Praktisk tillämpning av virtuellt byggande i partneringprocessen

Transkript

1 Praktisk tillämpning av virtuellt byggande i partneringprocessen Practical application of Virtual Design and Construction to the partnering process Roberth Sundhäll Henrik Skoglund Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap Avdelningen för Energi- Miljö och Byggteknik 22,5 Jens Beiron Malin Olin

2 Förord Detta examensarbete är den avslutande delen av Byggingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet och har utförts under våren Idén till examensarbetet har tagits fram i samarbete med företaget ByggDialog AB. Arbetet har varit knutet till byggnadsprojektet CSK 2013 i Karlstad. Projektet är komplicerat och stort med många olika delprojekt. I många projekt handlar det om byggnation i nära anknytning till pågående verksamhet vilket kräver en bra kommunikation mellan alla aktörer. Vi vill tacka alla som hjälpt till under framställningen av examensarbetet. Speciellt tack riktas till våra handledare, Jens Beiron vid Karlstads universitet för bra handledning, goda råd och idéer, Anna Rhodin och Jörgen Sundhäll på ByggDialog AB för all hjälp under arbetets gång. Vi vill även rikta ett stort tack till ByggDialog AB som gett oss möjligheten att utföra detta arbete. Vidare tackar vi alla på PlanB services AB för all hjälp, tips och idéer under arbetet. Ett stort tack går även ut till alla som ställt upp på intervjuer under arbetet. Karlstad, Maj 2012 Henrik Skoglund och Roberth Sundhäll I

3 Sammanfattning Bakgrunden till arbetet är att byggföretaget ByggDialog har börjat implementera virtuellt byggande i sina partneringprojekt. Då denna implementering är relativt nyligen påbörjad så finns ett intresse hos företaget att undersöka möjliga tillämpningar av virtuellt byggande för att stärka deras partneringprocess. Virtuellt byggande innebär i stora drag att man använder sig av 3D-modeller av byggobjekt. Om modellen även innehåller information om de olika byggdelarna som modellen byggs upp av kallas den för en Byggnads Informations Modell eller BIM. Rapporten syftar till att underlätta implementeringen och förbättra utnyttjandet av virtuellt byggande för att stärka partneringprocessen i produktionsskedet. Arbetet har utförts med hjälp av en litteraturstudie där tillämpningar av virtuellt byggande har identifierats och teori till partnering tagits fram. Intervjuer har varit den stora informationskällan i detta arbete där intervjuerna har varit halvt strukturerade och öppna. Platsbesök har skett på ByggDialogs arbetsplatser i syfte att få en inblick i hur arbetet med virtuellt byggande bedrivs i dagsläget. Slutsatserna som kan dras av arbetet är att det största hindret för implementeringen av virtuellt byggande är personalens kunskapsnivå och inställning till ämnet. Det som blir viktigt är att utbilda personalen och att öka deras ambition till att vilja använda sig av de tillämpningar som finns. Virtuellt byggande stärker partneringprocessen genom att man får ett gemensamt underlag av högre kvalitet som underlättar kommunikationen, förbättrar samarbetet och sparar tid i projekten. II

4 Abstract The background to this thesis is that ByggDialog has begun an implementation of Virtual Design and Construction into their partnering projects. ByggDialog want to investigate which applications of Virtual Design and Construction that could enhance their partnering process. Virtual Design and Construction generally means that 3D-models are used in the building process. If these models contain information about the building parts that the model is constructed with it becomes a BIM, Building Information Modelling. This thesis is focused around one problem. Which applications of Virtual Design and Construction can be used to enhance the process of partnering during the phase of production? This problem statement was produced with help from the staff at ByggDialog. The main source for information in this thesis has been by interviews and literature. Theories about Virtual Design and Construction and Partnering came from literature. The techniques that have been used for the interviews are half structured and open interviews. The conclusions that can be drawn from the thesis are that the biggest obstacle to the implementation of Virtual Design and Construction is the staff s knowledge and attitude to the subject. What becomes important is to educate the staff and increase their ambition to use the methods available. Virtual Design and Construction strengthens the partnering process by providing a common base of information that increases the quality of communication, cooperation and contributes to save time. III

5 Förkortningar BIM CAD Building Information Model, Byggnadsinformations modell Computer Aided Design CSK 2013 Projekt Centralsjukhuset Karlstad 2013 PE RFP VB VVS ÄTA Partneringentreprenörer, Underentreprenörer Rumsfunktionsprogram Virtuellt Byggande Värme, ventilation och sanitet Ändrings- och tilläggsarbete IV

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord... I Sammanfattning... II Abstract... III Förkortningar... IV 1.Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Mål Avgränsningar Metod Platsbesök Intervjuer Litteraturstudie Teori Partnering Virtuellt byggande Visualisering Samordning Mängdavtagning kopplat till kalkyl Planering Interaktiva skärmar och samordningsmodell Resultat Sammanställning av intervjuresultat Yrkesarbetare Arbetsledning Beställare Platsbesök Brister i partneringprocessen Tillämpningar av virtuellt byggande Tillämpningar av virtuellt byggande utöver de som kan kopplas direkt till yrkesarbetare Hinder för implementering av Virtuellt byggande Analys V

7 Innehållsförteckning 5.1 Analys av möjliga tillämpningar av Virtuellt byggande Brister i partneringprocessen CSK Identifiera möjligheter att tillämpa Virtuellt byggande för att stärka partneringprocessen på arbetsplatsen Identifiera eventuella hinder för implementeringen av virtuellt byggande Virtuellt byggande bidrar till ett hållbart byggande Slutsatser Övergripande slutsatser Identifiera brister i partneringprocessen som kan avhjälpas med virtuellt byggande 40 Identifiera möjligheter att tillämpa Virtuellt byggande för att stärka partneringprocessen i produktionsskedet Identifiera eventuella hinder för implementeringen av virtuellt byggande Reflektioner och förslag till vidare studier Felkällor Referenser Bilagor VI

8 Kapitel 1. Inledning Kapitel 2. Metod 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till arbetet är att byggföretaget ByggDialog har börjat implementera virtuellt byggande i tre av sina projekt. Virtuellt byggande innebär i stora drag att man använder sig av 3D-modeller av byggobjektet. Om modellen även innehåller information om de olika byggdelarna som modellen byggs upp av kallas den för en Byggnads Informations Modell eller BIM. Omfattningen på användandet av virtuellt byggande varierar i de olika projekten och det är speciellt tillämpningar för yrkesarbetare som efterfrågas från ByggDialog. De vill finna nya tillämpningsmöjligheter av virtuellt byggande för att få en bättre genomslagskraft av det. ByggDialog arbetar enbart med partneringprojekt och det blev därför en intressant del av undersökningen att se hur virtuellt byggande fungerar tillsammans med partnering. Två av dessa projekt är sjukhusprojekt där ett är en nybyggnation i Falun och ett är en ombyggnation av sjukhuset i Karlstad. Det tredje projektet är både ombyggnation och nybyggnation av en skola i Karlstad. I Falun har virtuellt byggande tillämpats sedan starten och användningen i det projektet handlar i huvudsak om mängdavtagning och samgranskning. I skolprojektet används 3D-modellen till visualisering för verksamheten och tillämpas även i produktionen, men i ombyggnationen av sjukhuset i Karlstad har inte implementeringen uppnått målen. 1.2 Problemformulering Vilka tillämpningar inom virtuellt byggande kan stärka partneringprocessen i produktionsskedet? 1.3 Syfte Förbättra utnyttjandet av virtuellt byggande i produktionsskedet Stärka partneringprocessen med hjälp av virtuellt byggande Underlätta implementeringen av virtuellt byggande 1

9 Kapitel 1. Inledning Kapitel 2. Metod 1.4 Mål Identifiera brister i partneringprocessen som kan avhjälpas med virtuellt byggande Identifiera möjligheter att tillämpa virtuellt byggande för att stärka partneringprocessen på arbetsplatsen. Identifiera eventuella hinder för implementeringen av virtuellt byggande 1.5 Avgränsningar För att göra detta arbete greppbart så har vissa avgränsningar gjorts. Eftersom ByggDialog främst ville undersöka möjliga tillämpningar av virtuellt byggande som kan stärka partneringprocessen på byggarbetsplatsen har vi avgränsat vårt arbete mot tillämpningar knutna till byggproduktionen. Teorier om partnering avser inte att vara heltäckande utan syftar i det här arbetet enbart till att generera faktorer för en bra partneringprocess som kan knytas till virtuellt byggande. Projekterings eller förvaltningsskedet kommer inte att vara i fokus 2. Metod Arbetet börjar med att ta fram en problemformulering tillsammans med ByggDialog och med hjälp av litteraturstudier. Problemformuleringen vägleder sedan den fortsatta litteraturstudien till att undersöka två frågor. Den första frågan är, vilka brister finns i partneringprocessen på CSK Den andra frågan är, vilka tillämpningar av virtuellt byggande utnyttjas redan idag på byggarbetsplatsen. Efter att dessa frågor undersökts så övergår arbetet i förberedelse av intervjuer. Intervjustudien utförs för att kartlägga hur människor i byggbranschen upplever att partnering fungerar och för att utreda vilka möjligheter och hinder som finns med Virtuellt byggande. 2.1 Platsbesök Platsbesök kommer att göras på tre av ByggDialogs arbetsplatser där de använder sig av Virtuellt byggande. Arbetet med VB ser olika ut i projekten främst när det gäller hur långt de har kommit i implementeringen. Syftet med dessa studiebesök är att få en uppfattning om hur ByggDialog arbetar med VB idag samt att se vad som skiljer sig mellan projekten. Arbetsplatserna som besöks är: Mariebergsskolan Centralsjukhuset Falu Lasarett Karlstad Karlstad Falun 2

