Barnen utan rätt till framtid
|
|
- Patrik Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torsdag 11 april 2013 Livingstone, Zambia Foto: Tuva Sandgren Barnen utan rätt till framtid Att som barn leva med utvecklingsstörning är en utmaning oavsett plats i världen. I Sverige idag finns många som aktivt arbetar för att underlätta vardagen och förbättra villkoren för barn med utvecklingsstörning, men fortfarande tampas de varje dag med diskriminering och särbehandling. I andra delar av världen är stödet ännu mindre, såsom Afrika söder om Sahara. Vi har träffat Getrude Ngwira Bweupe, 31, vars son Abraham, 3, har diagnosen CP. It s difficult, upprepar hon gång på gång då hon berättar om livet som förälder till ett barn med utvecklingsstörning i Zambia. I många delar av Afrika söder om Sahara är bristen på stöd för barn med utvecklingsstörning inte ens är ett uppmärksammat problem. Det statliga biståndet och engagemanget är i oroväckande många fall minimalt, och vården som erbjuds är otillräcklig. Utvecklingsstörda får en roll som en social och ekonomisk börda för samhället. Framförallt på landsbygden är diskriminering en del av vardagen för de här barnen. Angreppen är fysiska och psykiska och varierar i grad, och att det är ett problem går inte att ifrånkomma. I vissa fall handlar det om nedvärderande ord, blickar och utfrysning. I andra fall går
2 det så långt som vanvård, fysiska övergrepp, och ibland mord. Alla dessa former av misshandel har förödande konsekvenser för barnets liv och framtid, och långt ifrån alla lever in i vuxen ålder. Getrude Ngwira Bweupe bor tillsammans med sin man och deras två barn i kåkstaden Kanyama mitt i Zambias huvudstad Lusaka. Hennes son Abraham Bweupe är 3 år gammal och fick vid ett års ålder diagnosen Cerebral Pares, CP. Hans utvecklingsstörning är relativt mild, men han kan ännu inte stå utan stöd och kan bara säga några få ord. Getrude beskriver Abraham som glad och omtyckt av de i sin nära omgivning, men hon säger också att det är många som tar avstånd från barn med störningar som Abrahams. De tror att han smittar och för med sig otur. Och vissa ogillar att han dreglar. Getrude är en utav få föräldrar som trots alla svårigheter kämpar för sitt barn med utvecklingsstörning och hans möjligheter till en framtid. Varje vecka går de på kostsamma besök på en specialklinik, och de arbetar dagligen med sjukgymnastik i hemmet. Getrude förklarar att många föräldrar till barn med utvecklingsstörning inte står ut med skammen inför samhället och allt extra arbete de innebär, och att de därför gömmer undan barnen i hemmet och vanvårdar dem. Människors rädsla för det som är annorlunda är ofta orsaken till förakt och fördomar. Den nedlåtande attityden mot individer med utvecklingsstörning i Afrika söder om Sahara har sina rötter i gamla traditioner och seder vars värderingar finns kvar i samhället än idag. Vissa tror att det är trolldom och att de har otur i familjen. För bot går man till en nanga, en medicinman, berättar Getrude. Hon var där en gång, och fick förklaringen att det var hennes förfäder som hade skickat en förbannelse på hennes familj. Nangan använde ett rak- Utvecklingsstörning är enligt FUBs (Föreningen för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklingsstörning) definition en funktionsnedsättning som rör personens begåvningsutveckling under utvecklingsåldern. Denna artikel berör barn med utvecklingsstörningar som t ex. Downs syndrom och cerebral pares. Källa: fub.se blad och skar små sår i hennes son för att rena honom. På kliniken sa de däremot att skadan inte går att bota med blod och smärta, så hon besökte inte medicinmannen igen. Det är framförallt okunnighet om frågan som får en att gå till nangas, menar Getrude. Då har man ingen annan information om sjukdomen eller hur den ska botas. Men förstår man problemet från början kan man behandla det på rätt sätt. Medicinmännens inställning till utvecklingsstörning lever kvar från förr då man i brist på vetenskapliga förklaringar trodde att barnet var ett straff eller en demon sänd från övernaturliga makter. Förbannelsen troddes inte alltid enbart vara riktad till familjen, utan till hela byn. Barnet sågs som en fara för invånarna, och det var upp till familjen att göra sig av med demonen. För familjer som valde att istället behålla och ta hand om barnet väntade utfrysning, och de var inte längre accepterade i samhället. De här tankarna om att barn med utvecklingsstörning är olycksbådande och illasinnade lever ännu kvar hos många. Jag vet familjer från landsbygden som blivit bortjagade av sin by då de fått ett barn med utvecklingsstörning, eftersom det tros föra otur med sig, berättar Getrude. Studier visar att det i den outbildade delen av befolkningen i mindre tätbefolkade områden i större utsträckning förekommer förtryck av individer med utvecklingsstörning än vad det gör i stä-
