Högskoleallians i Österbotten 2010?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Högskoleallians i Österbotten 2010?"

Ingeborg Blomqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 1 Högskoleallians i Österbotten 2010? Michael Uljens Den finlandssvenska och österbottniska högskoledebatt som nu tagit fart är välkommen. Det är uppenbart att mängder som pyrt under ytan en längre tid, av någon anledning förblivit osynligt eller negligerats. Det är också viktigt att diskussionen tagit fart nu då den offentliga beslutsprocessen tagit time-out. Fredagen den 15.2 slog ju den utbildningspolitiska ministerarbetsgruppen fast att universiteten har tilläggstid till Till dess fungerar ekonomutbildningarna på respektive ort (Vasa, Helsingfors, Åbo). År 2010 skall en ny modell läggas fram för undervisningsministeriet. Om en finlandssvensk modell planenligt spikats nu i februari 2008 hade det skett utan egentlig offentlig diskussion. Nu finns tid, agendan är förnyad och spelplanen har modifierats på fler än ett sätt. Högskolväsendets utveckling i Österbotten har varit beroende av en klart formulerad politisk vilja och offentlig intresseyttring. Under senare tid har båda saknats, men tar nu ny form. Inga andra alternativ finns heller då Taxellgruppen, trots ansträngningar, havererade. Uppgiften att på högskolenivå lösa politiska frågor är som bekant inte lätt. Det vet förstås Wallin även om han igen spelar bollen till högskolorna. Det kan vara ett framgångskoncept. Den offentliga dialogen är i synnerhet viktig eftersom den nya arbetsgrupp som skall komma med förslag till 2010 består, enligt rådande förslag, av universitetens och yrkeshögskolornas rektorer (ej prorektorer) och tre utomstående representanter. Den sammansättningen borde ännu övervägas. Jag uppfattar den som svag

2 2 ur Österbottnisk synvinkel varken Hanken eller ÅA i Vasa finns med. Det har bland andra också SFP:s kretsstyrelse konstaterat. Högskolepolitik har alltid varit regionpolitik, näringslivspolitik och kulturpolitik. Så är det även nu. Hur Österbotten skall agera i högskolefrågan är därför starkt knutet till vårt agerande i aktuella regionförvaltningsfrågan. Det är särskilt tydligt efter centerns, och i synnerhet partisekreterare Korhonens, kritik av Sarkomaas förslag till sammanslagning och eventuell avveckling av högskolor. Korhonen är oroad av Seinäjokis framtida roll. En viktig fråga är nu var ledningen för en möilig framtida Pohjanmaan ammattikorkeakoulu landar i Vasa eller Seinäjoki? Om yrkeshögskolorna i Vasa, Karleby och Seinäjoki sammanslås riskerar ledningen att hamna i Seinäjoki. Den processen kan dessvärre påskyndas av de som vill kapa de tre svenska YH-linjerna från Vasa yrkeshögskola och flytta över dem till Novia. Taxells förslag till ministerarbetsgruppen innehöll emellertid just detta. Alltså trots avtal om att de svenska linjerna skulle lämnas i fred. En dylik stärkning av Novia innebär således en stympning av Vasa yrkeshögskola med ca 10%. En decimering av Vasa yrkeshögskola kan äventyra Vasas roll i regionen. Det kan knappast Vasa-nejden acceptera. Och med tanke på nedskärningsbehov , då årskullarna minskar med ca 10-15%, är indragning av flyttlass enklare än indragning av annat. Ställer man sig bakom Vasa, och därmed Österbotten, eller inte? Alternativet till Vasa stavas nu Seinäjoki. Från ett Vasa län med Vasa som huvudort kan vi plötsligt bli begåvade med en ny storregion där Vasa är totalt satt ur spel. Det är inte bra för svenska Österbotten och det är inte bra för Svenskfinland som helhet. Frågan är nu hur de olika politiska partierna i Österbotten, Österbottens förbund med flera kommer att agera i denna fråga? Visionen bör nu ändras. De långtutvecklade planerna på samgång av Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola finns det ingen anledning att

