Avsänkning av Huru damm - Detaljprojektering

Transkript

1 Avsänkning av Huru damm - Detaljprojektering Emåförbundet 2009 På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län

2 T. Nydén & P. Johansson 2

3 Inledning Emåförbundet 2009 Denna rapport redovisar en detaljstudie av föreslagen avsänkning av Huru damm i Lillån vid Strålsnäs (figur 1). Avsänkningen syftar till att medge fri fiskvandring mellan Svartån nedströms och Lillån och restaurera indämda strömsträckor. Figur 1. Översikt- och detaljkarta på Huru kvarn. Källa: Bakgrund Inom ramen för arbetet med regionalt och nationellt värdefulla vatten i Östergötlands län fick Emåförbundet under våren 2008 uppdraget av länsstyrelsen att göra en förstudie kring möjligheter till fiskvandring i Lillån vid Huru (Emåförbundet 2008). I denna studie redovisades två olika förslag varav det rekommenderade alternativet var en avsänkning av dammen för att skapa en faunapassage och återställning av dämningsområdet. Efter diskussioner med ägaren Boxholmsskogar AB, länsstyrelsen Östergötlands län, Boxholms kommun och Kammarkollegiet beslutades att gå vidare med en detaljprojektering. Emåförbundet fick därefter under vårvintern 2009 uppdraget av länsstyrelsen i Östergötlands län att genomföra denna detaljstudie. Åtgärden utgör en del av flera planerade åtgärder för Lillån för att bevara och öka de limniska naturvärdena (länsstyrelsen i Östergötland muntl.). T. Nydén & P. Johansson 3

4 Målsättning Emåförbundet 2009 Denna rapport skall fungera som underlag till tillståndsprövning, finansiering, upphandling och genomförande av den föreslagna avsänkningen av Huru damm. Material och metodik Huru damm besöktes den 20 mars 2009, där dammens bottenprofil, nivåer och sedimentens mäktighet dokumenterades. Ett samlingsprov på dammsedimentet (upp- och nedströms vägbron) togs och skickades till ackreditierat laboratorium (ALS) för analys av PAH och metaller (se tabell 2 och bilaga 1). Kompletterande inmätning (Laserliner AL 22) genomfördes av bottenhöjder och dammbyggnadens olika nivåer. Flödet uppskattades som medel för årstiden och vädret var klart. För maskintekniska detaljer har konsultation skett med en lokal maskinentreprenör. Redovisning Åtgärdsförslag Vår utgångspunkt har varit att förslaget i första hand garanterar möjlighet till uppvandring av öring. Generellt sett fungerar en fiskväg för de flesta fiskarter om den har en jämnt fördelad lutning understigande 2 %, vilket innebär mindre än 0,5 meter på 25 meters längd (Degerman et al 1998). Vattenhastigheten, som påverkas av lutningen, är också avgörande och för laxfisk är riktvärdet 0,2-1,0 m/s men i sammanhanget bör den vara så hög som möjligt för att ge lockeffekt vid fiskvägens mynning. Kostnadsuppskattning För åtgärdsförslaget ges en kostnadsuppskattning baserad på detaljprojekteringen och vår egen erfarenhet av tidigare utförda objekt. Observera dock att kostnadsuppskattningen endast innefattar den fysiska åtgärden exklusive arbetstid för ev. MKB, samråd, markägarmöten, upphandling, tillståndsansökan etc. Vi rekommenderar dessutom att en sakkunnig deltar vid själva utförandet. Kulturvärden Vi gör alltid en bedömning om föreslagna åtgärder kan skada eventuella kulturvärden på objektet. Vår bedömning ska dock i tveksamma fall alltid kompletteras eller granskas av expertis eftersom den endast bygger på tidigare erfarenheter av liknande objekt och åtgärder. Ägarförhållanden Boxholms skogar AB äger fastigheten där Huru kvarn är belägen. Vattendomar Vattendom saknas för anläggningen. T. Nydén & P. Johansson 4

