Slutrapport - Plusbostäder
|
|
- Ellen Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport - Plusbostäder
2 Sammanfattning Våren 2016 genomförde Halmstads kommun en rad invånardialoger om framtidens boende för äldre. Uppslutningen blev stor, och en av de viktigaste punkterna som invånarna framförde var önskan om ett mellanboende. För att klargöra vad ett mellanboende är samt hur det skulle kunna utformas i Halmstads kommun bildades en arbetsgrupp på tio personer. Arbetsgruppen, bestående av medlemmar från kommunala pensionärsrådet (KPR), förtroendevalda och tjänstemän från Halmstads kommun fick i uppdrag att förtydliga vad ett mellanboende innebär i kommunen och hur det ska skilja sig från andra boendeformer för äldre. Arbetsgruppens analyser har främst grundat sig i resultatet från invånardialogerna samt nulägesanalyser och omvärldsanalyser. Ett av de största behoven som identifierades, är de äldres möjligheter till att bestämma över sin egen vardag och kunna fortsätta leva det liv som de är vana vid. Detta är viktigt för att de äldre ska känna sig trygga och därför måste boendet möjligöra en hög grad av självständighet. Det ska finnas naturliga mötesplatser som möjliggör sociala aktiviteter med personer i alla åldrar. Boendet spelar därför en avgörande roll, framförallt i form av tillgänglighet men även dess geografiska läge. Det ska placeras så att det är enkelt att ta del av all den service, tjänster och aktiviteter som man alltid tagit del av. Man ska inte tvingas flytta långt bara för att man blir äldre. Det är därför viktigt att det finns mellanboenden i hela kommunen. Arbetsgruppen identifierade även att begreppet mellanboende kan ge intrycket att man kommer tvingas flytta igen, vilket kan leda till en upplevd otrygghet. Därför föreslår arbetsgruppen att formatet marknadsförs under ett annat namn i Halmstads kommun: Plusbostäder. Arbetsgruppen lägger även fram ett önskat läge, där de föreslår hur en Plusbostad ska fungera. Slutligen presenterar arbetsgruppen en strategi, bestående av några punkter, som är avgörande för att det önskade läget ska kunna nås. Skapad av: Denis Hodzic Sida 1 (9)
3 1.0. Bakgrund Halmstads kommun vill arbeta långsiktigt med bostadsfrågan för äldre. Under våren 2016 genomförde hemvårdsförvaltningen fem invånardialoger under temat: Framtidens boende för äldre. 1 Syftet var att genom dialog med invånarna samla in synpunkter på hur man vill bo som äldre i Halmstads kommun år Uppslutningen vid de fem invånardialogerna var stor och totalt deltog 244 personer. En av de mest framträdande åsikterna vid dialogerna var önskan om någon form av ett mellanboende. Däremot var deltagarna inte helt överens om vad ett mellanboende är, och det framgick även att detta behövde klargöras. PRO samorganisationen Halmstad föreslog därför att ett delprojekt, bestående av en arbetsgrupp på sju till åtta personer skulle bildas. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram en plan kopplad till Halmstads kommuns planering av framtidens boende, omsorg och service för äldre. Gruppen har framförallt fokuserat på att förtydliga vad ett mellanboende innebär i Halmstads kommun och hur det skiljer sig från andra boendeformer för äldre i kommunen. Den här rapporten ska behandlas i hemvårdsnämnden för vidare beslut. Arbetsgruppen har utgjorts av: Henrik Oretorp, Kommunråd (c) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Jennie Vidal, förvaltningschef på hemvårdsförvaltningen Lennart Svensson, planerare på hemvårdsförvaltningen Madelaine Klingberg, undersköterska på hemvårdsförvaltningen Leif Petersson, PRO Leif Gustavsson, PRO Ann-Margret Nilsson, KPR och SPF Torsten Rosenqvist, förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret Denis Hodzic, kommunikatör på Halmstads kommun Lisbeth Persson, vårdutvecklare på hemvårdsförvaltningen 2.0. Teman Under invånardialogerna gjordes en rad iakttagelser som kategoriserades under fem teman, eftersom dessa hade genomsyrat dialogerna. Dessa teman var miljö och boendeform, service och kostnader, trygghet, socialt liv och tillgänglighet. I och med att dessa teman genomsyrat alla dialoger, fick de även fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens arbete. Under det första mötet diskuterade arbetsgruppen temat trygghet för att sedan gå vidare till att diskutera tillgänglighet, service och kostnader samt miljö och boendeform. Temat socialt liv var svårt 1 Skapad av: Denis Hodzic Sida 2 (9)
