Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2017:670 Carin Granfors (2) Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anmäls och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Årligen skickas Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning till samtliga medlemmar för information. Årsredovisningen för 2015 har inte anmälts tidigare till kommunfullmäktige, då ärendet har inkommit under Årsredovisningen för 2016 har anmälts enligt gällande rutiner i ärende KSKF/2017:347. Det ekonomiska resultatet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet uppgick år 2015 till 2 tusen kronor. Myndighetens medlemmar har betalt 473 miljoner kronor i medlemsbidrag under året, vilket är 84 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta beror på en avbruten upphandling av transportörsavtal för serviceresor, vilket medfört lägre trafikkostnader. Under 2015 påbörjades arbetet med ett varumärkesutbyte och begreppet Sörmlandstrafiken lanserades, samtidigt som Länstrafiken börjades fasas ut. Resandet har fortsatt att öka och antalet resor i busstrafik ligger på över 10 miljoner. Från årsskiftet går samtliga bussar i Sörmland på förnybara drivmedel. Antalet påstigande i den regionala tågtrafiken uppgick till drygt 2,7 miljoner. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Tommy Malm Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun (2) Kommundirektör Ekonomidirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Från: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Skickat: den 13 april :13 Till: Registrator, LK; Kollektivtrafikmyndigheten Ämne: Årsredovisning 2015 med begäran om att fullmäktigeförsamling behandlar frågan om ansvarsfrihet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt de enskilda ledamöterna i densamma Bifogade filer: Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet.pdf; EY - Granskning av årsbokslut 2015.pdf; Revisionsberättelse för år 2015.pdf; EY - Granskning av delårsrapport pdf; Revisorernas bedömning av delårsrapport pdf; Protokollsutdrag 3 från sammanträde i direktionen för Kollektivtrafikmyndigheten den 16 mars 2016.pdf Hej, Översänder Årsredovisning 2015 med begäran om att fullmäktigeförsamlingarna behandlar frågan om ansvarsfrihet beviljas eller ej för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt de enskilda ledamöterna i densamma. Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet behandlades vid sammanträde i direktionen den 16 mars Sedan dess har även myndighetens sakkunniga och förtroendevalda revisorer granskat årsredovisningen och bokslutet Myndighetens revisorer tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Som stöd för handläggning bifogas: Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet EY - Granskning av årsbokslut 2015 Revisionsberättelse för år 2015 EY - Granskning av delårsrapport Revisorernas bedömning av delårsrapport Protokollsutdrag ( 3) från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 16 mars 2016 Som stöd i den fortsatta handläggning bifogas nedan även följande förslag till beslutstext för det fall ansvarsfrihet föreslås beviljas. Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut Direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt de enskilda ledamöterna i densamma beviljas ansvarsfrihet för 2015.

4 Årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut Årsredovisningen anmäls och läggs till handlingarna. Vänliga hälsningar Emma Svedin Chefssekreterare Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Telefon: E-post:

5 KOM M U N ALFÖR B U N D E T Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Årsredovisning

6 2 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra ken

7 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet... 4 Vår förvaltningsberättelse...5 Inledning... 6 Direktionens arbete under året... 8 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Väsentliga händelser under året...12 Verksamheten ur olika perspektiv Medborgarperspektiv...15 Trafikförsörjningsperspektiv...17 Medarbetarperspektiv Ekonomiskt perspektiv Verksamhetens måluppfyllelse...31 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse...34 Funktion Tillgänglighet Funktion Attraktivitet...36 Funktion Miljö...38 Funktion Effektivitet...39 Funktion Regional utveckling Årets arbete med intern kontroll Verksamhetens förväntade utveckling...44 Våra räkenskaper Finansiell redovisning Driftredovisning...48 Resultaträkning och Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Revisionsberättelse... 58

8 MYNDIGHETENS ORDFÖRANDE HAR ORDET En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling Min utgångspunkt är att medborgarna på riktigt ska kunna uppleva att det i Sörmland finns ett bra trafiksystem med goda resmöjligheter. Ett hållbart trafiksystem som kompletterar andra trafikslag. Och att det är så oavsett anledningen till resan. Det ska gälla för den som pendlar storregionalt såsom till och från Södertälje eller Stockholm, för den som använder sin stads- eller lokaltrafik med buss för att ta sig till arbete eller studier, för färdtjänstresenären som ska uträtta ett ärende eller eleven som ska till skolan. Det hände mycket 2015 Det var sista året för diesel i busstrafiken och från årsskiftet går alla gröna bussar i Sörmland på förnybara drivmedel. Resandet fortsatte att öka och det var första året vi passerade 10-miljonersstrecket för antal resor i busstrafiken. Det var också året som präglades av etablering av Servicecenter Sörmland, genom vars numer öppnade verksamhet vi nu får ytterligare möjlighet att öka samordningen av och kvaliteten i den samlade kollektivtrafiken. fortsätta påverka så att renovering av och satsningar på infrastruktur som stödjer ett hållbart transportsystem för regionutveckling och ökad mobilitet blir av. Vi kommer även fortsatt följa tågtilldelningsfrågan och är nöjda när denna ger förutsättningar för stabil och robust tågtrafk över tid. Varmt tack! Avslutningsvis vill jag rikta mitt varmaste tack för det arbete som utförts och till alla våra medborgare som använder kollektivtrafken. Fler förbättringar på ingång Under 2016 kommer nya tekniska system införas. Allt i syfte att kollektivtrafken ska bli mer tillgänglig och attraktiv. Vi kommer även successivt realisera tidigare viktiga beslut om satsningar på tågtrafken genom tätare turer, en biljett för resan och nya tågfordon. Ett modernt trafiksystem Vi kommer fortsätta att ta till oss av omvärldens innovationer, till exempel inom områden som automatisering och energiförsörjning. Den fysiska infrastrukturen är en viktig förutsättning för att kunna bedriva pålitliga transporter. Här kommer vi Monica Johansson Ordförande Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

9 VÅR FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Här finns information om myndighetens organisation, om de viktigaste händelserna under 2015, om verksamheten under året ur olika perspektiv, om årets måluppfyllelse och om de framtida utmaningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 5

10 Inledning Hej Sörmlandstrafiken en del av Mälardalen 2015 var sista året då kollektivtrafiken i Sörmland gick under namnet Länstrafiken. I och med övergången till 2016 kommer varumärket Sörmlandstrafiken att användas med ny grafisk profil som följd. Namnet Sörmlandstrafiken ska göra det tydligt för länets invånare att det är just Sörmlandstrafiken som tillhandahåller all kollektivtrafik i länet. Den 18 december 2015 registrerades årets 10 miljonte påstigande i busstrafiken, en gräns som därmed passerades för första gången. Det är en symbolisk gräns som sätter fokus på att resandet med buss i Sörmland stadigt har ökat, och vilket satte extra fart under Till detta kommer drygt 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Resandeökningen är en effekt av tidigare satsningar på utökat utbud i flera delar av länet. Det är också en effekt av ett län som ökar sin befolkning i samtliga kommuner, såväl genom ökad inflyttning från våra grannlän som genom ökad inflyttning från utlandet. Summerat på Sörmlands omkring invånare motsvarar detta nästan 50 påstigningar per person och år. Myndighetens verksamhet är således något som berör många sörmlänningar, direkt eller indirekt, bland annat som pendlare, skolelev, förälder, patient eller förare var även året då förutsättningar skapades för övergång till en helt fossilfri busstrafik i Sörmland. Från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik på förnybara drivmedel med en energimix av el, biogas, RME och HVO. Den 13 december 2015 sattes två batteridrivna elbussar i trafik i Eskilstuna. En stor del av länets invånare arbetar utanför länet, i synnerhet pendlar många sörmlänningar till Stockholms län. Under året har flera stora steg tagits tillsammans med övriga län/regioner i Mälardalen för att underlätta det länsöverskridande resandet. Det nya regionaltågssystemet Ny Trafik 2017 har tagit ytterligare form där bland annat tilldelningsbeslut har fattats gällande inköp av tåg. Genom Mälardalsrådets process En Bättre Sits har även arbetet med en ny regional systemanalys, för hela Mälardalen, påbörjats. Under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län pågår också ett arbete för att regionens olika biljettsystem ska integreras och därmed möjliggöra resandet med en biljett i hela Mälardalen. Välkommen 2016 trafikinformationens år För Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är 2016 året då många av de beslut som fattats under tidigare år ska bli verklighet. I början på året invigdes Servicecenter Sörmland med uppdrag att ta emot bokningar samt planera och samordna resor. Med bemanning dygnet runt innebär också Servicecenter Sörmland en utökad kundservice och därmed förbättrad trafikoch störningsinformation för alla resenärer i länets kollektivtrafik har till stora delar präglats av förberedelser för denna uppstart. Som följd av etableringen av Servicecenter Sörmland har myndigheten gått från 34 anställda den 1 januari 2015 till 60 anställda vid årets slut. Under året blev det även tydligt att organisationen inte längre var anpassad utifrån de utökade uppdrag som myndigheten fått sedan den bildades En ny organisatorisk form för myndigheten trädde därför i kraft den 1 september 2015, vilken syftade till att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medarbetare. Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras. I oktober 2015 påbörjades tillsammans med leverantör ett utvecklingsarbete av ett nytt molnbaserat tekniskt system, vilket möjliggör en utökad flexibilitet. Det tekniska systemet kommer, efter beslut av styrelsen i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), även att nyttjas av den regionala tågtrafiken. Under året har även arbetet med att ta fram förslag till nya principer för kommande Sörmlandstaxa fortsatt. I denna ingår nya förslag på affärsvillkor, zonstruktur, produktutbud och prissättning. Parallellt har myndigheten även tagit fram förslag till ny finansieringsmodell för produkten Skolkort. Överenskommelser angående Sörmlandstaxan respektive Skolkort undertecknades av myndighetens medlemmar den 19 november Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

11 Många utmaningar återstår Att fortsatt öka resandet och att erbjuda relevanta produkter i en föränderlig värld kommer vara en stor utmaning framåt. Mot den bakgrunden genomförde myndigheten, och som ett led i arbetet med kommande trafikförsörjningsprogram, en framåtblickande utredning om hur omvärldsfaktorer och teknisk utveckling kommer att påverka kollektivtrafiken i stort, och hur Sörmlands särskilda förutsättningar tas tillvara. Här speglas en bild av snabb teknisk utveckling i synnerhet avseende drivmedel med en förväntad fortsatt utfasning av fossila bränslen. Detta till förmån för eldrift där utvecklad batteriteknik i kombination med ökad effektivitet i utvinning av solenergi kan ge helt nya förutsättningar för hur våra fordon drivs. Utvecklingen av autonoma fordon är också relevant utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, och kan ge helt förändrade framtida förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik i exempelvis glest befolkade områden. På infrastruktursidan kretsar mycket kring Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping med nya resecentrum och uppehåll i både Vagnhärad och i Nyköping. Under 2015 har myndigheten tillsammans med MÄLAB och våra kollegor i Östergötland och Stockholm identifierat hur den framtida regionala tågtrafiken ska se ut när Ostlänken står klar i slutet av nästa decennium. Det står redan klart att det finns motsättningar mellan höghastighetstågens och den regionala tågtrafikens behov, om planerna på fortsatt utbyggnad av ett höghastighetsnät blir verklighet och utredning visar att kapacitet finns för den regionala tågtrafiken även vid ett scenario med så mycket som sex höghastighetståg per timme. Frågan kring framtida regionbildning har under perioden på nytt aktualiserats och ytterligare två av våra grannlän bildade vid ingången till 2015 regioner. Oaktat framtida administrativa gränser och organiseringsformer är det fortsatt viktigt att kollektivtrafiksystemen fortsätter planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del av en växande Stockholms- och Mälardalsregion. En nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige är därför fortsatt avgörande. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 7

12 Direktionens arbete under året Myndighetens direktion, som är vårt beslutande organ, har under 2015 sammanträtt vid sex tillfällen. I enlighet med fastställd sammanträdesplan har fem ordinarie sammanträden hållits. Utöver detta har direktionen sammanträtt vid ett extra tillfälle under året. Direktionen samlades även under våren vid ett strategiseminarium. Vid direktionens ordinarie sammanträden har regelmässigt informerats om frågor rörande pågående arbete, främst hos MÄLAB, kopplat till Ny Trafik 2017 samt i processen En bättre Sits. Även frågor kopplat till samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i Sörmland, har återkommande hanterats vid direktionens sammanträden. I denna del har direktionen informerats om beslut och uppföljning hörande till den förstärkta avtalsuppföljningen. En stående informationspunkt har även handlat om nuläge i upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland samt etableringen av Servicecenter Sörmland. Ordinarie sammanträden Fastställande av ordförande, vice ordförande, ledamöter, ersättare, revisorer samt arbetsformer i direktionen för Fastställande om budget 2015 med flerårsplan Övriga beslut om: fastställande av delegationsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet reviderad attestordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fastställande av ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB lokalisering av verksamhet Information om bland annat: arbetet med Trafikförsörjningsprogram upphandling av Betal- och realtidssystem samt övrig teknik Fastställande av årsredovisning Övriga beslut om: samråd om verksamhetsplanering och budget 2016 (17 18) nominering av styrelseledamöter, ordförande samt revisorer till Länstrafiken Sörmland AB instruktion till ombudet vid årsstämma i Länstrafiken Sörmland AB nominering av representant till Sörmlands Miljöoch Klimatråd godkännande för MÄLAB att ingå hyresavtal med Eskilstuna kommun Information om bland annat: pågående arbete med Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram pågående arbete med Kommunöversyner i Sörmland 2.0 pågående arbete Betal- och RealtidssystemsUpphandling i Sörmland (BRUS) pågående arbete med profil, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning pågående arbete med att säkra trafiken busstrafik till och från asylboenden i Sörmland pågående arbete med organisationsöversyn 8 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

13 Fastställande av delårsrapport 1, 2015, samt trafikbokslut 2014 med årlig rapport. Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan avseende länsgemensam verksamhet och kostnader. Övriga beslut om: justerade principer för myndighetens verksamhet inriktning för vision och mål för Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram varumärke nominering av ledamöter till styrelsen för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) utseende av stämmoombud inför extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB instruktion till ombuden vid årsstämma i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), årsstämma i AB Transitio respektive extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB nomineringar till Svensk Kollektivtrafiks styrelse instruktion till ombudet vid årsstämma i Svensk Kollektivtrafik Information om bland annat: revisorernas granskning av årsredovisning 2014 riksfärdtjänst och långa sjukresor planeringsläget avseende Tågplan 2016 pågående upphandling BRUS Betalning och Realtids Upphandling i Sörmland affärsregler, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning med fastställande av kommande principiella zonstruktur Fastställande av delårsrapport 2, Övriga beslut om: arbetsmiljöpolicy för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sörmlandstrafikens logotyp instruktion till stämmoombudet vid årsstämma i Samtrafiken i Sverige AB godkännande av ändring av bolagsdokument i AB Transitio inriktning för årsmötesplan 2016 Information om bland annat: Betal- och Realtidssystem utredning Ostlänken ägarråd den 3 september 2015 inriktning för Mälardalstaxan inriktning för Sörmlandstaxan skolkortsmodell nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet trafikbeställningar och planeringsläge T16 kommunöversyner 2.0 pågående arbete med revidering av planeringsprocess- och beslutsordning arbete med ändringar och tillägg i förbundsordningen Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan avseende trafikkostnader och biljettintäkter. Övriga beslut om: prissättning utträde i föreningen Svensk Kollektivtrafik Information om bland annat: revisionens utlåtande av Delårsrapport 2, 2015 pågående arbete med införandet av varumärket Sörmlandstrafiken och ny hemsida Betal- och Realtidssystem slutrapport om Trafikanalys Ostlänken nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Citybaneavtalet slutrapport projekt samordning allmän och särskild kollektivtrafik Extra sammanträde Mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ordinarie ledamot och tillika ordförande Åsa Kullgren den 19 november begärt uppsägelse från samtliga politiska uppdrag träffades direktionen vid ett extra tillfälle för att besluta om: nominering av styrelseledamot tillika vice ordförande för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) nominering av styrelseledamot tillika ordförande för Länstrafiken Sörmland AB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 9

14 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har ett omfattande samarbete såväl internt med myndighetens medlemmar som med övriga regionala organ i Sörmland och i Mälardalen samt på nationell nivå. Våra relationer med trafikföretag och övriga leverantörer ska även de präglas av samverkan i syfte att skapa förutsättningar för en god leverans. Prioriterade ordinarie forum som myndigheten deltog i eller sammankallade till 2015: En bättre sits En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare och i nära samverkan med Regionförbundet Sörmland. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till chefsträffar under 2015 där myndigheten deltagit. RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Ny Trafik 2017 där myndigheten har deltagit i såväl politisk styrelse som tjänstemannaberedning. Kollektivtrafikhandläggarnätverket Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för Myndighetens ledamöter och ersättare (per den 1 januari 2016) Landstinget Sörmland Ledamöter: Monica Johansson (S), tillika ordförande, Mattias Claesson (C), Carl Werner (MP), Magnus Leivik (M) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) Ersättare: Ann-Sofie Jacobsson (MP), Christer Kax Sundberg (FP), Jan Norberg (Våfp), Christina Södling (S) och Ulf Westerberg (M) Eskilstuna kommun Ledamot: Sarita Hotti (S) Ersättare: Ingrid Sermeno Escobar (MP) Nyköpings kommun Ledamot: Urban Granström (S) Ersättare: Anna af Sillén (M) Oxelösunds kommun Ledamot: Catharina Fredriksson (S) Ersättare: Dag Bergentoft (M) Flens kommun Ledamot: Jan-Erik Larsson (S) Ersättare: Roger Tiefensee (C) Strängnäs kommun Ledamot: Jacob Högfeldt (M) Ersättare: Leif Lindström (S) Katrineholms kommun Ledamot: Göran Dahlström (S) Ersättare: Lars Härnström (M) Vingåkers kommun Ledamot: Anneli Bengtsson (S) Ersättare: Christer Nodemar (M) Trosa kommun Ledamot: Daniel Portnoff (M), tillika vice ordförande Ersättare: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Gnesta kommun Ledamot: Ann-Sofie Lifvenhage (M) Ersättare: Johan Rocklind (S) Vid årsskiftet avgick Åsa Kullgren (S), Landstinget Sörmland, som ledamot tillika ordförande och ersattes av Monica Johansson (S). Tidigare under året avgick även Magnus Johansson (MP), Eskilstuna kommun, som ledamot och ersattes av Sarita Hotti (S). Detsamma gäller för Timo Granetin (M), Vingåkers kommun, som avgick som ersättare och ersattes av Christer Nodemar (M). 10 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