10 Kapitel 2. Metod 2.2 Intervjuer En stor del av arbetet bygger på intervjuer med personal i projektet CSK Intervjuer kan genomföras på olika sätt. Intervjuer som fokuseras på ett visst frågeområde kan vara strukturerade, halvstrukturerade eller öppet riktade. Strukturerade intervjuer baseras på en fördefinierad frågelista som följs exakt. Detta motsvarar i princip en muntlig enkät. Halvstrukturerade intervjuer har en uppsättning frågor som stöd för intervjun men man kan ändra ordning och formuleringar efter intervjusituation. Öppet riktade intervjuer låter den intervjuade till stor del styra vad som tas upp. Styrningen inskränker sig till att man säkerställer genom frågor och respons att man håller sig inom ämnesområdet för undersökningen (Höst, 2006) I det här examensarbetet har metoderna halvstrukturerade och öppet riktade valts. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur den intervjuade upplever att arbetet med partnering och virtuellt byggande fungerar idag samt att få förslag på möjligheter till förbättringar. Fokus har lagts på de områden som berör underlag, engagemang och kommunikation. Intervjuerna görs i personliga möten mellan intervjupersoner och intervjuare. Intervjupersonerna har valts ut för att representera olika roller i projektet. Detta för att få en bredare uppfattning om hur man upplever ämnesområdena ur olika yrkesrollers perspektiv Intervjupersonerna är representanter från beställaren och olika företag som alla medverkar i projektet CSK De intervjupersoner som valts ut är en projektledare, som representerar beställaren, samt yrkesarbetare och ledande personal på 4 olika företag i projektet. Företagen är: ByggDialog Goodtech NVS Skanska Installation Byggföretag Elinstallation VVS Ventilation Intervjuerna spelas in och skrivs sedan av vilket kan ses i sin helhet i Bilaga 1. En sammanställning av det viktigaste ur intervjuerna finns under resultat. 2.3 Litteraturstudie För att få bättre kunskap om partnering och virtuellt byggande utförs en litteraturstudie på dessa områden. Arbetet med litteraturstudien består av att söka information från facklitteratur, webbsidor och forskningsrapporter. Litteraturstudien är en viktig del av arbetet. Genom en väl genomförd litteraturstudie ges möjligheten att bygga vidare på den kunskap som redan finns i ämnet. (Höst, 2006) 3

11 Kapitel 3. Teori 3. Teori 3.1 Partnering För att kunna undersöka vilka brister som finns i partneringprocessen på CSK 2013 så behöver vi först och främst skapa oss en bild av vad en lyckad partneringprocess är. Begreppet partnering har idag ingen exakt definition eller benämning utan lever som ett begrepp i byggbranschen och handlar om samarbete mellan beställare och övriga aktörer i byggprojekt. A. Rhodin (2002) skriver att begreppet partnering bör få tillåtas att påverkas av och få sin betydelse i det sammanhang det existerar i och har med andra ord ingen fast och entydig natur. Det finns några olika beskrivningar av vad partnering är och den som är citerad här är en bra utgångspunkt för vad partnering är. Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Det hela baseras på ett förtroendefullt samarbete, där alla spelar med öppna kort och där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen (Byggherrarna). Eftersom det inte finns någon exakt definition av partnering så blir det svårt att skapa sig en bild av vad det egentligen innebär att arbeta med partnering och vad som skapar en bra partneringprocess. Vad som skapar en bra partneringprocess är en fråga som kan ge olika svar beroende på till vem eller i vilket sammanhang den ställs. För detta arbete där en del är att undersöka brister i partneringprocessen behöver en lyckad partneringprocess på något sätt definieras. Då arbetet görs tillsammans med ByggDialog så blir utgångspunkten för en lyckad partneringprocess den samma som ByggDialog använder. Partnering med ByggDialog tar enligt Rhodin 1 sin utgångspunkt i sju samarbetsprocesser. I dessa processer ska alla aktörer delta, som kan bidra med kompetens som är viktig för slutprodukten och de som ska nyttja och förvalta den. De sju processerna är ett stöd i att bygga upp trygga och effektiva arbetsgrupper som bland annat kännetecknas av tydliga mål, acceptans av olikheter, utvärdering, återkoppling, nödvändig kompetens, bearbetning av konflikter, störningar och riklig kommunikation. En lyckad partneringprocess för ByggDialog är enligt Rhodin 1 när man uppnått ett för projektet optimalt kompetensutnyttjande med ett kostnadseffektivt arbetssätt och integrerad organisation i samtliga samarbetsprocesser. 1 Anna Rhodin partneringledare ByggDialog, samtal den 25 maj

12 Kapitel 3. Teori Figur 1. ByggDialogs partneringblomma (ByggDialog, 2012) De sju samarbetsprocesserna grundar sig i Rhodin, A och de konkretiseras till ett antal faktorer som i detta arbete anses som de viktigaste i att skapa en lyckad partneringprocess. De sju processerna beskrivs här kortfattat. Vi identifierar också de faktorer som vi i detta arbete kommer anse som de viktigaste för en lyckad partneringprocess. Gemensamma mål Denna samarbetsprocess anses av många som den viktigaste av alla vad gäller att skapa en bra sammanhållning i projektet. Dessa mål skall upprättas tidigt i ett projekt för att skapa samsyn om inriktningen i projektet när det gäller såväl slutprodukt som arbetssätt. Detta görs inom ByggDialog vanligtvis med en Workshop där aktörerna i projektet tillsammans sätter dessa mål. Gemensamma mål skapar: Ökat engagemang, Delaktighet, Bättre prestationer, Gemensam ambitionsnivå Teknisk samverkan Handlar om att utnyttja den kompetens som finns hos alla olika aktörer inom projektet. Tekniska problem löses tillsammans för att kunna dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Cheng & Li (2001) refererad i Rhodin, A (2002) bedömer gemensam problemlösning och effektiv koordination som två av 14 viktiga faktorer som har betydelse för hur partnering lyckas. 5

13 Kapitel 3. Teori Teknisk samverkan där all kompetens som finns i projektet utnyttjas leder till fler infallsvinklar på de problem som ska lösas. Ett mer innovativt problemlösande skapas vilket förhoppningsvis leder till bättre lösningar. Kräver: Engagemang, Förtroende, Kommunikation och Bra underlag. Team/Organisation Teambuilding är viktigt för att skapa acceptans för olikheter, förståelse för varandras roller och förtroende mellan parterna i projekt så att gruppen blir trygg. Det är viktigt att skapa en organisation som arbetar för helheten och inte bara ser till sitt eget område. Målet är att komma ifrån stafettloppstänkandet där alla bara gör deras egen del och lämnar över till nästa person. Förhoppningen är att en bra sammansatt grupp utför ett mer effektivt arbete. Ett bra team/organisation skapar: Ökat engagemang och Kommunikation Konfliktlösning Att konflikter uppstår under ett projekt är oundvikligt men konflikter behöver inte bara vara negativa. En konflikt grundar sig i ett problem och det är bra om dessa problem lyfts fram så att det kan lösas. Konfliktlösningsprocessen har generellt sett påverkat projekten genom att en uttalad ambition till samverkan byggt in en god vilja att nå samförstånd mellan partnerna (Rhodin, A 2002). Inom partnering används ofta konfliktlösningstrappan där konflikter som uppstår skall lösas på befintlig nivå inom en viss tid annars flyttas problemet upp till en högre nivå i hierarkin. Om det inte löser sig där flyttas det upp ännu en nivå osv. Man strävar efter att reda ut konflikterna på lägsta nivå. Detta kräver i sin tur att man har en god kommunikation och tydlig information att tillgå. Kräver: Kommunikation och Bra underlag. Skapar: Engagemang och vilja att lösa problem på bästa sätt. Uppföljning: Uppföljningar är viktiga för att se om projekten går mot de mål som sattes upp. Det är därför viktigt med uppföljning och individuell återkoppling under projektet och inte bara efter att projektet är slutfört så att parterna har möjlighet att korrigera och utveckla sitt eget arbete. Uppföljning görs mot de gemensamma målen med hjälp av enkätundersökningar som skickas ut till projektdeltagarna. Det som kommer från uppföljning är förbättringar och lärdomar av vad som inte ska upprepas. Skapar: Bättre underlag 6

