lån väckts politiskt. Så här skriver Kommunivest om gröna lån: Den som står inför investeringar som främjar övergången till lägre koldioxidutsläpp och en klimattålig tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar kan markera detta genom Kommuninvests gröna lån. Upphandling och inköp Hållbar offentlig upphandling lyfts fram av både FN, EU och Sveriges regering som ett betydelsefullt styrmedel i arbetet för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Kommunens upphandling och inköp har stor effekt på kommunens totala hållbarhetsarbete. Det är här som miljökrav liksom sociala och etiska krav kan ställas på de varor, tjänster och entreprenader som ska köpas in. Vid fastställande av krav ska ett stort antal policys, planer och riktlinjer följas. Viktigast för att sätta den politiska inriktningen är kommunens policy för upphandling och inköp, arbetet med att revidera denna policy startade under år Falköpings kommun har under 2016 medverkat i sju samverkade upphandlingar där miljökrav ställs i den omfattning det varit möjligt enligt villkoren upphandlingsmyndigheten (tidigare miljöstyrningsrådet) tagit fram för det aktuella området. SOCIAL HÅLLBARHET Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati, som utgör grunden för 96 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

134 HÅLLBARHETSREDOVISNING vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som bidrar till samhällsbygget vilket är förutsättningen för en långsiktig hållbar utveckling. Under år 2015 har fullmäktige tillsatt en demokratiberedning för att skapa tätare kontakt med kommuninvånarna i syftet att öka förtroendet för den lokala demokratin. Demokratiberedningen har fortsatt sitt arbete under år 2016 med bland annat en workshop om medborgardialog under våren 2016 där resultatet var grunden för en policy för medborgardialog som i slutet av år 2016 skickades ut på remiss. Demokratiberedningen har även tagit fram ett förslag på kompetensutveckling för förtroendevalda och utrett olika former för medborgarinflytande där till exempel e-petitioner diskuterats. De tre styrgrupperna som tillsatts av kommunens ledningsgrupp för att arbeta med de områden som är prioriterade för att arbeta mot målet Ett socialt hållbart Falköping har fortsatt sitt arbete under år De tre prioriterade områdena är arbete, bostad och förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid. Styrgruppen för arbetsmarknad tagit fram en arbetsmarknadsstrategi som är politiskt beslutad och nu fortskrider arbetet med att ta fram en handlingsplan. Styrgruppen för förebyggande insatser barn och unga meningsfull fritid, har utifrån de utvecklingsområden som identifierats startat upp arbetsgrupper inom en rad områden. Den tredje styrgruppen för bostadsförsörjning har tagit fram ett förslag på bostadsförsörjningsplan. Mångfald Under år 2016 var cirka 65 miljoner människor på flykt men de förändrade politiska riktlinjerna på såväl EU som nationell nivå har medfört begränsat inflöde av asylsökande vilket lett till minskat tillströmning till såväl Sverige som Falköpings kommun. Andelen kommunmottagna nyanlända i Falköping, som beviljats uppehållstillstånd i Sverige, minskade för tredje året i rad. År 2014 var det 357 personer och år 2015 gick siffran ner med 50 personer sjönk det ytterligare till 275 personer sammanlagt. Antalet ensamkommande har minskat och vid årets slut fanns 112 inskrivna. Under året minskade också antalet asylsökande från nästan 500 personer till 346. En förklaring är att Falköping har haft två tillfälliga anläggningsboenden, varav ett stängdes under 2016 och det andra är under avveckling. I mars 2016 började en ny lag, anvisningslagen, att gälla. Den innebär att alla kommuner åläggs att årligen ta emot ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd. Anvisningstalets fördelning beslutas av länsstyrelsen och grundar sig på tidigare mottagande, antal asylsökande och möjligheten till arbete i kommunen. Falköping fick tio personer på anvisning under De kommuner som inte haft något direkt mottagande tidigare fick markant högre antal. Under året har kommunens verksamheter haft ett högt tryck. Sfi, gymnasiet, grundskolan och förskolan har alla haft många uppdrag som främst handlar om svenska för invandrare, samhällsorientering, barnomsorg och skola, sociala insatser, allmän service och information för nyanlända. Många andra insatser genomfördes också i samverkan med civilsamhället. Fler valde att bli språkvän och efterfrågan på en språkvän var stort och totalt antal matchade par eller familjer var vid årets slut över 500 stycken. Connect har tillsammans med medborgakontoret börjat hälsa nya falköpingsbor välkomna genom att bland annat personligen överlämna välkomstkassar. Mångfaldsutskott Under 2016 har Mångfaldsutskottet arbetat med mångfald som en kommunövergripande strategisk fråga och adresserat integration och jämställdhetsfrågor ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta för att Falköpings kommun ska stödja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund. Kommunen har arbetat för att bemöta alla professionellt och likvärdigt oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion och funk- ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 97

135 HÅLLBARHETSREDOVISNING tionsnedsättningar. Under år 2016 har Mångfaldsutskottet följt olika viktiga beslut och processer för att granska och säkerställa människors möjligheter. Hur skapas inkluderingen i planprocesser? Vem gynnas av beslutet? Vem missgynnas? I Falköpings kommun ska alla, oavsett social och etnisk bakgrund, ha samma möjligheter till utbildning, arbete och bostad. Mångfaldsarbete handlar om att skapa möjligheter och undanröja hinder. Därför följer utskottet nogsamt statistik och belyser de utmaningar som framträder. Genom att både prioritera områden i de övergripande målen och arbeta tillsammans med andra kommuner kring utbildning, arbetsmarknad och bostäder har bättre förutsättningar för utveckling skapats. För att alla invånare ska ges inflytande i kommunen samt få ett bra bemötande och en god kommunal service har Mångfaldsutskottet bland annat följt ungdomsstrategen och de unga kommunutvecklarna i deras arbete för att se hur olika grupper kan nås gällande inflytande. Kommunnätverket Kommunen har under 2016 intensifierat sitt samarbete med Borlänge, Lindesberg och Nässjö i syfte att utveckla en hållbar interkulturell samhällsutveckling med en fungerande mottagning och god etablering. Fokus i nätverket är att vara konstruktiva, driva utveckling på nationell nivå och komma med nya lösningar. Kommunnätverket samlade sin ansats i ett dokument. Där beskrivs de områden som valts att driva tillsammans; utbildning, bostäder och arbetsmarknad. Under året har kommunerna haft en nationell konferens för att skapa konstruktiva samtal i frågorna och har haft dialog med nyckelpersoner i Almedalen. Vindblomman Ett projekt som är betydelsefullt ur flera perspektiv är vindblomman på Broddetorpsskolan. Det är ett samverkansprojekt med lokala aktörer, där entreprenörer och ideell förening tillsammans med kommunen kommer att möjliggöra ett pedagogiskt arbete för eleverna om förnybar energi samtidigt som den kommer att försörja skolan med en liten andel el. Folkhälsa En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för en god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor. Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument och konkretiseras i den årliga folkhälsoplanen. Goda livsvillkor är det område, där folkhälsorådet är mest drivande. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska förbättras och för att människor lättare kan göra egna val som främjar hälsan. Grunden och framgångsfaktorerna för ett strategiskt folkhälsoarbete är långsiktighet, systematik och kontinuitet. Folkhälsorådets roll är att integrera folkhälsoarbetet i ordinarie verksamhet, där arbetet i första hand avser hälsofrämjande insatser. I folkhälsoplanen för år 2016 var barn- och ungdomar i åldern 0 25 år samt personer i åldern 60 år och äldre prioriterade målgrupper. Fokus för folkhälsorådets arbete under år 2016 innefattade arbete för att öka samverkan med den ideella sektorn samt riktade insatser till ekonomiskt utsatta. Detta arbete skedde inom ramen projektet Kulturidé. Inom projektet arrangerades bland annat teaterverksamhet och välkomstkassen. Vidare genomfördes en konferens med tema övervikt och fetma. Under året fortsatte SISU sitt uppdrag från Folkhälsorådet att arbeta med trygg och säker förening. Under år 2016 blev sammanlagt två föreningar certifierade till trygg och säker förening. Denna certifiering visar att föreningarna har kvalitetssäkrat sin verksamhet och ökat tryggheten för föreningsmedlemmarna, något som även gynnar den kommunala verksamheten. Vidare stödjer folkhälsorådet också en rad olika initiativ för att öka folkhälsan i kommunen. Kommunen är navet i det brottsförebyggande arbetet genom 98 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

136 HÅLLBARHETSREDOVISNING Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och under år 2016 låg fokus bland annat på våldsbejakande extremism och hur detta ska förebyggas. MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Ett attraktivt Falköping är en miljömässigt hållbart kommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem, som bygger på lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan minska. Falköpings kommun ska ta miljöansvar och effektivt hushålla med naturens resurser för att skapa en god livskvalitet för framtiden. Falköpings kommun ska arbeta mot de regionala och nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga. Generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen ska tillsammans med de regionala tilläggsmålen vara vägledande för miljöarbetet och det miljötillstånd som ska uppnås. Under år 2016 har fyra prioriterade områden för Falköpings kommuns miljöstrategiska arbete identifierats. Dessa kan utökas i framtiden eller omprioriteras beroende på hur utveckling sker. De tre första prioriterade områdena är, Hållbara livsstilar, Ekosystemtjänster samt Energi och klimat. Utgångspunkten för dessa områden är Falköpings kommun som geografisk yta där målgruppen är lokala aktörer som medborgare, näringslivet och ideella organisationer/föreningar. Fjärde området, kommunen som föregångare, adresseras kommunen som organisation och det interna miljöarbetet samt kommunens roll som förutsättningsskapare. Kommunen har under året deltagit i kommungemensamma projekt och erfarenhetsutbyten inom miljöområdet med andra kommuner, de nätverk som kommunen deltar i, Västra götalandsregionen och Länsstyrelsen. Till exempel arbetet med regionalt åtgärdsprogram för de nationella miljökvalitetsmålen, strategiska vägval och ett regionalt projekt om cirkulära ekonomier och industriell symbios. Arbetet i de olika nätverken är betydelsefullt för arbetet på lokal nivå både erfarenhetsmässigt och ekonomiskt samt för att få den löpande omvärldsanalysen på området. Naturvård Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som kommer från ekosystemen och som påverkar människans välbefinnande. De utgör grunden för välfärden och samhällets existens, men tas ofta för givna och många vet inte ens att de existerar. Genom att uppmärksamma och försöka värdera ekosystemtjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet, både på kort och på lång sikt. Det är ekosystemens produktion som ger oss exempelvis mat, rent vatten, klimatreglering och ren luft. Nyttan kan fås antingen direkt, exempelvis syreproduktion av växter, eller indirekt med mänsklig insats, exempelvis jordbruk. Forskningen delar in ekosystemtjänster i fyra kategorier: Försörjande (t ex produktion av livsmedel, fibrer, bioenergi), Reglerande (t ex biologisk kontroll av skadegörare, pollinering, klimatreglering), Kulturella (t ex värden för friluftsliv och rekreation). Stödjande (t ex primärproduktion, jordmånsbildning) ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 99

137 HÅLLBARHETSREDOVISNING Falköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster finns till stor del i det lokala naturvårdsarbetet genom Naturvårdsprogrammet. Länsstyrelsen har beviljat 160 tkr i LONA-bidrag till projektet Uppdatering av Naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet har kompletterats med cirka 1000 nya naturvårdsobjekt och består totalt av drygt 2000 objekt. Naturvårdsprogrammet kommer att bilda underlag för den nya översiktsplanen. Västgötabergens svampklubb har utfört en inventering av svampar i de tre kommunala naturreservaten på Mösseberg vilket också ingår i projektet. Ett förslag till ett nytt handlingsprogram för naturvårdsarbetet har tagits fram med stöd av en arbetsgrupp. Naturvårdsprogrammet kommer att skickas ut på remiss under år 2017 och därefter fastställas av kommunfullmäktige. Lokala naturvårdsprojekt (LONA-projekt) Länsstyrelsen har beviljat 150 tkr i LONA-bidrag för att bilda ett naturreservat vid Mössebergs östsluttning. Syftet med reservatet är att bevara och utveckla naturvärdena på Mössebergs östsluttning samt att främja friluftslivets och turismens intressen. Naturreservatet Mössebergs östsluttning fastställdes av kommunfullmäktige den 26 januari Detta har resulterat i att Falköpings kommun har fått 1,3 miljoner kronor i markåtkomstbidrag från Naturvårdsverket. Projektet har slutredovisats till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har även beviljat 149 tkr LONAbidrag för projektet Restaurering av rikkärr, kalkfuktängar och stäppartade torrängar i Falköpings kommun. Igenväxning och upphörd skötsel är ett stort hot mot dessa naturtyper. Projektet genomförs av Stiftelsen RÄFS Naturvårdsarbeten. Syftet är att planera och genomföra skötselåtgärder i ett antal utvalda objekt. Hittills har inventering utförts av 35 rikkärr och torrängar. Restaurering genom röjning av sly och slåtter har utförts av 13 stycken objekt. En ansökan om 150 tkr i statliga bidrag till ett nytt projekt har lämnats till länsstyrelsen. Syftet med projektet är att inventera naturvärden på kommunägd mark. Giftfri miljö Inom kommunal verksamhet används dagligen tusentals olika kemiska ämnen. Dessa finns i kemiska produkter, men också material och varor. Vissa av dessa kemiska ämnen kan innebära hälso- och miljörisker som bör begränsas. Det nationella miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö syftar till att skydda människors hälsa och förebygga den långsiktiga exponeringen för farliga ämnen. Många farliga kemiska ämnen finns lagrade i varor och byggnader och kan påverka medborgarna under lång tid. Stigande konsumtion ökar varu- och kemikalieproduktion och därmed även spridningen av hälso- och miljöskadliga ämnen. Genom ökad kunskap, information och regler kring användningen kan risker begränsas och förebyggas. Kommunstyrelsen har lämnat ett uppdrag till förvaltningen att ta fram en kommunövergripande nulägesanalys med prioriterade områden och en handlingsplan med syfte att stödja olika förvaltningarnas utveckling och kvalitetssäkring av arbetet med giftfria miljöer. De processerna som i första hand sätts i fokus är upphandlings- och inköpsprocessen, ny- och ombyggnationsprojekt, samt användning av kemiska produkter i daglig verksamhet. Huvudsyftet med handlingsplanen är att generellt minska befolkningens exponering för hälso- och miljöskadliga kemiska ämnen. Vi Håller Rent, tidigare Skräpplockardagarna, är en av Sveriges största aktion mot nedskräpning där runt hjältar plockar skräp för att påverka sin närmiljö till det bättre. Kampanjen är ett bra verktyg för att engagera invånare i att skapa en trevligare och renare kommun, år 2016 deltog 274 kommuner i hela landet. Att plocka skräp är ett konkret sätt att skapa en stolthet över platsen man bor på. Under år 2016 deltog barn och vuxna från Falköping, från sammanlagt 35 enheter. Earth hour För att uppmärksamma energi- och klimatområdet anordnades uppskattade aktiviteter under Earth hour den 19 mars, vernissage med Lasse Åberg, musik och teater för barn med miljötema, föreläsning med Pär Holmgren samt en stor konsert för klimatet i samarbete med Studiefrämjandet, Naturskyddsföreningen, Artister för miljön, Vi-skogen, Smart Design & Illustration, Willys Falköping, FEAB, Falköpings Tidning. 100 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

138 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbara måltider I Falköpings kommun ska måltiderna smaka gott, vara näringsriktiga, främja livskvalitet, hälsa och miljö i ett hållbart perspektiv. Delaktighet är avgörande för att skapa en bra måltidsupplevelse och ambitionen är 100 procent nöjda matgäster. Under år 2016 har andelen nöjda gäster minskat något och en analys av detta kommer att göras under år Maten ska vara god och näringsriktig då det viktigaste är att våra matgäster är nöjda och äter upp. Säsongsanpassade matsedlar är ett av verktygen som bidrar till hållbara måltider, ett exempel på insatser är att medarbetarna utbildas i hållbara menyval sa att de kan laga mat med ett hållbart helhetstänk. Minskade köttmänger i maträtterna är ett annat verktyg där en del av köttet ersätts med vegetabiliskt protein, som baljväxter, utan att kompromissa med kvaliteten och smaken på maten. Nu serveras fisk (MSC-märkt) två gånger i veckan, det minskar även klimatpåverkan då den ersätter kött. Fler vällagade vegetariska alternativ finns i matsedlarna. Ett aktivt arbete bedrivs med ekologiska inköp genom att ovan nämnda säsongsanpassa matsedlar. Aktiva val gör att det blir mer pengar kvar att satsa på de ekologiska inköpen. Ekologiska livsmedelsinköpen har under år 2016 ökat från 20 % år 2015 till 26,5 %. Andra viktiga delar för att minska den negativa miljöpåverkan är att minska energianvändning vid matlagningen och minska på matsvinnet vid tillagning och servering. Under år 2016 har tallriksvinnet vid servering ökat något medan produktionssvinnet har minskat. Energi och klimat Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan kommunen minska sitt beroende av fossil energi och sin negativa klimatpåverkan. För att vara i framkant i energi- och klimatarbetet krävs det en kontinuerlig energieffektivisering. Området utvecklas ständigt med nya och alltfler energismarta lösningar och produkter. Inom Falköpings energi- och klimatområdet har åtgärder och aktiviteter tagits fram för att ta nästa steg i arbetet utifrån uppföljningen av Energi- och klimatstrategin. En ny handlingsplan har tagits fram för åren Det är åtgärder för att öka användningen av hållbara transporter, både för Falköpingsborna och för kommunens verksamheter. Det är till exempel uppbyggnad av laddinfrastruktur på flera platser i Falköping och bättre möjligheter att använda cykel genom låsbara garage, cykelverkstad etc. vid resecentrum. Men även fortsatt arbete med tidigare mål inom exempelvis energieffektivisering och mål om förnybar energi, såsom sol. I Energi- och klimatstrategin finns det följande mål formulerade: Falköping kommun ska som geografisk område fram till år 2020 minska sin energianvändning med totalt 20 % och minska koldioxidutsläppen med 40 % (jämfört med 1990 års nivåer). Falköpings kommun ska i sin verksamhet, fram till år 2020, minska sin energianvändning med 25 % el, 20 % värme och 20 % trafik i jämförelse med 1990års nivåer. Koldioxidutsläppen minskar i Falköping, från kr/invånare och år för år 2013 till kg/invånare och år för år 2014 (senaste tillgängliga statistik). Men minskningen sker inte i den takt som krävs för att nå de nationella och internationella målen. Andelen lokal producerad energi ökar från 24 % år 2013 till 31 % år Klimatanpassning De mänskliga utsläppen av växthusgaser har ökat och har aldrig varit så stora som på 2000-talet. Detta ger en ökning av den globala medeltemperaturen, vilket i sin tur påverkar vårt klimat. Forskningsresultaten är allt mer entydiga och visar att vi går mot en ökad uppvärmning som orsakats av människan. Effekterna av den globala temperaturökningen kommer att påverka alla samhällsfunktioner. För Falköpings kommun kommer en rad konsekvenser med klimatförändringen. Utmaningen för kommunen är dels att reducera utsläppen av växthusgaser för att bromsa ökningen av medeltemperaturen och dels att anpassa sina verksamheter efter effekterna som följer av temperaturökningen. Förebyggande klimatanpassningsarbete behövs för att skydda bebyggelse och infrastruktur och därigenom minska kostnaderna för extrema vädersituationer. Högre risker för översvämningar, ras och skred kräver noggrannare planering för ny bebyggelse och åtgärder för utsatta redan bebyggda områden. Under år 2016 har en arbetsgrupp med representanter från berörda verksamheter i Falköpings kommun startats med uppdraget att inventera vad och hur kommunen arbetar utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Vidare syftar arbetet till att skapa en mer formell samverkan mellan olika verksamheter inom detta område för att skapa långsiktighet och lyfta fram klimatanpassningsperspektivet samt prioritera vilka ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 101

139 HÅLLBARHETSREDOVISNING områden som kommunen ska arbeta med. Skövde och Falköping kommer gemensamt att anställa en samordnare för att arbeta med vattenfrågor och klimatanpassning, rekrytering till tjänsten är på gång och Skövde är värdkommun. Funktionen kommer på sikt att vara arbetsgruppens processledare. Biogas Utbyggnaden av biogasanläggningen vid Hulesjön forsätter och nu pågår utbyggnaden av förbehandlingsanläggningen. Detta är ett viktigt steg då matavfallsinsamlingen utökas allt mer på landsbygd och i hyresfastigheter. Falköpings kommun sorterar sedan ca 15 år ut matavfall för biogasproduktion. Målet för Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) är att nå det nationella miljökvalitetsmålet om att sortera matavfall. I praktiken innebär det en ökning av mängden insamlat matavfall från ton till ton årligen. Falköpings kommuns biogasanläggning behandlar detta matavfall som samlas in och producerar biogas. Under år 2016 har mängden behandlat matavfall ökat och därmed har även biogasproduktionen ökat. För den pågående utbygganden har kommunen beviljats bidrag från Klimatklivet på 3,9 miljoner kronor. Biogas är ett av det mest klimatsmarta bränslena för transportsektorn, användningen behöver öka samtidigt som biogas är en smart energikälla för att till exempel omvandla till metanol som har ett bredare användningsområde. Flera projekt pågår för att öka och diversifiera användingen. Solenergi Sedan Falköpings kommun beslutade att deltaga i projektet Sol i Väst har Samhällbyggnadsförvaltningen deltagit i en förstudie för att undersöka lämpliga placeringar av solelanläggningar på kommunens fastigheter. Beslut om att Brandstation var den lämpligaste byggnaden har fattats och nu projekteras en solcellsanläggning för byggnation under år I den nya handlingsplanen står ett antal mål som berör sol såsom: att ta bort bygglov på solceller och att ta fram en solkarta för Falköpings kommun. För kommunens egna fastigheter ska möjlighet till solel och solvärme utredas och presenteras, vid gynnsamma förhållanden ska det installeras, vid nybyggnation. Vid takunderhåll eller takbyte ska möjlighet och lönsamhet för solenergi utredas och vid gynnsamma förhållanden installeras. Energieffektivisering av kommunens fastigheter Falköpings energi projekt Sedan starten 2013 har merparten av anslaget använts och av de återstående resurserna så finns flera energibesparande åtgärder att genomföra. De genomförda energisparåtgärderna har i kostnadsordning varit: Ventilation, Uppvärmning, Klimatskal och Belysning. FEP har också ekonomiskt stöttat energiförbättringar i en del större ombyggnadsprojekt. Ett utökat utnyttjande i tid och ökad personbelastning kommer att kräva än större insatser för att uppnå energisparmålen sett till energiförbrukning per kvadratmeter. Fastighetsskötselns effektivisering har också varit en del FEP. Organisationen har förändrats, utbildningsinsatser har genomförts och förbättringar i styr- och övervakningssystemen har genomförts. Energi- och klimatrådgivning (EKR) Under år 2016 hade EKR kontakt med cirka 20 privatpersoner per telefon, besök och mail. Under hösten hölls en föreläsning med cirka 30 åhörare om solceller. I koppling med solenergiföreläsningen fanns det även en solenergiutställning i Falköpings bibliotek. EKR besökte även samtliga sju biblioteksfilialer på kvällstid under hösten för att möta och vara tillgänglig för rådsökande/intresserade/ medborgare på allmän plats. Samtliga aktiviteter skedde i samarbete med Falköpings bibliotek. Dessutom deltog och informerade EKR på två mässor under hösten för att Miljöbarometern Miljöbarometern är ett digitalt webbverktyg för att redovisa och följa upp kommunens miljöarbete. Syftet med webbplatsen är att synliggöra kommunens miljöarbete och att öka användningen av miljö- och hållbarhetsdata som beslutsunderlag. Miljöutvecklingen redovisas genom 75 miljöindikatorer uppdelade i nio fokusområden: klimat, energi, luft, trafik, vatten, natur, kemikalier och miljögifter, avfall och återvinning samt bostad. Läs mer på FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

140 HÅLLBARHETSREDOVISNING möta allmänheten. EKR har även marknadsförds i annons i Falköpingstidning och pratat i lokalradio och där informerat om EKR-tjänsten. Det gjordes även två föreningsbesök, samt ett företagsbesök. 1 april 2016 anställdes en ny EKR (50 %) i Falköpings kommun, vilket medförde att en stor del av året utgjordes av en inlärningsperiod. Framtill augusti 2016 fortsatte tidigare EKR (konsult) att ta emot samtal och e-post samt genomförde rådgivningsbesök tillsammans med den nya EKR. Hållbara transporter Logistik och infrastruktur Under år 2016 fortsatte arbetet med att utveckla Skaraborg Logistic Center och Marjarps logistikområde. Dryport Skaraborg är kommunens kombiterminal på Marjarp som på avtal med kommunen driftas av TBN Åkeri AB. Schenker AB, division Air and Sea opererar nu i nära samverkan med Jula AB sin containerpendel med denna terminal som bas. Pendeln går mellan Göteborgs Hamn och Dryport Skaraborg/Skaraborg Logistic Center fem dagar i veckan. Förutom Julas volymer hanteras på Dryport Skaraborg även volymer åt Swedish Match, IKEA med flera. I början av år 2017 beräknas det tillkomma relativt stora volymer från nya kunder. Förutom Dryport Skaraborg finns det även två privatägda virkesterminaler på området. Dessa ägs och driftas av Södra Skogsägarna och Stora Enso/Sydved. Under år 2016 etablerades också en helt ny terminal för skogsråvara på Marjarp. Det var C o P Skogstjänst som etablerade denna terminal och som fokuserar på flisning och försäljning av flis. Sammantaget angjorde under år 2016 cirka 2 3 tåg per dag terminalerna inom Skaraborg Logistic Center och omräknat i tonnage hanterades cirka ton gods. En viktig aspekt kring etableringen av SLC är dess bidrag till mer hållbara transporter och transportsystem. Uppskattningsvis har den järnvägsbaserade trafiken vid SLC hittills bidragit till en minskning av CO2 -utsläpp om cirka ton årligen. Utöver detta har en rad andra positiva miljöeffekter uppnåtts genom en generell minskning av långväga godstransporter på väg, vilket är en viktig miljöeffekt då det bidrar till bättre säkerhet och minskad trafik på hårt trafikerade vägar. Vi har nu kommit så långt i vår process med att etablera vårt logistikcenter att arbetet fortsättningsvis kräver ett något mer strukturerat förhållningssätt. En strategi och handlingsplan för det fortsatta arbetet har antagits. I handlingsplanen lyfts särskilt fram arbetet med att locka lageretableringar till området. Under året beslutade Fastighets AB Mösseberg om etablerandet av ett nytt lager i direkt anslutning till kombiterminalerna. TBN åkeri AB kommer att förhyra lagret. Etableringen är en direkt följd av efterfrågan på externa lagerytor från bland annat företag i Falköpings kommun. Godsvolymer kommer genom denna etablering också att flyttas över från lastbil till järnväg. I handlingsplanen lyfts också fram behovet av att arbeta för etablerandet av nya tågpendlar. I slutet av år 2016 beslöt TX-logistik att flytta sin trailerpendel som går mellan Italien och Sverige från Göteborg till Falköping med start januari Båda dessa etableringar ger ytterligare positiva miljöeffekter. Etableringen av den nya trailerpendeln samt större tillkommande containervolymer under år 2017 kräver nu också byggnation av nytt spår samt ny verksamhetsyta vid Dryport Skaraborg. Under år 2016 har det dessutom tecknats en avsiktsförklaring med Trafikverket om en ytterligare anslutning till Västra stambanan norrut. Allt sammantaget finns det nu bättre förutsättningar än någonsin vad gäller etablerandet av nya hållbara transportupplägg för regionens näringsliv med Skaraborg Logistic Center som bas. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 103

141 HÅLLBARHETSREDOVISNING Kollektivtrafik, cykel och laddinfrastruktur Falköpings kommun eftersträvar långsiktigt hållbara transportsystem. Ett led i detta är att planera så att behovet av bilåkande i staden minskar. Idag är biltrafiken ofta prioriterad. Målet i flerårsplanen är att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka. Frågan är högt prioriterad av Falköpings kommun. Falköpings station är i dag den femte största stationen i Västra Götalandsregionen sett till antalet resande med Västtågen och Västtrafikbiljett eller resplus. Sedan introduktionen av det nya linjenätet för stadstrafiken år 2011 har resandet ökat kontinuerligt. Ökningen i antalet resande under 2016 var över 10 %. Falköpings kommun har en övergripande ambition att främja cyklingen och göra Falköping till en än bättre cykelkommun. Satsningarna ska ske genom riktade åtgärder som underlättar för falköpingsborna att välja cykel framför bil. Speciellt fokus är på arbetspendling där anslutningsresan till och från buss och tåg kan ske med cykel. Inom tätorten är avståndet till de olika målpunkterna sällan över 5 km. Det finns också goda möjligheter att cykelpendla till flera mindre tätorter i kommunen. Under år 2015 gjordes en ansökan till Klimatklivet på ett projekt som innehåller åtgärder som cykelgarage vid Resecentrum, cykelpumpar och cykelställ samt cykelgarage och elcyklar vid stadshuset. Ansökan fick avslag men projektet kommer att genomföras under år 2017 inom kommunens budget. Transporter är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser. För att bemöta denna utmaning som till stor del består i att ersätta fossila bränslen med hållbara alternativ som biogas och elproduktion av förnybara källor krävs olika åtgärder. Flaskhalsen för att få fler att välja elbil är utbyggnaden av laddinfrastrukturen. I kommunen finns behovet av olika slags laddstationer med lokalisering i hela sitt geografiska område, så väl i stad som på landsbygd. För att möjliggöra för fler invånare i närområdet vågar satsa på elbilar ser sig kommunen som en självklar part att vara med och bygga ut laddinfrastrukturen. Under år 2016 gjordes en ansökan till klimatklivet för utbyggnad av laddinfrastruktur i Falköpings kommun men fick avslag. Arbetet för en etablering av laddinfrastruktur i Falköping kommer, trots avslaget, att påbörjas under år 2017 med tre publika punkter, vid centralstationen, stadshuset samt centrum. Dessutom kommer en laddningsstation för kommunens bilpool etableras vid stadshuset. Kommunens bilar och transportoptimering En utredning av kommunens fordonspark, organisation och rutiner gjordes under år 2013 då utvecklingen gått i en riktning där antalet bilar i organisationen har ökat, och där andelen miljöbilar har minskat. Under våren 2014 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att analysera hur alla åtgärderna i utredningen konkret kan implementeras, hur lång tid detta kan ta och vilka kostnader detta kan komma att medföra. Arbetet genomförs med en för ändamålet särskilt inrättad politisk styrgrupp. Under år 2016 har en intern bilpool skapats för medarbetare i Falköpings kommun, där även cyklar och kollektivtrafikkort ska ingå. Första konkreta åtgärd utifrån genomförd utredning gäller extra budgetmedel för att skapa ekonomiska förutsättningar att kunna införskaffa biogasfordon till den egna organisationen. Detta har inte gjorts i någon större omfattning, vilket är anmärkningsvärt då det politiska beslutet är tydlig att det ska vara särskilda omständigheter och behov som gör att biogasbil inte ska väljas fram för andra. För år 2015 var andelen miljöbilar i kommunens verksamhet 50,5 %, varav biogasbilar 9,3 % (totalt antal leasade bilar var 216 stycken). Under år 2016 har ingen förbättring skett då andelen miljöbilar i kommunens verksamhet var 49,6 %, varav biogasbilar 9,5 % (totalt antal leasade bilar var 222 stycken) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling genom att ge dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Tillsynen har skett enligt plan. Tillsynsoch kontrollinsatser i Falköpings kommun redovisas i nedanstående tabell: Avlopp Hälsoskydd Livsmedel Miljöskydd* Totalt *Tidigare år har vi redovisat insatser för lantbruk separat. Dessa ingår nu i miljöskydd och detta är justerat även för åren 2015 och FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

