LAPPTRÄSK KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 8/2012. Ungdomsföreningshuset Soihtula, Soihtulavägen 8, Porlom

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 8/2012 Mötestidpunkt kl Mötesplats Ärenden för behandling Ungdomsföreningshuset Soihtula, Soihtulavägen 8, Porlom KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGENLIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 40 ÄNDRING AV HNS ( HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT ) GRUNDAVTAL (BILAGA) 4 41 KOMMUNALVALETS RESULTAT (BILAGA) 5 42 UPPDATERING AV AVSKRIVNINGSPLANEN (BILAGA) 6 43 ÖVERFÖRING AV INVESTERINGSANSLAG BUDGET FÖR ÅR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN (BILAGA) SJÖKULLASIFTELSENS BARNHUSET BENÄMNDA FASTIGHET PÅ SJÖKULLA (BILAGA) ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR LAPPTRÄSK UTBILDNINGSCENTRAL (BILAGA) JUSTERING AV AVGIFTER FÖR TILLSYN AV BYGGNADSARBETE (BILAGA) JUSTERING AV TAXAN FÖR MARKTÄKTSTILLSTÅND (BILAGA) JUSTERING AV TAXAN FÖR MILJÖSKYDDSMYNDIGHET (BILAGA) MILJÖSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR (BILAGA) 33 Utanför föredragningslistan 51 ORDFÖRANDENS TACK FÖR GÅNGNA ÅRET SAMT IHÅGKOMST AV LEDAMÖTER SOM AVSLUTAR SIN MANDATTID 35 BESVÄRSANVISNING 36

2 Mötesprotokoll Nr 8/2012 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 MÖTESTIDPUNKT kl MÖTESPLATS DELTAGARE Beslutsfattare Ungdomsföreningshuset Soihtula, Soihtulavägen 8, Porlom Aino Villikka Johan Gustafsson Veijo Peltonen Thomas Antas Benita Busk-Markusas Benny Engård Tomi Enqvist Tuomo Hasu Christoffer Hällfors Kim Jordas Ari Koivisto Arto Kujala Jouni Lamberg Mari Lotila Christina Mickos Ulla Onnila Pekka Puranen Anne Rönkkö Mika Sistola Marketta Takkala Ordförande Ersättare II Vice ordförande Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Fullmäktigeledamot Övriga deltagare Christian Sjöstrand Susanne Sjöblom Görel Fabritius Ulla-Maija Turja Arja Grönberg Hannu Niemi Juha Ronkainen Mikko Reijonen Kommundirektör, föredragande Förvaltningssekreterare, sekreterare Grundtrygghetsdirektör, sakkunnig vid 40, 44 Byggandsinspektör, sakkunnig vid 44, 47, 48, 49, 50 Personalsekreterare, sakkunnig vid 44 Teknisk direktör, sakkunnig vid 44 Tf. bildningsdirektör, sakkunnig vid 44 Direktör för Lappträsk utbildningscentral, sakkunnig vid 44, 46 ÄRENDEN UNDERSKRIFT Ordförande Protokollförare PROTOKOLL- JUSTERING Aino Villikka Tid och plats Lappträsk Underskrift Susanne Sjöblom Marketta Takkala Johan Gustafsson

3 Mötesprotokoll Nr 8/2012 KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 PROTOKOLLET FÖR PÅSEENDE Tid och plats Lappträsk Intygas Christian Sjöstrand

4 KOMMUNFULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGENLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Kommunfullmäktige hade sammankallats med en den till fullmäktige, kommunstyrelsen samt till kommundirektören per post tillsänd samt på kommunens anslagstavla, på kommunens webbplats kungjord och i kommunens officiella annonsorgan Loviisan Sanomat och Östra Nyland publicerad kungörelse. BEHANDLING: Ordförande konstaterade, att frånvarande var fullmäktiges I vice ordförande Mats Antas (närvarande ersättare Johan Gustafsson). BESLUT: Mötet konstaterades vara lagligt och beslutfört. Innan det egentliga mötet började överräcktes Lappträsk kommuns företagspris år 2012 till K-extra Lapinjärvi benämnda företag. Pokalen överräcktes av fullmäktiges ordförande Aino Villikka samt kommundirektör Christian Sjöstrand. Förvaltningssekreterare Susanne Sjöblom överräckte en blombukett till företagets representant, företagare Petri Haarala. VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - välja två protokolljusterare. BESLUT: Marketta Takkala och Johan Gustafsson valdes till protolljusterare.

5 KOMMUNFULLMÄKTIGE ÄNDRING AV HNS ( HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT ) GRUNDAVTAL (BILAGA) Kommunstyrelsen Styrelsen för samkommunen HNS beslutade vid sitt möte föreslå, att HNS medlemskommuner ändrar innehållet i 2 och 4 i HNS grundavtal fr.o.m Enligt 79 i kommunallagen kan grundavtalet ändras genom samstämmiga beslut av medlemskommunerna. Grundavtalet för HNS kan ändras om minst 2/3 av medlemskommunerna understöder det och deras invånarantal är mins hälften av det sammanräknade invånarantalet i alla medlemskommuner. Karislojo kommun ansluts till Lojo stad Likaså upphör Nummi- Pusula kommun och ansluts till Lojo stad På grund av dessa kommunindelningar ska 2 och 4 i grundavtalet för samkommunen ändras så, att den motsvarar den nya situationen. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige - att den godkänner ändringsförslagen i grundavtalet för HNS i enlighet med bilagan. _ Ändringarna i grundavtalet medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - godkänna ändringsförslagen i grundavtalet för HNS i enlighet med bilagan.

6 KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNALVALETS RESULTAT (BILAGA) Kommunstyrelsen I enlighet med 95 i vallagen ska fullmäktige tillställas en förteckning över dem som blivit valda till fullmäktige och deras ersättare. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige - att bifogade förteckning över dem som blivit valda till fullmäktige och deras ersättare antecknas för kännedom. Förteckning över dem som blivit valda i kommunalvalet och deras ersättare medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att bifogade förteckning över dem som blivit valda till fullmäktige och deras ersättare antecknas för kännedom.