14 Kapitel 3. Teori Relationer/ Förtroende: Ett centralt syfte med partneringprocesserna är att bygga relationer mellan de personer som medverkar i projektet. Alla grupper går igenom en gemensam utvecklingsprocess, även om långt ifrån alla går igenom alla steg och börjar fungera som ett effektivt team. I början är medlemmarna avvaktande och artiga, men efter ett tag kommer en fas där alla börjar våga uttrycka sina verkliga åsikter ((Tuckman, 1965) refererad i (Kadefors, A 2010)) Därför är det viktigt att arbeta med relationer och skapa ett förtroende till varandra i projekten. Startworkshopen som inleder varje projekt hjälper till att påskynda den process som nämns i (Kadefors, A 2010). Gruppens effektivitet blir bättre tidigare i projekten då de kommit längre i gruppens utvecklingsprocess. Det är också viktigt att identifiera intressenter i projektens omvärld och att arbeta systematiskt med att stärka deras förtroende för projektorganisationen. Skapar: Bättre kommunikation och bättre effektivitet Upphandling: Upphandling av Entreprenörer och kontrakt. Upphandling ska ske med ett bredare angreppssätt när det gäller utvärderingsgrunder än enbart lägsta pris. Skapa ett bra team är viktigare än att ta det lägsta priset. Navet i alla dessa processer är dialog och om man tittar på dessa processer är det ganska tydligt att den viktigaste delen i partneringprocessen är kommunikation. Två andra faktorer som kommit fram ur detta som de viktigaste för en lyckad partneringprocess är engagemang och underlag. Dessa tre faktorer är nu utgångspunkten för en lyckad partneringsprocess men de är fortfarande relativt luddiga begrepp för att kunna användas som underlag till intervjufrågor. Vidare utveckling kan därför ses nedan: 7

15 Kapitel 3. Teori Faktorer 3.2 Virtuellt byggande Virtuellt byggande innebär att man använder sig av en 3D modell under byggprocessen. 3D-modellen är uppbyggd av olika objekt, det vill säga väggar, pelare, bjälklag, volymer, med mera. 3D modellen kan innehålla mycket mer än bara 3D-grafiken. Det kan röra sig om vilket material som de olika byggdelarna består av, vilken volym olika byggdelar har, golvareor, fönstertyper med mera. Om modellen innehåller denna information kallas den för en byggnadsinformationsmodell eller BIM. (SBUF, 2012) En 3D modell är alltså inte automatiskt en BIM. Modellen ska vara objektorienterad och innehålla information om byggprocessen och produkten. Många av dagens 3D-modeller är endast uppbyggda för visualisering och består av död grafik, som till exempel ytor eller solider. Dessa 3D-modeller kan inte definieras som BIM eftersom modellerna saknar en objektorienterad struktur som innehåller information om vad de olika objekten representerar i den fysiska världen (Jongeling, 2008) Virtuellt byggande implementeras vanligtvis i tre faser som var och en bidrar till byggprojekten på olika sätt. Oftast implementeras faserna steg för steg i organisationen. Den första fasen består av att visualisering, samordning av modeller samt att skapa ett samarbete mellan projektdeltagare. Den första fasen ska bland annat bidra till att motivera investeringar i verktyg för att använda virtuellt byggande. Den andra fasen, integrering, innebär bland annat datautbyte och länkning mellan modeller och analysprogram som exempelvis mellan planerings- eller kalkylprogram och BIMmodeller. 8

16 Kapitel 3. Teori Den tredje fasen benämns som automatisering, vilket innebär att virtuellt byggande t.ex. kan användas till att skapa underlag för t.ex. rutinmässig CNC (computer numeric control) tillverkning av byggprodukter i fabrik. (Fischer & Kunz, 2012) Visualisering Visualiseringar är en viktig del av byggprojekt. Vare sig det gäller att sälja bostäder eller att visa framtida brukare sina nya lokaler är möjligheten till visualisering ett stort hjälpmedel. 3D-bilder och animeringar har blivit allt vanligare på senare år och numera finns det avancerade interaktiva miljöer där aktören kan ta virtuella promenader. Dessa visualiseringar, som har visat sig vara av stor nytta i framförallt projektets tidiga skede, tas oftast fram vid sidan av själva projekteringsprocessen. Visualiseringarna ger ofta bara en ögonblicksbild av projekteringsprocessen. BIM-projektering resulterar direkt i 3D-visualisering. BIM-verktyg har i många fall själv inbyggda möjligheter till förfining och presentation av 3Dvisualiseringen, till exempel med hjälp av texturer, ljussättning, vypunkter, m.m. Det gör att projekteringsinformationen har en direkt koppling till visualiseringsverktyg och är därmed mycket mer integrerad jämfört med 2D-CAD projektering. Visualiseringen är i detta fall en biprodukt man får genom att arbeta med BIM som är direkt tillgängligt för användaren och därmed mycket kostnadseffektiv att ta fram. (Jongeling, 2008) BIM ger alltså automatiskt möjligheten att ta fram visualiseringsbilder istället för att det ska behöva tas fram utöver själva modelleringen. Vilket sparar tid och i sin tur pengar. 3D Visualisering bidrar till att minska missförstånd som lätt kan uppstå om man använder sig av 2D underlag. Det är inte lätt för någon som inte är van att läsa 2Dritningar och tidplaner att få en helhetsbild av slutresultatet Visualisering av projektets mål och förväntningar leder till att fler intressenter ges möjlighet att delta på ett meningsfullt vis i projektgenomgångar (Fischer & Kunz 2012) Figur 2. Visar ett exempel på en visualiseringsbild som kan användas för att visa framtida brukare hur slutprodukten kommer att se ut. 9

17 Kapitel 3. Teori. Figur 2. Visualisering underlättar beslutsprocesser (ByggDialog, 2012) Exempel på bild ur BIM-modellen för att visa verksamhet på framtida lokaler, i det här fallet ett kök. 3D modellen kan även hjälpa yrkesarbetarna i produktionen. All information finns inte på alla yrkesgruppers 2D-ritningar och det kan då vara till hjälp att kunna se övriga yrkesgruppers installationer direkt i modellen. Speciellt vid komplicerade områden där det finns många installationer på liten yta. Modellen kan då användas för att ge en bild av hur arbetet bör utföras och vara till hjälp med att planera arbetet mellan yrkesgrupperna. Figur 3 visar hur resultatet av installationerna blev i verkligheten jämfört med BIM-modellen. Figur 3. Jämförelse mellan BIM-modell och verkligt utfall. (ByggDialog, 2012) 10

18 Kapitel 3. Teori Samordning De olika projektörerna i ett byggprojekt gör disciplinspecifika ritningar på sitt område som sedan måste stämma överens med varandra. Att få ritningarna att fungera tillsammans är en viktig del av projekteringen och kan underlättas med hjälp av BIM. BIM-projektering resulterar i underlag för samordning i 3D. Genom att koppla samman de olika projektörernas modeller med varandra med ett samordningsverktyg kan projekteringen granskas och konflikter mellan olika system kan upptäckas lättare än vid vanlig 2D-projektering. (Jongeling, 2008) Det finns även möjligheter att granska samordningsmodellen automatiskt genom kollisionskontroller där krockar mellan de olika installationerna kan upptäckas innan de skapar problem ute i produktionen. (Jongeling, 2008) Kollisonskontroller bidrar till att fel kan undvikas i produktionsskedet. Det är betydligt billigare att ändra dessa i modellen innan de uppstår i verkligheten. Att kunna undvika fel innan de uppstår bidrar starkt till en billigare slutprodukt. Figur 4 visar ett exempel på kollisioner mellan olika installationer som upptäckts vid en automatisk kollisionskontroll. Figur 4. Exempel på kollisioner som upptäckts vid automatisk kollisionskontroll (Gostructural, 2012 ) Mängdavtagning kopplat till kalkyl Möjligheten att göra mängdavtagningar direkt ur BIM modellen är mycket användbar under hela projektet och kan vara till hjälp vid inköp, kalkylskedet och under produktionsskedet. BIM-projektering ger möjligheten att generera mängder från modellen för olika typer av kalkyler och analyser. Kvaliteten på mängdavtagningen blir högre och det krävs mindre tid för arbetet. Resultatet baseras mer på underlaget och mindre på erfarenheter. Idag utförs mängdningen ofta för hand med hjälp av 2Dritningar vilket innebär att avstånd, ytor och volymer mäts på pappersritningar. Nackdelarna med detta arbetssätt är att det är tidskrävande och det är lätt att räkna fel. (Jongeling, 2008) Att koppla BIM-modellen till kalkylen underlättar arbetet och ger exaktare kalkyler. Mängder hämtas ur modellen och kan kopplas till kalkylprogrammet där kostnader kan sammanställas. 11