4 att separera från något av de ovanstående temana, och återkom därför i alla diskussioner. Under rubriken 3.4. Socialt liv har dock några av de viktigaste iakttagelserna sammanfattats Analys Diskussionerna och analyserna har främst grundat sig i resultatet från invånardialogerna samt nulägesanalyser och omvärldsanalyser. Arbetsgruppen bjöd även in Göteborg Stad till ett av mötena, för att höra hur de arbetat med mellanboende-formatet. En av de första punkterna som arbetsgruppen identifierade, var att begreppet mellanboende kan indikera att man kommer tvingas flytta igen, vilket kan leda till en upplevd otrygghet. Därför föreslog arbetsgruppen att formatet marknadsförs under ett annat namn i Halmstads kommun. Marknadsföring och namn behandlas i senare delar av det här dokumentet. Gruppen konstaterar att mellanboende från ett befolkningsperspektiv är mycket intressant. Av cirka pensionärer i Halmstads kommun, bor endast knappt 800 på ett äldreboende. Övriga drygt är de som är målgrupp för mellanboendeformatet Trygghet Arbetsgruppen identifierade att en av de viktigaste punkterna för den upplevda tryggheten bland äldre var möjligheter att kunna bestämma över sin egen vardag och kunna fortsätta leva det liv som man är van vid att leva. Detta stämmer överrens med iakttagelserna från invånardialogerna samt analysföretaget Kairos Futures rapport När man blir gammal på riktigt 2. Boendet ska möjliggöra en hög grad av självständighet och integritet. Det ska även vara tillgängligt och ha goda möjligheter när det kommer till att ansluta tekniska tjänster som underlättar vardagen. Under invånardialogerna uttryckte ungefär hälften av deltagarna en rädsla för ny teknik. Den andra hälften ställde sig positiv till ny teknik, och båda grupperna var överens om att den nya tekniken ska vara frivillig och inte ersätta mänskliga kontakter. Här lyfts vikten av att det finns möjlighet att nå kompetent personal i hemtjänsten fram som en avgörande faktor. Arbetsgruppen var därför enig om att nya bostäder som byggs för äldre, ska utvecklas på ett sådant sätt, att ny teknik enkelt ska kunna anslutas efter behov och önskemål. På den här punkten har Halmstads kommun även ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad och HFAB. En annan viktig punkt som identifierades under invånardialogerna och som arbetsgruppen lyfte till diskussion, handlade om gemenskap, mötesplatser och närhet. Under invånardialogerna lyftes den ofrivilliga ensamheten fram. Deltagarna var noga med att understryka hur viktigt det är för den upplevda tryggheten att tillhöra ett socialt sammanhang. Det ska därför vara enkelt och smidigt för äldre personer att träffa och umgås med vänner och bekanta. Mötesplatser och gemensamhetsytor spelar en central roll för att de äldre ska kunna fortsätta med aktiviteter som är viktiga för dem. Likaså ska det vara nära till service och grönområden. Och det ska även vara enkelt att ansluta och få stöd från kompetent personal när man behöver det, utan att behöva flytta till ett nytt boende. 2 Skapad av: Denis Hodzic Sida 3 (9)
5 3.2. Miljö och boendeform Vid invånardialogerna om framtidens boende för äldre lyftes mellanboendet fram som ett väldigt attraktivt alternativ. Det skulle vara en hyresrätt som inte krävde biståndsbeslut, var tillgänglig och hade nära till sociala aktiviter samt service. Däremot framkom det inte hur bostäderna skulle förvaltas, vem som skulle äga bostadskön och hur de sociala gemenskapsytorna skulle se ut. För att få lite mer klarhet i dessa frågor, bjöd arbetsgruppen in Göteborg Stad, som har kommit rätt långt med olika mellanboende-format i projektet Senior Göteborg. Senior Göteborg är Göteborg Stads utvecklingscenter för äldrefrågor. De arbetar strategiskt på uppdrag av kommunstyrelsen för att möta ett åldrande Göteborg. De initierar och driver gränsöverskridande utveckling tillsammans med förvaltningar, bolag och andra aktörer. Målet är att öka äldres trygghet, gemenskap och självbestämande. Göteborg Stad har bland annat arbetat med ett projekt, Görbra för äldre, där de ville möjliggöra för äldre att bo kvar i sina ordinära bostäder. Projektet som pågick mellan 2011 och 2012, inventerade och matchade bostäder i Göteborg, och berörde många aktörer. Syftet var att identifiera de lägenheter där åtgärderna kunde göra störst nytta. Det handlande främst om enklare åtgärder för att få till en bättre fysisk tillgänglighet i lägenheterna. Bland annat åtgärdades nivåskillnader, badrum renoverades, trösklar togs bort och bostäderna ljussattes för att bättre passa de äldre. Göteborg Stad har även använt sig av flyttcoachar, som har haft i uppdrag att underlätta flytten för den äldre. De har bland annat hjälpt till med uppsägningar, pappersarbete och mycket annat som kan vara jobbigt att ta reda på och ordna vid en flytt. Detta identifieras även av arbetsgruppen som ett problem i Halmstads kommun. Flyttvägarna känns jobbiga och krångliga för många äldre och en tjänst som lotsar och guidar de äldre hade gjort en stor skillnad i Halmstad. Göteborg Stads arbete med mellanboendeformer, har resulterat i tre kategorier: Trygghetsboende, Seniorboende och Gemenskapsboende. Trygghetsboende är för personer som är 70 år eller äldre och som vill bo i en vanlig lägenhet, men med möjlighet till större gemenskap och trygghet. Trygghetslägenheterna kännetecknas av god fysisk tillgängliget, både i och utanför bostaden, och erbjuds som hyres- och bostadsrätter. De är placerade i vanliga bostadsområden och utgör ofta en del av ett