7 KOMMUNFULLMÄKTIGE UPPDATERING AV AVSKRIVNINGSPLANEN (BILAGA) Kommunstyrelsen Anvisningen om värdering av anläggningstillgångar och avskrivning enligt plan, som kommunfullmäktige godkänt , är inte längre i enlighet med rekommendation av Bokföringsnämndens kommunsektion. Ny allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner har utgivits Nya allmänna anvisningen omfattar bl.a. följande skillnader - Möjligheten att aktivera forsknings- och grundläggningsutgifter har strukits - Bokföringslagens 5 kapitel har kompletterats med en ny 5a gällande periodisering av anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar - Begreppet anläggningstillgångar har ersatts med begreppet bestående aktiva. Anvisningarna har därtill preciserats till övriga delar. Anvisningen om värdering av anläggningstillgångar och avskrivning enligt plan jämte därtill gjorda tillägg har uppdaterats i enlighet med nya allmänna anvisningen. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige - att den godkänner avskrivningsplanen i enlighet med bilagan. Kommunfullmäktige Förslag till ny avskrivningsplan medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - godkänna avskrivningsplanen i enlighet med bilagan. Kommunstyrelsen

8 KOMMUNFULLMÄKTIGE Bokföringsnämndens kommunsektion inom arbets- och näringsministeriet har år 2011 reviderat sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan bl.a. genom att i anvisningen om avskrivning lägga till en rekommendation om användning av de nedre gränserna, om det inte finns särskilda grunder för att använda en längre avskrivningstid för en enskild tillgång. Utgångspunkten är att avskrivningstiden för avskrivningar enligt plan bestäms enligt försiktighetsprincipen inom de avskrivningstider som anges i bilagan utgående från respektive tillgångs förmåga att generera inkomst eller producera service. Det är särskilt viktigt att se över avskrivningstiderna och avskrivningsprocenterna för de tillgångar och grupper av tillgångar som har den största ekonomiska betydelsen, så att de bättre motsvarar tillgångarnas ekonomiska livslängd. Med denna preciseringen har man inte ändrat de anvisningar som tidigare getts i den allmänna avskrivningsanvisningen. Rekommendationen har främst syftat till att förenkla förfarandet, om det inte finns tillräckligt med resurser för att göra en avskrivningsplan och avskrivningar utgående från den sannolika ekonomiska livslängden för enskilda tillgångar eller specificerade grupper av tillgångar. Å andra sidan tillämpar kommunerna i allmänhet alltför långa avskrivningstider eller alltför små avskrivningsprocenter, vilket leder till att avskrivningarna inte räcker till för att täcka reinvesteringar och de genomsnittliga självfinansieringsutgifterna för investeringar som avskrivs. Ofta har kommunerna valt den längsta avskrivningstiden eller de lägsta avskrivningsprocenterna för en grupp av tillgångar enligt exemplen i bilagan utan att närmare motivera den ekonomiska livslängden, vilket strider mot den allmänna avskrivningsanvisningen och principerna för avskrivningar enligt plan. Också i de tidigare allmänna anvisningarna har kommunsektionen rekommenderat så korta avskrivningstider som möjligt, vilket innebär att de kortaste tiderna skulle väljas i exemplen. Lappträsk har inte använt de kortaste avskrivningstiderna i det allmänna direktivet. Den reviderade anvisningen ska tillämpas senast från och med räkenskapsåret 2013, men den får tillämpas redan på bokslutet för tidigare räkenskapsperioder. Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som hör till bestående aktiva ska aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. Anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som hör till bestående aktiva ska avskrivas under sin verkningstid enligt plan inom högst fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskilda skäl kan anses överensstämma med god bokföringssed.

9 KOMMUNFULLMÄKTIGE Med avskrivningar enligt plan avses att anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva systematiskt bokförs som kostnader under sin ekonomiska verkningstid. Med verkningstiden för en tillgång som hör till bestående aktiva avses dess ekonomiska livslängd. Anskaffningsutgiften för bestående aktiva periodiseras som kostnad genom avskrivningar, i regel över tillgångens hela ekonomiska livslängd. Då den ekonomiska livslängden löpt ut ska anskaffningsutgiften för tillgången vara avskriven i sin helhet, med undantag för tillgångens eventuella restvärde. Tillgångens ekonomiska verkningstid beror på de inkomstförväntningar som tillgången är förknippad med. I kommunerna och samkommunerna beror den ekonomiska verkningstiden också på användningen av tillgången i kommunens serviceproduktion, dvs. tillgångens förmåga att producera service, oberoende av inkomstförväntningarna. Den ekonomiska livslängden är i allmänhet kortare än den verkliga livslängden. Försiktighetsprincipen bör alltid iakttas när en avskrivning dimensioneras. Också väsentlighetsprincipen bör beaktas så att man i första hand fäster vikt vid betydande tillgångar eller grupper av tillgångar. Den rätta nivån på avskrivningarna måste bedömas också utgående från bokföringslagens och kommunallagens krav på en rättvisande bild. Både försiktighetsprincipen och kravet på en rättvisande bild förutsätter att bokslutet inte ger en alltför positiv bild av räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen. Om avskrivningarna har underdimensionerats till exempel genom alltför långa avskrivningstider, kan följden bli att räkenskapsperiodens resultat och överskott ser alltför bra ut samtidigt som balansräkningen ger en alltför positiv bild av den ekonomiska ställningen jämfört med den verkliga situationen, dvs. om man hade gjort tillräckliga avskrivningar utgående från den ekonomiska livslängden. Bokföringslagen innehåller inga detaljerade bestämmelser om avskrivningsförfarandena eller avskrivningsplanen. Enligt lagen är det en allmän bokslutsprincip att varje tillgång och annan post som tas upp i balansräkningen värderas för sig. Kommunsektionen har i sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan också tillåtit en enklare metod. Enligt anvisningen kan som utgångspunkt för gruppering av avskrivningsobjekten tas grupperingen av tillgångar bland bestående aktiva enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning, men en gruppering som minst motsvarar exemplet i bilaga 1 i den allmänna anvisningen kan anses motiverad. Det är alltid möjligt att göra en ännu noggrannare gruppering. Enligt den allmänna anvisningen kan avskrivningsplanen göras upp så att materiella