19 Kapitel 3. Teori För detta kan verktyget Tocoman ilink användas. Det fungerar som en mellanhand mellan olika kalkyl- och planeringverktyg och BIM-modeller. Programmet integrerar de olika verktygen med varandra och möjliggör att t.ex. mängder kan tas ur BIM-modellen och föras in i kalkylprogrammet automatiskt. (PlanB, 2012) Figur 5 visar en systemkarta över processen att länka BIM-modeller till olika typer av planerings och kalkylprogram med hjälp av Tocoman ilink. Figur 5. Koppling mellan BIM-modell, Kalkyl och Tidplan (PlanB, 2012) Förklaring: Information från BIM-modeller kan kopplas via Tocoman ilink till Samordningsmodeller (Navisworks) och extern server för länkning till kalkyl-(unit4 MAP, BidCon) och planeringsprogram (Plancon, MS Project) Mängdavtagning, kalkyler och analyser ställer krav på informationen som finns i BIMmodellen. Vilken information som finns och hur exakt den är definierad. (Jongeling, 2008) Planering Att planera produktionen i ett byggprojekt kräver bra underlag. Resurser skall planeras och koordineras, Material skall levereras vid rätt tidpunkter, Personal och maskiner skall sättas in i rätt skeden osv. Traditionellt sett planeras och styrs byggproduktionen 12

20 Kapitel 3. Teori med hjälp av 2D-ritningar, Gantt-scheman, prognoser m.m. Projekteringen är ofta inte avslutad utan löper parallellt med planerings- och produktionsprocessen. Detta gör dessa processer än mer komplicerade. Problem måste ofta lösas på arbetsplatserna pga. brister i samordningen och feltolkningar av underlag. (Jongeling, 2008) Ett sätt att underlätta arbetet med produktionsplaner är att använda sig av en 4D modell.4d-modeller skapas genom att objekten i en 3D-modell kopplas till aktiviteter i tidplanen. Det möjliggör visualisering av hur projektets produktionsplan fortsskrider steg för steg. 4D-modeller används för simulering och utvärdering av den planerade produktionen. 4D-modellers primära funktion är som kommunikationshjälpmedel för att kunna belysa potentiella flaskhalsar i produktionen samt att förbättra samverkan i projekten. Entreprenörer kan granska 4D simuleringar för att se om planeringen är genomförbar och så effektiv som möjligt. Fördelar med att använda 4D är Kommunikation Produktionsplaner kommuniceras visuellt till olika intressenter i projekten. 4D modeller kan även användas för att visa hur projektet påverkar sin omgivning. Samordning Det blir lättare att planera och samordna arbetet på arbetsplatsen. APD planering 4D modeller möjliggör en bättre APD-planering. Uppföljning av tidplan Det blir lättare att kontrollera hur projektet följer tidplanen. (Eastman et al. 2011) 4D kan även användas i syfte att visa på konsekvenser av olika val som görs i projektet. Vill beställaren ändra eller lägga till något kan följderna av detta visualiseras och det blir lättare att förstå konsekvenserna det får Interaktiva skärmar och samordningsmodell En ny programvara för att använda samordningsmodeller tillsammans med interaktiva skärmar har utvecklats av företagen IDS Engineering och SMART Technologies Inc. Tekniken ger användaren möjlighet att kontrollera och redigera samordningsmodeller från programmet Navisworks. Programmet Autodesk Navisworks används i huvudsak för modellsamordning, kollisionskontroller och visualisering. Genom att kombinera Navisworks med interaktiva dataskärmar kan användaren Navigera i modellen med multitouchfunktioner Ta fram 3D-bilder vartsomhelst i modellen och redigera dem direkt på skärmen utan att det påverkar modellen. Möjlighet att skriva in text direkt i modellen som kan läsas av både lokala och fjärranslutna användare på andra skärmar. Dessa verktyg skapar bättre möjligheter för samarbete mellan de olika projektörerna. (Smarttech, 2012) 13

21 Kapitel 3. Teori Den stora nyttan med den här tekniken är möjligheten att dela sin skärm med andra användare, t.ex. mellan ipads, och kunna skriva in text direkt i modellen som kan läsas av fjärranslutna användare. Möjligheten finns även att ta ut 3D bilder direkt ur modellen och sedan koppla dessa till en whiteboardfunktion som finns i programvaran. Whiteboardfunktionen fungerar som en vanlig skrivtavla där man kan skriva in egen text t.ex. för att belysa problem som hittats. 3D bilder kan på så vis tas ut och kommenteras direkt på skärmen utan att det sparas i modellfilen. Vidare kan detta sparas i separata filer, t.ex. som PDF, för att vidarebefordra till andra medarbetare. (Smarttech, 2012) Figur 6 visar ett exempel på hur whiteboardfunktionen används tillsammans med bilder som tagits ur en samordningsmodell. Figur 6. Exempel på användning av SMARTboard med Navisworksmodell. (Smarttech, 2012) 14

22 Kapitel 4. Resultat 4. Resultat 4.1 Sammanställning av intervjuresultat I följande avsnitt kommer intervjuresultatet sammanställas för att ge en tydligare bild av vad som har sagts. Intervjuerna kan ses i sin helhet i bilaga Yrkesarbetare Partnering Då yrkesarbetarna blev intervjuade angående vad de tycker om att arbeta i partneringprojekt så var alla överens och tyckte det var bra. De gillade attityden och klimatet som blev på arbetsplatsen, där de tyckte det var lugnare och bättre sammanhållning mellan de olika yrkesgrupperna. Alla hjälptes åt istället för att bara göra sitt eget och köra över andra. På frågan vad de trodde det berodde på att det blir en sådan klimatförändring då det är partneringprojekt så var svaren lite varierande. Någon ansåg att det berodde på att trycket uppifrån inte blev lika högt. I projekt utan partnering så blir det högre påtryckningar uppifrån om att man måste vara klar med sin del vid en viss tid och då struntar man i att hjälpa de andra yrkesgrupperna. Någon trodde det berodde på att det inte blir samma pengajakt i partneringprojekt, ingen arbetar på ackord och de kan därför arbeta utan att känna sig stressade och ta sig tid till att hjälpa andra. En annan åsikt var När det är uttalad partnering så blir det så automatiskt eftersom man vet vad som gäller, Man ska ta hänsyn till varandra. Det var även en annan fråga där åsikterna gick i skilda riktningar. Utnyttjar ni varandras kompetenser bättre i partneringprojekt? Majoriteten ansåg att så var fallet då de planerade arbetet och tog beslut om vad som ska göras först tillsammans och det gav en bättre dialog överlag. En minoritet ansåg att det var åt andra hållet att det inte behövdes då de kunde göra mer själva när de inte hade samma tidspress på sig. Kommunikation/ Informationsflöde Frågorna om kommunikationen i projektet handlade om hur information fördes vidare inom projektet och hur den nådde ut till yrkesarbetarna. Vilken typ av information de fick samt hur den hanterades. Informationen det rör sig om är främst vad som ska prioriteras och om det förekommit ändringar i underlaget. De flesta anser att kommunikationen fungerar bra i projektet. Informationen förmedlas via förmännen både mot projektledning och mot yrkesarbetare. Yrkesarbetarna säger också att om det är något som är oklart så är det bara att fråga förmännen så tar de reda på den information som behövs. Företagen använder sig av lagbasmöten där frågor som dykt upp diskuteras och har i dagsläget inga planeringsmöten med yrkesarbetarna. När man upptäcker fel i underlaget går i dagsläget kommunikationen till projektörerna genom förmännen. Ingen av de intervjuade ansåg att det vore någon stor nytta i att själva kunna kontakta projektörerna utan tyckte att det bästa vore att gå genom förmännen. Någon ansåg att det vore bra att kunna använda BIM-modellen och skriva in ändringar som sedan kunde skickas till projektörerna, men att ansvaret för detta 15

23 Kapitel 4. Resultat fortfarande ska ligga på ledande montör eller förman. Ingen av de intervjuade hade varit med i det tidiga skedet när underlaget tagits fram. De ansåg dock att det vore bra om de ledande montörerna och förmännen hade varit med mer i det tidiga skedet. Underlag Frågorna som ställdes runt underlaget i projektet handlade till största del om vad yrkesarbetare tyckte om det och om det var tillräckligt. De flesta ansåg att underlaget hade varit bristfälligt i början av projektet. Det var många ritningar som saknade måttsättning, de olika yrkesgruppernas underlag stämde inte med varandra och på vissa ställen saknades underlag helt då produktionen drog igång. Ritningarna som de utgått från i projekteringen stämde inte alltid med hur det såg ut i verkligheten så de tyckte att projektörerna borde utforskat lite mer av hur det egentligen såg ut innan de gjorde nya. Skall tilläggas att dessa problem nu börjat bli bättre. Engagemang Det har inte ställts så många frågor med direkt anknytning till engagemanget hos yrkesarbetarna istället så har engagemanget tolkats ur svaren på andra frågor. Resultatet av detta visar att de flesta upplever att partnering i sig leder till ett ökat engagemang i de andra yrkesgruppernas arbete. Att de tillsammans diskuterar sig fram till lösningar och planerar arbetet med övriga yrkesgrupper är också ett tecken på att engagemanget förbättras, jämfört med om var och en endast arbetar för sig själv och använder sig av första bästa lösning som fungerar för egen del. Virtuellt byggande Yrkesarbetarna som har intervjuats använder sig i dagsläget inte av de BIM-modeller som finns framtagna för projektet. De utgår från 2D ritningar och specifikationer som de har tillgång till på plats. Alla som har intervjuats anser dock att de skulle uppskatta möjligheten att ha tillgång till en modell ute på arbetsplatsen. Inte minst för möjligheten att kunna se krockar och andra fel från projekteringen som hade varit svårare att upptäcka på vanliga 2D handlingar. Även på frågan om 3D bilder från modellen skulle vara till hjälp som ett komplement till 2D ritningarna vid komplicerade områden har det varit positiv respons. Någon påpekar dock att även om de skulle ha tillgång till modellen så är det inte säkert att den kommer användas. För att modellen ska användas krävs det att det är enkelt att få tillgång till den, kanske genom en dator eller liknande på arbetsplatsen. Vi frågade också om de trodde att veckoplaneringsmöten eller arbetsberedningar med hjälp av modellen skulle vara bra. Det råder delade meningar om nyttan med detta hos yrkesarbetarna, vissa upplever att det förmodligen skulle ha en positiv effekt samtidigt som andra anser att det beror på projektet som helhet och någon trodde att det rent av skulle vara svårt att få det att fungera i mer komplicerade projekt på grund av att alla står på varandra Arbetsledning Partnering Frågorna till arbetsledningen i projektet angående partnering var lite annorlunda jämfört med frågorna till yrkesarbetarna. Till denna arbetsgrupp så ställdes frågan Vad är partnering för dig? och Vad är den största skillnaden mot de traditionella arbetssätten?. På den första frågan så svarade de flesta ungefär likadant med att det 16