142 HÅLLBARHETSREDOVISNING Antalet insatser i Falköpings kommun är 332 färre jämfört med föregående år. Det förklaras främst av färre insatser för små avlopp vilket i sin tur förklaras av att MÖS under år 2016 fokuserat på de andra medlemskommunerna. Exempel på aktiviteter/händelser under år 2016 var: MATAVFALL TILL RÖTNING Under året har städningen kontrollerats på alla förskolor och skolor inom vårt område. Bättre städning i många skolor och förskolor behövs, vilket är viktigt för att arbeta mot miljömålet Giftfri miljö. Länsstyrelsen har granskat MÖS livsmedelskontroll och tobakstillsyn. Inga avvikelser kunde konstateras och flera positiva bedömningar gjordes. Hälsopåståenden för kosttillskott och andra livsmedel har kontrollerats. Marknaden för preparat som sägs ha en positiv effekt på hälsan har de senaste åren växt kraftigt. MÖS har kontrollerat att inomhusmiljön för alla HVB-hem och asylboenden uppfyller gällande lagkrav. Arbetet med att ta fram en strategisk plan för handläggningen av förorenade områden har påbörjats. Tillsynsprojekt med fokus på verksamheters utsläpp till vatten. Verksamheter som har kontrollerats är bland annat bensinstationer, lantbruk och fordonstvättar. Under året har löpande insiktmätningar startats upp för samtliga medlemskommuner där företag får svara på vad de anser om vårt arbete. Tillsynsprojekt med fokus på verksamheters utsläpp till vatten har bedrivits. Verksamheter som har kontrollerats är bland annat lantbruk, fordonstvättar och bensinstationer. Miljöpriset utvecklas Miljöpriset delas ut årligen för att uppmärksamma och belöna enskilda personer, företag och organisationer i Falköpings kommun som genom olika åtgärder arbetat för att förbättra miljön, visat sig vara en föregångare inom miljöarbetet eller gjort insatser inom naturvårdsområdet. Under år 2016 utsågs ingen miljöpristagare i Falköping. Miljöpriset kommer att under år 2017 att förnyas med nya riktlinjer och målgrupper, för att få fler nomineringar och bredda möjligheterna. Under de senaste åren har få eller, som år 2016, inga nomineringar lämnats in. Avfall Miljönyttan med kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborgs (AÖS) verksamhet utgörs främst av hjälp med avgiftning av kretsloppet via insamling av eloch farligt avfall samt minskat klimatutsläpp och minskat uttag av naturresurser till följd av material- och energiåtervinning. Klimatpåverkan minskar ytterligare till följd av byte till allt mer fossilfritt bränsle i transporterna. Under året har ca 26 ton användbara saker tagits om hand för återanvändning via samarbeta med Bruk för alla i vid Falevi ÅVC. Inom AÖS byggs matavfallssorteringen ut inom samtliga medlemskommuner. Under år 2016 har AÖS fått två nya medlemskommuner, Mariestad och Gullspång kommun. Insamlad mängd matavfall ökar stadigt. Under år 2016 samlades ton matavfall in inom AÖS medlemskommuner och levererades till Falköping biogasanläggning. Insamlingen av hushållsavfall inom Falköpings kommun sker via sopbilar som tankas i huvudsak i Falköping vilket innebär det att de drivs av den biogas som produceras vid kommunens biogasanläggning. Bränslet kommer därmed huvudsakligen från det matavfall som samlats i AÖS regi. Detta har markant minskat sophämtningens klimatpåverkan i insamlingssteget. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 105

143 HÅLLBARHETSREDOVISNING 106 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

144 REDOVISNING AV UPPDRAG Redovisning av uppdrag Nedan redogörs för de uppdrag som anges i kommunens flerårsplan En plan för hållbar utveckling och ska redovisas till kommunfullmäktige under GE PERSONALAVDELNINGEN I UPPDRAG ATT TA FRAM EN KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN En kompetensutvecklingsplan har tagits fram för perioden Syftet med planen är att kartlägga nuläget, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning samt öka samverkan såväl internt som externt. Till detta kopplas en marknadsföringsplan. Projektet Heltid till alla, som pågått under perioden , har fortlöpt. Syftet är att alla medarbetare ska kunna erbjudas heltidsanställning. Kommunen har under året varit representerad vid flera yrkeslivsmässor och rekryteringsdagar i syfte att marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Två kommunövergripande introduktionsdagar har genomförts under året. Syftet var bland annat att ge nyanställda grundläggande kunskap om kommunen som organisation och arbetsgivare. Omställningsinsatser för chefer och medarbetare har fortlöpt. Exempel på insatser som genomförts är karriärcoachning, handledning, studiecirkel som förberedelse inför pensionsavgång med mera. TA FRAM EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA FALKÖPING TILL EN LÄGERSTAD Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att ta fram en strategi för att göra Falköping till lägerstad. Strategin har bestått av en rad olika åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för arrangerande föreningar och att möjliggöra för flera att arrangera läger i Falköping. Identifiering har gjorts över var och när det går att ta emot läger och arrangemang och vilka idrotter och andra verksamheter som är lämpliga att rikta sig mot. En del förbättringar har skett när det gäller lokaler och utrustning. Nya elektroniska skjutbanor har installerats i Odenhallen, nya sängar har köpts in till förläggningslokal i Odenhallen, ändamålsenliga förläggningslokaler har säkerställts och setts över ur brandskyddssynpunkt, ljudanläggningar har förbättrats m.m. Arbetet med att få läger och arrangemang att fungera så bra som möjligt har fortsatt i dialog med arrangerande föreningar. Hyrestaxor för läger och arrangemang har justerats. En arbetsgrupp tillsammans med Falköping Nu har träffats regelbundet för att arbeta med förbättringar och marknadsföring. Planering pågår för anläggande av beachvolleybanor utomhus och skyltning inom idrottsområdena. Det påbörjade arbetet fortsätter och följs upp i kommande tertialrapporter och bokslut. ATT UTREDA VAR FRITIDSGÅRDARNAS HEMVIST SKA VARA Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan och båda nämnderna har föreslaget en flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till Kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsverksamheten består i dag av fyra fritidsgårdar, som är placerade i Gudhem, Stenstorp, Floby, Kinnarp och Ungdomens Hus i Falköping. Efter kommunfullmäktiges beslut har personalen inom fritidsgårdsverksamheten informerats om utredningen. En risk- och konsekvensbedömning har upprättats utifrån en eventuell flytt. Risk- och konsekvensbedömningen har behandlats på respektive förvaltningssamverkan och också i den centrala fackliga samverkan. I utredningen formulerades ett nytt uppdrag för verksamheten och det nya namnet den öppna ungdomsverksamheten har föreslagits för verksamheten av Kultur- och fritidsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens reglemente förslås revideras genom att fritidsgårdsverksamheten stryks under Barnoch utbildningsnämndens övergripande uppgifter, 4. Kultur- och fritidsnämndens reglemente förslås revideras genom att den öppna ungdomsverksamheten läggs till under Kultur- och fritidsnämndens övergripande uppgifter, 4. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 106/2016. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 107

145 KOMPLETTERANDE INFORMATION TIO ÅR I SAMMANDRAG Tio år i sammandrag TREND Soliditet (procent) 55,8 54,3 49,2 46,9 43,7 44,6 44,3 43,4 43,5 46,3 Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen (procent) -2,5-2,4-1,7 1,3-5,2-0,2 0,8 4,1 6,2 10,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter (procent) 97,8 99,0 97,7 96,5 97,4 94,1 95,1 98,1 97,9 96,5 Nettokostnad per invånare (kr) Låneskuld (mnkr) 200,7 206,1 285,8 368,4 455,5 511,2 549,0 648,1 647,3 600,3 Låneskuld per invånare (kr) Årets resultat (mnkr) 23,9 9,5 23,4 42,7 28,7 79,2 68,5 23,0 30,1 60,0 Resultat per invånare (kr) Nettoinvesteringar (mnkr) 63,4 115,5 135,9 118,6 155,4 208,3 206,8 173,2 154,3 200,7 Utdebitering, kommunal skattesats (skatt per intjänad 100 kr) 21,10 21,10 21,60 21,60 21,60 21,60 21,60 21,60 21,60 21,60 Antal invånare Trendmarkeringarna visar utfallet innevarande år i förhållande till föregående tre års genomsnitt. Grön markering indikerar en förbättring ur ekonomiskt perspektiv. 108 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

146 EKONOMISKA BEGREPP KOMPLETTERANDE INFORMATION Ekonomiska begrepp Anläggningstillgång omfattar fast och lös egendom avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Avskrivning är en planmässig nedsättning av en anläggningstillgångs värde som ska spegla värdeminskning. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Driftredovisning visar intäkter, kostnader och avvikelser mot budget för den löpande verksamheten under året. Finansieringsanalys visar förändring i likvida medel från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten. Kortfristig skuld avser skuld som ska betalas inom ett år. Likviditet är ett mått på betalningsförmåga på kort sikt uttryckt som likvida medel och fordringar som andel av kortfristiga skulder. Långfristig skuld avser skuld med förfallodag överstigande ett år. Mnkr är en förkortning av miljoner kronor. Nettoinvestering är investeringsutgift efter avdrag för investeringsbidrag eller andra inkomster. Nettokostnad är driftkostnad efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Nettokostnader finansieras med skattemedel. Nyckeltal är jämförelsetal som uttrycker relationen mellan olika poster i redovisningen. Omsättningstillgång är lös egendom som inte är en anläggningstillgång. Periodisering är fördelning av kostnader och intäkter på det år de tillhör. Resultaträkning visar intäkter, kostnader och resultat för ett räkenskapsår. Självfinansiering innebär att årets investeringar ska motsvara summan av årets resultat och avskrivningar. Självfinansieringsgraden räknas fram som kvoten mellan summan av årets resultat samt avskrivningar och årets nettoinvesteringar (både skatte- och taxekollektivets investeringar). Soliditet är ett mått på betalningsförmåga på lång sikt uttryckt som andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Styrränta är den ränta som en centralbank tar när den kortsiktigt lånar ut pengar till bankerna. Styrräntan är en viktig del av penningpolitiken, genom att den påverkar bankernas kostnad för likviditet och därmed reglerar penningmängden i samhället. Ofta påverkar den räntan som bankerna tar av sina kunder. Tkr är en förkortning av tusen kronor. ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 109

147 114 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016

148 ÅRSREDOVISNING 2016 FALKÖPINGS KOMMUN 115

149 116 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2016 Å

150 Campingstugorna på Mösseberg Slutredovisning 2016 Fyra nya campingstugor har byggts utmed bergskanten, strax söder om den befintliga campingplatsen på Mösseberg. Planering av projektet Efter politiskt beslut 2014 påbörjades arbetet med att utreda möjligheten att bygga nya campingstugor på Mössebergs camping. Utredningen visade att lämplig mark utmed bergskanten skulle rymma åtta stugor på ca 76 m². En kostnadsberäkning för byggnation presenterades och beslut fattades att fyra stugor skulle byggas och att markarbeten för de resterande fyra stugorna skulle utföras. Utförande Entreprenaden påbörjades i maj och slutbesiktning skedde i slutet av november. Entreprenaden genomfördes enligt tidplan utan några större överraskningar och tillkommande kostnader. Förfrågningsunderlag projekterades av Link Arkitektur i samverkan med fastighetsavdelningen och campingförreståndaren. Totalentreprenör var Skanska Direkt. Garantitiden för entreprenaden gäller till och med december 2021.

151 Lite kort om stugorna Varje stuga är cirka 76 m² och består av två större sovrum och ett mindre (totalt 8 bäddar), kök kombinerat med allrum samt bastu och dusch/wc. Utvändigt har stugorna en målad träfasad (faluröd) och en stenlagd uteplats med en vacker utsikt över Falköping. Projektekonomi Avvikelsen från anslag var känd innan beställning av entreprenaden. Beslut om beställning fattades av tekniska nämnden. Anslag Totalkostnad Resultat KOSTNADER Entreprenad Entreprenadkostnad Tillkommande kostnad Invetarier Projektering Byggkonsulter Inredningsarkitekt Byggherrekostnader Bygglov Anslutningsavgifter Byggledning intern Projektportal Kontrollansvarig Entreprenadbesiktningar Övrigt 8 349

152 Floby äldreboende Slutredovisning 2016 I februari 2015 startade en stor ombyggnation av Floby äldreboende. Boendet uppfyller nu alla krav som ställs. Planering av renoveringsarbetet Floby äldreboende består av tre avdelningar, Almen, Granen och Eken. På grund av att boenderummen inte uppfyllde mått enligt arbetsmiljökrav, påbörjades projektet för ombyggnation. För att uppfylla kraven minskades antalet boenderum från 42 stycken till 29 stycken. Entreprenaden påbörjades i början av 2015 och utfördes med en avdelning åt gången för att parallellt med byggnationen kunna bedriva verksamheten. Detta ställde stora krav på samordning mellan alla inblandade parter. Lite kort om Floby äldreboende Arbetet har inneburit renovering av de tre boendeavdelningarna, konferensrum, kontor, stora matsalen och utemiljö. Arbetet har gjorts inom befintliga väggar, men det har även gjorts en tillbyggnad mellan två avdelningar för att skapa en avskild innergård och en ny välkomnande entré. Boenderummen är stora och funktionella med kokvrå och badrum samt sviktande golv och ljudabsorberande material i väggar och tak. Rummen är cirka 50 m² och kan göras om till parboende vid behov.

153 En stor förbättring - Nu kan vi verkligen erbjuda ett tryggt och bra boende och en god ergonomisk arbetsmiljö för personalen. En påtaglig förbättring är att miljön för de boende blibit tystare, vilket gör att det sover bättre och behöver färre mediciner. Vi är även väldigt nöjda med hur samarbetet har fungerat under byggfirmans hantverkare och lokala underleverantörer, säger Barbro Torsein, enhetschef för boendet. Projektekonomi Anslag Totalkostnad Resultat KOSTNADER Entreprenad Entreprenadkostnad Tillkommande kostnader Projektering Byggkonsulter Elkonsulter VVS-konsulter Byggherrekostnader Bygglov Anslutningsavgifter Byggledning intern Projektportal Kontrollansvarig extern Entreprenadbesiktningar Övrigt Richard Lööv Byggprojektledare

154 Karlsro Slutredovisning 2016 Bakgrund På grund av ett stort antal flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015, hade Falköpings kommun behov av ytterligare ett boende för ensamkommande flyktingbarn. I början av 2015 begärde dåvarande ägare att kommunen skulle lösa in fastigheten Karlsro, då den enligt en detaljplan från 1973 står på mark avsatt som parkmark. Därför gjordes en utredning och kostnadsbedömning för att bygga om Karlsro till ett boende. Stötte på problem När kommunen köpte fastigheten gjordes en överlåtningsbesiktning, och man kunde då inte se några större skador. Tyvärr visade det sig i byggskedet att byggnaden hade stora skador i den bärande konstruktionen orsakade av ombyggnationer av tidigare oförsiktiga ägare. Det övervägdes om byggnaden skulle rivas eller färdigställas, valet föll på det senare dels på grund av det rådande flyktingläget. Lite kort om Karlsro Framåt hösten 2016 startade verksamheten igång. Boendet har 14 boenderum, med plats för två personer i varje rum. Fastigheten är även upprustad med nytt kök och nya toaletter, samt två rum för personal.

155 Projektekonomi Anslag Totalkostnad Resultat Entreprenadkostnad Projektering Byggkonsulter Byggherrekostnader Bygglov Anslutningsavgifter Byggledning intern Kontrollansvarig extern Entreprenadbesiktningar Övrigt Energi och underhållsåtgärder Richard Lööv Byggprojektledare

156 Sanering av VA-ledningar Skaraborgsgatan Stenstorp med Villgatan, Kyrkvägen och Fredsgatan Foto över schakt och arbetsmaskiner på Skaraborgsgatan. Bakgrund: Området har varit drabbat av återkommande vattenläckor och missfärgat vatten på grund av gamla och dåliga vattenledningar. Källaröversvämningar i samband med kraftigt regn. Grundvatten som tränger in i spillvattenledningen. Underdimensionerande dagvattenledningar. Asfalten på gatan var dålig. Syftet med projektet var att få ett helhetsgrepp och sanera VA-ledningarna i hela området och komma åt de problem som fanns i samband med att gatan skulle asfalteras om.

157 Projektbeskrivning: Under början av 2015 började området att utredas för att bedöma VA-ledningarnas skick och se felkopplingar på serviser och få fram projekteringsunderlag. Det konstaterades att spillvattenledningen var i behov att bytas ut och även mycket grundvatten trängde in i ledningen som belastar reningsverket. Vattenledningarna har lagats återkommande efter läckor och var i behov av att bytas ut. Dagvattenledningen var i bra skick förutom på ett par ställen där det krävdes punktinsatser. Vissa av serviserna var felkopplade och en del fastigheter saknade dagvattenservis. Projektet planerades med att byta ut spill och dagvattenledningarna på Skaraborgsgatan schaktfritt med formpassade rör och göra punktinsatser på dagvattnet. Alla serviser byts. En bräddledning för dagvatten planerades ner till dammen för att säkra upp vid kraftiga regn. Sidogatorna planerades för att schakta ner ny vattenledning och utföra punktinsatser på dagoch spillvattenledningarna samt byte av alla serviser. Scandinavia VA-teknik tillfrågades för att relina huvudledningarna med formpassade rör annars utföra allt i egen regi. Genom att använda formpassade rör har ledningarna kvar samma dimension och spillvattenledningen blir helt tät från inträngande grundvatten. En schakt vid varje fastighet behövs för anslutning av servisledningarna. Skaraborgsgatan delades upp i tre etapper och efter det sidogatorna. Foto över reling av vattenledning med formpassade rör.

158 Resultat: Projektet började i oktober 2015 och slutfördes ett år senare efter 230 byggdagar. Totalt relinades 340 meter vatten- och spillvattenledning på Skaraborgsgatan, 300 meter vattenledning schaktades på sidogatorna. Alla 43 fastigheterna i området fick en ny servis och en bräddledning för dagvatten anlades på 120 meter ner till dammen. Detta projekt är det största helhetsgrepp hittills som vi har tagit i ett område med att renovera VA-ledningar. Arbetet har stundtals varit en utmaning. Utrymmet för arbetsfordon har varit begränsat och varsamhet har krävts vid djupa schakt precis vid tomtgränser med känsliga murar. Vattnet har stundtals stängts av, annars har ledningarna varit i full drift. Provisoriskt vatten har används, som under vintern har fått isolerats. Foto över packning och återfyllning av en servisschakt. Under hela byggtiden har arbetssättet utvärderats och alla har bidragit till att hitta bra och effektiva lösningar. En stor del av kostnader i ett projekt ligger på maskiner och transporter av material. Med hjälp av att kombinera relining med schaktning, att sköta mycket transporter av schaktmassor med egen traktor och tippkärra samt upplag nära arbetsområdet har gjort arbetet kostnadseffektivt.

159 Foto över återfyllning av schakt dagvatten bräddledning. Projektets ekonomi: Kostnaderna för VA-arbetet var på totalt 6.2 millioner. Kostnaden per meter på Skaraborgsgatan var kr med en effektivitet på 2,7 meter per dag. På sidogatorna uppgick kostnaden till 5.600kr per meter med en effektivitet på 4,3 meter per dag. Dagvattenschakten kostade 7.800kr per meter med en effektivitet på 5,7 meter per dag. Entreprenader 2015 Entreprenader 2016 Summa kr kr kr Datum Rikard Andersson Projektledare

160 (4) Tekniska nämnden Slutredovisning av projekt 3000 och projekt 3023, St Sigfridsgatan etapp 3 och etapp 4. Bakgrund: Falköpings kommun satsade på att fräscha upp och genomföra trafikåtgärder runt Ranten. Arbetet startade med en idestudie som genomfördes som en workshop med fastighetsägare och verksamhetsutövare runt Ranten samt deltagare från kommunen. I samarbete med SWECO togs en gestaltningsplan fram för genomförande. Beslut: Budget beslut i fullmäktige med start inför budget 2011 och sedan fortsatta beslut under perioden Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att genomföra projektet. Projektbeskrivning: Projektleda och bygga en ny trafikmiljö med fokus på annat än biltrafik. Plats för uteserveringar och trivsam miljö för de som dagligen passerar platsen till och från stationen skulle kombineras med fortsatt trafikförning av ca fordon/dygn samt en intensiv busstrafik. Projektet har genomförts med intern projektlednig, projektering köptes in från COWI, intern byggledning, produktionen skedde i största mån i egen regi men under vissa etapper nyttjades ramavtal med NCC för att öka hastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen Park/gata Fredrik Johansson Gatuchef fredrik.johansson@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

161 2 (4) Resultat: Slutbesiktningar kunde genomföras under 2015 med vissa kvarvarande arbeten som fick avslutas under Vid färdigställandet har 9373 kvm allmän plats förädlats genom: -Nya ytbeläggningar i olika former såsom betongsten, natursten och asfalt. -Nya träd har planterats med stor omsorg om trädgropar för framtida utveckling. -Ny cykelbanor fram till stationsområdet för att skapa bättre pendelmöjligheter. -Nya offentliga miljöer med möblering utsmyckning och vattenspel. -Nya tillgänglighetsramper på kommunal mark in till fastigheterna. Figur 1 Vattenspelet på Järnvägstorget

162 3 (4) Figur 2 Korsningen St Sigfridsgatan och Järnvägsgatan Projektets ekonomi: Budget St Sigfridsgatan etapp 3, projnr 3000 Budget St Sigfridgatan etapp 4, projnr 3023 Total budget Kostnader St Sigfridsgatan etapp 3, projnr 3000 Kostnader St Sigfridsgatan etapp 4, projnr 3023 Total kostnad för projektet: Avvikelse från budget: tkr tkr tkr tkr tkr kr 445 tkr

163 4 (4) Figur 3 Centrerat övergångställe på Järnvägsgatan till centralstationen Kommentarer: Ett stort projekt som har pågått under flera år med många intressenter och sakägare. Att driva projekt i offentliga miljöer med krav på framkomlighet för trafik och handel är krävande och innebär ofta att kompromisser måste göras under projektets gång som påverkar slutkostnaden. Totalt har detta projekt avvikit med 445 tkr från budget vilket är under 3% vilket därmed får ses som en mindre avvikelse. Den totala ytan som innefattas i arbetsområdet uppgår till 9373kvm. Snittkostnaden blir därmed 1818kr/kvadratmeter vilket får ses som en relativt låg kostnad för den här typen av miljöer. Etapp 3 hade en betydligt lägre kvadratmeter kostnad med billigare materialval såsom asfalt och mindre utsmyckningar medan etapp 4 hade högre kvadratmeter kostnad med dyrare materialval och dyr offentlig utsmyckning såsom vattenspel. En hel del åtgärder har gjorts i samråd med fastighetsägarna såsom tillgänglighetsramper där man har valt att dela på kostnaden mellan kommunen och fastighetägaren. Detta är en princip som kommunen har använt sig av tidigare och som är vanlig även i andra kommuner. En del problem fanns i samband med slutbesiktningen av vattenspelet och därmed har projektet inte kunnat avslutas förrän under Fredrik Johansson Gatuchef, Projektledare

164 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (5) 26 Dnr 2017/ Ombudgetering av resultat och investeringar från år 2016 till år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ombudgetera driftsresultat från år 2016 om en miljon tvåhundra femtiotusen kronor ( kronor) till år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att finansiering sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ombudgetera investeringsmedel om åttioen miljoner sexhundraåttiotusen kronor ( kronor) till år Bakgrund Ombudgeteringar för drifts- och investeringsmedel utgår ifrån Falköpings kommuns resultat i bokslut och årsredovisning för år 2016, vilket behandlas i ett separat ärende. Utifrån fastställd drift- och investeringsbudget finns det skillnader mellan budget och utfallet i bokslutet som direkt kan kopplas till pågående projekt eller projekt som av olika skäl förskjuttuts i tiden. Då dessa projekt inte finns med i drift- och investeringsbudget för år 2017, eftersom de var tänkta att avslutas under föregående verksamhetsår, behöver en ombudgetering ske för att projekten nu ska kunna slutföras. Nämnderna har i samband med beslut om sina verksamhetsberättelser lyft sina ombudgeteringsbehov till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen samlar in och behandlar alla ombudgeteringar och föreslår kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av drift- och investeringsmedel. Det är viktigt att förtydliga att dessa ombudgeteringar mellan år 2016 och år 2017 är en tilläggsbudget vilken belastar driftsresultatet respektive påverkar investeringstaket för år 2017 i morsvarande mån. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

165 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (5) Förvaltningens bedömning Ombudgetering inom driftsmedel Driftsbudget 2017, tkr Gällande driftsbudget för år 2017 Av nämnderna beslutade ombdugeteringar Kommunledningsförvaltningens förslag till ombudgetering Ny driftsbudget för år 2017 Nämnderna Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Kommunrevision Valnämnd Nämndernas nettokostnader Resultatpåverkan Kommunens budgeterade resultat Kommunstyrelsen har begärt ombudgetering av kvarvarande driftsmedel avseende rivningskostnader inom mark och exploatering, med hänvisning till att rivning av aktuella fastigheter inte har kunnat genomföras på grund av att detaljplanen för kvarteret Diamanten har överklagats. Rivning av fastigheterna kommer att ske under år 2017 då detaljplanen nu är fastställd. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande medel bör ombudgeteras till år Kompetens- och arbetslivsnämnden har begärt att få ombudgetera de medel som beviljades ur Otto Säfströms fond till guldsmedsutbildningen. Medlen kommer användas i samband med en studieresa och elevernas examensutställning under våren Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande medel bör ombudgeteras till år Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har begärt att få ombudgetera 2016 års resultat till år Tidigare år har Falköpings kommun generellt ombudgeterat nämndernas positiva och negativa resultat upp till en procent, men i de nya riktlinjerna för verksamhet- och ekonomistyrning finns inte längre någon generell ombudgetering av resultat. Då medlen inte avser ett pågående driftsprojekt är det kommunledningsförvaltningens bedömning att 2016 års resultat inte ska ombudgeteras. Tekniska nämnden har begärt att få ombudgetera medel till energisparåtgärder (FEP-projektet) för att nå det fleråriga energisparprojektets totalsumma om 85 miljoner kronor. Energisparprojektet startade år 2012 och skulle avslutas år Enligt nämndens verksamhetsberättelse för år 2016 kvarstår 4,5 miljoner kronor i driftsmedel. Motiveringen från tekniska nämnden till att projektet drar ut på tiden hänvisas till skolutredningen och 2016 års ombudgetering ska användas till mindre energisparåtgärder under år Då projektet, enligt tekniska nämndens beslut från 20 april 2015, 39, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

166 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (5) skulle vara avslutat innan år 2017, är det kommunledningsförvaltningens bedömning att ombudgetering av medel till år 2017 inte ska genomföras. Frågan om ombudgetering avseende FEP-projektet har politiskt beretts på ett möte med nämndernas ordföranden där det framkom att det även är deras åsikt att FEP-projektet inte ska ombudgeteras till år Ombudgetering av investeringar Investeringsbudget 2017, tkr Gällande investeringbudget för år 2017 Av nämnderna beslutade ombdugeteringar Kommunledningsförvaltningens förslag till ombudgetering Ny investingsbudget för år 2017 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet - Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning - - Summa exploatering Totalt Begäran av ombudgetering av investeringsmedel från barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och socialnämnden motiveras med att nämnderna har pågående investeringsprojekt som kommer att slutföras under år Detta gäller främst investeringar i inventarier, IT-utrustning och projektering. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har begärt att få ombudgetera de investeringsmedel som inte använts under år Räddningstjänsten har under de senaste femton åren fått ett årligt påslag till de ackumulerade investeringsmedelen för att underlätta reinvesteringar och utbyte av tillgångar utifrån när det passar nämnden att investera och inte utifrån en långsiktig investeringsplan. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Tekniska nämnden har begärt ombudgetering inom skattefinansierad del med 21,4 miljoner kronor. Efter nämndens beslut har ett fel i beräkningen upptäckts och samhällsbyggnadsförvaltningen har meddelat att den önskade ombudgeteringen egentligen skulle vara 30 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att 30 miljoner kronor bör ombudgeteras för att pågående och tänkta investeringar för år 2016, vilka ska färdigställas under år 2017, inte ska påverkas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

167 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (5) Tekniska nämnden har även begärt ombudgetering av den avgiftsfinansierade verksamheten Vatten och avlopp för att kvarhålla nivån om 100-års renoveringstakt av vatten- och avloppledningar. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Tekniska nämnden har också begärt ombudgetering för den avgiftsfinansierade verksamheten Biogas för att fortsätta investering i ny rötkammare enligt kommunstyrelsens beslut från den 10 februari 2016, 35. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Kommunstyrelsen begär ombudgetering av exploateringsmedel då flera exploateringsprojekt som var budgeterade till år 2016 inte kommit i gång i tid, bland annat på grund av överklagande av detaljplaner. Några av de exploateringsprojekt som bör ombudgeteras är kvarteret Diamanten, spårutbyggnad på Marjarps logistikområde samt cirkulationsplatser. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om ombudgetering enligt kommunledningsförvaltningens förslag till beslut i både gällande drifts- och investeringsmedel. Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansiering av ombudgetering av driftsmedel sker från Falköpings kommuns resultat för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 mars 2017, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

168 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 (5) Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

169 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) KS 2017/ Kommunstyrelsen Ombudgetering av resultat och investeringar från år 2016 till år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ombudgetera driftsresultat från år 2016 om en miljon tvåhundra femtiotusen kronor ( kronor) till år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att finansiering sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ombudgetera investeringsmedel om åttioen miljoner sexhundraåttiotusen kronor ( kronor) till år Bakgrund Ombudgeteringar för drifts- och investeringsmedel utgår ifrån Falköpings kommuns resultat i bokslut och årsredovisning för år 2016, vilket behandlas i ett separat ärende. Utifrån fastställd drift- och investeringsbudget finns det skillnader mellan budget och utfallet i bokslutet som direkt kan kopplas till pågående projekt eller projekt som av olika skäl förskjuttuts i tiden. Då dessa projekt inte finns med i drift- och investeringsbudget för år 2017, eftersom de var tänkta att avslutas under föregående verksamhetsår, behöver en ombudgetering ske för att projekten nu ska kunna slutföras. Nämnderna har i samband med beslut om sina verksamhetsberättelser lyft sina ombudgeteringsbehov till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen samlar in och behandlar alla ombudgeteringar och föreslår kommunfullmäktige besluta om ombudgetering av drift- och investeringsmedel. Det är viktigt att förtydliga att dessa ombudgeteringar mellan år 2016 och år 2017 är en tilläggsbudget vilken belastar driftsresultatet respektive påverkar investeringstaket för år 2017 i morsvarande mån. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

170 2(4) Förvaltningens bedömning Ombudgetering inom driftsmedel Driftsbudget 2017, tkr Gällande driftsbudget för år 2017 Av nämnderna beslutade ombdugeteringar Kommunledningsförvaltningens förslag till ombudgetering Ny driftsbudget för år 2017 Nämnderna Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Kommunrevision Valnämnd Nämndernas nettokostnader Resultatpåverkan Kommunens budgeterade resultat Kommunstyrelsen har begärt ombudgetering av kvarvarande driftsmedel avseende rivningskostnader inom mark och exploatering, med hänvisning till att rivning av aktuella fastigheter inte har kunnat genomföras på grund av att detaljplanen för kvarteret Diamanten har överklagats. Rivning av fastigheterna kommer att ske under år 2017 då detaljplanen nu är fastställd. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande medel bör ombudgeteras till år Kompetens- och arbetslivsnämnden har begärt att få ombudgetera de medel som beviljades ur Otto Säfströms fond till guldsmedsutbildningen. Medlen kommer användas i samband med en studieresa och elevernas examensutställning under våren Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande medel bör ombudgeteras till år Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har begärt att få ombudgetera 2016 års resultat till år Tidigare år har Falköpings kommun generellt ombudgeterat nämndernas positiva och negativa resultat upp till en procent, men i de nya riktlinjerna för verksamhet- och ekonomistyrning finns inte längre någon generell ombudgetering av resultat. Då medlen inte avser ett pågående driftsprojekt är det kommunledningsförvaltningens bedömning att 2016 års resultat inte ska ombudgeteras. Tekniska nämnden har begärt att få ombudgetera medel till energisparåtgärder (FEP-projektet) för att nå det fleråriga energisparprojektets totalsumma om 85 miljoner kronor. Energisparprojektet startade år 2012 och skulle avslutas år Enligt nämndens verksamhetsberättelse för år 2016 kvarstår 4,5 miljoner kronor i driftsmedel. Motiveringen från tekniska nämnden till att projektet drar ut på tiden hänvisas till skolutredningen och 2016 års ombudgetering ska användas till mindre energisparåtgärder under år Då projektet, enligt tekniska nämndens beslut från 20 april 2015, 39, skulle vara avslutat innan år 2017, är det kommunledningsförvaltningens bedömning att ombudgetering av medel till år 2017 inte ska genomföras. Frågan om ombudgetering avseende FEP-projektet har politiskt beretts på ett möte med nämndernas ordföranden där det framkom att det även är deras åsikt att FEP-projektet inte ska ombudgeteras till år 2017.

