Utvecklingsidén kompetensutveckling för myndighetspersonal om arbetsintegrerande sociala företag samt den sociala ekonomin och civilsamhället

Transkript

1 Partnerskap för integration och arbetsmarknad genom det civila samhället/social ekonomi (Formellt de två projekten Partnerskapet för ett inkluderande arbetsliv samt Civilsamhälle integration och arbete) Utvecklingsidén kompetensutveckling för myndighetspersonal om arbetsintegrerande sociala företag samt den sociala ekonomin och civilsamhället Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Sveriges kommuner och landsting Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1

2 SAMMANFATTNING I den nationella handlingsplanen för den Europeiska socialfonden lyfts civilsamhället och den sociala ekonomin fram som viktiga verktyg för att uppnå de arbetsmarknadspolitiska målen i Sverige och mot bakgrund av detta gjordes en nationell utlysning riktad mot den sociala ekonomin, civilsamhällets organisationer men också mot de myndigheter som arbetar med arbetsmarknadspolitiska frågor. Mot bakgrund av utlysningen och tidigare projekterfarenheter, rapporter och utredningar, samlades representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, kring en gemensam utvecklingsidé inom ramen för ESF-projektet PIACS:s förstudie. Fokus för utvecklingsidén, har varit att ta reda på förutsättningarna för ett kompetensutvecklingsprogram för myndighetspersonal om främst arbetsintegrerande sociala företag (ASF) samt till viss del även civilsamhället/sociala ekonomin för att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer/social ekonomi i hela landet och därigenom bidra till att fler människor kommer i arbete och kan försörja sig själva. RESULTAT Utvecklingsgruppens resultat baseras på arbetsgruppens diskussioner, samlade erfarenheter under förstudiens genomförda aktiviteter samt tidigare projekterfarenheter. Arbetsgruppens samlade bild är att det framträder två övergripande behov av kompetenshöjande aktiviteter inom myndigheter och kommuner för att möjliggöra att civilsamhällets organisationer medverkar i högre utsträckning inom arbetsmarknadsområdet. Det ena behovet avser ökad kunskap om förutsättningar för samverkan mellan myndigheterna och civilsamhället, och det andra rör kompetensutveckling för myndighetspersonal kring vad arbetsintegrerande sociala företag och övriga civilsamhällets organisationer är och vad de gör. Ökad kunskap om samverkan med civilsamhället Utvecklingsidén har identifierat att samverkan mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer ofta bygger på personliga relationer eller tillfällig samverkan kring enstaka projekt/aktiviteter. Det finns en upplevelse av att samverkan inte sker systematiskt eller långsiktigt. Som hinder för samverkan nämns bristande tillit som kan tolkas som okunskap om varandras förutsättningar, regelverk och verksamheter. Här kan ökad kunskap, på strukturell nivå, om möjliga arbetssätt och metoder för samverkan mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer bidra till positiva effekter. Målet med insatserna är att skapa en tydligare beskrivning som bidrar till samsyn hos olika offentliga aktörer kring civilsamhällets organisationer som utförare, ökad medvetenhet om varandras uppdrag och kunskap om vilken roll civilsamhället har och kan ha inom arbetsmarknadspolitiken. Kompetensutveckling av myndighetspersonal Arbetsgruppen är enig om att medvetenheten om civilsamhällesaktörers roll och bidrag till arbetsmarknadspolitiken bör öka inom myndigheterna liksom kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag. Det föreligger ett stort behov av kompetenshöjning hos myndigheter och kommuner kring vad arbetsintegrerande sociala företag är, vilket regelverk, instruktioner internt inom myndigheten, som den enskilde handläggaren har att förhålla sig till samt vilka möjligheter till samverkan som redan finns. Utvecklingsgruppens arbete visar att det finns ett behov av kompetensutveckling. Behovsanalysen behöver dock fördjupas. Detta kan se inom ett gemensamt utvecklingsarbete i någon form, till exempel en ansökan i kommande utlysningar inom socialfonden, frivillig samverkan mellan myndigheter eller genom eventuella kommande regeringsuppdrag. 2