flerbostadshus där det bor personer i alla åldrar. Trygghetsbostäderna drivs av olika fastighetsägare som måste uppfylla särskilda krav, ställda av Göteborgs Stad. Ett krav är att det ska vara minst 15 trygghetslägenheter i fastigheten och att lägenheterna ska förmedlas via Boplats Göteborg. Ett annat krav är att bostadsgästerna ska ha tillgång till en gemenskapslokal samt en trygghetsvärd- eller värdinna, som har i uppgift att planera, initiera och stötta aktiviter, skapa trygghet samt lotsa frågor och även sköta gemenskapslokalen. Denna service är subventionerad av Göteborg Stad och fastighetsägarna har rätt till 2500 kr per år och lägenhet för att det ska finnas en lokal som är avsedd för trygghetsskapande aktiviter. Fastighetsägarna har även rätt till 7500 kr per år och lägenhet för att det ska finnas personal i form av Skapad av: Denis Hodzic Sida 4 (9)
6 värd eller värdinna. Värden är däremot inte där dygnet runt och det kan även varierar vilka dagar de är där. Seniorboende är vanliga lägenheter där bostadsgästen måste ha en viss ålder för att kunna hyra eller köpa bostaden. Den vanligast förekommande nedre åldern för det här boendet är 55 år. Seniorbostäderna kännetecknas av god fysisk tillgänglighet samt närhet till service och gemenskap. Gemenskapsboende är bostäder som är en blandning av personer i alla åldrar, och kännetecknas av goda gemensamma utrymmen där bostadsgästerna till exempel kan laga mat ihop, äta tillsammans och helt enkelt umgås med varandra. Arbetsgruppens syn på Göteborgskonceptet Arbetsgruppen identifierade att Göteborg Stads kategori trygghetsboende, var den kategori som lämpande sig bäst för Halmstads kommun utifrån det som framkom under invånardialogerna. Just att placera mellanboendet som en del av ett vanligt bostadsområde eller bostadshus hade förmodligen attraherat många. I invånardialogerna samt rapporten Kairos Future lyfts önskan fram att kunna leva sitt vanliga liv så länge som möjligt. Man vill inte identifiera sig med att bli gammal och tvingas flytta in på ett boende som endast är för äldre. Man vill inte heller flytta långt. Det framgår tydligt att många äldre vill ha attraktiva och tillgängliga bostäder i närheten av var de bor i dag. De vill helt enkelt ha nära till vänner och bekanta. Det borde däremot inte vara ett krav att bostäderna ska vara del av ett flerbostadshus som det bor personer i alla åldrar i, de ska även kunna utgöra en hel byggnad. Just den sociala biten har genomsyrat alla diskussioner och lyftes även fram vid samtliga invånardialoger. Arbetsgruppen menar därför att det är avgörande att ett mellanboende i Halmstads kommun har tillgång till gemensamhetslokaler och en värd eller värdinna som kan anordna sociala aktiviteter samt fungera som stöd och guide. Problematisering av begreppet Trygghetsboende Göteborg Stad upplevde att begreppet Trygghetsboende var problematiskt. Bland annat ville en del privata aktörer inte marknadsföra bostäderna under det begreppet, utan valde egna namn som de tyckte lät bättre och lockade fler äldre. I rapporten Kairos Future framgår det att målgruppen inte vill identifiera sig som äldre och därför flyr sådant som beskriver dem som äldre. Rapporten menar att integritet och värdighet är centrala värden för målgruppen, som har en uppfattning om att de ska leva så självständigt som möjligt på äldre dagar. Arbetsgruppen menar därför att det finns en överhängande risk att begreppet Trygghetsboende krockar med denna uppfattning och att det här boendeformatet därför upplevs som mindre lockande. Skapad av: Denis Hodzic Sida 5 (9)
7 3.3. Tillgänglighet, service och kostnader Under invånardialogerna lyftes konkreta åtgärder på tillgängligt, så som tillgänglighetsanpassade bostäder, till exempel utan trösklar och så vidare fram. Arbetsgruppen valde därför att diskutera tillgänglighet utifrån ett bredare perspektiv och fokuserade inte på den fysiska tillgängligheten i bostäder. Fokus har istället varit på tillgängligheten till service i form av affärer, pubar, restauranger, kultur, sjukvård och aktiviteter. Den här typen av service är viktig utifrån flera olika aspekter. Det ska till exempel vara smidigt och enkelt för den äldre att själv handla mat och andra nödvändiga livsmedel. Den kommersiella servicen är dessutom viktig utifrån ett socialt perspektiv. Affären, restaurangen och puben är naturliga sociala arenor, där man enkelt kan träffa bekanta, samtala och umgås. Närheten till sjukvård är också något som lyfts fram. Om sjukvården är lättillgänglig, kan den eventuella flytten till det särskilda boendet senareläggas eller till och med skjutas upp helt och hållet. Det är därför viktigt att boendet placeras på ett sådant sätt att sjukvården är lättillgänglig. Det ska även vara enkelt att ta del av kommunens kulturella utbud. Biblioteket till exempel, är en viktig och naturlig mötesplats för många och det är därför viktigt med bra öppettider samt bra förbindelser. Tillgängliga kollektivtrafikplatser i närheten