Till stora utskottet. FRAMTIDSUTSKOTTETS UTLATANDE rd INLEDNING STATSRÅDETS UTREDNING UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN. Remiss.

Transkript

1 FrUU 1/2000 rd - E 7/2000 rd o FRAMTIDSUTSKOTTETS UTLATANDE rd statsrådets utredning med anledning av meddelandet från kommissionen "Europe, Ett informationssamhälle för alla" Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 18 februari 2000 statsrådet utredning med anledning av meddelandet från kommissionen "Europe, Ett informationssamhälle för alla" (E 7/2000 rd) till framtidsutskottet för kännedom och eventuella åtgärder. sakkunniga Utskottets arbetsgrupp för e-demokrati och ungdomsforum, som beredningen har överförts till, har hört - konsultative tjänstemannen Kristiina Pietikäinen, trafikministeriet - avdelningschef Timo Kekkonen, handels- och industriministeriet - chefsplanerare Kimmo Halme, Statens råd för vetenskap och teknologi - överinspektör Matti Sinko, undervisningsministeriet STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget Dokumentet innehåller ett meddelande från kommissionen "Europe, Ett informationssamhälle för alla" (eeurope). Meddelandet skall vara en av utgångspunkterna när EU lägger upp ett handlingsprogram för informationssamhället. Både toppmötet i Lissabon och toppmötet i Feira kommer under det portugisiska ordförandeskapet att debattera handlingsprogrammet. statsrlidets stlindpunkt statsrådet ställer sig rent generellt bakom kommssionens initiativ på det sätt som framgår av utredningen. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering l Exceptionell behandling i EU Inledningsvis vill framtidsutskottet påpeka att behandlingen av frågan varit exceptionell i EU. Detta är troligen orsaken till varför meddelandet E 7/2000 rd

2 FrUU 1/2000 rd- E 7/2000 rd från kommissionen inte erbjuder särskilt många nyheter, om man ser till utvecklingen och strategin för informationssamhället i de medlemsstater som hunnit längst på området och till utvecklingen i den största konkurrenten USA. Vanligen förbereds frågor av denna typ av kommissionen och behöriga administrativa organ i medlemsstaterna. I det här fallet har först och främst ordförandelandet svarat för förberedelsearbetet, med undantag för att kommissionen i all hast har sammanställt en så kallad framstegsrapport inför toppmötet i Lissabon utifrån meddelandet om eeurope. Problemet är att rådet inte har behandlat meddelandet. Inte heller de nationella myndigheterna med ansvar för dessa frågor har haft någon möjlighet att yttra sig om målen i initiativet eeurope. Behandlingsgången är således den att länderna först behandlar framstegsrapporterna om initiativet eeurope och åtgärdsförslagen med avseende på toppkonfere~sen och först sedan tar itu med meddelandet dar målen finns. Därför har det förekommit en del svårigheter med beredningen och yttrandena på det nationella planet. Ett annat problem är att det är alltför tidigt att sammanställa en framstegsrapport bara några månader efter meddelandet om eeurope. Medlemsstaterna kommer ändå sannolikt att lämna kommentarer samtidigt om dels meddelandet om eeurope, som inte har behandlats i rådet dels om två framstegsrapporter (ordförandelandet och kommissionen). Detta bygger på att toppmötet i Helsingfors gav kommissionen och rådet i uppdrag att utarbeta en framstegsrapport inför toppmötet i Lissabon. Medlemsstaterna kan förbinda sig att leva upp till målen i eeurope och de anknytande framgångsrapporterna bara om de får möjlighet att behandla dem på behörigt sätt. På grund av de komplicerade och exceptionella förberedelserna är det fortfarande oklart vilken ståndpunkt Finland intar. Framtidsutskottet anser frågan vara mycket viktig och lyfter fram några saker i detta utlåtande. 