24 Kapitel 4. Resultat handlar om samarbete mellan entreprenörerna och beställaren där de tillsammans arbetar mot gemensamt uppsatta mål och försöker att komma fram till den bästa lösningen för projektet. De största skillnaderna mot traditionella arbetssätt är enligt alla intervjuade att största fokus inte längre är det ekonomiska egenintresset. Detta tycker de leder till ett bättre arbetsklimat, att det blir mindre stress och känns tryggare på arbetsplatsen. De upplever ett ökat samarbete mellan yrkesgrupperna samt att engagemanget blir högre hos projektdeltagarna. Någon nämner att det blir mindre misstänksamhet från beställarledet i partneringprojekt, att alla litar mer på varandra. En annan sak som nämnts är att det blir mer flexibelt i partneringprojekt eftersom kunden har större möjligheter att ändra sig under projektets gång och tillsammans med entreprenörerna ta fram nya lösningar. På frågan om det finns brister i hur partnering fungerar idag blir svaren väldigt riktade till projektet man arbetar i för tillfället. De brister som tas upp är alla mer eller mindre specifika för projektet. Det handlar bland annat om att det blir många ändringar i ett sent skede då mycket av arbetet redan är gjort utifrån lösningar som sedan måste ändras om när verksamheten får tillgång till lokalerna och upptäcker att de inte fått det de efterfrågat. Arbetsledningen upplever att verksamheten har fått ändra på för mycket och att detta sedan påverkar budgeten de arbetar mot. Någon nämner att, Man måste ha respekt för om kostnader drar iväg för mycket, någonstans går ju gränsen för vad kunden är villig att betala De säger dock att de inte har några problem med att beställaren kommer med ändringar så länge som beställaren då förstår att det kommer att kosta mer pengar. Vilket gör det väldigt viktigt att hela tiden föra in ändringar i kalkylerna för att kunna informera om hur kostnadsbilden ser ut. Det blir inte bra om det kommer som en överraskning för beställaren när jobbet är klart. Ett annat problem som tas upp är att de skulle vilja vara mer involverade i det tidiga skedet med att ta fram RFP. Eftersom det i dagsläget fungerar så att verksamheten ställer sina önskemål som beställarsidan sedan arbetar fram RFP utifrån. Entreprenören tar sedan fram budgetkalkyler utifrån dessa och presenterar för beställaren. Sen beslutar beställaren ofta att det blir för dyrt och de får börja se över vilka kostnader de kan ta bort. Detta upplevs som arbete i onödan utifrån underlag som inte är realistiska sett till projektets ekonomi. De anser att underlaget de har att kalkylera utifrån är bristfälligt och att de skulle vilja vara med mer när det tas fram samt att det hade varit bra om de hade fått en budget för hur mycket projektet får kosta. Då hade de tillsammans kunnat ta fram vad beställaren och verksamheten kan få för den budget som avsatts. Någon efterlyser också att PE tillsammans sätter sig och ser över vad de kan ta bort när de har fått beskedet om att skära ner på kostnader. I dagsläget fungerar det inte på det viset. Ett annat problem som tagits upp i intervjuerna är att beställarledet måste ha personal som har beslutandemandat med på möten med PE. Arbetsledningen upplever att det är svårt att få snabba beslut i frågorna som tas upp och att de som medverkar från beställarsidan oftast måste lyfta frågan till en högre nivå för att kunna få fram beslut. Samtidigt förstår de att det är komplicerat i vissa fall när det rör sig om ekonomiska frågor. 17

25 Kapitel 4. Resultat Kommunikation/informationsflöde När arbetsledande personal intervjuades om kommunikation och informationsflödet så var målet med frågorna att få höra hur det fungerar och vad de har för rutiner på området. En av de intervjuade var väldigt nöjd med kommunikationen och tyckte att de hade den information de behövde ha. De andra tyckte det var lite svårare och menade på att det kunde finnas vissa brister. De sa att de försökte informera sina medarbetare så mycket de kunde men det är nästan alltid någon som inte får all information. Informationsflödet ser lite annorlunda ut mellan de olika företagen. Några har flera mellanhänder när informationen ska gå från ledning ut till yrkesarbetare. Det är dock aldrig mer än två och det ser inte alltid ut på samma sätt. På ett företag kan montörerna själva ta kontakt med konsulten om de undrar något. De flesta informerar endast sin ledande montör eller snickare direkt men några använder sig av en mellanhand till. Informationen sprids oftast den muntliga vägen bland annat via lagbasmöten mellan de olika entreprenörernas förmän och ledande montörer. Dessa möten är ett mycket viktigt forum där mycket av samarbetet ute på arbetsplatsen planeras. Andra informationsvägar är via mejl eller via anslagstavlor som finns utplacerade i nära anknytning till byggplatserna. Underlag På denna punkt är det väldigt likartade svar från arbetsledningen som från yrkesarbetarna. Det har inte varit något bra underlag tidigt i projektet, underlag har saknats helt på vissa ställen och det finns fortfarande brister i nuläget. Någon tyckte att de kommer in i bilden försent och inte har någon chans att påverka underlaget och att granskningen av underlaget inte fungerar som den borde på grund av tidsbrist. En annan ansåg att det uppstår vissa krockar mellan de olika yrkesgrupperna och att det antagligen beror på att det är ombyggnad och de ritningar projektörerna utgått från inte stämmer med verkligheten. En högre ansträngning från projektörerna, genom att undersöka mer ute på plats, efterfrågas. Flera nämner också det faktum att det faktiskt är upp till entreprenörerna själva att styra sina projektörer mot vad de efterfrågar av underlaget de får och anser att de har varit dåliga på just den biten. Engagemang De flesta är överens om att partnering leder till ett ökat engagemang hos dem som medverkar i projekten. De anser att det blir mer samarbeten och att de har all anledning till det eftersom de inte har något behov av att skydda sitt eget område. Partnering i sig gör att det skapas mer engagemang och samarbete. Eftersom det är hela arbetslagets tid och projektets ekonomi som är viktig istället för det egna företagets. På frågan om hur de ska kunna öka engagemanget svarar en av de intervjuade Man kan ju ha incitament, men jag tror mer på att främja gemenskapen i projektet och att alla får vara med och delta och komma med synpunkter, samt att man uppmuntrar detta. Det tror jag mer på än incitament Virtuellt byggande 18

26 Kapitel 4. Resultat Då arbetsledningen intervjuades angående BIM och virtuellt byggande så hade alla en positiv inställning till det och tror det kan vara ett väldigt bra verktyg. De flesta anser att det främsta användningsområdet är kollisionskontroller. Det är den delen som alla intervjuade personer gemensamt nämner. Sedan nämner några det viktiga med BIM i tidiga skeden av byggprojekt där de kan använda modellen för att visa verksamheten på hur det kommer se ut så de kan lägga fram sina önskemål tidigt. Frågor angående olika tillämpningar av virtuellt byggande ute på byggarbetsplatsen ställdes för att undersöka vad de tror om dem. De tillämpningar som nämndes var, arbetsberedning med modell, dator ute på plats i nära anknytning till bygget och 3Dbilder vid komplicerade områden. De flesta trodde att en dator på plats skulle vara ett bra sätt för att öka användandet av modellen och några ansåg att ipads skulle vara bättre. Även de andra två tillämpningarna bemöttes positivt. Några hade redan utnyttjat möjligheten med 3D-bilder och bifogat dem till 2D-ritningar när det var komplicerade områden. Majoriteten säger dock att de inte tror de har kommit tillräckligt långt i utvecklingen för att använda sig av BIM-modellen fullt ut. Några kände att de inte hade tillräckligt bra kunskap om BIM i nuläget och att det var en seg process att få igång det. Någon nämnde möjligheten med att kalkylera utifrån modellen men trodde att det var långt kvar tills det skulle användas, det kanske går vid nybyggnation men vid ombyggnad blir det svårt med alla ändringar som blir. En annan faktor som några nämnde som en broms för virtuellt byggande i detta projekt var att tiden inte fanns Beställare Partnering Svaren från beställaren baseras precis som i fallet med arbetsledningen på projektet de arbetar i för tillfället. Beställarens syn på partnering skiljer sig något från entreprenörssidan. Han säger precis som de andra intervjuade att partnering handlar om ett samarbete mellan beställare och entreprenörer där det är viktigt att man kan lita på varandra. Det som skiljer sig är frågan om vad han ser som de största fördelarna med partnering. Han anser här att det är möjligheten för honom att kunna ändra sitt projekt som är den stora nyttan. Han påpekar att eftersom landstinget är en politisk organisation kan det svänga väldigt fort och att det då är viktigt att kunna ändra på lösningar, ändra inriktning osv. Det kräver flexibilitet och där är partnering bra. Beställaren säger också att eftersom de använder sig av skattepengar blir det också ett förtroendeuppdrag. Det blir då extra viktigt att parterna inte försöker lura varandra för att tjäna stora pengar. Han påpekar att det är viktigt med ärlighet och att de från beställarens sida väljer entreprenörer de har förtroende för och att det kanske inte alltid bara är företagen i sig utan vissa personer från företagen de vill ha i projektet. Det här med tillit är det viktigaste i partnering och det är svårt att bygga upp men det går väldigt fort att bryta ner 19

