5 Miljökonsekvenser under byggtiden
|
|
- Gunnar Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5 Miljökonsekvenser under byggtiden Byggandet av en järnväg är ett mycket omfattande arbete med schakt, bergsprängning, brobyggnad, tunnelbyggen, pålning, krossning, transporter med mera. Byggandet ska genomföras samtidigt som samhällets övriga funktioner med transporter, boende och verksamheter ska kunna fungera tillfredsställande. Byggandet av Ostlänken kommer att delas upp i etapper och den totala byggtiden för hela sträckan Järna-Linköping beräknas till minst 5 år. På sträckan Norrköping-Linköping är det de långa tunnlarna vid Norrköping i korridor Grön och Blå som är tidsdimensionerande. 5.1 Arbetsmoment Samtliga arbetsaktiviteter som genomförs under anläggningsskedet påverkar omgivningen mer eller mindre. De arbetsmoment som främst orsakar störningar på omgivande miljö är följande arbeten: Etableringsarbeten Bergtunnelarbeten samt krossning av bergmaterial Byggarbetsplatser i ytläge för schakt, grundförstärkning, broar med mera Vattenarbeten i form av vattenavledning och vattenrening Transporter och hantering av massor Etableringsarbeten De konsekvenser som uppstår under byggtiden kan i vissa fall vara betydligt allvarligare än de konsekvenser som den färdiga anläggningen medför. Nedan beskrivs översiktligt de moment som främst bedöms orsaka störningar på omgivande miljö och en jämförelse mellan de olika korridorerna görs. Övergripande beskrivs också de instrument som finns för att säkerställa erforderlig miljökontroll i det fortsatta arbetet med projektering och byggande. Anläggningsarbeten kommer att till största delen utföras inom järnvägsområdet, det vill säga det område som utgörs av spårområdet samt service vägar och övriga anläggningar. Förutom järnvägsområdet krävs särskilda områden för etablering under byggtiden, etableringsområden. Ianspråktagande av denna mark är nödvändig under byggtiden för tillfälliga transportvägar, mellanupplag av schaktmassor och byggnadsmaterial, tillfälliga krossanläggningar, entreprenörernas kontor, uppställning av fordon och arbetsmaskiner och så vidare. Etableringsområdena måste förläggas nära arbetsintensiva delar för Ostlänken, exempelvis vid tunnelpåslag, resecentrum och broar. Vid planering för lokalisering av etableringarna bör tillgängligheten via transportvägar samt att de förläggs så långt som möjligt från bostäder, känsliga natur- och friluftsområden samt känsliga kulturmiljöer beaktas. Utformningen av etableringsplatsen är också väsentlig ur miljösynpunkt med hänsyn till hantering av kemikalier, avfall, avlopp, maskiner etc. Bergarbeten Utmed sträckningen kommer Ostlänken att förläggas i tunnlar på flera ställen. Bergborrning och sprängningar utförs vid tunneldrivningen. I tunnelberget kommer det då bli aktuellt med tätningsoch förstärkningsåtgärder. Omfattningen av dessa arbeten beror helt på bergets kvalitet. Beroende på bergkvalitet och tunneldjup kan det även bli aktuellt med tätning och förstärkning av berget. Korta tunnlar, <1000 m, förutsätts byggas med konventionell drivning med borrning och sprängning. För långa tunnlar, >1000 m, har både konventionell teknik eller drivning med tunnelborrmaskin, så kallad TBM, diskuterats. Fördelen med TBM är att drivningningen kan på snabbare och att det även vid längre tunnlar räcker med drivning från ett håll. Vid konventionell drivning i långa tunnlar erfordras arbetstunnlar för att skapa fler drivningsfronter och korta byggtiden. Bergmassor från tunnlar och bergskärningar kommer att krossas vid flera ställen utmed bansträckningen. Mobila krossar kan användas för att krossa berget direkt på plats. Det krossade materialet kan sedan användas som byggnadsmaterial