2 Exempel på några av den amerikanska regeringens mål som EU:s meddelande måste ställas i relation till i en global ekonomi På 1990-talet blev skillnaderna mellan USA och EU alltför stora när det gäller ekonomi, sysselsättning och inte minst IT. Utredningen bör klart och tydligt utgå från de mål och åtgärder som måste till för att gapet skall kunna täppas till så snart som möjligt. Det är bra att dokumentet koncentrerar sig på teman som är viktiga för medborgarna. Utifrån detta är det naturligt att man i meddelandet ägnar stor uppmärksamhet åt verksamheten vid de offentliga myndigheter som betjänar medborgarna, till exempel elektronisk kommunikation. Men med tanke på välståndet i Europa på sikt kan det hända att detta angreppssätt samtidigt är en svaghet. Meddelandet förmår inte komma åt USA inom så kallade hårda!t-sektorer, till exempel digital ekonomi, elektronisk handel och elektronisk kommunikation mellan företagen. Dessutom diskuterar meddelandet i alltför liten utsträckning forskning och innovation inom!tområdet. Detsamma gäller insatser för att snabbt få fram nya företag och för att få existerande mindre företag att växa som ~tt led i den hårdnande globala konkurrensen. Over lag ligger företagsekonomin och den privata sektorn i bakgrunden i meddelandet. Ändå är det så att en förutsättning för att informationssamhället skall kunna tillhandahålla den uppskissade goda servicen för medborgarna att EU och medlemsstaterna är framgångsrika i den nya ekonomin och kan skapa arbetstillfällen och därigenom ge medborgarna större välstånd. Om vi inte får kontroll över den ekonomiska omstruktureringen och IT inte integreras i all produktion och service och utnyttjas fullt ut, står vi snart inför situationen att Europa med sin i och för sig stora kompetens och IT -beredskap inte kan leva upp till de gemensamma positiva målen i meddelandet. Kommissionär Liikanen med ansvar för industri och!t-frågor framhåller i ett yttrande (efter en veckas resa till USA den 9 mars 2000): "I USA har företagen lyckats spara in upp till l O procent av sina kostnader inom de traditionella 2

3 FrUU 1/2000 rd -E 7/2000 rd sektorerna tack vare elektronisk handel. Detta är omvälvande för företagsdynamiken och hela den ekonomiska strukturen". Det är just detta, omstruktureringen inom ekonomi, produktion och arbetsliv, som meddelandet bättre borde ha tagit upp. Skillnaderna i prioriteringar och angreppssätt i den offentliga debatten i Europa och USA kommer tydligt fram i uttalanden och initiativ från några av de viktigaste aktörerna. Så har till exempel den amerikanske handelsministern offrat stora resurser på att utreda de samhällsekonomiska, företagsekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av en digital ekonomi. Ett typiskt drag är att Europa talar mycket om utslagning när USA talar om en digital vattendelare eller polarisering (Digital di vide). USA går på djupet med ekonomin och gör en bedömning av vilka grupper och nivåer som har möjligheter att klara sig. Utmaningarna i den nya ekonomin, tekniken och innovationerna bollas över till företagen, utbildningen, forskningen, staten och ända ner till enskilda individer. Handelsministeriet i USA har lagt upp ambitiösa mål för utbildningen och identifierat till exempel följande viktiga utvecklingstrender inför politiken och arbetslivet på 2000-talet (Digital ekonomi, ): - År 2006 är hälften av arbetskraften inom den privata sektorn sysselsatt med att antingen ta framit (apparatur, tjänster) eller anställda inom industrin med hög!t-konsumtion. - Lönegapet mellan IT -arbetare och andra arbetstagare är stort just nu men kommer att bli betydligt större in på 2000-talet. År 1997 tjänade IT -folk inom den privata sektorn dollar, medan arbetstagare inom den privata sektorn i stort tjänade bara dollar. Programmeringspersonal hade de högsta lönerna, i snitt dollar. - Branscher som utnyttjarit betalar 13 procent högre löner än andra industrigrenar. - Fram till 2006 ökar behovet av högt utbildad arbetskraft betydligt (ökningen mellan 1996 och 2006 beräknas uppgå till 60 procent). Däremot minskar behovet av arbetstagare med lägre utbildning (programmerare osv.). - Bristen på arbetskraft sätter käppar i hjulen för tillväxten. Trots att de studerande inom det högre fyraåriga programmet "Computer Science" har fördubblats, räcker tillgången på hemmamarknaden inte till. USA måste importera allt fler!t-proffs utifrån ( high tech proffs årligen tilllandet med specialvisum, på 1990-talet cirka en miljon legala invandrare och många illegala invandrare). - Delstaterna och olika regioner måste gå in för snabba och självständiga strukturella åtgärder för att klara sig. Till exempel delstaten Maryland har fördubblat utbildningsplatserna för välutbildade!t-proffs. 