15 Engagemang vid årsskiftet 2015/16 Medlemskap SKL/Pacta Hel- och delägda bolag och intressebolag Länstrafiken Sörmland AB 100 % MÄLAB 13 % AB Transitio 5 % Samtrafiken Sverige AB (30 aktier) att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverket utgör numera den samlade tjänstemannaberedningen för frågor gällande såväl den allmänna som särskilda kollektivtrafiken. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Myndigheten har under året, och tillsammans med detta forum, berett frågor kopplade till arbetet med upphandling av serviceresor. Våra hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Under året har flera förändringar skett och/eller initierats kopplat till våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar. Styrelsen i Länstrafiken Sörmland AB har under 2015 sammanträtt vid fyra tillfällen. Två ordinarie sammanträden har hållits den 19 februari samt den 19 november i enlighet med fastställd årsmötesplan. Utöver detta har styrelsen sammanträtt vid två extra tillfällen under året, den 6 maj samt den 16 december. Båda med anledning av behov av nomineringar. Styrelseledamöter i Länstrafiken Sörmland AB var under året Åsa Kullgren, tillika styrelsens ordförande, Daniel Portnoff och Sarita Hotti. Sörmlands andel i det gemensamt med Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland ägda bolaget MÄLAB uppgår till 13 procent. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM AB (Trafik i Mälardalen) till 50 procent där SJ AB innehar den andra hälften. Styrelsen för MÄLAB har med anledning av beslut kopplade till Ny Trafik 2017 även under detta år haft ett intensivt arbete. Sörmland har hittills ingen plats i vare sig styrelse eller ägarråd i AB Transitio, men kommer som följd av länets finansiella engagemang i tågfordon kommande år ges plats i ägarrådet utifrån nu rådande bolagsordning. Under året har myndigheten dock deltagit i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Samtrafiken i Sverige AB är ett tjänsteutvecklingsföretag, ägt gemensamt av 36 trafikföretag inklusive Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, som finns till för att göra kollektivt resande enklare samt mer tillgängligt och pålitligt. Detta sker främst genom att bolaget utvecklar tjänster för trafikföretag och resenärer samt förser branschen med kunskap och data om resandet i Sverige. Under året har det framtida uppdraget för Samtrafiken formulerats genom ny bolagsordning. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets tidigare anmälda utträde ur Svensk Kollektivtrafik effektuerades vid årsskiftet med innebörden att myndigheten per den 1 januari 2016 inte längre är medlem i Svensk Kollektivtrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 11

16 Väsen tli ga h än delser u n der året Januari En organisationsöversyn inleds i syfte att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medar - betare. Allvarlig olycka inträffar utanför Sträng - näs då en buss kanar av vägen och välter. Fyra passagerare får uppsöka sjukhus med lindriga skador. SJ AB överklagar Förvaltningsrätten i Stockholms avgörande i mål om allmän trafikplikt innebärande att SJ AB:s överkla - gan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik avslagits. April Christer Eriksson, förare vid Taxi Nyköping Oxelö - sund AB, blev Sörmlands första certifierade förare för serviceresor. Med anledning av ombyggnationen av Strängnäs Resecentrum får flertalet linjer i Strängnäs nya tidtabeller. Maj Ny vägledning för regionala trafikförsörjnings - program från SKL redovisas. Februari Tilldelningsbeslut för Betal- och Realtidsupp - handling i Sörmland meddelas. Juni AB Transitio meddelar tilldelningsbeslut för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning där schweiziska Stadler Rail AG tilldelades upp - draget att leverera 33 fordon av typen Dosto. Överenskommelse tecknas om de två trafikav - talen för busstrafik företrädesvis i Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelö - sund, Trosa och Gnesta, och som bland annat innebär att samtlig busstrafik i de två avtalen ska köras med förnybara drivmedel från den 1 januari Mars Elbuss testas under två veckor i Eskilstuna som en del av ett forskningsprojekt. Juli Trosabussen övergår till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB. 12 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra ken

17 Augusti Efter att förvaltningsrätten avslagit inkomna överprövningar av tidigare fattat tilldelningsbe - slut skrivs kontrakt med TriNorth Solutions AB och Ridango AS att leverera betal- och realtids - system till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera betalsystem för regionens kommande tågsatsning. Trafikstart i nytt avtal för skolskjutstrafiken i Nyköping. N ovember Upphandlingen av Serviceresor avbryts bland annat som följd av domar från Kammarätten i Jönköping. Myndighetens medlemmar tecknar överens - kommelser om principer för ny Sörmlandstaxa och ny modell för skolkort. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandling om riksfärdtjänst och långa sjukresor. Myndighetens ordförande Åsa Kullgren med - delar sin avgång och ny ordförande, Monica Johansson, väljs av Landstingsfullmäktige. September Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet certifieras enligt I SO Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets nya organisation träder i kraft. MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. Tågplan 2016 fastställs av Trafikverket. December Den 2 december noteras den hittills högsta antalet påstigande under en dag, påstigande, i Sörmlandstrafikens busstrafik. Innan året är slut har för första gången 10 miljoner påstigande registrerats i länet, varav 5 miljoner i Eskilstuna stadstrafik och 1 miljon i Nyköpings stadstrafik. MÄLAB beslutar att, för regionens kommande tågsatsning, utnyttja option från Sörmlands tidigare upphandlade betal- och realtidssystem. I samband med tidtabellskiftet den 13 decem - ber sätts två nya, helt batteridrivna, elbussar in i ordinarie trafik i Eskilstuna. Oktober Länets första busskörfält öppnas utefter Västergatan i Eskilstuna. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandlingarna om skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun. Avtal tecknas för Persontransporter för grund - skolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Gnesta kommun. Den 31 december sker den sista avgången med fossila bränslen i Sörmlandstrafikens busstrafik. Testversion av ny webb, sormlandstrafiken.se, lanseras och går i drift en bit in på nyåret. Avtal tecknas för Persontransporter för grund - skolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Strängnäs kommun. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra ken 13

18 VERKSAMHETEN UR OLIKA PERSPEKTIV I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: medborgararperspektivet om information, nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken, samordningen och avtalen under 2015, medarbetarperspektivet om vår personalsituation och kompetensförsörjning samt det ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling. 14 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

19 Medborgarperspektiv Under medborgararperspektivet finns information om myndighetens verksamhet närmast medborgarna; om informations- och kommunikationsinsatser, om kundtjänst samt om attityder och nöjdhet. Informations- och kommunikationsinsatser I maj 2015 fattades beslut att ett varumärkesutbyte skulle påbörjas och att begreppet Sörmlandstrafiken ska lanseras för resenärer och allmänhet. I oktober fastslogs logotypen, vilken är grunden för den visuella identiteten för Sörmlandstrafiken. Under hösten har ett arbete med att ta fram ett nytt grafiskt ramverk genomförts och en infasning av denna har påbörjas. Arbetet med att fasa ut Länstrafiken respektive fasa in Sörmlandstrafiken kommer under 2016 att fortsätta och intensifieras. positiva resandeutvecklingen i stora delar av länet, förarcertifieringar, beställda tåg för trafik i Sörmland och Mälardalen, att appen ersätter sms-biljetten och de nya elbussarna i Eskilstuna. Myndigheten har även uppmärksammats i såväl radio som tv om övergången till förnybara drivmedel. Förutom ovan nämnda aktiviteter har myndighetens etablering av Servicecenter Sörmland och övertagande av ansvar för delar av den särskilda kollektivtrafiken varit särskilt uppmärksammad i media under året, så även processen kring upphandling av serviceresor. Därtill har verksamheten synts i media gällande bland annat aktiviteter i trepartssamverkan i Eskilstuna som pimpade busskurer och Bussens dag under mobilitetsveckan, den senare för flera orter i länet. Sörmlandstrafikens logotyp består av varumärkets orddel och en symbol. Orddelen har ett typsnitt som har god läsbarhet, vilket är ett krav då det i Sörmlandstrafikens målgrupp finns människor med lässvårigheter. Symbolen består av två pilar som visar på rörelse i olika riktningar. I området mellan pilarna finns en S-formad väg. Den gröna färgen står för miljö och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis förmedlar logotypen uppdraget och har utformats för att vara tillgängligt för verksamhetens alla målgrupper. Parallellt har under hösten även Sörmlandstrafikens webbplats byggts. Den nya webben är en service- och tjänstebaserad webbplats, där fokus är att möta resenärens och medborgarens behov av information. Webbplatsen är responsiv, det vill säga anpassad för att kunna användas på olika slags digitala enheter som läsplattor och mobiler. Den ger också de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna implementera det nya betal- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten Under året har ett tjugotal pressmeddelanden distribuerats. Dessa har bland annat handlat om den Kundtjänst Kunder och medborgare som kontaktar oss kan göra det bland annat via e-post, telefon eller genom att besöka Eskilstuna Station360. Under 2015 har kundtjänst registrerat ungefär ärenden ( ärenden) och besvarat omkring samtal. Ärendena rör bland annat önskemål och synpunkter om linjesträckningar, trafikplaneringsfrågor, reklamationer och synpunkter på trafikföretag. I samtalen hanterar kundtjänst vidare bland annat frågor gällande trafiken och bokning av anropstyrd trafik respektive kompletteringstrafik. Eskilstuna Station360 har under året haft i genomsnitt cirka 200 besökande per dag (samma som 2014). Station360 är ombud för SJ, SL, TiM och Tågkompaniet. Frågor från kund handlar framförallt om upplysning av tåg-och busstider samt försäljning av resor. Den 31 december 2015 stängdes försäljningsdisken vid Rademachergatan 16 vid Fristadstorget i Eskilstuna som en följd av att myndigheten valt att koncentrera försäljningen till Eskilstuna Station360 och till våra ombud. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 15

20 SERVICECENTER KUNDSERVICE TRAFIKLEDNING Allt hänger ihop från bokning till genomförd resa. Ett bra bemötande och goda relationer mellan alla parter, såväl internt inom Servicecenter som mellan Servicecenter och trafkföretagen, påverkar resenärens totala upplevelse och bilden av Sörmlandstrafken. Allt fler resenärer efterfrågar information och tjänster digitalt. I och med införandet av det nya biljett- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten 2016 kommer myndigheten att ännu bättre kunna möta upp detta behov. Under året har arbetet fortlöpt gällande etableringen av Servicecenter Sörmland där samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken ska ske. Servicecenter kommer ansvara för bokning av färdtjänst och sjukresor samt trafikledning. I servicecenters uppdrag kvarstår även hanteringen av den allmänna kollektivtrafiken. Nya medarbetare har rekryterats och utbildningar har genomförts för att öppningen av det nya servicecentet ska kunna genomföras till den 1 februari I och med att ansvaret för regionala tågtrafiken i högre utsträckning kommer att tas över av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna är det också sannolikt att kundservice i större utsträckning även kommer att hantera frågor kopplade till tågtrafiken. MÄLAB utreder för närvarande hur trafikupplysning och kundtjänst för tågtrafiken ska hanteras. Andel nöjda i procent Attityder och nöjdhet Av de personer som är intervjuade i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december 2015 går det att utläsa att nöjdheten har förbättrats i alla tre grupper i Sörmland jämfört med Gällande Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten är värdena numera även bättre än rikets genomsnittssiffror (med knappt intervjuer som bas). Allmänhetens nöjdhet, det vill säga nöjdheten av samtliga i undersökningen tillfrågade personer, ligger trots förbättringen fortsatt lågt i länet och under rikets genomsnitt. Myndigheten har som inriktning att minst uppnå samma värden som riket, något som uppfylls för variablerna kundnöjdheten och nöjdheten med senaste resan, dock ännu inte för variabeln allmänhetens nöjdhet. Andel nöjda i procent, jämförelse med riket 100% 80% 60% 40% 82 % 81 % (+2 %) ( 0 %) 64 % (+4 %) 63 % (+1 %) 52 % (+1 %) 43 % (+1 %) 20% 0% Nöjdhet senaste resan Nöjdhet kund Nöjdhet allmänhet Jämförelse med 2014 års resultat inom parantes (avser förändring i procentenheter). Sörmland Riket 16 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

21 Trafikförsörjningsperspektiv Under trafikförsörjningsperspektivet finns information om trafiken och trafikstödjande funktioner och system; om nytt regionaltågssystem i Mälardalen Ny Trafik 2017, om tåg- respektive busstrafiken och dess avtal, om samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, och om produkt- och intäktsutveckling. Nytt regionaltågssystem i Mälardalen Ny Trafik 2017 Under året har flera aktiviter genomförts i förberedelserna för Ny Trafik 2017 som bland annat innebär utökad regionaltågstrafik i Mälardalen i samband med det planerade öppnandet av Citybanan Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan, och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen förstärkt med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta en utökning av trafiken med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen vara samordnad med den länsvisa buss- och spårtrafiken. Ett nytt prissystem (Mälardalstaxa) ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i såväl regionala tågtrafiken som i den anslutande lokaltrafiken med t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Under 2015 har bland annat följande aktiviter skett: Tilldelningsbeslut i upphandling av tågfordon AB Transitio meddelade i juni att Stadler Rail AG får uppdraget att leverera 33 tågfordon av typen Dosto. Tilldelningsbeslutet är under överprövning. MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar i augusti ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. Förhandlingar har pågått gällande etablerande av övergångsavtal fram till dess att samtliga fordon är levererade. Under året har förslag tagits fram för varumärke för tågtrafiken och Mälardalstaxan. I december beslutade MÄLAB:s styrelse att avropa optionen i Sörmlands upphandling av nytt biljettsystem. Principer för Mälardalstaxa har hanterats. Länen har också, under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län, samlats kring frågan om interoperabilitet i Mälardalen för att möjliggöra resor med ett resekort. Citybaneavtalet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, genom det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB, är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m. gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna, och via myndigheten, för att fullgöra betalningsplanen. I januari 2015 utbetaldas 180 mnkr för 2015 års medfinansiering och vid denna årsredovisnings upprättande har den fjärde utbetalningen om 182 mnkr avseende 2016 års medfinansiering till Trafikverket genomförts. Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafkera fera av länets järnvägssträckor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 17

22 Trafiken och avtalen Tågtrafik För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB, som förvaltar avtalen med SJ på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt övriga delägare, har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: Svealandsbanan Stockholm Eskilstuna Arboga ( Örebro) Sörmlandspilen Stockholm Katrineholm Hallsberg UVEN Sala Eskilstuna Norrköping Linköping Nyköpingsbanan Stockholm Nyköping Norrköping ( Linköping). MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro, denna trafik har kommit igång till tidtabellskiftet i december Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Stockholms läns landsting (SLL) och avser trafiken på Gnestapendeln Södertälje Centrum-Järna-Gnesta. Sörmlands kostnader för regionaltågen och Gnestapendeln uppgick under 2015, inklusive banavgifterna, till närmare 124 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 23,9 mnkr, Sörmlandspilen 50,1 mnkr, UVEN 13,7 mnkr, Nyköpingsbanan 23,7 mnkr samt den så kallade Gnestapendeln 12,4 mnkr. Avtalet för länskortsgiltighet på regionaltågen medförde ytterligare kostnader på 14,3 mnkr. Inför arbetet med tågplan 2016 saknades egentligen stora nyheter, men det blev ändå en del förändringar där bland annat SJ utvecklar sin snabbtågstrafik på linjen Stockholm-Oslo och godstågsoperatörerna utökar godstrafiken på dagtid. Planeringsprocessen för regionaltågstrafiken genom Sörmland präglades återigen av den stora trängseln utmed Västra stambanan som påverkar Sörmlandspilens, och i viss mån även Gnestapendelns, framkomlighet negativt. För att fortlöpande följa upp tidtabellsarbetet hade myndigheten, tillsammans med MÄLAB, ett antal möten med SJ, SLL och Trafikverket. I detalj har tågplaneprocessen handlat mycket om att skapa en attraktiv tidtabell med så få förbigångar som möjligt för regionaltågen utmed Västra stambanan (Sörmlandspilen). Utfallet visar dock att antalet förbigångar ökar något under 2016 vilket medför restidsförlängningar för resenärerna. För första gången utnyttjade myndigheten i årets tidtabellsprocess också möjligheten att lämna in en så kallad begäran om tvistlösning för Sörmlandspilens tåg 137, eftersom vi inte var nöjda med Trafikverkets lösning att prioritera godståg före tåg 137 med 45 minuters tidigareläggning av tåg 137 som följd. Tvisten har avgjorts till Sörmlandspilens nackdel vilket innebär att Sörmlandspilens systemtidtabell med entimmestrafik på eftermiddagarna rubbas. En annan negativ förändring är att uppehållet i Flemingsberg för Sörmlandspilens tåg 141, på eftermiddagen från Stockholm till Hallsberg, måste slopas för att över huvud taget få ett körbart tågläge fram till Hallsberg. En positiv nyhet för Sörmlandspilen är att tåg 139 (från Stockholm kl , mot Hallsberg) kommer att köras även sommartid från och med 2016, detta efter upprepade önskemål från pendlare. Också en del turer på Gnestapendeln behövde tidsjusteras något, men de flesta turerna har fungerande anslutningar i Södertälje hamn till/från Stockholm. För våra övriga banor, det vill säga Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och UVEN, var tidtabellsarbetet betydligt enklare då regionaltågen på dessa banor inte behöver dela spårkapacitet med lika många tåg som på Västra stambanan. 18 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