3 INLEDNING Enligt Arbetsförmedlingens prognos för , kommer tudelningen på arbetsmarknaden att bli än tydligare arbetslösheten minskar snabbt i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden medan grupper med en svagare position (utomeuropeiskt födda, arbetslösa år, arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning) har fortsatt svårt att finna arbete. Under andra halvåret 2016 väntas den sistnämnda gruppen öka till över 75 procent av de inskrivna arbetslösa eller ca personer. Om vi använder begreppet Obalans på arbetsmarknaden, som omfattar antalet människor som är arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder över tid, kan vi se att antalet människor med ingen eller mycket svag förankring på arbetsmarknaden ökar. Särskilt hårt drabbas personer med funktionsnedsättningar, antalet i obalansen med funktionsnedsättningar har fördubblats mellan 2007 och Parallellt med denna utveckling, ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd. Situationen på svensk arbetsmarknad visar att behovet av en vidgad, inkluderande arbetsmarknad är större än någonsin. Dessutom finns ett stort behov av platser för fungerande arbetsrehabilitering och liknande. Här kan civilsamhällets organisationer, den sociala ekonomin och arbetsintegrerande sociala företag vara ett verktyg för samordnade insatser tillsammans med offentliga aktörer. I den nationella handlingsplanen för den Europeiska socialfonden lyfts civilsamhället och den sociala ekonomin fram som viktiga verktyg för att uppnå de arbetsmarknadspolitiska målen i Sverige. Där följer man inriktningen för ESF på EU-nivå. Även runt om i landets olika regionala socialfondsprogram finns skrivningar om civilsamhälle, social ekonomi, ideell sektor och idéburna verksamheter och företag begrepp som i stort siktar på samma sak. ESF utlyste 2015, i dialog med civilsamhället, en nationell förstudie. Utlysningen riktade sig mot civilsamhället/social ekonomi men också mot myndigheter som arbetar med arbetsmarknadspolitiska frågor. Det fanns ett starkt fokus på samverkan i utlysningen och att bygga relationer och strukturer som kan stödja civilsamhället i deras arbete för personer som står utanför arbetsmarknaden. UTVECKLINGSIDÉN kompetensutveckling för myndighetspersonal om arbetsintegrerande sociala företag samt den sociala ekonomin och civilsamhället. Inom ramen för ESF-projektet PIACS - Partnerskap för ett inkluderande arbetsliv (PIA) och Civilsamhället för integration och arbete (CIA), samlades 47 partnerorganisationer från både offentlig sektor och civilsamhällets organisationer för en gemensam nationell förstudie. Mot bakgrund av tidigare projekterfarenheter, rapporter och utredningar, finns ett konstaterat behov av kompetensutveckling inom offentlig sektor, såväl lokalt, regionalt och nationellt, om arbetsintegrerande sociala företag och civilsamhället/social ekonomi, utifrån ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. (Bilaga I) Representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) bildade en utvecklingsgrupp som syftade till att genomföra en behovsanalys inför kommande genomförandeprojekt inom programområde 1. Socialstyrelsen och Kriminalvården, var i inledningsskedet intresserade av att ingå i gruppen, men valde senare att avstå. Totalt 40 utvecklingsgrupper lämnade in förslag till PIACS. Av dessa fick 18 utvecklingsidéer fortsatta medel för att genomföra sina utvecklingsidéer som förstudier. Detta arbete är en av dessa 18 utvecklingsidéer. 1 Jan Edling, Strukturomvandling och social integrering. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande,