3 Finland måste sikta in sig på betydligt högre mål än EU Om Finland vill hålla jämna steg med utvecklingen inom informationstekniken måste vi sikta mot betydligt högre mål än kommissionen lägger fram i sitt meddelande. Redan den första punkten, Europeisk ungdom på väg in i den digitala åldern, visar att målen är ganska anspråkslösa om man ser till den nuvarande nivån i Finland och i de nordiska länderna över lag. EU:s mål är att alla lärare har tillgång till Internet och alla elever har höghastighetstillgång till Internet i slutet av EU utgår från gammalmodiga fasta nät (dator och stationär telefon eller kabel) och kollektiv användning (tillgång till Internet i enskilda skolor och klassrum). I Finland har vi redan i många år talat om vikten av personliga Internetuppkopplingar och andra dataförbindelser som följer med människan. Vi tänker på ett helt annat sätt här. Internetförbindelserna och de anknytande serviceformerna byggs upp utifrån tanken att mobila förbindelser är viktiga. Datorbaserade förbindelser behövs visserligen men dessutom måste hela Europa ha en realistisk inställning till de stora möjligheter som den nyaste tekniken erbjuder, inte minst som målet är att Internetförbindelserna i Europa snabbt skall vara tillgängliga inom allt större områden. De mål som meddelandet ställer upp för elektronisk kommunikation för medborgare och 3

4 FrUU 1/2000 rd- E 7/2000 rd myndigheter skiljer sig enormt från läget i Finland. Finland är det första landet i hela världen som genom lag tagit fram ett offentligt smartkort för medborgarna och i höst introduceras ett särskilt kort för hälsovården (ett resultat av makropilotprojektet i Satakunda). Samtidigt blir myndigheterna skyldiga att tillhandahålla elektroniska tjänster. Hade inte meddelandet till exempel i form av de bästa metoderna (best practises) kunnat lägga fram exempel för andra europeiska länder hur regeringarna eller parlamenten genom tydliga och bindande normer, som till exempel i Finland kan främja informationstekniken? I Finland är myndigheterna skyldiga att inom några år lägga ut all möjlg service på nätet för att medborgarna skall ha tillgång till den på elektronisk väg. Rättsligt bindande mål för myndigheterna är ofta ett betydligt effektivare styrmedel än andra, antagligen också när det gäller att "elektronifiera" Europa, åtminstone inom den offentliga sektorn. Det allra viktigaste är kanske att målen formuleras utifrån den globala ekonomin och justeras uppåt i relation till de europeiska ländernas framtida konkurrenskraft. Meddelandet borde tydligare ha tagit fasta på de sektorer inom informationstekniken, där Europa, i hög grad tack vare de nordiska medlemsstaterna, ligger före USA. Bland dessa märks åtminstone - Internetuppkoppling och annan datakommunikation genom mobiltelefoner - trådlös kommunikations- och informationsteknik - digitalisering och då framför allt tillämpningar för televisionen - teknik för smartkort och tillämpningar - framtidens "intelligenta" hus och bostäder, alltså modern datateknik i bostadsbyggande, och - teknik och kompetens för hälso- och sjukvården, den åldrande befolkningen och över lag för samhällelig välfärdsservice (exempelvis äldreteknik och s.k. välfärdskluster). Ett av de nyaste och ur finländskt perspektiv mest lovande framstegen är att IT kopplas till husen på hela bostadsområden. Det är en nyhet i