av boendet är en avgörande punkt. Det ska vara enkelt att kunna ta del av olika aktiviter och platser i Halmstads kommun, och då är det viktigt att man enkelt kan ta sig till och från dem. Arbetsgruppen diskuterade även kostnader och vilken betydelse dessa har när man ska flytta till ett nytt och oftast mindre boende. Bland annat lyfter man fram att kostnaden är en viktig del av det nya boendets attraktivitet. Om kostnaderna för det nya boendet är högre än det nuvarande boendets, är det viktigt att tillföra andra värden som målgruppen finner attraktiva. Exempel på sådana värden, är att det nya boendet är lättillgängligt och anpassat för den äldre. Ett annat värde som lyftas fram är att det nya boendet enkelt ska kunna anpassas med tiden, vilket skulle underlätta vardagen och inte tvinga den äldre att flytta igen. Det kan till exempel röra sig om kommersiell service i form av städning och omsorg, digitala tjänster i hemmet och matleveranser. Men också i form av en stödresurs som kan hjälpa till med enklare service. Kostnaderna för nybyggda bostäder tenderar att bli ganska höga, och kan därför skrämma iväg många äldre. Arbetsgruppen diskuterade därför om det skulle vara möjligt som Göteborg Stad gjort med Görbra för äldre och bygga om vissa befintliga, äldre lägenheter, så att de bättre matchar målgruppens behov och på så sätt blir ett billigare och attraktivare alternativ Socialt liv En av de viktigaste iakttagelserna under invånardialogerna som arbetsgruppen diskuterade, var de äldres möjligheter till att kunna påverka sin vardag och fortsätta leva det liv som de är vana vid. Det ska finnas naturliga mötesplatser för de äldre som möjliggör sociala aktiviteter med alla personer i alla åldrar. Under invånardialogerna uttryckte deltagarna hur viktigt det är att tillhöra ett socialt Skapad av: Denis Hodzic Sida 6 (9)
8 sammanhang. Detta är avgörande för att kunna motverka den ofrivilliga ensamhet som många äldre upplever. Boendet spelar därför en avgörande roll, både i form av tillgänglighet men också i form av dess geografiska läge. Under invånardialogerna och även i Kairos Futeres rapport lyfts just boendets läge fram. Det ska placeras så att det är enkelt att ta del av all den service, tjänster och aktiviteter som man alltid tagit del av. Man ska inte tvingas flytta långt, bara för att man blir äldre. Det ska vara smidigt att fortsätt ta del av de aktiviteter som man alltid tagit del av. Det är därför viktigt att det finns mellanboenden i alla kommundelar Önskat läge Nedan har arbetsgruppens slutsatser punktats upp. Slutsatserna är framtagna utifrån diskussionerna och analyserna som grundar sig i nuläget, resultatet från invånardialogerna samt hur man gjort på andra platser Plusbostäder Arbetsgruppen tror att det kan bli svårt att marknadsföra mellanboende-bostäderna, eftersom många privata aktörer redan har sina egna namn, som de arbetat in och jobbar efter. Därför föreslår arbetsgruppen att man istället marknadsför bostädernas tillgänglighet med ett plus, som representerar alla de kraven som kommunen ställer på bostadsformen. Arbetsgruppen föreslår att kriterier för plusbostäder tas fram för att uppfylla nedanfyllda ambitioner: Entrén och utemiljön ska fungera för personer som inte kan gå i trappor, som använder rullator eller rullstol och måste ha med dem hela vägen in i bostaden. Bostaden ska fungera för personer som använder rullator eller rullstol. Bostaden ska vända sig till personer som fyllt 65 år eller är äldre. Bostaden ska hyras ut via en egen bostadskö (se rubrik 4.2. Bostadskön). Plusbostaden ska utformas så att den motverkar ensamhet. Arbetsgruppen föreslår att kommunen tar fram en målbild för antal plusbostäder i Halmstads kommun Bostadskön Arbetsgruppen föreslår att alla nuvarande och framtida ordinära bostäder, som förvaltas av kommunen ska flyttas till HFAB, och att det inrättas en kö, som enbart är för äldre (65+). Ett förslag är att en samlingswebbplats där alla kommunala och privata plusbostäder samlas. På så sätt blir det smidigt för målgruppen att få en samlad bild över utbudet. Arbetsgruppen menar att flera olika kösystem är förvirrande för målgruppen. I och med att kommunen i dag förvaltar särskilda bostäder som kräver bistånd, kan det dessutom leda till att mellanboendet förknippas med de biståndsbedömda äldreboendeplatserna. Skapad av: Denis Hodzic Sida 7 (9)