171 3(4) Ombudgetering av investeringar Investeringsbudget 2017, tkr Gällande investeringbudget för år 2017 Av nämnderna beslutade ombdugeteringar Kommunledningsförvaltningens förslag till ombudgetering Ny investingsbudget för år 2017 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet - Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning - - Summa exploatering Totalt Begäran av ombudgetering av investeringsmedel från barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och socialnämnden motiveras med att nämnderna har pågående investeringsprojekt som kommer att slutföras under år Detta gäller främst investeringar i inventarier, IT-utrustning och projektering. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg har begärt att få ombudgetera de investeringsmedel som inte använts under år Räddningstjänsten har under de senaste femton åren fått ett årligt påslag till de ackumulerade investeringsmedelen för att underlätta reinvesteringar och utbyte av tillgångar utifrån när det passar nämnden att investera och inte utifrån en långsiktig investeringsplan. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Tekniska nämnden har begärt ombudgetering inom skattefinansierad del med 21,4 miljoner kronor. Efter nämndens beslut har ett fel i beräkningen upptäckts och samhällsbyggnadsförvaltningen har meddelat att den önskade ombudgeteringen egentligen skulle vara 30 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att 30 miljoner kronor bör ombudgeteras för att pågående och tänkta investeringar för år 2016, vilka ska färdigställas under år 2017, inte ska påverkas. Tekniska nämnden har även begärt ombudgetering av den avgiftsfinansierade verksamheten Vatten och avlopp för att kvarhålla nivån om 100-års renoveringstakt av vatten- och avloppledningar. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Tekniska nämnden har också begärt ombudgetering för den avgiftsfinansierade verksamheten Biogas för att fortsätta investering i ny rötkammare enligt kommunstyrelsens beslut från den 10 februari 2016, 35. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kvarvarande investeringsmedel bör ombudgeteras till år Kommunstyrelsen begär ombudgetering av exploateringsmedel då flera exploateringsprojekt som var budgeterade till år 2016 inte kommit i gång i tid, bland annat på grund av överklagande av detaljplaner. Några av de

172 4(4) exploateringsprojekt som bör ombudgeteras är kvarteret Diamanten, spårutbyggnad på Marjarps logistikområde samt cirkulationsplatser. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om ombudgetering enligt kommunledningsförvaltningens förslag till beslut i både gällande drifts- och investeringsmedel. Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansiering av ombudgetering av driftsmedel sker från Falköpings kommuns resultat för år Beslutet ska skickas till Alla nämnder Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

173 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (6) 27 Dnr 2017/ Budgetramförändring för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om föreslagna budgetramförändringar för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att finansiering av utökad del av anslagsfinansierad hyra och städ sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år 2017 med enmiljon femhundraåttio sjutusen kronor ( kronor). Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om flerårsplan för åren och budget för år I flerårsplanen för åren har kommunfullmäktige fastställt de ramar som nämnderna har att förfoga över under respektive år. I enlighet med Falköpings kommuns fastställda riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning och kommunallagen ska eventuella förändringar av de av kommunfullmäktige fastställda budgetramarna lyftas till kommunfullmäktige för ett nytt budgetrambeslut. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med övriga förvaltningar identifierat vilka budgetramförändringar som skulle behöva göras till följd av förändringar i anslagsfinansieringen och organisationsförändringar för att budgetramarna bättre ska spegla Falköpings kommuns verksamheter under år Kommunledningsförvaltningen har sedan sammanställt detta till ett förslag om budgetramförändringar för år Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

174 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (6) Förvaltningens bedömning Budgetramförändring inom driftsbudget Budgetram för år 2017 Gällande Budgetram för 2017* Budgetram förändring år 2017 Ny budgetram för år 2017 Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskyd mellersta Skaraborg Socialnämnden Äldreomsorg o funktionshinder IFO Tekniska nämnden Fastighet Övriga Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner ochlönebikostnader E Löneutrymme Löneutrymme, sem.löne.sk Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser investeringar Interna+externa hyror Summa centralt Taxefinansierad verksamhet Biogas Summa Taxefinansierad verksamhet Summa centralt Avskrivningar Återföring intern kapitalkostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat * Gällande budgetram för år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att godkännas av KF Förändring av uppställning av verksamhetsredovisning Kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen önskar förändra uppställningen av respektive nämnds verksamhetsredovisning till att endast redovisa nämndens nettokostnad, likt övriga nämnder, förutom socialnämnden. I flerårsplanen för år är kommunstyrelsens och tekniska nämndens budgetramar uppdelade på olika verksamhetsgrenar och dessa verksamhetsgrenar speglar inte längre hur ekonomin inom nämnden är uppbyggd. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kommunstyrelsen och tekniska nämnden ska ges budgetram till nämnden som helhet Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

175 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (6) och inte uppdelat på verksamheter. Det är sedan upp till nämnden att fördela budgetramen ut till verksamheterna. Anslagsfinansiering av lokalhyror, fastighetslarm och städ Under arbetet med flerårsplanen för åren framkom önskemål från den politiska majoriteten om en övergång till anslagsfinansiering av lokalhyror, fastighetslarm och städ för att samla dessa kostnader under tekniska nämnden. Tidigare har tekniska nämnden interndebiterat nämnder för deras lokal- och hyreskostnader samtidigt som nämnderna själva har fått stå för kostnader kopplat till fastighetslarm. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med de andra förvaltningarna arbetat fram ett förslag till budgetramförändring kopplat till lokal-, fastighetslarms- och städkostnader. Totalt föreslås att en budgetram om 190,9 miljoner kronor flyttas från nämnderna till tekniska nämnden. Utöver detta är det kommunledningsförvaltningens bedömning att tekniska nämnden bör tilldelas ytterligare cirka 1,6 miljoner kronor för kostnader bland annat kopplat till det före detta församlingshemmet, vilkas hyres- och städkostnader inte finns med i nuvarande budgetram för år Organisationsförändringar Till följd av organisationsförändringar inom medborgarkontoret och för posthanteringen önskar kommunstyreslen omfördela budgetram till socialnämnden och tekniska nämnden om 2,4 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändring mellan nämnderna bör genomföras. Löneöversyn Vid fördelning av löneöversyn för år 2016 var avtalet för räddningstjänst i beredskap (rib-avtalet) ännu inte undertecknat. Avtalet berör främst deltidsbrandmän inom nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Totalt innebär det nya avtalet att 0,63 miljoner kronor omfördelas från central lönepott till nämnden samhällsskydd mellersta Skaraborg. Utifrån Falköpings kommuns riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämnderna ges full kompensation för löneöversyn och det är därför kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändringen bör genomföras. Kapitalkostnader Enligt Falköpings kommuns riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämndernas budgetramar avseende kapitalkostnader justeras för det kommande året i samband med årsbokslut. Inför år 2017 har Falköpings kommun även sänkt internräntan från 3 procent till 2 procent vilket tillsammans med övriga förändringar inom kapitalkostnaderna medför att nämndernas kapitalkostnader sjunker med totalt 7,8 miljoner kronor. Detta justeras genom att återföring av interna kapitalkostnader minskas med motsvarande belopp på 7,8 miljoner kronor. Utifrån antagna riktlinjer är det Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

176 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (6) kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändringar för kapitalkostnadsförändringar bör genomföras. Statliga bidrag för flyktingmottagande I samband med arbetet med bokslutet för år 2016 framkom önskemål från den politiska majoriteten att omföra de kvarvarande medel avseende tillfälligt statligt bidrag med anledning av flyktingsituationen under hösten år Totalt fanns 16,8 miljoner kronor kvar av de tillfälliga bidragen vid bokslutet för år Dessa bidrag föreslås nu återföras från Falköpings kommuns balanskonto till nämndernas budgetramar för år Utökningen av nämndernas budgetramar justeras mot att generella statsbidrag höjs med motsvarande belopp om 16,8 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att de tillfälliga statsbidragen återförs till nämndernas budgetramar efter att de placerats på Falköpings kommuns balanskonto under bokslut år Politiska arvoden I avtalet för den nya nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg framgår det att varje kommun själva ska stå för sina egna politiska arvoden och att dessa arvoden inte ska belasta den gemensamma nämnden. Tidigare har Räddningstjänsten Falköpings-Tidaholm haft en budgetpost för politiska arvoden på 0,108 miljoner kronor vilket istället flyttas till kommunstyrelsen. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetram föreslås flyttas till kommunstyrelsen, som från och med den 1 januari 2017 betalar ut de politiska arvorden till Falköpings kommuns förtroendevalda inom nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Förändring inom socialnämndens verksamhetsramar Socialnämnden har i sitt beslut om verksamhetsbudget för år 2017 gjort förflyttningar från verksamheten äldreomsorg och funktionsnedsättning till individ- och familjeomsorg med dryga 9,4 miljoner kronor. Budgetramförändring inom investeringsbudget Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

177 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 (6) Investeringsbudget 2017 Gällande investeringsbudget år 2017* IT-fonder Ny investeringsbudget år 2017 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet - Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning - Summa exploatering Investeringsram för år *Gällande investeringsbudget år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att godkännas av KF IT-fonder Falköpings kommun har under flera år använt sig av centrala IT-fonder för att bekosta investeringar i datautrustning med mera ute i förvaltningarna. Varje nämnd avsätter en del av sin investeringsbudget, baserat på användare och programbehov, till IT-fonder, som hanteras av IT-avdelningen inom kommunstyrelsen. Utifrån detta förslår kommunledningsförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar att kommunfullmäktige justerar nämndernas investeringsbudgetar för år Enligt Falköpings kommuns nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämndernas budgetramar för kapitalkostnader justeras för det kommande året. Detta innebär att nämnderna inte längre påverkas av de kapitalkostnader som tidigare fanns kopplat till IT-fonderna. Istället är det kommunledningsförvaltningens bedömning att IT-fonderna spelat ut sin roll och att de istället ska arbetas in i IT-avdelnings investeringsbudget inom kommunstyrelsen i kommande flerårsplaner. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om föreslagna budgetramförändringar för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansiering av utökad del av anslagsfinansierad hyra och städ med enmiljon femhundraåttio sjutusen kronor ( kronor) sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 mars 2017, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

178 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6 (6) Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

179 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) KS 2017/ Kommunstyrelsen Budgetramförändring för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om föreslagna budgetramförändringar för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att finansiering av utökad del av anslagsfinansierad hyra och städ sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år 2017 med enmiljon femhundraåttio sjutusen kronor ( kronor). Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om flerårsplan för åren och budget för år I flerårsplanen för åren har kommunfullmäktige fastställt de ramar som nämnderna har att förfoga över under respektive år. I enlighet med Falköpings kommuns fastställda riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning och kommunallagen ska eventuella förändringar av de av kommunfullmäktige fastställda budgetramarna lyftas till kommunfullmäktige för ett nytt budgetrambeslut. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med övriga förvaltningar identifierat vilka budgetramförändringar som skulle behöva göras till följd av förändringar i anslagsfinansieringen och organisationsförändringar för att budgetramarna bättre ska spegla Falköpings kommuns verksamheter under år Kommunledningsförvaltningen har sedan sammanställt detta till ett förslag om budgetramförändringar för år Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

180 2(5) Förvaltningens bedömning Budgetramförändring inom driftsbudget Budgetram för år 2017 Gällande Budgetram för 2017* Budgetram förändring år 2017 Ny budgetram för år 2017 Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskyd mellersta Skaraborg Socialnämnden Äldreomsorg o funktionshinder IFO Tekniska nämnden Fastighet Övriga Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner ochlönebikostnader E Löneutrymme Löneutrymme, sem.löne.sk Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser investeringar Interna+externa hyror Summa centralt Taxefinansierad verksamhet Biogas Summa Taxefinansierad verksamhet Summa centralt Avskrivningar Återföring intern kapitalkostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat * Gällande budgetram för år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att godkännas av KF Förändring av uppställning av verksamhetsredovisning Kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen önskar förändra uppställningen av respektive nämnds verksamhetsredovisning till att endast redovisa nämndens nettokostnad, likt övriga nämnder, förutom socialnämnden. I flerårsplanen för år är kommunstyrelsens och tekniska nämndens budgetramar uppdelade på olika verksamhetsgrenar och dessa verksamhetsgrenar speglar inte längre hur ekonomin inom nämnden är uppbyggd. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kommunstyrelsen och tekniska nämnden ska ges budgetram till nämnden som helhet och inte uppdelat på verksamheter. Det är sedan upp till nämnden att fördela budgetramen ut till verksamheterna. Anslagsfinansiering av lokalhyror, fastighetslarm och städ Under arbetet med flerårsplanen för åren framkom önskemål från den politiska majoriteten om en övergång till anslagsfinansiering av lokalhyror, fastighetslarm och städ för att samla dessa kostnader under

181 3(5) tekniska nämnden. Tidigare har tekniska nämnden interndebiterat nämnder för deras lokal- och hyreskostnader samtidigt som nämnderna själva har fått stå för kostnader kopplat till fastighetslarm. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med de andra förvaltningarna arbetat fram ett förslag till budgetramförändring kopplat till lokal-, fastighetslarm- och städkostnader. Totalt föreslås att en budgetram om 190,9 miljoner kronor flyttas från nämnderna till tekniska nämnden. Utöver detta är det kommunledningsförvaltningens bedömning att tekniska nämnden bör tilldelas ytterligare cirka 1,6 miljoner kronor för kostnader bland annat kopplat till det före detta församlingshemmet, vilkas hyres- och städkostnader inte finns med i nuvarande budgetram för år Organisationsförändringar Till följd av organisationsförändringar inom medborgarkontoret och för posthanteringen önskar kommunstyreslen omfördela budgetram till socialnämnden och tekniska nämnden om 2,4 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändring mellan nämnderna bör genomföras. Löneöversyn Vid fördelning av löneöversyn för år 2016 var avtalet för räddningstjänst i beredskap (rib-avtalet) ännu inte undertecknat. Avtalet berör främst deltidsbrandmän inom nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Totalt innebär det nya avtalet att 0,63 miljoner kronor omfördelas från central lönepott till nämnden samhällsskydd mellersta Skaraborg. Utifrån Falköpings kommuns riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämnderna ges full kompensation för löneöversyn och det är därför kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändringen bör genomföras. Kapitalkostnader Enligt Falköpings kommuns riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämndernas budgetramar avseende kapitalkostnader justeras för det kommande året i samband med årsbokslut. Inför år 2017 har Falköpings kommun även sänkt internräntan från 3 procent till 2 procent vilket tillsammans med övriga förändringar inom kapitalkostnaderna medför att nämndernas kapitalkostnader sjunker med totalt 7,8 miljoner kronor. Detta justeras genom att återföring av interna kapitalkostnader minskas med motsvarande belopp på 7,8 miljoner kronor. Utifrån antagna riktlinjer är det kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetramförändringar för kapitalkostnadsförändringar bör genomföras. Statliga bidrag för flyktingmottagande I samband med arbetet med bokslutet för år 2016 framkom önskemål från den politiska majoriteten att omföra de kvarvarande medel avseende tillfälligt statligt bidrag med anledning av flyktingsituationen under hösten år Totalt fanns 16,8 miljoner kronor kvar av de tillfälliga bidragen vid bokslutet för år Dessa bidrag föreslås nu återföras från Falköpings kommuns balanskonto till nämndernas budgetramar för år Utökningen av nämndernas budgetramar justeras mot att generella statsbidrag höjs med motsvarande belopp om 16,8 miljoner kronor. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att de tillfälliga statsbidragen

182 4(5) återförs till nämndernas budgetramar efter att de placerats på Falköpings kommuns balanskonto under bokslut år Politiska arvoden I avtalet för den nya nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg framgår det att varje kommun själva ska stå för sina egna politiska arvoden och att dessa arvoden inte ska belasta den gemensamma nämnden. Tidigare har Räddningstjänsten Falköpings-Tidaholm haft en budgetpost för politiska arvoden på 0,108 miljoner kronor vilket istället flyttas till kommunstyrelsen. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att budgetram föreslås flyttas till kommunstyrelsen, som från och med den 1 januari 2017 betalar ut de politiska arvorden till Falköpings kommuns förtroendevalda inom nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Förändring inom socialnämndens verksamhetsramar Socialnämnden har i sitt beslut om verksamhetsbudget för år 2017 gjort förflyttningar från verksamheten äldreomsorg och funktionsnedsättning till individ- och familjeomsorg med dryga 9,4 miljoner kronor. Budgetramförändring inom investeringsbudget Investeringsbudget 2017 Gällande investeringsbudget år 2017* IT-fonder Ny investeringsbudget år 2017 Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet - Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning - Summa exploatering Investeringsram för år *Gällande investeringsbudget år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att godkännas av KF IT-fonder Falköpings kommun har under flera år använt sig av centrala IT-fonder för att bekosta investeringar i datautrustning med mera ute i förvaltningarna. Varje nämnd avsätter en del av sin investeringsbudget, baserat på användare och programbehov, till IT-fonder, som hanteras av IT-avdelningen inom kommunstyrelsen. Utifrån detta förslår kommunledningsförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar att kommunfullmäktige justerar nämndernas investeringsbudgetar för år Enligt Falköpings kommuns nya riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska nämndernas budgetramar för kapitalkostnader justeras för det kommande året. Detta innebär att nämnderna inte längre påverkas av de kapitalkostnader som tidigare fanns kopplat till IT-fonderna. Istället är det kommunledningsförvaltningens bedömning att IT-fonderna spelat ut sin roll och att de istället ska arbetas in i IT-avdelnings investeringsbudget inom kommunstyrelsen i kommande flerårsplaner.

183 5(5) Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om föreslagna budgetramförändringar för kapitalkostnader, anslagsfinansierad hyra och städ med mera år Finansiering Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansiering av utökad del av anslagsfinansierad hyra och städ med enmiljon femhundraåttio sjutusen kronor ( kronor) sker från Falköpings kommuns budgeterade resultat för år Beslutet ska skickas till Alla nämnder Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

184 Falköpings kommuns budgetram för år 2017 Nämnder Gällande Budgetram för 2017* Budgetram förändring år 2017 Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskyd mellersta Skaraborg Socialnämnden Äldreomsorg o funktionshinder IFO Tekniska nämnden Fastighet Övriga Kommunrevisionen Valnämnden 70 - Summa nämnder Centralt Pensioner ochlönebikostnader E Löneutrymme Löneutrymme, sem.löne.sk Moms omsorgsboende Reservmedel - - Driftkonsekvenser investeringar - - Interna+externa hyror - - Summa centralt Taxefinansierad verksamhet Biogas Summa Taxefinansierad verksamhet 900 Summa centralt Avskrivningar Återföring intern kapitalkostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat * Gällande budgetram för år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att god

185 Ny budgetram för år dkännas av KF

186 Falköpings kommuns budgetram för 2017 Nämnder Budget enl KF 2017 Löneöversyn 2016 (KS 30 nov ) Ombudgeteringar 2017 Gällande Budgetram för 2017 Av socialnämnden beslutade omfördening inom nämnden Förändring av ekonomisk redovisning inom KS Anslagsfinansierad hyreskostnader Anslagsfinansierat städkostnader Anslagsfinansierat fastighetslarm Flytt av budgetram för organisationsförändring av medborgarkontoret Flytt av budgetram för port ooch e-brev Löneöversyn Räddningstjänst Ribavtal 2016 Budgetramförändrning utifrån 2017 års kapitalkostnader och ny internränta Tillfälligt statligt stöd från 2016 Flytt av budgeram för arvoden inom SMS till KS Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd mellersta Skaraborg Socialnämnden Äldreomsorg o funktionshinder IFO Tekniska nämnden Fastighet Övriga Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt Pensioner ochlönebikostnader E Löneutrymme Löneutrymme, sem.löne.sk Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser investeringar Interna+externa hyror Summa centralt Ny budgetram för 2017 Taxefinansierad verksamhet Biogas Summa Taxefinansierad verksamhet Summa centralt Avskrivningar Återföring intern kapitalkostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat * Gällande budgetram för år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017 kommer att godkännas av KF Underlag för budgetramförändring kopplat till anslag hyra, städ, kapitalkostnat mm år 2017 Driftsbudget 2017 Utskriven

187 Investeringsbudget 2017 Gällande investeringsbudget år 2017* Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden 800 Kultur- och fritidsnämnden Samhällsskydd mellersta Skaraborg Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning Summa exploatering Investeringsram för år *Gällande investeringsbudget år utgår ifrån att ombudgeteringar till år 2017

188 IT-fonder Ny investeringsbudget år kommer att godkännas av KF

189 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 28 Dnr 2016/ Kommunrevisionens granskning av tillämpning av kommunfullmäktiges fastställda styrdokument Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen lämnar nedanstående yttrande över kommunrevisionens granskning av tillämpning av kommunfullmäktiges fastställda styrdokument. Bakgrund Kommunrevisionen har granskat styrdokument som finns publicerade på Falköpings kommuns hemsida. En genomgång har gjorts av den internationella policyn från år 2002 samt ett handlingsprogram för barnens rättigheter från år Vid genomgången av den internationella policyn har kommunrevisionen inte återfunnit att någon årlig utvärdering har genomförts och rapporterats till kommunfullmäktige, vilket ska göras enligt dokumentet. Vid genomgången av handlingsprogrammet för barnens rättigheter har kommunrevisionen heller inte sett någon redovisning av barnens rättigheter i senare års årsredovisningar, vilket ska göras enligt programmet. Kommunrevisionen önskar en redovisning från kommunstyrelsen angående vilka åtgärder som kommunstyrelsen planerar vidta för att säkerställa att de av kommunfullmäktige beslutade styrdokumenten följs, alternativt om det finns de som behöver upphävas. Yttrande Kommunledningsförvaltningen delar givetvis kommunrevisonens bedömning om vikten av att kommunfullmäktiges beslut följs. Det är viktigt att det vid framtagande av nya styrdokument sker en kartläggning av om det finns tidigare antagna dokument som behöver upphävas. Styrdokumenten ska inte vara för många, då ökar även risken att det blir otydligt vilka mål som finns fastställda, hur de ska följas, och själva syftet med en effektivare styrning sätts ur spel. Det är också viktigt med en rimlig ambitionsnivå när det gäller revidering och uppföljning av dokumenten. Annars är det lätt hänt att det blir en för hög målsättning som det är svårt att leva upp till. Kommunledningsförvaltningen har tidigare gjort ett arbete med att ta fram en gemensam begreppsstruktur, vilken fastställdes av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 142. Efterhand som nya styrdokument tas fram eller revideras, anpassas de efter denna gemensamma struktur. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

190 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) I enlighet med det uppdrag som finns beskrivet i kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren kommer ett arbete ske med att upphäva styrdokument som är inaktuella. Kommunledningsförvaltningen delar revisionens bedömning om att så länge ett styrdokument inte upphävts så gäller det. I den nya mallen för styrdokument som arbetats fram under år 2016 finns fält där uppgifter ska anges bland annat för vem som är dokumentansvarig och därmed ansvarar för att dokumentet revideras, för vilken period dokumentet ska gälla, samt tidpunkt för aktualitetsprövning. Internationella policyn När det gäller Falköpings kommuns internationella arbete beslutade kommunfullmäktige den 28 september 2015, 105, om inriktning för det internationella arbetet. Kommunstyrelsen har fått uppdraget att samordna arbetet. Den sedan tidigare antagna övergripande policyn antogs av kommunfullmäktige år 2002 och bedöms fortsatt vara aktuell till största delen, dock kommer den att ses över och revideras utifrån det senast beslutade inriktningsbeslutet. Barnens rättigheter i Falköping handlingsprogram för FN:s barnkonvention Handlingsprogrammet för barnens rättigheter reviderades av kommunfullmäktige den 30 oktober 2006, 97. Det ursprungliga dokumentet fastställdes år Kommunledningsförvaltningen har tidigare konstaterat att efterlevnaden av handlingsprogrammet, exempelvis i form av de checklistor som togs fram, varit låg. En diskussion har förts med kultur- och fritidsförvaltningen, som arbetar med frågor som rör barn och ungas inflytande, och det finns en gemensam bild av att arbetet med barn och ungas inflytande och rättigheter behöver bedrivas på ett annat sätt. Mångfaldsutskottet har också gett kommunstrategen i uppdrag att ta fram ett övergripande dokument som spänner över samtliga diskrimineringsgrunder i enlighet med den nya diskrimineringslagstiftningen. Detta arbete kommer då att inkludera barnperspektivet och på ett annat sätt angripa området. Handlingsprogrammet är således ett exempel på styrdokument som kan bli föremål för att upphävas i kommande arbete och beslut. Avslutande reflektion Intressanta och viktiga frågor att ställa sig generellt är hur väl styrdokument fungerar som styrmedel inom olika områden. Har styrdokumentet genomslag på resultat och effekt? Det är inte säkert att ett styrdokument alltid är det bästa sättet att uppnå effektivt arbete inom ett område. Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 februari 2017, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

191 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

192 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunrevisionens granskning av tillämpning av kommunfullmäktiges fastställda styrdokument Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen lämnar nedanstående yttrande över kommunrevisionens granskning av tillämpning av kommunfullmäktiges fastställda styrdokument. Bakgrund Kommunrevisionen har granskat styrdokument som finns publicerade på Falköpings kommuns hemsida. En genomgång har gjorts av den internationella policyn från år 2002 samt ett handlingsprogram för barnens rättigheter från år Vid genomgången av den internationella policyn har kommunrevisionen inte återfunnit att någon årlig utvärdering har genomförts och rapporterats till kommunfullmäktige, vilket ska göras enligt dokumentet. Vid genomgången av handlingsprogrammet för barnens rättigheter har kommunrevisionen heller inte sett någon redovisning av barnens rättigheter i senare års årsredovisningar, vilket ska göras enligt programmet. Kommunrevisionen önskar en redovisning från kommunstyrelsen angående vilka åtgärder som kommunstyrelsen planerar vidta för att säkerställa att de av kommunfullmäktige beslutade styrdokumenten följs, alternativt om det finns de som behöver upphävas. Förvaltningens yttrande Kommunledningsförvaltningen delar givetvis kommunrevisonens bedömning om vikten av att kommunfullmäktiges beslut följs. Det är viktigt att det vid framtagande av nya styrdokument sker en kartläggning av om det finns tidigare antagna dokument som behöver upphävas. Styrdokumenten ska inte vara för många, då ökar även risken att det blir otydligt vilka mål som finns fastställda, hur de ska följas, och själva syftet med en effektivare styrning sätts ur spel. Det är också viktigt med en rimlig ambitionsnivå när det gäller revidering och uppföljning av dokumenten. Annars är det lätt hänt att det blir en för hög målsättning som det är svårt att leva upp till.

193 2(2) Kommunledningsförvaltningen har tidigare gjort ett arbete med att ta fram en gemensam begreppsstruktur, vilken fastställdes av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 142. Efterhand som nya styrdokument tas fram eller revideras, anpassas de efter denna gemensamma struktur. I enlighet med det uppdrag som finns beskrivet i kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren kommer ett arbete ske med att upphäva styrdokument som är inaktuella. Kommunledningsförvaltningen delar revisionens bedömning om att så länge ett styrdokument inte upphävts så gäller det. I den nya mallen för styrdokument som arbetats fram under år 2016 finns fält där uppgifter ska anges bland annat för vem som är dokumentansvarig och därmed ansvarar för att dokumentet revideras, för vilken period dokumentet ska gälla, samt tidpunkt för aktualitetsprövning. Internationella policyn När det gäller Falköpings kommuns internationella arbete beslutade kommunfullmäktige den 28 september 2015, 105, om inriktning för det internationella arbetet. Kommunstyrelsen har fått uppdraget att samordna arbetet. Den sedan tidigare antagna övergripande policyn antogs av kommunfullmäktige år 2002 och bedöms fortsatt vara aktuell till största delen, dock kommer den att ses över och revideras utifrån det senast beslutade inriktningsbeslutet. Barnens rättigheter i Falköping handlingsprogram för FN:s barnkonvention Handlingsprogrammet för barnens rättigheter reviderades av kommunfullmäktige den 30 oktober 2006, 97. Det ursprungliga dokumentet fastställdes år Kommunledningsförvaltningen har tidigare konstaterat att efterlevnaden av handlingsprogrammet, exempelvis i form av de checklistor som togs fram, varit låg. En diskussion har förts med kultur- och fritidsförvaltningen, som arbetar med frågor som rör barn och ungas inflytande, och det finns en gemensam bild av att arbetet med barn och ungas inflytande och rättigheter behöver bedrivas på ett annat sätt. Mångfaldsutskottet har också gett kommunstrategen i uppdrag att ta fram ett övergripande dokument som spänner över samtliga diskrimineringsgrunder i enlighet med den nya diskrimineringslagstiftningen. Detta arbete kommer då att inkludera barnperspektivet och på ett annat sätt angripa området. Handlingsprogrammet är således ett exempel på styrdokument som kan bli föremål för att upphävas i kommande arbete och beslut. Avslutande reflektion Intressanta och viktiga frågor att ställa sig generellt är hur väl styrdokument fungerar som styrmedel inom olika områden. Har styrdokumentet genomslag på resultat och effekt? Det är inte säkert att ett styrdokument alltid är det bästa sättet att uppnå effektivt arbete inom ett område. Beslutet ska skickas till Kommunrevisionen Linda Karelid Kanslichef

194

195 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 29 Dnr 2015/ Ansökan från Falköping Folkets Park om investeringsbidrag för takrenovering Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen avslår ansökan från Falköping Folkets Park ekonomiska förening om investeringsbidrag för takrenovering. Bakgrund Falköping Folkets Park ekonomisk förening har inkommit med en förfrågan om huruvida kommunstyrelsens beslut från den 11 mars 2015, 48, om att bevilja 30 procent av kostnaden för reparationer av taket till dansrotundan fortfarande är aktuellt. Kommunstyrelsens beslut den 11 mars 2015, 48, om att ge investeringsbidrag om maximalt kronor till Falköping Folkets Park var under förutsättningen att Boverket i sin tur beviljade den ekonomiska föreningens ansökan om investeringsbidrag. Boverket har i sitt beslut från den 26 maj 2015 avslagit Falköping Folkets Parks ansökan med motiveringen att bidragsanspråken för år 2015 kraftigt översteg det tillgängliga anslag för investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler som fanns avsatta för året. Falköping Folkets Park uppger att behovet av att renovera taket till dansrotundan nu är stort, om de ska kunna fortsätta bedriva verksamhet i lokalerna. I sin nya förfrågan beskriver den ekonomiska föreningen att den numera bedrivs av ideella krafter samt att de inte har ekonomi för att klara av hela renoveringen. Falköping Folkets Park ställer nu frågan om kommunstyrelsens tidigare beslut om 30 procentig finansiering kvarstår trots att Boverket inte beviljat finansiering, samt om det finns möjligheter att låna resterande del av investeringsbeloppet av Falköpings kommun. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningens bedömning är att kommunstyrelsens beslut den 11 mars 2015, 48, om beviljande av investeringsbidrag om maximalt kronor endast kan utbetalas under förutsättningar att Boverket i sin tur beviljar Falköping Folkets Parks ansökan om investeringsbidrag. Då Boverket avslagit Falköping Folkets Parks ansökan om investeringsbidrag är kommunstyrelsens beslut 11 mars 2015, 48, inte längre aktuellt. Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om budget för år Inom ramen för kommunstyrelsens bidragsgivning finn det inget utrymme kvar för år 2017 till Falköpings Folkets Park. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

196 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen avslår Falköping Folkets Park ekonomisk förenings förfrågan om investeringsbidrag för takrenovering. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 februari 2017, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

197 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

198 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Ansökan från Folkets Park om investeringsbidrag för takrenovering Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen avslår ansökan från Falköping Folkets Park ekonomiska förening om investeringsbidrag för takrenovering. Bakgrund Falköping Folkets Park ekonomisk förening har inkommit med en förfrågan om huruvida kommunstyrelsens beslut från den 11 mars 2015, 48, om att bevilja 30 procent av kostnaden för reparationer av taket till dansrotundan fortfarande är aktuellt. Kommunstyrelsens beslut den 11 mars 2015, 48, om att ge investeringsbidrag om maximalt kronor till Falköping Folkets Park var under förutsättningen att Boverket i sin tur beviljade den ekonomiska föreningens ansökan om investeringsbidrag. Boverket har i sitt beslut från den 26 maj 2015 avslagit Falköping Folkets Parks ansökan med motiveringen att bidragsanspråken för år 2015 kraftigt översteg det tillgängliga anslag för investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler som fanns avsatta för året. Falköping Folkets Park uppger att behovet av att renovera taket till dansrotundan nu är stort, om de ska kunna fortsätta bedriva verksamhet i lokalerna. I sin nya förfrågan beskriver den ekonomiska föreningen att den numera bedrivs av ideella krafter samt att de inte har ekonomi för att klara av hela renoveringen. Falköping Folkets Park ställer nu frågan om kommunstyrelsens tidigare beslut om 30 procentig finansiering kvarstår trots att Boverket inte beviljat finansiering, samt om det finns möjligheter att låna resterande del av investeringsbeloppet av Falköpings kommun. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningens bedömning är att kommunstyrelsens beslut den 11 mars 2015, 48, om beviljande av investeringsbidrag om maximalt kronor endast kan utbetalas under förutsättningar att Boverket i sin tur beviljar Falköping Folkets Parks ansökan om investeringsbidrag. Då Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