3 der. Det beror dels på okunskap, men även på att familjerna på landsbygden är beroende av barnen som arbetskraft. Majoriteten livnär sig på jordbruk, och att vara kapabel till fysiskt arbete är mycket viktigt. Barn med utvecklingsstörning har ofta någon form av fysiskt funktionshinder vilket gör att de har svårt att bidra till familjens försörjning. Förutom att de inte kan hjälpa till att tjäna pengar, är det väldigt kostsamt att ge barn med utvecklingsstörning den vård och omsorg de behöver. I och med att vårdcentralerna som erbjuder specialvård är få och ofta belägna i storstäderna blir även transporter till dessa platser en ekonomisk last. Den ekonomiska lasten det innebär att ta sitt barn till en specialklinik är också en orsak till att man vänder sig till lokala medicinmän som försöker bota barnet med spirituella medel. Det har visat sig vara väldigt viktigt att barnet redan i tidig ålder får rätt vård för att minimera risken att utvecklingsstörningen blir en överhängande svårighet senare i livet. Hjälpmedel såsom rullstol, som underlättar och i många fall är en nödvändighet för en fungerande vardag, är även de mycket kostsamma. På kliniken har Getrude fått råd om olika hjälpmedel som behövs för Abrahams sjukgymnastik, men trots att hon och hennes man båda arbetar tillåter deras ekonomi bara att införskaffa det allra nödvändigaste. Hon berättar att de familjer som inte har råd tvingas bära runt på barnet eller hålla det hemma. Det finns en man på kliniken som har en son som är 15 år gammal, och han bär runt på honom överallt. I dagsläget finns det många barn med utvecklingsstörning runt om i Afrika söder om Sahara som inte har möjlighet att leva ett drägligt liv. Förutom att det är kostsamt är det för föräldrar till ett barn med utvecklingsstörning ett heltidsjobb att se till att barnet får en värdig uppväxt, då många kräver omsorg dygnet runt. Att anlita hjälp i form av barnvakt är inte heller alltid ett alternativ då man som förälder känner att man inte kan lita på vem som helst att ta hand om ens barn med utvecklingsstörning. Återigen är det samhällets fördomar mot barnet som försvårar situationen. De kan behandla honom illa, svarar Getrude när hon får frågan om hon har övervägt att ta hjälp utifrån. Även om man vill ta hand om barnet är det alltså av både ekonomiska och sociala skäl inte alltid möjligt för en familj att göra det. I en av punkterna i FNs konvention om barnens rättigheter står att alla barn har rätt till sjukvård, och traditionella sedvänjor som skadar barnets hälsa ska avskaffas, något som i dagsläget långtifrån fullföljs i många delar av södra Afrika. Dessutom säger konventionen att staten ska göra allt och utnyttja det yttersta av sina resurser för att genomföra Barnkonventionen är FNs världsomspännande definition av de rättigheter som varje barn under 18 år ska ha. Deklarationen har 54 punkter, och innefattar bland andra följande: #2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. #4 Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt. #23 Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. #24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Källa: unicef.se
4 Kanyama Compound, kåkstaden där Getrude och hennes familj bor. Foto: Tuva Sandgren den. Det varierar mellan länderna hur långt man kommit i att uppfylla dessa krav. I de flesta av södra Afrikas länder finns frivilligorganisationer som arbetar för att barn med utvecklingsstörning ska få de rättigheter de enligt FN bör ha. De bidrar med bland annat med hjälpmedel och rådgivning till de familjer som själva inte har råd. Men i och med att frågan ofta bortprioriteras av staten är det svårt för dem att göra skillnad på samhällsnivå. Sydafrika är ett av de länder i Afrika söder om Sahara där staten faktiskt uppmärksammat frågan. Där erbjuds barn med utvecklingsstörning gratis utbildning och vård, och utöver detta kan de även ansöka om speciella bistånd. I Zambia däremot är det statliga engagemanget betydligt mindre. Specialskolorna som finns är i stor mån startade av biståndsorganisationer beroende av stöd utifrån. Långt ifrån alla landets barn fullföljer grundskolan, många på grund av ekonomiska skäl, och ännu färre av de barn som behöver extra hjälp och stöd i undervisningen har möjlighet till skolgång. Sydafrika och Zambia är två väldigt skilda exempel, men i båda länderna tenderar situationen för barnen till att vara mest kritisk på landsbygden. Barnkonventionen säger också att ett barn med funktionshinder har rätt till ett anständigt liv som möjliggör deltagande i samhället. Utan utbildning eller sociala förberedelser är det för vem som helst svårt att bli en del av det allmänna livet. Än svårare är det om man dessutom tillhör en utsatt och nedvärderad grupp människor. Därför är utbildning grundläggande för att ett barn med utvecklingsstörning ska kunna ta sig ut och bidra till samhället. På skolor som riktar sig till barn med utvecklingsstörning får de inte bara kunskap i teoretiska ämnen, de lär sig även fungera socialt i grupp på ett sätt som är anpassat efter deras behov. Specialskolorna jobbar också hårt för att involvera föräldrarna i barnens utveckling, dels
5 för att se till att barnen får den vård de behöver hemma, men också för att öka föräldrarnas förståelse för sina barn och deras utvecklingsstörning. Samarbetet med föräldrarna har i många fall varit svårt att genomföra, eftersom de ofta har flera barn som kräver deras uppmärksamhet, och jobbar hårt för att försörja familjen. Man kan se en tydlig skillnad i attityden mot barnen i områden där utbildningsnivån är högre, såsom storstäder, jämfört med trakter där tillgången till utbildning inte är lika stor, såsom på glesbygden. Som i många andra utvecklingsfrågor är alltså utbildning en förutsättning för förbättring. Det gäller inte bara utbildning av barnen och deras föräldrar, utan också av hela landets befolkning. I Getrudes fall var det först när Abraham fick sin diagnos som hon informerades om orsaker och innebörd av en utvecklingsstörning. Nu anser hon sig själv vara relativt välinformerad, men hon tror att mer information till allmänheten skulle leda till bättre förhållanden för dessa barn. Initiativet till utbildning behöver komma inifrån landet i form av statliga reformer och engagemang, istället för att som i dagsläget på många platser framförallt komma från utomstående biståndsorganisationer