i projektet. Verksamheten kommer att pågå under större delen av byggtiden. Fasta krossanläggningar kan också bli aktuella att användas. Användning av fasta anläggningar innebär att bergmassor måste flyttas längre sträckor vilket gör att transporterna blir längre. I samband med tunnelarbeten kommer störningar i form av höga ljudnivåer, vibrationer, luftstötar och damm samt förorenat processvatten att förekomma. Särskilt känsligt är detta i anslutning till bebyggelse. Höga ljudnivåer från tunneldrivningen märks mest vid tunnelpåslagen, bergborrning och sprängningar vid tunnelfronterna ger ljudnivåer på ca db(a) på ett avstånd av 100 m. Om byggnader finns ovan bergtunneln kan vibrationer och stomljud bli en konsekvens för närboende. Stomljudet innebär att ljudet och vibrationerna sprids via berget när borren slår mot berget och vidare till byggnader som är grundlagda på berget. Vid tunneldrivningen används stora mängder vatten, s.k. processvatten vid borrning och spolning av bergmassorna. Både tillgången på vatten samt utsläppen av processvatten kan medföra konsekvenser för kringliggande vattentäkter och recipienter, se vidare nedan. Arbeten i ytläge Schakt av jord och berg i ytläget kommer att utföras utmed hela järnvägssträckningen. På de sträckor där konstruktionen är dragen på berg eller ytnära berg kommer denna att vara stabil. Men i sättningskänsliga områden kommer förstärkningsarbeten krävas. Förstärkningsarbete utförs ofta med kalkcement pelare, så kallade KC-pelare. Kalkcementblandningen borras ned i marken och bildar en pelare som stabiliserar markområdet, pelarna placeras olika tätt beroende på kravet på markområdets stabilitet. Förstärkning med KC-pelare blir troligen aktuellt att utföra på flera ställen där instabila markförhållanden förekommer. Även andra typer av förstärkningsåtgärder kan förekomma som t.ex. påldäck. Pålning är en annan typ av förstärkningsåtgärd vilket används bland annat för att stabilisera marken för grundläggningen av spårområdet och för broar som ej anläggs direkt mot berg. Pålarna består vanligen av betong eller stål. Förutom själva järnvägen kommer även ombyggnader av angränsande vägar vid planskilda korsningar etc. att krävas. Spont och schaktarbeten medför höga ljudnivåer, på 100 m avstånd uppstår ljudnivåer på ca 70 db(a) vid spontarbeten. Bergborrning ger ca 75 db(a) och ytsprängningar ger ljudnivåer på ca 80 db(a) på ett avstånd av 100 m. Förstärkningsarbeten med KCpelare medför att ljudnivåerna påverkas, arbetet ger på 100 m avstånd ljudnivåer på ca 65 db(a). Vattenarbeten Byggandet av Ostlänken kräver omfattande hantering och rening av vatten. Avvattning från järnvägen och järnvägsområdet under drifttiden utförs vanligen via dräneringar samt öppna diken. Dräneringar och diken avleds till befintliga diken, bäckar och vattendrag i området. Järnvägen kommer att korsa ett flertal vattendrag. Vid dessa korsningspunkter anläggs trummor eller broar. Vatten som samlas i tunnlar och i djupa schakt måste vanligen pumpas bort. Vattnet som pumpas bort från arbetsområdet benämns länshållningsvatten. Länshållningsvattnet kan vara påverkat av olika ämnen från arbetsområdet. 5 M I L J Ö KO N SEK V EN SER U N D ER BYG G T I D EN Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning 107