4 Utvecklingsidén Kompetensutveckling för myndighetspersonal om arbetsintegrerande sociala företag samt den sociala ekonomin och civilsamhället hade som fokus att ta reda på förutsättningarna för ett kompetensutvecklingsprogram för myndighetspersonal om främst arbetsintegrerande sociala företag (ASF) samt till viss del även civilsamhället/social ekonomin för att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer/social ekonomi i hela landet. Arbetsförmedlingen Förankringen av utvecklingsidén gjordes på Arbetsförmedlingen genom kontakter med berörda avdelningarna på huvudkontoret, information till regionernas representanter, till alla 11 marknadschefer runt om i landet sedan till alla berörda Arbetsförmedlingskontor och chefer samt handläggare som jobbar med sociala företag och med målgrupperna som står långt från arbetsmarknaden. Även enkätundersökningen och workshops har varit en del i förankringsarbetet. Reaktionen på arbetet har varit positivt då många tycker att arbetet ligger i tiden, behövs, samtidigt är det en prioritering utifrån Generaldirektörens beslut om Arbetsförmedlingens arbete med sociala företag. Försäkringskassan På Försäkringskassan gjordes en gemensam beredningsprocess, inför beslutet att gå med i PIAprojektets förstudie där man skickade ut underlag till ett flertal avdelningar kring Försäkringskassans medverkan och att man genom medverkan i utvecklingsidén ville bidra till kompetensutveckling och att fler av Försäkringskassans kunder skulle kunna komma ut i arbete via arbetsintegrerande sociala företag och/eller civilsamhällets organisationer. Reaktionen var positiv och det beslutades att tre avdelningar skulle medverka med totalt ca 20 % av en heltid under arbetets gång. Försäkringskassan har också publicerat en artikel om utvecklingsidén på sitt intranät. (Bilaga II) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten MUCF har inget riktat uppdrag när det gäller arbetsintegrerande sociala företag men utgör en viktig länk mellan civilsamhällets organisationer och myndigheter, bland annat genom att samla, sprida och förmedla kunskap. MUCF är en partner i PIACS och tar inom ramen för projektet fram en forskningsöversikt om civilsamhället på arbetsmarknaden. Myndighetens generella uppdrag är att ta fram, samla och sprida kunskap om det civila samhället och om samverkan, i syfte att förbättra dess villkor att vara en del av demokratin, både som röstbärare och utförare. Myndigheter är en prioriterad målgrupp, och MUCF driver ett myndighetsnätverk, där bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar. Att medverka i utvecklingsgruppen är för MUCF ett konkret sätt att dels lära känna viktiga målgruppers behov av kunskap och dels kunna bidra med de kunskaper om civilsamhället, dess villkor och roll samt om fungerande samverkan som myndigheten samlat in. SKL SKL har följt arbetet med arbetsintegrerande sociala företag genom bland annat genom medverkan i den nationella samverkansgruppen för socialt företagande samt genom SKLnätverket för socialt företagande. Utvecklingsidéns syfte och mål Syfte och mål Undersöka kompetensutvecklingsbehov hos myndighetspersonal kring främst arbetsintegrerande sociala företag samt till viss del även civilsamhället/social ekonomi. Undersöka förutsättningar för en gemensam kompetensutvecklingsinsats för myndighetspersonal. Undersöka på vilket sätt myndigheterna skulle kunna få kunskap om den sociala ekonomin. 4