23 Resandet med tågtrafik I tågtrafiken har antalet påstigande med SJ färdbevis från de sörmländska stationerna minskat marginellt, trots att utvecklingen var bra på tre av fyra linjer. Avstängningen av Årstabron i Stockholm under våren/ sommaren, med förlängda restider som följd, har sannolikt haft en dämpande effekt på resandeutvecklingen över lag eftersom Stockholm har stor betydelse som målpunkt för resorna från Sörmland. Förklaringen till den negativa resandeutvecklingen på Svealandsbanan från främst Strängnäs, men i viss mån även Eskilstuna, kan vara ett banarbete vid Strängnäs med tre veckovisa totalavstängningar under 2015 (att jämföra med två året innan). I Strängnäs pågår även omfattande arbeten vid resecentrum, och situationen där kan uppfattas som stökig. Utvecklingen från de övriga banorna och på Gnestapendeln var positiv. Utöver resandet med SJ och SL färdbevis genomförs också resor med länets egna skol- och pendlarprodukter: Under 2015 uppskattas antalet påstigande med myndighetens produkter till Siffran baseras på en räkning under en vecka i oktober 2015 som sedan har räknats upp till ett årsvärde. Eftersom denna räkning inte genomförs årligen, och dessutom är baserad på en viss uppskattning, går det inte att jämföra antalet påstigande med länskortsprodukter med en motsvarande siffra för Resandet med regional-/ lokaltåg från Sörmland 2015 Påstigande Förändring (%) Påstigande i länet med SJ färdbevis för regionaltåg ,2 % därav Svealandsbanan från stationerna Eskilstuna, Strängnäs och Läggesta ,6 % därav Sörmlandspilen från stationerna Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta ,8 % därav Nyköpingsbanan från stationerna Nyköping och Vagnhärad ,2 % därav UVEN från stationerna Katrineholm, Flen, Hälleforsnäs, Eskilstuna och Kvicksund ,9 % Påstigande i länet med myndighetens periodkort (räknas inte årligen) i.u. Påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel ,5 % Totalt påstigande regional-/lokaltåg i Sörmland i.u. Om man vidgar perspektivet och analyserar utvecklingen av antalet påstigande utmed hela linjesträckningen (det vill säga inte bara påstigandet i länet) kan konstateras att Svealandsbanan utvecklades positivt (+1,2 procent), delvis beroende på en tillfällig överflyttning av resandet från Mälarbanan under sommaren på grund av ett banarbete. Jämförbarheten på Svealandsbanan försvåras eftersom det under 2015 fanns fler genomgående tåg Stockholm-Örebro. Ökningstakten längs Sörmlandspilens hela sträckning ligger på 5,5 procent (fler resor framför allt inom Stockholms län), längs Nyköpingsbanan på 7,4 procent (dock bara delvis jämförbar med 2014 på grund av överflyttningseffekter från Ostpendeln Linköping-Gävle) och utmed UVEN på 0,1 procent (påverkats av avstängningar mellan Västerås och Sala). Sett till hela TiM-systemet, där även linjerna Uppsala-Stockholm, Gävle-Linköping och Hallsberg/Örebro-Västerås-Stockholm ingår, har resandet under 2015 i princip legat på samma nivå som året innan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 19

24 Busstrafik Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter medan de lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom tjänstekoncessionsavtal. Ett avtal som per den 1 juli övergick till att bedrivas helt i kommersiell regi. Resandet i busstrafiken Totalt registrerades drygt påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under året och därmed för första gången mer än 10 miljoner. Detta motsvarar en ökning på 5,1 procent jämfört med Sett på femårsperioden har antalet påstigande ökat med närmare 11 procent samtidigt som en förskjutning mot stadstrafiken fortsätter. Mätt i absoluta tal har dock också resandet med landsbygdstrafiken ökat de senaste två åren, men i långsammare takt. Efter den stora trafikomläggningen inom landsbygdstrafiken vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och den positiva utvecklingen har accelererat under framför allt kvartal 3 och 4, Överlag har befolkningsutvecklingen (+ 1 procent i länet per 1 nov 2015 jämfört med 1 nov 2014) samt de ökade antal asylboenden i länet bidragit positivt till resandeutvecklingen, nu senast Resandet med buss 2015 Påstigande Förändring (%) Landsbygd och stad ,1 % därav allmänhet ,9 % därav med periodkort ,4 % Avtal i busstrafiken Avtalsområde Nyköping/Oxelösund/Trosa/ Gnesta Nobina (option utlöstes under 2015 för perioden ) Avtalsområde Katrineholm/Flen/Vingåker Nobina (option utlöstes under 2015 för perioden ) Avtalsområde Eskilstuna Transdev (2020) Avtalsområde Strängnäs Bergkvarabuss (option utlöstes i januari 2016 för perioden ) Trosabussen Åkerbergs Trafik (trafiken bedrivs sedan den 1 juli i kommersiell regi) I de flesta områdena inom landsbygdstrafiken ligger antalet påstigande över fjolårets nivå, med undantag av kommunerna Trosa (minskning främst på linje 805 till/från Nyköping) och Vingåker (har haft en stark utveckling 2014). De områdena som ökar mest inom landsbygdstrafiken är Oxelösund, Flen samt Gnesta. Stadstrafiken har utvecklats mycket bra i Nyköping och i Eskilstuna vilket är en viktig förklaring för den kraftiga ökningen för länet som helhet. För dessa områden ser vi utfallet också som ett resultat av trafikomläggningen och utbudsförbättringar som genomfördes 2010 respektive I Nyköping drivs utvecklingen dessutom av fler resor med skolkort till följd av att kommunens högstadieskolor samlades till Tessinområdet augusti Resandet med stadstrafiken i Katrineholm har minskat något, bland annat genom en viss överflyttning till landsbygdstrafikens linje 780 (Katrineholm-Flen). Resandet i Strängnäs utvecklades svagt under andra halvåret, sannolikt till stor del på grund av omfattande avstängningar och arbeten vid resecentrum. År Påstigande buss Förändring mot föregående år Andel påstigande i stadstrafiken Andel påstigande i landsbygdstrafiken ,3 % 60 % 40 % ,6 % 60 % 40 % ,6 % 62 % 38 % ,3 % 63 % 37 % ,7 % 63 % 37 % ,1 % 64 % 36 % 20 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

25 Med tanke på att pendlarna utgör en viktig målgrupp är det positivt att resandet med periodkort har ökat inom samtliga områden i länet. En genomgång av länets stora linjer (med minst påstigande per år) visar en positiv utveckling för de flesta av dessa linjer. De linjer som ökar mest är: Linje 841 (Strängnäs Södertälje): + 42 procent (förbättrat utbud) Linje 3 (Nyköpings stadstrafik): + 38 procent (förbättrat utbud, sammanslagning skolor) Linje 589 (Flen/Sparreholm Gnesta): + 21 procent (viss överflyttning från linje 489) Av de större linjerna är det enbart linje 525 (Gnesta/ Björnlunda-Nyköping) som avviker genom en minskning med 6 procent där resandeminskningen främst skett inom Nyköpings kommun. Trosabussen (Trosa-Stockholm/Liljeholmen), som fram till den 1 juli 2015 bedrevs genom ett tjänstekoncessionsavtal med Åkerbergs Trafik AB, hade en stabil utveckling även under 2015 med drygt resenärer. Antal resor med skolkort fortsatte att öka. Linjen är numera kommersiell och drivs utan avtal. Stadstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,0% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,7% Katrineholm, totalt ,7% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,0% Nyköping, totalt ,8% därav allmänhet ,1% därav med periodkort ,8% Strängnäs, totalt ,3% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,6% Landsbygdstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,8% därav allmänhet ,8% därav med periodkort ,4% Flen, totalt ,4% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,3% Gnesta, totalt ,6% därav allmänhet ,5% därav med periodkort ,2% Katrineholm, totalt ,3% därav allmänhet ,8% därav med periodkort ,1% Nyköping, totalt ,5% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,4% Oxelösund, totalt ,2% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,4% Strängnäs, totalt ,3% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,4% Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) ,2% därav allmänhet ,0% därav med periodkort ,3% Vingåker, totalt ,5% därav allmänhet ,6% därav med periodkort ,1% Utanför länet ,3% därav allmänhet ,3% därav med periodkort ,4% Landsbygd, totalt ,6% därav allmänhet ,7% därav med periodkort ,3% resor med regionala linjer ,1% (totalt) Samordning av kollektivtrafik I enlighet med myndighetens utökade uppdrag och medlemmarnas ambition om att öka samordningen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken har 2015 präglats av förberedelser för att dels etablera Servicecenter Sörmland, dels säkerställa och handla upp därtill hörande trafik. För att driva samordningstjänster i egen regi har det under året även genomförts ett antal aktiviteter som bland annat upphandling av IT-stöd (planeringssystem), rekrytering och utbildning av medarbetare samt byte till mer ändamålsenliga lokaler. Servicecenter Sörmland invigdes den 18 januari 2016 och är i drift sedan den 1 februari samma år. Genom Servicecenter Sörmland ges fler verktyg för att åstadkomma ett integrerat och samordnat trafiksystem i länet. Detta genom möjligheten att nyttja befintliga resor eller fordon mer effektivt med en högre beläggningsgrad och mer samåkning mellan resenärsgrupper. Servicecenter är även medborgarens ingång för bokning och annan kundservice för den samlade kollektivtrafiken. Under 2015 har kommunöversyner genomförts där möjligheterna att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken har utretts. I dessa ges en översyn av resandet med landsbygdstrafiken, den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken och kompletteringstrafiken i syfte att finna framtida samordningsmöjligheter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 21

26 Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Den anropsstyrda trafiken som idag finns inom myndighetens uppdrag består av skärgårdstrafik i Nyköpings kommun, kompletteringstrafik och linjelagd trafik där resan måste bokas på förhand. Bokningarna som tidigare har gjorts via myndighe tens kundtjänst kommer från februari 2016 ske via Servicecenter Sörmland, med undantag av skärgårdstrafiken som fortsatt beställs direkt hos skepparen. Anropsstyrd särskild kollektivtrafik Landstinget Sörmland och åtta kommuner samordnar den särskilda kollektivtrafiken i länet genom en gemensam upphandling av trafikföretag för färdtjänst och sjukresor samt beställningscentral. Innevarande avtal förvaltades av tjänstemannaorga nisationen Avtalsgruppen till den sista juni 2015 till vilken myndigheten sedan 2014 har haft ett uppdrag med förstärkt avtalsuppföljning. Den förstärkta avtalsuppföljningen har i samarbete med den ordinarie avtalsuppföljningen genomfört rutinmässiga kon troller och uppföljningar med månadsvisa rapporter. Från den 1 juli 2015 har Sörmlands Kollektivtrafik myndighet fått uppdraget att förvalta och följa upp dessa avtal. Strängnäs kommun har på egen hand upphandlat trafikföretag och beställningscentral. Under 2014 tecknade myndigheten överenskom melser med samtliga kommuner i länet och Landstinget Sörmland om att upphandla och samordna särskilda persontransporter samt successiv etablering av samordningstjänster i egen regi med driftstart 1 februari Upphandling av dessa serviceresor genomfördes med tilldelningsbeslut 24 oktober Upphand lingen överprövades och var föremål för rättsproces ser under en lång tid och i flera rättsinstanser. I dom från Kammarrätten i Jönköping av den 11 november 2015 förordnades att upphandlingen skulle göras om avseende stationeringsområdena Eskilstuna, Flen och Vingåker. Den 20 november 2015 fattade myn digheten, efter en samlad bedömning, beslut om att avbryta upphandlingen utifrån dels effekten av dom slutet, dels det faktum att det förflutit så pass lång tid sedan förfrågningsunderlaget publicerades att det var nödvändigt med en anpassning av detsamma. Arbetet med att skapa ett nytt förfrågningsunder lag intensifierades efter beslutet om avbrytande och ny upphandling publicerades den 14 januari Det nya transportörsavtalet innefattar samtliga med lemmars uppdrag avseende färdtjänst, sjukresor samt vissa andra transporttjänster. I upphandlingen ingår även myndighetens allmänna anropsstyrda kollektiv trafik. Ny planerad trafikstart är den 1 januari Därtill har myndigheten, utöver den tidigare upp handlade skolskjutstrafiken i Nyköpings kommun, även handlat upp skolskjuts för kommunerna Gnesta och Strängnäs. Under året har också upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor genomförts. 22 Produkt- och intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten uppgick till drygt 110 mnkr (+4,2 procent) och intäkter från skolkorten till 60 mnkr (skolkortsintäkterna i princip oförändrade jämfört med 2014). Störst betydelse för intäkterna från allmänheten har produkterna Pendlarkort, Kontantbiljetter, Rabattkort samt Stadskort. Dessa produkter tillsammans genererade 80 procent av intäkterna från allmänheten. Jämfört med 2014 så har intäkterna ökat för samtliga av de mest populära biljettyperna, förutom Rabattkorten. Fördelningen avseende intäkter per produkt mot svarar i stort fördelningen för resandet per produkt. Större avvikelserfinns främst för Kontantbiljetter och Pendlarkort som tillsammans genererar 44 procent av intäkterna, men bara 33 procent av resandet. Det omvända förhållandet gäller Stadskorten som står för 16 procent av intäkterna men för 26 procent av resandet. 100% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra Övriga 12,4 milj kr Ungdomskort 5,6 milj kr 80% Pendlarkort 25,7 milj kr Sörmlandskort 3,5 milj kr 60% Stadskort 17,3 milj kr 40% Rabattkorten 22,5 milj kr 20% Kontant 23,3 milj kr 0% Intäkter från allmänhetens resor per produkt ken

27 Resandeutveckling per produkt Skolkorten är den vanligaste produkten med närmare 3,9 miljoner resor i samtliga områden, motsvaran - de 38 % av alla resor. Efter några år med minskat elevunderlag har utvecklingen vänt under året och det har genomförts drygt 5 % fler resor med skolkort än Inom Nyköpings stadstrafik har resorna med skolkort ökat särskilt mycket, vilket beror på högstadiets samlokalisering hösten Som följd av denna är det nu fler elever som är berättigade till skolskjuts och får ett skolkort. Ungdomskorten, som tillhandahålls av vissa skolor istället för Skolkorten, har ökat med 4 %. I stads - trafiken Katrineholm minskar både ungdoms- och skolkorten, här skedde en viss överflyttning till lands - bygdslinjer. Antalet resor med pendlarprodukterna, det vill säga Pendlar-, Stads- och Sörmlandskorten, ökade i såväl stadstrafik som landsbygdstrafik. De delvis omfattande trafikförändringarna som har genomförts i länet de senaste åren syftade huvudsakligen till att skapa en mer attraktiv trafik för arbetspendlare, och utvecklingen kan ses som ett resultat av just detta arbete. Antalet kontantresor har ökat med drygt 8 %. Antalet resor med mobilbiljetter, som ingår under kontant, har begränsad betydelse i länet och används främst inom stadstrafiken. När det gäller resan - det med Rabattkorten så skedde det totalt sett en minskning under året. Rabattkort Senior utvecklades däremot positivt. Bland övriga produkter fortsätter Shoppingkorten att minska medan Sommarlovskor - ten ökade med över 30 %. Produkt/Typ av biljett (Urval) Antal påstigan - de buss med respektive typ av biljett Förändring jämfört med 2014 Kontant ,3% därav skolungdom ,8% därav vuxen ,3% Rabattkort (ungdom, vuxen, senior) ,1% därav rabattkort ungdom ,6% därav rabattkort vuxen ,8% därav rabattkort senior ,7% Pendlar-, Stadskort ,4% Sörmlandskort ,8% Ungdomskort ,9% Skolkort inkl. elevkort ,3% Övriga ,1% därav Sommarlovskort ,1% därav Reskort enkel ,0% därav Shoppingkort ,7% Antal påstigande i busstra ken efter produkt (typ av biljett) 2015, observera att vissa produkter på grund av låg användning ej redovisas. Landsbygd, regional Landsbygd, lokal Strängnäs stad Nyköping stad Andel resor i procent med myndighetens produkter efter område I diagrammet framgår att valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har ungdomskorten i stadstra - ken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att de så kallade elevkorten ges till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna och den lokala landsbygdstra ken. Katrineholm stad Eskilstuna stad 0% 20% 40% 60% 80% 100% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% Kontant inkl. App/SMS Pendlar- Stads-, Sörmlandskort Skolkort inkl. elevkort Rabattkort (Ungdom, vuxen, senior) Ungdomskort Övrigt (Plus ett, Reskort enkel m.m.) 10% 15% Stadstra ken Nyköping Stadstra ken Eskilstuna Stadstra ken Katrineholm Stadstra ken Strängnäs Landsbygd lokal Landsbygd regional Förändringen av andelen resor per produkt och område 2015 jämfört med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra ken 23