10 KOMMUNFULLMÄKTIGE och immateriella tillgångar med iakttagande av väsentlighetsprincipen grupperas enligt avskrivningstid och avskrivningsmetod. Grunderna för avskrivningarna enligt plan fastställs då endast gruppvis. Planavskrivningarna förutsätter att kommunen gör upp en avskrivningsplan, ett särskilt uppföljningssystem för tillgångarna bland bestående aktiva och ett kalkylsystem för avskrivningar. Bestämmelser om hur man går tillväga när avskrivningsplanen godkänns skrivs in i kommunens förvaltningsstadga eller i en särskild ekonomistadga. När avskrivningsplanen görs upp är det att rekommendera att kommunerna enligt väsentlighetsprincipen koncentrerar sig på avskrivningarna för de ekonomiskt mest betydande tillgångsposterna bland bestående aktiva, så att de beräknas korrekt. Avskrivningsplanen ska regelbundet kontrolleras i samband med bokslutet för att trygga att den valda avskrivningsmetoden och avskrivningstiden motsvarar tillgångens sannolika ekonomiska livslängd. Om inkomstförväntningarna för en tillgång bland bestående aktiva eller dess förmåga att producera service förändras väsentligt, kan man bli tvungen att ändra avskrivningsplanen för tillgången i fråga. Avskrivningar som gjorts under tidigare räkenskapsperioder och ackumulerade avskrivningsdifferenser korrigeras dock inte. En ändring i avskrivningsplanen gäller endast avskrivningarna enligt plan under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. Avskrivningar och ändringar i avskrivningsplanen får under inga omständigheter användas i syfte att förbättra räkenskapsperiodens resultat, utan avskrivningarna ska göras konsekvent enligt avskrivningsplanen. Ändringarna i avskrivningsplanen bör basera sig på tillgångens eller tillgångsgruppens förmåga att generera inkomster eller producera service. Kommunsektionen rekommenderar i sin allmänna anvisning att de undre gränserna för avskrivningstider som anges i bilaga 1 i anvisningen tillämpas, om inte en avskrivningsplan görs upp för enskilda tillgångar där en längre avskrivningstid motiveras av teknisk-ekonomiska skäl. En längre avskrivningstid för en enskild tillgång kan motiveras till exempel med att tillgångens användningstid uppenbart kommer att vara längre än vanligt av byggtekniska skäl, på grund av låg användningsgrad eller av någon annan orsak. I grunderna för avskrivningsplanen kan införas en bestämmelse om att man i beräkningen av avskrivningarna på nya tillgångar eller på befintliga tillgångar som blivit klara fr.o.m. ett visst år tillämpar ändrade avskrivningsti-

11 KOMMUNFULLMÄKTIGE der som baserar sig på den sannolika ekonomiska livslängden eller till exempel den nedre gränsen och större avskrivningsprocenter. Om avskrivningstiderna för alla tillgångar som avskrivs linjärt skulle justeras till den nedre gränsen på en gång, skulle man bli tvungen att göra betydande extra avskrivningar under det år förändringen sker, eftersom den nya avskrivningstiden skulle ha gått ut för tillgångar som tidigare avskrivits enligt en längre avskrivningstid. Det år då tilläggsavskrivningarna görs skulle avskrivningarna i resultaträkningen då öka exceptionellt mycket, rentav flerfaldigt, jämfört med det vanliga avskrivningsbeloppet. Också för de tillgångar som fortfarande har avskrivningstid kvar skulle avskrivningarna bli större när den återstående anskaffningsutgiften fördelas på de återstående åren enligt den nya avskrivningstiden. Om avskrivningsprocenterna höjs uppstår inga tilläggsavskrivningar, men avskrivningarna blir större då de beräknas med en högre avskrivningsprocent, vilket också ökar avskrivningsbeloppet under det år då förändringen sker. Om tillämpning av den nedre gränsen vid en ändring i avskrivningsplanen skulle innebära att en tillgång avskrivs helt genom en tilläggsavskrivning, men tillgången fortfarande används för serviceproduktion och det är uppenbart att inkomstförväntningarna och/eller tillgångens förmåga att producera service fortfarande är väsentliga, bestäms en sannolik återstående ekonomisk livslängd under vilken den återstående anskaffningsutgiften avskrivs. På så sätt kan man undvika att det uppstår exceptionellt stora engångsavskrivningar det år då den justerade avskrivningsplanen tas i bruk, och avskrivningarna enligt plan fördelas jämnare över flera år. Avskrivningar som gjorts under tidigare räkenskapsperioder och ackumulerade avskrivningsdifferenser rättas inte. En ändring i avskrivningsplanen gäller endast avskrivningarna under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. Den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för en tillgång avskrivs enligt plan under de räkenskapsperioder som återstår under den ändrade avskrivningstiden Avskrivningsplanen får inte rättas genom korrigeringar i det egna kapitalet. Utgångspunkten är att anskaffningsutgiften för en tillgång bland bestående aktiva minskas genom avskrivningar (enligt plan). Om avskrivningsplanen är alltför knappt dimensionerad rättas eftersläpningen genom ökningar i avskrivningsplanen. Detta förutsätter ofta att en engångsavskrivning införs i planen för det år då eftersläpningen uppdagades. På motsvarande sätt kan avskrivningar som gjorts till för stort belopp inte återföras till det egna ka-

12 KOMMUNFULLMÄKTIGE pitalet. Avskrivningsplanen kan rättas endast genom ändringar i periodiseringen av den återstående utgiftsresten. Lappträsk kommun bör justera avskrivningstiderna i avskrivningsplanens bilaga i enlighet med det reviderade allmänna direktivet: Avskrivningsplan för Lappträsk Förslag till ny avskr.tid Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 5 år 2 år Immateriella rättigheter 5 år 5 år Goodwill 5 år 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 3 år 2 år Övriga 3 år 2 år Materiella tillgångar Jord- och vattenområden ingen avskr.tid ingen avskr.tid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år I trä 30 år I sten 40 år Fabriks- o. prod.byggn. 25 år 20 år Ekonomibyggnader 20 år 10 år Fritidsbyggnader 25 år 20 år Bostadsbyggnader 30 år I trä 30 år I sten 40 år Fasta konstruktioner och anläggningar Gator, vägar, torg, parker 15 år 15 år Broar, kajer, badinrättn. 10 år 10 år Övr. jord- o. vattenanord. 15 år 15 år Vattendistributionsnät 30 år 30 år Avloppsnät 30 år 30 år Fjärrvärmenät 20 år El-ledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år 15 år Övr. ledn.- o. kabelnät 15 år 15 år Maskiner och anläggningar i el-, vatten- m.m. verk 10 år fasta lyft- och flyttanordn 15 år 15 år Övr. fasta maskiner, anordningar