199 2(2) Boverket avslagit Falköping Folkets Parks ansökan om investeringsbidrag är kommunstyrelsens beslut 11 mars 2015, 48, inte längre aktuellt. Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om budget för år Inom ramen för kommunstyrelsens bidragsgivning finn det inget utrymme kvar för år 2017 till Falköpings Folkets Park. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen avslår Falköping Folkets Park ekonomisk förenings förfrågan om investeringsbidrag för takrenovering. Beslutet ska skickas till Tanja Räisänen, ordförande Falköping Folkets Park Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

200 Till Kommunstyrelsen Ansökan om bidrag Falköping FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr Vi i folkets parks styrelse har tagit beslutet om att reparationer av taket till dansrotundan skall göras och måste göras för att vidarebehålla aktiviteter i våran folkpark. Folkparken i Falköping har alltid varit en samlingsplats både för nöjessugna, barn, föreningar under en lång tid. Den nuvarande styrelsen hoppas och vill ha fortsatt verksamhet. Beslut om takreparation har tagits då vi under sommaren har haft bekymmer med läckage under regniga dagar i våra lokaler och taket måste nu repareras då det är i dåligt skick. Föreningen bedrivs idag med ideella krafter och man har i dagsläget inte ekonomi för att stå för hela kostnaden själv. Ansökan från Boverket nekades på grund av att det fanns många som sökte och pengarna tog slut. Vi undrar nu om det beslut som vi fick tidigare av kommunstyrelsen med bidrag på 30% av kostnaden, fortfarande är aktuellt? Finns det möjlighet att låna resterande belopp av kommunen? Folkets Park har på tidigare lån, avbetalat i tid och man kommer också att ha slutbetalat lån till banken i december Folkets Park har även diskuterat en renovering av halva taket, där det är mest akut i dagsläget. Hela taket måste dock renoveras inom en snar framtid. Om vi gemensamt kommer fram till att endast halva taket kan budgeteras, är det inte sagt att det blir billigare kostnader för takrenoveringen. Dock kan en ansöka skickas in till Boverket nästa år, men inga garantier finns för att få ansökan godkänd. Fler offerter för takrenoveringen är utskickade, men vi har inte fått svar än. Styrelsen är beredd på att ha vidare samtal med kommunen om fri användning av lokalerna. Vid ytterligare frågor eller kompletteringar av uppgifter, kontakta Folkets Park Falköping _ czzr Tanja Räisänen, ordförande mumintrollet1979@hotmail.com Planbet 1

201 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 30 Dnr 2017/ Exploateringsavtal med Falköpings Mejeri om Lantmannen 7 med flera Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till exploateringsavtal mellan Falköpings Mejeri ekonomiska förening och Falköpings kommun avseende det område inom Lantmannen 7 med flera som omfattas av detaljplan för industriändamål. Bakgrund Detaljplanen för området Lantmannen 7 med flera möjliggör utbyggnaden av kvartersmark för industri till den befintliga näringsverksamheten som bedrivs av Falköpings Mejeri ekonomiska förening (nedan kallad exploatören) vid Balderstensgatan och Frejagatan. Falköpings kommun är huvudman för den allmänna platsmarken inom avtalsområdet och ansvarar för utbyggnad och iordningställande av denna mark. Kommunstyrelsen beslutade den 5 februari 2014, 25, att teckna ett samverkansavtal med Falköpings Mejeri om option på försäljning och förvärv av Lantmannen 7 med flera. Därefter upprättades ett exploateringsavtal som godkändes av kommunfullmäktige den 24 april 2016, 64. Exploateringsavtalets giltighet var enligt beslut från kommunfullmäktige villkorat av att styrelsen för exploatören skulle godkänna avtalet före den 30 april Styrelsens godkännande dröjde dock ända fram till i oktober 2016, vilket har resulterat i att exploateringsavtalet är ogiltigt. Parterna har därför varit nödgade att utarbeta ett nytt exploateringsavtal. Avtalet Avtalsinnehållet är i allt väsentligt identiskt med det av kommunfullmäktige tidigare godkända avtalet. Huvudskillnaderna består i språklig redigering och ändrade datum för när avtalet ska godkännas av kommunfullmäktige respektive styrelsen för exploatören. Exploateringsavtalet reglerar parternas ansvar och principerna för genomförandet av detaljplanen såsom kommunens överlåtelse av kvartersmark och exploatörens överlåtelse av allmän platsmark samt utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom avtalsområdet. Kommunen ansvarar för all projektering och utbyggnad av de vattenoch dagvattenledningar samt den nya gång- och cykelväg som ska iordningsställas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

202 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Kostnaderna för dagvattenledningarna och gång- och cykelvägen delas lika mellan parterna och uppgår sammanlagt till cirka 1,7 2,0 miljoner kronor. Kostnaden för ny dagvattenledning från dagcentralen Freja, cirka 0,2 miljoner kronor, svarar kommunen för. Kommunen ansvarar för och står för projektering och utbyggnad av två anslutningar från kvartersmarken till Bangatan. Exploatören står för samtliga kostnader. Fastighetsreglering Av exploateringsavtalet framgår även en överenskommelse om fastighetsreglering. Genom fastighetsregleringen överförs cirka kvadratmeter från Falköping Gamla Stan 2:26 (kommunen) till Falköping Lantmannen 7 (exploatören) och cirka kvadratmeter från Falköping Lantmannen 7 (exploatören) till Falköping Gamla Stan 2:26 (kommunen). Exploatören ska betala mellanlikvid om kronor (trehundra trettontusen femhundra kronor) för ovanstående fastighetsreglering. Exploatören svarar för förrättningskostnaderna. Tillträde sker när lantmäteriförrättningen om fastighetsreglering har vunnit laga kraft. Villkor Följande villkor gäller för detta avtals giltighet. Att kommunfullmäktige i Falköpings kommun godkänner detta avtal senast den 31 maj 2017 och att beslutet vinner laga kraft. Att styrelsen för Falköpings Mejeri ekonomisk förening vid styrelsemöte godkänner detta avtal senast den 31 maj Att lantmäterimyndigheten medger fastighetsreglering i enlighet med exploateringsavtalet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 februari 2017, har utarbetats av mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin och stadsbyggnadschef Erna Pezic. Paragrafen skickas till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

203 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

204 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Exploateringsavtal med Falköpings Mejeri om Lantmannen 7 med flera Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till exploateringsavtal mellan Falköpings Mejeri ekonomiska förening och Falköpings kommun avseende det område inom Lantmannen 7 med flera som omfattas av detaljplan för industriändamål. Bakgrund Detaljplanen för området Lantmannen 7 med flera möjliggör utbyggnaden av kvartersmark för industri till den befintliga näringsverksamheten som bedrivs av Falköpings Mejeri ekonomiska förening (nedan kallad exploatören) vid Balderstensgatan och Frejagatan. Falköpings kommun är huvudman för den allmänna platsmarken inom avtalsområdet och ansvarar för utbyggnad och iordningställande av denna mark. Kommunstyrelsen beslutade den 5 februari 2014, 25, att teckna ett samverkansavtal med Falköpings Mejeri om option på försäljning och förvärv av Lantmannen 7 med flera. Därefter upprättades ett exploateringsavtal som godkändes av kommunfullmäktige den 24 april 2016, 64. Exploateringsavtalets giltighet var enligt beslut från kommunfullmäktige villkorat av att styrelsen för exploatören skulle godkänna avtalet före den 30 april Styrelsens godkännande dröjde dock ända fram till i oktober 2016, vilket har resulterat i att exploateringsavtalet är ogiltigt. Parterna har därför varit nödgade att utarbeta ett nytt exploateringsavtal (se bilaga 1). Avtalet Avtalsinnehållet är i allt väsentligt identiskt med det av kommunfullmäktige tidigare godkända avtalet. Huvudskillnaderna består i språklig redigering och ändrade datum för när avtalet ska godkännas av kommunfullmäktige respektive styrelsen för exploatören. Exploateringsavtalet reglerar parternas ansvar och principerna för genomförandet av detaljplanen såsom kommunens överlåtelse av kvartersmark och exploatörens överlåtelse av allmän platsmark samt utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom avtalsområdet. Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Elias Ercin Stadsbyggnadsjurist/Mark- och exploateringsansvarig elias.ercin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

205 2(2) Kommunen ansvarar för all projektering och utbyggnad av de vattenoch dagvattenledningar samt den nya gång- och cykelväg som ska iordningsställas. Kostnaderna för dagvattenledningarna och gång- och cykelvägen delas lika mellan parterna och uppgår sammanlagt till cirka 1,7 2,0 miljoner kronor. Kostnaden för ny dagvattenledning från dagcentralen Freja, cirka 0,2 miljoner kronor, svarar kommunen för. Kommunen ansvarar för och står för projektering och utbyggnad av två anslutningar från kvartersmarken till Bangatan. Exploatören står för samtliga kostnader. Fastighetsreglering Av exploateringsavtalet framgår även en överenskommelse om fastighetsreglering. Genom fastighetsregleringen överförs cirka kvadratmeter från Falköping Gamla Stan 2:26 (kommunen) till Falköping Lantmannen 7 (exploatören) och cirka kvadratmeter från Falköping Lantmannen 7 (exploatören) till Falköping Gamla Stan 2:26 (kommunen). Exploatören ska betala mellanlikvid om kronor (trehundra trettontusen femhundra kronor) för ovanstående fastighetsreglering. Exploatören svarar för förrättningskostnaderna. Tillträde sker när lantmäteriförrättningen om fastighetsreglering har vunnit laga kraft. Villkor Följande villkor gäller för detta avtals giltighet. Att kommunfullmäktige i Falköpings kommun godkänner detta avtal senast den 31 maj 2017 och att beslutet vinner laga kraft. Att styrelsen för Falköpings Mejeri ekonomisk förening vid styrelsemöte godkänner detta avtal senast den 31 maj Att lantmäterimyndigheten medger fastighetsreglering i enlighet med exploateringsavtalet. Beslutet ska skickas till Fredrik Johansson, gatuchef Kenneth Österberg, tf. ekonomichef Stig Säll, VA - chef Erna Pezic, stadsbyggnadschef Elias Ercin, stadsbyggnadsjurist/mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin Stadsbyggnadsjurist/ Mark- och exploateringsansvarig Erna Pezic Stadsbyggnadschef

206 Exploateringsavtal Lantmannen 7 m.fl. 1 FALKOPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Z1117 -U'Z~ 09 1 Avtalsparter Namn & adress: Organisationsnr: Fastighet: Benémning i avtalet: Falképings kolpmun Gamla Stan 2:26 Kommunen FALKOPING Falképings Mejeri Fabrikéren 1, 2 & Exploatéren ekonomisk férening Lantmannen 7 Odengatan FALKOPING Mellan panerna tréiffas avtal om exploatering enli gt nedan: 2 Bakg rund En ny detaljplan har antagits fir Lantmannen 7 m.fl. pfi Véistertull i Falképing. Genom detaljplanen séikerstiills méijligheterna Fdr fortsatt utveckling av den verksamhet som exploatéren bedriver pi Lantmamen 7. 3 Avtalets avgrénsning Avtalet syftar till att reglera férutséittningarna f0' r genomfdrandet av ovanstéende detaljplan. Det ornrfide som omfattas av detta avtal (benéimns nedan avtalsornrzidet) fir ca m2 och har markerats med r6d kantlinje péi bilaga 1. Exploatérens exploateringsfastighet (benéimns nedan exploatenhgsfastigheten) har markerats med blfitt hégerstéillt raster (/) pi néimnda kafla (se bil. 1). Exploateringsfastigheten éir cirka m2. 4 Villkor F61j ande vi11k0r géiller fdr detta avtals giltighetz - att kommunfullméiktige i Falkiipings kommun godkéinner detta avtal senast den 31 maj 2017 och att beslutet vinner laga kraft, - att styrelsen fdr Fa1k6pings Mej eri ekonomisk fdrening vid styrelseméte godkéinner detta avtal senast den 31 maj 2017 och - att fastighetsbildning medges. Om villkoren inte uppfylls éir detta avtal till alla delar fdrfallet utan réitt fdr négon pan att kréiva motpart péi ekonomisk erséittning. F6rfa11er avtalet ska panerna séledes béira sina egna kostnader. 1 (8)

207 5 Giltighetstid Avtalet géiller under detaljplanens genomfirandetid fram till den 22 november éverenskommelse om iiverlételse av mark 6.1 Fastighetsreglering Exploateringsavtal Lantmannen 7 m.f Fastighetsreglering ska genomféras enligt fdljande: - Del av fastigheten Falképing Gamla Stan 2:26 med en areal om ca m2 (se r6tt vansterstallt raster och littera A pa bil. 2) éverfdrs till Falkdping Lantmannen 7. - Del av fastigheten Falképing Lantmannen 7 med arealer om ca m2 (se blatt hégerstéillt raster och littera B pa bil. 2) éverfdrs till Falkdping Gamla Stan 2: Jéimkning av griinser Paflerna accepterar utan ytterligare erséittning sfidana mindre jéimkningar betraffande griinser, séirskilda réittigheter och dylikt, som inte strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av detta avtal och som vid lantmaterifdrréittningen bedémts erforderliga fdr att iistadkomma en andamalsenli g fastighetsindelning i enlighet med detaljplanen. 6.3 Tilltréide Tilltréide sker néir lantméiteiifdlréittningen i enlighet med detta avtal har vunnit laga kraft. Exploatéren éiger réitt att, pa egen n'sk och bekostnad frfin dagen fdr sitt undertecknande av detta avtal disponera den av kommunen Gverlétna marken fdr undersékningar, méitningar, utséittning och fdrberedande arbeten. Om kéipet inte fullfdljs fdrbinder si g exploatéren att aterstalla marken i séidant skick som kommunen godkiimier. 6.4 Ersattning Exploatiiren betalar till kommunen som mellanlikvid fdr ovanstaende fastighetsreglering fdljande erséittning: (TREHUNDRATRETTONTUSENFEMHUNDRA) SEK. 6.5 Betalning av erséittning Ersattningen betalas kontant genom inséittning pa anvisat konto senast pa tilltréidesdagen. Om fastighetsbildning inte kan ske ska erséittningen i sin helhet aterbetalas till exploatiiren. Ranta utgar ej. 2(8

208 Exploateringsavtal - Lantmannen 7 m fl 6.6 lnteckningar m.m. Partema garanterar att de éverforda fastighetsdelarna pa tilltradesdagen inte besvaras av nagra inteckningar. 6.7 Servitut, nyttjanderatter m.m. Parterna garanterar att fastighetsdelama pa tilltradesdagen inte besvaras av amian servitut, arrende- eller hyresratt, annan nyttjanderatt eller annan ratt an vad som framgar av anteckningar och inskrivningar i fastighetsregistret vid den tidpunkt da avtalet undertecknats av bada pafler. Kommunen iorbinder si g att fran dagen for detta avtals undertecknade ej nyteckna nya avtal av namnda slag. Gamla Stan 2:26 besvaras aven av Foljande oinskrivna rattighet som inte framgar av fastighetsregistret: - Elanlaggningar i fonn av kablar i mark med tillhorande anlaggningar ovan mark till forman for Falbygdens Energi Nat AB (FENAB), - Fjarrvanneledningar till fonnan for Falbygdens Energi AB (FEAB), - Optoledningar till forman for Falbygdens Energi Nat AB (FENAB), - Opto- och teleledningar till fonnan for TeliaSonera AB, - VA-ledningar till fonnan for kommunen. Dessa rattigheter ska laggas fast genom ledningsforrattning enli gt nedan (se 7.2). Bilaga 3 redovisar befintliga ledningsratter, officialservitut och gemensamhetsanlaggningar inom avtalsomradet. 6.8 Skick Partema godtar de overforda fastighetsdelama i det skick de befinner si g pa kontraktsdagen. Den av partema overenskomna ersattningen har bestamts med hansyn tagen till innehallet i och betydelsen av nedanstaende stycken. Partema har fore undeflecknandet av detta avtal haft mojlighet att no ga undersoka fastighetsdelama och samtidigt med detta beretts tillfalle att ta reda pa de fel och brister som fastighetsdelama kan ha. Panerna har med anledning av d l'li13 undersokning godkant fastighetsdelama och dess skick och avstar med bindande verkan fran alla ansprak mot motparten pa grund av alla slags fel och bi is'[61 pa de overforda fastighetsdelama, aven imefattande dolda fel. Om det senast tilltradesdagen framkommit nagot om markens geotekniska beskaffenhet inkluderande markfororeningar som mottagande part inte anser sig kunna acceptera, ager denna part ratt att hava kopet senast pa tilltradesdagen utan kostnad, skadestand eller annan ersattning eller pafoljd. Mottagande part ska till avstaende part senast tilltradesdagen skflfiligen redogora for framkommen geoteknisk olagenhet. Mottagande part avstar med bindande verkan fran alla ansprak mot avstaende pan pa grund av atgarder eller kostnader som tilltradaren kan

209 ExpI0ateringsa\/tal La ntmannen 7 m.fl fijrelaggas eller ha med anledning av fdroreningar pa fastighetsdelen, eller andra fastigheter, eller i éivrigt enligt bestammelser i miljébalken och andra fdrordningar och fdreskrifter. 6.9 Ansvar f6r skador Avstaende pan ansvarar fiir fastighetsdel fram till tilltradesdagen undantaget eventuellt fdnida tilltrade enligt punkten 5.5 andra stycket. Mottagande pan tar vid finida tilltrade fullt skadestandsansvar fdr person-, sak- och fdnnégenhetsskada enligt 32 kapitlet miljébalken. Detta innebar fullt skadestandsansvar fér de skador som kan uppsta vid verksamhet pa de berérda fastigheterna genom fifirorening av vattenomrade, fdrorening av gmndvatten, andring av glundvattemiva, luftfdrorening, markfiirorening, buller, skakning eller annan liknande stérning. Skador som orsakats genom sprangsten eller andra léssprangda fdremal ingar likasa i ansvaret Faran f6r fastigheten Avstaende pan star faran om fastighetsdel skadas eller fdrsamras mellan kontraktsdagen och tidpunkten fdr tilltradesdagen. Faran iivergar pa mottagande pan om fastighetsdel inte har tilltratts pa grund av mottagande pans dréjsmal Utgifter och inkomster Utgifter fdr och inkomster av iiiverfdrd fastighetsdel betalas av, respektive tillfaller, avtradande pan fram till tilltradesdagen. Mottagande pan trader in vad avser tid darefier. 7 Lantmateriatgéirder 7.1 Fastighetsbildning Den fastighetsbildning som ska genomfdras inom avtalsomradet framgar nedan i tabell 1 och har markerats pa bilaga 2. Littera Fran Till Areal Anvandning 2 [m 1 Gamla Stan 2:26 Lantmannen Kvartersmark, industri Lantmannen 7 Gamla Stan 2: Allmén plats, gang- & cykelbana Fabrikéren 1 Lantmannen Kvartersmark, industri D Fabrikéren 2 Lantmannen I Kvartersmark, industri T abell 1. Fastighetsbildning inom avtalsomrcidet. 4(s )

210 Exploateringsavtal Lantmannen 7 m.fl 7.2 Ledningsréitt Réitten att nedliigga, bibehélla, underhéilla och fornya allméinna ledningar for el, bredband, dagvatten, vatten- och avloppsledningar m.m. inom omriiden markerade med rott raster och littera u-y enligt tabell 2 p5 bilaga 4 skall séikerstéillas genom att ledningséigare utan erséittning erhfiller ledningsrétt. Littera Ledning u elledning i mark fjérrvérmeledning optoledning teleledning va-ledningar Ledningséigare Falbygdens Energi Nét AB Falbygdens Energi AB Falbygdens Energi Nét AB Falkopings kommun Te iasonera AB genom Skanova T abell 2. Ny ledningsriitt inom avtalsomrddet. 7.3 Lantméiteriffirréittning Detta avtal utgor gemensam ansokan om fastighetsbildning. Kommunen ansvarar for att ett exemplar overléimnas till Lantméiteriet. Exploatoren svarar For forréittningskostnaderna. 8 lordningstéillande av allmén plats Kommunen ansvarar for och stir for projektering och produktion av allméin plats inom avtalsornrfidet. 8.1 Géng- och cykelvéig Ny g5ng- och cykelvéig anléiggs léings Bangatan (se litt. F pfi bil. 5). Léingden uppgéir till ca 300 m. Kostnaden for proj ektering och produktion uppgéir till maximalt 1 O kr. Denna kostnad fordelas mellan pafierna enli gt folj ande: kommunen 50 %, exploatoren 50 %. Kommunen inleder utforandet (proj ektering & produktion) under januari Gatukostnadserséittning Har exploatoren full gjort alla sina forpliktelser enligt detta avtal, éir exploatorens fastighet inom detaljplanen befriad frén att betala erséittning for gatukostnader for utbyggnad av allméin plats enligt detaljplan. 5(8

211 Exploateringsavtal Lantmannen 7 m.fl 9 Anslutning av kvartersmark till lokalgata Kommunen ansvarar for och star for projektering och produktion av tva anslutningar fran kvaflersmarken till Bangatan (se litt. G & H pa bil. 5). Utformningen ska99 vara sadan att in- och utfan underlattas mot soder och forsvaras mot norr. Placeringen av anslutningarna bestéims i samréd med exploatoren. Kostnaden for projektering och produktion uppgar till maximalt 300 O00 kr. Denna kostnad fordelas mellan parterna enligt folj ande: kommunen O %, exploatoren 100 %. Kommunen inleder utforandet (proj ektering & produktion) under j anuari VA-anléiggningar Kommunen ansvarar for projektering och produktion av ny VA-ledning léings Bangatan (ca 300 m). Kostnaden for proj ektering och produktion uppgar till maximalt kr. Denna kostnad fordelas mellan paitema enli gt foljande: kommunen 50 %, exploatoren 50 %. Kommunen inleder utforandet (proj ektering & produktion) under j anuari Erséittning Exploatoren ersatter kommunen for kommunens ataganden enligt punkterna 8 Iordningstéillande av allméin plats, 9 Anslutning av kvaflersmark till lokalgata och 10 VA- anlaggningar med O00 kr. Den angivna kostnaden motsvarar den maximala erséittningen. Upp till detta belopp galler att den slutliga ersattningen skall bestéimmas utifran kommunens redovisade sj éilvkostnad for utforandet av respektive anlaggning. Den kalkylerade maxkostnaden enligt ovan ska indexregleras och anpassas till indextalet for oktober mfinad 2015 (314,29 enligt SCB:s konsumentindex, totalindex med 1980 som basar, benéimns nedan med bastalet). Skulle indextalet vid tillfallet for exploatorens bestéillning ha andrats i forhallande till bastalet, ska erséittningen justeras med samma procenttal varmed indextalet andrats i forhfillande till bastalet. Den kalkylerade maxkostnaden ska dock aldrig séittas léigre an erséittningsbeloppet enligt ovan. Indextilléigget ska avrundas till heltal kronor Slutreglering av erséittning Erséittningen ska slutregleras for respektive anléiggning tre manader efter slutforandet. 6(8

212 Exploateringsavtal Lantmannen 7 m.f 12 Betalning Exploatéren har ratt att begéira att kommunen fakturerar de belopp som ska betalas enligt punkten 11 Erséittning. 1 3 Avgifter Exploatéren svarar fdr de avgifter som ber6r exploateringsfastigheten. Dessa iir b1.a. kommunala avgifter (planavgift, bygglov, utszlittning m.m.), anslutningsavgifter (va, el, tele, opto m.m.) och statliga avgifter (fastighetsbildning m.m.). Alla kommunala avgifler bestams utifran géillande taxa vid tidpunkten fdr uttaxering. 14 ifiverlételse av avtal Parterna far inte 6ver1éta detta avtal utan skrifiligt medgivande fran motpaflen. 1 5 Tvist Tvist riirande tolkningen eller tilléimpningen av detta avtal ska avgéras av allméin domstol. 16 Andringar och tilléigg Andringar eller tilléigg till detta avtal ska upprattas skriftligt och undertecknas av partema fdr att kum1a g6ras géillande. 17 Avtalsexemplar Detta avtal har upprattats i tre lika lydande exemplar. Paflerna erhaller var sitt exemplar och ett exemplar tillstalls Lantméiteriet. 7(8

213 18 Underskrifter och bevittning Exploateringsavtal - Lantmannen 7 m.fl Falkéiping den 2017 Falkiiping den 2017 Falkiipings kommun, kommunstyrelsen Falképings Mej eri ekonomisk firening Conny J ohansson Ordfdrande kommunstyrelsen F alképing den 2017 Falképings kommun, kommunstyrelsen Ulf Klasson Ordfdrande Katarina Andersson Kommundirektiir Conny J ohansson & Katarina Anderssons egenhéindiga namnteckningar bevittnas: UlfK1ass0ns egenhéindiga namnteckning bevittnas: Namnfiirtydligande Namnfdnydligande Comay J ohansson & Katarina Anderssons egenhéindiga namnteckningar bevittnas: Ulf Klassons egenhéindiga namnteckning bevittnas: Namnfdnydligande Namnfiiflydligande B11ag0r: 1. Kama, avtalsomriide & exploateringsfastigheter 2. Kama, fastighetsreglering 3. Karta, befintliga réittigheter 4. Karta, ny ledningsréitt 5. Karta, anléiggningar m.m. s(s

214 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 31 Dnr 2017/ Finansiering av vatten- och avloppsledningar, gator och natur på allmän platsmark på området Falköping Vilhelmsro B5, etapp 2 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att till en kostnad om 4 miljoner kronor anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän platsmark på området Vilhelmsro B5, etapp 2. 2 Kommunstyrelsen beslutar att finansiering sker ur kommunstyrelsens investeringsmedel för mark och exploatering år Bakgrund Falköpings kommuns åtaganden för området Falköping Vilhelmsro B5 omfattar anläggning av cirka 810 meter lokalgata, ombyggnad av Bangatan där lokalgatan ansluter, anläggning av cirka 175 meter bussgata och iordningställande av cirka kvadratmeter natur med skyddsvall och stenmurar. Genomförandet av detaljplanen har delats i två etapper. Etapp 1 omfattade 29 småhustomter och genomfördes år Etapp 2 omfattar nyanläggning av cirka 200 meter lokalgata, cirka 320 meter spillvattenledningar, 180 meter vattenledningar, 260 meter dagvattenledningar, 16 servispaket till de nya småhustomterna och iordningställande av återstoden av naturmarken. Bussgatan lämnas utanför genomförandet i detta skede på grund av att utredning pågår om eventuell förlängning ut till kvarteret Megaliten. Arbetet utförs i egen regi av tekniska nämnden och påbörjas i mars Tidplan är mars augusti 2017 för hela området (inklusive gata), varav vatten- och avloppsarbetena ska pågå i 13 veckor. Iordningställandet av området möjliggör försäljning av 16 småhustomter. Finansiering Kostnaderna för vatten och avlopp beräknas till 1,5 miljoner kronor och gata med cykelvägar till 2,5 miljoner kronor vilket totalt blir 4 miljoner kronor. Medel till ovanstående investering föreslås hämtas inom ramen för kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av tidigare fattade beslut och det i ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för området Falköping Vilhelmsro B5 etapp 2 till en kostnad om 4 miljoner kronor anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. Kommunledningsförvaltningen föreslår Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

215 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) också att kommunstyrelsen beslutar att arbetena enligt ovan finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 februari 2017, har utarbetats av mark- och exploateringsingenjör Alexander Järkeborn och stadsbyggnadschef Erna Pezic. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

216 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Finansiering av vatten- och avloppsledningar, gator och natur på allmän platsmark på området Falköping Vilhelmsro B5, etapp 2 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att till en kostnad om 4 miljoner kronor anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän platsmark på området Vilhelmsro B5, etapp 2. 2 Kommunstyrelsen beslutar att finansiering sker ur kommunstyrelsens investeringsmedel för mark och exploatering år Bakgrund Falköpings kommuns åtaganden för området Falköping Vilhelmsro B5 omfattar anläggning av cirka 810 meter lokalgata, ombyggnad av Bangatan där lokalgatan ansluter, anläggning av cirka 175 meter bussgata och iordningställande av cirka kvadratmeter natur med skyddsvall och stenmurar. Genomförandet av detaljplanen har delats i två etapper. Etapp 1 omfattade 29 småhustomter och genomfördes år Etapp 2 omfattar nyanläggning av cirka 200 meter lokalgata, cirka 320 meter spillvattenledningar, 180 meter vattenledningar, 260 meter dagvattenledningar, 16 servispaket till de nya småhustomterna och iordningställande av återstoden av naturmarken. Bussgatan lämnas utanför genomförandet i detta skede på grund av att utredning pågår om eventuell förlängning ut till kvarteret Megaliten. Arbetet utförs i egen regi av tekniska nämnden och påbörjas i mars Tidplan är mars augusti 2017 för hela området (inklusive gata), varav vatten- och avloppsarbetena ska pågå i 13 veckor. Iordningställandet av området möjliggör försäljning av 16 småhustomter. Finansiering Kostnaderna för vatten och avlopp beräknas till 1,5 miljoner kronor och gata med cykelvägar till 2,5 miljoner kronor vilket totalt blir 4 miljoner kronor. Medel till ovanstående investering föreslås hämtas inom ramen för kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Stadsbyggnadsavdelningen Alexander Järkeborn alexander.jarkeborn@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

217 2(2) Förvaltningens bedömning Mot bakgrund av tidigare fattade beslut och det i ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för området Falköping Vilhelmsro B5 etapp 2 till en kostnad om 4 miljoner kronor anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att kommunstyrelsen beslutar att arbetena enligt ovan finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Beslutet ska skickas till Ekonomiavdelningen Fredrik Johansson, gatuchef Stig Säll, VA- chef Erna Pezic, stadsbyggnadschef Elias Ercin, stadsbyggnadsjurist/mark- och exploateringsansvarig Alexander Järkeborn Mark- och exploateringsingenjör Erna Pezic Stadsbyggnadschef

218 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 32 Dnr 2017/ Finansiering av sanering av mark, anläggandet av vatten- och avloppsledningar, gator och natur på allmän plats på fastigheten Kopparslagaren 14 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14, till en kostnad om 3,5 miljoner kronor sanera mark, anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. 2 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera saneringen av mark, anläggandet av vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14 med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 28 september 2015, 109, att anta detaljplanen för Kopparslagaren 14. Beslutet överklagades, utan framgång, och vann därefter laga kraft först den 31 maj Planområdet är kvadratmeter stort och omfattas av den i Falköpings stad centralt belägna fastigheten Kopparslagaren 14, som ägs av Falköpings kommun. Falköpings kommun har träffat ett markanvisningsavtal och kommer att träffa ett marköverlåtelseavtal med JB Villan AB. Avtalen, som avser hela fastigheten Kopparslagaren 14, ska reglera marköverlåtelsen, fördelning av kostnaderna för genomförandet med mera. I detaljplanen finns en grov kostnadsuppskattning om cirka 3,4 miljoner kronor, utifrån 2015 års prisnivå, för projektering, sanering av mark, utbyggnad av vatten och avlopp och gator och natur på allmän plats. Utifrån prisnivån år 2016 uppskattas numera kostnaderna till cirka 3,5 miljoner kronor. Enligt detaljplanen för området och föreliggande markanvisningsavtal mellan parterna ska de nämnda kostnaderna belasta Falköpings kommun. För att kunna försörja det framtida bostadsområdet med vatten och avlopp, ska Falköpings kommun till en uppskattad kostnad om 1,5 miljoner kronor anlägga cirka 200 meter nya ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten, samt 11 serviser. Tidsåtgången för vatten- och avloppsarbetena beräknas till tolv veckor. Falköpings kommun ska också anlägga 160 meter gata och 240 kvadratmeter naturmark till en uppskattad kostnad om 1,5 miljoner kronor. Tidsåtgången för de arbetena beräknas till 7 veckor. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