2 5 M I L J Ö KO N SEK V EN SER U N D ER BYG G T I D EN Figur Tank för processvatten vid tunnelbygge på Nordlänken mellan Göteborg och Trollhättan Där sträckningen korsar vattendrag är det viktigt att korsningspunkter mellan vattendrag och järnvägen anläggs och utformas så att trumman eller annan anläggning inte utgör ett hinder för livet i och omkring vattendraget. Arbete i vatten måste utföras med försiktighet för att undvika grumling av vattnet eller att kemikalieutsläpp sker. Grundvattensänkande åtgärder i samband med arbeten under grundvattennivån kan påverka grundvattennivåerna permanent och förändrade nivåer kan leda till att naturmiljön, enskilda vattentäkter och byggnader i området kan påverkas genom bland annat sättning av marken. Speciellt känsliga vattenskyddsområden och vattendrag är naturligtvis extra känsliga för en yttre påverkan. Transporter av massor Vid anläggandet av Ostlänken krävs ett omfattande arbete med berg- och jordschakt för att plana ut ytan för järnvägssträckningen. Arbete med schakt, tunneldrivning, fyllningar och brobyggnad krävs för att passa in sträckningen i landskapet. Arbetet medför att stora mängder jord- och bergmassor måste förflyttas. En stor del av massorna kan återanvändas i projektet, vilket innebär att de flesta transporterna sker inom arbetsområdet. Transporterna består framförallt av berg men även av jordmassor, betong, bränsle samt övrigt material. Transporterna kommer att pågå under hela byggtiden av Ostlänken. Bergmassor från järnvägssträckningen kan beroende på bergkvalitet och till exempel hur tunnelarbetet bedrives i olika grad användas för bankfyllning, underballast och spårmakadam. Projektets totala massbalans framgår av tabell Krav och riktlinjer under byggskedet Buller och vibrationer Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. För bostäder utomhus och inomhus bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 60 dba respektive 45 dba under dagtid på vardagar ( ). Se även tabell Vibrationskrav finns för att inte skada byggnader och för s.k. komfortvibrationer. För att inte skada närliggande byggnader ska svensk standard beaktas, SS , samt att objektspecifika riktvärden bör tas fram utifrån en riskanalys. För komfortstörningar i byggnader gäller att vibrationer från byggverksamheten inte får överstiga 1 mm/sek enligt svensk standard SS Lokaltyp Tid dba (utomhus) Bostäder, permanent och friditsboende, vårdlokaler Kontor Undervisningslokaler Maximal ljudnivå dba (inomhus) Helgfri mån-fre kl Helgfri mån-fre kl Lör-sön, helgdag kl Lör-sön, helgdag kl Helgfri mån-fre kl Helgfri mån-fre kl Kl Angivet som ekvivalent ljudnivå för varje 5 minuters-period. - Verksamhet med begränsad varaktighet, högst 3 månader, exempelvis spontning, pålning kan 5 ddb högre värden tilllåtas - Vid enstaka kortvariga händelser, max 5 minuter per timme kan ytterligare 10 db högre nivå tillåtas, dock inte kvälls- och nattetid Figur Sprutrigg vid tunnelbygge på Nordlänken mellan Göteborg och Trollhättan Tabell Riktvärden för byggskedet enligt NFS 2004: Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning
3 Grund- och ytvatten Specifika krav och villkor för byggskedet kommer att ställas i tillstånd för vattenverksamhet, som kommer att sökas i nästa planeringsskede. Miljökrav på entreprenörer Banverket anger generella miljökrav på produkt och omgivning enligt Systemmodell FU 2000 vid all upphandling av entreprenader. Dessutom kommer objektspecifika miljökrav att tas fram för varje entreprenad. Exempel på objektspecifika krav är styrning av arbetstider, krav på hänsyn vid kulturoch naturmiljöer samt energianvändning. Minimikraven på entreprenören omfattar att ta fram en uppdragsanpassad miljöplan. Miljöplanen ska omfatta hur kontroll, redovisning och uppföljning av kraven som finns nedan ska utföras, innan arbetet påbörjas ska miljöplanen godkännas av Banverket. Följande kravområden finns i Banverkets FU 2000 Generella miljökrav- entreprenader (Handling 13.3, giltig från ): Utbildning och kompetens Riskhantering och beredskap Buller och vibrationer Naturmiljö Kemiska produkter och material 5.3 Konsekvenser Nedan görs en översiktlig konsekvensbedömning av