13 KOMMUNFULLMÄKTIGE och konstruktioner 10 år 10 år Maskiner och inventarier Övriga transportmedel 5 år 4 år Övriga rörliga (arb.)mask.5 år 5 år Övriga tunga (arb.)mask. 10 år 10 år Övriga lätta (arb.)mask. 5 år 5 år Adb-utrustning 3 år 3 år Övriga anordn. o. inv. 5 år 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskr. enl. förbrukn. avskr. enl. förbrukn. Värde- och konstföremål ingen avskr.tid ingen avskr.tid Förskott och pågående nyanläggningar ingen avskr.tid ingen avskr.tid Placerade bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskr.tid ingen avskr.tid FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige - att den godkänner avskrivningsplanen i enlighet med bilagan. Förslag till avskrivningsplan medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - godkänna avskrivningsplanen i enlighet med bilagan.

14 KOMMUNFULLMÄKTIGE ÖVERFÖRING AV INVESTERINGSANSLAG Tekniska nämnden I investeringsanslagen för år 2012 har reserverats för förnyande / renoverande av vägbelysningen. I enlighet med investeringsprogrammet för åren genomförs vägbelysningens förnyande / renoverande under åren 2014 och Jorddammen som finns i Lappträskets nordvästra ända invid Strandasvägen är i dåligt skick och dammen har små läckage på flera olika ställen. Dammen har byggts för cirka 30 år sedan då träskets vattennivå höjdes med cirka en meter. Dammen har sjunkit cirka 0,7 0,8 meter, varför man har varit tvungen att höja den flera gånger. Därför är bredden på dammens ås betydligt smalare än planerat. Åtminstone på våren 2012 observerades i dammens nedre del att vattnet obehärskat sipprar igenom. Samtidigt har även träskets vattenyta varit nästan på samma nivå som dammens övre kant, varför fara för att dammen ger vika har varit avsevärd. För att uppfylla kraven (stabilitet, bredden på dammens ås, fribord) i dammsäkerhetslagen borde dammen höjas med 1,5 meter och detta förutsätter, att bottenjorden stabiliseras och dammen breddas. I investeringsprogrammet för nästa år har för dammens förnyande / iståndsättning reserverats För att kunna utföra förnyandet / iståndsättningen nästa år (både planering och byggande) bör man innan tjälen och snötäcket ta stabiliseringsprov av nuvarande dammens konstruktioner samt utföra stabiliseringskontroller. FÖRSLAG: Tekniska nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen / kommunfullmäktige: - att euro från anslag reserverade för förnyande / renoverande av vägbelysningen överförs för att användas till tagning av stabiliseringsprov och stabiliseringskontroller av dammen invid Strandasvägen.

15 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige: - att euro från anslag reserverade för förnyande / renoverande av vägbelysningen överförs för att användas till tagning av stabiliseringsprov och stabiliseringskontroller av dammen invid Strandasvägen. BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt föreslå för fullmäktige - att euro från anslag reserverade för förnyande / renoverande av vägbelysningen överförs för att användas till tagning av stabiliseringsprov och stabiliseringskontroller av dammen invid Strandasvägen. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att euro från anslag reserverade för förnyande / renoverande av vägbelysningen överförs för att användas till tagning av stabiliseringsprov och stabiliseringskontroller av dammen invid Strandasvägen.

16 KOMMUNFULLMÄKTIGE BUDGET FÖR ÅR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN (BILAGA) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen gav på sitt möte budgetdirektiv och ramen för år Då ramen uppgjordes utgick man från budgeten för år 2012 och bokslutet för år Förvaltningsgrenarna skulle som utgångspunkt för uppskattningen ta, att man inte skulle öka utgifterna och göra nedskärningar alltid där det var möjligt, dock så att budgetförslaget är realistisk. Då ramarna uppsattes beaktades en höjning av lönerna med +2,8 %. För köp av kundtjänster (HNS, Lovisa grundtrygghet, övriga samkommuner och med samkommuner jämförbara) skulle man beakta budgetförslag som kommer från olika samarbetspart. Vid köp av tjänster från utomstående är höjningsprocenten 0 %. Förvaltningsgrenarna skulle i enlighet med direktivet så mycket som möjligt även minska på köp av expertistjänster. Höjningsprocenten för övriga verksamhetskostnader i ramen var 0 %. I ramen hade man beaktat sparmålsättningarna som fanns i ekonomiarbetsgruppens rapport. På inkomstsidan skulle förvaltningsgrenarna i mån av möjlighet göra indexförhöjningar i taxor, avgifter och hyror samt nivåhöjningar så, att avgifterna och hyrorna som kommunen uppbär fastställs så att de motsvarar kostnader i enlighet med fullmäktigestrategin. Situationen efter förvaltningsgrenarnas behandling framgår ur bakgrundsmaterialet. Tidtabell för budgetens behandling: - Kommunstyrelsen går kl igenom budgetens allmänna läge tillsammans med föredragandena; - Kommunstyrelsen finslipar sitt budgetförslag eller senast FÖRSLAG: Komunstyrelsen beslutar - anteckna budgetens nuläge för kännedom - avge eventuella fortsatta direktiv till förvaltningsgrenarna och ledningsgruppen - fortsätta budgetbehandlingen måndagen kl