219 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Utöver ovan nämnda arbeten tillkommer också projekterings- och marksaneringsarbeten till en uppskattad kostnad om cirka kronor. Falköpings kommuns arbeten i området planeras vara färdiga vid årsskiftet 2017/2018. Mot bakgrund av tidigare fattade beslut och det i ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14 och till en kostnad om 3,5 miljoner kronor, sanera mark, anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att kommunstyrelsen beslutar att arbetena enligt ovan finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 februari 2017, har utarbetats av mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin och stadsbyggnadschef Erna Pezic. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

220 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Finansiering av sanering av mark, anläggandet av vatten- och avloppsledningar, gator och natur på allmän plats på fastigheten Kopparslagaren 14 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14, till en kostnad om 3,5 miljoner kronor sanera mark, anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. 2 Kommunstyrelsen beslutar att finansiera saneringen av mark, anläggandet av vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14 med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 28 september 2015, 109, att anta detaljplanen för Kopparslagaren 14. Beslutet överklagades, utan framgång, och vann därefter laga kraft först den 31 maj Planområdet är kvadratmeter stort och omfattas av den i Falköpings stad centralt belägna fastigheten Kopparslagaren 14, som ägs av Falköpings kommun. Falköpings kommun har träffat ett markanvisningsavtal och kommer att träffa ett marköverlåtelseavtal med JB Villan AB. Avtalen, som avser hela fastigheten Kopparslagaren 14, ska reglera marköverlåtelsen, fördelning av kostnaderna för genomförandet med mera. I detaljplanen finns en grov kostnadsuppskattning om cirka 3,4 miljoner kronor, utifrån 2015 års prisnivå, för projektering, sanering av mark, utbyggnad av vatten och avlopp och gator och natur på allmän plats. Utifrån prisnivån år 2016 uppskattas numera kostnaderna till cirka 3,5 miljoner kronor. Enligt detaljplanen för området och föreliggande markanvisningsavtal mellan parterna ska de nämnda kostnaderna belasta Falköpings kommun. För att kunna försörja det framtida bostadsområdet med vatten och avlopp, ska Falköpings kommun till en uppskattad kostnad om 1,5 miljoner kronor anlägga cirka 200 meter nya ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten, Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Elias Ercin Stadsbyggnadsjurist/Mark- och exploateringsansvarig elias.ercin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

221 2(2) samt 11 serviser. Tidsåtgången för vatten- och avloppsarbetena beräknas till tolv veckor. Falköpings kommun ska också anlägga 160 meter gata och 240 kvadratmeter naturmark till en uppskattad kostnad om 1,5 miljoner kronor. Tidsåtgången för de arbetena beräknas till 7 veckor. Utöver ovan nämnda arbeten tillkommer också projekterings- och marksaneringsarbeten till en uppskattad kostnad om cirka kronor. Falköpings kommuns arbeten i området planeras vara färdiga vid årsskiftet 2017/18. Mot bakgrund av tidigare fattade beslut och det i ovan anförda föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att, i enlighet med gällande detaljplan för fastigheten Falköping Kopparslagaren 14 och till en kostnad om 3,5 miljoner kronor, sanera mark, anlägga vatten- och avloppsledningar samt gator och natur på allmän plats. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att kommunstyrelsen beslutar att arbetena enligt ovan finansieras med medel ur kommunstyrelsens investeringsmedel för exploatering år Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Fredrik Johansson, gatuchef Stig Säll, VA- chef Erna Pezic, stadsbyggnadschef Elias Ercin, stadsbyggnadsjurist/mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin Stadsbyggnadsjurist/ Mark- och exploateringsansvarig Erna Pezic Stadsbyggnadschef

222 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 33 Dnr 2017/ Remiss från Länsstyrelsen Västra Götalands län om förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun tillstyrker förslaget till utökning av naturreservatet Nolgården Näs och lämnar nedanstående yttrande till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län har upprättat ett förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs. Naturreservatet är en del av ett långt åssystem på gränsen mellan Näs och Vartofta-Åsaka. Området utgörs av flera oregelbundet slingrande åspartier. I naturreservatet finns den för Sverige ovanliga naturtypen stäppartad torräng, som är en av de artrikaste naturtyperna i det svenska odlingslandskapet. Ett exempel på dessa stäppängsväxter är fjädergräset, vars egentliga hemvist är i Sydösteuropas stäppområden. Närmast förekommer fjädergräset sparsamt i mellersta Tyskland. Att fjädergräset och dess följeväxter drakblomma, smalbladig lungört med flera har kunnat hålla sig kvar här beror på extremt gynnsamma geologiska och mikroklimatiska förhållanden i kombination med länge bevarade äldre odlingsformer. Ända sedan förekomsten av fjädergräs upptäcktes här år 1947, har området utgjort ett av de mest botaniskt intressanta besöksmålen i landet. Området fridlystes av länsstyrelsen år Skälet till att naturreservatet utökas är att långsiktigt skydda och utveckla områdets naturvärden och värden som besöksmål för den naturintresserade. Förslaget omfattar en utökning på fastigheterna Kvättak 3:4 och Kvättak 6:1. Det innebär att naturreservatet nu utökas från 12,6 hektar till 30,7 hektar. Samråd har skett med ägare till berörda fastigheter. På dessa fastigheter finns fina åsar med stäppartad torräng som delvis redan ingår i Natura Dessutom finns det åspartier på fastigheterna som för några decennier sedan planterades med granskog, men som är lämpliga att restaurera till stäppartad torräng. Förslaget omfattar beslut med föreskrifter och avgränsning samt skötselplan. Länsstyrelsen förslår dock inte några ändringar av skötseln i det befintliga naturreservatet. Falköpings kommun lämnas nu tillfälle att yttra sig över förslaget. Markägare och sakägare har samtidigt förelagts att inkomma med eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 10 april Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

223 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Yttrande Naturreservatet Nolgården Näs är unikt och utökningen av reservatet kommer att bidra till en betydande utökning av arealen hävdad stäppartad torräng, kalkgräsmark och naturbetesmark. Speciellt prioriterad är naturligtvis de stäppartade torrängarna. Förslaget till utökning av naturreservatet bedöms ligga väl i linje med både nu gällande och förslag till ny översiktsplan för Falköpings kommun. I den nu gällande översiktsplanen anges området som ett ekologiskt känsligt område inom vilket naturvårdsintressena ska prioriteras. Förvaltningens bedömning Med anledning av ovanstående föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun tillstyrker förslaget till utökning av naturreservatet Nolgården Näs. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 mars 2017, har utarbetats av kommunekolog Carin Fransson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

224 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Remiss från Länsstyrelsen Västra Götalands län om förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs Länsstyrelsens dnr Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun tillstyrker förslaget till utökning av naturreservatet Nolgården Näs och lämnar nedanstående yttrande till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län har upprättat ett förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs. Naturreservatet är en del av ett långt åssystem på gränsen mellan Näs och Vartofta-Åsaka. Området utgörs av flera oregelbundet slingrande åspartier. I naturreservatet finns den för Sverige ovanliga naturtypen stäppartad torräng, som är en av de artrikaste naturtyperna i det svenska odlingslandskapet. Ett exempel på dessa stäppängsväxter är fjädergräset, vars egentliga hemvist är i Sydösteuropas stäppområden. Närmast förekommer fjädergräset sparsamt i mellersta Tyskland. Att fjädergräset och dess följeväxter drakblomma, smalbladig lungört med flera har kunnat hålla sig kvar här beror på extremt gynnsamma geologiska och mikroklimatiska förhållanden i kombination med länge bevarade äldre odlingsformer. Ända sedan förekomsten av fjädergräs upptäcktes här år 1947, har området utgjort ett av de mest botaniskt intressanta besöksmålen i landet. Området fridlystes av länsstyrelsen år Skälet till att naturreservatet utökas är att långsiktigt skydda och utveckla områdets naturvärden och värden som besöksmål för den naturintresserade. Förslaget omfattar en utökning på fastigheterna Kvättak 3:4 och Kvättak 6:1. Det innebär att naturreservatet nu utökas från 12,6 hektar till 30,7 hektar. Samråd har skett med ägare till berörda fastigheter. På dessa fastigheter finns fina åsar med stäppartad torräng som delvis redan ingår i Natura Dessutom finns det åspartier på fastigheterna som för några decennier sedan planterades med granskog, men som är lämpliga att restaurera till stäppartad Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen Carin Franson Kommunekolog carin.franson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

225 2(2) torräng. Förslaget omfattar beslut med föreskrifter och avgränsning samt skötselplan. Länsstyrelsen förslår dock inte några ändringar av skötseln i det befintliga naturreservatet. Falköpings kommun lämnas nu tillfälle att yttra sig över förslaget. Markägare och sakägare har samtidigt förelagts att inkomma med eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 10 april Förvaltningens bedömning Naturreservatet Nolgården Näs är unikt och utökningen av reservatet kommer att bidra till en betydande utökning av arealen hävdad stäppartad torräng, kalkgräsmark och naturbetesmark. Speciellt prioriterad är naturligtvis de stäppartade torrängarna. Förslaget till utökning av naturreservatet bedöms ligga väl i linje med både nu gällande och förslag till ny översiktsplan för Falköpings kommun. I den nu gällande översiktsplanen anges området som ett ekologiskt känsligt område inom vilket naturvårdsintressena ska prioriteras. Med anledning av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun tillstyrker förslaget till utökning av naturreservatet Nolgården Näs. Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen Västra Götalands län, vastragotaland@lansstyrelsen.se Carin Franson Kommunekolog

226 REMISS Diarienummer Dossienummer Sida 1(1) Naturavdelningen Örjan Nilsson Enligt sändlista Förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs i Falköpings kommun Länsstyrelsen har upprättat ett förslag till utökning av naturreservatet Nolgården Näs. Förslaget omfattar en utökning på fastigheterna Kvättak 3:4 och Kvättak 6:1. Förslaget omfattar beslut med föreskrifter och avgränsning samt skötselplan. Förslagen bifogas. Det kan särskilt nämnas att Länsstyrelsen inte förslår några ändringar av skötseln i det befintliga naturreservatet. Du lämnas nu tillfälle att yttra dig över förslaget. Yttrandet ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 10 april Skicka yttrandet till: vastragotaland@lansstyrelsen.se eller Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborg Ange dnr Markägare och sakägare har samtidigt förelagts att inkomma med eventuella synpunkter på förslaget. Örjan Nilsson Bilagor: Förslag till beslut Förslag till skötselplan Sändlista Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län GÖTEBORG Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

227 Sändlista remiss Upplysning Berörda sakägare (fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare) får samtidigt i ett annat utskick föreläggande om att yttra sig över förslaget. Myndighetssamråd med följande: Omfattar berörd kommun (KS) samt de myndigheter som Länsstyrelsen ska samråda med (enl 25 & 26 förordning om områdesskydd). Organisation E-post Postnr och ort Falköpings kommun kommunen@falkoping.se FALKÖPING Kommunstyrelsen Skogsstyrelsen arne.jansson@skogsstyrelsen.se Distrikt Skaraborg SGU sgu@sgu.se För kännedom och eventuellt yttrande till följande: Omfattar övriga organisationer m.m. Kommunens yttrande förutsätts dock alltid ske via kommunstyrelsen eller den kommunala nämnd som KS utser. Skogsstyrelsens yttrande förutsätts ske antingen via regionkontoret eller berört distriktskontor. Rågrannar, Organisation m.m. Adress/E-post Adress forts Postnr och ort Kommentarer Eva och Sören Holmlind Vartofta-Åsaka Österäng VARTOFTA Vartofta 9:12 Lena Ljungmark Strandmarksvägen TRELLEBORG Vartofta 9:9 Johan Gunnarsson Vartofta-Åsaka VARTOFTA Vartofta 5:1 Wictoria Gunnarsson Bergsgården Carl-Fredrik Josefsson Näs Nyhem VARTOFTA Åsaka- Björstorp 1:3 registrator@lrf.se mgj@jordagarna.se c/o Gösta Börjesson Dammgatan HABO kansli.vast@naturskyddsforeningen.se c/o Ulla Kjellander Nygården HJO c/o Magnus Ljung Karleby Kroken FALKÖPING c/o Kurt-Anders Henrik Gjutares SKÖVDE Johansson gata 36 B c/o Mats Folkesson Box HEBERG c/o Ulf Lindell Varpgatan TROLLHÄTTAN c/o Martin Johannesson LRF Västra Götaland Mellersta Götalands jordägareförening Västergötlands Botaniska förening Naturskyddsföreningen regionkansli Väst Naturskyddsföreningen Skaraborg Falbygdens Naturskyddsförening Västergötlands svampklubb Nordisk Kulturlandskapsforbund Västergötlands Ornitologiska förening Friluftsfrämjandet Falköping Margaretagatan FALKÖPING

228 Vartofta-Åsaka Hembygdsförening c/o Margareta Jönsson Vartofta-Åsaka Stensholmen VARTOFTA Kommunledningsförvaltningen Att. Carin Franson Falköpings FALKÖPING kommun Miljöförvaltningen Skövde kommun SKÖVDE Östra Skaraborg Anders Larsson Mark och miljö Hökvägen LUND Sundh Miljö Att. Lennart Sundh Collegium FALKÖPING Park Odengatan 24 Anders Bertilsson Gravsjö, Bäcksholm MULLSJÖ Kopia till Akten

229 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 1(11) Naturavdelningen Örjan Nilsson Beslut om utökning med tillhörande föreskrifter av naturreservatet Nolgården Näs i Falköpings kommun Innehåll Beslut om bildande m.m. Syfte Beslut om föreskrifter Beskrivning av naturreservatet Planeringsbakgrund Ärendets handläggning Skälen för Länsstyrelsens beslut Upplysningar Bilagor Bilaga 1. Beslutskarta Bilaga 2. Översiktskarta Bilaga 3. Skötselplan Bilaga 4. Sakägarförteckning Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

230 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 2(11) Administrativa uppgifter Namn: Naturreservatet Nolgården Näs NVR ID Län: Västra Götalands län Kommun: Falköping Ungefärlig mittpunkt N , E SWEREF99 Fastigheter och ägare: Enligt sakägarförteckning (bilaga 4) Nyttjanderättsinnehavare: Enligt sakägarförteckning (bilaga 4) Areal (ha): 30,7 ha Förvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Natura 2000-beteckning: SE , SE Naturgeografisk region: 22 Götalands centrala slättbygder, underregion 22b, Falbygden och Kinnekulle Objektskategori: Ho, Hotade arter IUCN-kategori: III Naturmonument (Natural Monument)

231 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 3(11) Beslut om bildande m.m. Länsstyrelsen förklarar det område som avgränsats på kartan i bilaga 1 som naturreservat. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808). Naturreservatets gränser ska märkas ut i terrängen. Namnet ska vara Naturreservatet Nolgården Näs. Länsstyrelsen fastställer skötselplanen i bilaga 3. Beslutet är fattat med stöd av 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Länsstyrelsen har tidigare beslutat om följande områdesskydd som berör det nu bildade naturreservatet: Naturreservat enligt 7 kan 4 miljöbalken den 9 september 2015, dnr Länsstyrelsen beslutar att detta områdesskydd ersätts när nu aktuellt beslut vunnit laga kraft. Syfte Syftet med naturreservatet är att: bevara och utveckla artrika fodermarker med hävdgynnad kärlväxt- och svampflora, bevara och utveckla populationer av rödlistade och regionalt sällsynta arter, öka arealen stäppartad kalktorräng, skapa en skyddszon för åsstråk med stäppartad kalktorräng, bevara inom området förekommande naturtyper och arter som ingår i EU:s nätverk av Natura 2000-områden, i gynnsamt tillstånd: Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler) nedanför trädgränsen, 6210, Fuktängar med blåtåtel och starr, 6410 bevara och tillgängliggöra ett område som har stor betydelse för landskapsbild, friluftsliv, forskning och lärande om botanik, natur- och kulturhistoria. Syftet ska tryggas genom att: de hävdberoende naturtyperna, åsstråken och landskapsbilden hävdas med bete, slyröjning, slåtter, bränning och artificiell markstörning, tillåta och tillämpa hävdvila i en historiskt anpassad skötselregim, spridning av frön och ev. plantering sker av fjädergräs, drakblomma och ev. andra arter som tillhör naturtypen, skog avverkas och marken restaureras till hävdade gräsmarker, åkermark avsätts som skyddszon samt utvecklingsmark med slåtter och bete, en allmogeåker restaureras,

232 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 4(11) parkeringsplatser, informationsskyltar och stängselgenomgångar anordnas för att vägleda besökare in i området, stigar underhålls och markeras, fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar sköts genom återkommande röjning och bete. Beslut om föreskrifter Länsstyrelsen beslutar att följande föreskrifter ska gälla i naturreservatet. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken. A. Föreskrifter om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden (7 kap. 5 miljöbalken) Det är förbjudet att inom naturreservatet: 1. Uppföra byggnad, torn, mast, antenn eller liknande anläggning. 2. Bedriva åkerbruk. 3. Bedriva täkt, markbearbetning, borra, gräva, schakta, utfylla, spränga, tippa, dika eller dämma. 4. Plantera träd, avverka träd, röja, gallra, eller utföra andra skogsbruksåtgärder. 5. Anlägga luft- eller markledning. 6. Anordna upplag. 7. Anlägga väg, parkeringsplats eller stig. 8. Bortleda yt- eller grundvatten. 9. Bedriva bete mellan 1 november - 15 april. 10. Sätta upp stängsel annat än för hägnad av betesdjur. 11. Stödutfodra med annat än mineralfoder. 12. Utföra sambete med gödslad vall. 13. Utföra insådd eller anlägga energigröda eller julgransodling 14. Använda växtnäringsämnen, kemiska eller biologiska bekämpningsmedel. Det är vidare förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd: 15. Uppföra älgtorn, gömsle eller liknande konstruktion för jakt. Föreskrifter enligt A ovan gäller inte i följande fall: När förvaltaren, eller den förvaltaren utser, utför åtgärder som behövs för naturreservatets vård och skötsel och som framgår under B. Vid reparation och underhåll av befintliga ledningar. Markskador ska då om möjligt undvikas, men uppkommer markskador ska de reperaras. Vid reparation och underhåll av befintliga vägar. Föreskrift A4 gäller ej inom markerad restaureringsyta enligt bilaga 1 t.o.m. år Under denna tid har markägaren rätt att ta bort stubbar i området inför planerad restaurering av stäppartad torräng. Föreskrift A12 gäller inte på de små begränsade åkerholmar som enstaka år sambetas med omgivande/angränsade åkermark.

233 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 5(11) B. Föreskrifter om skyldighet att tåla visst intrång (7 kap. 6 miljöbalken) Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt ska tåla att följande anordningar utförs och att följande åtgärder vidtas: 1. Avverkning av skog, träd och buskar samt borttagande av stubbar inom restaureringsområde för stäppartad kalktorräng (se karta bilaga 1). 2. Märka ut naturreservatet i terrängen. 3. Anlägga och underhålla parkeringsplatser och vandringsleder samt sätta upp och underhålla informationsskyltar och/eller andra anordningar t.ex. toaletter. 4. Gallra, röja, bedriva slåtter och betesdrift i den mån markägaren inte, efter samråd med förvaltaren, själv utför dessa åtgärder. 5. Köra med motordrivet fordon i samband med skötselåtgärder. 6. Elda röjningsmaterial. 7. Utföra artbevarande åtgärder inkl. bränning. 8. Genomföra undersökningar och inventeringar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden. I den till detta beslut hörande skötselplanen (bilaga 3) framgår i detalj var anordningar ska utföras och åtgärder vidtas. C. Ordningsföreskrifter om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i övrigt inom naturreservatet (7 kap. 30 ) Det är förbjudet att inom naturreservatet: 1. Förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning. 2. Framföra motordrivet fordon, annat än på väg och parkeringsplatser. 3. Plocka eller gräva upp växter eller växtdelar, svampar, mossor, och lavar. 4. Utplantera växt- eller djurart. 5. Sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift. Föreskrifter enligt C ovan gäller inte i följande fall: När förvaltaren, eller den förvaltaren utser, utför åtgärder som behövs för naturreservatets vård och skötsel. När Länsstyrelsen, eller den Länsstyrelsen utser, genomför naturinventeringar vilka även kan innebära insamling av arter i vetenskapligt syfte. Föreskrift C2 gäller ej fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt vid skötsel/förvaltning av fastigheten, vid skötsel av betesdjur, eller vid jakt. Beskrivning av naturreservatet Allmän beskrivning av området Nolgården Näs är beläget 13 kilometer sydost om Falköping, söder om väg 47 och nordost om Vartofta-Åsaka. Naturreservatet är en del av ett långt åssystem på gränsen mellan socknarna Näs och Vartofta-Åsaka. Området utgörs av flera mer eller mindre sammanhängande, oregelbundet slingrande åspartier. Det längsta sammanhängande åspartiet är ca 300 meter långt och

234 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 6(11) som bredast ca 50 meter. Materialet i åsarna domineras av ortocerkalksten. Även sandsten och skiffer förekommer i relativt stor omfattning. Natur- och kulturhistoriska värden I naturreservatet finns den för Sverige ovanliga naturtypen stäppartad kalktorräng. Naturtypen förekommer i Sverige endast på södra Falbygden och i norra Ätradalen, i Västra Götalands län. Stäppartad kalktorräng är en vegetationstyp som har ett stort inslag av arter med sydostligt ursprung och är en av de artrikaste i det svenska odlingslandskapet. Ett exempel på dessa kontinentalt, sydliga och sydöstliga stäppängsväxter är fjädergräset. Dess förekomster i ett fåtal områden i Falbygden, varav Nolgården Näs är ett. Förekomsterna på Falbygden är de enda i Norden och bildar en långt framskjuten utpost från artens egentliga hemvist i sydösteuropas stäppområden. Närmast förekommer fjädergräset sparsamt i mellersta Tyskland. Att fjädergräset och dess följeväxter kunnat hålla sig kvar här beror på extremt gynnsamma geologiska och mikroklimatiska förhållanden i kombination med länge bevarade äldre odlingsformer. Drakblomma och smalbladig lungört är andra arter, med extrema krav, som hör till naturtypen. Friluftsliv Nolgården Näs är fint besöksmål för naturintresserade i allmänhet, och botaniskt intresserade i synnerhet. Ända sedan förekomsten av fjädergräs upptäcktes här 1947, har området utgjort ett av de mest botaniskt intressanta besöksmålen i landet. Vid Nolgården Näs genomförs årliga guidningar för allmänheten av kunniga botanister. Det finns en parkeringsplats med informationsskylt i anslutning till området, och ytterligare två parkeringsplatser med informationsskyltar kommer att anläggas. Etablerade promenadstigar finns på några av åsarna. Markanvändning Huvuddelen av naturreservatet består av öppna betesmarker, mestadels torra naturbetesmarker. För att binda ihop torrbackarna ingår även vissa kultiverade betesmarker på tidigare åkermark. I angränsning till åsarna i den norra delen av naturreservatet (utökning etapp 3, 2017) finns även en del trädbärande betesmarker. Bebyggelse och anläggningar Inom naturreservatet finns i den östra åkerholmen en äldre jordkällare som hör till Nolgården (obeboddfastighet). I väster finns ett vindkraftverk som gränsat till naturreservatet. En mer utförlig beskrivning av området lämnas i skötselplanen.

235 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 7(11) Planeringsbakgrund Riksintressen m.m. Området ingår i riksintresse för naturvård (NRO Ålleberg, Åslesänkan och Sydöstra Falbygden - Falköpings kommun). Områdets utpekade naturvärden är geovetenskapliga med bl.a. rullstensåsar, samt odlingslandskap med naturbetesmarker som innehåller torrbackar, åsar och åkerholmar med en unik torrängsflora med bl.a. fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört. Kommunal översiktsplan Kommunfullmäktige i Falköpings kommun fastställde den 15 december 2008 Översiktplan för Falköpings kommun Falköping kommun har i november 2009 även antagit en översiktsplan fördjupad för vindkraft. I markanvändningskartan i översiktsplanen redovisas att området vid Nolgården Näs ingår i riksintresse för naturvård. Översiktsplanen anger att Särskild hänsyn till områdets värde för natur- kultur- och friluftsliv ska tas vid planläggning och lovgivning. Markanvändningskartan redovisar även att Nolgården Näs ingår i ett Ekologiskt känsligt område Naturvårdsintressena inom området ska prioriteras. I översiktsplanen för vindkraft framgår att Nolgården Näs inte ligger inom riksintresse för vindkraft, men att området ändå är intressant för uppförande av vindkraftverk. Falköpings kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan Förslaget är f.n. ute för s.k. samråd. I gällande översiktsplan, samt i förslaget till ny översiktsplan, finns det inga beskrivningar eller utredningsförslag om ändrad markanvändning för exploatering eller liknande av området som omfattar utökningen av naturreservatet Nolgården Näs. Förslaget till utökning av naturreservatet bedöms därför ligga väl i linje med översiktsplanen för Falköpings kommun. Det kan även konstateras att flera vindkraftverk redan är uppförda i relativt nära anslutning till naturreservatet. Men att tillfartsvägar, ledningsdragningar m.m. till dessa har gått att lösa utan att detta har behövt ske genom naturreservatet. Internationell betydelse Största delen av naturreservatet är av regeringen klassat som Natura område, (SE Nolgården-Näs, SE Kvättak) vars främsta syfte är att vårda och bevara kalkgräsmarker. Befintliga områdesskydd Delar av området ingår sedan tidigare i naturreservatet Nolgården Näs samt i Natura Ärendets handläggning Den första s.k. fridlysningen av området skedde genom ett beslut av Länsstyrelsen I ett nytt beslut 1966 utökades det skyddade området genom

236 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 8(11) bildande av naturreservat. Länsstyrelsen fattade 1983 beslut om reviderade föreskrifter och en ny skötselplan fastställdes. I december 2010 antog Naturvårdsverket ett s.k. Åtgärdsprogram (ÅGP) för stäppartade torrängar i Västsverige (Naturvårdsverkets rapport december 2010). Åtgärdsprogrammet innehåller en genomgång och redovisning av naturvärden och arter som är knutna till naturtypen, samt vilken skötsel som naturtypen kräver. Åtgärdsprogrammet redovisar bevarandemål för bl.a. fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört. Viktiga åtgärder som föreslås är förbättrad hävd samt restaurering av stäppartade torrängar. Ett utökat områdesskydd, genom bl.a. reservatsbildning, ingår som en del i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen och ideella naturvårdsorganisationer har under lång tid samverkat med berörda markägare i området Nolgården Näs för skötseln av dessa hävdberoende marker. Under 2010 inledde Länsstyrelsen en diskussion med berörda markägare om behovet av att revidera skötselplanen samt utöka naturreservatet, i linje med Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för stäppartade torrängar. Resultatet av detta arbete blev att naturreservatet utökades samt fick nya föreskrifter och en ny skötselplan genom ett beslut av Länsstyrelsen den 9 september Därefter har samråden fortsatt med berörda markägare till fastigheterna Kvättak 6:1 och Kvättak 4:3 (samma markägare). På dessa fastigheter finns fina åsar med stäppartad torräng som delvis redan ingår i Natura Dessutom finns det åspartier på fastigheterna som för några decennier sedan planterades med granskog, men som är lämpliga att restaurera till stäppartad torräng. Naturreservatet utökas nu från 12,6 ha till 30,7 ha. För utökningen av naturreservatet på fastigheterna Kvättak 6:1 och Kvättak 4:3. har en överenskommelse om intrångsersättning träffats mellan berörda markägare och Länsstyrelsen. En viktig del i överenskommelserna är att skog har avverkats på tidigare skogsmark, och att denna överförs och restaureras till naturbetesmark. Överenskommelsen innebär även att tidigare lövskog i området överförs till trädbärande betesmark. För den mark som sedan tidigare ingår i naturreservatet kommer pågående markanvändning (naturbetesmark) att fortsätta. Någon ytterligare intrångsersättning för de befintliga delarna av naturreservatet utgår därför inte. För såväl det befintliga naturreservatet som de tillkommande delarna, är hävden med betesdjur, i rätt betesregim, helt avgörande för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Länsstyrelsen och berörda markägare fortsätter att samverka kring hävd och skötsel av naturreservatet. Det inbegriper även lämplig finansiering av hävd och andra skötselåtgärder.

237 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 9(11) Det bör särskilt noteras att avgränsning, föreskrifter och skötselplanen för det befintliga naturreservatet (beslutet den 9 september 2015) inte ändras genom utökningen på fastigheterna Kvättak 6:1 och Kvättak 4:3. Tidigare samråd kring skötselplanen Naturreservatet Nolgården Näs har, med sin speciella naturtyp stäppartad kalktorräng, och arter knutna till denna, mycket höga botaniska värden. Sedan förekomsten av fjädergräs upptäcktes här 1947, har området utgjort ett av de mest botaniskt intressanta besöksmålen i landet. Ideella naturvårdsorganisationer (t.ex. Västergötlands Botaniska förening) har allt sedan dess deltagit i, och/eller bidragit med kunskap för, områdets skötsel. Under arbetets gång med att ta fram en ny skötselplan inför beslutet 2015, bidrog Västergötlands Botaniska förening m.fl. med värdefull kunskap och bra synpunkter. Dessa kunskaper och synpunkter har även tagits med i arbetet för att utforma skötselplanen för den nu (2017) aktuella utökningen av naturreservatet. Remiss Christer och Christina Eliasson, Carl-Magnus Andersson samt Per och Carina Sandahl har, som berörda mark- och sakägare, förelagts enligt 24 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att yttra sig över förslag till beslut med föreskrifter och skötselplan. Förslaget till naturreservat har remitterats till Falköpings kommun, Skogsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning. LRF Västra Götaland, Mellersta Götalands jordägareförening, Västergötlands Botaniska Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Naturskyddsföreningen Skaraborg, Falbygdens Naturskyddsförening, Västergötlands svampklubb, Nordisk Kulturlandskapsförbundet, Västergötlands Ornitologiska förening, Friluftsfrämjandet Falköping, Vartofta-Åsaka Hembygdsförening, Falköpings kommun, Miljöförvaltningen Östra Skaraborg, Anders Larsson (förhandlare), Lennart Sundh (Sundh Miljö) och Anders Bertilsson har fått förslaget för kännedom och eventuellt yttrande. Berörda ägare till fastigheter i direkt anslutning till naturreservatet har fått förslaget för kännedom och eventuellt yttrande. Skälen för Länsstyrelsens beslut Det mest prioriterade bevarandevärdet i området är naturtypen stäppartad torräng med de rödlistade och sällsynta arter som hör till naturtypen. Stäppartad kalktorräng av Stipa-Dracocephalum-Pulmonariatyp är en vegetationstyp som har ett stort inslag av arter med sydostligt ursprung och är en av de artrikaste i det svenska odlingslandskapet. I Sverige förekommer naturtypen endast på södra Falbygden och i norra Ätradalen, i östra centraldelen av Västergötland i Västra Götalands län. Fjädergräs förekommer endast på tre lokaler i området (och därmed i landet). Lokalen för fjädergräs vid Naturreservatet Nolgården Näs är den historiskt sett bästa lokalen med flest antal

238 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 10(11) plantor resp. fertila strån. Vegetationstypen finns i andra varianter i bl.a. Östergötland och på Öland och Gotland. Nolgården Näs är ett känt och välbesökt område för de som är botaniskt intresserade och/eller har intresse för äldre odlingslandskap. Under senare år kan man tyvärr konstatera att bestånden av bl.a. fjädergräs och drakblomma har minskat. Läget är oroväckande med tanke på att arterna och naturtypen stäppartad kalktorräng har mycket få förekomster i landet. Skälet till att naturreservatet utökas är att långsiktigt skydda och utveckla områdets naturvärden och värden som besöksmål för den naturintresserade. Miljömål Naturreservatet utgör ett led i arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljömålen ett rikt odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv. Intresseprövning Med hänsyn till områdets värden, och naturreservatets syften, kommer pågående markanvändning, i de delar som restaureras till betesmark, att avsevärt försvåras. Länsstyrelsen bedömer att områdets värden bäst ges ett långsiktigt skydd genom bildande av naturreservat. Föreskrifterna är anpassade till naturreservatets syften och värden. De är främst avsedda att begränsa skador på mark samt växt- och djurliv. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap. 25 miljöbalken finner Länsstyrelsen att föreskrifterna inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Konsekvensutredning I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att de föreslagna ordningsföreskrifterna enligt 7 kap. 30 MB innebär så begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för konsekvensutredning av regelgivning. Hushållningsbestämmelser Naturreservatsbildningen är förenlig med hushållningsbestämmelserna för mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och med den för området gällande översiktsplanen. Upplysningar Dispens från föreskrifterna m.m. Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen medge dispens från föreskrifterna för naturreservatet. Dispens får dock inte lämnas för åtgärder som strider mot syftet med naturreservatet. Om det finns synnerliga skäl får Länsstyrelsen helt eller delvis upphäva beslutet om naturreservatet (7 kap. 7 miljöbalken).