5 Resultat Sammanfattning Detaljstudien visar att avsänkningen lämpligen görs i norra breddutskovet och inte det mellersta som framgick vid förstudien 2008 (Emåförbundet 2008). Sedimentprovtagningarna visade på obefintliga till mycket låga halter av miljöfarliga ämnen (tabell 2). Den totala kostnaden för avsänkningen uppskattas till ca kr. Fysiska förutsättningar Fallhöjden och fallprofilen nedan Huru damm mättes in vid förstudien 2008 (Emåförbundet 2008) från södra utskovet och framgår i tabell 1 och figur 2 nedan. Den totala fallhöjden uppgår till 4,4 meter på en fallsträcka av 26 meter (A-G enligt figur 2), vilket ger en total lutning på ca 17 % (tabell 1). Tabell 1. Inmätta nivåer vid Huru damm, enligt figur 2. Punkt A 5,61 B 4,54 C 4,385 D 2,71 E 2,15 F 1,63 G Nivå (botten om inget annat anges) 0,34 (yta) 1,2 (botten) Figur 2. Skiss på vandringshindret vid Huru damm, sett rakt uppifrån de inmätta nivåerna framgår med röda prickar och bokstäver se tabell 2. Illustration: T. Nydén T. Nydén & P. Johansson 5

6 Dammbyggnaden består av 3 utskov varav det södra och mellersta utgjort funktionsutskov (enligt tolkning av äldre foton turbintunnel i södra och ålkista i det mellersta) och det norra troligen endast breddutskov (se figur 3). Dammbyggnaden är byggd av huggna stenblock med inslag av natursten i det understa lagret och med ett lager av betong överst i breddutskovet troligen en renovering av senare datum. Direkt nedströms dammbyggnaden finns en del rasade stenblock (såväl huggna som naturliga) samt en del järnskrot och annat skräp. I det södra och mellersta utskovet finns träspontar som reglerar dammnivån, dock utan något särskilt ändamål eftersom dammen inte längre används till något. Figur 3. Utskoven vid Huru damm sett från uppströmssidan. Det södra utskovet är det som syns till vänster i bilden. Det norra utskovet är breddutskovet till höger i bilden. Foto: T. Nydén. Dammen har ett maxdjup på 2,2 meter och ett medeldjup på ca 1,5 meter (figur 4). Djupfåran är belägen i mitten av dammen med maxdjupet i anslutning till vägbron som troligen muddrats för ökad avbördningsförmåga. Dammen har relativt blygsamt sediment med ca 0,25 meters mäktighet från 0,5-1 meters djup och därefter avtagande med ca 0,2 meters mäktighet vid ca 1,5 meters djup (figur 4). Uppströms vägbron fanns en stor sedimentansamling i mitten av dammen som var ca 0,6 meter i mäktighet. Från ca 1,5 meters djup i nedre delen av dammen består bottensubstratet huvudsakligen av minerogent material, dvs. hårdbotten. Närmast dammvallen blir dammen grundare och höjdskillnaden mellan dammbotten vid norra utskovet och botten direkt nedströms är ca 1,1 meter (se figur 4 och 5). Bottennivån direkt nedströms norra utskovet är ca 0,30 meter lägre än djupaste nivån i dammen. Detta innebär i praktiken att det inte blir någon nämnvärd fallhöjd (1-2 %) att slå ut inom det gamla dämningsområdet. Däremot måste en del utfyllnad göras nedströms själva dammen för att minska den relativt höga lutningen nedströms dammen. T. Nydén & P. Johansson 6

7 Figur 4. Karta på djupzoner, sedimentets mäktighet och nivåer vid dammfästet i Huru damm. Vid ca 1,5 meters djup och däröver fanns i princip inget sediment, bottensubstratet bestod av sten, grus och sand. Sedimentprovtagning Ett samlingsprov på sedimenten i dammen gjordes i samband med projekteringen och analysresultatet framgår i bilaga 1. Utvärderingen visar att de ämnen som har jämförelsetal angivna av naturvårdsverket har mycket låga till låga halter (tabell 2), vissa under detektionsgräns. Därför kan sedimentet i Huru damm på goda grunder betraktas som icke farligt avfall eller inert ( icke reaktivt ) och en avsänkning kan därför genomföras utan krav på efterbehandling ect. Eftersom vi föreslår uppläggning av massor nedan skall dock en anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap 6 Mb (SNI kod ) göras till kommunen (länsstyrelsen i Jönköpings län 2004) T. Nydén & P. Johansson 7