17 KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt - anteckna budgetens nuläge för kännedom - fortsätta budgetbehandlingen måndagen kl Kommunstyrelsen Driftshushållningen I enlighet med kommunens förvaltningsstadga gör organet förslagen till budget och ekonomiplan, samt som centrala mål, iakttagande av kommunens resurser och allmänna anvisningar samt anvisningar angående förberedelser. Kommunstyrelsen sammanställer och balanserar hela budgetförslaget. Kommunens budget för år 2013 och ekonomiplanen för åren har blivit färdig efter behandling per förvaltningsgren. Efter denna behandling visar årsbidraget för år 2013 underskott och efter avskrivningarna är räkenskapsperiodens underskott Årsbidraget visar för närvarande underskott under hela planeringsperioden (varierar mellan ). Räkenskapsperiodens resultat visar således även underskott under hela planeringsperioden (varierar euro). I planeringen har som exempel använt den höjda skatteprocenten under åren 2014 och 2015) (21,0 % år 2014 och 21,5 % år 2015). Kommunens balans visar för närvarande överskott cirka euro. Om detta skulle fördubblas p.g.a. resultatet för år 2012, men om alla år under kommande planeringsperiod skulle visa underskott skulle även kommunens balans visa underskott Kommunens resultat för räkenskapsperioden är dock fortfarande i stort sett beroende av t.ex. kostnaderna för specialiserade sjukvården och hälso- och sjukvården till vilka kommunen inte kan påverka under budgetåret. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeringsperiod på högst fyra år om man i balansen för det år budgeten uppgörs inte kan kalkylera överskott. Ifall balansens underskott inte kan täckas under planeringsperioden, bör man i samband med ekonomiplanen besluta om preciserade åtgärder (åtgärdsprogram) med vilka underskott man inte kan täcka, täcks under en täckningsperiod (skyldighet att täcka underskott) som fullmäktige enskilt bestämt.

18 KOMMUNFULLMÄKTIGE Eftersom planeringsperiodens resultat ändå visar underskott och tär på det upplupna överskottet torde kommunen under följande planeringsperiod ( ) besluta om åtgärdsprogrammet enligt skyldigheten att täcka underskott. Kommunens verksamhetsbidrag försämras under planeringsperioden från cirka 15,7 milj. euro år 2013 till cirka -16,8 milj. euro år Investeringar och lån Tekniska väsendet i kommunen har uppgjort en investeringsplan för fem år ( ) för budgetbehandlingen. Kommunens investeringstryck är mycket stort och de största investeringarna är centralköket, dammen invid Strandasvägen och vattentjänstverkets reningsverk. Summan för investeringarna är i genomsnitt under åren för närvarande rentav 1,425 milj. euro per år, men summan varierar rejält för varje år. Man kan ännu inverka på investeringarna genom att överföra t.ex. byggandet av centralköket till kommunens fastighetsbolag (skulden bärs dock av koncernen) och genom att utreda om ett/flera överföringsavlopp kan byggas till grannkommunen/-kommuner i stället för att renovera egna reningsverk. Finansiering Kommunen får i enlighet med prognosen cirka 8,39 milj. euro i skatteintäkter år 2013 och 6,82 milj. euro i statsandelar. Utöver detta torde kommunen få cirka euro netto då man summerar ihop övriga finansiella intäkter och kostnader (inkl. räntekostnader). Hemkommunsersättningen som kommunen får för elever minskar nästa år med euro och år 2014 uppskattningsvis cirka euro emedan hemkommunsersättningen som kommunen betalar förblir rätt lika stor. Inkomsterna och utgifterna för hemkommunsersättningar är dock en del av kommunens verksamhetsformer. Kommunen finansierar planeringsperiodens investeringar med lånade medel. Lånebeloppen som behövs vet man först då man fattat noggrannare beslut om investeringsprogrammet, men lånet som behövs år 2013 är för närvarande 1,4 milj.. Budgetens nuläge medföljer som bakgrundsmaterial. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar - anteckna budgetens nuläge för kännedom - avge eventuella fortsatta direktiv till ledningsgruppen för att balansera budgetförslaget

19 KOMMUNFULLMÄKTIGE fortsätta budgetbehandlingen måndagen kl BEHANDLING: Tekniska direktören Hannu Niemi, direktören för Lappträsk utbildningscentral Mikko Reijonen, grundtrygghetsdirektör Görel Fabritius samt bildningsdirektör Juha Ronkainen var närvarande som sakkunniga under tiden denna paragraf behandlades. BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt - anteckna budgetens nuläge för kännedom - fortsätta budgetbehandlingen måndagen kl Kommunstyrelsen Budgetförslaget medföljer som bilaga. Textändringar har gjorts i enlighet med linjedragningarna på föregående mötet. Justeringar har gjorts främst i driftshushållningens utgifter samt resultaträkningen och finansieringsanalysen. I resultaträkningen har man beaktat i skatteintäkter samt i statsandelar. Övriga finansiella intäkter ger netto. I verksamhetsintäkterna har 1,03 milj. beaktats i intäkter för hemkommunsersättningar och på motsvarande sätt har man på kostnadssidan beaktat i utgifter för hemkommunsersättningar. Årsbidraget är , men efter avskrivningar enligt plan ( ) skulle räkenskapsperiodens resultat vara Investeringarna bruttoutgift skulle är 2012 vara Budgeten för år 2013 innehåller lån på FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar - diskutera budgetförslaget och göra behövliga ändringar och justeringar - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna kommunens budget för år 2013 i enlighet med bilagan - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna ekonomiplanen för åren i enlighet med bilagan. BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt - anteckna budgetens nuläge för kännedom

20 KOMMUNFULLMÄKTIGE fortsätta budgetbehandlingen måndagen kl Kommunstyrelsen Budgetförslaget medföljer som bilaga. Textändringar har gjorts i enlighet med linjedragningarna på föregående mötet. Årsbidraget är , men efter avskrivningar enligt plan ( ) är räkenskapsperiodens resultat vara Investeringarnas bruttoutgift skulle år 2013 vara Budgeten för år 2013 innehåller lån på FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar - diskutera budgetförslaget och göra behövliga ändringar och justeringar - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna kommunens budget för år 2013 i enlighet med bilagan - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna ekonomiplanen för åren i enlighet med bilagan. BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna kommunens budget för år 2013 i enlighet med bilagan - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna ekonomiplanen för åren i enlighet med bilagan. Förslag till kommunens budget för år 2013 samt ekonomiplan för åren medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - godkänna kommunens budget för år 2013 i enlighet med bilagan - godkänna ekonomiplanen för åren i enlighet med bilagan. BEHANDLING: Ordförande föreslog, att budgeten behandlas enligt följande ordning: först förs en allmän diskussion och därefter behandlas driftshushållningen per förvaltningsgren, investeringarna samt resultaträkningen och finansieringsanalysen.