239 Förslag till Beslut Diarienummer Sida 11(11) Annan lagstiftning gäller som vanligt Vid sidan av föreskrifterna för naturreservatet gäller annan lagstiftning som vanligt. Lagar och föreskrifter som bedöms vara av särskild betydelse för att syftet med naturreservatet ska uppnås är t.ex. följande: För att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området krävs tillstånd. Undantag är verksamheter eller åtgärder som direkt hänger samman med, eller är nödvändig för, skötseln och förvaltningen av det särskilda bevarandeområdet. Länsstyrelsen får lämna tillstånd endast om vissa villkor är uppfyllda. (7 kap. 28a, 28b och 29 miljöbalken). Regler om körning i terräng i terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen. Regler om fridlysning av växter och djur i miljöbalken och artskyddsförordningen. Förvaltare och förvaltningsuppgifter Förvaltare är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förvaltningen ska ske i samverkan med bl.a. berörda markägare och Västergötlands Botaniska Förening. Naturreservatets gränser märks ut i terrängen genom förvaltarens försorg enligt anvisningar av Naturvårdsverket. Förvaltningen bedrivs enligt den skötselplan som fastställts av Länsstyrelsen. Skötselplanen ska ligga till grund för naturreservatets skötsel och ska vid behov revideras.

240 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! KVÄTTAK 6:1 KVÄTTAK 6:2KVÄTTAK KVÄTTAK 6:6 NÄS!!! KVÄTTAK 6:2!!!! KÄLVENE 22:1!! ÅSAKA-BJÖRSTORP 1:1 ÅSAKA-BJÖRSTORP 1:2!!!!!! KVÄTTAK 7:1!!!!!!!!!! IAI- KVÄTTAK KÄLVENE 13:3!!!!!!! KORRARP 2:1 ÅSAKA-BJÖRSTORP 1:3!!!!!!!!! KVÄTTAK 6:1!! KVÄTTAK 4:3 ÅSAKA-BJÖRSTORP 1:1!!!!!!!! KVÄTTAK 3:4 Bilaga 1 Beslutskarta KVÄTTAK 3:3 (förslag, utökning) Naturreservatet Nolgården Näs Falköpings kommun VARTOFTA 2:7!!!!!!!!!!! Nolgården Näs KVÄTTAK Naturreservat beslutat 2015 Restaureringsområde I ĪA KVÄTTAK 4:2 ± KVÄTTAK 5:1 Skala (i A4): 1:7 000 VARTOFTA 9:9 VARTOFTA 9:12!!!!!!!!! I ĪA!!!!!!!!!!!!! Meter Tillhör Länsstyrelsens förslag till beslut , dnr !!!!! NÄS 2:8!!!!!!!!! VARTOFTA 6:1 NÄS 13:3!!!!!! NÄS 2:6 Illustrationskarta till Länsstyrelsens beslut om naturreservat enl 7 kap 4 miljöbalken Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan

241 Bilaga 2 Dnr Förslag Ö V E R S I K T S K A R T A N a t u r r e s e r v a t e t N o l g å r d e n N ä s F a l k ö p i n g s k o m m u n Falköping Ålleberg Rv 47 Vartoftasjön Kilometer ± Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan

242 Skötselplan Diarienummer Sida 1(62) Skötselplan för naturreservatet Nolgården Näs i Falköpings kommun Växtplatsen för fjädergräs, Foto: Sundh Miljö Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

243 Skötselplan Diarienummer Sida 2(62) INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL A BESKRIVNING Syfte Beskrivning av området Uppgifter om naturreservatet Allmän beskrivning av området Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning Områdets bevarandevärden Övrig bebyggelse och anläggningar Skötsel och bevarandemål Utgångspunkter vid indelning av skötselområden Utgångspunkter för bevarandemål Skötselområden med mål och åtgärder Bevarandemål för arter Forn- och kulturminnesvård Friluftsliv Gränsmarkering Uppföljning Uppföljning av skötselåtgärder Uppföljning av bevarandemål och gynnsamt tillstånd Revidering av skötselplanen Sammanfattning av planerad förvaltning Referenser BILAGOR 2 A Karta över skötselområden och friluftsanordningar 2 B Karta över naturtyper 2 C Karta över Natura 2000 naturtyper 2

244 Skötselplan Diarienummer Sida 3(62) Inledning Skötselplanen beskriver vad som ska göras i naturreservatet, när och hur ofta det ska göras. Den fastställer också vad som är viktigast att göra om reservatsförvaltaren, d.v.s. den som är ansvarig för naturreservatets skötsel, behöver prioritera. Förutom reservatsförvaltaren vänder sig skötselplanen till markägarna och andra intressenter. Naturreservatets syften styr vilka föreskrifter (regler) som gäller i naturreservatet och ifall skötsel behövs för att syftena med naturreservatet ska kunna uppfyllas. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att statligt bildade naturreservat sköts. Länsstyrelsen har också ansvar för tillsynen i statliga naturreservat. Förvaltningen kan överlåtas till andra, t.ex. Västkuststiftelsen eller den kommun där naturreservatet är beläget. De praktiska skötselåtgärderna utförs oftast av markägare, arrendatorer, entreprenörer eller andra som förvaltaren har skötselavtal med. Skötselplanen är uppdelad i två delar, A och B. Den första delen är en beskrivande del. Där anges bland annat naturreservatets syften och vilka natur- och bevarandevärden som finns i naturreservatet. Den andra delen av skötselplanen beskriver naturreservatets bevarandemål och hur naturreservatet ska skötas. Del av åssystemet i övergången från delområde 1.6 mot 1.3. Foto: Sundh Miljö 3

245 Skötselplan Diarienummer Sida 4(62) DEL A BESKRIVNING 1. Syfte Syftet med naturreservatet är att: bevara och utveckla artrika fodermarker med hävdgynnad kärlväxt- och svampflora, bevara och utveckla populationer av rödlistade och regionalt sällsynta arter, öka arealen stäppartad kalktorräng, skapa en skyddszon för åsstråk med stäppartad kalktorräng, bevara inom området förekommande naturtyper och arter som ingår i EU:s nätverk av Natura 2000-områden, i gynnsamt tillstånd: Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler) nedanför trädgränsen, 6210, bevara och tillgängliggöra ett område som har stor betydelse för landskapsbild, friluftsliv, forskning och lärande om botanik, natur- och kulturhistoria. Syftet ska tryggas genom att: de hävdberoende naturtyperna, åsstråken och landskapsbilden hävdas med bete, slyröjning, slåtter, bränning och artificiell markstörning, tillåta och tillämpa hävdvila i en historiskt anpassad skötselregim, spridning av frön och ev. plantering sker av fjädergräs, drakblomma och ev. andra arter som tillhör naturtypen, skog avverkas och marken restaureras till hävdade gräsmarker, åkermark avsätts som skyddszon samt utvecklingsmark med slåtter och bete, en allmogeåker restaureras, parkeringsplatser, informationsskyltar och stängselgenomgångar anordnas för att vägleda besökare in i området, stigar underhålls och markeras, fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar sköts genom återkommande röjning och bete. 2. Beskrivning av området 2.1 Uppgifter om naturreservatet Namn: Nolgården-Näs Beslutsdatum: 2017-xx-xx Areal: Ca 30,7 ha Ekonomisk karta: 07D8f Lägesbeskrivning: 2 km väster om Näs kyrka Län: Västra Götaland Kommun: Falköping Socken: Näs och Vartofta-Åsaka Förvaltare: Länsstyrelsen Markägare: Privat ägo NVR ID Natura 2000-beteckning: SE , SE Naturgeografisk region: 22 Götalands centrala slättbygder, underregion 22b, Falbygden och Kinnekulle. 4

246 Skötselplan Diarienummer Sida 5(62) Landskapshistorisk region Falbygden-Valle. Typindelning Limnisk ekoregion 7 Sydsvenska höglandet, enligt vattendirektivet: söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Tabell 1: Markslag och naturtyper. Markslag och Naturtyper Areal 2017 (ha) Målareal 2020 (ha) Hygge: 6,5 0 Naturbetesmark 3 (betesmark på inäga 19,5 26,0 eller utmark): Öppen hagmark Trädklädd betesmark 14,1 5,4 20,6 5,4 Kultiverad betesmark: 4,7 4,7 Småvatten 0,09 0,09 Areal år 2017 Målareal Kod Natura 2000-habitat (ha) (ha) 6210 Kalkgräsmarker 7,8 11, Fuktängar (med blåtåtel och starr) 0 0,4 2.2 Allmän beskrivning av området Topografi och läge Nolgården Näs är beläget 13 kilometer sydost om Falköping, söder om väg 47 och nordost om Vartofta-Åsaka Geologi och hydrologi Naturreservatet är en del av ett långt åssystem på gränsen mellan socknarna Näs och Vartofta- Åsaka. Området utgörs av flera mer eller mindre sammanhängande, oregelbundet slingrande åspartier. Det längsta sammanhängande åspartiet är ca 300 meter långt och som bredast ca 50 meter. Några åssträckor i jämnhöjd med varandra löper i västlig-östlig riktning, vinkelrät mot traktens räffelriktning och åsarnas huvudsakliga riktning. Materialet i åsarna domineras av ortocerkalksten. Även sandsten och skiffer förekommer i relativt stor omfattning Vegetation, flora och fauna För information om de vegetationstyper som omnämns i skötselplanen hänvisas till rapporten. Stäppartade torrängar på Falbygden och i Ätradalen Inventering Länsstyrelsen Västra Götalands län, Sundh, L., Stäppartad torräng av Dracocephalum-typ är en vegetationstyp som har ett stort inslag av arter med sydostligt ursprung och är en av de artrikaste i det svenska odlingslandskapet. De små, men biologiskt värdefulla, torrängarna kan betraktas som restmiljöer från ängsepoken under 1700-talet då ängens utbredning var flerfaldigt större än under och 1900-talet. De torra och karga åsarna blev över när den agrara revolutionen genomfördes under 1800-talet. Naturtypen förekommer i Sverige endast på södra Falbygden och i norra Ätradalen, i Västra Götalands län. Torrängarna innehåller exklusiva arter som anses vara relikter från den postglaciala värmetiden, då sydliga arter spreds norrut på grund av det då rådande milda klimatet. Ett exempel på dessa kontinentalt, sydliga och sydöstliga stäppängsväxter är fjädergräset (Stipa pennata). 5

247 Skötselplan Diarienummer Sida 6(62) Dess förekomster på Falbygden är de enda i Norden och bildar en långt framskjuten utpost från artens egentliga hemvist i sydösteuropas stäppområden. Närmast förekommer fjädergräset sparsamt i mellersta Tyskland. Att fjädergräset och dess följeväxter kunnat hålla sig kvar här beror på extremt gynnsamma geologiska och mikroklimatiska förhållanden i kombination med länge bevarade äldre odlingsformer. Stäppartad torräng med fjädergräs, norra lokalen Foto: Sundh Miljö Trädskikt i egentlig mening saknas. Det förekommer dock inslag av träd som oxel, björk och ask. På den ås som ska restaureras, efter att en planterad granskog avverkats, finns även en del lövträd som sparats, bl.a. sötkörsbär, skogsalm, oxel och rönn. Död ved i form av lågor och torrakor förekommer bara på den här åsen. Det numera mycket sparsamma buskskiktet utgörs av getapel, oxbär, nyponros, svartvide, ängsvide, hartsros, en, druvfläder, krusbär och olvon. Det kan vara värt att ha i åtanke att det för ca 50 år sedan var betydligt mer igenvuxet av enbuskar och diverse lövbuskar och träd på åsarna, se gärna Länsstyrelsens fotoarkiv. Fältskiktet domineras av örtrik kalktorrängsvegetation. De ogödslade och hävdade torrängarna har en rik kärlväxtflora med upp mot ett 60-tal naturvårdsintressanta torrängsarter som dessutom ofta dominerar. Exempel på kärlväxter som påträffas i den stäppartade torrängen, utöver de tre särskilt skyddsvärda arterna fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört, är trollsmultron (Drymocallis rupestris, VU), praktbrunört (Prunella grandiflora), blodnäva (Geranium sanguineum), krissla (Inula salicina), vitmåra (Galium boreale), ljus solvända (Helianthemum nummularium, NT), klasefibbla (Crepis praemorsa, NT), kungsmynta (Origanum vulgare), färgmåra (Asperula tinctoria), fältvädd (Scabiosa columbaria), brudbröd (Filipendula vulgaris), backsmörblomma (Ranunculus polyanthemos NT), backruta (Thalictrum simplex, NT), backklöver (Trifolium montanum, NT) och brudsporre (Gymnadenia conopsea). På 6

248 Skötselplan Diarienummer Sida 7(62) permanent betade torrängar utvecklas en variant där bevarandevärda arter som backtimjan (Thymus serpyllum, NT), småfingerört (Potentilla tabernaemontani), vårfingerört (P. crantzii), toppjungfrulin (Polygala comosa, VU), vanlig sandviol (Viola rupestris, NT) och spåtistel (Carlina vulgaris) förekommer. Fjädergräsåsen februari Notera diverse vinterståndare av gräs. Marken är betad, men inte slagen. Foto: Lennart Fridén. Fjädergräsåsen mars Foto: Sundh Miljö 7

249 Skötselplan Diarienummer Sida 8(62) Fjädergräsåsen september Foto: Sundh Miljö I de nytillkomna delarna av naturreservatet finns partier som är påverkade av kvävegödsling eller långt gången ohävd. Här förekommer följaktligen en rad ohävdsarter och kvävegynnade arter som hundäxing, timotej, hundkex, ogräsmaskros, våtarv, fyrkantig johannesört, klöver och tuvtåtel. På åsar med f.d. granplanteringar tillkommer dessutom arter som pipdån, sibirisk björnloka, skogssallat, skogskovall, besksöta, flädervänderot, baldersbrå, rallarros, kråkvicker, gatkamomill och trampört. Bottenskiktet är dåligt undersökt men gamla uppgifter finns om arter i fjädergräs-bestånden, bl.a. alvararten brun jordlav (Placidium lachneum) liksom uppgifter om seg gelélav (Collema tenax), Leptogium tenuissimum, islandslav (Cetraria islandica) och flera arter av släktet Cladonia. Mossfloran är något bättre undersökt genom Mossornas Vänner i Falköping. En handfull inventerade stäppartade torrängar av samma typ som på Nolgården visar att arter som gruskammossa (Abietinella abietina), plyschgrusmossa (Ditrichum flexicaule), jordspärrmossa (Campylium chrysophyllum), kalkspärrmossa (Campylium calcareus), stor klockmossa (Encalypta streptocarpa), slät klockmossa (Encalypta vulgaris), briljantmossa (Entodon concinnus), blek fickmossa (Fissidens dubius), kalklockmossa (Homalothecium lutescens), ruggmossa (Rhytidium rugosum), backthujamossa (Thuidium philiberti) och kruskalkmossa (Tortella tortuosa) förekommer i den stäppartade torrängen. Vegetationstyper allmänt Naturreservatet präglas av öppna naturliga fodermarker på kalkrik grund med inget eller marginellt inslag av träd och buskar. Artrikedomen är generellt sett mycket hög men i delar av området, speciellt i den nya delen av naturreservatet, har den historiska markanvändningen påverkats av avbrott i kontinuiteten genom granplantering, ohävd och i partier även gödsling. Mindre delar i de nya delarna skiljer sig också genom att de utgör betesmarker på torvjordar 8

250 Skötselplan Diarienummer Sida 9(62) som tidigare varit uppodlade. Dessa marker är med i naturreservatet av främst praktiska och beteslogistiska skäl. Betesmarker I det här förslaget benämns markerna konsekvent som betesmarker men det ska poängteras att det inte rör sig om vanliga betesmarker eftersom betesregimen skiljer sig från normala betesmarker. Även slåtter har varit ett inslag både historiskt och fram till idag. Samtliga åsar som ingick i utökningen i etapp 2, 2015 är nu inhägnade, vilket möjliggör betesdrift och goda möjligheter att styra bete, betestryck m.fl. skötselåtgärder. Under 2017 planeras att inhägnad sker av samtliga återstående åsar inom utökning, etapp 3 för motsvarande skötselåtgärder. Öppen betesmark Samtliga delar i det gamla naturreservatet och i etapp 2 klassas här som öppen betesmark. Etapp 3 innehåller även trädklädd betesmark. Klassningen ska inte ses som ett hinder för slåtter i vissa delar. Utan snarare att slåtter historiskt sett följts av bete i vissa delar och/eller under vissa år. I skötselplanen bör slåtter genomgående bara betraktas som en åtgärd för att få bort oönskad vegetation där trivialiseringen ökar, och för att utarma ytor på näring. 2.3 Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning Flertalet av de särpräglade åkeråsarna och åkerholmarna har brukats mildare än utmarksbetade åsar där djuren släppts på för bete redan i april-maj. Även trädesbruket har spelat roll för etableringen av s.k. slåttergynnade arter, som missgynnas av tidigt, permanent och alltför hårt bete. Markerna utnyttjades säkert hårt genom slåtter och bete samtidigt som många skarpa (torra och lågproduktiva) åsar, som säkert var betydligt skarpare då än idag i kvävenedfallets tider, ansågs som odugliga. På tidiga kartor från 1700-talet var dessa backar och åsar delar av ett ängslandskap som sedermera kom att odlas upp. De kvarvarande åsarna var de som inte dög till annat än slåtter och bete, eller inte alls. Eftersom de flesta av dessa backar låg i åkern så kunde inte betet ske förrän efter skörd. På häradskartan från 1800-talet har åsarna på Nolgården och i Vartofta-Åsaka markerats som hedar, d.v.s. betesmarker, och på ett för Falbygden karakteristiskt sätt, helt utan trädsymboler. När vi lägger ihop de olika möjliga historiska scenarierna och betänker att livet förr var hårt och att allt av värde måste tas till vara inför vintern så utfaller det för åkern nödvändiga sena betespåsläppet som en nyckel till utvecklingen av stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. I vilken mån åsarna utnyttjades för slåtter får anses vara mera oklart men säkert slogs de åsar som var skarpa och odugliga under de år när förhållandena var de rätta. Man bör dock ha i åtanke att de tveklöst var mindre feta än vad de är idag. Sammanfattningsvis har torrängarna med fjädergräs, drakblomma, smalbladig lungört m.fl. arter uppkommit genom en, (förhållandevis), extensiv hävdregim som ger arterna möjlighet till groning, tillväxt och frösättning på kalkrika och öppna åsar och kullar, varav en del även kan ha varit tillfälligt betesfredade. Lika viktig för torrängarnas dynamik som den extensiva hävden, är den regelbundna markstörningen genom efterbetesdrift och, under fjädergräsets storhetstid, kanske även lindbruk. Markstörningens betydelse och positiva inverkan på torrängsvegetationen antas ha ökat i takt med att gödande och försurande processer som t.ex. kvävenedfall också ökat. 9

251 Skötselplan Diarienummer Sida 10(62) Utsnitt ur ekonomiska kartan från slutet av 1800-talet då markerna i naturreservatet var öppna hedar. Nuvarande markanvändning Det gamla naturreservatet har på senare tid främst skötts genom slåtter. Vissa delar har betats tidigt eller efter vallskörd. Tidvis har också flera åsar varit ohävdade. Såväl slåttermark som ohävdad mark har på de sista åren i viss mån efterbetats. I den nya delen fanns tidigare en granplantering, som nu har avverkats, och som från och med 2012 betas av nöt. Även övriga delar i etapp 2 av naturreservatet har varit ohävdad under senare år, men även här har betesdriften återupptagits. Det finns också extensiva vallar och äldre åkrar som ingår i betesmarkerna. Vallarna på torvjordarna har dock slagits regelbundet, även sedan Etapp 3 har i huvudsak betats under lång tid. Dock har några delar under de senaste decennierna varit igenplanterade med gran och/eller vuxit igen som obetad skogsmark. 2.4 Områdets bevarandevärden Bevarandevärdena i naturreservatet Nolgården-Näs utgörs främst av öppna gräsmarker med Stäppartad torräng av Dracocephalum-typ samt betesvarianter av denna. För området finns en bevarandeplan upprättad och dagens Natura 2000-område Nolgården-Näs sammanfaller helt med det befintliga naturreservatet Nolgården Näs. Naturreservatet Nolgården Näs kan också 10

252 Skötselplan Diarienummer Sida 11(62) betraktas som det enskilt viktigaste området i det nationella Åtgärdsprogrammet för stäppartade torrängar i Västsverige. I området finns även fornlämningar som ska bevaras och skötas Biologiska bevarandevärden Nolgården Näs utgör Sveriges främsta stäppartade kalktorräng av västsvensk typ och hyser den rikaste av endast tre lokaler med fjädergräs, (Stipa pennata) i Sverige och Skandinavien. Samtliga tre lokaler återfinns på Falbygden. Vid Nolgården-Näs finns också ett flertal rödlistade kärlväxter, svampar och insekter, se tabell 2. Det finns också äldre uppgifter om ovanliga kryptogamer som åtminstone har förekommit vid Nolgården Näs (lavinventering av Lennart Fridén och Nils Albertsson 1947). Det är troligt att några av de arterna förekommer än idag. Vad gäller mossor finns inventeringsuppgifter från Mossornas Vänner i Falköping med arter som sannolikt kan finnas här. Deras inventering omfattar dock inte Nolgården Näs, utan stäppartade torrängar i allmänhet, bl.a. det mycket snarlika naturreservatet Prästbolet, Vartofta- Åsaka. Idag saknas inrapporterade fynd om rödlistade mossor och lavar på Artportalen. Naturreservatets höga populationer av organismer tillhörande dessa kalkrika torrängar innebär också att området har betydelse från ett landskapsperspektiv. På sydöstra Falbygden och i Ätradalen finns ett antal stäppartade torrängar som ligger mer isolerade och inte lika tätt som i denna del av Falbygden. Naturreservatet fyller därför en viktig funktion som spridningscentra av organismer till andra stäppartade torrängar. Områdets biologiska värden kommer att öka successivt genom en ändamålsenlig och långsiktig skötsel av såväl det befintliga naturreservatet som den föreslagen utökning. Drakblomma, backklöver, sexfläckig bastardsvärmare och trollsmultron. Foto: Sundh Miljö 11

253 Skötselplan Diarienummer Sida 12(62) Tabell 2. Förekomst av rödlistade arter uppdelade enligt Artdatabankens kategorier: Försvunnen (RE); Akut hotad (CR); Starkt hotad (EN); Sårbar (VU); Missgynnad (NT); Kunskapsbrist (DD), (Gärdefors 2005) arter (ÅGP) som omfattas av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter Frekvens: (1) enstaka, (2) måttlig, (3) riklig, eller exakt uppgift om sådan finns Art Kärlväxter Fjädergräs Stipa pennata Drakblomma Dracocephalum ruyschiana Kategori CR/ ÅGP EN/ ÅGP Skötselområde och koordinat Frekvens/ antal 1.3, (plantor vid hösträkning) 1.1, 1.2, 1.3, 1.5, 1.8, blommande plantor Inventeringsdatum Källa/ Uppgiftslämnare Lennart Sundh m.fl. datum Lennart Sundh Smalbladig lungört Pulmonaria angustifolia Ask Fraxinus excelsior Vanlig backsippa Pulsatilla vulgarissubsp.vulgaris Skogsalm Ulmus glabra Fläckmaskros Taraxacum maculigerum Luddvicker Vicia villosa Toppjungfrulin Polygala comosa Trollsmultron Drymocallis rupestris Slåtterfibbla Hypocheris maculata Månlåsbräken Botrychium lunaria Backklöver Trifolium montanum Ljus solvända Helianthemum nummularium subsp. nummularium Mjukdån Galeopsis ladanum Trubbdaggkåpa Alchemilla plicata Vanlig sandviol Viola rupestris EN/ ÅGP 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8, 1.9, 1.10, 3.1 EN 1.2, 1.7, 1.8, 1.11, 2.3, 3.1 VU 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8, ca blommande plantor 2007 Lennart Sundh Ca 20? Lennart Sundh Hans Rydberg CR 5.2, Lennart Sundh VU 1.3 (?) Lars Erik Norbäck VU Trädesåker i anslutning Västergötland till na- Floraväktarna turreservatet VU 1.4 Sällsynt < Christer Albins- VU 1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8, 1.9, 1.11 plantor son Lennart Sundh VU 1.1, Ulla-Britt Andersson m.fl. NT 1.3 längst i S samt tidigare även på åskrönet längst i NV NT 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.9, 1.10 NT 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1,5, 1.8, 2.3 och Lennart Sundh Hans Rydberg, Karin, Wiklund m.fl Karin Wiklund m.fl. NT (Via amabilis) och senare Flora Västergötland NT 1.4 (?) Lars Erik Norbäck NT 1.4, resp Lennart Sundh 2 ex. 12

254 Skötselplan Diarienummer Sida 13(62) Vanlig backruta Thalictrum simplex Backsmörblomma Ranunculus polyanthemos Backtimjan Thymus serpyllum Jordtistel Cirsium acaule Klasefibbla Crepis praemorsa Sommarfibbla Leontodon hispidus Svampar Stäppröksvamp Lycoperdon decipiens Svartprickig lerskivling Camarophyllopsis atropuncta Stinklerskivling Camarophyllopsis foetens Lutvaxskivling Neohygrocybe nitrata Brun ängsvaxskivling Cuphophyllus colemannianus Insekter Släntsmalbi Lasioglossum nitidiusculum Guldsandbi Andrena marginata Glimfältmätare Perizoma hydrata Mindre blåvinge Cupido minimus Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Svävdagsvärmare Hemaris tityus Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Fåglar Ängspiplärka Anthus pratensis NT 1.2, 1.3, 1.10 Fåtalig Thomas Gunnarsson NT 1.1, 1.3, Ulla-Britt Andersson m.fl. NT 1.1, 1.3, 1.7, Ulla-Britt Andersson m.fl. NT 1.1, 1.3, 1.8, 1.9, Ulla-Britt Andersson 1.10, 1.12, 1.14, m.fl. 2.3, 4.4 NT 1.1, 1.3, Ulla-Britt Andersson m.fl. NT 1.3, 1.4, 1.5, Christer Albinsson NT? Mikael Jeppson NT? Mikael Jeppson NT? Mikael Jeppson NT?? 1987 Mikael Jeppson NT? Mikael Jeppson VU?? Staffan Bengtsson NT/ ÅGP Lars Sjögren NT Mikael Johannesson NT 1.3, Lennart Sundh NT 1.2, 1.3, Lennart Sundh NT larv Lennart Sundh NT 1.1, 1.3, /obs Lennart Sundh NT 2.5 Häckning 2016 Lennart Sundh Geovetenskapliga bevarandevärden Naturreservatet utgörs av delar av ett kamelandskap beläget ovan sandstenslagret. (En s.k. kame uppstår när glaciärisen smälter och grus och sten samlas i en spricka i isen. När isen smälter bort lämnas gruset som en kulle eller mindre ås. Det kallas för en kame. De bildar gärna grupper och då ofta tillsammans med dödisgropar. Då talar man om ett kamelandskap.) 13

255 Skötselplan Diarienummer Sida 14(62) Åsarna består av oregelbundet slingrande åssträckor som är uppbyggda av material av främst ortocerkalksten med inslag av skiffer och sandsten. Åsarnas huvudsakliga riktning är nordsydlig men några sträckor ligger också i väst-östlig riktning, exempelvis där den rikaste förekomsten av fjädergräs förekommer Kulturhistoriska bevarandevärden Två fornlämningar finns registrerade inom naturreservatet. Den nordligaste utgörs av en stensättning, högliknande rund, 10 meter i diameter och 0,75 meter hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar 0,3-0,6 m stora (källa RAÄ). Den andra är också en stensättning, rund 7 m i diameter och 0,5 meter hög. Den beskrivs som övertorvad med i ytan talrika stenar 0,2-0,4 meter stora jämnt fördelade. Den har en jämn välvd yta dock något odistinkt begränsning, (källa RAÄ). I anslutning till vindkraftverket finns en påvisad härd, 1,3 m i diameter, rund och stenfylld. Den var föremål för särskild utredning 2006 enligt 2 kap. 11 KML i samband med etablering av ett vindkraftverk. I omgivningarna är fornlämningstätheten generellt sett mycket hög, se nedanstående karta från Friluftslivsvärden Fjädergräskullarna är ett besöksmål för botaniskt intresserade och naturintresserade. Det finns promenadstigar på några av åsarna. Busshållplats finns ca 1,5 km norr om naturreservatet (Korsgården och Skatteberg) samt ca 2 km öster och sydöst om naturreservatet (Näs kyrka respektive Gunnabo). Vid Nolgården Näs genomförs årliga guidningar för allmänheten av kunniga botanister. Det saknas anordningar för rörelsehindrade och barnvagnar. 14

256 Skötselplan Diarienummer Sida 15(62) Övriga värden Fjädergräset används ofta inom turistverksamheten och vid presentation av Falköpings kommun där arten är ett väletablerat varumärke. Fjädergräset är välkänt för de flesta falköpingsbor. Fjädergräset har också varit Naturskyddsföreningens symbol i flera decennier. 2.5 Övrig bebyggelse och anläggningar Nordost om naturreservatet ligger resterna av den gård som gett namn åt naturreservatet, Nolgården. I norr ligger den större gården Björstorp och i väster, Österäng. Det finns också flera vindkraftverk i omedelbar närhet av naturreservatet. Förutom en äldre jordkällare (som inte är i bruk) finns inga byggnader och anläggningar inom naturreservatets gränser. 15

257 Skötselplan Diarienummer Sida 16(62) DEL B SKÖTSEL 3. Skötsel och bevarandemål 3.1 Utgångspunkter vid indelning av skötselområden Indelning av skötselområden utgår från känd historisk markanvändning, skötselbehov, nyligen genomförda undersökningar, nyligen utförda restaureringar och stängslingar, samt senare års diskussioner mellan Länsstyrelsen, ideella föreningar, konsulter och djurhållare. Populationsutvecklingen av känsliga arter har också påverkat indelningen. Vid indelningen har olika skötselregimer medvetet fördelats på sätt som ansetts bäst för områdets bevarande och utveckling. Avsikten är också att skapa möjligheter att variera och testa olika skötselregimer. Skötseln ska utvärderas årligen upp med en noggrann uppföljning av hur arterna och naturtyperna utvecklas. Det faktum att Falbygden historiskt varit hårt hävdad genom slåtter och betesdrift utgör den viktigaste grunden för skötseln. Vedväxter gick inte att uppbringa under en tidsperiod på 1800-talet, man fick då istället hämta sin brännved på Hökensås, flera mil från sin egen socken. Senare avtog hävden så att buskar och träd växte in i torrängarna, något som syns väl på fotografier som Länsstyrelsen har i sitt arkiv, samt på flygbilder från Under samma tid som vi antar att markutnyttjandet var maximalt framgår av äldre bondeböcker och beskrivningar av gårdarna i trakten att skarpa åsbackar ofta ansågs som odugliga fodermarker för lantbrukaren. I det forna ängslandskap som dominerade runt byarna innan den agrara revolutionen, är det heller inte svårt att tänka sig att mer produktiva ängar än de mest torra och skarpa också var mest värdefulla för bonden. Detta i kombination med att ängen slogs ganska sent på säsongen och att trädesbruk användes, är viktiga faktorer för att de växter som vi betraktar som slåttergynnade eller känsliga för permanent bete, klarade sig då. Oavsett hur varje holme eller ås utnyttjades kan vi utgå från att djuren alltid fick efterbeta markerna långt in på hösten något som säkert åstadkom en påtaglig markstörning. Om sen djuren höll till på åsarna på hösten kanske är mera tveksamt eftersom betet på frisk och fuktig mark var mer attraktivt. Ledstjärnor i planeringen av skötseln har varit: 1. Beståndet av fjädergräs ska öka, främst genom minskad mellanartskonkurrens. 2. Beståndet av drakblomma ska öka, främst genom att säkerställa att arten får blomma och sätta frö och att ge fröna möjlighet att gro. 3. På tidigare kända lokaler med drakblomma ska återetablering ske. 4. Inget tidigt bete på kända drakblommelokaler. 5. Tidigt bete på starkt betespräglade områden. Gäller speciellt etapp 3 och delområde Ingen långvarig ohävd. 7. Hävdvila ska användas som del av en traditionell betesregim. 8. Bete ihop med åker och vall ska i möjligaste mån undvikas. Med undantag för skötselområde 1.6 och västra delen av 1.7. (Ett begränsat sambete med f.d. åker/vall kan behöva göras i vissa fall, och/eller under vissa tider, för att betesdriften ska kunna fungera i praktiken, med hänsyn till arbetsbelastning för djurhantering, vatten till djuren m.m.) 16