9 Kommunen ska endast erbjuda särskilda bostäder, alltså biståndsprövade platser, som för tydlighetens skull ska kommuniceras som äldreboenden Samordning Arbetsgruppen förslår att man tillsätter en roll där någon på kommen, som är placerad under kommunstyrelsen kan driva och samordna arbetet med utvecklingen av plusbostäder. Åtgärderna kommer innebära att många olika aktörer, kommunala och privata berörs. Därför är samordningen en avgörande faktor Strategi Arbetsgruppen har identifierat några strategiska punkter som är avgörande för att det önskade läget ska nås Marknadsföring Marknadsföringen kommer att påverka många olika aktörer, både privata och kommunala. En viktig målgrupp blir även de äldre i Halmstads kommun. Det kommer därför att krävas en tydlig marknadsföringsstrategi i forma av flera olika budskap, kanaler och mål Ekonomi Ekonomin är en avgörande faktor som kräver djupare analys och utredning. Arbetsgruppen förslår att de ekonomiska aspekterna utreds så snart som möjligt. Då plusbostäder egentligen är vanliga lägenheter på bostadsmarkanden, finansieras investeringen i dessa på samma sätt som ordinarie bostadsbestånd. Eventuella investeringsbidrag för pluskvalitéen svarar staten för, inte kommunen Finansiering av drift Arbetsgruppen föreslår att plusbostäderna subventioneras för att attrahera fastighetsägare att långsiktigt satsa på plusbostäder. Se rubrik: 5.3. Subvention. Arbetsgruppen föreslår att man även undersöker möjligheterna att få tillgång till EU-medel samt vilken effekt en eventuell egenfinansiering av bland annat subventionsmedlen hade haft på kommunens budget Samanalys mellan plusbostäder och äldreomsorgen i Halmstad Plusbostäder innebär sannolikt en kostnadseffektiv form av attraktivt boende för äldre. För att möta hela gruppen över 65 års behov, behöver såväl äldreboenden som plusbostäder och hemtjänst samt hemsjukvård analyseras parallellt med det totala bostadsbeståndet, för att optimera utbudet av bostäder. Det krävs en fördjupad samanalys mellan plusbostäder utifrån behovet på äldreboendeplatser. Arbetsgruppen förslår att man samarbetar med Högskolan i Halmstad för att analysera och utvärdera samhällsekonomiska effekter Subvention Arbetsgruppen förslår att Halmstads kommun utreder och analyserar formerna för subventioner såsom till exempel i Göteborgs Stads. Skapad av: Denis Hodzic Sida 8 (9)
10 Exempel på krav för att få ta del av subventionsmedlen: För personer som fyllt 65 år eller är äldre. Uppfyller Halmstads kommun tillgänglighetskrav. En gemensam yta för social aktiviteter. Värd finns att tillgå i anslutning till boendet. Service finns att tillgå för dem som har behov av det Planering 20 år Arbetsgruppen förslår att en plan som sträcker sig över 20 år tas fram. På så sätt kan man se till att arbetet görs i olika etapper, som möjliggör en större flexibilitet, både planeringsmässigt och även ekonomiskt Service Arbetsgruppen förslår att man utvecklar en tjänst som lotsar och guidar de äldre vid ett bostadsbyte, så kallad flyttcoach. Flyttcoacherna har ett strategiskt värde i att de kan spela en viktig roll för att medvetandegöra målgruppen om fördelarna med ett bostadsbyte. De kan dessutom spela en avgörande roll för att eliminera många av de trösklar som målgruppen upplever vara jobbiga vid en flytt Inventera befintliga bostäder Arbetsgruppen föreslår att dagens befintliga bostäder inventeras och att det identifieras vilka som är lämpliga för att göras om till plusbostäder. På så sätt kan man nå en snabbare lösning på flera platser i kommunen, utan att behöva bygga nytt Synka lokalplanering med kommunal bostadsplanering Arbetsgruppen föreslår även att planeringen av plusbostäder och äldreboenden måste synkas med det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet, så att all planering sker i en helhet Fysisk planering Den fysiska planeringen i kommunen bör särskilt uppmärksamma äldres behov. Detta kan ske bland annat genom att identifiera områden och lägen som är lämpliga för plusbostäder. Till dessa områden prioriteras plusbostäder genom att utveckla befintliga bestånd och att skapa nya bostäder. Områden som identifieras som attraktiva, ska i första hand prioriteras åt plusbostäder. Skapad av: Denis Hodzic Sida 9 (9)
Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING
Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10
Läs merPlanerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)
Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet
Läs mer10 förslag för bättre boende för seniorer
Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat
Läs merBo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Läs merÄldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov
Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen
Läs merNy särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen
Ny särskild boendeform för äldre Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Lagförslag under beredning Två departementspromemorior Lagrådsremiss Proposition förväntas i juni Förslag till
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merFörslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun
Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Läs merGenomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB
Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta
Läs merOlika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer
Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR Cecilia Kaan, FoU i Väst/GR Inga Malmqvist, Chalmers Nätverk för chefer för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, 14 sep 2018.