28 Trafikstödjande funktioner och system Depåerna i Sörmland Under året har ordinarie plan för drift och underhåll på myndighetens, genom det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB, sju depåer realiserats. Efter förra årets genomgång och besiktning av depåernas arbetsgropar i verkstadslokalerna har åtgärder genomförts i Strängnäs och Eskilstuna. På depån i Strängnäs har en större renovering av arbetsgropen genomförts. Depån har även utrustats med en elgrind för att förbättra skalskyddet. Vid Eskilstunadepån pågår fortsatt ett arbete tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Parallellt pågår också ett arbete för att säkra depåns kapacitet i takt med att trafiken utökas, bland annat har depån utrustats med ytterligare två ordinarie rampplatser. Under året har även infrastruktur för de två nya elbussarna installerats. Under hösten 2015 har fem depåer i Sörmland förberetts för att kunna köra fossilfritt bränsle från och med den 1 januari Det har bland annat inneburit att bränsletankarna i Trosa och Vingåker bytts ut och att depån i Nyköping har kompletterats med ytterligare en bränsletank. Under året har en fastighetsplan för de fastigheter vi är fastighetsägare till tagits fram. Planen omfattar samtliga sju depåer i Sörmland samt en rastlokal i Nyköping. Planen beskriver behov av åtgärder på tio års sikt och är ett stöd för kommande budget- och planeringsprocess. De tekniska systemen Dagens biljettsystem för busstrafiken, som installerades under 2001/2002 håller nu på att bytas ut till ett modernt system, anpassat efter såväl dagens som framtidens krav. Projektet kallas BRUS (Betaloch Realtidssystems Upphandling i Sörmland). Efter avslutad upphandlingsprocess med överprövning tecknades avtal med Ridango AS och TRiNorth Solutions AB i augusti Utifrån tidplanen ska såväl betalsystem som realtidsfunktioner vara i full drift under hösten BRUS innehåller även option för MÄLAB gällande biljettsystem för regionens kommande tågsatsning, något som MÄLAB i december 2015 beslutade att utlösa. Nuvarande realtidssystem (AVL2000) som levererades i mitten av 2000-talet och omfattar ca 45 bussar inom stadstrafiken i Eskilstuna kommer att avvecklas i och med att BRUS driftsätts i början av För att klara av de för myndigheten nya uppgifterna med serviceresor under 2016 har myndigheten valt att upphandla ett planeringssystem. Under början på året slutfördes arbetet med att skriva kravspecifikation och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av tjänsten IT-stöd för serviceresor som publicerades den 3 mars. Tilldelningsbeslut meddelades den 26 maj 2015 och tilldelade avtalet till SnapCode AB med vilka avtal slöts den 8 juni Under sommaren har leverantören arbetat med anpassningar och utveckling av programvaran för att möta upphandlingens krav. Under hösten har programvaran införts och utbildning genomförts. Efter rekommendation i en förstudie som gjordes under januari om myndighetens IT-drift har ett migreringsprojekt tillsammans med Landstinget Sörmlands gemensamma IT-organisation, D-data, genomförts. Projektet har identifierat samtliga komponenter i myndighetens nuvarande lösning och paketerat tjänster och program. I december slutfördes migreringen och hårdvara byttes ut. Som en följd av detta har myndigheten utrustat konferensrum i Eskilstuna respektive Nyköping med teknik för möjliggörande av möten på distans. Detta ger förutsättningar för effektiva möten och minskade restider, samt därmed också minskad negativ miljöpåverkan. Telefonitjänster ligger tills vidare kvar hos Region Örebro Län. Bland övriga åtgärder kopplat till tekniska system kan nämnas planeringssystemet för den allmänna kollektivtrafiken, REBUS, där under året drift och databas har överförts till leverantören Forsler och Stierna Konsult AB. Under början av året upphandlandes även nya betalkortsterminaler och under våren fick alla terminler funktionen chip-and-go, vilket innebär att PIN-kod inte behöver knappas in vid köp upp till 200 kronor. När det gäller kommunikationsradiosystemet har arbetet med service- och underhållsåtgärder fortsatt och under året genomförts i Strängnäs och Katrineholm. 24 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

29 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 25

30 Medarbetarperspektiv Under medarbetarperspektivet finns information om myndighetens nya organisation, kompetensförsörjning, om myndigheten som attraktiv arbetsgivare och personalredovisning. Ny organisation trädde i kraft 2015 inleddes med en genomgripande organisationsöversyn utifrån myndighetens utökade uppdrag att etablera och samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Myndighetens utgångspunkt i detta arbete var största möjliga medverkan från medarbetarna. Med en ny beslutad organisation från den 1 september 2015 skapades förutsättningar som stödjer både den nya samlade verksamheten och myndighetens medarbetare. Som följd av detta beslut genomfördes bland annat rekrytering inför etablering av Servicecenter Sörmland, där det stora flertalet medarbetare skulle vara på plats den 1 december för att, efter genomgånget utbildningsprogram, vara väl förberedda för driftstart den 1 februari Genom arbetet med organisationsöversynen har många små som stora frågor klarats ut. Myndigheten har även blivit än mera medveten om sin identitet och särprägel, men också vad som likställer denna med andra offentliga arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare I myndighetens kvalitetsmål kan vi läsa att en kritisk framgångsfaktor för att nå verksamhetens mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med en lärande organisation som efterlever krav och ständigt förbättrar kvalitetsledningssystemet. Från ett medarbetarperspektiv innebär detta att myndighetens medarbetare ska trivas och må bra samt att det är lätt att rekrytera nya medarbetare. Detta ställer krav på ett hållbart, professionellt och lyhört HR-arbete. Myndigheten har under året tagit fram en långsiktig HR-plan för arbetet inom medarbetarperspektivet där de fyra processerna Kompetensförsörjning, Lönebildning, Hållbart arbetsliv samt Ledarskap och medledarskap har identifierats. Nedan följer exempel på aktiviteter som inom ramen för dessa processer har genomförts under 2015: Inom Kompetensförsörjning har ett introduktionsprogram tagits fram. Inom Lönebildning har en lönekartläggning och därtill hörande analys genomförts. Inom Hållbart arbetsliv har myndighetens arbetsmiljöpolicy beslutats, basutbildning i arbetsmiljö för chefer genomförts, intern delegationsordning inom personalområdet beslutats samt ett färdigt årsarbetstidsavtal tagits fram för beslut. För andra året i rad har vi också genomfört medarbetarundersökning. Inom Ledarskap och medledarskap fortsätter myndigheten erbjuda alla anställda att göra beteendeprofilanalys. Denna används som ett led för att lära känna varandra individuellt eller i grupp. Myndighetens chefer erbjuds ledarskapsutveckling utifrån behov, och ett mera formaliserat chefsutbildningsprogram är under framtagande. Inom ramen för medarbetarperspektivet har myndigheten ett beslutat kvalitetsmål, vilket årligen mäts genom det av SKL framtagna verktyget Hållbara medarbetarengagemanget (HME). Mål 5 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85. Delmål 2017: HME 80 Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75. Vision Visionen är att ha ett HME på 100. Mätning Mäts via egna årliga medarbetarundersökningar. HME-verktyget är framtaget av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Personalredovisning Den sista december 2015 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 60 medarbetare, varav 11 som timanställda. Nyanställningar har skett enligt plan, och utifrån myndighetens utökade uppdrag. Av de 49 månadsanställda hade 95 procent heltid. Könsfördelningen uppgick till 63 procent kvinnor och 37 procent män, vilket är en något jämnare könsfördelning än Vad gäller sjukfrånvaron har den ökat marginellt 2015 i jämförelse med Det är fortfarande kvinnorna som står för den största delen av sjukfrånvaron, även om kvinnorna varit friskare 2015 än föregående år. Den högsta sjukfrånvaron återfinns hos de yngsta medarbetarna. Ingen långtidsfrånvaro < 59 dagar förekommer under Sjukfrånvaro i procent utifrån total ordinarie arbetstid Helår 2015 Helår 2014 Totalt för alla medarbetare 2,0 1,9 kvinnor 2,2 2,7 män 1,6 0,7 personer upp till 29 år 5,2 1,7 personer mellan år 1,1 1,9 personer 50 år och äldre 2,4 1,3 > 60 dagar Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

31 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 27

32 Ekonomiskt perspektiv Under det ekonomiska perspektivet finns information om myndighetens ekonomiska resultat, ekonomiska hushållning och samlad redovisning; om budgetföljsamhet, om balanskrav, om intäktsutveckling, om pensionskostnader, om soliditet och likviditet, om anläggningstillgångar och om finansiella mål. Årets resultat Årets resultat för myndigheten uppgick till kr. Myndighetens medlemmar har betalat tkr i medlemsbidrag under året vilket är tkr lägre än budgeterat. Av de lägre medlemsavgifterna består tkr av ej fakturerade trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken som en effekt av den avbrutna upphandlingen av transportörsavtal för serviceresor. Myndigheten har total sett utfört sin verksamhet inom ramen för budget I budgetavstämningen nedan framgår utfall 2015 och jämfört med budget Budgetföljsamhet Trafikkostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med 2 procent jämfört med Trafikkostnaderna 2015 upp gick till tkr och har gynnats av en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Ökade kostnader i busstrafiken för förstärkningstrafik och extra beställningar som har tillkommit under året balanseras av den låga indexutveckligen. Trafikkostnaderna visar sammantaget en positiv budgetavvikelse på tkr. Trafikkostnader, busstrafiken Budget Utfall Avvikelse % Landsbygdstrafik ,0 % Stadstrafik ,4 % Eskilstuna ,6 % Strängnäs ,5 % Katrineholm ,1 % Nyköping ,4 % Förvaltningskostnaderna och övriga trafikrelaterade kostnader såsom kostnader för tekniska system, försäljning och infrastruktur har varit lägre jämfört med budget. Förvaltningskostnaderna uppgick till tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget motsvarande tkr. Den positiva budgetavvikelsen kan främst förklaras av lägre personalkostnader och övriga kontorsrelaterade kostnader. I årets utfall ingår utdelning på tkr från myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr 2015, vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De ökade kostnaderna jämfört med tidigare år består till stor del av högre underhållskostnader för biljettmaskiner. För de investeringar som utförts avseende tekniska system med stöd från medel ur Länsplanen ingår medfinansiering med 117 tkr under året. Årets trafikrelaterade kostnader är tkr lägre än budgeterat, vilket främst beror på lägre försäljningskostnader jämfört med budget Trafikrelaterade kostnader Budget Utfall 2015 Avvikelse % Trafikrelaterade kostnader % Tekniska system % Försäljningskostnader % Infrastrukturkostnader % (depåer mm) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) % Den totala nettokostnaden för Eskilstuna Station360 uppgick till tkr vilket är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Eskilstuna Station360 hanteras som en egen resultatenhet och finansieras av Eskilstuna kommun. Kostnaden för projektet etablering av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken uppgick till tkr, vilket ligger inom lagda budgetramar. Trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken uppgick till 0 tkr 2015 vilket motsvarar en budgetavvikelse på tkr. Trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken kommer få ett utfall först 2016 då myndigheten tar över beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken. Intäktsutveckling Biljettintäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av myndighetens medlemmar, dessa uppgick till tkr. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeutvecklig som skett och intäktsutvecklingen ligger på en något högre nivå än budget vilket beror på ökat resande. Jämfört med 2014 är biljettintäkterna 4 procent högre Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

33 En bidragande orsak till resultatet 2015 är ersättning från trafikföretagen för brister i trafiken. Myndigheten budgeterar ej för viten från trafikföretagen även om ersättningen med stor sannolikhet betalas ut. Vitena 2015 uppgick till tkr vilket kan jämföras med tkr för föregående år. Intäkterna från skolkort uppgick till tkr vilket är 292 tkr högre än budgeterat, och i princip oförändrat jämfört med Balanskrav Balanskravsutredningen visar att myndighetens balanskravsresultat för 2015 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster Balanskravsresultat 2 tkr 0 tkr 2 tkr Pensionskostnader Myndighetens pensionskostnader uppgick till tkr vilket kan jämföras med 851 tkr för samma period föregående år. Den största posten är den avgiftsbestämda ålderspensionen som årligen betalas ut för placering av den enskilde arbetstagaren. Myndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet KAP-KL/AKAP-KL redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en upplupen kostnad i balansräkningen. Pensionskostnader, belopp i tkr Avsättningar till pensioner inkl. särskild löneskatt Finansiell kostnad 8 3 Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension Övriga pensionskostnader Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 29

34 Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Myndigheten har en soliditet på 18 procent vilket kan jämföras med 11 procent föregående år. Likviditeten visar myndighetens kortsiktiga betalningsförmåga, det vill säga förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Vid periodens utgång hade myndigheten en likviditet på 95 procent, viket kan jämföras med 100 procent föregående år. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Årets avskrivningar uppgår till 294 tkr vilket kan jämföras med 944 tkr för samma period föregående år. Myndigheten har under räkenskapsåret investerat tkr i tekniska system som kommer tas i bruk först under Borgensförbindelse Myndighetens åtagande avseende borgensförbindelse uppgår till tkr per den sista december Myndigheten har i november 2015 ingått borgen såsom för egen skuld för AB Transitios låneförpliktelser till ett högsta belopp om tkr jämte ränta, dröjsmålsränta och övriga kostnader. Risken för myndighetens borgensåtaganden ses som låg. Samlad redovisning I kommunkoncernen ingår myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda myndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som myndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 688 tkr. Det negativa resultatet är en effekt av utdelning från Länstrafiken Sörmland till myndigheten på tkr. En utdelning från ett dotterföretag till myndigheten är en intern transaktion som inte skall påverka den samlade redovisningens resultat och därför har intäkten avseende dotterföretagets utdelning elimineras i den samlade redovisningen. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar motsvarande tkr varav 336 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB:s fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Övriga investeringar består främst av investeringar i Länstrafiken Sörmland AB:s depåer. Under hösten förbereddes fem depåer för att kunna köra fossilfritt från och med den 1 januari 2016 vilket innebar att bränsletankarna i Trosa och Vingåker bytts ut och att Nyköpingsdepån kompletterades med ytterligare en bränsletank. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 100 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är 10 procent per sista december 2015, vilket kan jämföras med 11 procent föregående år. Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst 5 procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Årets resultat uppgick till kronor. En viktig del i myndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet med budget i balans kommer fortsätta under kommande år för att fortsätta skapa en långsiktig stabilitet i ekonomin. Årets förvaltningskostnader står för 4 procent av myndighetens totala kostnader enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 17,2 procent av de totala intäkterna, vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med Totalt sett uppfyller myndigheten således tre av de tre finansiella mål som förbundsdirektionen fastställt i budget 2015 (16 17). 30 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

35 VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Under detta avsnitt finns information om, och redovisning av, bedöningen av verksamhetens måluppfyllelse. Verksamhetens ekonomiska hushållning bedöms utifrån en samlad värdering av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 31

36 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd, och våra designprinciper är ledstjärnor på vägen. Designprinciperna, som finns för att myndigheten ska fokusera på sitt uppdrag och uppnå medlemmarnas vision, har under året reviderats och kompletterats till Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna designkriterier. Designprincip Kunden i centrum Strategisk ledning av kollektivtrafiken Ansvar för uppdraget Effektiv organisation Designkriterier Tydligt ägarskap för kunden genom hela Sörmlandsresan Fokus på medborgarnas behov Leder strategisk utveckling av kollektivtrafiken. Differentiera mellan och prioritera både strategi och drift. Tydliga gränssnitt mot och ägarskap för samtliga intressenter Ändamålsenlig beredning Tydliga ansvarsområden. Beslutsfattande på lägsta effektiva nivå. Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet, vilka återfinns i myndighetens budget 2015 (16-17). Bedömning av respektive funktion samt därtill hörande nyckeltal beskrivs närmare i de härpå följande avsnitten. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resande- och intäktsutveckling. Till detta hör även tidigare, och under året, fattade beslut avseende satsningar med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort samt nya tekniska system. Därtill hör även fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg och buss som etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Myndigheten har i detta sammanhang även fortsatt arbetet med de kommunvisa översynerna. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Ytterligare viktiga faktorer i den samlade bedömningen är det under året bedrivna arbetet avseende modernisering av tekniska system och digitala kanaler samt det förhållandet att det 2015 skapades förutsättningar för övergång till en helt fossilfri busstrafik i Sörmland, vilket innebär att från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik i länet på förnybara drivmedel. Vad gäller trafiken kan även konstateras att såväl kundnöjdheten som allmänhetens nöjdhet ökade under 2015, och att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet och nöjdhet med senaste resan som överstiger rikets genomsnitt. Sjukfrånvaron ligger fortsatt, totalt sett, på en låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Därutöver är HME för myndigheten, trots de stora såväl verksamhetsmässiga som organisatoriska förändringarna, oförändrat 75. Resandet i tågtrafiken uppvisar ett positivt utfall på tre av fyra banor i Sörmland och resandet i busstrafiken uppvisar ett positivt utfall i de flesta områdena. Särskilt gynnsam har resandeutvecklingen varit i stadstrafikområdena i Eskilstuna och Nyköping samt i Oxelösund, Flen och Gnesta kommun. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkterna från allmän- 32 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

37 heten uppgick under året till 110 mnkr vilket är drygt 4 procent högre än 2014 och är ca 2 mnkr bättre än budgeterat. Detta ska ses i sammanhanget att biljettpriserna har varit oförändrade under året. Även intäktsutvecklingen från skolkort har varit svagt positiv och är något bättre än budgeterat. Myndigheten uppfyller också samtliga finansiella mål som fastställdes i budget 2015 (16-17). Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn av ålder och slitage. Den samlade bedömningen av ekonomisk hushållning enligt ovan med ledning av måluppfyllelsen inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet åskådliggörs nedan visuellt i det så kallade Huset. Detta återger trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål om en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling som, via de strategiska funktionsområdena, indikatorerna, de finansiella målen och kvalitetsmål om HME, sammantaget påverkar och är med och avgör måluppfyllelsen. Nytta för resenär/medborgare Hälften av arbetspendlingsresorna i de starka stråken ska ske med kollektivtrafk via tåg eller buss bortom 2020 Skapa en attraktiv kollektivtrafk för hållbar tillväxt och utveckling Strategiska funktionsområden Lagar och förordningar Tillgänglighet Samverka för att anpassa gångvägar och hållplatser Stärka kopplingen mellan kollektivtrafk- och bebyggelseplanering Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafk Nöjdhet allmänhet (jmf med riket) Nöjdhet kund (jmf med riket) Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Attraktivitet Diferentiera trafkutbudet och prioritera resurser Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande Koncentrera marknadsabetet till att kommunicera faktorer som ökar resandet Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Marknadsandel totalt Restidskvot i större pendlingsrelation Antal påstigande (exkl skolkort) Punktlighet Miljö Öka satsningen på förnybara bränslen Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Tillhandahåll utbildning och information i miljöfrågor Nyckeltal Andelen fordon som bedrivs med förnyelsebara bränslen Energiförbrukning per resa Fordonens utsläpp (emissioner) totalt Fordonens utsläpp per resa Efektivitet Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Grunda taxesättning utifrån marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Underlätta etablering av trafk på rent kommersiell basis Kostnadstäckningsgrad per linje och/ eller stråk Kostnadstäckningsgrad totalt Intäktsutveckling Nettokostnader per personkilometer Utbud av regional trafk som drivs kommersiellt Regional utveckling Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesreos Öka den storregionala samverkan i trafkfrågor Arbetspendlingens utveckling Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Resmöjligheter mellan kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Organisatoriska grundprinciper Årets resultat mot budget Frisknärvaro (98,0%) Nyckeltal Finansiella mål Nyckeltal Medarbetarskap & Ledarskap Värdegrund Medlemmarnas uppdrag Nöjd medarbetarindex (HME 75%) Måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 33