de större konsekvenserna för respektive korridor och en jämförelse görs mellan alternativen. Omfattningen och komplexiteten av arbetet som skall utföras kommer att styra tid för utförandet och hur stort ingreppet blir på omgivningen vilket i sin tur indikerar vilken korridor som har störst påverkan på omgivningen under byggskedet. På grund av att antalet känsliga naturområden och tätorter är många, i vilket järnvägssträckningen passerar igenom, kommer detta påverkar byggskedet. Kraven vid arbetenas genomförande blir vanligen högre vid dessa passager. En precisering av konsekvenserna för byggtiden kommer att göras i det fortsatta arbetet med järnvägsplan. För byggskedet finns också krav och riktlinjer som entreprenören måste följa och ytterligare krav kan specificeras i samband med upphandling av entreprenör. Exempel på krav för att reducera konsekvenserna under byggtiden är de riktvärden som finns för buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15) samt ytterligare krav för vibrationer, stomljud etc. Projektets genomförande har planerats efter de utbyggnadstider som krävs för att parallellt bygga ut delar av sträckningen. De tidskritiska delarna är bytespunkterna, tunnelarbeten och bron över Göta kanal. För att färdigställa den aktuella sträckan av Ostlänken är, oavsett alternativ, byggtiden minst fem år. Figur 5.3.1a. Byggnation av Västkustbanan utanför Falkenberg 2007 med bl.a. tunnelbygge. Fotograf Perry Nordeng 5 M I L J Ö KO N SEK V EN SER U N D ER BYG G T I D EN Avfall, avloppsvatten och massor Rapportering Inom dessa kravområden finns en rad krav rörande miljöhänsyn och dokumentation specificerade. De generella miljökraven ses kontinuerligt över och skärps i takt med att ny teknik och kunskap kommer fram. Loddby-Norrköping Samtliga korridorer medför byggnation i anslutning till Södra stambanan samt inom tättbebyggt område. Det ställer särskilda krav på genomförandet avseende tider, möjlighet till upplag, transporter etc. Inom sträckan finns också ett flertal riskobjekt med markföroreningar som kan behöva omhändertas. Bytespunkten i Norrköping ligger i anslutning till Södra stambanan och trafiken på denna förutsätts vara igång under hela byggtiden. Det ställer särskilda krav på planering och genomförande. Det finns begränsade ytor för upplag, transporter med mera kring bland annat Norra Promenaden. Figur b Byggnation av Västkustbanan utanför Falkenberg 2007 med bl.a. tunnelbygge. Fotograf Perry Nordeng Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning 109
4 5 M I L J Ö KO N SEK V EN SER U N D ER BYG G T I D EN I samband med spårutbyggnaden kommer även omfattande byggnadsarbeten med resecentrum och andra angränsande delar att ske. Flera planskildheter ska anläggas, bland annat med Ståthögavägen. Norrköping-Bäckeby Röd korridor Tunneln under södra delen av Norrköping föreslås bli knappt 2 km. Tunnelns längd gör att det kan bli aktuellt med konventionell drivning eller drivning med tunnelborrmaskin (TBM). Beroende på val av drivningsteknik kan det bli aktuellt med en arbetstunnel under byggtiden. Denna måste i så fall lokaliseras med hänsyn till den känsliga kulturmiljön inom området. Etableringsytor för tunneln behövs på ca 1 hektar. Beroende på drivningsteknik kan dessa lokaliseras vid båda påslagen eller enbart vid det södra. Det norra tunnelpåslaget ligger i anslutning till boendemiljöer, trafikstråk och Norra Promenaden, som är byggnadsminne och ingår i riksintresse för kulturmiljö. Tunneldrivningen kan innebära tillfällig grundvattensänkning. Det södra tunnelpåslaget ligger inom Himmelstalunds området och nära Glans ytvatten täkt. Påslaget ligger också inom ett sättnings känsligt område. Berggrundens kvalitet för byggande av