27 Kapitel 4. Resultat På frågan om han ser några brister i hur man arbetar i partnering idag blir svaret att han tycker det är viktigt att partnering genomsyrar hela kedjan ända ut till yrkesarbetarna. Han nämner också att eftersom entreprenörerna själva styr sin projektör så är det också upp till dem själva att se till att det blir rätt och om det uppstår problem är det upp till var och en att kontakta sin konstruktör och reda ut problemen. Det fungerar inte om de bara skyller på att ritningarna är felaktiga utan det ska hela tiden finnas en dialog mellan projektörer och entreprenörer. Han menar att alla inte har bilden klar av vad det innebär att arbeta i partnering men tillägger också att det är svårt att se till att alla har det i projekt där ny personal tillkommer under projektets gång. Ett annat problem som nämns är att när det blir stressigt och ont om tid faller man lätt tillbaka i sina gamla roller och partneringen försvinner och att det i det skedet är viktigt att någon trycker på så att det inte blir så. Att någon kan se när det börjar bli fel och kan styra det rätt igen. Han påpekar att det är en stor belastning på arbetsledningen att få det här att fungera hela vägen ut till yrkesarbetarna men att det är väldigt viktigt att det blir så. Kommunikation/informationsflöde Beställaren upplever att det finns vissa brister i kommunikationen inom projektet. Dels det som tidigare har nämnts angående kommunikationen mellan entreprenörer och deras konstruktörer och att hela kedjan inte verkar förstå vad partnering innebär. Utöver detta finns också problem med hur information tolkas. Information finns ju men att få alla att tolka den på samma sätt är ju en svårighet. Alla tolkar ju nästan informationen med den utgångspunkt som man vill höra. Att man verkligen ser samma innehåll i vad som sägs har varit ett litet bekymmer. Han nämner ett exempel på att det har varit oklarheter kring de sluttider som finns och vad de innebär och påpekar att det då är viktigt att det inte läggs en egen innebörd i vad som menas. Att det är viktigt att alla pratar samma språk så att det inte finns flera olika uppfattningar. Underlag Till beställaren ställdes lite annorlunda frågor angående underlaget. Det som eftersöktes var hur underlaget tas fram i det tidiga skedet och vilka som är med i detta skede. Det framkom att just denna process hade förändrats inför detta projekt p.g.a. att några lokalplanerare hade slutat. Processen var förut att lokalplanerare och lokalutvecklare från verksamhetens sida och företagssidan la fram kraven från varje sida och utifrån det så arbetades en lösning fram. De som slutade satt på verksamhetens sida så då projektet drog igång blev det ett litet glapp genom att verksamheten inte hade någon representant i detta skede. Detta har man försökt lösa genom att ta in arkitekter som har arbetat med sjukhusbyggen förut på de positioner där det fattas folk. Det som blir viktigt i denna roll är att skilja på vad som är verksamhetens önskemål och vad som är deras krav. Det har de inte lyckats med utan bara tagit med allt verksamheten sagt vilket gör att det blir för dyrt och att verksamheten tror att de blir lovade saker som de sedan inte får. 20

28 Kapitel 4. Resultat Virtuellt byggande Beställaren anser att ordet BIM är lite diffust. Att innebörden beror på vem man pratar med. För egen del ser han BIM som ett sätt att arbeta, en metod, men säger också att andra ser det som ett redskap för att länka ihop programvaror med varandra. Men beställaren ser det mer som en bit av BIM. Det handlar mer om hur informationen från modellen används. BIM är ju ett tankesätt på hur vi ska få all information på ett ställe och dra största möjliga nytta av det och göra mindre fel Beställaren säger att anledningen till att man använder BIM är för att minska fel och för att få lägre byggkostnader men tycker att det tyvärr inte har blivit så i det här projektet. Han anser att det är mycket prat om hur BIM ska användas men att det inte har lett till att det blivit mindre fel eller lägre kostnader. Han upplever att den kunskap som krävs för att det ska fungera inte riktigt finns och efterlyser mer utbildning på ämnet för projektdeltagarna och en BIM-koordinator som kan se problemen och vet vad som krävs för att lösa dem. Beställaren tror dock att om det går att komma tillrätta med de problem som finns i dagsläget kommer BIM vara ett bra hjälpmedel. En vision med BIM i projektet var att kunna använda det i ett tidigt skede när man tog fram RFP för att kunna visa verksamheten hur slutresultatet skulle bli. Tanken var att på så vis kunna få ett godkännande från verksamheten så det inte skulle behöva bli missförstånd och ändringar senare i projektet Bygga och bygga om blir ju dyrt. Detta fungerade inte då man fick problem med att länka programvaror med varandra och la fokus på att lösa detta. Beställaren säger att det förmodligen hade varit bättre om man hade valt att fokusera på att kunna visa verksamheten med BIM-modellen istället för att lösa databaskrånglet då hade det blivit mindre problem med ändringar i projektet. Beställaren anser också att ett problem med VB är att det är svårt att mäta lönsamheten. Han säger att om man inte kan visa på någon ekonomisk vinst med användandet finns det ingen anledning att använda sig av det. Samt att det kanske inte alltid är motiverat att använda VB i alla projekt. Även här efterlyser beställaren någon med kompetens på området för att kunna se i vilka projekt det går att tjäna pengar på att använda sig av VB. 4.2 Platsbesök De platsbesök som gjordes på ByggDialogs arbetsplatser i Falun och på Mariebergsskolan i Karlstad visade att ByggDialog redan i dagsläget har bra idéer på hur virtuellt byggande ska användas av medarbetarna. Både i Falun och på Mariebergsskolan har implementeringen kommit relativt långt jämfört med på CSK2013. Falun I Falun arbetar ByggDialog med virtuellt byggande i stor utsträckning. Tillämpningarna som används är mängdavtagningar kopplat till kalkyl, samgranskning/kollisionskontroller, tidplan kopplad till modellen och arbetsberedning 21

29 Kapitel 4. Resultat med hjälp av modellen. Projektet handlar om en nybyggnation av ett sjukhus och även en ombyggnation av den befintliga akuten. Under besöket i Falun gavs en genomgång på hur arbetsledningen arbetar med arbetsberedning i modellen och även hur de arbetar med kopplingen från modellen till kalkylen. Att kunna koppla mängder från modellen till kalkylen var mycket uppskattat och underlättade arbetet med kalkylen avsevärt jämfört mot att använda sig av 2D-underlag. Man tyckte att det gick betydligt snabbare att använda sig av modellen. Kopplingen mellan tidplan och modell har testats i projektet men de ville inte riskera att ta in för många nya tillämpningar i projektet så de nöjde sig med att endast testa hur det fungerar. Arbetsberedningar med hjälp av modellen utförs i möten med yrkesarbetare på ByggDialog och i lagbasmöten med positiv respons från de som har medverkat. Enligt förmannen så fanns det ett visst motstånd mot dessa arbetsberedningar i början, men efter att de började användas så upplevde han att de flesta ändrade inställning och istället ser det positiva med att kunna se exempelvis vart el- eller rörinstallationer ska gå igenom väggar osv. Förmannen berättade också att man hade haft stor nytta av BIMmodellen i arbetet med att planera produktionen. Han nämner ett exempel på när ventilationskanaler skulle gå igenom ett antal identiska väggar. Man hade då kunnat bygga väggarna med färdiga genomförningar för dessa istället för att göra håltagningarna i efterhand när monteringen av ventilationskanalerna skulle ske. Förmannen nämner även att det är viktigt att det inte blir för stora grupper i dessa möten. Till en början hade man haft med alla yrkesarbetare och märkte då att det drog ut på tiden när många hade frågor som berörde deras eget område som de arbetade med för tillfället. Mariebergsskolan Platsbesöket på Mariebergsskolan gjordes i ett tidigt skede i detta arbete eftersom personalen på denna arbetsplats var först inom ByggDialog med att tillämpa BIMmodellen som ett redskap och underlag vid möten och till diskussioner. Yrkesarbetarna har tillgång till modellen inne på platschefens kontor samt även genom att platschefen har med sig en ipad ut på bygget. Man har även använt sig av bilder från modellen som komplement till 2D-ritningarna. Modellen används dagligen av platschefen på arbetsplatsen som anser att den största nyttan med användningen av modellen har varit då det dyker upp problem och då det handlar om att skapa förståelse för beställaren. Vid alla planeringsmöten, lagbasmöten och möten med verksamheten används modellen som ett underlag att diskutera omkring. Platschefen säger att det är betydligt lättare att förklara saker och förmedla en bild av slutresultatet till människor som inte har erfarenhet av att läsa ritningar om man har BIM-modellen som hjälp istället för 2Dritningar. Det blir enklare att få en bra dialog med verksamhet och beställare tack vare modellen. 4.3 Brister i partneringprocessen Bristerna som räknas upp nedan är brister som upptäckts i projekt CSK 2013 och som kan knytas till våra tre faktorer (engagemang, kommunikation och underlag). Beställaren saknar representanter på alla möten. Eller att dessa saknar beslutandemandat. Bristande engagemang från beställaren enligt entreprenör. 22