och liknande. Självklart är inblandning från utlandet också viktigt, men inte alltid direkt ekonomiskt, utan snarare som en strävan att väcka frågan. En öppen diskussion är nödvändig för att ens påbörja processen mot en bättre vardag för barn med utvecklingsstörning i Afrika söder om Sahara. Tabun och skammen som barnen ofta innebär för många familjer behöver upphävas för förändring. Staten har en central roll i den här utvecklingen, och kan genom att uppmärksamma barns rättigheter lägga en grund för att samhället sedan ska ta efter. Genom att införa regleringar vad gäller medicinmännens utbildning, kan de se till att även de får kunskap inom området. Ofta finns det i byar ett stort förtroende för medicinmän och deras metoder, så om de har förståelse för och kunskap om barn med utvecklingsstörning är chanserna stora att familjen och samhället tar till sig dessa värderingar. De skulle dessutom kunna erbjuda barnen lämplig vård och lätta den ekonomiska bördan för familjerna genom att finnas närmare till hands än vårdcentralerna i städerna. Förutsättningarna för barn med utvecklingsstörning i Afrika söder om Sahara är i nuläget inte goda, men Getrude är hoppfull för Abrahams framtid. Hon är fast besluten att kämpa på med sin sons fysiska terapi, och tror att det kan göra att han en dag kan börja skolan. Dock går det inte att undkomma hennes stilla rop på hjälp som framkommer när hon berättar sin historia. Hon vet att samhället idag inte tillåter hennes son att leva ett liv som alla andra, och hon oroar sig för vad som kommer hända honom den dag hon inte längre finns där. Getrude är långt ifrån den enda föräldern till ett barn med utvecklingsstörning som lever med rädslan för ovissheten om sitt barns framtid. De väntar alla på en förändring i samhällets syn på sina barn, och på att myndigheterna aktivt ska ta det första steget i rätt riktning. Elinor Öhlund elinor.ohlund@elev.stockholm.se Tuva Sandgren tuva.sandgren@elev.stockholm.se Kungsholmens Gymnasium
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merlättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder
lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder MyRight Att erövra världen, mars 2018 Vi som driver MyRight är organisationer för personer med funktionsnedsättning
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs merBarnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merBarns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merLikabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010
Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merOm personlig assistans för barn
Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merUtgångspunkter LSS och FNs konvention
Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
Läs merKarin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?
Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merLämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!
Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans
Läs merMänskliga rättigheter i klassrummet
Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens
Läs merOm bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO
Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas
Läs merBarnrättsbaserad beslutsprocess
Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs mer- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.
När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merBarnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merÅrlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet
Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 72 71 utbildning@trollhattan.se
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merÄnda sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta
Läs merViktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.
Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merBenämningar och attityder
Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs mer1 2 3 4 5 6 Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande 7 Bemötande/att
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merSOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande
Läs merTema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15
Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell
Läs merPolitikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.
F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merFunktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst
2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merVÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE
VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merLikabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01
Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,
Läs merLikabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Läs merPlan för LSS-verksamheten i Malmö stad
PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...
Läs merFira FN-dagen med dina elever
EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merEn lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål
Läs merStöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Läs merBARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
Läs merTema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad. Min
Tema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad Min FAMILJ Min familj Alla barn har rätt till omvårdnad och skydd av en eller flera vuxna. I den här övningen får barnen visa att en familj kan se ut
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merFamiljen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs mer