tunnlar bedöms som dålig till måttligt bra, vilket är sämre än i tunnlarna för övriga korridorer. Orsakerna till detta är förekomst av flera avsnitt med mycket liten bergtäckning och att tunneln korsar de dominerande sprickorna med spetsig vinkel, vilket ger kraftigare nedsättning av bergkvaliteten på längre sträckor. Tunneln passerar under bostadsbebyggelse, vilket kan orsaka problem med buller och stomljud. Himmelstalundsområdet är rikt på fornlämningar och dessa löper risk att skadas av grundvattensänkningar och sprängingsarbeten. Placeringen av tunnelpåslagen ger också begränsade möjligheter till omhändertagande av massor och upplagsområden. Den fortsatta sträckningen söder om Himmelstalund går inom vattenskyddsområde. Sträckningen är också mycket fornlämningsrik med risk för påverkan på både vattenförhållanden och fornlämningar som följd. Göta kanal passeras på en lång bro meter beroende på alternativ. Delar av sträckan går nära väg E4, vilket innebär säkerhetsåtgärder avseende vägtrafiken och arbetsmiljön. Blå korridor Tunneln under södra delen av Norrköping föreslås bli 4-7 km lång. Tunnelns längd gör att det kan bli aktuellt med konventionell drivning eller drivningen med tunnelborrmaskin (TBM). Beroende på val av drivningsteknik kan det bli aktuellt med upp till tre arbetstunnlar under byggtiden. Dessa måste i så fall lokaliseras med hänsyn till den känsliga kulturmiljön inom området. Etableringsytor för tunneln behövs på ca 1 hektar. Beroende på drivningsteknik kan dessa lokaliseras vid båda påslagen eller enbart vid det södra. Berggrundens kvalitet för byggande av tunnlar bedöms som dålig till bra. De dominerande sprickgrupperna stryker tvärs tunneln och stupar mot väster. Korridoren passerar under Himmelstalundsområdet i ett mycket fornlämningsrikt område samt i närheten av Glans ytvattentäkt. Norra delen av tunneln passerar under bostadsbebyggelse. Övriga delar av korridoren är gemensamma med Röd korridor. Grön korridor Tunneln under södra delen av Norrköping föreslås bli cirka 5 km lång. Bergkvaliteten är genomgående bättre än i Röd korridor och likvärdig med Blå korridor. Tunneln ligger inom tillrinningsområdet för Glans ytvattentäkt. Delar av tunneln passerar under bostadsbebyggelse. Tunnelns längd gör att det kan bli aktuellt med konventionell drivning eller drivningen med tunnelborrmaskin (TBM). Beroende på val av drivningsteknik kan det bli aktuellt med upp till två arbetstunnlar under byggtiden. Etableringsytor för tunneln behövs på ca 1 hektar. Beroende på drivningsteknik kan dessa lokaliseras vid båda påslagen eller enbart vid det södra. Längs den fortsatta sträckan fram till Göta kanal föreslås fyra tunnlar med en längd av över 300 meter. Bergkvaliteten bedöms vara måttligt bra till mycket bra för tunneldrivning inom avsnitten. Den längre tunneln Klingahultstunneln är ca 1400 m lång. Här rekommenderas en arbetstunnel. Övriga tunnlar är kortare och bedöms kunna byggas utan arbetstunnlar. I anslutning till tunnlarna finns flera högre bergskärningar. Tunnlar och större skärningar kan påverka grundvattnet i området och även medföra andra störningar. Antalet boende inom korridoren är dock begränsat. Göta kanal passeras på en lång bro meter beroende på alternativ. Bäckeby-Linköping Röd korridor Korridoren går parallellt med väg E4 på en stor del av sträckan och ska passera Södra stambanan, vilket innebär restriktioner avseende arbetsområde och transporter. Området är mycket fornlämningsrikt. Ett par mindre vattendrag, Kumlaån och Sviestadån/ Vårdsbergsån, passeras. Den senare ligger inom en grundvattenförekomst, vilket kan medföra grundvattensänkning i anslutning till bron. Linköping ligger i anslutning till Södra stambanan och trafiken på