8 Tabell 2. Analysresultat och tillståndsklassning av sedimentprover i Huru damm. Organiska miljögifter i sediment ELEMENT SAMPLE Huru damm 20/3-09 Tillståndsklass* Övrigt TS_105 C % 16,2 naftalen mg/kg TS < acenaftylen mg/kg TS < acenaften mg/kg TS < fluoren mg/kg TS < fenantren mg/kg TS 0,06 2 antracen mg/kg TS < fluoranten mg/kg TS 0,08 2 pyren mg/kg TS 0,06 2 bens(a)antracen mg/kg TS 0,04 2 krysen mg/kg TS 0,05 2 bens(b)fluoranten mg/kg TS 0,07 2 bens(k)fluoranten mg/kg TS 0,03 2 bens(a)pyren mg/kg TS 0,04 2 dibens(ah)antracen mg/kg TS < benso(ghi)perylen mg/kg TS 0,03 2 indeno(123cd)pyren mg/kg TS 0,03 2 PAH, summa 16 mg/kg TS 0,49 - PAH, summa cancerogena mg/kg TS 0,26 - PAH, summa övriga mg/kg TS 0,23 - PAH, summa L mg/kg TS < PAH, summa M mg/kg TS 0,2 - PAH, summa H mg/kg TS 0,29 - fraktion >C10-C12 mg/kg TS 19 - fraktion >C12-C16 mg/kg TS 18 - fraktion >C16-C35 mg/kg TS fraktion >C35-C40 mg/kg TS 37 - oljeindex mg/kg TS Metaller I sediment TS_105 C % 15,4 As mg/kg TS 6,93 2 Cd mg/kg TS 0,9 2 Co mg/kg TS 7,16 1 Cr mg/kg TS 7,06 1 Cu mg/kg TS 14,5 1 Hg mg/kg TS 0,132 1 Ni mg/kg TS 8,08 2 Pb mg/kg TS 24,6 1 V mg/kg TS 19,4 - Zn mg/kg TS Tillståndsklassning av organiska miljögifter i sediment angivna av naturvårdsverk 1) ingen eller obefintlig halt, 2) låg halt, 3) medelhög halt, 4) hög halt, 5) mycket hög halt. Tillståndsklasser för metaller i sediment enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet; 1)mycket låga halter, 2) låga halter, 3) måttligt höga halter, 4) höga halter, 5) mycket höga halter Källa: T. Nydén & P. Johansson 8

9 Tillstånd som krävs före åtgärd Emåförbundet 2009 Innan åtgärden påbörjas behövs normalt följande tillstånd och medgivanden 1. Anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen skall skickas in och godkännas. (kostnad f.n kr) 2. Fastighetsägaren skall ge sitt skriftliga tillstånd till åtgärden 3. Vägverket skall tillåta att delar av vägräcket tillfälligt monteras ned, eventuellt skall detta utföras av vägverket. Eventuellt måste vägen tillfälligt stängas av vilket också kräver tillstånd. 4. Uppläggning av massor skall anmälas till kommunens miljö- och hälskoskyddskontor. Om uppläggningen anses förändra naturmiljön väsentligt ska samråd med länsstyrelsen även ske. 5. Berörda fastighetsägare nedströms dammen skall få en skriftlig information om åtgärden vari framgår bl.a. syfte och tidpunkt. Säkerhetsaspekten är viktig eftersom flödet temporärt kan ökar vid avsänkningen samt att viss grumling kan komma att uppstå. Eftersom projektet ingår som en del av omprövning av vattendomen för Svartån och Lillåns reglering kan fler moment tillkomma i ovanstående lista. Genomförande steg för steg efter erforderliga tillstånd För att nedanstående ska kunna genomföras effektivt och utan nämnvärd grumling skall arbetet utföras under en lågvattenperiod, oftast juni-augusti. Det som talar mot detta är dock att vid lågvatten är vattentemperaturen ofta högre vilket innebär lägre syrehalter i vattnet. Detta i kombination med grumling som är syretärande kan innebära skada på fisk och bottenfauna. Vi anser därför att man inte bör invänta lägsta flöde utan att ett något högre flöde är att föredra. Detta avgörs dock av länsstyrelsen vid anmälan om vattenverksamhet. 1. Dammen sänks av långsamt genom att träspontarna vid södra och mellersta utskovet tas bort en i taget, med lite väntetid emellan; detta bör kunna genomföras under en arbetsdag. När samtliga träspontar är avlägsnade ska dammsedimenten torka upp något, normalt ca 1-2 veckor; allt för att borttagningen av sedimenten ska kunna göras utan nämnvärd grumling. 2. I samband med avsänkningen avlägsnas vägräcket och buskar och träd röjs bort. Den gamla träbron över dammvallen plockas ned och avlägsnas. 3. Avsänkningen av norra utskovet (breddutskovet) påbörjas med bandgående grävmaskin. Varje hugget stenblock plockas bort försiktigt var för sig och placeras som en mur längs med den norra åkanten, som har preparerats med lämpligt underlagsmaterial för att stenarna ska stå stabilt. På så vis återanvänds blocken utan att man behöver schakta bort dem samt att man får en stabil och estetiskt tilltalande miljö samt ett erosionsskydd för sedimentmassorna (se figur 8). 4. Stenfundamenten lagas och stabiliseras med betong och eventuell armering T. Nydén & P. Johansson 9