38 Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse Som konstaterats i föregående avsnitt bedöms myndighetens ekonomiska hushållning genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. En framåtblickande riskbedömning avseende framtida måluppfyllelse bör på en övergripande nivå identifiera och värdera de största riskerna som hotar verksamhetens framtida måluppfyllelse, och detta utifrån såväl de faktorer som finns i myndighetens omdelbara närhet som de faktorer som återfinns på en mer övergripande nivå. Vad inledningsvis gäller faktorer som återfinnas på en mer övergripande nivå ser myndigheten följande faktorer eller riskkategorier. Omvärldsrisker; innebär bland annat risker för att beslut fattade av regering, riksdag eller andra externa aktörer påverkar verksamhetens funktion. Även andra faktorer som befolkningsutveckling och arbetsmarknadsutveckling definieras som omvärldsrisker. Finansiella risker; utgörs av till exempel likviditetsrisker, kreditrisker, ränterisker med mera. Under denna faktor definieras även ett globalt eller nationellt ändrat konjunkturläge. Legala risker; innebär bland annat risker för ny lagstiftning, nya förordningar eller föreskrifter. Vad sedan gäller faktorer som återfinns i myndighetens omedelbara närhet ser myndigheten följande faktorer eller riskkategorier. Verksamhetsrisker; inkluderar exempelvis kvalitetsfrågor och kan definieras som risken att verksamheten inte uppnår fastställda verksamhetsmål, att verksamheten inte bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att avtal med externa parter inte tillämpas korrekt. Härtill hör även medarbetarerelaterade risker som till exempel beroende av nyckelpersoner eller kompetensbrister. IT-baserade risker; innebär bland annat risker för beroende av datoriserade system som kräver omfattande säkerhetssystem, risk för att obehöriga tränger in i känsliga system eller att de tekniska systemen inte håller tillräcklig prestanda eller driftsäkerhet. Beträffande konkreta verksamhetsrisker på en mer övergripande nivå respektive i myndighetens omdelbara närhet bedöms följande identifierade risker som centrala för verksamhetens framtida måluppfyllelse. Högre indexutveckling än beräknad vad gäller drivmedel till de fordon som används i framför allt den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medel. Den fortsatta processen gällande Ny Trafik 2017, och då främst mot bakgrund av de rättsprocesser som pågår vad gäller dels fordonsanskaffning, dels beslut om trafikplikt. Risken bedöms som medel. Det fortsatta arbetet med samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken, och detta mot bakgrund av dels etableringen av Servicecenter Sörmland, dels pågående upphandling av Serviceresor Sörmland Risken bedöms som medel. Finansiell risk hörande till det borgensåtagande myndigheten ingått under året. Risken bedöms som låg. Högre kommande investeringskostnader än beräknad vad gäller exempelvis fastigheter och depåer. Risken bedöms som medel. Driftsäkerheten hörande till myndighetens nya, eller under 2016 kommande, tekniska system. Risken bedöms som medel. 34 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

39 Funktion Tillgänglighet Funktionsmål för tillgänglighet: Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall förbättrad situation. Mål kopplade till tillgänglighet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. För indikatorn nöjdhet kund respektive allmänhet bedöms måluppfyllelse ha nåtts när resultatet ligger i linje med, eller högre än, nöjdheten nationellt sett. För indikatorn nöjdhet kund har nöjdheten i Sörmland ökat från 60 procent 2014 till 64 procent 2015, vilket innebär att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet som överstiger rikets genomsnitt. Vad gäller indikatorn nöjdhet allmänhet har nöjdheten förvisso ökat från 42 procent 2014 till 43 procent 2015, vilket dock fortsatt är lågt jämfört med rikets genomsnitt. Det kan i detta sammanhang även noteras att nöjdheten med senaste resan ökat från 80 procent till 82 procent, och att även resenärernas nöjdhet numera överstiger rikets genomsnitt. Under året har det vidare säkerställts att automatiska hållplatsutrop kan införas till hösten 2016, och vilket är den pusselbit som saknas för att nå 100 procent tillgängliga fordon. Adderas därtill de beslut som fattats gällande överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken kan myndighetens samlade bedömning av god ekonomisk hushållning avseende funktionsområde tillgänglighet sammanfattas som god måluppfyllelse. Så här har myndigheten arbetat under 2015: Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten deltar i arbetet kring till exempel vilka hållplatser och gångvägar som bör prioriteras för varje år inom ramen för Länsplanen. Under 2015 har bland annat hållplatser centralt i Ärla, Hällberga, Sköldinge (Åsa Folkhögskola), Nyköping och Västerljung prioriterats. Trafikverket har byggt ny central hållplats i Härad, påbörjat ny hållplats i Vrena samt kommer att bygga nya hållplatser i Stigtomta under Myndigheten deltar aktivt i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs respektive i Nyköping. I samverkan med Regionförbundet Sörmland har projekt kring Attraktiva Bytespunkter påbörjats. I projektet inventeras samtliga större bytespunkter och kartläggs och bedöms utifrån tillgänglighet. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. Under året har bland annat svar lämnats på översiktsplaner för Trosa och Katrineholms kommuner (landsbygd). I Eskilstuna kommun har, som ett resultat av kommunens och myndighetens gemensamma arbete, busskörfält invigts för ökat framkomlighet. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Under året har upphandling och sedermera utveckling och implementering skett av system för planering och bokning av särskild kollektivtrafik. Systemet är kravställt för att kunna hantera samordnade trafiklösningar. Myndigheten har från augusti 2015 trafikavtal för särskilda skolskjutsar i Nyköpings kommun och från höstterminen 2016 även trafikavtal för Gnesta och Strängnäs kommuner. Dessa avtal möjliggör en samordning av tjänster och merutnyttjande av resurser även i den allmänna kollektivtrafiken. Myndigheten har även fortsatt arbetet med de kommunvisa översynerna med syfte att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta. I och med införande av nya tekniska system från hösten 2016 kommer samtliga bussar kunna utrustas med ut- och invändiga automatiska hållplatsutrop. Under året har även ny webbplats byggts där fokus är att möta resenärens och medborgarens behov. Uppföljning av Funktion Tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 64 % (60 % 2014), motsvarande för riket är 63 %. Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 43 % (42 % 2014), motsvarande för riket är 52 %. Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 82 % (80 % 2014), motsvarande för riket är 81 %. Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv = 89 % (214 av 240) Andel bussar med ramp/lift = 100 % (240 av 240) Andel bussar med audiovisuellt utrop = 15 % (35 av 240) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser utökas successivt, i synnerhet inom länets tätorter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 35

40 Funktion Attraktivitet Funktionsmål för attraktivitet: Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Resandet har under året ökat med fem procent jämfört med Med detta följer en positiv intäktsutveckling som överstiger budget. Vad gäller nöjdheten kan konsteras att såväl kundnöjdheten som allmänhetens nöjdhet ökade under 2015, och att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet och nöjdhet med senaste resan som överstiger rikets genomsnitt. Under året har arbete med ny hemsida inletts vilket i kombination med nytt betalsystem kommer stärka försäljningskanaler och förenkla för kunder och medborgare. Ett profilarbete, som harmoniserar med regionens satsning på tågtrafik, har inletts under perioden. Det fortsatt ökande resandet, arbete med att modernisera våra tekniska system och digitala kanaler tillsammans med insatser kopplat till Ny Trafik 2017 innebär att den samlade bedömningen är positiv vad gäller måluppfyllelse. Så här har myndigheten arbetat under 2015: Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I december 2014 förtätades trafikutbudet med buss i det starka stråket Strängnäs-Södertälje respektive trafikutbudet med tåg i relationen Eskilstuna - Örebro. Resandet på sträckan Strängnäs-Södertälje ökade med ca 42 procent jämfört med Under 2015 har i övrigt mycket av fokus varit på att förbereda för Ny Trafik 2017 som får till följd att trafikutbudet utökas i många av våra starka pendlingsstråk. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under året har myndighetens kommunikationsavdelning förstärkts och omorganiserats, och inkluderar numera även försäljning. Detta skapar bättre förutsättningar för ett bättre och mer koncentrerat kommunikationsarbete vilket bland annat mynnat ut i ökad fokusering på trafikinformation. Under året har en ny webbplats utvecklats som en av flera plattformar för det fortsatta arbetet med att vidareutveckla digitala kanaler och gränssnitt mot medborgare och kunder. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Myndigheten har under året deltagit i arbetet med att ta fram nationella modellavtal. Uppföljning av Funktion Attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Se avsnitt under Funktion Tillgänglighet Antal påstigande (exklusive skolkort) Under 2015 har knappt 6,4 miljoner resor med buss, exklusive skolkort, registrerats vilket är en ökning med 4,9 procent jämfört med Trosabussens resande var enligt uppgift från Åkerbergs Trafik AB i stort oförändrat jämfört med Restidskvot i större pendlingsrelationer Restidskvoten för viktiga pendlingsrelationer skiljer sig mellan olika relationer. Generellt sett är förbindelserna med tåg konkurrenskraftiga medan de högsta restidskvoterna, det vill säga de med ett värde långt över 1, oftast är resor mellan orter längs motorvägar, exempelvis Nyköping-Oxelösund, eller mellan orter där det krävs ett byte, exempelvis resor till Södertälje centrum via Södertälje Syd. Jämfört med tidigare år har restiderna mellan Trosa/Vagnhärad och Södertälje C kortats ner något genom ökat inslag av direktgående bussar, trots detta ligger restidskvoten fortfarande klart över 1. Restidskvoter per relation finns, tillsammans med utbud och antal pendlare, redovisade i diagramform i avsnitt Funktion Regional utveckling. 36 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

41 Punktlighet För busstrafiken kan punktligheten mätas först när det nya tekniska systemet införs. För tågtrafiken redovisas punktligheten månatligen (mäts i försening >5 minuter). SJ:s mål för punktligheten i TiM-trafiken är 92 procent. Under 2015 uppnåddes målen bara några enstaka månader. För banorna som berör Sörmland låg andelen punktliga regionaltåg i regel på mellan 88 och 92 procent. April månad utmärkte sig genom markant lägre punktlighet med upprepade infrastrukturproblem söder om Stockholm C som bakomliggande orsak. Renovering av Årstabron påverkade punktligheten negativt under framför allt april och maj. En genomgång av förseningsorsakerna visar också att Obehöriga på spår ligger bakom många förseningar. För att minska spårspring och personpåkörningar har Trafikverket under året börjat bygga stängsel utmed särskilt utsatta sträckor. Gällande regulariteten, det vill säga andel tågfärder som utfört samtliga planerade uppehåll längs sträckan, utmärker sig UVEN-systemet med enbart 86 procent under månaderna oktober och november. Det innebär att ett större antal turer delvis var inställda (vissa delsträckor). Urspårningen av ett tåg på Dalabanan i Sala i slutet av oktober och hastighetsnedsättningen vid Ransta i Västmanland har bidragit till problemen med regularitet och punktlighet för UVEN under hösten. Även för Nyköpingsbanan registrerades ett lågt värde (89 procent) för regulariteten i december vilket främst beror på en längre totalavstängning till följ av en storm. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Enligt Svensk Kollektivtrafiks nationella mätning är marknadsandelen för Sörmland 11 procent jämfört med 13 procent Undersökningen bygger dock på begränsat underlag och det är inte sannolikt att marknadsandelen under ett år, särskilt då resandet ökat, har minskat med två procentenheter. Intervallet ligger sannolikt fortsatt någonstans mellan procent medan de i starkare stråk med högre trafikutbud ligger på i snitt procent. De relationer som har absolut högst marknadsandel trafikeras med tåg, såsom Katrineholm Södertälje/Stockholm och Eskilstuna Stockholm. Lägst marknadsandel har ett antal relationer utan direkt tågförbindelse och hög restidskvot, exempelvis Nyköping Oxelösund, Nyköping Katrineholm samt Mariefred/ Åkers Styckebruk Södertälje. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 37

42 Funktion Miljö Funktionsmål för miljö: Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Miljö, är precis som funktionsområde tillgänglighet, långsiktig i sin karaktär. I enlighet med den under året tecknade överenskommelse om att helt övergå till förnybara drivmedel från januari 2016 har såväl fordon som bussdepåer anpassats. Från årsskiftet är därmed samtlig upphandlad busstrafik i länet fossilfri. De företagna aktiviteterna gör att den samlade bedömningen för denna period bedöms positiv avseende måluppfyllelse. Så här har vi arbetat under 2015: Öka satsningen på förnybara drivmedel Alla bussar som tillhör Transdev och Bergkvaras avtal i Eskilstuna och Strängnäs körs på förnybara bränslen. Enligt tecknad överenskommelse med Nobina kommer även samtlig trafik i avtalsområdena Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta och Katrineholm/Flen/Vingåker bedrivas med förnybart bränsle från 1 januari Detta innebär att samtlig busstrafik från 2016 är fossilfri. Sedan den 13 december finns också två elbussar i ordinarie linjetrafik inom Eskilstuna stadstrafik. Öka beläggningsgrad ombord på fordonen Genom myndighetens omorganisation görs bland annat en satsning på kommunikation, vilket förväntas få effekter på resandet och därmed öka beläggningsgraden på fordonen. I samråd med Nobina om kommande utbyten av bussar har även diskussion om möjlighet att ersätta bussar i dagens storlek mot mindre bussar förts. Liknande diskussioner kommer att föras med övriga trafikföretag. Detta förutsätter dock att det finns lågt belagda turer under dimensionerande tid som kan trafikeras med mindre fordon. Dessa fordon kan sedan användas på lågt belagda turer under hela trafikdygnet såväl vardag som helg med en högre beläggningsgrad som följd. Uppföljning av målet miljö 1 Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Av 243 bussar har 110 (112 med elbussar inräknade) bussar körts på förnybara bränslen. 51 bussar går på fordonsgas. 59 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle. 2 bussar med eldrift (från 13 december). Övriga bussar i länet körs fram till den 31 december 2015 på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Kväveoxid (NOx) 47 ton och 4,59 gram/resa (50 ton och 4,91 gram/resa 2014) Partiklar (P) 0,35 ton och 0,03 gram/resa (0,38 ton och 0,04 gram/resa 2014) Kolväten (HC) 3,0 ton och 0,30 gram/resa (3,3 ton och 0,32 gram/resa 2014) Utsläppen per kilomenter fortsätter att minska, främst beroende på sänkt bränsleförbrukning som ett led i våra trafikföretags arbete med att minska densamma. 1 Samtliga miljövärden har hämtats från fordonsdatabasen Frida i januari månad 2016 Baskrav gram per kwh Resultat gram per kwh Resultat gram per km Resultat utsläpp i ton Kväveoxid 2,0 2,3 1,9 1,9 3,3 2,8 2, Partiklar 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,43 0,38 0,35 Kolväten - 0,11 0,11 0,11 0,20 0,18 0,17 3,62 3,33 3,03 Koldioxid Beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafken samt Svensk kollektivtrafks bas-krav för buss respektive år. Källa: miljödatabasen Frida, januari Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

43 Total energianvändning, mwh Bränsle Totalt Diesel/RME Fordonsgas Energianvändning, kwh/km Totalt 4,3 3,8 3,7 Genomsnittlig drivmedelsförbrukning, liter per mil Procentandel fordonskilometer med förnyelsebart bränsle Totalt 4,1 4,0 3,8 Diesel/RME 3,4 3,4 3,4 Fordonsgas 7,3 6,5 5,8 Totalt 33,9 43,3 45,1 Biodiesel (RME) 17,2 26,4 27,9 Funktion Effektivitet Fordonsgas 16,6 16,9 17,2 Energiförbrukning per resa Energiförbrukningen 2015 för den uppskattade ge nomsnittsresan är 0,007 kwh ( 5 procent jämfört med 2014). Funktionsmål för effektivitet: Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. Under perioden har arbete, i enlighet med tidigare beslut, fortsatt för samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser. Detta i såväl trafiksystemen som genom etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Periodens utfall av ökade intäkter, trots oförändrade biljettpriser, samt att beslut tagits att efter Trosabussens avtalsperiod låta trafiken bedrivas på kommersiell basis, kan särskilt nämnas vid den samlad bedömning av funktionsområde effektivitet. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen avseende funktionsområde effektivitet sammanfattas som positiv. Så här har myndigheten arbetat under 2015: Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se avsnitt under Funktion Miljö. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under året har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är fortsatt oförändrade gentemot 2013 års nivå. I samband med beslut om upphandling av nya tekniska system har myndighetens direktion fastställt inriktning och principer för ny taxa att börja gälla från införandet av nytt betalsystem. Detta ska skapa ett mer lättförståeligt prissystem med konkurrenskraftig prissättning. Även pris- och produktsortiment för den regionala tågtrafiken utreds för närvarande av MÄLAB. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Från sommaren har Trosabussen övergått till att trafikeras på kommersiell basis av Åkerbergs Trafik AB. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard. Myndigheten deltar i Svensk Kollektivtrafiks avtalsgrupp i uppdraget att ta fram standardiserade krav för kommande trafikupphandlingar. De nya tekniska system som införs från 2016 bygger på standardkomponenter och öppna gränssnitt. Uppföljning av funktion effektivitet Intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten, det vill säga skolelever exkluderade, uppgick till drygt 110 mnkr vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Intäkter från skolkorten uppgick till närmare 59 mnkr (skolkortsintäkterna i princip oförändrade jämfört med 2014). Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/ eller stråk Med kostnadstäckningsgraden avses den andel av trafikkostnaderna som täcks av biljettintäkter. Totalt uppgår täckningsgraden för 2015, inklusive skolkortintäkter, till 37 procent vilket är marginellt högre än Det är runt 15 av de totalt närmare 140 linjerna som når en täckningsgrad på cirka 50 procent eller mer. Av de regionala linjerna är det linjerna 715 Nyköping-Oxelösund, 780 Katrineholm-Flen, 820 Eskilstuna Strängnäs samt 730 Katrineholm-Vingåker som har högst täckningsgrad (mellan 50 och 60 procent). Högst kostnadstäckningsgrad per område ger stadstrafiken i Eskilstuna samt den regionala landsbygdstrafiken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 39