hela världen och ett exempel har vi i Helsingfors i stadsdelen Arabiastranden. IBM, Nokia, Sonera, Digia och Symbia har uppgett att de samarbetar om ett framtida bostads- och kontorsområde med moderna!t-lösningar. Där kommer de nyaste rönen att testas (Helsinki Wireless Virtual Village). Meningen är att testresultaten skall kunna tillämpas på andra ställen i världen. Informationsekonomin fungerar inte utan folk med särskild kompetens. Redan nu råder det skriande brist på kunnig arbetskraft. Till exempel Tyskland vidtar särskilda åtgärder för att kunna importera IT -proffs. Det faktiska behovet ligger kring Samtidigt har Tyskland flera miljoner arbetslösa. Det finns uppskattningsvis en halv miljon lediga arbetstillfällen inom informationsindustrin i Europa och siffran förväntas stiga till det tredubbla fram till Meddelandet går alltför litet in på det faktum att det råder en strukturell brist på arbetskraft samtidigt som mer än tio miljoner människor i Europa går arbetslösa. 4 Insatser är viktigare än generella mål Sammanfattningsvis framhåller utskottet att kommissionens meddelande ''Europe - ett informationssamhälle för alla" är värt att understödas, även om det inte kommer med någonting nytt, som på ett avgörande sätt skulle förbättra Europas konkurrenskraft i den elektroniska och virtuella världen. Men det är de praktiska insatserna som är avgörande. En bra flerstegsmodell kan till exempel se ut på följande sätt: l) I enlighet med initiativet genomförs omfattande åtgärder som gäller alla. De förbättrar de generella möjligheterna till framgång i informationssamhället, men samtidigt 2) genomför man några väl planerade s.k. topprojekt som utrustas med adekvata resurser. De skall inriktas på framtagning av nätinnehåll och nätmetoder. De bästa krafterna i Europa involveras i projekten. De generella målen under punkt l får en mer konkret utformning i projekten, och vidare 3) ges sektorer och anknytande projekt, där Europa redan nu ligger före konkurrenterna, hög prioritet. 4

5 FrUU 1/2000 rd -E rd Nedan följer en lista över teman som ur medborgarsynpunkt är viktiga för Finland. Finland har i ett europeiskt perspektiv stor kompetens inom dessa områden. Men det oaktat krävs det enorma ansträngningar och insatser. Bland dessa insatsområden märks: l. Alla medborgare skall få datakörkort, som ger elementära!t-kunskaper. Nästa steg bör vara ett mer avancerat körkort, som tar sikte på att utveckla och införa WEB-baserade samarbetsmetoder. 2. Det är viktigt att ta fram olika typer av fortbildning i syfte att ge individen och den omgivande arbetsgemenskapen bättre gemensamma inlärningsstrategier. Universitetens fortbildningsprogram, PD-programmen (Professional Development Programmes) utgör en god grund för utvecklingsarbetet. 3. Den digitala televisionen kan utnyttjas för självstudier ute på arbetsplatserna och för privata självstudier. Utvecklingsarbetet görs i nära samarbete med befintliga försök med virtuella universitet och virtuella skolor. Nationalstatens och EU:s roll för bygget av ett informationssamhälle måste övervägas noga. Skall staten vara aktiv och i så fall inom vilka områden och med vilka medel? Också de nordiska länderna håller för närvarande på att gå in för olika strategier till exempel när det gäller utbyggnaden av datanätet. I Finland tycker man att det räcker om staten avreglerar marknaden och överlåter datanätet för slutanvändning. I Sverige har näringsdepartementet planer på att bygga ut bredbandsnät i hela landet. International Data Corporation har tagit fram ett index för informationssamhället. I indexet ingår information om drygt tjugo kvantitativa delområden som följs upp. Enligt indexet låg Finland på andra plats efter USA beträffande informationssamhällets utvecklings grad. I studien ingick 55 länder. En jämförande studie i början av året visar att Sverige erövrat första platsen, medan USA fallit ned till andra plats och Finland kom på tredje plats. Sverige kan