10 5. En åfåra grävs ut och allt schaktmaterial fördelas ut i området, framförallt ovanför de huggna stenblocken (se figur 8). Eventuellt läggs ett tätningsskikt innanför stenarna för att undvika utlakning från sedimenten. 6. Eventuellt skräp, järnskrot och nedfallna stenblock som ligger olämpligt tas bort från åfåran där det är möjligt. 7. Bortschaktning av sediment i övre delen av dammen utförs med bandgående grävare och lämplig maskin att fördela ut massorna i området på lämpliga platser. 8. Nedströms det avsänkta norra utskovet byggs med hjälp av block och sten höljor som fungerar som trappsteg för fisken (se figur 10), detta kan kräva en del justeringar och eventuellt tätningsskikt (geoduk) innan det blir bra. 9. En ny träbro (eller enligt önskemål) snickras på plats, biotopvård (restaurering) av det indämda området genom tillförsel av sten, block och grus genomförs som sista åtgärd. 10. Slutlig återställning av området (körvägar, staket, matjord och frösättning m.m.) samt uppsättning av skyltar avslutar de praktiska momenten. Ny körväg Ny körväg Figur 5. Översiktskarta över indämningsområdet vid Huru damm, med beskrivning av körväg vid avsänkning. Källa: T. Nydén & P. Johansson 10

11 Emåförbundet 2009 Figur 6. Åtkomst med maskiner sker från vägen genom att delar vägräcket avlägsnas tillfälligt. Figur 7. nedsidan av norra och mellersta utskovet vid Huru kvarn. Dammbyggnaden är byggd av huggna stenblock och delvis lagad med betong överst. Höjdskillnaden från punkten nedan breddutskovet till vänster i bilden och djupaste punkten i dammen är ca 30 cm. Foto: P. Johansson. T. Nydén & P. Johansson 11

12 Figur 8. Exempel på hur de huggna stenarna vid norra utskovet skulle kunna placeras efter avsänkning. Därefter kan eventuella sediment läggas ut ovanför stenarna och tjäna som matjord. Figur 9. Retuscherat foto på Huru damm från uppströmssidan, visande hur en avsänkning av Huru damm ungefär skulle se ut. På norra stranden till höger i bilden placeras de huggna blocken som plockas bort från utskovet vid avsänkningen T. Nydén & P. Johansson 12

13 Figur 10. Retuscherat foto på dammen vid Huru från nedströmssidan, visande hur avsänkningen skulle kunna se ut. Direkt nedströms det norra utskovet till vänster i bilden byggs trappsteg genom att placera block och sten. Foto och bildbehandling: T. Nydén Kostnadsuppskattning Vi bedömer totalkostnaden för avsänkningen enligt steg 1-10 ovan till ca tkr inklusive. Administrativa kostnader (bla. de som nämns under tillstånd som krävs före åtgärd ) och resor har dock inte räknats med. Den nya träbron är enligt beräkningarna likvärdig den enkla bro som finns i dagsläget. En annan konstruktion kan därför bli dyrare. Lagningen och stabiliseringen av stenfundamenten kan eventuellt bli såväl dyrare som billigare än beräknat varför vi reserverar oss med en viss felmarginal. Påverkan på kulturvärden En avsänkning innebär att dammspegeln försvinner samt att det norra utskovets huggna block plockas bort och placeras på ett icke ursprungligt ställe (dock blir de kvar på platsen). Övriga stenfundament lämnas orörda men repareras och förstärks vid behov. I samband med åtgärden bör området också röjas upp för att tydliggöra strukturer och historik och samtidigt göra det mer lättillgängligt. En informationsskylt som bl.a beskriver kulturhistoriken och avsänkningen sätts upp. Med dessa åtgärder bedömer vi att kulturvärdena till och med förstärks genom att området restaureras, snyggas till och görs mer lättillgängligt inklusive information. T. Nydén & P. Johansson 13

14 Med förhoppning om ett lyckat projekt! Thomas Nydén Emåförbundet Referenser Degerman, E., Nyberg, P., Näslund, I. & D. Johansson. Ekologisk Fiskevård. Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund Emåförbundet Nydén, T & Johansson, P. Förstudie och förslag på fiskväg vid Huru i Lillån Boxholm. Emåförbundet på uppdrag av länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Jönköpings län Rutiner för arbetsgång vid borttagande av sediment och ev. deponering av muddringsslam vid muddrade dammar eller kanaler. PM, förf. Broberg, O T. Nydén & P. Johansson 14