5 Deltagare i arbetsgruppen Patrick Amofah, och från april, Ingela Sagulin, Förmedlingsavdelningen. Samordnar Arbetsförmedlingens arbete med att implementera den handlingsplan som Arbetsförmedlingen beslutat om gällande arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Suzanna Petersson Kero, är verksamhetsutvecklare med fokus på aktivitetsersättning inom Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Maria Björklund, arbetar som verksamhetsutvecklare inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan. Är representant i den nationella samverkansgruppen kring ASF och har medverkat i framtagandet av Försäkringskassans policy för ASF, är även representant i MUCF:s myndighetsnätverk. Har skrivit FINSAM:s återrapportering och arbetar delvis med ESF frågor samt hälsoperspektivet kopplat till etableringsuppdraget. Markus Gunnarsson, avdelningen Nyanlända och arbetssökande, Försäkringskassan. Har medverkat i flera nationella projekt kring integrationsfrågor, bl.a. LOSSA projektet tillsammans med SKL. Birgitta Hällegårdh, SKL, Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad. Annica Falk, verksamhetsutvecklare socialt företagande på Samordningsförbundet Östra Södertörn. Har, tillsammans med SKL, startat ett nätverk för personer inom kommun, region, samordningsförbund som främjar utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Maria Sundbom Ressaissi, projektledare för arbetet med civilsamhällesfrågor på avdelningen för stöd och samverkat på MUCF. samt Marina Tjelvling, verksamhetsansvarig samt medarbetare i arbetet med frågorna. Ebba Sellström, Tanke och Handling, har sammanfattat utvecklingsidéns slutrapport och deltagit i flera möten. Utvecklingsgruppens arbetssätt Utvecklingsgruppen har genomfört flera aktiviteter under förstudien. Dels har gruppen träffats för arbetsmöten, deltagit i PIACS aktiviteter samt genomfört studiebesök, workshops, enkätundersökningar samt samlat ett urval av dokument och rapporter. (Bilaga III) Studiebesök Utvecklingsgruppen genomförde inom ramen för förstudien ett studiebesök på ett arbetsintegrerande socialt företag. Workshop Tre workshops har genomförts dels för dialog med civilsamhälles organisationer och arbetsintegrerande sociala företag, dels för att undersöka behovet av kompetensutveckling hos tjänstemän och politiker inom kommuner och en intern workshop för att ta fram vision, mål och effekter av ett kommande genomförandeprojekt. Enkäter Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ställde ett antal frågor till strategiskt utvalda anställda inom myndigheterna dels för att kartlägga dels kunskapsläget kring Arbetsintegrerande sociala företag, social ekonomi och Civilsamhällets organisationer och samverkan med dessa, dels kring det upplevda kompetensutvecklingsbehovet kring detta. Enkäten skickades till strategiskt utvalda personer på Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassan. 149 personer besvarade enkäten. (Bilaga IV) Dokument och rapporter Utvecklingsgruppen har tagit del av ett antal rapporter och skrifter som berör behovet av samverkan med civilsamhället och/eller arbetsintegrerande sociala företag samt beskrivningar av kunskapsläget (Bilaga V). En sammanfattande forskningsöversikt som klarlägger vilken roll 5

6 civilsamhället har i arbetsmarknadspolitiken genomförs parallellt inom ramen för PIACS. Resultaten av denna forskningsöversikt presenteras dessvärre först efter att denna ESFförstudie är klar. RESULTAT Utvecklingsgruppens resultat baseras på arbetsgruppens diskussioner, samlade erfarenheter inom ramen för genomförda aktiviteter samt tidigare projekterfarenheter. Arbetsgruppens samlade bild är att det framträder två övergripande behov av kompetenshöjande aktiviteter inom myndigheter och kommuner för att i högre utsträckning än idag möjliggöra att civilsamhällets organisationer medverkar i högre utsträckning inom arbetsmarknadsområdet. Dels finns ett behov av ökad kunskap om förutsättningar för samverkan mellan myndigheterna och civilsamhället, dels finns ett behov av kompetensutveckling för myndighetspersonal kring vad arbetsintegrerande sociala företag och övriga civilsamhällets organisationer faktiskt är och vad de gör. Utvecklingsgruppens syfte var att undersöka