denna förutsätts vara igång under hela byggtiden. Det ställer särskilda krav på planering och genomförande. Det finns begränsade ytor för upplag, transporter m.m. och i samband med spårutbyggnaden kommer även omfattande byggnads arbeten med resecentrum och andra angränsande delar att ske. Flera planskildheter ska anläggas, bland annat en ny bro över Stångån. Blå korridor Korridoren går parallellt med Södra stambanan och ska även korsa denna. Trafiken på Södra stambanan förutsätts vara igång under hela byggtiden. Det ställer särskilda krav på planering och genomförande. Det är den korridor som berör mest bebyggelse, bland annat orterna Gistad och Linghem. Närheten till bebyggelsen kan orsaka störningar för boende i form av buller och vibrationer och ökat antal transporter, begränsad tillgänglighet med mera Om rådet är också mycket fornlämningsrikt med bland annat området kring Törnevalla. Ett par mindre vatten drag, Kumlaån och Sviestadån/ Vårdsbergsån, passeras. Den senare ligger inom en grundvattenförekomst, vilket kan medföra grundvattensänkning i anslutning till bron. För sträckan genom Linköping, se Röd korridor. Grön korridor Södra stambanan ska korsas. Området är också mycket fornlämningsrikt med bland annat området kring Törnevalla. Ett par mindre vattendrag, Kumlaån och Sviestadån/Vårdsbergsån, passeras. Den senare ligger inom en grundvattenförekomst, vilket kan medföra grundvattensänkning i anslutning till bron. För sträckan genom Linköping, se Röd korridor. Samlad bedömning Samtliga korridorer går i varierande grad parallellt med befintlig infrastruktur. Samtliga korridorer omfattar också två stora bytespunkter i tätbebyggda områden. Alla korridorer berör också mycket fornlämningsrika områden. Detta innebär att oavsett korridor kommer arbetet att medföra stora förändringar och påverka omgivningarna under lång tid. För den norra sträckan bedöms Röd korridor som något mer problematisk att genomföra, framför allt på grund av tunneln som i jämförelse med de andra korridorerna ligger inom ett område med sämre berg och med större risker för sättningar och påverkan på yt- och grundvatten samt boende- och bevarandemiljöer. För den södra sträckan bedöms Blå korridor som något mer problematisk att genomföra, framför allt på grund av närheten till Södra stambanan och det större antalet boende inom korridoren. 110 Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning
5 5.4 Förslag till åtgärder och fortsatt arbete En successiv fördjupning av åtgärdsförslag och riktlinjer för byggskedet kommer att ske i det fortsatta arbetet. I samband med järnvägsplan görs en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning av byggskedet. De åtgärdsförslag som plockas fram i järnvägsplanen inarbetas sedan i bygghandling. Innan byggstart preciseras miljökraven för byggskedet och entreprenören upprättar en miljöplan. Innan byggstart ska också behov av miljöuppföljning kartläggas och behov av detta preciseras. Nedan ges förslag till generella åtgärder som får bearbetas och preciseras i det fortsatta arbetet. För att minimera påverkan från byggskedet är det effektivt att generellt begränsa tiden för utförandet av arbetena. I tätorter bör bullriga arbeten undvikas under kvälls- och nattetid och inom känsliga naturområden kan arbetena begränsas för att till exempel inte utföra bullriga arbeten under fåglars häckningstid och grumlande arbeten under fiskens lektid. Åtgärder för att minska bullerspridningen från byggskedet kan även utföras vid bullerkällan eller vid mottagaren. Åtgärderna kan bestå av val av arbetsmetod och maskintyp eller bullerdämpande skydd i form av plank och vallar. Generellt är det effektivare att utföra bullerdämpande åtgärder nära bullerkällan istället