30 Kapitel 4. Resultat Beställaren anser att det har varit problem med att information tolkas på flera olika sätt i projektet. Problem med sena ändringar i projektet. Verksamheten har inte varit involverad tidigt för att kunna godkänna underlagen. Vilket leder till att man får göra om efter att man egentligen har varit färdiga. Underlagen har inte varit bra eller saknats helt enligt entreprenörer och yrkesarbetare. Beställaren upplever att entreprenörerna inte styr sina projektörer dit man vill och istället klagar på underlaget man får. Bristande engagemang när det gäller användandet av VB generellt inom projektet. Beställaren efterlyser någon som kan styra arbetet med VB. Entreprenörer anser att man kommer in försent i arbetet med underlaget. Man upplever sig inte ha tid till att granska ritningar. Tidsbrist i projektet, entreprenörerna anser att det blir problem när beställaren gör ändringar i sena skeden men sedan inte kan skjuta på slutdatum. 4.4 Tillämpningar av virtuellt byggande Med utgångspunkt i informationen från litteraturstudien och de intervjusvar vi har fått har vi tagit fram följande förslag på tillämpningar av BIM på arbetsplatsen: Tillämpningar direkt relaterade till yrkesarbetare Dator eller liknande ute på arbetsplatsen för att yrkesarbetare ska få tillgång till modellen. Arbetsberedning och planeringsmöten med hjälp av BIM-modeller Bilder från Modellen som komplement till 2D-ritningar Tillämpningar av virtuellt byggande utöver de som kan kopplas direkt till yrkesarbetare Mängdavtagning kopplat till kalkyl Externt kommunikationsstöd Tidplan kopplad till modellen Samgranskning/kollisionskontroller 4.5 Hinder för implementering av Virtuellt byggande Det finns en rad faktorer som kan ligga som hinder för implementeringen av Virtuellt byggande. Dessa faktorer har alla upptäckts i ett specifikt projekt men kan ändå ses som generella hinder för Virtuellt byggande. Engagemanget hos personalen. Det är viktigt att få personalen att inse nyttan av VB för egen del. Annars kan det lätt bli så att VB ses som något som man är tvingad att göra som tar tid från viktigare arbetsuppgifter. 23

31 Kapitel 4. Resultat Tid. Det krävs tid för att införa nya arbetsrutiner. I vissa projekt är tiden en bristvara och speciellt i dessa kan det vara svårt för personalen att ta sig tid till att använda VB. Kunskap. Personalen som ska använda sig av VB måste få stöd och utbildning i de tidiga skedena av implementeringsprocessen. Annars kan det lätt bli att de istället går tillbaka i deras gamla arbetsrutiner. Samarbete. Det krävs mycket samarbete mellan aktörerna i projektet för att få VB att fungera effektivt. Alla bör ha samma målsättning och vara öppna mot varandra. Tekniska problem. Det kan uppstå problem med länkningar av programvaror etc. Noggrannhet på underlag. Det viktiga är att personalen som ska använda modellen kan lita på att det faktiskt stämmer. Annars kan följden bli att man inte ser någon nytta med att använda den. 24

32 Kapitel 5. Analys 5. Analys 5.1 Analys av möjliga tillämpningar av Virtuellt byggande Arbetsberedning med BIM-modell Första steget bör vara att arbeta med BIM-modellen i arbetsberedning för att ge arbetarna en bättre bild av vad som ska göras innan de sett arbetsplatsen i verkligheten. På ByggDialogs arbetsplatser Mariebergsskolan och Falu Lasarett har arbetsberedning och planeringsmöten med BIM-modellen använts med gott resultat enligt arbetsledningen. Yrkesarbetarna har uppskattat att få genomgångar med modellen då de kan få information om områden de tycker är oklara. - Ökad förståelse tidigare - Bättre helhetsbild av arbetet - Bättre planerat arbete - Möjlighet att upptäcka fel i underlaget - Tidskrävande - Måste hållas på en rimlig nivå - Många åsikter att ta hänsyn till Figur 7. Förstärkande och försvagande faktorer vid planeringsmöten med BIM-modell Att använda BIM-modeller vid olika typer av planeringsmöten som t.ex. lagbasmöten och arbetsberedningsmöten med yrkesarbetare bidrar enligt arbetsledningen till en ökad förståelse för deras eget arbete i ett tidigt skede av projektet. Arbetsberedningen ger en större insyn i de andra yrkesgruppernas arbete vilket underlättar samordningen och planeringen av projekten. Förmannen i Falun hade ett exempel på när ventilationskanaler går genom ett flertal väggar med håltagning på samma höjd och dimension. Detta är ett typiskt exempel på att BIM-modellen underlättar planeringen då man får ett gemensamt underlag mellan yrkesgrupperna. Att använda modellen tillsammans med yrkesarbetarna tror många ur arbetsledningen är bra. Det ger möjligheten att få synpunkter på de tekniska lösningar som tagits fram och ökar möjligheten att upptäcka fel som finns i underlaget i ett tidigare skede. Istället för att problemen uppdagas i samband med utförandet. 25

33 Kapitel 5. Analys Dessa möjligheter att komma med synpunkter kan troligtvis även öka engagemanget och känslan av delaktighet hos projektdeltagare. Med ökat eget inflytande över underlaget kan förmodligen även viljan att vara med och påverka förstärkas. Ett hinder verkar dock vara tiden som krävs för dessa typer av möten. Arbetsberedningar och planeringsmöten tar tid från både arbetsledning och yrkesarbetare som ofta redan har en stor tidspress på sig. Yrkesarbetarna som intervjuats var skeptiska till behovet av dem. Men så var även fallet i Falun innan man hade börjat använda arbetsberedningar med modellen och i efterhand var istället de flesta positivt inställda. Omfattningen av dessa möten bör läggas på en rimlig nivå vilket innebär att möten ska ske i den utsträckning de behövs. Det kan bli många frågor om specifika detaljer vilket kan dra ut på tiden och enligt arbetsledningen i Falun bör man inte ha för många deltagare i varje möte för att undvika detta. Tillgång till modell ute på arbetsplatsen Har arbetarna tillgång till BIM-modellen ute på arbetsplatsen så kan de själva eller tillsammans med övriga yrkesgrupper använda sig av den för att lösa problem som uppstår på arbetsplatsen. Både yrkesarbetare och arbetsledning säger i intervjuerna att det skulle underlätta arbetet. Saknas något på 2D-ritningar finns då istället möjligheten att använda 3D-modellen för att hitta informationen. Denna tillämpning kan utnyttjas till viss del i dagsläget då förmän har tillgång till modellen via ipad ute på arbetsplatsen men det innebär också att förmän måste finnas tillgängliga för yrkesarbetarna. Nästa steg bör vara att ge yrkesarbetarna tillgång till modellen ute på arbetsplatsen utan att behöva gå via förman eller ledande montör. - Tillgång till all information - Samarbete mellan yrkesgrupper - Förbättrar kommunikationskedjan - Tidssparande - Kräver kunskap - Stora krav på underlaget Figur 8. Förstärkande och försvagande faktorer vid tillgång till BIM-modell för yrkesarbetare Genom att ge yrkesarbetarna tillgång till all information så minskar risken för missförstånd i kommunikationskedjan. Yrkesarbetarna behöver inte kontakta sin förman/ ledande montör då det dyker upp ett problem. De kan istället diskutera fram en lösning tillsammans med andra yrkesarbetare genom att använda modellen som 26