44 Landsbygdslinjer, regionala 28% 38% Landsbygdslinjer, lokala 14% 38% Katrineholm stadstra k 28% Nyköping stadstra k 32% Strängnäs stadstra k 28% Eskilstuna stadstra k 31% 46% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kostnadstäckningsgraden 2015 ligger i samtliga områden under 50 procent, även om man lägger till intäkterna från skolkorten. Täckningsgrad exkl. skolkort Täckningsgrad inkl. skolkort Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick för 2015 till 2,00 kr (3,85 kr exklusive skolkort). Jämfört med året innan är det en minskning med 7 öre (minskning med 13 öre om man bortser från skolkorten). Den positiva utvecklingen beror på ökat resande. Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 km. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Inga anmälningar (eller avanmälningar) inkom till myndigheten under Trosabussen mel - lan Trosa/Vagnhärad och Stockholm körs sedan sommaren 2015 helt på kommersiella villkor. Där - utöver bedriver SJ AB viss kommersiell regional tågtrafik och Swebus viss kommersiell busstrafik med uppehåll i länet. 40 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet/sörmlandstra ken

45 Funktion Regional utveckling Funktionsmål för regional utveckling: Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Sörmland som län är starkt knutet till angränsande län i Östra Mellansverige, i synnerhet Stockholms län med mer än 50 procent av den dagliga pendlingen över länsgräns. För Sörmlands regionala utveckling är den samlade bedömningen för perioden positiv i och med de avgörande beslut som tagits kopplat till Trafikplan Något som förväntas ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen. Så här har myndigheten arbetat under 2015: Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och i Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Under året har ett projekt bedrivits tillsammans med Regionförbundet med avsikt att identifiera och på sikt utveckla våra större bytespunkter. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten deltar i processen En Bättre Sits i arbetet med att utveckla ny gemensam systemanalys. Under 2015 har myndigheten deltagit i projektgrupper kopplat till MÄLAB:s arbete med ny regionaltågstrafik, Ny Trafik 2017, tillsammans med övriga län. Myndigheten har också utifrån arbetet med upphandling av nya tekniska system arbetat för möjligheten att skapa interoperabilitet mellan Sörmlands och Stockholms biljettsystem. Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bland annat av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. I nästan samtliga kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2014 (statistik för 2015 erhålls först 2017) vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. De senaste åren tycks dock denna utveckling har bromsats upp. Bidragande orsaker kan vara kvalitetsproblemen i tågtrafiken men eventuellt även att tillgången till lediga bostäder för utflyttare från Stockholm inte är lika stor som tidigare. Kommun Andelen inpendlare av dagbefolkningen 2 Andelen utpendlare av nattbefolkningen Eskilstuna 15 % 14 % 17 % 15 % Flen 26 % 24 % 35 % 33 % Gnesta 26 % 25 % 56 % 55 % Katrineholm 23 % 21 % 24 % 23 % Nyköping 21 % 19 % 25 % 24 % Oxelösund 43 % 37 % 40 % 34 % Strängnäs 21 % 19 % 44 % 42 % Trosa 29 % 27 % 52 % 51 % Vingåker 29 % 25 % 44 % 39 % Länet totalt (pendlare över kommun- och länsgräns) 21 % 19 % 29 % 27 % Enbart pendlare över länsgräns 9 % 8 % 18 % 17 % 2 Defnition dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet) 3 Defnition nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 41

46 Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Utbud och restid är viktiga faktorer för beskrivningen av trafikens attraktivitet. Hög turtäthet och korta restider öppnar för daglig pendling, därmed ökar antalet arbetsplatser som kan nås från respektive ort. Men också för tillgången till högre utbildning spelar bra buss- och tågtrafik en viktig roll. Diagrammet visar att turutbudet på de allra flesta förbindelserna uppgår till minst 10 dubbelturer, vilket anses vara en undre gräns för att möjliggöra arbetspendling. Av de i diagrammet redovisade större stråken har enbart relationen Strängnäs Läggesta-Södertälje C (linje 841) trots något förbättrat utbud under 2015, färre än 10 dubbelturer. Det finns dock ytterligare förbindelser mellan orterna med tåg, men det kräver ett byte i Södertälje Syd. Rent generellt kan sägas att pendlingen till Södertälje C sticker ut negativt genom lågt utbud och/eller restidskvot, trots den omfattande pendlingen dit. Genom trafikförändringar i december 2014 har en del bubblor flyttats åt rätt håll, det gäller främst genom ökat turutbud på linje 841 Strängnäs-Läggesta-Södertälje C samt kortare restid (fler direktbussar) på linje 802 Trosa Vagnhärad Södertälje C. 30 Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12. > motsvarar pendlare > motsvarar 100 pendlare i Nyköping-Oxelösund p.g.a stakt avvikande värden utanför diagrammet: 1900 pendlare, restidskvot 2,5 samt 55 dubbelturer 25 Vagnhärad Södertälje C Trosa-Södertälje C Utbud i antal dubbelturer Flen Katrineholm Gnesta Södertälje C Strängnäs Stockholm C Eskilstuna-Nyköping Eskilstuna Sthlm Kholm Eskilstuna Västerås Eskilstuna Strängnäs Norrköping Läggesta Nyköping-Katrineholm Sthlm Trosa-Stockholm Nyköping Flen Eskilstuna- Etuna- Vagnhärad Gnesta Nyköping Södertälje C Kungsör Nyköping-Trosa/Vagnh. Sthlm E-tuna Flen Nyköping Norrkp. Nyköping-Södertälje C Nyköping Sthlm Vingåker-Kholm Katrineholm-Stockholm C Katrineholm-Södertälje C Gnesta-Sthlm Läggesta-Södertälje C Strängnäs-Södertälje C 5 0 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 restidskvot Diagrammet visar antalet dubbelturer (=turer per vardag och riktning) och restidskvoten (=restid kollektivtrafk delad genom restid bil) mellan för arbetspendlingen viktiga tätorter. Generellt kan sägas att relationer som i diagrammet ligger långt ner (=relativt få turer) och till höger (=dålig restidskvot) bör prioriteras i myndighetens arbete med att skapa en mer attraktiv trafk, det gäller framför allt dem med större bubblor (=stor arbetspendling). En fngervisning av den totala attraktiviteten ges av bubblornas färgsättning. Anm. Finns fera färdsätt har det i redovisningen av restidskvot och utbud endast tagits hänsyn till det snabbaste färdsättet (anses vara förstahandsvalet). Exempel: Utöver 10,5 dubbelturer med tåg mellan Vingåker och Katrineholm (som redovisas ovan) körs många dubbelturer med buss som dock ej redovisas på grund av relativt lång restid. För relationen Trosa Stockholm C anses Trosabussen (med byte i Liljeholmen) vara förstahandsvalet, från Vagnhärad till Stockholm däremot tåget. Notera också kommentaren i diagrammet om att relationen Nyköping Oxelösund inte kan redovisas där på grund av att värdena för restidskvoten (2,5) och turutbudet (55) sticker ut alldeles för mycket. Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12, uppgifter om restid och utbud för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

47 Årets arbete med intern kontroll Årets arbete med intern kontroll har utgått från den beslutade internkontrollplanen, vilken syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Genom en god intern kontroll skapas förtroende för verksamheten. Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen, och är inte begränsad till uppföljning av ekonomi, utan ingår som en del av myndighetens system för styrning och ledning. I enlighet med myndighets internkontrollplan samt rutin för intern kontroll har interna revisioner skett såväl under våren som under hösten 2015, den 10 mars respektive den 12 och den 17 november. I samband med dessa revisioner har de interna revisorerna kontrollerat de i internkontrollplan beslutade granskningsområdena samt därtill upprättat handlingsplaner. Därutöver har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under året även fullföljt processen gällande certifiering i enlighet med ISO 9001, vilket har resulterat i att myndigheten certifierades den 23 september. Som en följd av detta styrs, stödjs och uppföljs myndighetens verksamhet utifrån ett sammanhållet lednings- system vilket sammantaget syftar till att säkerställa och CERTIFIKAT öka verksamhetens kundoch intressentnytta. I enlighet med myndighets rutin för intern kontroll har interna revisioner skett under november och december I samband med detta arbete har de interna revisorerna, utifrån upprättad revisionsplan, kontrollerat att myndighetens ledningssystem överensstämmer med dels såväl kraven i ISO 9001 och dels de krav organisationen har fastställt. Myndigheten har efter de slutförda interna revisionerna även genomfört ledningens genomgång. Myndighetens arbete med intern kontroll under året har sammantaget utvisat att verksamhetens arbete med styrdokument, processer och rutiner samt säkerställande av att dessa efterlevs har gått framåt. Myndigheten behöver dock fortsatt arbeta med detta samt därtill säkra organisationens kännedom om desamma. Härmed intygas att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Nyköping, Eskilstuna har ett ledningssystem som uppfyller kraven enligt ISO 9001:2008 avseende Upphandling, samordning och försäljning av, samt kundservice och kommunikation om, kollektivtrafik i Sörmlands län. Certifikatet är giltigt förutsatt att Qvalify AB:s certifieringsbestämmelser följs. Jönköping Carina Björsell På uppdrag av Qvalify AB Cert no Giltigt t o m Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/ Sörmlandstrafken 43

48 Verksamhetens förväntade utveckling Som en metod för att uppnå samhällsnyttomål om ökad sysselsättning och ökad utbildningsnivå kommer verksamheten att efterfrågas i än ökad omfattning. Tillsammans med regionbildning och regionförstoring kommer kollektivtrafikens gränser att bli än färre. I den tidiga förväntade utvecklingen, redan under 2016, kommer myndigheten sannolikt få en ny förbundsordning omfattande ett ökat kompetensområde. Genom det nya, och i Sörmland successivt utvecklade, regionala organisatoriska upplägget där myndigheten har fått ansvar även för vissa uppgifter för den särskilda kollektivtrafiken, och den följande, för det utökade uppdraget, anpassade interna organisationen, gör att vi nu har fler verktyg för att fortsätta utveckla samordning av kollektivtrafiksystemet för resande i, samt till och från, Sörmland. De kommande åren kommer ytterligare successiv förflyttning att ske, från nyttan av det samlade trafiksystemet till nyttan för medborgarna, där resmöjligheter för medborgarna är det centrala i myndighetens uppdrag och erbjudande. Utöver de av medlemmarna redan givna utökade uppdragen kan volymen förändras genom att fler medlemmar ansluter sina skolskjutsupphandlingar och riksfärdtjänstuppdrag till myndigheten. Det nya samlade Servicecenter som, för såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken, hanterar bokningar av och samordnar resor samt tillhandahåller annan kundservice kommer vid tillfälle i närtid utökas med verkställighet av tidigare beslutat uppdrag från Strängnäs kommun. Verksamheten i Servicecenter är helt ny och varefter erfarenheter dras kommer såväl kvalitetsmålen för verksamheten som utveckling av verksamheten att ske. En sannolik inriktning är att regler och taxor, med full hänsyn till respektive fullmäktigeförsamlings suveränitet i frågorna, anpassas till regionala övergripande mål om tillgänglig, attraktiv och effektiv kollektivtrafik inom den särskilda kollektivtrafiken men även mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Det nya samlade Servicecenter har även trafikledningen för den särskilda kollektivtrafiken inom myndighetens uppdrag. I detta ingår såväl den direkta kontakten med varje förare som dirigering av trafiken. Genom att Servicecenter via telefon har dygnetrunt-öppet har även tillgängligheten till kundservice för den allmänna kollektivtrafiken nyligen utökats. Den förväntade utvecklingen här är att nöjdheten med den allmänna kollektivtrafiken ökar genom att vi genom Servicecenter har fler möjligheter att intervenera vid störningar i trafiken. De nya tekniska systemen som driftsätts från den 1 oktober 2016 tillsammans med förändring i innevarande affärsvillkor, zonstruktur, produktsortiment och prissättning (Sörmlandstaxa) samt skolkortsmodell leder även dessa ambitionsmässigt till ökad nöjdhet med kollektivtrafiken. En ny skolkortsmodell har i avsikt att fortsätta hålla trafiksystemet samordnat och effektivt samt öka tilltron till modellen och köpa skolkort och på så sätt använda trafiken. Att vi går från dagens cirka 250 zoner för prissättning till ett zonsystem med åtta zoner förenklar på så sätt att det blir lättare att förstå hur man kan, och får, resa. Den förmodade prissänkningen på länskortet sker även den i syfte att få fler att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Förändringarna innebär även risker. De tydligaste är följsamhet till de kalkylerade ekonomiska konsekvenserna (påverkan på budget) och medborgarnas mottagande av förändringarna. De nya tekniska systemen innebär även realtidsinformation för all busstrafik i länet med tillhörande kundgränssnitt vilket i sig möter det område där nöjdheten nu ligger som lägst, information vid oplanerade och planerade störningar. Även tillgängligheten till busstrafiken ökar genom implementeringen. Vad gäller kundgränssnitten så pågår satsningar och generell modernisering av våra digitala kanaler. Först ut var en ny hemsida, som lanserades i början på 2016 och kommer att utvecklas utifrån förändrade förutsättningar och behov. När de nya tekniska systemen implementeras, 44 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

49 kommer sidan att bli rejält mycket mer levande med trafikinformation i realtid och e-handel. Arbetet med revidering av myndighetens regionala trafikförsörjningsprogram som har påbörjats planeras slutföras under tidiga I detta ska de första konturerna för myndighetens verksamhet kring 2030 skönjas. I anslutning till revideringen tas även nya och/eller uppdaterade mål för myndighetens verksamhet fram med stark koppling till de nationella transportpolitiska målen och den genom Sörmlandsstrategin antagna visionen och de regionala målen. I detta är även det genom processen En Bättre Sits formulerade Inriktning för storregional trafik 2030 en viktig utgångspunkt. I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är, utöver ovan, genom utredning vissa andra slutsatser sedan tidigare dragna och med utgångspunkt ur nedan rekommendationer kommer fortsatt utredning och analys företas som grund för fortsatta beslut och finnas som utgångspunkt i det kommande trafikförsörjningsprogrammet. Sörmland har identifierats att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem. Genom utredning har myndigheten rekommenderats att: Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. Utreda möjligheterna för och i mindre skala testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, till exempel hyrcyklar, hyrbilar, hållplatsfria minibussar med mera, kan integreras och erbjudas helt eller delvis avgiftsfritt. Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Under 2017, i och med att Citybanan invigs, börjar det nya regionaltågssystemet att ta form med tillhörande nya affärsvillkor, zonstruktur, produktsortiment och prissättning (Mälardalstaxa) vilka planeras Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 45