21 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande öppnade den allmänna diskussionen. Under diskussionen uttalade sig kommundirektör Christian Sjöstrand, ledamöterna Christina Mickos, Ari Koivisto, Ulla Onnila, Arto Kujala, Mari Lotila, Pekka Puranen samt fullmäktiges II vice ordförande Veijo Peltonen. Efter den allmänna diskussionen förklarade fullmäktiges ordförande den detaljerade diskussionen öppnad. Den inleddes med driftshushållningen. Driftshushållningsdelen godkändes utan ändringar. Därefter öppnade ordförande diskussionen om investeringarna för åren Ledamot Benny Engård föreslog, att euro läggs till i investeringarna för år 2013 för att bygga ett utomhusområde invid Tallmogården. Flera ledamöter understödde Engårds förslag. Efter att ha förklarat diskussionen avslutat frågade ordförande om Engårds förslag godkännas enhälligt. Kommunfullmäktige godkände tillägget enhälligt varför euro lades till i investeringsdelen för att bygga ett utomhusområde invid Tallmogården. Efter att investeringsdelen blivit behandlad konstaterade ordförande, att mötet avbryts under den tid då kommunstyrelsen behandlar vilken inverkan fullmäktiges ändring har på finansieringskalkylen. Mötet avbröts kl Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige hade inte godkänt kommunstyrelsens budgetförslag för år 2013 utan ändringar, varför fullmäktige hade remitterat budgetförslaget till kommunstyrelsen för ny behandling. Kommunfullmäktiges sammanträde hade avbrutits under tiden för kommunstyrelsens möte. Det konstaterades, att fullmäktiges beslut inverkade på finansieringsanalysen. Investeringskostnaderna höjdes med euro, varför kommunstyrelsen föreslår, att ändringarna i kassamedel minskas med motsvarande summa. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar - ändra sitt budgetförslag såsom kommunfullmäktige beslutat - föreslå för kommunfullmäktige, att investeringskostnaderna höjs med euro, varför ändringarna i kassamedel minskas med motsvarande summa.

22 KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT: Godkändes enhälligt. Denna paragraf justerades omedelbart på mötet. Då mötet fortsatte kl konstaterade kommundirektören med kommunstyrelsens möte som grund, att fullmäktiges beslut inverkade på finansieringsanalysen. Investeringskostnaderna höjdes med euro, varför ändringarna i kassamedel minskas med motsvarande summa. Resultaträkningen godkändes. I slutet av behandlingen gick man igenom finansieringsanalysen, vilken godkändes med gjorda ändringar. BESLUT: Kommunfullmäktige beslöt - godkänna kommunens budget för år 2013 i enlighet med bilagan - godkänna ekonomiplanen för åren i enlighet med bilagan.

23 KOMMUNFULLMÄKTIGE SJÖKULLASIFTELSENS BARNHUSET BENÄMNDA FASTIGHET PÅ SJÖKULLA (BILAGA) Nämnden för Lappträsk utbildningscentral Sjökulla stiftelsen som upprätthåller barnhuset i Lappträsk har för Lappträsk kommun föreslagit, att Sjökulla stiftelsen skulle utveckla sin verksamhet genom att centralisera alla funktioner till en plats. Till funktionellt bästa platsen valdes Hindersby skola där stiftelsen för närvarande är hyresgäst. Lappträsk utbildningscentral skulle ha behov av att utöka inkvarterings- och utbildningsutrymmen och av fastighet Barnhuset på Sjökulla skulle utbildningscentralen kunna få det efterlängtade tilläggsutrymmet. Ärendet har diskuterat mellan kommunens och Sjökulla stiftelsens representanter och man har kommit överens om, att ärendet förs vidare i organen för båda part. Direktören redogör för ärendet mera på mötet. (MR) FÖRSLAG: Nämnden beslutar - konstatera, att utbildningscentralen har behov av tilläggsutrymmen - att utbildningscentralen i Barnhusfastigheten skulle kunna placera en hel utbildningsgrupp och även inkvartera dem där - att nämnden önskar, att kommunen skulle inleda förhandlingar för att LUC får fastigheten i bruk. BEHANDLING: Ordförande anmälde jäv och avlägsnade sig under tiden för behandlingen. Vice ordförande Ari Koivisto fungerade som ordförande. BESLUT: Förslaget godkändes. Nämnden för Lappträsk utbildningscentral Ärendet att utbildningscentralen skulle få Barnhusfastigheten i bruk har behandlats bl.a. av kommunstyrelsen och i samband med uppgörande av budgeten för kommande år har tekniska väsendet för fastighetens driftskostnader (el, värme, m.m.) för år 2012 reserverat ett anslag på totalt Projektets nuläge gås igenom på mötet. (MR) FÖRSLAG: Nämnden beslutar - anteckna läget gällande Barnhusfastigheten för kännedom.

24 KOMMUNFULLMÄKTIGE BEHANDLING: Ordförande anmälde jäv och avlägsnade sig under tiden för behandlingen. Vice ordförande fungerade som ordförande. BESLUT: Nämnden beslöt - anteckna läget gällande Barnhusfastigheten för kännedom. Nämnden för Lappträsk utbildningscentral Direktören presenterar nuläget gällande ärendet att få Barnhusfastigheten i utbildningscentralens användning. Man har begärt att en fastighetsförmedlare värderar fastighetens försäljningspris och LUC:s personal (inkl tekniska direktören) har bekantat sig med fastigheten och därmed har man överlagt hur huset funktionellt kan utnyttjas. (MR) FÖRSLAG: Nämnden beslutar - anteckna läget gällande Barnhusfastigheten för kännedom. BEHANDLING: Ordförande anmälde jäv och avlägsnade sig under tiden för behandlingen. Vice ordförande fungerade som ordförande. Direktören presenterar nuläget närmare, behandlingen fortsätter på ett möte med Sjökulla stiftelsen. BESLUT: Nämnden beslöt - konstatera, att ordförande är jävig att delta i ärendets behandling - konstatera, att vice ordförande fungerar som ordförande för denna paragrafs del - anteckna läget gällande Barnhusfastigheten för kännedom - att paragrafen justeras genast. Kommunstyrelsen Sjökulla stiftelsen har genom sin ordförande med ett daterad e- postmeddelande (bilaga 1) erbjudit av stiftelsen ägda fastigheten på Sjökulla området (Sjökullavägen 86 A) till priset till Lappträsk kommun/lappträsk utbildningscentral. I enlighet med offerten är fastighetens kvadratmeter, som kan utnyttjas, lite under 400. Fastighetens grundrenovering blev färdig år 2005 och enligt försäljaren var kostnaderna för grundrenoveringen Även efter detta har reparationer utförts för cirka euro. Sjökulla stiftelsen har fastighetsförmedlarens värdering som grund för försäljningspriset.