gott och väl jämföras med Finland och man måste fråga sig vad man där gjort bättre än vi. Vad har de olika aktörerna satsat på? Sett i ett politiskt perspek- tiv är det till exempel intressant att arbetstagarna och arbetsgivarna i Sverige kunnat enas om vissa skattelättnader, som resulterat i att Sverige har flest hemdatorer i hela världen. I de många ED-programmen pågår tusentals projekt som gäller punkterna i meddelandet. Därför vore det på sin plats att handlingsprogrammet framhåller vikten av att resultaten från redan pågående projekt får större spridning. Det måste till betydligt större anslag för dokumentation och spridning av så kallade goda metoder över hela Europa i lätt användbar form. När EU utarbetar direktiv och målprogram är det viktigt att det tas fram en gemensam norm för elektronisk handel och över lag för informationsteknik. Särskilt viktigt är det att understryka att det utbredda krypteringsbehovet i EU inte får sätta käppar i hjulen för utvecklingen. 5 Större hänsyn till värderingar och attityder Politik kan tjäna som ett medel för att påverka värderingar och attityder i samhället. Finland har haft ett gynnsamt klimat och en positiv attityd till informationstekniken. Ute i Europa ser det helt annorlunda ut. Hösten 1999 ordnades EU:s största konferens för informationssamhället (IST99) i Finland. Där behandlades unionsmedborgarnas attityder till IT (resultaten från en ED-barometer). Det visade sig vara mycket vanligt att mer än 60 procent av olika människogrupper motsatte sig all ny teknik. Detta trots att de tillfrågade fick exempel på vilken nytta de kan ha av Internet, mobiltelefon och annan teknik i sitt arbete, hemma och i olika livssituationer. Det finns stora skillnader också mellan de nordiska länderna. Danska konsumentverket har gjort en stor konsumentundersökning och det överraskande resultatet är att många, i vissa fall upp till 80 procent av danskarna, har en negativ attityd eller är mycket skeptiska till ny teknik (bl.a. elektronisk handel). Om vi vill att Europa skall avancera snabbare inom IT -området, speciellt när det gäller tilllämpningar i hela samhället, måste vi först ta itu med värderingarna och attityderna. 5

6 FrUU rd -E 7/2000 rd U tultande Framtidsutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att frågan är av så stor dignitet för ekonomin och välståndet i Finland och Europa att den fortsatta behandlingen måste genomföras effektivt trots den exceptionella beredningen hittills av meddelandet, att kommissionen och rådet under det portugisiska ordförandeskapet, efter att medlemsstaterna har behandlat meddelandet eeurope och förbundit sig att följa målen, lägger upp ett handlingsprogram för informationssamhället och den ekonomiska grunden för den med hänsyn till att medlemsstaterna befinner sig i mycket olika utvecklingsskeden, att målnivån måste ligga betydligt högre än utgångsläget i de bästa länderna i Europa, eftersom man bara på dessa premisser kan uppnå målet i överensstämmelse med meddelandet, nämligen att komma ifatt USA:s försprång, att meddelandet inte bara granskar läget inom den offentliga sektorn utan att också problemen inom den privata sektorn ges det uttrymme de förtjänar och att den offentliga sektorn kan bidra till att lösa problemen och på så sätt ge!tsektorn bättre möjligheter att utvecklas, och att EU på gemenskapsnivå snabbt måste sätta in åtgärder i syfte att skapa en infrastruktur och en gynnsam miljö för den elektroniska handeln och andra nätaktivile ter. Helsingfors den 15 mars 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Martti Tiuri /saml vordf. KaleviOlin /sd medl. Jouni Backman /sd Leena-Kaisa Harkimo /saml Susanna Huovinen /sd Reijo Kallio /sd Kyösti Karjula /cent J yrki Katainen l sam l Markku Markkula /saml Rauha-Maria Mertjärvi /gröna Petri Neittaanmäki /cent (delvis) Juha Rehula /cent (delvis) Esko-Juhani Tennilä /vänst. sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Paula Tiihonen. 6