Läs merPlanera för ditt boende som senior redan nu
Planera för ditt boende som senior redan nu 1 Hur vill du bo i framtiden? Har du tänkt på att du kan behöva byta bostad när du blir äldre? Det kan ta emot att flytta från ett hem där du kanske bott under
Läs merTRYGGHETSBOENDE RIKTLINJER HÖGANÄS KOMMUN
2016-11-16 1 (5) SN/2013/71 RIKTLINJER TRYGGHETSBOENDE Ett trygghetsboende är ett vanligt boende med egen lägenhet med hög tillgänglighet samtidigt som det finns gemensamhetsutrymmen för social samvaro
Läs merBostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Läs merPlanering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Läs merBo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder
Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona
Läs merÄldres boende. Lägesrapport april Birgitta Branegård Peter Öste Kommunstyrelsens uppdrag, KS , dnr 1326/09
Äldres boende Kommunstyrelsens uppdrag, KS 2010-0609, dnr 1326/09 Lägesrapport april 2013 Birgitta Branegård Peter Öste 031-368 10 39 031-368 10 23 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande
ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv
Läs merVerksamhetsplan 2019
Version 4 Styrelsens förslag Samorganisation Halmstad Verksamhetsplan 2019 12 PRO-föreningar i samverkan Inledning Nu har valet varit. Valresultatet gav ingen klar bild av hur den politiska styrningen
Läs merKommunikationsplan: Boendekommunikation för äldre
Sida 1 (8) 2017-12-11 Kommunikationsplan: Boendekommunikation för äldre Bakgrund och syfte Bakgrund Antalet äldre invånare kommer att bli allt fler, vilket ställer stora krav på samhället. Staden arbetar
Läs merÄldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad
Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner
Läs merAnders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012
Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Regler för trygghetsbostäder
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Regler för trygghetsbostäder Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och
Läs merBostäder för äldre. Socialtjänstens och stadsbyggnadskontorets gemensamma fokus Om Göteborgs stads arbetssätt
Bostäder för äldre Socialtjänstens och stadsbyggnadskontorets gemensamma fokus Om Göteborgs stads arbetssätt 2019-05-06 Utveckla Aktörer i stadens bostadssociala verksamhet Socialtjänsten 10 stadsdelar
Läs merHållbara bostäder för seniorer
Hållbara bostäder för seniorer Slutkonferens för projekt DIABAHS Dialog Bygg Hållbart för Seniorer Lisbeth Lindahl, Nina Ryd, Cecilia Kaan, Malin Isaksson Tack till Expertgrupp Alingsåshem Alingsås kommun
Läs merSammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Tid Onsdagen den 18 november 2009, kl. 13.30 15.30. Andréa Hellsberg, sekreterare
1 (5) TINGSRYDS KOMMUN Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2009-11-18 Plats Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Tid Onsdagen den 18 november 2009, kl. 13.30 15.30. Närvarande Göran Andersson,
Läs merFastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård
s vision Tillsammans bygger vi staden s verksamhet Mark strategiska köp och försäljning upplåtelser arrenden och tomträtt Förvaltning förvalta Fastighetsnämndens fastighetsbestånd Exploatering upplåta
Läs merBOENDEFORMER FÖR ÄLDRE. Definitioner
BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE Definitioner OLIKA SLAGS BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE Ordinära bostäder Seniorboenden Trygghetsbostäder Särskilt boende/ vård och omsorgsboende Korttidsboende 2017-12-18 JÄRFÄLLA KOMMUN
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merÄldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?
Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och
Läs merBostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå
Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Jag kommer att ta upp Vikten av att se utanför boxen Vem i kommunen som äger frågan Att tillgängliga bostäder minskar behovet av särskilt boende Hur inventering
Läs merBostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun
Bostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun Handlingsplan 2016-2019 1 Handlingen Denna handling utgör Bostadsförsörjningsprogram för Kramfors kommun - Handlingsplan 2016-2019. Den har blivit utarbetad under
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för
Läs merPM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting
Äldre medborgare Antalet äldre invånare i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett
Läs merKriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-14 SN 30 Dnr 2012/11 Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun Ärendebeskrivning Behovet av trygghetsboenden i Ängelholms kommun är
Läs merRIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE
RIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE Riktlinjer för Trygghetsboende är antagna av kommunstyrelsen den 2019-03-12 att gälla till 2044. De riktar sig till Vård och Omsorg. Ses över för revidering senast mars 2021.
Läs merHandläggare. Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60. inga-lena.palmgren@sodertalje.se
södertälje U kommun l (2) 2014-06-26 Tjänsteskrivelse Kontor Social-och omsorgskontoret Handläggare Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60 inga-lena.palmgren@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna
Läs merBo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen
Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.