3 3 riva upp. Hellre utgör den samverkan en bra grund för att Vasa kan bli den koordinerande orten inte bara för den svenska utan även för den finska YH-utbildningen i Österbotten. Kopplingen till Vasa universitet är ett trumfkort i sammanhanget. Det är uppenbart att en konsolidering av högskoleintressena i Vasa nu måste ta ett tydligt och konkret steg framåt. Men skall vi gå in för en allians eller ett tvåspråkigt universitet? Jag konstaterade i min senaste artikel att allt som heter samverkan över språkgränsen inte har motarbetats av krafter inom och utanför Österbotten. Samarbete förekommer. Samarbetet växer. Nya samverksansformer är under planering. Vasa högskolekonsortium har etablerats, vetenskapsbiblioteket Tritonia fungerar. Också en regional högskolestrategi existerar (även om få vet vad som står i den). Riktningen har i dessa avseenden varit den rätta. Men alternativen behöver inte heta antingen enspråkighet eller tvåspråkighet. Kompromisser finns. Allianstänkandet är en sådan. Som ett resultat av det samtal jag förra veckan förde med rektor Mattinen vid ÅA, med anledning av min förra artikel, har tanken om en Vasa allians för min egen del vuxit fram. Uppenbarligen är det en tanke som på många håll samtidigt befunnits värd att prövas. Modellen diskuterats i många högskolor och högskolekretsar. En Vasa allians eller en österbottnisk allians kan vara den realpolitiskt framkomliga modellen, framom ett rent tvåspråkigt universitet. Samtidigt torde det vara uppenbart för de flesta att s.k. Åbokrafter styrt i Svenskfinland med den Österbottniska slättens hjälp. Det lilla huvudet har behövt en kropp. Och kroppen har inte litat på det egna huvudet. Den tiden tycks nu vara förbi. Kraftfältet är i tydlig rörelse. Axeln Vasa-Helsingfors har ju inte heller upphört. Men som Taxell konstaterat: makt får man inte, makt tar man. Är Österbotten redo att ta hand den makt som tillhör den del av landet där

4 4 ca 10% av landets invånare bor? Näringslivet i regionen behöver ett högskoleorgan som har överblick och kan koordinera verksamheten. Utvecklingen på en del andra universitetsorter har också startat från ett konsortium och är på väg mot ett allianstänkande. Vasa har en god grund i detta avseende. En allians följer det språk som UVM känner till och vill gynna gällande högskolesamarbete i landet. En allians skulle innebära att den svenska verksamheten vid Vasa yrkeshögskola inte behöver flyttas till Novia. Alliansen kunde också underlätta det ansträngda förhållandet mellan Vasa stad och Åbo Akademi, som ju verkligen inte förbättrats av det taxellska utspelet. En Vasa allians ger också möjligheter att stärka samverkan över språkgränsen utan att upphäva svenska institutioner. Alliansen innebär att Svenska handelshögskolan i Vasa kan fortsätta att fördjupa sitt framgångsrika samarbete med bl.a. Vasa yrkeshögskola. Och en allians hotar inte Novia-konstruktionen, som ju i detta skede knappast kan avvecklas. Ytterligare kan en allians även hålla samman verksamheten i Vasa, Karleby och Seinäjoki så att Vasas roll som centralort kan bibehållas på hittills naturligt sätt. Ur ett Åbo-perspektiv skulle högskolealliansen i Vasa vara intressant eftersom den garanterade ett fortsatt Åboinflytande över verksamheten i Österbotten. Och en allians hindrar inte att ÅA koncentrerar hela sin ekonomutbildning till Vasa för att på så sätt samverka med Hanken. En allians är också läglig med tanke på den avveckling av lokal beslutandemakt som ÖH-förvaltningen (ÅA i Vasa) genomgått under en längre tid. Ytterligare stöds högskolealliansen i Österbotten av den nya servicecentralen för universitet som placeras i Vasa. En allians ger också vår region ett samlat ansikte i samtal med statsmakten. För tillfället ser ju Österbottens högskolenylle ut som om det vore målat av Picasso. För att en sådan allians skall lösa problem och vara ett verkligt alternativ måste den ges befogenheter.

5 5 Den avgörande linjedragningen gäller nu om Österbotten är redo för en samverkan över språkgränsen så att svenska Österbotten och Vasa ens på något sätt behåller ett inflytande över verksamheten. Modellen kan heta allians. Att behandla Vasa som strykpojke i Svenskfinland genom den splittring som rått kan komma att kosta onödigt mycket för onödigt många.

Relevanta dokument

Gymnasiefrågan och högskolesamarbetet i Österbotten 1

1 Gymnasiefrågan och högskolesamarbetet i Österbotten 1 Av Michael Uljens I Finland pågår en tudelning av landet gällande utbildning och forskning. Orsakerna till scenariot är ekonomiska, utbildningspolitiska