kompetensutvecklingsbehov hos myndighetspersonal kring främst arbetsintegrerande sociala företag samt till viss del även kring civilsamhället/social ekonomi och då främst hur myndigheterna kan samverka med civilsamhället. Arbetsgruppens intentioner var att ta fram en behovsanalys, internt inom myndigheterna med utgångspunkt i vilken förändring som ska uppnås. Då socialfondens nationella utlysning publicerades tidigare än beräknat, innebar det begränsade möjligheter att ta fram en sådan analys vilket också minskade möjligheterna att sammanställa information och skapa en myndighetsöverskridande samsyn. Den framflyttade tidsplanen har också inneburit svårigheter att kunna förankra ett eventuellt genomförandeprojekt internt i myndigheterna, då behoven inte varit klarlagda. Trots detta har arbetsgruppen identifierat olika kompetensutvecklingsområden som skulle kunna ingå i ett framtida genomförandeprojekt. Däremot har förutsättningarna för förankring och att vidareutveckla och konkretisera en plan för kompetensutvecklingsinsatser saknats inom given tidsplan för PIACS. 1. Ökad kunskap om samverkan med civilsamhället Behovsanalys vad är problemet? När allt större grupper av människor riskerar att hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden under allt längre perioder, finns ett ökat intresse och behov från samhällets sida att hitta verktyg för ökad inkludering, genom förrehabiliterande insatser och arbetsträningsplatser. En ökad och förbättrad samverkan mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer är en möjlig väg. En lyckad samverkan mellan myndigheter och civilsamhället förutsätter kunskap om varandras verksamheter och villkor och en öppen dialog. När tjänstemän på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i enkäten, svarar på frågan om hur de samverkar med civilsamhällesorganisationer, social ekonomi eller ASF, visar de flesta enkätsvaren att samverkan sker. Svaren uppvisar dock att det råder en oklarhet kring begreppen civilsamhällets organisationer och arbetsintegrerande sociala företag, som saknar enhetliga definitioner, och att man är osäker på till vilken av dessa kategorier man ska hänföra den samverkan som faktiskt sker. Svaren visar att flera personer vet att det sker en samverkan men inte exakt med vilken organisation och/eller kring vad. När samverkan sker, är det oftast genom samordningsförbund och ESF-projekt. Det finns en upplevelse av att samverkan inte sker systematiskt eller långsiktigt. Som ett hinder för samverkan ses dels en hög arbetsbelastning men också myndigheternas regelverk utgör ett hinder i sig och att man som tjänsteman är osäker på vad man kan och får göra. Under utvecklingsgruppens arbete har det även visat sig att det offentliga, såväl som civilsamhällets organisationer, uppvisar en viss bristande tillit gentemot den andra sektorn. En bristande tillit som kan tolkas som okunskap om varandras förutsättningar, regelverk och 6

7 verksamheter, något som också kan utgöra ett hinder för samverkan. Här kan ökad kunskap, på strukturell nivå, om möjliga arbetssätt och metoder för samverkan mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer bidra till positiva effekter. 2. Kompetensutveckling av myndighetspersonal Behovsanalys vad är problemet? Kunskapen hos myndighetspersonal kring social ekonomi, arbetsintegrerande sociala företag och civilsamhällets organisationer varierar. Utvecklingsgruppens arbete visar att många tjänstemän har god kunskap om området samtidigt som andra uppvisar en mycket stor okunskap om arbetsintegrerande sociala företag som företeelse, vem som startar dessa, vilka som finns lokalt och hur man kan samverka med dem. Det offentliga upplever att de inte har kunskaper om vad civilsamhällets organisationer faktiskt gör och på vilket sätt arbetet utförs, man saknar transparens. Kunskap om arbetsintegrerande sociala företag hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna kan ses som en grundförutsättning för att dessa företag ska kunna utgöra en aktör i arbetsmarknadspolitiken. Förutom kunskap hos tjänstemän om arbetsintegrerande sociala företag, krävs ett tydligt politiskt uppdrag som ger goda förutsättningar för myndigheterna att stödja de arbetsintegrerande sociala företagen (Se vidare Bilaga V). I den workshop som arbetsgruppen genomförde var civilsamhällets organisationer och myndigheterna överens om att det finns stora kunskapsluckor både mellan och inom grupperna och att det finns ett stort behov av kompetensutveckling och nya strukturer för samverkan. Samtidigt som det föreligger en stor enighet kring att det finns ett kompetensutvecklingsbehov, och i viss mån vad det ska omfatta, har man inga, eller få, förslag till hur en kompetensutvecklingsinsats ska ske. Under utvecklingsgruppens arbete med enka ter och i workshops har det a ven framkommit att myndigheterna upplever att civilsamha llets organisationer saknar kunskaper om de olika myndigheternas skilda regelverk, vad tja nstema n kan pa verka samt om myndigheternas beslutsva gar, vem som go r vad inom myndigheten/kommunen eller vart man ska va nda sig. Man har heller inte tillra ckliga kunskaper kring olika insatser och na r de kan tilla mpas. På lokal och regional nivå finns ett behov av kompetensutveckling på tjänstemannanivå, kring arbetssätt och metoder för handläggare och chefer så att de kan känna sig trygga med att använda ASF som ett reellt verktyg för arbetsinkludering. En sådan kompetensutvecklingsinsats skulle kunna ske genom 1. en basutbildning, för alla personalkategorier inom myndigheter och kommuner kring vad ASF/sociala företag och civilsamhället är, vilket regelverk, instruktioner internt inom myndigheten, som den enskilde handläggaren har att förhålla sig till samt vilka möjligheter till samverkan som faktiskt redan finns. Arbetsgruppen ser också att det på basutbildningen bör följa 2. en utbildningsmodul för handläggare/samordnare med mål att öka beredskapen och ge stöd för olika arbetssätt och samverkan med ASF. Parallellt bör finnas 3. en fördjupningsmodul för chefer på strategisk nivå som kan bidra till förändring på strukturell nivå, först då kan en samlad kompetensutvecklingsinsats få effekt inom myndigheten lokalt. Förstudien visar också att det finns ett behov av att utveckla nya metoder för långsiktig, strukturell, samverkan, vilket kan ske genom 4. en processledarutbildning för samordnare lokalt och regionalt. Det här är en generell beskrivning som behöver anpassas utifrån myndigheternas behov och förutsättningar och till förutsättningarna för gemensamma insatser mellan myndigheter. 7

8 Beskrivning av kompetensutvecklingsbehov 1.BAS-modul Målgrupp: Alla, inklusive chefer Innehåll: - Betydelsen av civilsamhällets organisationer, den sociala ekonomin och arbetsintegrerande sociala företag som aktör på en inkluderande arbetsmarknad. - Samverkan, roller, kompetenser 2.Individen till arbete Målgrupp: Handläggare inom AF, FK, Kommun, samordningsförbund. Mål: Ökad beredskap, strukturer och stöd för olika arbetssätt och samverkan med ASF Innehåll: - Hur gör jag som handläggare? - Praktik, rusta, arbetsgivare - Verktyg inom myndigheten - Förväntningar på sociala företag/asf. - Hur och vilka krav kan det offentliga ställa? - Matchning av individer till ASF -handlingsplan 3.Strategiskt block Målgrupp: Ledning styrning Mål: strategisk förändring i myndigheternas system Innehåll: - Lagar/avtal: IOP, LOU, LOV, upphandling med sociala kriterier. - Policyfrågor/handlingsplan, fortsatt kompetensutveckling - Uppföljning/mätbarhet,kvalitetsfrågor - Samrådsstrukturer 4.Processledarutbildning Målgrupp: Samordnare lokalt/regionalt Innehåll: - Hur startas en process till samverkan - Kartlägga - Nätverka - Organisationsutveckling inom myndigheterna Stärka kapaciteten hos Arbetsintegrerande sociala företag Vid sidan av kompetensutvecklingsinsatser för myndighetspersonal, har arbetsgruppen även identifierat behovet av kapacitetsstärkande utbildningar för arbetsintegrerande sociala företag, till exempel att stärka och förtydliga handledarrollen. Utbildning kring sådana skulle kunna genomföras i samverkan mellan myndigheterna och de arbetsintegrerande sociala företagen. 