50 lanseras under hösten Nya tågfordon planeras att successivt införas från 2018 och med dessa följer utökad tågtrafik på våra banor med fler avgångar och kortare restider. I skrivande stund arbetas med övergångsavtal för tågtrafiken att gälla från det att nuvarande TiM-avtal löper ut i december Sörmland har en stor roll i MÄLABs arbete genom en utlöst option i upphandlingen av ovan nämna tekniska system, här för den storregionala tågtrafiken. Det kan även vara så att Sörmland genom Servicecenter tillhandahåller kundservice för resenärer i den storregionala tågtrafiken. Såväl Sörmlandstaxan som Mälardalstaxan är föremål för formella beslut under 2016 och är beslutad först när likalydande beslut har fattats såväl i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet som i de tio fullmäktigeförsamlingarna i Sörmland. För Mälardalstaxans legalitet ska även samtliga Sörmlands grannlän fatta beslut i sina respektive landstings- eller regionfullmäktige. Från 2019 och framåt kommer flera av våra stora trafikavtal i busstrafiken att löpa ut och kravspecifikationerna i nya avtal är avgörande för medborgarnas inställning till kollektivtrafiken. I dessa är förnybara bränslen fortsatt ett givet krav och även kravställning som ger en hög och jämn kvalitet i bemötande och övriga tjänster. I arbetet kommer även innevarande gränssnitt mellan myndighet och trafikföretag att lyftas, värderas och eventuellt anpassas till nya behov och i riktning för ökad måluppfyllelse. Så även avtalens längd kopplat till möjligheten att under avtalsperioden utifrån nya och ännu inte identifierade behov göra förändringar. Även de kortare avtalen för Serviceresor kommer att ånyo behöva kravställas i spannet , och här bör övervägande göras om på vilka sätt vi framöver skapar konkurrenskraft, stabilitet och inflytande i och över trafiken. Ett sätt kan vara att ha rådighet när det gäller specialfordon och möjligen införskaffa en viss andel av dessa. Frågan kring framtida regionbildning är i skrivande stund synnerligen högaktuell. Två av våra grannlän bildade också vid ingången till 2015 regioner inom ramen för befintliga länsgränser. Oaktat av framtida administrativa gränser och organiseringsformer är det för Sörmland viktigt att fortsätta utgå från den administrativa indelningens allt mer minskade betydelse för medborgarnas vardag och rörlighet. En nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige är för Sörmland avgörande för vår utveckling och kommer behöva förstärkas ytterligare framgent. Trafiksystemet och möjligheterna att resa måste fortsätta planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del av en växande Stockholms- Mälardalsregion. För det fall Sörmland bildar region, eller att en ny storregion Den interna organisationen på myndigheten kommer under 2016 inrikta sig på konsolidering av såväl uppdraget som organisationen i sig. blir aktuell där Sörmland ingår, är följden för myndigheten att den inkorporeras i den nya regionala eller storregionala organisationen. Internt i länet behöver myndigheten tillsammans med övriga regionala aktörer fortsätta hålla och utveckla ett samordnat och samverkande arbetssätt som överbryggar den innevarande regionala uppdelningen. Sverigeförhandlingens uppdrag att förhandla om en ny generation järnväg och annan infrastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande intensifierades i början av I denna ingår bland annat byggande av nya stambanor från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö och den sedan tidigare beslutade infrastruktursatsningen Ostlänken ingår som en del i det eventuella höghastighetssystemet. Sverigeförhandlingen har genom bud inlett förhandlingar bland annat kring stationslägen Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. Ostlänken kommer ha hög påverkan på Sörmlands framtida tillväxt i en allt mer växande geografi och de snabba regionaltågen som kommer att trafikera banan till och från Stockholm ger förutsättningar för ökad tillväxt bland annat genom arbetsmarknadsutvidgning. Ostlänken är en kapacitetsförstärkning för hela järnvägssystemet och kommer fungera avlastande för övriga banor. I ett perspektiv bortom 2035 kommer behov av ökad kapacitetet från Järna och in mot Stockholm att behöva mötas. Den interna organisationen på myndigheten kommer under 2016 inrikta sig på konsolidering av såväl uppdraget som organisationen i sig. Den nya organisationen som trädde i kraft under hösten 2015 kommer under närmaste året förfinas i syfte att effektivt leverera enligt uppdrag och med medarbetare som mår bra och känner meningsfullhet. Myndigheten har ett långsiktigt strategiskt uppdrag att skapa förutsättningar för och utveckla kollektivtrafiken samtidigt som vi har en omfattande minutoperativ driftverksamhet. Båda siktena är lika viktiga och behöver fungera som kommunicerande kärl utan att ha direkt inverkan på varandra. Myndigheten har under året nästan fördubblat sin medarbetarstyrka. Under kommande år kommer denna tillväxt att stanna av. Introduktionen av och omsorgen om såväl nya som tidigare anställda medarbetare behöver prioriteras för att myndigheten ska klara en god kompetensförsörjning och hålla kvar vid sin höga frisknärvaro och i övrigt uppnå de målsättningar för medarbetarperspektivet som fastställts. Sammantaget är myndighetens förväntade utveckling att verksamheten även fortsatt uppnår god måluppfyllelse. 46 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

51 VÅRA RÄKENSKAPER Här finns information om myndighetens resultaträkning, balansräkning, redovisning av drift, kassaflöden med mera. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 47

52 Finansiell redovisning Driftredovisning Intäkter (tkr) Budget 2015 Utfall 2015 Prognos Avvikelse utfall budget % Intäkter från medborgarna ,7 % Varav Biljettintäkter ,4 % Biljettintäkter landsbygd ,8 % Biljettintäkter stadstrafik ,0 % Övriga intäkter ,3 % Varav Reklamintäkter ,0 % Viten Intäkter från medlemmarna ,0 % Varav Medlemsavgifter ,7 % Skolkort ,9% Summa intäkter ,4 % Tabellen fortsätter på nästa sida 48 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

53 Kostnader (tkr) Budget 2015 Utfall 2015 Prognos Avvikelse utfall budget % Förvaltningskostnader ,2 % Varav Personalkostnader, intern personal ,5 % Arvoden inkl. konsulter ,7 % Lokalkostnader ,8 % Förbrukningsinventarier ,7 % Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) ,9 % Övrigt kontorsrelaterat ,5 % Trafikrelaterade kostnader ,3 % Varav Tekniska system ,3 % Försäljningskostnader ,8 % Infrastrukturkostnader (depåer mm) ,7 % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) ,8 % Trafikkostnader ,6 % Varav Landsbygd buss ,4 % Stadstrafik ,4 % Tåg ,9 % Anropsstyrd trafik ,6 % Summa kostnader ,4 % Årets resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 49

54 Särskild kollektivtrafik belopp i tkr Budget 2015 Utfall 2015 Prognos Avvikelse utfall budget % Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken Förvaltningskostnader ,9 % Tekniska system ,7 % Försäljningskostnader ,0% Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader Serviceresor ,0% Skolskjuts Nyköping ,0% Årets resultat Eskilstuna Station360 belopp i tkr Budget 2015 Utfall 2015 Prognos Avvikelse utfall budget % Intäkter ,9% Förvaltningskostnader ,5% Tekniska system ,5% Försäljningskostnader ,1% Årets resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

55 Resultaträkning och Balansräkning Belopp i tkr Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Budget Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall RESULTATRÄKNING (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter 5, Finansiella kostnader Årets resultat BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella Finansiella S:a anläggnings tillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättnings tillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 51

56 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättning Vinst försäljning av anläggningstillgångar -10 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning( )minskning(+) kundfordringar Ökning( )minskning(+) fordringar Ökning(+)minskning( ) leverantörsskulder Ökning(+)minskning( ) övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggnings tillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggnings tillgångar Försäljning av materiella anläggnings- 10 tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

57 Noter Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Skolkortsintäkter Övrigt Not 2 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader s Övriga kostnader varav löner och ersättningar sociala avgifter Not 3 Medlemsbidrag Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Not 4 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffninsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 53

58 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar 120 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp medel varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annans fastighet varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar övr mask o inventarier varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Pågående arbeten Ingående värde Redovisat värde vid årets slut Fastigheter i Länstrafiken Ingående anskaffningsvärde Ack avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

59 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 5 Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 55

60 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Not 6 Andelar i intresseföretag Antal Kvotvärde belopp i kr Bokfört värde Bokfört värde Bokfört värde Bokfört värde Transitio AB Mälardalstrafik AB Länstrafiken i Mälardalen AB Samtrafiken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Förening Summa Länstrafiken Sörmland AB har under räkenskapsåret 2015 sålt sitt innehav i Bussgods Ekonomisk Förening. Not 7 Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringa Not 8 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har tkr i kredit. Not 9 Avsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 10 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Not 11 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelse AB Transitio Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

61 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2 4 % Markanläggningar 3,5 5 % Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar i den sammanställda redovisningen och målsättningen är att kunna tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 57

62 Revisionsberättelse Revisorerna i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Till: Fullmäktige hos respektive medlem: Eskilstuna kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Flens kommun Katrineholms kommun Oxelösunds kommun Trosa kommun Landstinget Sörmland. Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (org. nr ). Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamheten, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. 58 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken

63 Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt, i allt väsentligt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionens ledamöter samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade revisionsskrivelser och rapporter. Nyköping den 21 mars 2016 Gustaf Wachtmeister Marita Bengtsson Leif Jilsmo Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna: De sakkunnigas rapporter (nr 1-3) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafkmyndighet/Sörmlandstrafken 59

64 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtra kmyndighet

65 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2015

66 Innehåll 1. Inledning Förbundets resultat- och balansräkning Resultaträkning samt prognos Balansräkningen Bolagets resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkningen Sammanställd redovisning Kommentarer till årsredovisningen Förbundets årsredovisning Bokslutsprocess Sammanfattande slutsatser av årets revision...8 2

67 1. Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sörmlands läns kollektivtrafikmyndighet har vi granskat årsbokslutet samt årsredovisningarna för förbundet och för dess helägda dotterbolag, Länstrafiken Sörmland AB, med avseende på verksamhetsåret Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen, kommunala redovisningslagen samt god revisionssed i Sverige. Vad gäller bolaget har granskningen utförts med utgångspunkt från aktiebolagslagen samt årsredovisningslagen. Syftet med denna rapport är främst att ge förbundets förtroendevalda revisorer information om årsbokslutet 2015, samt att redovisa de väsentligaste noteringarna som framkommit vid granskningen av bokslutet och årsredovisningen. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. Granskningen har omfattat följande områden: Årsredovisning: ü Förvaltningsberättelse ü Resultaträkning ü Balansräkning ü Noter/Tilläggsupplysningar Allmänna granskningsåtgärder: ü Verifikationsgranskning ü Kontroll av inbetalning av skatter och avgifter ü Genomgång av beslut i protokoll 3

68 2. Förbundets resultat- och balansräkning Vi har granskat årsredovisningen per 31 december 2015 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 december 2015 ett positivt resultat om 2 tkr (2 tkr). Budgeten för helår uppgår till 1 tkr. Eventuella överskott återbetalas till medlemmarna och justeras i samband med respektive årsbokslut. Medlemsbidragen uppgår till 473 mkr i jämförelse med föregående år om 450 mkr, vilket hänför sig till en växande verksamhet. Budgeten för 2015 uppgick till 557 mkr. Förklaringen till den kraftiga avvikelsen är avbruten upphandling av transportörsavtal för serviceresor, vilket även medfört lägre trafikkostnader. Verksamhetsintäkterna uppgår till 194 mkr i jämförelse med 192 mkr föregående år, och budgeterades till 184 mkr. Avvikelsen mot budget hänför sig till viten som det ej budgeteras för samt ökade biljettintäkter på grund av ökat resande. Verksamhetsintäkterna uppvisar en marginell ökning jämfört med föregående år där biljettintäkterna i likhet med föregående år ökar. Verksamhetens kostnader uppgår till 668 mkr i jämförelse med 641 mkr föregående år, vilket framför allt är hänförligt till en utökad och växande verksamhet, med främst utökat antal anställda och utökade trafiktjänster. De finansiella intäkterna uppgår till tkr i jämförelse med 456 tkr föregående år, vilket är hänförligt till att i år har en utdelning från dotterbolaget (Länstrafiken) erhållits. Föregående år ingick en ränteintäkt från bolaget om 459 tkr som var bokförd som fordran och intäkt gentemot bolaget. Denna var dock ej verifierbar och fordran har korrigerats i årets bokslut mot finansiella kostnader. De finansiella kostnaderna uppgår till 463 tkr där 459 tkr avser en korrigering av fordran från föregående år, se stycket ovan. Vår bedömning är att det redovisade resultatet ger en rättvisande bild, i allt väsentligt, av myndighetens verksamhet med avseende på perioden 1 januari till och med den 31 december Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under året har förbundet investerat i ett nytt biljettsystem BRUS uppgående till tkr. Då projektet fortfarande är pågående per balansdagen kommer avskrivningar först att påbörjas efter att projektet är slutfört. Gällande övriga materiella anläggningstillgångar så har det bokförda värdet minskat vilket beror på räkenskapsenliga avskrivningar. Det noteras att förbundet inte har uppdelat materiella anläggningstillgångar i komponenter fullt ut. Förbundet bör dock ta kravet om komponentredovisning i beaktande vid framtida investeringar, om så skulle bli nödvändigt. 4

69 Finansiella anläggningstillgångar Ingen förändring jämfört med föregående år. Posten avser andelar i Länstrafiken Sörmland AB, AB Transitio, Mälardalstrafik AB samt Samtrafiken i Sverige AB. Nedskrivningsbehov bedöms inte föreligga. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med tkr jämfört med föregående år. Minskningen förklaras huvudsakligen av att fordran på Landstinget i år har betalts i december jämfört med föregående år då den låg kvar över balansdagen och betalades först i januari. Posten avser medfinansiering av Citybanan. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till tkr ( tkr) i bokslutet, vilket innebär en minskning med tkr jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av att leverantörsskulderna har minskat med tkr och kundfordringarna har minskat med tkr. Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och uppgår till 785 tkr i jämförelse med 399 tkr förgående år, vilket förklaras av ett ökat åtagande då antalet anställda ökat. Det totala åtagandet har verifierats mot externa underlag. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med föregående år, tkr i jämförelse med tkr. Förändringen hänför sig främst till minskade leverantörsskulder med tkr, vilket i sin tur hänför sig till ovan nämnda medfinansiering av Citybanan. Vi har utfört avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. 3. Bolagets resultat- och balansräkning 3.1. Resultaträkning Bolagets intäkter avseende hyror är i nivå med föregående år. Övriga intäkter har minskat med 114 tkr jämfört med föregående år, posten avser ytterligare fakturering för el, städ och reparationsarbeten. Övriga externa kostnader uppgår till tkr och har minskat med 657 tkr i jämförelse med föregående år. Posten avser främst tomträttsavgäld samt reparationer och underhåll av både inventarier och fastigheter. 5

70 Avskrivningarna uppgår till tkr, vilket är en ökning med ca 175 tkr i jämförelse med föregående år. Bolaget har i flera fastigheter investerat i ny-/omkonstruktioner rörande tankningsanläggningar inför övergång till fossila bränslen i depåerna, samt även en större ombyggnation avseende ventilation- och värmesystem i bussdepån Flen. Ränteintäkterna och räntekostnaderna är i nivå med föregående år Balansräkningen Fastigheternas bokförda restvärden har minskat i takt med avskrivningar enligt plan. Inga ytterligare aktiveringar har gjort under verksamhetsåret. Posten maskiner och inventarier har ökat på grund av nyanskaffningar, bland annat rörande nytt ventilation-/värmesystem till bussdepån i Flen samt om-/tillbyggnad av tankningsanläggningar hos flera depåer vilken är en anpassning för övergången till bruk av fossila bränslen (som nämnts tidigare). Avskrivningar har gjorts enligt plan. Fler inventarier har anskaffats under året än de som blivit helt avskrivna, vilket gör att årets avskrivningar är något högre i jämförelse med föregående år. Aktier och andelar i intresseföretag har minskat till följd av en avyttring av en medlemsinsats i Bussgods ek förening. Transaktionen har avstämts mot överlåtelseavtal. Kundfordringarna har minskat med tkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på att föregående år fanns en stor koncernintern fordran bokförd per bokslutsdagen som avsåg vidarefakturering av el, städ och reparationer. Vidarefakturering av detta har skett löpande i under år Fordringar hos koncernföretag har minskat med tkr i jämförelse med föregående vilket beror på en reglering i slutet av året. Fordran avsåg medfinansiering av Citybanan enligt avtal. Posten per bokslutsdagen avser en koncernintern fordran avseende inlåningsränta. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i nivå med föregående år, avser tomträttsavgälder kvartal 1 år Bankmedel uppgår till ca tkr vilket är en ökning med tkr jämfört med föregående år. Detta bedöms vara rimligt med tanke på regleringen/inbetalningen av den koncerninterna fordran, se ovan. Leverantörsskulderna uppgår i årsbokslutet till tkr, är i nivå med föregående år. Avser främst medfinansieringen från Trafikverket till Citybanan vilken har utbetalats per januari Övriga skulder avser momsskuld föregående år vilket är en fordran i år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har ökat med 300 tkr i jämförelse med föregående år. Beloppet avser en reservering avseende åtgärder/konvertering på de fem bussdepåerna i Sörmland, Flen, Katrineholm, Vingåker, Trosa samt Nyköping inför övergången till fossilt bränsle (RME) enligt avtal. 6

71 Vår granskning har omfattat avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har noterats. 4. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning (Koncernredovisning) Årsredovisningens finansiella avsnitt omfattar en sammanställd redovisning som omfattar förbundet och bolaget. I förvaltningsberättelsen presenteras en övergripande analys av koncernens utfall för perioden. Vi har granskat den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga felaktigheter. Vår övergripande bedömning Efter vår granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning är det vår bedömning att förbundets och bolagets resultat och ställning ger en rättvisande bild av verksamheten per den 31 december Kommentarer till årsredovisningen 5.1. Förbundets årsredovisning Vi har granskat förbundets årsredovisning för verksamhetsåret I granskningen har vi beaktat att god redovisningssed för kommuner/kommunalförbund i allt väsentligt har efterföljts av förbundet. Årsredovisningens förvaltningsberättelse inleds med ett beskrivande avsnitt om väsentliga händelser under året, samt att verksamheten beskrivs ur medborgarperspektiv, trafikförsörjningsperspektiv, medarbetarperspektiv samt ekonomiskt perspektiv. Därefter presenteras måluppfyllelsen för verksamheten. God ekonomisk hushållning kommenteras särskilt. Vår bedömning att redogörelserna är utformade i enlighet med gällande lagstiftning. Förbundets arbete med intern kontroll beskriv i ett separat avsnitt, vilket är positivt, av vilket det framgår att förbundet under året har fått sitt ledningssystem certifierat av extern part, vilket är positivt. Fortfarande finns det dock områden där den interna kontrollen behöver utvecklas ytterligare. Detta ligger i linje med revisionens bedömning från årets granskningar. Förbundets framtida och förväntade utveckling presenteras och kommenteras i förvaltningsberättelsens avslutande avsnitt. I årsredovisningens avslutande avsnitt presenteras den finansiella redovisningen, med resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser, sammanställd redovisning samt tilläggsupplysningar. Det lagstadgade balanskravet klaras av förbundet. Bedömning: Förvaltningsberättelsen bedöms ge en god bild av väsentliga händelser under verksamhetsåret Beskrivning och analys av måluppfyllelse bedömer vi vara tillfredsställande och ger en tillfredsställande och översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Inga väsentliga brister har identifierats. 7

72 6. Bokslutsprocess 2015 Vår bedömning är att förbundets bokslutsdokumentation håller en tillräcklig kvalité samt överlämnats i tid till revisionen. 7. Sammanfattande slutsatser av årets revision Vår bedömning är att förbundets årsredovisning, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild av resultat och ställning per den 31 december 2015 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet samt att årsredovisningen i Länstrafiken Sörmland AB är rättvisade. Dock är det revisionens uppfattning att det är av väsentlighet att förbundets arbete med att utveckla och förstärka intern kontroll fortsätter att prioriteras under det kommande verksamhetsåret. Detta då omfattningen på verksamheten förväntas fortsätta att öka. Stockholm den 21 mars 2016 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 8