34 Kapitel 5. Analys underlag på plats. Detta efterfrågas av både yrkesarbetare och arbetsledning. De som intervjuats tror att det kommer bidra till mer samarbete mellan yrkesgrupperna eftersom samarbetet stärks av att ha en gemensam källa för information. Planering mellan yrkesgrupperna underlättas och om konfliker uppstår mellan yrkesgruppernas underlag kan modellen användas gemensamt för att identifiera problemet. Om problemet grundar sig i underlaget underlättar det att yrkesarbetare har samma underlag som projektören för att kunna diskutera vad som är fel. Kommunikationskedjan kan kortas ned om yrkesarbetarna själva kan kontakta sin projektör istället för att gå via förmän. Några företag arbetade redan så i dagsläget genom att deras ledande montör hade kontakt med projektörerna. Tekniken med interaktiva skärmar tillsammans med Navisworks modellen, som beskrivits i teoriavsnittet på sidan 13, skulle kunna bidra till den kommunikationen. Möjligheten att kunna dela sin skärm med andra användare och skriva in fel direkt i modellen skulle underlätta kommunikationen mellan yrkesarbetare och projektörer. Att kunna skriva in ändringar och fel direkt i modellen efterlystes i de intervjuer som gjordes med yrkesarbetare och den här tekniken verkar vara en möjlig lösning. Eftersom den är så ny är det svårt att säga hur bra den skulle fungera i det här syftet. Men eftersom möjligheten finns att koppla mellan ipads, som redan används av ByggDialog, och andra skärmar är det en intressant teknik för framtiden. Alla fördelar som nämns sparar tid i produktionen. Yrkesarbetarna kan själva ta fram den information som behövs och kan planera sitt arbete tillsammans. Det minskar i sin tur arbetsbelastningen på förmännen och ger dem möjlighet att avsätta mer tid till andra arbetsuppgifter. För att kunna använda BIM-modellen behöver yrkesarbetarna ha kunskaper i det visualiseringsprogram som används, detta kan innebära en kostnad för utbildning av de yrkesarbetare som ska använda sig av det. En aspekt som blir viktig vid denna tillämpning är att 3D-modellen alltid är uppdaterad. Förmannen i Falun sa att det kan finnas risker med att yrkesarbetarna inte använder modellen om den inte är fullt uppdaterad, att man då arbetar från felaktigt underlag. 27

35 Kapitel 5. Analys Bilder ur modell som komplement till 2D ritningar - Underlättar tolkning av underlag - Belysa komplicerade områden - Komplement till arbetsberedning - Bra steg mot implementering av modell på plats - Låg kostnad - Begränsad omfattning - Endast visuell information - Ändringar i underlaget Figur 9. Förstärkande och försvagande faktorer vid tillämpning av 3D-bilder ur modell. Att skriva ut 3D-bilder från modellen och bifoga dessa till 2D-ritningar är en bra metod för att underlätta tolkningen av underlaget och ge 2D-ritningarna en extra dimension. En av partneringentreprenörerna tillämpar detta i projektet och ByggDialog har använt sig av det på Mariebergsskolan. 3D-bilder kan placeras ut vid komplicerade områden som har upptäckts vid arbetsberedningen, dels för att belysa att det är ett komplicerat område och även för att underlätta arbetet i dessa områden. Dessa metoder verkar vara ett bra steg mot att ge yrkesarbetarna tillgång till modellen. Att använda sig av 3D-bilder kräver inte den kunskapen hos yrkesarbetarna och minskar kostnaderna jämfört med att ge yrkesarbetarna tillgång till modellen. Kostnaden blir mindre då ingen dator eller ipad behövs på plats för yrkesarbetarna och det kräver ingen utbildning för dem. 3D-bilder som komplement till 2D-underlag i samband med att förmän har tillgång till modellen via ipad kan vara ett bra alternativ för att starta implementeringen innan övergång till att ha modellen tillgänglig ute på arbetsplatsen. Att använda sig av 3D-bilder från modellen är dock en begränsad tillämpning. Bilder kan inte ge all information som kan hämtas ur BIM-modellen och möjligheten att se ur olika vinklar begränsas. En osäkerhet i användandet av bilder är om underlaget ändras. Bilder måste då bytas ut mot uppdaterade versioner. Det kan vara svårt att hålla ordning på vilka bilder som inte är aktuella så det krävs noggrann hantering av dem ute på arbetsplatsen. 28

36 Kapitel 5. Analys Externt kommunikationsstöd Att använda sig av BIM-modellen som kommunikationsstöd mot verksamheten och slutkunden anser många av de intervjuade är ett bra sätt att involvera verksamheten tidigare i projektet. Det ökar deras förståelse och stärker kommunikationen mellan dem och projektorganisationen. - Redovisa hur verksamhetens krav återspeglas i färdig produkt - Ökad förståelse och intresse hos verksamheten - Mindre ändringar i sena skeden - Tidskrävande i tidiga skeden - Större krav på modellen i ett tidigt skede Figur 10. Förstärkande och försvagande faktorer, externt kommunikationsstöd. Möjligheten att visa verksamheten hur deras krav återspeglas i den färdiga produkten fungerar som en uppföljning för att undvika avvikelser mot dessa krav. Användandet av denna tillämpning möjliggör att flytta ändringar från byggskedet till projekteringsskedet. Många av de intervjuade påpekar att det har varit problem med detta i projektet och man tror att BIM-modellen kan underlätta kommunikationen med verksamheten. Platschefen på Mariebergsskolan ansåg att denna tillämpning var en av de största fördelarna med BIM-modellen då det skapas en bättre förståelse av byggnationen hos verksamheten vilket leder till ett ökat intresse för att vara med och påverka slutresultatet. Det som framgår ur intervjuerna är att man tror att det kommer läggas en större arbetsbörda på projektörerna i det tidiga skedet för att detta ska fungera vilket kan vara en negativ effekt för dem. Större krav ställs på detaljnivån i modellen för att få en rättvisande bild av slutresultatet för verksamheten. 29

37 Kapitel 5. Analys Mängdavtagning kopplat till kalkyl Mängdavtagningar från BIM-modellen kopplade till kalkyl underlättar arbetet med mängdavtagning och kalkyler. - Exakta mängder - Sparar tid - Fler analyser kan genomföras - Exaktare kalkyler - Inlärningsprocess - Förlitar sig på tekniken - Stora krav på underlaget Figur 11. Förstärkande och försvagande faktorer, Mängdavtagning till kalkyl En av de största fördelarna med att använda BIM-modellen till mängdavtagningar är enligt Jongeling (2008) (se 3.2.3) att mängderna blir mer exakta och att det tar mindre tid jämfört med att räkna fram dem för hand med 2D underlag. Inköp och materialbeställningar får bättre underlag. Med bättre underlag från mängdavtagningen stämmer även kalkylerna bättre. I Falun anser man att arbetet inte är lika tidskrävande som tidigare vilket gör att tid finns till att göra fler analyser för kostnadsstyrningen. Då det krävs en inlärningsperiod för personalen kommer det ta tid i början och detta är något man måste vara medveten om. Eftersom man förlitar sig så mycket på tekniken är det väldigt viktigt att det går att lita på den och att de mängder som kommer ur modellen stämmer överens med verkligheten. Det ställer krav på att modellen innehåller all information som behövs, att litterering av väggar osv. är korrekt. I Falun görs stickprov med jämna mellanrum för att se om så är fallet. 30

38 Kapitel 5. Analys Tidplan kopplad till modellen Att koppla tidplanen till BIM-modeller (4D-BIM) underlättar arbetet med planering och kan användas för att visa olika intressenter hur projektet går i förhållande till tidplanen. - Visuell bild av tidplan - Stöd för extern kommunikation - Simulera möjliga scenarion - Stöd vid planeringsmöten - Inlärningsprocess - Ekonomi Figur 12. Förstärkande och försvagande faktorer, tidplan kopplad till modell. Genom att koppla tidplanen till modellen ges enligt Eastman (et al 2011) (se 3.2.4) möjligheten att visualisera hur projektet följer den tidplan som tagits fram. Vilket underlättar arbetet med att planera produktionen. Det blir enklare att identifiera om något moment ligger efter tidplanen och att åtgärda detta. APD-planeringen kan underlättas av att använda 4D-modeller, resurser kan planeras och sättas in i rätt skeden för att få en effektiv produktion. Kopplingen mot tid är ett bra stöd för den externa kommunikationen med t.ex. allmänhet och myndigheter och ökar förståelsen för hur omgivningen påverkas under projektets gång. Möjligheten att simulera möjliga scenarion underlättar beslutsfattande och planering då konsekvenser av olika val kan analyseras bättre utifrån den påverkan de ger för tiden i projektet. 4D modeller kan även användas som stöd vid planeringsmöten för att visa på hur man ligger till enligt plan och genom det kunna ta snabbare beslut utifrån det utgångsläge man har. Även här krävs en inlärningsprocess för att personalen ska kunna använda sig av tillämpningen. Man testade att göra en 4D-modell i Falun men ansåg inte att det var värt att gå vidare med den i just det projektet då man hade andra tillämpningar att lära sig i första hand. Återigen är det tid som krävs till en början för att kunna implementera dessa rutiner. Ett annat problem är att det är svårt att visa på någon ekonomisk vinst av att använda sig av 4D-modeller. Det är förmodligen inte motiverat att använda sig av 4D tekniken i alla projekt utan främst i stora komplicerade projekt eller projekt som påverkar sin omgivning i stor utsträckning. 31