258 Skötselplan Diarienummer Sida 17(62) Med hänsyn till ovanstående har alla delområden klassats som extensiva betesmarker och föreslås få följande skötsel, där betets markstörande effekter ges en större betydelse än slåtter: Tidigt och permanent bete på tidigare kända hårdbetesåsar och på restaureringsmarker. Bete efter skörd. Tillämpas med regelbunden hävdvila på åkeråsar, åkerholmar och som markbearbetningsmetod. Ger nödvändig markstörning och ett mer varierat hävdtryck än slåtter med efterbete. Observera att det här föreslagna efterbetet som genomsyrar skötselplanen är tänkt som ett efterbete där djurantalet är anpassat till fodermängden, sett över hela betessäsongen, d.v.s. från slutet av juli och framåt. Avsikten med skötselrådet att efterbeta är alltså inte att beta med många djur under kortare tid eftersom risken för negativa effekter på drakblomma och andra extensivarter då ökar drastiskt. En successiv avbetning är istället det som förordas. Slåtter bör genomgående bara betraktas som en åtgärd för att få bort oönskad vegetation där trivialiseringen ökar, och för att utarma ytor på näring. Växtmaterial efter slåtter ska föras bort från området, bortsett från fall där självsådd av frön ska uppnås. Bränning på våren bör tillämpas i vissa delområden för att bl.a. minska förnabilningen. Innan betesdjuren kommer på efter hävdvila, bör vid behov en slyröjning göras. Röjning då buskarna är avlövade bör undvikas. Oxbär, getapel och ängsvide bör normalt sett inte röjas, om de inte riskerar att ta över och tränga undan annan flora. Åtgärdande av eventuell expansion av t.ex. getapel får bedömas från fall till fall om de skall bort eller inte. Som inslag i dessa regimer föreslås även hävdvila vars längd kan komma att variera från ett till fyra år. Andra former av markstörning såsom bränning, mossrivning, jordvändning samt traditionell röjning och gallring utgör också inslag i skötseln. Slutligen utgör insådd av fjädergräs och drakblomma, under första eller andra året av hävdvilan, en aspekt i arbetet med att bevara särskilt utsatta arter. En övergripande tanke med det nya förslaget till skötselplan är att stor valfrihet ska finnas och att noggrann uppföljning ska ske. I praktiken kommer även skötseln att vara beroende av möjligheten till betesdrift, risk för kvävetransporter, löpande bedömningar av behov av hävdvila, slåtter, markstörning m.m. Förvaltningen av naturreservatet måste därför ske i nära samarbete med berörda markägare/djurhållare. Skötsel och indelning ska kunna förändras med hänsyn till i första hand bevarandevärda arters populationsutveckling. Avsikten är även att det ska vara tillåtet för förvaltaren att låta åtgärderna ambulera mellan olika delar av naturreservatet. För att kunna hantera den framtida skötseln på ett rationellt sätt föreslås indelning i fyra skötselområden med tillhörande delområden. Det bör noteras att skötselområdenas avgränsningar ofta är diffusa och att avgränsningarna därför kan överlappa varandra. En sammanställning och prioritering av skötselplanens åtgärder finns i tabell 4. Skötselområdena är: 1. Extensiv betesmark - på öppen artrik gräsmark 2. Betesmark - på trivial restaureringsmark 3. Betesmark - på f.d. hygge 4. Betesmark - på f.d. åkermarker 17

259 Skötselplan Diarienummer Sida 18(62) 5. Trädklädd betesmark 6. Strandbetat småvatten 3.2 Utgångspunkter för bevarandemål Uppföljningsbara bevarandemål fungerar som indikatorer i uppföljningsarbetet. Uppföljningen görs bland annat för att utvärdera skötseln i naturreservatet. I naturreservatet Nolgården Näs är det överskuggande målet att säkerställa att fjädergräs och drakblomma bevaras och successivt sprider sig till tidigare kända lokaler och nya platser. Skötselförslagen har tagits fram i samråd med bl.a. Västergötlands Botaniska förening som har följt utvecklingen i området under många år. En utgångspunkt för skötselförslagen är att det inte är groningen av drakblomma eller fjädergräs som är huvudproblemet utan istället överlevnaden av de späda groddplantorna. 3.3 Skötselområden med mål och åtgärder Skötselområde 1 Extensiv betesmark på öppen artrik gräsmark Delområde Areal (ha) 1.1 0, , , , , , , , , , , , , ,78 Naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) Öppen hagmark 7,06 7,06 Natura 2000-naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) 6210 Kalkgräsmarker 7,06 7,06 Beskrivning Delområde 1.1 Öppna och mycket artrika åsar med stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Hävden som under en längre period uteblev, återupptogs i form av slåtter för ca 12 år sedan. Drakblomma har successivt minskat från 326 plantor 1998, (Sundh 1998) till 23 plantor 2007 (Sundh 2007). Vid senare års räkningar av praktbrunört har det dessvärre inte sett några drakblommor 18

260 Skötselplan Diarienummer Sida 19(62) alls. Smalbladig lungört har dock börjat söka sig ut i åkermarksmiljön vilket visar att den trivs ypperligt. Den återfanns med flera tusen exemplar år På åsarna växer även backglim, backklöver, backskafting, blodnäva, brudbröd, darrgräs, flentimotej, fältmalört, fältvädd, färgmåra, getrams, krissla, praktbrunört, solvända, trollsmultron. Backsmörblomma, bockrot, gullviva, jordtistel, kattfot, klasefibbla, lundtrav, lundstarr, prästkrage, slåtterfibbla, stor blåklocka och väddklint förekommer också. Av ohävds- och trivialarter återfinns liljekonvalj, vitmåra, hundkex och hundäxing. Fram tills 2011, då bete återinfördes, har endast slåtter utförts som skötselåtgärd. Betesdjuren släpps på tidigast 15 juli. Skötselområdet sambetas med extensiva vallar som ligger utanför naturreservatet. Sambetet utgör i sig en viss risk för ökad trivialisering. Men det återupptagna betet de senaste åren ser mycket lovande ut, med t.ex. gott om markblottor. Fortsatt markstörning några år följt av betesvila kan förhoppningsvis vända den negativa trenden för drakblomma. Men allra helst ska inte sambete ske med vallar. Delområde 1.2 Åkerholme med stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Hävden består idag av slåtter utan efterbete. Floran är artrik och representativ för den stäppartade torrängen på Falbygden. Drakblomma har successivt minskat från 20 plantor 1998, (Sundh 1998) till 2 plantor 2007 (Sundh 2007). Vid senare års besök har man dessvärre inte sett några drakblommor alls. Smalbladig lungört förekom med 36 exemplar år Av viktiga indikatorarter för stäppartad torräng återfinns backglim, backklöver, backruta, backskafting, blodnäva, brudbröd, darrgräs, flentimotej, fältmalört, fältvädd, färgmåra, getrams, krissla, praktbrunört, solvända, trollsmultron och ängshavre. Av övriga torrängsarter noterades backsippa, bockrot, getväppling, gullviva, lundstarr, prästkrage, rödklint, rödkämpar, stor blåklocka och väddklint. Även sexfläckig bastardsvärmare finns här, senast sedd På sydvästsidan av holmen finns en håla som använts som stentipp och deponi för hö. Taggtråd ligger här också. Delområde 1.3 Delområdet utgörs av den längsta enskilda åssträckan inom naturreservatet. Den är också den mest kända eftersom det är här man tittar på fjädergräs. Idag har hela området stängslats in för att möjliggöra bete och efterbete, dessutom är den forna gränsen mellan Näs och Vartofta- Åsaka socknar, som gått på åsens krön, och som de senaste decennierna skötts på olika sätt, borttagen så tillvida att allt numera ingår i samma fålla. Syftet är vällovligt eftersom den sentida ohävd som varit på Åsaka-sidan, på sikt ger en utarmning av biologisk mångfald, även om denna del också hyst fantastiska bestånd av drakblomma. Precis söder om skötselområde 1.3 ligger Via amabilis den mest klassiska av stigarna in till växtplatsen för fjädergräset. Floran är utmed stenmuren och ute på den skarpa landtungan är artrik där alla torrängsarter utom drakblomma noterats. Vegetationstypen i södra delen av skötselområde 1.3 är stäppartad torräng av Dracocephalumtyp numera med dragning åt trivialvarianten eftersom mycket hundäxing har etablerat sig utmed stenmuren. Hävden har tidigare utgjorts av slåtter, vissa år dock utan efterbete. För den som vill se månlåsbräken brukar det löna sig att leta på den landtunga som finns här (2003 sågs 50 exemplar här, 2012 endast 3 exemplar). Tidigare uppgifter vittnar även om att den hotade arten vanlig sandviol funnits på den torra landtungan. Till den här delen hör även en slänt med ett antal getapelbuskar, samt fina bestånd av slåtterfibbla och brudsporre. Slutligen bör nämnas att man det är här man har störst chans att se mjukdån i störd mark mellan åsen och åkern. 19

261 Skötselplan Diarienummer Sida 20(62) Via amabilis klassisk stig för botanister. Foto: Sundh Miljö Åkerremsan O om Via amabilis (sedd från N mot S). Foto: Sundh Miljö 2012 Längre norrut kommer man in på den berömda fjädergräsåsen där vegetationstypen är stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Hävden har under senare decennier dominerats av slåtter men vissa partier har även efterbetats med nöt. Åsaka-sidan av åsen har däremot varit ohävdad länge. Antalet torrängsarter är mycket högt, smalbladig lungört och drakblomma har relativt stabila och livskraftiga populationer här. Fjädergräset har dock minskat successivt på grund av för hård mellanartskonkurrens. Förr kunde man se gräsets vippor från den gamla parkeringen vid Via amabilis, något som inte är möjligt idag. Det man då oftast möttes av var en blomning av fjädergräset enligt nedanstående bild, en målbild som är rimlig att ha vid framtida förvaltning av naturreservatet. Beträffande mellanartskonkurrensen så ger följande beskrivning en indikation på hur det stod till vid växtplatsen för fjädergräs för drygt 50 år sedan. I Svensk Botanisk Tidskrift 1966 beskrev Lennart Fridén fjädergräsets belägenhet på följande sätt; År 1959 gjordes en arealuppskattning. Fjädergräset täckte helt en yta på 12 m 2, förekom rikligt inom 40 m 2, därutöver några vindspridda individer. Trenne tuvor på åsen i norr Notera att populationen av fjädergräs på fotot nedan minskat medan beståndet på norra, efterbetade åsen har ökat från trenne tuvor. 20

262 Skötselplan Diarienummer Sida 21(62) Fjädergräset står klädd i skrud. Nolgården, Näs Sundh Miljö. När det gäller drakblomma så är utvecklingen av antalet drakblomma oavsett hävdregim följande: Tabell 3. Antal plantor av drakblomma inom 1.3. År Antal plantor Källa Torrängsinventering (Anders Bertilsson) Torrängsinventering (Lennart Sundh) Torrängsinventering (Lennart Sundh) Torrängsinventering (Lennart Sundh) Hösträkning (Lennart Sundh) Artlistan över indikatorarter för stäppartad torräng är mycket lång; backglim, backklöver, backruta, backskafting, blodnäva, brudbröd, darrgräs, flentimotej, fältmalört, fältvädd, färgmåra, getrams, krissla, praktbrunört, solvända, trollsmultron och ängshavre. Även backsippa, backsmultron, backsmörblomma, bockrot, brudsporre, getväppling, gullviva, jordtistel, kattfot, klasefibbla, lundtrav, lundstarr, prästkrage, rödklint, rödkämpar, stånds, vårfingerört, slåtterfibbla, stor blåklocka och väddklint förekommer. Till och med hårdbetesarten månlåsbräken fanns här förr. En del oönskade arter såsom liljekonvalj, hundäxing, rödklöver, ogräsmaskros och hundkex har successivt vandrat in på åsen varav hundkex och hundäxing förefaller ökande. 21

263 Skötselplan Diarienummer Sida 22(62) Delområde 1.4 Åsen som ibland kallas Kungsåsen är botaniskt är känd för att historiskt ha betats tidigt och permanent. Hävden har dock successivt ändrats till att betas mer extensivt och sent. Vegetationstypen kan betecknas som stäppartad torräng betesvarianten. Trots ändrad betesregim återfinns karaktärsdragen på dessa åsar i form av annan florasammansättning eller annan floradominans. Här förekommer t.ex. ingen drakblomma men däremot toppjungfrulin, fältmalört och sandviol som är typiska betesmarksarter. Andra starkt betesgynnade arter som backsippa, darrgräs, getväppling, sommarfibbla och ängshavre förekommer rikligt medan kväveindikatorer och ohävdsarter förekommer mera sparsamt. Den förändrade hävd med sent betespåsläpp som införts successivt har gynnat bl.a. smalbladig lungört som upptäcktes 2003 och som ökat till 16 exemplar Även brudsporre verkar gynnad, 2012 sågs 12 exemplar hittades följande indikatorarter för stäppartad torräng. Backglim, backklöver, backskafting, brudbröd, darrgräs, fältvädd, färgmåra, krissla, praktbrunört, solvända och trollsmultron. Av övriga torrängsarter sågs backsmultron, bockrot, buskviol, gråfibbla, harmynta, klasefibbla, lundtrav, prästkrage, rödkämpar, stor blåklocka, vårfingerört och väddklint. Vitmåra, hundäxing och hundkex förekommer av ohävds- och trivialarterna. Toppjungfrulin har tidigare funnits i områdets centrala delar och bedömts som försvunnen, (Sundh 2007). En rapport av toppjungfrulin finns dock inrapporterad på Artportalen 2008 vilket är positivt. Delområde 1.5 Området är en åkerholme med stäppartad torräng som skötts genom bete med nöt. I den östra delen, som är avgränsad av en stenmur, har tidigare en ohävdad slänt hyst drakblomma som dock försvunnit på grund av den alltför långvariga ohävden. Smalbladig lungört förekom med 14 exemplar Den betade delen är fortfarande rik på torrängsarter som backklöver, blodnäva, brudbröd, darrgräs, fältmalört, fältvädd, färgmåra, getrams, krissla, praktbrunört, solvända, trollsmultron, vildlin och ängshavre. Av övriga torrängsarter förekommer t.ex. backsippa, backsmultron, bockrot, buskviol, getväppling, gråfibbla, gullviva, luddhavre, lundtrav, lundstarr, prästkrage, rosettjungfrulin, rödkämpar, sommarfibbla, stånds, tjärblomster, väddklint och åkervädd. Hundäxing märks särskilt av trivialarterna men även ogräsmaskros, hundkex, vitmåra och liljekonvalj förekommer. Det är positivt att bete gjorts möjligt på den ohävdade remsan och förhoppningsvis kommer drakblomman tillbaka. Delområde 1.6 Åkerholme som betas vid vall. Vegetationstypen är artrik och stäppartad av Dracocephalumtyp. Smalbladig lungört förekommer här, men märkligt nog inte drakblomma. Här gjordes fyndet av den rödlistade fjärilen svävfluglik dagsvärmare 1997, en av endast drygt 10 inrapporterade lokaler från Västergötland. Delområde 1.7 Ås som historiskt delvis skötts både genom traditionell slåtter med efterbete, dels som fålla för tidigt betespåsläpp. Idag ligger allt inom samma betesfålla. På den traditionellt hårt betade delen växer backtimjan, lundtrav, rödkämpar och även den rödlistade arten vanlig sandviol ses vissa år. Delområde 1.8 Ås som analogt med flertalet andra åsar betats från mitten av juli. Floran är artrik med några mindre bestånd av smalbladig lungört och tidigare även några plantor drakblomma som dock verkar ha försvunnit fanns här tre plantor drakblomma. Smalbladig lungört har ökat från 22

264 Skötselplan Diarienummer Sida 23(62) upptäckten 1998, 1 ex. till 12 plantor 2003 och 25 plantor Av övriga indikatorarter för stäppartad torräng återfinns backglim, backklöver, backskafting, blodnäva, darrgräs, fältvädd, färgmåra, getrams, krissla, praktbrunört, solvända, trollsmultron och ängshavre. Ytterligare torrängsarter är backsippa, backsmörblomma, bockrot, getväppling, gullviva, jordtistel, lundstarr, lundtrav, rödklint, rödkämpar och stor blåklocka, stånds och väddklint. Av ohävdsarter märks särskilt hundäxing och hundkex. Delområde 1.9 Den här åsen har under flera decennier betats efter ca den 15 juli. Vegetationstypen är stäppartad torräng av Dracocephalum-typ med dragning åt stäppartad torräng betesvarianten. Fjädergräset som växer här har klarat sig bra med enbart betesdrift ända sedan det upptäcktes på 1940-talet. Smalbladig lungört upptäcktes som ny för åsen Drakblomma sågs vid ett tillfälle 1998, men tycks inte längre finnas kvar här. De trenne tuvor fjädergräs som sågs 1965 har varierat i antal under åren, 2012 fanns 7 plantor. Åsen hyser rikligt med indikatorarter som t.ex. praktbrunört som räknats till ett par tusen vissa år. De betesgynnade arterna fältmalört och vildlin finns här också. Utöver dessa ses backsmultron, gullviva, harmynta, jordtistel, lundtrav, lundstarr, prästkrage, rödklint, småfingerört, stånds och vårfingerört. På krönet av åsen märks dessvärre en trivialisering i form av invandrande hundäxing och hundkex, en trolig effekt av sambetet med vallarna då korna genom sin gödsel tar med sig näring upp på åsarna. Stor blåklocka, hundäxing, luddhavre m.m. Från norra spetsen mot söder, Foto: Sundh Miljö Delområde 1.10 Området ligger i samma åker som delområde 1.9 och betas på likartat sätt (årligt bete efter vall). Vegetationstypen är stäppartad torräng av Dracocephalum-typ med dragning åt stäppartad torräng betesvarianten. Torrängsfloran liknar den på 1.9 men fjädergräs, drakblomma och numera också smalbladig lungört saknas. 23

265 Skötselplan Diarienummer Sida 24(62) Delområde 1.11 Åsar som ingår i utökningen av naturreservatet. Området betas årligen sedan 2012 av ett 20- tal nötkreatur vilket är bra för att hejda expansion av sly och oönskade gräs och örter. Inom delområdet finns partier med genuin stäppäng som ligger som i en mosaik med trivialare delar. Floran är i de bästa partierna artrik med arter som backsippa, backskafting, backtimjan, backsmultron, backruta, backstarr, blodnäva, blodrot, bockrot, buskviol, brudbröd, darrgräs, flentimotej, flockfibbla, fältvädd, gullviva, getrams, getväppling, gråfibbla, gul fetknopp, harmynta, jordtistel, jungfrulin, krissla, käringtand, liten blåklocka, mörkt kungsljus, småfingerört, rosettjungfrulin, rödklint, rödkämpar, stor blåklocka, spåtistel, solvända, svartkämpar, vildlin, vitmåra, åkervädd och ängshavre. Vid ängs- och betesmarksinventeringen 2002 sågs även praktbrunört, axveronika och trollsmultron. Av kvävegynnade arter och ohävdsarter märks daggkåpa, vägtistel, åkertistel, brännässla, skräppa, kvickrot, hundäxing, hundkex, hallon och timotej i partier. De mest triviala delarna är de som ligger låglänt norra delen från SSV mot NNO. Foto: Sundh Miljö I träd- och buskskiktet märks en del en, björk, oxbär, getapel, fågelbär, ask, oxel och druvfläder. Vissa delar har varit mer igenväxta med buskar än andra. Delområde 1.12 Åsen utgör den sydligaste delen av utökningen av etapp 3 och är till skillnad från åsarna i det tidigare reservatet påverkad av kväve. Den historiska hävden skiljer sig också från det äldre reservatet genom att åsen på Kvättak 3:4 betats hårdare och tidigare, vilket gör att arter som 24

266 Skötselplan Diarienummer Sida 25(62) t.ex. smalbladig lungört, drakblomma, fjädergräs, backruta, praktbrunört och backklöver saknas på denna ås. Delområdets kärlväxtflora utgörs av en blandning av torrängsarter och kväveindikatorer. Av torrängsarter märks svartkämpar, rödkämpar, färgmåra vitmåra, vildlin, fältarv, backsmultron, backsmörblomma, darrgräs, lundstarr, knippfryle, jordtistel, åkervädd, fältvädd, brudbröd, käringtand, getväppling, gråfibbla, stor blåklocka, gullviva, backglim, sammetsdaggkåpa, harmynta, rosettjungfrulin, hirsstarr, bockrot, lundtrav, ängshavre, tjärblomster, fårsvingel, prästkrage, stånds, väddklint och rödklint. Av ohävds- och kväveindikatorer förekommer akleja, teveronika, tuvtåtel, åkertistel, humleblomster, kummin, rödklöver, tusensköna, hundkex, gulvial och vägtistel. Buskskiktet av getapel och nyponros är glest. Fjärilsfaunan är rik med bl.a. den rödlistade arten mindre blåvinge, kamgräsfjäril och puktörneblåvinge. Vid besöken i maj och juni 2016 sågs även ett stort antal småfjärilar flyga. Delområde 1.13 Område som ingår i samma betesfålla som 1.12 och har en liknande artuppsättning som delområde Arter som tillkommer är t.ex. gul fetknopp, buskviol och sommargyllen. Här finns även mycket gott om ogräsmaskrosor. Denna del av åsen har ett glest trädskikt av tall, oxel, sötkörsbär samt enbuskar och sly av ask och sötkörsbär. I kanten av åsen finns en äldre husbehovstäkt. Den öppna minerogena marken i anslutning till täkten gynnar konkurrenssvaga örter och insekter och är viktig att bevara för dessa arter. Delområde 1.14 Åsen är den nordligaste i naturreservatet. Den betas hårt och årligen av nötkreatur och har en rik torrängsflora men också en tydlig påverkan av kväve. Arter som växer här är t.ex. lundstarr, knippfryle, darrgräs, flentimotej, ängshavre, gråfibbla, getväppling, harmynta, sammetsdaggkåpa, bockrot, gullviva, backsippa, buskviol, spåtistel, jordtistel, rödklint, väddklint, prästkrage, rödkämpar, småfingerört, sommarfibbla, brudbröd, vildlin och rött oxbär. Den östvända åsfoten kantas av en stenmur mot åkern. Bete sker ända ner till stenmuren vilket är bra, inte minst med tanke på att det här finns en bård av hundkex. Utöver hundkex märks nejlikrot, kummin, teveronika, vägtistel, tusensköna, ängssvingel, ängshaverrot och ogräsmaskros av de mer oönskade arterna. Trädskiktet på åsen utgörs av enstaka tall, oxel och enbuskar. Bl.a. finns här en magnifik solitäroxel. Stubbar av enbuskar finns kvar efter en tidigare röjning. Bevarandemål: Delområde 1.1 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,69 ha. Beståndet av drakblomma ökar till 50 plantor inom 10 år. På sikt förekommer fjädergräs i området. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backklöver, brudbröd, praktbrunört, fältvädd och färgmåra ska inte minska. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. 25

267 Skötselplan Diarienummer Sida 26(62) Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.2 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,12 ha. Beståndet av drakblomma ökar till 10 plantor inom 10 år. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backklöver, brudbröd, praktbrunört, fältvädd och trollsmultron ska inte minska. Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Markstörning i form av bete eller mosskrattning och bränning ska genomföras. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.3 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,95 ha. Beståndet av fjädergräs ökar till ca livskraftiga plantor inom 10 år. Beståndet av drakblomma ökar till ca 400 blommande plantor inom 10 år. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backklöver, backruta, praktbrunört, fältvädd och färgmåra ska inte minska. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. De år området betas ska hela skötselområdet vara välhävdat vid vegetationsperiodens slut. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.4 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 1,0 ha. Beståndet av toppjungfrulin ska gynnsamma år vara minst 20 inom 5 år. Beståndet av sandviol ska gynnsamma år vara minst 30 inom 5 år. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backklöver, sommarfibbla, sandmaskrosor, praktbrunört, fältvädd och färgmåra ska inte minska. Månlåsbräken etablerar sig eller sås in. Ängsgentiana sås in. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. 26

268 Skötselplan Diarienummer Sida 27(62) Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.5 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,23 ha. Beståndet av drakblomma ökar till 5 plantor inom 10 år. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. blodnäva, darrgräs, fältmalört, färgmåra, praktbrunört, solvända, sommarfibbla och trollsmultron ska inte minska. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.6 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,07 ha. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. blodnäva, darrgräs, fältmalört, färgmåra, praktbrunört, solvända och trollsmultron ska inte minska. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Åkerholmen ska vara fri från buskar och träd. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Delområde 1.7 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,30 ha. Beståndet av sandviol, backtimjan och sandmaskrosor m.fl. bevaras och ökar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma Delområde 1.8 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,10 ha. 27

269 Skötselplan Diarienummer Sida 28(62) Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. blodnäva, darrgräs, fältmalört, färgmåra, praktbrunört och trollsmultron ska inte minska. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Åkerholmen ska vara fri från buskar och träd. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Delområde 1.9 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,44 ha. Beståndet av fjädergräs ökar till 50 plantor inom 10 år. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backklöver, praktbrunört, trollsmultron, fältvädd, färgmåra och ängsvide ska inte minska. Drakblomma förekommer med minst 5 plantor om 5 år. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.10 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,18 ha. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backsmultron, gullviva, harmynta och fältvädd ska inte minska. Drakblomma förekommer med minst 5 plantor om 5 år. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vissa år ska dock området få vara helt ohävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Stenskvätta ska även fortsättningsvis häcka i jordkällaren. Delområde 1.11 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 1,59 ha. Bestånden av arter från den stäppartade torrängen ökar. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backsmultron, backruta, backstarr, blodnäva, darrgräs, flentimotej, fältvädd, gul fetknopp, harmynta, jordtistel, jungfrulin, rosettjungfrulin och småfingerört ökar sin utbredning. Flera arter från den stäppartade torrängen etablerar sig eller sås in. Drakblomma förekommer med minst 5 plantor om 10 år. Plantorna etableras i taggiga gardet. 28

270 Skötselplan Diarienummer Sida 29(62) Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Druvfläder ska inte längre förekomma inom 10 år. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Fornlämningen ska hållas fri från igenväxningsvegetation. Delområde 1.12 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,44 ha. Bestånden av arter från den stäppartade torrängen ökar. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backsmultron, darrgräs, flentimotej, fältvädd, harmynta, jordtistel, rosettjungfrulin och småfingerört ökar sin utbredning. Flera arter från den stäppartade torrängen etablerar sig eller sås in. Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.13 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,17 ha. Bestånden av arter från den stäppartade torrängen ökar. Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backsmultron, darrgräs, flentimotej, fältvädd, gul fetknopp, harmynta, jordtistel, rosettjungfrulin och småfingerört ökar sin utbredning. Flera arter från den stäppartade torrängen etablerar sig eller sås in. Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 1.14 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ betesvarianten. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska vara minst 0,78 ha. Bestånden av arter från den stäppartade torrängen ökar. 29

271 Skötselplan Diarienummer Sida 30(62) Förekomsten av typiska kärlväxter som t.ex. backsmultron, darrgräs, flentimotej, fältvädd, harmynta, jordtistel, spåtistel, rosettjungfrulin, sommarfibbla och småfingerört ökar sin utbredning. Flera arter från den stäppartade torrängen etablerar sig eller sås in. Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Buskar typiska för vegetationstypen får förekomma. Betesdriften ska starta tidigt på säsongen. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Grov oxel och rött oxbär ska vara en del av åsens karaktär. Engångsåtgärder: Delområde 1.1 Insådd av fjädergräs när fröproduktionen inom andra delar av naturreservatet så tillåter. Delområde 1.2 Taggtråden i stentippen tas bort. Slänterna i den tidigare husbehovstäkten föryngras med hjälp av traktorgrävare till slänter med blottad minerogen jord. Åtgärden upprepas efter ca 10 år. De tre askarna tas bort men spara vildapel och getapel. Skötselområdet lämnas i hävdvila (utan bete eller slåtter) med början 2015 och förslagsvis under 4 år. Uppsättning av stängsel mot omgivande åkermark. Delområde 1.3 Skötselområdet lämnas i hävdvila (utan bete eller slåtter) med början Åtgärden utvärderas årligen med avseende på om skötselområdet ska hävdas eller inte nästkommande säsong. Insådd av fjädergräs kan ske i lämpliga sydslänter under första eller andra året av hävdvilan. Stängsel innebär en ökad valfrihet i skötseln av fjädergräset. Inhägnaden innebär att det bete som startar tidigast 15 juli även kan styras innanför eller utanför fjädergräshägnaden, under de år som övriga delar av skötselområdet ska betas. I anslutning till växtplatsen för fjädergräs testas också att jordvända ca 20 m 2 med hjälp av handredskap och/eller enklare motordrivna redskap (exempelvis jordfräs). (20 m 2 utgör ca 1,5 % av den sydvända slänten på den här åsen). Även denna försöksyta bör få en separat inhägnad för att kunna styra betet. Syfte med ingreppet är att minska konkurrensen från arter som tränger ut fjädergräset. Anvisningar för markbearbetning ska förklaras i fält med berörd personal, vid det aktuella tillfället. Där befintliga plantor växer grävs inte med mer än en handspade. Grävningen bör ske på våren för att sedan manuellt så ut årets skörd av fröer i den blottade jorden. Synliga tuvor och torvor med lundstarr och andra särskilt konkurrensstarka arter tas bort manuellt med handspade och kratta. Grävdjup ca 30 cm. 30

272 Skötselplan Diarienummer Sida 31(62) Delområde 1.4 Ändring av stängseldragning i samband med anläggning av parkeringsplats. (Anläggande av parkeringsplats måste samordnas med ev. miljöstöd för betesmarken så att dessa villkor uppfylls.) Delområde 1.5 Bränning av den tidigare ohävdade slänten. Röjning av rosor och enbuskar. Delområde 1.6 Insådd av drakblomma under första eller andra året av hävdvila. Uppsättning av stängsel mot omgivande åkermark. Delområde 1.7 Röjning av asksly. Insådd av fjädergräs när fröproduktionen inom andra delar av naturreservatet så tillåter. Skötselområdet avgränsas i nord-sydlig riktning, på åsens krön, av ett stängsel som återuppförs. Detta medger att den östra och västra delen av skötselområdet kan få något olika betesregimer. Stängslet mot åkern i väster öppnas, alt. tas bort så att sambete med åkern och delområde 1.6 kan ske. Delområde 1.8 Röjning av asksly. Insådd av fjädergräs när fröproduktionen inom andra delar av naturreservatet så tillåter. Delområde 1.9 I anslutning till växtplatsen för fjädergräs testas att jordvända ca 10 m 2 med hjälp av traktorgrävare. Grävanvisningar ska förklaras i fält vid det aktuella tillfället. Där befintliga plantor växer grävs inte med mer än en handspade. Syfte är att minska konkurrensen från arter som tränger ut fjädergräset. Grävningen bör ske på våren för att sedan manuellt plantera ut fröerna i den blottade jorden. Synliga torvor med lundstarr och andra konkurrensstarka arter tas bort manuellt med kratta. Grävdjup ca 30 cm. Insådd av drakblomma. Delområde 1.10 Insådd av drakblomma. Delområde 1.11 Ihopsamling av ris för att underlätta betesdriften. Slänterna i de två tidigare husbehovstäkterna föryngras med hjälp av traktorgrävare till slänter med blottad minerogen jord. (Åtgärden måste samordnas med ev. miljöstöd för betesmarken så att dessa villkor uppfylls.) Åtgärden med att blottlägga minerogen jord upprepas efter ca 10 år. Drakblomma sås in i taggiga gardet. Delområde 1.12 Ev. spridning av frön för fjädergräs, drakblomma och ev. andra arter som tillhör naturtypen. Delområde 1.13 Slänterna i den tidigare husbehovstäkten föryngras genom mekanisk bearbetning (med hjälp av traktorgrävare eller liknande). Åtgärden upprepas efter ca år. Ev. spridning av frön för fjädergräs, drakblomma och ev. andra arter som tillhör naturtypen. 31