Läs merPensionärsrådet Sidan 1 av 5. Plats och tid Torparummet, Kommunhuset, Tranemo kl
Pensionärsrådet 2009-01-27 Sidan 1 av 5 Plats och tid Torparummet, Kommunhuset, Tranemo kl. 13.30 15.45 Beslutande Icke tjänstg ersättare Övriga deltagare Stefan Hjertén, ordf Sture Haglund, vice ordf
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer
Läs merTrygghetsbostäder i Osby kommun [Underrubrik] Antagen av: Helena Ståhl Antagningsdatum: Dnr: Datum
[Underrubrik] Antagen av: Helena Ståhl Antagningsdatum: 190506 Framtagen av: Andriette Näslund Uppdaterad: Dnr: 2(5) Innehåll 1 Trygghetsbostäder Osby kommun... 3 1.1 Definition... 3 1.2 Kriterier för
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merEnsamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Läs merHur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden
Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden Det handlar om individer, inte ett kollektiv Hur vill årsrika människor ha det Ses
Läs merDelrapport från Äldreboendeutredningen
ÄLDREFÖRVALTNINGEN Avdelningen för upphandling och utveckling Sida 1 (9) 2016-05-13 Handläggare Marita Åkersten Telefon: 08-508 36 215 Till Äldrenämnden den 14 juni 2016 Förvaltningens förslag till beslut
Läs merBra bostäder för äldre
Bra bostäder för äldre 3 december 2014 Viktigt att veta om äldregruppen Tillgängligheten i flerbostadshusen Erfarenheter/slutsatser 1. ÄLDREGRUPPENS STORLEK OCH TILLVÄXT? Så växer äldregruppen i Umeå 18000
Läs merBättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi
Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi Ulrica Björner Senior Göteborg Marianne Hermansson Senior Göteborg Gammal och fri Göteborgs stad har påbörjat ett
Läs merInformation om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun
Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Trygghetsboende ska ses en del av utbudet av bostäder i kommunen där
Läs merBostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman
Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman Äldrecentrums uppdrag Studiens syfte var att undersöka hur äldre personer i Stockholm ser på sitt nuvarande boende och hur de vill att boende
Läs merRiktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad
HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende
Läs merÄldres boende 2. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov
Äldres boende 2 En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 2 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Öka tillgängligheten 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merSekreterare Paragrafer 1-9 ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Sammanträdesdatum Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 10.00-12.00 Beslutande Margaretha Gadde-Jennische (M), ordförande Gudrun Wängelin-Lernskog (C) Emilie Jansson (S) Maipato
Läs merEtt boende att se fram emot
Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter
Läs merBostäder för seniorer
ÄLDREFÖRVALTNINGEN Karin Ankarudd, Gruppchef 08-7068552 karin.ankarudd@sundbyberg.se 2016-12-01 1 (3) Bostäder för seniorer Deltagare (förutom ett antal seniorer vars namn är utelämnade pga PUL): Carl-
Läs merEtt bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid
Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2009 SID 2 (11)
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING SID 1 (11) 2009-03-04 Handläggare: Barbro Karlsson, 508 36 218 Lars Strand, 508 36 205 Till Äldrenämnden den 17 mars 2009 Remissyttrande till
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder
Läs merBosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert
Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre
Läs merKjell Andersson Ordförande hälsade alla välkomna till det sista mötet före sommaren. Program för mötet
Centrala Huddinge Månadsmöte med PRO Centrala Huddinge Tid: 24 april 2017 Plats: ABF huset Huddinge Närvarande: 49 medlemmar Minnesnoteringar: Protokoll från medlemsmöten krävs bara från Årsmötet och Höstmötet
Läs merHur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014
Hur vill du bo som senior? Rapport från dialogmöte den 12 februari 2014 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Genomförande 4 Ämnena som diskuterades 4 Sammanfattning av synpunkter 5 Miljö och boendeform
Läs merBostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016
Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk Ylva Sandström, 19 januari 2016 Innehåll Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85
Läs merAtt vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior
Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior 1. Förord I Krokoms kommun fanns en tid när utflyttningen var så stor att bostadsfastigheter måste avvecklas. I modern tid har inga
Läs merInflytande - Påverkansarbete
2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det
Läs merHur kan vi minska ENSAMHETEN bland oss äldre?
Jag har lovat att tala lite om det som vi tog upp i SPF-radion den 16:e april, något som jag tror är väldigt angeläget i inte bara vår förening utan i alla Seniorföreningar och bland äldre människor nämligen:
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017
VERKSAMHETSPLAN 2017 Samorganisationens uppgifter SAMORGANISATIONER MOM 1 SAMARBETE KOMMUNVIS Enligt PRO:s stadgar ska, där det finns mer än en PRO-förening, finnas en samorganisation. Det krävas i olika
Läs merBo bra på äldre dar i Ale kommun
Bo bra på äldre dar i Ale kommun Fakta Folkmängd: 27 577 invånare (SCB 2011-12-31) Areal: 333 km² Huvudorter: Nödinge och Älvängen 63 % småhus och 37 % flerbostadshus Största företag: Eka Chemicals AB,
Läs merMotion om informella fritidsgårdar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lolita Persson 2013-12-09 KFN 2012/0117 50680 Kultur- och fritidsnämnden Motion om informella fritidsgårdar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden
Läs merTemaförmiddag om mellanboendeformer 24 mars Sammanställning av grupparbeten
Temaförmiddag om mellanboendeformer 24 mars 2017 Sammanställning av grupparbeten Innehåll Inledning 3 Om du skulle flytta från ditt nuvarande boende hur skulle du då vilja bo? 4 När kommunen planerar för
Läs merSocialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Läs merBoendestrategier för äldrelivet I Alingsås
Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås 1 Bakgrund och syfte - De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att äventyra kommunens ekonomi. - Äldreboendedelegationens rapport har
Läs merRätt att välja boende
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2017-02-23 OSN-2017-0151 Rev 2017-03-13 Omsorgsnämnden Rätt att välja boende Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att
Läs merVad är vad, och vad är särskilt boende?
Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,
Läs merSVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN
OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt
Läs merBohovsstyrd planering - att prognostisera och ta fram boendeformer som matchar olika målgruppers behov. In g
Bohovsstyrd planering - att prognostisera och ta fram boendeformer som matchar olika målgruppers behov In g 1 Bakgrund och syfte - De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att
Läs merFörebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Att samverka ger nycklar till framgång
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Att samverka ger nycklar till framgång 2 Inledning Det här är en överenskommelse mellan Umeå kommuns äldrenämnd och AB Bostaden i Umeå om att i samverkan planera och etablera
Läs merREGION GOTLANDS REGELVERK FÖR STÖD TILL TRYGGHETSBOENDEN
Författningssamling för Region Gotland REGION GOTLANDS REGELVERK FÖR STÖD TILL TRYGGHETSBOENDEN Antaget av regionfullmäktige 2017-06-19, 91. Detta dokument innehåller definitioner, organisation, förmedling
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Sid Kommunala Pensionärsrådet 2014-03-05 1
Kommunala Pensionärsrådet 2014-03-05 1 Plats och tid Sammanträdesrummet Ugglan, Stadshuset, Laholm kl 09.00 11.30 Beslutande Thomas Jönsson (M), ordförande Åke Andersson, PRO Birgit Hansson, PRO Kerstin
Läs merFler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan
Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres
Läs merDelrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar
Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 291-16-1.5.1. Sida 1 (10) SDN 2016-08-25 2016-07-04 Handläggare Monica Mården Anna-Lena Yngvesson Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens
Läs merBirgitta Granström, omsorgs- och socialutskottet Gerry Ekgrund, PRO Inger Kjällström, PRO Britt Strömberg, PRO Ulf P R Svensson, SPF
Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 08.30-11.45. Öppet sammanträde Beslutande Kristina Frigert, ordförande Rose-Marie Ahlström, SPF Leif Åsberg, PRO Rune Rohdin, PRO Stefan Jurcic, PRO Gert
Läs merVad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?
Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer? Projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) Urban Lunch Time 2018-11-20 Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl Föreläsningen Projekt DIABAHS Hållbarhet
Läs merTillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014
Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid
Läs merHur kan dialog med hyresgäster förbättra framtida hyresrätt. Botrygg
Hur kan dialog med hyresgäster förbättra framtida hyresrätt Botrygg Situation idag på boendemarknaden Bostadsbidragen stått stilla sedan 1990-talet Större klyftor Vi vill erbjuda de ekonomiskt svaga samma
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar
Läs merTrygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen
Läs merVarför flytta till en trygghetsbostad
Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i
Läs merSammanfattning av remissvar gällande Morgondagens hemvård
2017-05-02 Dnr: Sammanfattning av remissvar gällande Morgondagens hemvård Morgondagens hemvård finns med som ett av delområdena i en av de fyra kommunövergripande strategierna gällande Välfärdstjänster
Läs merKvalitet och trygghet för äldre. Socialdemokraternas politik för äldre i Örebro
Kvalitet och trygghet för äldre Socialdemokraternas politik för äldre i Örebro Inledning Socialdemokraterna i Örebro har under hela mandatperioden arbetat för ett bättre Örebro för äldre. Vi föreslog redan
Läs merIntresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Läs merAttraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)
2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt
Läs merInriktning. för äldreomsorgen i Borås Stad
Inriktning för äldreomsorgen i Borås Stad INLEDNING Vård- och äldrenämnden beslutade 2017-01-17 att under 2017 ta fram ett inriktningsdokument som pekar ut långsiktiga och strategiska utvecklingsfrågor
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merT-märkning. tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd
T-märkning tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Göteborgs Stad har i samverkan med privata och kommunala aktörer inom bostadssektorn tagit fram ett verktyg för att inventera stadens bostadsbestånd
Läs merAnna-Lena Skatt, omvårdnad Anna Persson, omvårdnad
Kommunala pensionärsrådet 2014-12-01 1 (13) Plats och tid Villan samlingssalen, kl. 14-16 Paragrafer 25-34 BESLUTANDE Ledamöter Namn Christer Johansson (ordf. SN) Anna-Karin Skatt (KS) Göran Blom (PRO)
Läs mer