3. På vilket sätt skulle myndigheterna kunna få kunskap om den sociala ekonomin Kunskaper om den sociala ekonomin utgör en betydande del i kompetensutvecklingsinsatsen och arbetsgruppen har diskuterat de praktiska formerna för hur en sådan skulle kunna genomföras. De nämnda kompetensutvecklingsbehoven som presenteras i punkt 2 kan utgöra en bas för att utforma olika kompetensutvecklingsinsatser, vissa om möjligt gemensamma för myndigheterna och vissa kan också genomföras inom respektive myndighet. Webbutbildningar/Webinarier En möjlig väg som diskuterats är att genomföra webbutbildningar och eller Webinarier, med tillhörande utbildningsmaterial och uppföljning med arbetsplatsbaserat lärande. Att undersöka förutsättningarna för en myndighetsgemensam webbutbildning som på ett kostnadseffektivt sätt kunde nå många anställda ingick i den ursprungliga projektidén. Arbetsgruppen fick dock i ett sent läge besked från PIACS:s projektledning att detta inte skulle kunna ingå inom ramen för ett genomförandeprojekt. Befintliga verktyg Vi har identifierat ett antal områden, som kan stärka kunskaperna på området. Sofisam.se och civsam.se 8

9 En möjlighet att ytterligare sprida kunskap om den sociala ekonomin till myndigheterna är att utveckla webbportalerna sofisam.se och civsam.se. Arbetsgruppen har diskuterat att dessa kan utvecklas inom ramen för ett genomförandeprojekt, i samverkan med övriga projektidéer kring bl.a. kvalitetssäkring och forskning. En forskningsöversikt om civila samhället och arbetsmarknaden tas fram inom ramen för PIACS. Utbildning om det civila samhället MUCF MUCF genomför sedan tre år en nationell utbildning om det civila samhället, dess relation till myndigheter på olika nivåer och om samverkansformer. Den skulle också kunna utgöra en resurs som en del av genomförandet, eventuellt i en anpassad riktad form. Förslag i utredningen om ett stärkt civilsamhälle föreslår också ett flerårigt kompetensutvecklingsuppdrag, som skulle kunna bidra till utvecklingsidéns syfte. Myndigheternas avdelningar för kompetensutveckling Myndigheterna har inom sig olika avdelningar för kompetensutveckling och för utveckling och produktion av utbildningsmaterial. Dessa avdelningar kan ses som en väsentlig resurs för genomförande och spridning av kompetensutvecklingsinsatsen i ett genomförandeprojekt. Samverkan med ASF och civilsamhällets organisationer En nödvändig resurs för att öka kunskapen är ASF och andra ideella aktörer på arbetsmarknaden är civilsamhällets egna organisationer. Det är viktigt att kompetensutvecklingen sker i samverkan och därför behöver samverkansformer för detta utvecklas. Samverkansgruppen för arbetsintegrerande sociala företag är en redan existerande struktur för samverkan, som kan vara en utgångspunkt. Genomförandeprojekt Utvecklingsgruppen har framför allt ägnat sig åt att utveckla idén kring kompetensutveckling inom ramen för förstudien PIACS. På uppdrag av PIACS:s projektledning har vi även gjort ett försök att skissa på ett genomförandeprojekt, ur myndighetsgruppens perspektiv. Det fanns som vi beskrivit tidigare i den här rapporten dock inte förutsättningar att ta fram en utförlig projektplan för ett sådant projekt. Däremot har arbetsgruppen diskuterat nedanstående aspekter av ett sådant. Vi påbörjade ett samtal om vad som skulle kunna vara önskvärda mål och effekter. Här redovisas några tänkbara sådana. Önskvärda mål och effekter av ett genomförandeprojekt Delmål Lokala