25 KOMMUNFULLMÄKTIGE I enlighet med värderingen som Östra Nylands fastighetsförmedling har gjort (bilaga 2) är objektets värde vid en eventuell realisering idag ca euro med en noggrannhet om ca +/-25 procent. Kommunfullmäktige i Lappträsk kommun beslöt grunda en stiftelse för att förvalta Barnhuset (Bakgrundsmaterial). I enlighet med beslutet då bildades grundkapitalet för Sjökulla stiftelsen så, att Lappträsk kommun överlät bostadsbyggnad III, som ägs av Lappträsk utbildningscentral, som vederlag för Barnhuset till stiftelsen samt arrenderade en tomt till stiftelsen. Byggnadens värde var enligt värderingen då ( ) cirka med en noggrannhet om +/- 5 procent ( ). Därutöver överlät kommunen till stiftelsens bruksfond. Det ligger i Lappträsk kommuns intresse att befrämja utvecklandet av civiltjänstverksamheten på Sjökulla området. Utbildningscentralen har tidigare planerat ändra gamla ladugården till utbildningslokaliteter. Ifall det nya centralköket skulle bli färdigt inom de närmaste åren kan man ändra gamla matsalen till utbildningsutrymmen. Därmed skulle LUC troligen kunna avstå från att använda Midgård. Med att anskaffa även Barnhuset/Bostadsbyggnad III till LUC:s fastighetsstam skulle man få större utrymme för inkvartering och grupper i utbildningscentralens användning. Med beakta LUC behov av tilläggsutrymme och värderingen av fastighetens värde skulle det vara motiverat att godkänna Sjökulla stiftelsens erbjudande. Ärendet har dock inte beaktats i kommunens investeringsbudget för år Så som det ser ut nu blir en del av LUC:s investeringar för år 2012 ogenomförda. Genom att minska på övriga investeringar och genom att överföra anslagen för anskaffning av Barnhuset klarar man sig utan att höja investeringsbudgeten har beviljats för planering och sanering av kökets utvidgning överförs har beviljats för energiekonomiska åtgärder överförs har reserverats för reparering av A-husets fasad och av det har redan överförts överförs för anskaffning av Barnhuset har för i år reserverats för kommunalteknik till Stenåldern området. - Hela summan överförs för anskaffning av Barnhuset - Summan som överförs är total: FÖRSLAG: Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige, att

26 KOMMUNFULLMÄKTIGE den skulle godkänna Sjökulla stiftelsens offert - den skulle godkänna ovannämnda ändringar i investeringsbudgeten för år BEHANDLING: Medlem Benny Engård anmälde jäv och kan inte delta i ärendets behandling varför han avlägsnade sig från mötesrummet. BESLUT: Kommunstyrelsen beslöt - konstatera, att medlem Benny Engård är jävig att delta i ärendets behandling - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna Sjökulla stiftelsens offert - föreslå för kommunfullmäktige, att den skulle godkänna ovannämnda ändringar i investeringsbudgeten för år Sjökulla stiftelsens offert samt värderingsbrev medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - godkänna Sjökulla stiftelsens offert - skulle godkänna ovannämnda ändringar i investeringsbudgeten för år BEHANDLING: Ledamot Benny Engård anmälde jäv att delta i ärendets behandling, varför han inte deltog i ärendets behandling. BESLUT: Kommunfullmäktige beslöt - konstatera, att medlem Benny Engård är jävig att delta i ärendets behandling - godkänna Sjökulla stiftelsens offert - skulle godkänna ovannämnda ändringar i investeringsbudgeten för år 2012.

27 KOMMUNFULLMÄKTIGE ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR LAPPTRÄSK UTBILDNINGSCENTRAL (BILAGA) Nämnden för Lappträsk utbildningscentral Instruktionen för Lappträsk utbildningscentral har förnyats senast år Under ledning av Arbets- och näringsministeriet arbetar en arbetsgrupp för att utreda förstatligandet av civiltjänstverksamheten och kostnaderna för det. I syfte att instruera Lappträsk kommun i detta utredningsarbete och utbildningscentralen att uppgöra budgeten för kommande året så, att utbildningscentralens eventuella övriga intäkter (åkerarrenden, bostadshyror, vakbad o.s.v.) inte är LUC:s inkomster. Beaktandet av dessa ändringar kräver även ändringar i instruktionen för utbildningscentralen. (MR) FÖRSLAG: Nämnden beslutar, - gå igenom punkterna som bör ändras i instruktionen - besluta om ärendets fortsatta arbete BEHANDLING: Nämnden gick igenom ändringarna som bör göras i instruktionen. Direktören bereder den nya instruktionsversionen för att godkännas på nästa möte. BESLUT: Nämnden beslutar - om kommande ändringar i instruktionens punkter - att instruktionen godkänns på nästa möte Nämnden för Lappträsk utbildningscentral Ändrade instruktionen medföljer som bilaga till föredragningslistan. FÖRSLAG: Nämnden beslutar - godkänna den ändrade instruktionen för Lappträsk utbildningscentral till ny instruktion och sända den att behandlas av kommunstyrelsen och fullmäktige. BESLUT: Godkändes. Kommunstyrelsen

28 KOMMUNFULLMÄKTIGE Förslag till ny instruktion för Lappträsk utbildningscentral medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige - att den ändrade instruktionen godkänns som instruktion för Lappträsk utbildningscentral. Förslag till ny instruktion för Lappträsk utbildningscentral medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att den ändrade instruktionen godkänns som instruktion för Lappträsk utbildningscentral.