273 Skötselplan Diarienummer Sida 32(62) Delområde 1.14 Ev. spridning av frön för fjädergräs, drakblomma och ev. andra arter som tillhör naturtypen. Underhållsåtgärder: Delområde 1.1 Bete med nöt från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta datum införs hävdvila i 1, 2, 3 eller 4 år. Drakblomma eftersöks och räknas varje år första veckan i juli. Fortsatt sådd av frön av fjädergräs. Sambete med åker och vall undviks. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Den del av åkern som domineras av hundäxing och nu finns inhägnad längst norrut, ingår inte i naturreservatet, men bör slås 2 ggr per år innan betesdjuren får tillgång till den. Risk föreligger annars för successiv trivialisering av vegetationen på torrängarna. Delområde bränns området på våren, i mars-april. Samma år införs hävdvila i 4 år. Åtgärden utvärderas dock årligen med avseende på om skötselområdet ska hävdas eller inte nästkommande säsong. Drakblomma eftersöks och räknas varje år utförs slåtter omkring den sista veckan i juli. Drakblomma eftersöks innan, märks ut och sparas vid slåttern. Höet torkas på plats. Borttagning av hö och därefter en ganska hårdför artificiell markstörning genom krattning och hackning i marksvålen. Även bränning kan tillämpas för att hålla undan mossa som breder ut sig. I framtiden sås frön av fjädergräs ut. Delområde 1.3 Den viktigaste återkommande skötselåtgärden i den del av skötselområdet där fjädergräset finns är en årlig, kraftig vårfagning (i mars-april). Även höstfagning kan prövas vissa år. Fjädergräsplantorna ska markeras ut innan åtgärden genomförs. Lösa växtdelar och löv tas bort, gärna så kraftfullt att delar av jorden blottläggs. En annan viktig underhållsåtgärd är att vid behov komplettera fagningen med kraftigare markstörning genom ytlig luckring och grävning i anslutning till plantorna eller inom området i övrigt. Vissa år ska området få vara helt ohävdat med hävdvila i upp till 3-4-år, och därefter hävdas igen under 1-2 år. Skötselområdets hävdvila (utan bete eller slåtter) med början som engångsåtgärd 2015, och efterföljt av efterbete, tillämpas även fortsättningsvis. Åtgärden utvärderas dock årligen med avseende på om skötselområdet ska hävdas genom efterbete nästkommande säsong eller om kompletterande slåtter ska genomföras på ytor som riskerar att trivialiseras. Skötselområdet betas tidigast från 15 juli under de år det ska betas. Getapelbeståndet som finns här bevaras men hålls också under uppsikt så att det inte helt tar överhanden. Möjligen kommer djuren att reglera detta med automatik. Söder om skötselområdet ligger stigen längs stenmuren i den del som kallas Via amabilis. Detta område ingår inte i naturreservatet, men det är viktigt att området slås, gärna 2 gånger per år, innan betsdjuren får tillgång till det. Risk föreligger annars för succesiv trivialisering av torrängarna. Området längs Via amabilis bör även gå att stängsla av från naturreservatet (skötselområde 1.3). 32

274 Skötselplan Diarienummer Sida 33(62) Skötseln av den nya fjädergräsfållan, resp. försöksytan för markbearbetning, utvärderas årligen vad gäller betesdriften. Slåtter kan också tillämpas framför allt på mellandelen, men det kan också alternera mellan den nordligaste delen och mellandelen. Slåtter får dock inte ske på den slänt som hyser bestånd av fjädergräs. Här får enbart manuella åtgärder, t.ex. markstörning genom krattning/fagning och spadgrävning i kombination med efterbete, genomföras under överskådlig tid. I dagsläget bedöms den nordligaste delen av delområdet, d.v.s. där fjädergräset växer, vara i störst behov av markstörning. Sambete med åker och vall undviks. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Småbuskar av getapel i södra delen av 1.3. Foto: Sundh Miljö Delområde 1.4 Bete med nöt från vår (normalt från ca. 15 maj) fram till hösten. Betestrycket ska vara högst i början på säsongen för att senare minska successivt. Sambete med 1.5, 2.1 samt 3.1 är möjligt. Sambete med 4.1 och 4.2 bör undvikas under de första åren tills dessa delområden har utarmats på en del näring via skörd av gröda. Efterbete tillsammans med 4.1, 4.2 och 1.5 får dock ske sent på säsongen då två höskördar tagits på 4.1 och 4.2. Röjning av enbuskar om ca 5 år. Röjning av ev. inväxande lövsly. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Delområde 1.5 Bete med nöt från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta datum. Efter 3-4 år införs på försök hävdvila 1, 2 eller 3 år. Bränning kan tilllämpas i slänten som varit ohävdad länge. Drakblomma eftersöks och räknas varje år. Sambete med 1.4, 2.1 samt 3.1 är möjligt. Sambete med 4.1 och 4.2 bör undvikas under de första åren tills dessa delområden har utarmats på en del näring via skörd av gröda. Efterbete tillsammans med 4.1, 4.2 får dock ske sent på säsongen då två höskördar tagits på 4.1 och 4.2. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. 33

275 Skötselplan Diarienummer Sida 34(62) Delområde 1.6 Bete från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta 15 juli. Efter 3-4 år införs på försök hävdvila 1 år. Slåtter bör genomföras runt 15 juli de år som inte betesdjuren kommer att gå där. Även kompletteringsslåtter kan behövas om betestrycket blir för lågt. Åkerholmen får sambetas med vallen. Delområde 1.7 Bete med nöt från vår till höst av den östra delen (betesfållan). Betestrycket ska vara högst i början på säsongen för att senare minska successivt. Insådd av ängsgentiana. Sambete med åker och vall undviks av den östra delen. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Den västra delen av åsen sambetas med angränsande vall de år som denna betas. Röjning av askar och annan ev. inväxande lövsly. Underhållsröjning av enbuskar och rosor. Beståndet förnyas med små uppväxande enbuskar. Delområde 1.8 Bete med nöt från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta datum. Sambete med åker och vall undviks. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Drakblomma sås in och eftersöks och räknas därefter varje år. Underhållsröjning av enbuskar och rosor. Kompletterande slåtter av i första hand invasiver som hundäxing. Vid behov återupprepning av engångsåtgärderna. Delområde 1.9 Bete med nöt från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta datum. Sambete med åker och vall undviks. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Drakblomma sås in och eftersöks och räknas därefter varje år. Underhållsröjning av enbuskar och rosor. Vid behov återupprepning av engångsåtgärderna. Delområde 1.10 Bete med nöt från ca den 15 juli fram till hösten. Betestrycket ska vara så hårt att merparten av vegetationen är bortbetad och att markblottor åstadkommits. Inget betespåsläpp före detta datum. Slåtter kan tillämpas om beteshävden blir svag. Drakblomma sås in och eftersöks och räknas därefter varje år. Delområde 1.11 Under flera år framöver föreslås att området betas tidigt och långvarigt med nöt. Sambete med åker och vall undviks i möjligaste mån. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Under den här tiden röjs också all uppväxande lövsly såsom alm, ask, björk etc. Buskar såsom oxbär, getapel, hagtorn sparas. Ev. etablering av vedväxter på fornlämningen tas bort. Befintligt trädskikt lämnas under närmaste åren som savdragare och framtida dödved-bank. Stenmuren som löper genom området hålls fri från igenväxningsvegetation. 34

276 Skötselplan Diarienummer Sida 35(62) 1.11 norra delen. Foto: Sundh Miljö 2012 Delområde 1.12 Bete med nöt från vår (normalt från ca 15 maj) fram till hösten. Betestrycket ska vara högst i början på säsongen för att senare minska successivt. Sambete med 1.13, 2.5, 4.5, 5.1 m.fl. delområden är möjligt. Röjning av ev. inväxande lövsly. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Delområde 1.13 Bete med nöt från vår (normalt från ca 15 maj) fram till hösten. Betestrycket ska vara högst i början på säsongen för att senare minska successivt. Sambete med 1.12, 2.5, 4.5, 5.1 m.fl. delområden är möjligt. Röjning av sly av ask och sötkörsbär. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Delområde 1.14 Bete med nöt från vår (normalt från ca 15 maj) fram till hösten. Betestrycket ska vara högst i början på säsongen för att senare minska successivt. Betestrycket får inte minska jämfört med dagens förhållanden. Sambete med delområde 2.6, 5.5 och 6.1 är möjligt. Röjning av ev. inväxande lövsly. OBS, spara rött oxbär och solitäroxeln. Slåtter och/eller rotdragning av hundkex och andra ohävdsarter på åsen och åsens sidor görs regelbundet. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. 35

277 Skötselplan Diarienummer Sida 36(62) Skötselområde 2 Betesmark på trivial restaureringsmark Delområde Areal (ha) 2.1 0, , , , , ,32 Naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) Öppen hagmark 7,09 7,09 Natura 2000-naturtyp Areal år 2016 Målareal (ha) (ha) 6210 Kalkgräsmarker 0,69 1, Fuktängar (med blåtåtel och starr) 0 0,40 Delområde 2.1 Gräsrik f.d. åkermark som betats med nöt under längre tid. Här förekommer åkervädd, röllika, gulmåra, hundäxing, ängsgröe, ängssvingel m.m. Längst norrut ligger en låglänt, gräsdominerad åsbildning med långt gången trivialisering. Åsen som är omgiven av näringsrik betesmark har betats under längre tid. Finaste partiet är en låg, betad åsbildning med en stentipp utmed västra gränsen. På åsen finns ett fåtal enbuskar och lite krusbär. Överlag är åsen trivial eventuellt på grund av tidigare konstgödsling. Trots detta finns inslag av rikare stäppängsflora: backtimjan, brudbröd, gråfibbla, gul fetknopp, gulmåra, lundtrav, rödkämpar, väddklint, rödklint och vildlin. Hundäxing förekommer av kvävearterna. Delområde 2.2 Gräsdominerade triviala betesmarker som på häradskartan från slutet av 1800-talet ingick i de betade hedarna. Senare har dessa uppodlats och kanske även konstgödslats. Området betas sedan 2012 efter att ha varit obetat i flera år. Delområde 2.3 En nyligen gallrad torrängsslänt mellan åker och barrskogsplantering. Flera torrängsarter påträffas här liksom en del skogsarter och ohävdsarter. Av intressantare inslag märks blodnäva, blodrot, brudbröd, buskviol, fårsvingel, fältvädd, jordtistel, getväppling, gullviva, gullris, gulmåra, gökärt, prästkrage, revfibbla, rödklint, smörblomma, sammetsdaggkåpa, slankstarr, solvända, svartkämpar, vitmåra, väddklint och ängshavre. Till de mer oönskade inslagen hör brunört, nejlikrot, ängssyra, ärenpris, rödklöver, hundäxing, vägtistel, ängsgröe, ängssvingel, tuvtåtel, humleblomster och tusensköna. Det återstående busk- och trädskiktet utgörs av en, fågelbär, druvfläder och sly av asp. Området betas sedan 2012 efter att ha varit obetat i flera år. Delområde 2.4. Långsträckt, kvävepåverkad och öppen ås som längst i norr har en fornlämning i form av en stensättning. Stensättningen är högliknande rund, 10 meter i diameter och 0,75 meter hög. Nära den ligger även en liten stentipp. Torrängsarter förekommer men är i klar minoritet; röd- 36

278 Skötselplan Diarienummer Sida 37(62) klint, väddklint, rödkämpar, vildlin, harmynta, brudbröd, gråfibbla, smultron, åkervädd, gullviva, stor blåklocka, smultron, buskviol och småfingerört. Frekventa kvävearter är hundkex och hundäxing medan knölklocka, röllika, fältarv, fyrkantig johannesört, kanadensiskt gullris och snödroppar mest förekommer enstaka. Vedväxter som nyponros och björk förekommer med några exemplar. Området betas sedan 2012 efter att ha varit obetat i flera år. Delområde 2.4 sedd från SSO mot NNV. Foto: Sundh Miljö Delområde 2.5 Kulturbete som i den västra, fuktigaste delen utgörs av starrmader med flaskstarr, småstarr, blåsstarr, mannagräs, ängsbräsma, tuvtåtel, harstarr, vattenmåra, åkermynta och ärtstarr. Bottenskiktet domineras här av spjutmossa. I öster är marken friskare och med en tydlig påverkan av kväve. Stora block och stenar ligger spridda i markytan. Hundkex dominerar men här växer även daggkåpor, teveronika, luddhavre, smörblomma, kummin, fyrkantig johannesört, pipdån, revsmörblomma, häckvicker, älggräs, tusensköna, tuvtåtel, ängsgröe, ängssvingel och åkertistel. Enstaka mandelblom har räddat sig kvar i anslutning till stenblocken. Delområdet är till största delen helöppet men riskerar växa igen med sly vid försvagat betestryck. I det glesa träd- och buskskiktet i öster finns ett fåtal enbuskar, druvfläder och björkar. Delområdet ingick i de betade hedarna på häradskartan från slutet av 1800-talet. Delområde 2.6 Betesmark som till största delen utgörs av ett flackt område starkt påverkat av konstgödsling. Floran är trivial och utgörs av bl.a. hundkex, tusensköna, smörblomma, tuvtåtel, humleblomster, ängskavle och kråkvicker. I områdets centrala del ingår en låg åsbildning med en del kvarvarande torrängsflora som dock är undertryckt av kvävearterna. Här finns bl.a. backsippa, gråfibbla, bockrot, sammetsdaggkåpa, käringtand, rödkämpar, svartkämpar och väddklint. 37

279 Skötselplan Diarienummer Sida 38(62) Bevarandemål: Delområde 2.1 Artrik kalkgräsmark. Arealen av naturtypen Öppen hagmark och Natura 2000-naturtypen 6210 ska på sikt vara minst 0,76 ha. Förekomsten av torrängsväxter ska öka. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 2.2 Örtrika friskängar med artrik flora. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 0,78 ha. Förekomsten av naturliga gräsmarksväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 2.3 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Delområdet ska på sikt kunna klassificeras som Natura 2000-naturtypen 6210 och vara minst 0,11 ha. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 0,11 ha. Förekomsten av torrängsväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 2.4 Artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ. Delområdet ska på sikt kunna klassificeras som Natura 2000-naturtypen 6210 och vara minst 0,32 ha. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 0,32 ha. Förekomsten av torrängsväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Fornlämningen ska vara väl synlig. Delområde 2.5 Öppna starrängar och örtrika friskängar med artrik flora. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 3,80 ha. 38

280 Skötselplan Diarienummer Sida 39(62) Arealen av Natura 2000-naturtypen 6410 ska på sikt vara minst 0,40 ha. Förekomsten av naturliga gräsmarksväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerade delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. ängssvingel och tusensköna ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 2.6 Örtrika friskängar med artrik flora. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 1,32 ha. På åsbildningen ska förekomsten av naturliga gräsmarksväxter som t.ex. backsippa, gråfibbla och bockrot öka på bekostnad av gräsdominerade delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundkex, tusensköna och smörblomma ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Engångsåtgärder: Delområde 2.1 Stängsling på sträckor som ev. inte redan är stängslade. Delområde 2.2 Stängsling på sträckor som ev. inte redan är stängslade. Delområde 2.3 Området städas på ris från den senaste röjningen. Aspsly, hallon och druvfläder röjs bort. Ett stängsel/passage kan göras genom delområde 4.4 så att en större gemensam betesfålla erhålls för 1.11, 2.2, 2.3, 2.4 och 4.3. Delområde 2.4 Inga eller bränning. Ett stängsel/passage kan göras genom delområde 4.4 så att en större gemensam betesfålla erhålls för 1.11, 2.2, 2.3, 2.4 och 4.3. Delområde 2.5 Inga. Delområde 2.6 Inga. Underhållsåtgärder: Delområde 2.1 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med 1.4, 1.5 och 3.1 är möjligt. Sambete med 4.1 och 4.2 bör undvikas under de första åren tills dessa delområden har utarmats på en del näring via 39

281 Skötselplan Diarienummer Sida 40(62) skörd av gröda. Efterbete tillsammans med 4.1, 4.2 får dock ske sent på säsongen då två höskördar tagits på 4.1 och 4.2. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. För att påskynda etableringen av ängsväxter föreslås utläggning av hö från ängarna i det gamla naturreservatet. Delområde 2.2 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med 1.11, 2.3 och 2.4 är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. För att påskynda etableringen av ängsväxter föreslås utläggning av hö från ängarna i det gamla naturreservatet. Delområde 2.3 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med fållorna 1.11, 2.2, 2.4 och 4.3 är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Aspsly, hallon och druvfläder röjs årligen. För att påskynda etableringen av ängsväxter föreslås utläggning av hö från ängarna i det gamla naturreservatet. Delområde 2.4 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med fållorna 1.11, 2.2, 2.3 och 4.3 är möjligt. Bete kan och bör vid behov kompletteras med bränning och ev. slåtter för att snabba på utmagringen av marken. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Hallon och hundkex röjs årligen. För att påskynda etableringen av ängsväxter föreslås utläggning av hö från ängarna i det gamla naturreservatet. Delområde 2.5 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med 1.12, 1.13, 4.5 och 5.1 är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Röjning av ev. inväxande lövsly. Delområde 2.6 Bete med nöt från vår till höst. Sambete med med 1.14 och 6.1 är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Röjning av ev. inväxande lövsly. Skötselområde 3 Betesmark på f.d. hygge (restaureringsmark) Delområde Areal (ha) 3.1 1, , , , ,41 Naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) Hygge 6,46 0 Blandlövhage 0,25 0,25 Natura 2000-naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) 6210 Kalkgräsmarker 0 3,01 40

282 Skötselplan Diarienummer Sida 41(62) Delområde 3.1 Hygge (restaureringsmark) som sedan 2012 betats av nötkreatur för första gången på nästan 80 år. Syftet är att på sikt öka arealen stäppartad torräng men innan dess kommer området att genomgå ett antal förvandlingar. Redan detta första år har dock ett antal indikatorer för stäppartad torräng visat sig, precis som ett stort antal arter från skogsekosystemen och störd mark. De närmsta decennierna är en kraftig röjgödslingseffekt att vänta, gräsen kommer ta överhanden om inte området markstörs intensivt genom bete. Av den flora som börjat breda ut sig märks bl.a. backskafting som tycks ha klarat det långvariga uppehållet mycket bra. Gräset är redan vanligt i partier och kommer säkert att breda ut sig snabbt. Blandningen av arter är påtaglig; sibirisk björnloka, skogssallat, skogskovall, krusbär, ogräsmaskros, hundkex, hallon, skogsnäva, besksöta, dån, flädervänderot, druvfläder, rallarros, kråkvicker, gatkamomill, baldersbrå, trampört, kråkvicker och fyrkantig johannesört är arter som man hittar här. Till detta skall läggas fläckar med krissla, vitmåra, getrams, nässelklocka, gulmåra, gullviva, stor blåklocka och liten blåklocka som alla förekommer sparsamt. Ett exemplar av smalbladig lungört noterades i södra änden av granplanteringen 2007 och några fler exemplar Bärande träd som rönn, sötkörsbär och oxel har sparats i ganska stor omfattning vilket är bra och här finns även björk, asp, ask, alm, sälg samt buskarna en, druvfläder, nyponros, hartsros, oxbär och olvon. Asksly är också ett vanligt inslag och avslöjar vad som skulle hända om inte området hävdades. Riset som lämnats kvar efter avverkningen och de kvarvarande granstubbbarna förstärker hyggeskänslan. Slutligen ska det påpekas att det även ingår fuktiga marker med älggräs m.m. i delområdet. Dessa saknar förutsättningar att utvecklas till stäppartad torräng. Notera också att pågående åtgärder är kopplade till en restaureringsplan. Delområde 3.2 Ås som utgör förlängning av delområde 1.13 har varit planterad med gran och tall som nyligen har avverkats. Åsen svänger som ett U i norr och påminner där om en hästsko. Trots en lång period av ohävd, delvis förändrad markkemi, och påtaglig skugga, har flera torrängsarter etablerat sig eller kanske väckts till liv av det nya ljuset som kommit in. Av särskilt intressanta torrängsarter som växer här ska framhållas gullviva, lundstarr, liten blåklocka, backskafting, vitmåra, färgmåra, prästkrage, getrams, solvända, brudbröd, lundtrav, fårsvingel, vårfingerört, buskviol, ärenpris, käringtand, slankstarr, sandtrav, harmynta, getväppling och getapel. Av skogsarter förekommer smultron, gullris, ormbär, besksöta, träjon, hallon, skogssallat, druvfläder, stinknäva, trolldruva samt sly av rönn, sötkörsbär och asp. Ohävds- och kväveindikatorer är bl.a. ogräsmaskros, smörblomma, snärjmåra, ängsgröe, hundäxing, hundkex, teveronika, tuvtåtel, vägtistel och harkål. Akleja har etablerat sig och kan utgöra ett hot mot torrängsväxterna på längre sikt. Delområde 3.3 Till skillnad mot 3.2 är detta delområde mer låglänt men har på likartat sätt varit beskuggat och planterat med gran och tall. Trädskiktet är nästan helt avverkat i den södra delen, medan enstaka träd har lämnats i norr. Fältskiktet är som väntat trivialt med arter som tuvtåtel, flädervänderot, humleblomster, vattenmåra, revsmörblomma, hallon, älggräs, hundkex och enstaka grönvit nattviol. Små partier med frisk och torrare vegetation med bl.a. gullviva och backskafting förekommer. 41

283 Skötselplan Diarienummer Sida 42(62) Delområde 3.4 Delområdet motsvarar delområde 3.3 men ligger istället på den östra sidan om åsen. Marken utgör en zon mellan åsen och den kvarvarande skogen, delområde 5.3 och 5.5. En brukningsväg från norr till söder ingår också. Hyggesvegetation dominerar stort, bl.a. med en viss del helt täckt av druvfläder. Utöver druvfläder finns här ask och sälg. Kärlväxter som kan nämnas från detta triviala område är hundkex, hundäxing, åkertistel, ängsgröe, ogräsmaskros nejlikrot, vägtistel, vägtåg, ängsgröe, stormåra, flädervänderot, pipdån, ängskavle, stinknäva, röllika, ängsfräken, besksöta, olvon, snärjmåra, hallon och ängssvingel. Delområde 3.5 Delområdet är, i f.f.a. södra delen, ganska likt delområde 3.3 och 3.4, och utgörs av ett hygge med viss hyggesvegetation. Dungen i norr har ett trädskikt av främst björk, gran och rönn. Buskskiktet utgörs mest av sly av ask, asp och rönn. I fältskiktet växer en blandning av skogsarter och långlivade torrängsarter. Bevarandemål: Delområde 3.1 På lång sikt är målet att en artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ skall formas. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 1,80 ha. Arealen av Natura 2000-naturtypen 6210 ska inom en 30-årsperiod utgöra 75 % av delområdet Förekomsten av fläckarna av torrängsväxter med arter som brudbröd, krissla, vitmåra, getrams, gullviva, stor blåklocka och liten blåklocka ska öka. Insekter med höga krav på öppen minerogen jord ska ges möjlighet att etablera sig här. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundäxing, ogräsmaskros, hundkex, hallon, skogsnäva m.fl. ska vara låg och inte öka. Befintligt trädskikt bevaras de närmaste åren. Även buskar som hör hemma i vegetationstypen stäppartad torräng såsom oxbär, getapel, hagtorn bevaras. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Markstörning i form av bete, stubbrytning med flera maskinella åtgärder ska genomföras. Bränning får genomföras om behov uppstår. Delområde 3.2 På lång sikt är målet att en artrik stäppartad torräng av Dracocephalum-typ skall formas. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 1,51 ha. Arealen av Natura 2000-naturtypen 6210 ska inom en 30-årsperiod utgöra 75 % av delområdet Förekomsten av fläckarna av torrängsväxter med arter som brudbröd, färgmåra, lundtrav, harmynta, getrams, gullviva och stor blåklocka ska öka. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. smörblomma, hundäxing, hundkex, hallon, ogräsmaskros, m.fl. ska vara låg och inte öka. Kvarlämnade träd bevaras de närmaste åren. Även buskar som hör hemma i vegetationstypen stäppartad torräng såsom getapel bevaras. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. 42

284 Skötselplan Diarienummer Sida 43(62) Delområde 3.3 Örtrika friskängar med artrik flora. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 1.62 ha. Förekomsten av naturliga gräsmarksväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundkex och smörblomma ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation, t.ex. ask som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 3.4 Örtrika friskängar med artrik flora. Arealen av naturtypen Öppen hagmark ska vara minst 1,53 ha. Förekomsten av naturliga gräsmarksväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundkex och smörblomma ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation, t.ex. druvfläder och ask som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Delområde 3.5 Örtrika friskängar med artrik flora samt trädbärande betesmark. Arealen av naturtypen Blandlövhage ska vara minst 0,25 ha. Förekomsten av naturliga gräsmarksväxter ska öka på bekostnad av gräsdominerande delar. Förekomsten av ohävdsarter som t.ex. hundkex och smörblomma ska vara låg och inte öka. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara välhävdat. Vedartad igenväxningsvegetation, t.ex. ask som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag, ska inte förekomma. Engångsåtgärder: Delområde 3.1 En yta motsvarande ca en femtedel av delområdets södra del stubbryts helt och hållet. Det utvalda området ska ligga i sydostligt-sydvästligt läge, helt öppet för sol och värme. Ca 20 cm av det översta markskiktet skalas av och transporteras bort från området. Lämpliga deponiytor kan vara mark dominerad av brännässlor. Den öppna minerogena jorden grävs igenom så att markskiktet inte är jämnt sluttande eller plant. (Syftet är att skapa mikromiljöer med variation i solinstrålning, värme, fuktighet och vegetationsetablering som i sin tur attraherar insekter med olika miljökrav). Etableringen av vegetation får ske naturligt och successivt, endast fjädergräs sås in i de helöppna slänterna. Åtgärden omprövas successivt beroende på hur vegetationen utvecklas. Samla ihop och forsla bort befintligt ris alternativt lämna kvar i högar som kläckkammare för insekter. 43

285 Skötselplan Diarienummer Sida 44(62) Här ska stubbar brytas. Foto: Sundh Miljö 2012 En f.d. helt minerogen, framgrävd åsslänt som på sin tid upprörde mycket känslor och som medförde diskussioner om skadorna på torrängsvegetationen. Idag en artrik stäppartad torräng! Södra änden av 1.9. Foto: Sundh Miljö Jmf foton från 1972, lst:s arkiv. 44

286 Skötselplan Diarienummer Sida 45(62) Delområde 3.2 Stängsling för bete. Markstörning i form av stubbrytning kan genomföras i delar av området. Bortforsling av stubbar och ris. Små mängder död ved i olika dimensioner kan lämnas kvar i högar som kläckkammare för insekter. Delområde 3.3 Stängsling för bete. Markstörning i form av stubbrytning kan genomföras i delar av området. Bortforsling av stubbar och ris. Små mängder död ved i olika dimensioner kan lämnas kvar i högar som kläckkammare för insekter. Delområde 3.4 Stängsling för bete. Markstörning i form av stubbrytning kan genomföras i delar av området. Bortforsling av stubbar och ris. Små mängder död ved i olika dimensioner kan lämnas kvar i högar som kläckkammare för insekter. Ev. igenläggning av körspår efter avverkning Delområde 3.5 Stängsling för bete. Markstörning i form av stubbrytning kan genomföras i de södra delarna av området. Bortforsling av stubbar och ris. Små mängder död ved i olika dimensioner kan lämnas kvar i högar som kläckkammare för insekter. Underhållsåtgärder: Delområde 3.1 Bete med nöt. Tidigt betespåsläpp och sambete med 1.4 och 2.1. Sambete med 4.1 och 4.2 bör undvikas under de första åren tills dessa delområden har utarmats på en del näring via skörd av gröda. Efterbete tillsammans med 4.1, 4.2 får dock ske sent på säsongen då två höskördar tagits på 4.1 och 4.2. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Återkommande röjning under många år av lövsly och oönskade, invasiva arter som t.ex. hallon, vägtistel och hundkex. Hö från slagna ytor med rik torrängsflora från andra delområden läggs ut, dock inte på den utpekade restaurerings- och experimentytan. Uppföljning av utvecklingen genom inventering av vegetationsetablering och invandring av insekter och svamp på experimentytan. Delområde 3.2 Bete med nöt. Tidigt betespåsläpp och sambete med 3.3 och 3.4 m.fl. delområden är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Återkommande röjning under många år av lövsly och oönskade, invasiva arter som t.ex. hallon, vägtistel och hundkex. Hö från slagna ytor med rik torrängsflora från andra delområden kan läggs ut. Bränning får genomföras när det bedöms lämpligt. Solitärtallar sparas. Delområde 3.3 Bete med nöt. Tidigt betespåsläpp och sambete med 3.2 och 3.4 m.fl. delområden är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Återkommande röjning under många år av lövsly och oönskade, invasiva arter som t.ex. hallon, vägtistel och hundkex. Bränning får genomföras när det bedöms lämpligt. 45

287 Skötselplan Diarienummer Sida 46(62) Delområde 3.4 Bete med nöt. Tidigt betespåsläpp och sambete med 3.2 och 3.3 m.fl. delområden är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Återkommande röjning under många år av lövsly och oönskade, invasiva arter som t.ex. hallon, vägtistel och hundkex. Bränning får genomföras när det bedöms lämpligt. Delområde 3.5 Bete med nöt. Tidigt betespåsläpp och sambete med 3.2 och 3.4 m.fl. delområden är möjligt. Tillskottsutfordring i all form bör undvikas. Återkommande röjning under många år av lövsly och oönskade, invasiva arter som t.ex. hallon, vägtistel och hundkex. Bränning får genomföras när det bedöms lämpligt. Skötselområde 4 Betesmark på vall och åker Delområde Areal (ha) 4.1 0, , , , ,59 Naturtyp Areal år 2016 (ha) Målareal (ha) Öppen hagmark 4,66 4,66 Delområde 4.1 Trivial f.d. åker med rajgräs, kvickrot, storven, vitklöver, gårdsskräppa och kvickrot. Delområde 4.2 Extensiv vall och äldre åkermark som betas. Trivial flora med kväveindikatorer som tusensköna, hundäxing, rölleka och vägtistel. Ett litet inslag av ängsväxter finns på den södra, torra delen. Delområde 4.3 Bete på åkermark/vall. Kvävegynnad flora. F.d. upplagsplats för GROT. Delområde 4.4 Mestadels består området av låglänt, fuktig vall/åker. Den södra delen som kan stängas av från övriga delar i naturreservatet, ingår som en mindre del i en större betesfålla som inte är med i naturreservatet. Det finns idag ingen gräns mellan dessa delar. Vegetationen är mycket trivial med arter som brännässla, åkertistel, våtarv, kvickrot, ogräsmaskros, vägtistel m.m. Underlaget domineras av dikad torvjord, (svartmylla) som konstgödslats emellanåt. I norra halvan av delområdet finns ett par mindre åkeråsar med några grova björkar och litet inslag av torrängsväxter. Alla indikatorer såsom bockrot, brudbröd, gulmåra, jordtistel, jungfrulin, liten blåklocka, prästkrage, rödklint, slankstarr svartkämpar, åkervädd, ängshavre är i klar minoritet mot t.ex. brännässla, teveronika, rölleka, hundäxing, hundkex, ogräsmaskros, skräppa och daggkåpor. 46

288 Skötselplan Diarienummer Sida 47(62) Norra delen av 4.4. Foto: Sundh Miljö 2012 Delområde 4.5 En del av den gamla heden som delvis odlats upp men som numera betas av nöt. Området är kväverikt och har en flora som är starkt påverkad av kväve. Här växer arter som hundkex, smörblomma, revsmörblomma, tusensköna, teveronika, ängsgröe, ängssvingel, tuvtåtel, hundäxing och tomtskräppa. Asksly förekommer. Bevarandemål: Delområde 4.1 (alternativ 1) Området ska brukas som en allmogeåker där rödlistade och sällsynta åkerogräs, gärna med lokal prägel sås in. Fjädergräs, sanddådra, fliknäva, åkerskallra, klätt, blåklint m.fl. arter är lämpliga arter att sätta färg på åkern. Insådd gröda skördas på ett sådant sätt att stora mängder spillsäd uppstår, vilket blir ett skafferi för övervintrande gulsparv, finkar, siskor, rapphöns och andra arter. Vissa år efterbetas åkern. Delområde 4.1 (alternativ 2) Området ska bestå av öppen, välhävdad betesmark utan igenväxningsvegetation. Förekomsten av ohävds- och kvävearter som t.ex. rajgräs, kvickrot, storven, vitklöver och gårdsskräppa ska vara låg och inte öka. Arter från närliggande stäppartad torräng ska successivt vandra in och sprida sig. Vid vegetationsperiodens slut ska hela skötselområdet vara väl välhävdat genom slåtter 2 ggr/år och efterbete. 47