överenskommelser mellan myndigheterna (ex. Arbetsförmedlingen, Samordningsförbund)och arbetsintegrerande sociala företag/civilsamhällets organisationer om arbetsinkludering Processledarutbildning för kommunala tjänstemän/samordnare, samordningsförbund för att driva frågan lokalt/regionalt. Projektmål Fördjupat samarbete mellan myndigheter och civilsamhället Tydliga roller definierat ansvar, handläggarstöd. Rätt person får rätt insats Uppföljning av effekter utförs av myndigheterna (ex Arbetsförmedlingen) Genomförda utbildningar och stödmaterial finns Deltagande från X antal lokala kontor i myndigheter och Kommuner Effektmål God kunskap och samsyn/gemensam kunskapsbas hos myndigheter om Arbetsintegrerande sociala företag och civilsamhället 9

10 Stödstrukturer/samverkan mellan ASF och andra civilsamhällets organisationer finns med Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan, kommuner på X antal orter Det finns policy/arbetssätt i olika myndigheter som underlättar för ASF och andra aktörer att verka för målgruppen Att civilsamhället/asf känner sig trygga i sin samverkan med myndigheterna och att myndigheterna har tilltro till civilsamhällets/asf verksamheter. Ökad medverkan från civilsamhället som utförare. Fler individer kommer ut i arbete som de kan behålla/hållbarhet sysselsatta i ASF, jämfört med dagens ca Horisontella kriterier Alla myndigheter som deltagit i förstudien arbetar aktivt med de horisontella kriterierna Jämställdhet, Tillgänglighet, icke-diskriminering och hållbar utveckling genom förebyggande arbete som syftar till att motverka diskriminering, respektera olikheter och ta till vara kompetens oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Erfarenheter från myndigheternas arbete kommer att lyftas in i kompetensutvecklingsprogrammet. Enligt den rapport som genomförts av Kontigo på uppdrag av ESIsupport 2 avseende integrationsprocessen, konstateras att En viktig förutsättning för att insatser som är riktade till målgrupperna ska fungera effektivt och kunna individanpassas är att de olika myndigheterna och aktörerna har en välfungerande samverkan och god kommunikation. Här menar arbetsgruppen att ett genomförandeprojekt kan bidra till en sådan god samverkan I ett genomförandeprojekt finns det anledning att följa hur arbetsintegrerande sociala företag kan ta större del av arbetsmarknadspolitiken och om ökad samverkan mellan det offentliga och ASF påverkar den ojämställdhet som finns på svensk arbetsmarknad beträffande långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, nyanlända och utanförställda. Förslag på projektorganisation av ett genomförandeprojekt Ett genomförandeprojekt kan med fördel genomföras inom ramen för gemensamt kompetensutvecklingsprojekt med civilsamhället, ett myndighetsgemensamt projekt eller inom respektive myndighet var för sig. Arbetsgruppens rekommendation Utvecklingsgruppens arbete visar att det finns ett behov av kompetensutveckling. Behovsanalysen behöver dock fördjupas, förutsättningarna för ett genomförande klargöras, och en projektidé och plan förankras i myndigheterna. Det fanns inte tillräckliga förutsättningar för detta inom ramen för tiden för arbetet med utvecklingsidén. Myndigheterna beslutade därför att inte söka PO1-medel inom utlysningen i juni 2016 för genomförande av ovan nämnda utvecklingsidé. Däremot finns några av myndigheterna med som strategiska samverkanspartner i ansökan som lämnades in av PIACS. Vi bedömer att utvecklingsidén ändå är en grund för fortsatta diskussioner mellan myndigheterna om hur kompetensutveckling inom myndigheter kan komma till stånd inom området. Vi ser möjligheter till ett gemensamt utvecklingsarbete in någon form, till exempel en ansökan i kommande utlysningar inom socialfonden, frivillig samverkan mellan myndigheter eller genom eventuella kommande regeringsuppdrag. 2 PM_ESF_ALMEDALEN_FINALESIMALL.Pdf 10