29 KOMMUNFULLMÄKTIGE JUSTERING AV AVGIFTER FÖR TILLSYN AV BYGGNADSARBETE (BILAGA) Miljönämnden Finlands kommunförbund har gett ny mall gällande taxan för byggnadstillsynsmyndighet. I mallen har taxans struktur ändrats och den har färre paragrafer. Modellens avgiftsgrunder stöder bestämmandet av avgifterna mera omfattande än tidigare för att de motsvarar kostnaderna. Med tanke på kommunernas ekonomi har man rekommenderat att utgifterna för byggnadstillsyn ska täckas med myndighetsavgifter som tas ut av den som bygger. I mallen har man från taxan slopat separata avgifter för blanketter, handlingar, postavgifter, inledande möte och avgifter för godkännande av ansvarig arbetsledare. Dessa kostnader har man inkluderat i bygglovsavgiften. Taxornas ändringsarbete har gjorts i samarbete med Lovisa stad. Nuvarande byggnadstillsynsavgifter i Lappträsk kommun har tagits i bruk Förslag: Miljönämnden - godkänner för sin del byggnadstillsynsavgifterna - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige, att byggnadstillsynsavgifterna för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Beslut: Godkändes enhälligt. Kommunstyrelsen FÖRSLAG: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige - att byggnadstillsynsavgifterna för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Förslag till nya byggnadstillsynsavgifter medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att byggnadstillsynsavgifterna för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan.

30 KOMMUNFULLMÄKTIGE

31 KOMMUNFULLMÄKTIGE JUSTERING AV TAXAN FÖR MARKTÄKTSTILLSTÅND (BILAGA) Miljönämnden Innehavaren av en täktplan eller den som vidtar en åtgärd är skyldig att för inspektions- och tillsynsuppgifter samt för andra uppgifter som ankommer på myndigheterna betala en avgift i enlighet med marktäktslagen (555/81 23 ) och i enlighet med 145 i markanvändnings- och bygglagen (132/99). Taxan har nu justerats för att i enlighet med samarbetsavtalet motsvara marktäktstaxan för Lovisa stad. Avgifterna har till största delen varit på samma nivå. Nya taxorna gäller nya marktäktstillstånd. Till redan beviljade marktäkttillstånd tillämpas tillsynsavgifter enligt taxan vid tidpunkten då tillståndet beviljades. Marktäktstaxan för Lappträsk har justerats senast Förslag: Miljönämnden - godkänner för sin del marktäktstaxan - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige, att marktäktstaxan för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Beslut: Godkändes enhälligt. Kommunstyrelsen FÖRSLAG: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige - att marktäktstaxan för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Förslag till ny marktäktstaxa medföljer som bilaga. FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att marktäktstaxan för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan.

32 KOMMUNFULLMÄKTIGE JUSTERING AV TAXAN FÖR MILJÖSKYDDSMYNDIGHET (BILAGA) Miljönämnden I enlighet med miljöskyddslagen och vattenlagen kan man för behandling av tillstånd, anmälningar och övriga ärenden som avses i dessa lagar uppbära en avgift, vars grunder ska fastställas i en taxa som kommunen godkänt. De avgifter som miljövårdsmyndigheten uppbär grundar sig på en beräkning av det genomsnittliga självkostnadspriser för behandlingen. Självkostnadspriset innehåller alla de kostnader som behandlingen av ärendet åsamkat myndigheten. I de totala kostnaderna ingår enskilda kostnaderna för behandling av ärendet samt behandlingens andel av förvaltnings-, utrymmesoch kapitalkostnader. Självkostnadspriset har beräknats till 53 euro/timme. Dessutom hör det kostnaderna hörande av parter samt kostnader för annonsering av ansökan och beslut. I miljöskyddsmyndighetens taxa ingår även möjlighet att för behandling av ett ärende som kräver betydligt mindre eller större arbetsmängd nedsätta eller höja avgiften. Miljöskyddsmyndighetens taxa har i enlighet med samarbetsavtal harmoniserats med miljöskyddsmyndighetens taxa i Lovisa stad. Nuvarande taxa för miljöskyddsmyndighet i Lappträsk har trätt i kraft Förslag: Miljönämnden - godkänner för sin del taxan för miljöskyddsmyndighet - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige, att taxan för miljöskyddsmyndigheten i Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Beslut: Godkändes enhälligt. Kommunstyrelsen FÖRSLAG: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige - att taxan för miljöskyddsmyndigheten i Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan. Förslag till ny taxa för miljöskyddsmyndigheten medföljer som bilaga.

33 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖRSLAG: Kommunfullmäktige beslutar - att taxan för miljöskyddsmyndigheten i Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan.

34 KOMMUNFULLMÄKTIGE MILJÖSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR (BILAGA) Miljönämnden I enlighet med 19 i miljöskyddslagen kan kommunfullmäktige, för verkställigheten av miljöskyddslagen, utfärda sådana allmänna föreskrifter som är påkallade av de lokala förhållandena och som gäller kommunen eller någon del av den. Föreskrifterna kan dock inte gälla verksamhet som berör tillstånd enligt miljöskyddslagen eller verksamhet som berör exceptionella situationer, verksamhet som kräver anmälan eller försvarsmaktens verksamhet. Kommunens miljöskyddsmyndighet övervakar miljöskyddsföreskrifterna. Nuvarande miljöskyddsföreskrifter för Lappträsk kommun har godkänts år Efter detta har det skett flera ändringar i lagen och de har nu beaktats i förslaget. Målet med miljöskyddsföreskrifterna är att med beaktande av lokala förhållandena förebygga att miljön förorenas. Målet föreskrifterna är även att avhjälpa och minska skador som förorsakas av förorening. Miljöskyddsföreskrifterna tillämpas vid sidan om övriga kommunala föreskrifter och vid behov samtidigt med dem, t.ex. byggnadsordning, avfallshanteringsbestämmelser och till vissa delar planbestämmelserna. Förslag: Miljönämnden beslutar anhängiggöra miljöskyddsföreskrifterna för Lappträsk kommun och framlägga utkastet till miljöskyddsföreskrifterna och där tillhörande program för deltagande och bedömning till påseende. Beslut: Godkändes enhälligt. Miljönämnden Utkast till miljöskyddsföreskrifter och program för deltagande och bedömning har varit offentligt till påseende under tiden Därtill har man begärt utlåtanden om programmet för deltagande och bedömning av part som nämns i programmet. Föreskrifterna har justerats gällande begreppen samt om föreskrifterna gäller befintliga anläggningar. Förslag: Miljönämnden - godkänner för sin del miljöskyddsföreskrifterna - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige, att miljöskyddsföreskrifterna för Lappträsk kommun godkänns i enlighet med bilagan.