73 Revisorerna i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Till: Fullmäktige hos respektive medlem: Eskilstuna kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Flens kommun Katrineholms kommun Oxelösunds kommun Trosa kommun Landstinget Sörmland. Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (org. nr ). Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisoremas ansvar är att granska verksamhet, intem kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

74 Vi bedömer att direktionens intema kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt, i allt väsentligt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionens ledamöter samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade revisionsskrivelser och rapporter. '<'5piI]g den 21 mars 2016 I f! -! _ \ rx Xi J _ X _ h Gustaf Wachtmeister {/IAH/1 Ben tss all,- I I ' r- l! l- \ l ll Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna: De sakkunnigas rapporter (nr 1-3)

75 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015

76 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Förbundets resultat och balansräkning Resultaträkning samt prognos Balansräkningen Kommentarer till förvaltningsberättelsen

77 1. Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet delårsrapport per 31 augusti De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av förbundets resultat och ställning per 31 augusti Den sammanställda redovisningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti 2015, för förbundet och dess dotterbolag. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås år 2015, men att ytterligare verksamhetsrelaterade åtgärder är nödvändiga, bland annat med avseende på nöjdheten hos resenärerna. Det lagstadgade balanskravet prognostiseras att uppnås. I delårsrapporten ges en översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Vi anser att beskrivningen av måluppfyllelse är tillfredsställande. Förbundet bör inför upprättandet av framtida finansiella rapporter överväga att fördjupa beskrivningen av de risker som kan påverka måluppfyllelsen. Detta då förbundet är inne i en expansiv verksamhetsfas, med flera väsentliga projekt som pågår. 2

78 2. Inledning Revisorerna ska enligt kommunallagen granska en delårsrapport och lämna en bedömning över denna till fullmäktige. Fullmäktige ska behandla revisorernas bedömning i samband med behandlingen av delårsrapporten. När det gäller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är det fullmäktige i respektive medlemskommun som har att behandla revisorernas uttalande. Förbundets förtroendevalda revisorer har uppdragit till EY att genomföra en översiktlig granskning av förbundets delårsrapport per som underlag för den bedömning som revisorerna ska göra. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Granskningen är således begränsad i jämförelse med en granskning av ett årsbokslut. 3. Förbundets resultat och balansräkning Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 31 augusti 2015 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års delårsrapport och årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 augusti 2015 ett positivt resultat om 23 mkr (9,8 mkr). Resultatet utgör en förbättring jämfört med samma period föregående år med 13,2 mkr. Medlemsbidragen är högre i jämförelse med motsvarande period föregående år, vilket förklaras av en utökad verksamhet. Eventuellt överskott justeras i samband med årsbokslut genom återbetalning till medlemskommunerna. Biljettintäkterna både avseende landsbygd och statstrafik ökar i takt med ökat resande, vilket även medfört ökade trafikkostnader. Ur ett analysperspektiv bör det noteras att biljettpriserna är oförändrade jämfört med föregående år. Personalkostnaderna ökar något i takt med ökat antal medarbetare och utökad verksamhet. Konsultkostnaderna ökar, vilket är hänförligt till bl.a. upphandlingsstöd och en framtidsutredning. Utdelning har erhållits från Länstrafiken om 1,9 mkr. Förändringen på finansnettot hänför sig till föregående års redovisade förlust vid avyttring av aktierna i Smart pak. Vidare har det i år gjorts en justering avseende ränta gentemot Länstrafiken AB. Posten justerades i bolaget redan i föregående års bokslut. Prognosen för helår uppgår till 10,8 mkr, vilket överstiger budget med motsvarande belopp. De främsta orsakerna till avvikelsen är ökade biljettintäkter relaterat till ett ökat resande samt lägre kostnader för främst trafikkostnader vilket hänför sig till ett lågt index. Efter vår översiktliga granskning är vår bedömning att delårsrapporten ger en rättvisande bild av myndighetens resultat för perioden 1 januari till och med den 31 augusti Inga väsentliga felaktigheter har noterats. 3

79 3.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har endast mindre investeringar genomförts, vilka avser maskiner och inventarier. Det bokförda värdet har minskat genom räkenskapsenliga avskrivningar enligt plan. Vi har kontrollerat att redovisningen enligt huvudboken överensstämmer med myndighetens anläggningsregister samt övergripande kontrollberäknat redovisade avskrivningar. Ytterligare granskningsinsatser av förbundets materiella anläggningstillgångar kommer att genomföras i samband med granskningen av årsbokslutet. Finansiella anläggningstillgångar Under perioden är de finansiella anläggningstillgångarna oförändrade. Posten avser i huvudsak aktier i Länstrafiken. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 146 mkr sedan årsbokslutet 2014, och uppgår i delårsbokslutet till 24 mkr. I årsbokslutet 2014 redovisades fordringar vilka var hänförliga till medfinansiering av Citybanan och till viss del även medlemsavgifter fakturerade i december 2014 (ca 10 mkr). Dessa postern har regelrats under delårsperioden 2015 varför posten minskat betydligt. Vår granskning har omfattat översiktlig genomgång av verifierande underlag och beräkningar. Inga väsentliga fel har identifierats. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 120 mkr i delårsbokslutet, vilket är en minskning med 28,6 mkr jämfört med årsbokslutet. Minskningen förklaras främst av inbetalning för medfinansiering av Citybanan under Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och är oförändrade jämfört med årsbokslutet Förbundets pensionsåtaganden kommer att granskas ytterligare i samband med årsbokslutet, då avstämning mot KPA s beräkningsunderlag sker. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med årsbokslutet Förändringen förklaras bland annat av lägre semesterlöneskulder och leverantörsskulder. I reskontran vid årsbokslut 2014 inkluderades medfinansieringen av Citybanan om 180 mkr, vilka har reglerats. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits i samband med vår översiktliga granskning i delårsbokslutet. Sammanställd redovisning (Samlad redovisning) I delårsrapportens finansiella avsnitt finns en sammanställd redovisning som omfattar förbundet samt det helägda dotterbolaget Länstrafiken Sörmland AB. I förvaltningsberättelsen presenteras även en övergripande analys av koncernens utfall för perioden och prognos för Vi har övergripande tagit del av den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga differenser. 4

80 Vår övergripande bedömning Efter vår översiktliga granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning, är det vår bedömning att förbundets resultat och ställning ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av verksamheten per den 31 augusti Kommentarer till förvaltningsberättelsen Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds, på samma sätt som föregående år, med en analys och redogörelse för väsentliga händelser under perioden och det arbete som genomförts inom direktionen samt av förbundsledningen. Redogörelse och verksamhetsanalys är uppdelad i perspektiven medarbetare, medborgare och trafikförsörjning. Vidare beskrivs arbetet med trafikstödjande funktioner och tekniska system. Vår bedömning är att analysen överskådlig och intresseväckande. I det efterföljande avsnittet beskrivs och analyseras aktuell måluppfyllelse. De mål som gäller för verksamheten är uppdelade i följande områden (funktioner): Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling För varje delmål presenteras ett bedömt utfall. I efterföljande avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen vilken omfattar, ekonomiskt utfall, analys och prognos samt utvärdering av finansiella mål. En analys av en prognostiserad balanskravsutredning finns presenterad. Avsnittet avslutas med en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning. Förbundets bedömning är att god ekonomisk hushållning kommer att uppnås under 2015, men att det finns områden där ett fortsatt arbete är nödvändigt, bland annat gäller det nöjdheten hos resenärerna. Ett avsnitt beskriver arbetet med intern kontroll och en avstämning av förbundets interna kontrollplan. Delårsrapportens förvaltningsberättelse avslutas med en beskrivning och analys av den förväntade utvecklingen för verksamheten. 5

81 Vår bedömning av förvaltningsberättelsen I delårsrapporten ges en översiktlig och intresseväckande redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. I delårsrapporten presenteras utfall och bedömd prognos vad gäller förbundets måluppfyllnad. Per delåret bedöms måluppfyllelsen vara relativ god, men behov finns för ytterligare insatser bland annat när det gäller mål rörande nöjdhet hos allmänhet samt i viss utstreckning målet om tillgänglighet. Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen innehåller de områden som är relevanta i en delårsrapport. Strukturen bedöms vara tydlig överlag med beskrivningar av det arbete som bedrivs inom förbundet. Förbundet har även kompletterat delårsrapporten med ett särskilt avsnitt beskriva arbetet med intern kontroll. Då förbundet är inne i en expansiv fas, med betydande projekt, både vad gäller organisationen, investeringar och upphandlingar bör det övervägs att komplettera framtida finansiella rapporter med en övergripande riskanalys. En fördjupad analys av förbundets måluppfyllelse kommer att genomföras av revisionen i samband med granskningen av årsbokslut Stockholm den 17 oktober 2015 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 6

82 Revisorerna i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Till kommunfullmäktige i: Landstinget Sörmland, Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Flen, Oxelösund, Trosa, Gnesta, Vingåker Revisorernas bedömning av delårsrapport Vi av medlemskommunerna utsedda revisorer har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapporten per 31 augusti 2015 är förenligt med de mål som beslutats för förbundet. Revisorernas bedömning ska biläggas delårsrapporten inför fullmäktiges behandling av densamma. Bedömningen är baserad på en begränsad granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningens resultat presenteras i bifogad rapport. Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål förbundsfullmäktige beslutat om, såväl de finansiella som för verksamheten. Nyköping den 6 november 2015 Förbundets //» revisorer få f i ~f Å. _ Gustaf Wachtmeister Leif JilTrTlo Måritå B ng I. t' Bilagor: Rapport - De sakkunnigas granskning av resultat enligt delårsrapport 2015

83 C7 Jan-Erik Larsson (S), ledamot Mattias Claesson (C), ledamot Ann-Sofie Lifvenhage (M), ledamot Göran Dahlström (S), ledamot Annelie Bengtsson (S), ledamot Jacob Högfeldt (M), ledamot Catharina Fredriksson (S), ledamot Christina Södling (S), ersättare Christer Kax Sundberg (L), ersättare Förhindrade:, _ Magnus Leivik (M), ledamot Carl Werner (MP), ledalnot Sarita Hotti (S), ledamot Övriga närvarande: Dag Bergentoft (M), ersättare Ann-Sofie Jacobsson (MP), ersättare Johan Rocklind (S), ersättare Christer Nodemar (M), ersättare Leif Lindström (S), ersättare Helena Ekroth, Sörmlands Kollektivtratikrnyndighet Emma Svedin, sekreterare, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Henrik Sollenborn, Sörmlands Kollektivtratikmyndighet Katarina Olsson, Sörmlands Kollektivtrafrlnnyndighet Monika Olsson, Sörmlands Kollektivtrafilcmyndighet Oskar Jonsson, Sörmlands Kollektivtratikrnyndighet Sophie Ljungberg, Sörmlands Kollektivtratikriiyiidighet Carl Nordbloin, Sörinlands Kollektivtratikmyndighet Hanna Nordin, Sörmlands Kollektivtratikmyndighet Matthias Pfeil, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ingemar Bergström, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Tomas Bonér, Flens Kommun Jacob Annerfors, Landstinget Sörmland "Kommunal Förbund et Sörm 1 an d s Kollektivtrafi kmynd i ghet Box 591, NYKÖPING tfn Sida 1( 54) ll

84 D Godkännande av dagordning Direktionen godkänner dagordningen med justering vad gäller dels 19 Inform ation om Sverigeförhandlingen som utökas på så vis att det blir ett beslutsärende, dels att dagordningen sist kompletteras med tillägg av 28 Beslut avseende yttrande Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster. E Ärenden rx _i\ Konm1unalf d1'bl1ndet Sörmlands Kollektivtraflkmyndighel Box 591, NYKÖPING tfn Sida 2( 54)

85 Direktionen godkänner årsredovisning 2015 för Koinmuiialförbundct Sörmlands Kollektivtrafikinyndighet. Årsredovisning 2015 för Kommanalförbtindct Sörmlands Kollektivtraflkinyndighet sänds till inedleininarna för erforderlig hantering. Ärende Sarnmanfattningsvis har verksamheten vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under året präglats av flera omfattande projekt. Etablering av Servicecenter Sörmland med tillhörande organisationsförändring, upphandling och sedermera förberedande för implementering av nya tekniska system samt förberedande för över- _ gång till 100 procent förnybart bränsle är några av de aktiviteter som genomförts lanserades också myndighetens nya varumärke Sörmlandstrafiken. Den 18 december 2015 registrerades årets 10 miljonte påstigande i busstrafiken, en gräns som därmed passerades för första gången. Totalt ökade resandeti busstrafiken med 5 procent jämfört med Till detta kommer drygt 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland med en resandeökning på tre av fyra banor i Sörmland. l Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse bedöms myndighetens ekonomiska hushållning genom en samlad bedönming av de i årsredovisningen beskrivna funkt ionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbctarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollcktivtrahkmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resande- och intäktsutveckliiig. Till detta hör även tidigare fattade beslut avseende satsningar med förstärkt tågtrafik i pend lingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort samt nya tekniska system. Därtill hör även fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg och buss som etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Myndigheten har i detta sammanhang även fortsatt arbetet med de kommunvisa översynerna, \_J I Koinmunalförbundel Sörmlands Kollektivtrafilqnynclighet Box 591, NYKÖPING ' tfn Sida 8( 54) %/

86 vare. Därutöver år HME för myndigheten, trots de stora såväl verksamhetsmässiga som organisatoriska förändringarna, oförändrat 75. Resandet i busstrafiken uppvisar ett positivt utfall i de flesta områden. Särskilt gynnsam har resandeutveeklingen varit i stadstrafikorrirådena i Eskilstuna och Nyköping samt i Oxelösund, Flen och Gnesta kommun. lntäktsutveeklingen avseende bilj ettintäkterna från allmänheten uppgick under året till 110 miljoner kronor vilket är drygt 4 procent högre än 2014 och är ca 2 miljoner bättre än budgeterat. Detta ska ses i sannmanhanget att biljettpriserna har varit oförändrade under året. Även intäktsutvecklingen från Skolkort har varit svagt positiv och är något bättre i än budgeterat. Myndigheten uppfyller också samtliga finansiella mål som fast- _ ställdes i budget 2015 (16-17). ' Årets resultat för myndigheten uppgick till kronor. Myndighetens medlemmar har betalat tkr i medlemsbidrag under året vilket är tkr lägre än budgeterat. Av de lägre medlemsavgifterna består tkr av ej fakturerade trafikkostnader för den särskilda lcollektivtrafiken som en effekt av den avbrutna Ltppliaiidlingen av transportörsavtal för serviceresor. Myndigheten har total sett utfört sin verksamhet inorn ramen för budget Trafikkostnaderna 2015 uppgick till tkr och har gynnats av en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Ökade kostnader i busstrafiken för förstärkningstrafik och extra beställningar som har tillkomrnit under året balanseras av den l låga indextitveelcligen. Tralilclcostnaderna visar sammantaget en positiv budgetav- i vikelse på tkr. Förvaltningskostnaderna och övriga trafikrelaterade kostnader såsom kostnader för tekniska system, försäljning och infrastruktur har varit l lägre jämfört med budget. Förvaltningskostnaderna uppgick till tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget motsvarande tkr. Den positiva budgetavvikelsen kan främst förklaras av lägre personalkostnadei" och övriga kontorsrelaterade kostnader. I årets utfall ingår utdelning på tkr från myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. g \ k rk Koininunalförhundet Sörinlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn Sida 9( 54)

87 Tratikkostnaden för den särskilda kollektivtraflken uppgick till 0tkr 2015 vilket motsvarar en budgetavvikelse på tkr. Biljettintäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av inyndighetens medlemmar, dessa uppgick till tkr. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeut vecklig som skett och intäktsutveeklirigen ligger på en något högre nivå än budget vilket beror på ökat resande. Viten, som inte budgeteras, uppgick under 2015 till tkr vilket kan jämföras med tkr för föregående år. Intäkterna från Skolkort uppgick till tkr vilket är 292 tkr högre än budgeterat. Ekonomisk fördelning per medlem i enlighet med Avtal för fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland respektive Planeringsprocess- och beslutsordning för Sörmlands Kollektivtrafikinyndighet medför att Landstinget får i jämförelse med budget åter nästan 11,1 mkr, Eskilstuna 8,26 mkr, Flen 1,25 rnkr, Giiesta 88 tkr, Katrineholm 1,3 mkr, Nyköping 5 mkr, Oxelösund 158 tkr, Strängnäs 484 tkr, Trosa 395 tkr och Vingåker 278 tkr. Årets arbete med intern kontroll har utgått från den beslutade intemkontrollplanen, vars syfte är att säkerställa en ändarnålseiilig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Därutöver har Sörmlands Kollektivtrahkmyndighet även fullföljt processen gällande certifiering i enlighet med ISO 9001, vilket har resulterat i att inyndiglieten certifierades den 23 september Myndighetens arbete med intern kontroll under året har sammantaget utvisat att verksamhetens arbete med styrdokument, processer och rutiner samt säkerställande av att dessa efterlevs har gått framåt. Myndigheten behöver dock fortsatt arbeta med detta samt därtill säkra organisationens lrännedom om desamma. Som komplement till Årsredovisning 2015 upprättar myndigheten ett särskilt trafikbokslut, vilket behandlas nedan i 5 T1 afikboks1ut 2015 med årlig rapport. Trafikbokslutet fungerar även såväl som underlag inför medlenunarnas trafikbeställningar som årlig rapport utifrån gällande krav i EU-lagstiftningeii..a - Kommunal Förbundet Sörmlands Kollektivtrafi kmyndighct Box 591, NYKÖPING ' tfn Sida 10( 54)

88 Korninunalförbundet Sörmlands Kollektivtraflkniyndighet Box 591, NYKÖPING ' tfn _W r ll Sida 11( 54)r/

89 l l Vid protokollet: lllllwlwllfx Emma Svedin l Sekreterare Justeras : I l) 1,. CÅQJJ/az c / 2,/»z'am Monica Joh nsson Ordförande Ledaniot Konnnunaiforbuudet Sörmlands Kollektivtrafi kmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn Sida 54( 54)

90

91

92

93

94