för att utföra åtgärderna vid mottagaren. För att etableringsområdet inte ska påverka omgivningen negativt måste aktiviteterna som utförs där kontrolleras och åtgärder utföras, exempelvis källsortering och hantering av farligt avfall, hantering av kemikalier på ett säkert sätt för miljön samt rening av vatten. För att minska ytan som påverkas bör anläggningsarbetena i möjligaste mån utföras i linjen för den nya järnvägsträckningen och tillfarter till arbetsområdet styras till så lämpliga områden som möjligt. I särskilt känsliga områden som till exempel vid bytespunkterna och fornlämningsrika områden kan arbetsområdets bredd begränsas för att minimera påverkan på kultur- och naturmiljön. Mellanupplag för exempelvis bergmassor samt krossning av berg bör inte lokaliseras inom känsliga kultur- och naturmiljöer och är förbjudet på fornlämningar. När arbetet utförs i linje med järnvägssträckningen minskar även påverkan på det allmänna vägnätet från transporterna. Närbelägna krossverk eller mobila krossar bör användas i projektet. I möjligaste mån bör etableringsytor för mellanlagring av massor och material inplaneras i nära anslutning till projektet för att minska transporterna. Länshållningsvattnet från arbetsområdet bör behandlas innan det pumpas vidare för att inte påverka recipienten som vattnet leds till. Alternativt kan länshållningsvattnet ledas till befintliga reningsverk för att minimera risken för påverkan av känsliga vattendrag. Exempel på åtgärder som bör byggas tidigt är sedimentationsbassänger och/eller oljeavskiljare i närheten av känsliga vattendrag där uppställnings- och parkeringsplatser kommer att anordnas under byggtiden. Detta medför att risker med utsläpp och läckage från entreprenadmaskiner och tankar under byggtiden minskar. Även effekter av grumling vid schaktning och lakvatten från bergsprängningsarbete kan reduceras om åtgärder genomförs i ett tidigt skede. Pålning kommer med stor sannolikhet att genomföras utmed stora delar av sträckningen. Det kan inte uteslutas att åtgärder kan krävas om pålningen påverkar artesiska brunnar i området. För att minska kvävemängden i länshållningsvattnet från tunnlarna bör spillet från sprängmedlet vid laddning och sprängning minskas. Dessutom kan val av sprängmedel och sprängkapslar minska kvävehalterna i länshållningsvattnet. I avsnitt 8 Fortsatt arbete beskrivs vilka tillstånd och anmälningar som kommer att krävas för projektets genomförande samt en sammanställning av behov av fördjupade studier. 5 M I L J Ö KO N SEK V EN SER U N D ER BYG G T I D EN Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning 111
6 6 S A M R Å D O CH R E M I SS 6 Samråd 6.1 Samrådsprocessen Samrådsprocessens uppbyggnad och genomförande beskrivs i Gemensam del. Samrådet i sin helhet finns i bilaga till järnvägsutredningens rapport. Berörda myndigheter har inbjudits till informationsmöte och givits möjlighet att ta del av arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen under hand. Under järnvägsutredningen inklusive framtagandet av underlagsrapporter för kulturmiljö och naturmiljö har organisationer inbjudits till samråd. Bland dem som deltagit har varit lokala naturskyddsföreningar och hembygdsföreningar. Allmänheten har blivit informerad och haft möjlighet att ta del av utredningens framåtskridande samt lämna synpunkter i två omgångar, november till december 2004 samt maj 2007, fram till utställning. Dessutom har ett öppet forum via Banverkets hemsida fångat in synpunkter kontinuerligt. Samrådsprocessen och resultatet av denna sammanfattas i en särskild bilaga till järnvägsutredningens rapportdel. 6.2 Sammanfattning av synpunkter Under samrådets gång har länsstyrelserna framförallt lämnat synpunkter på natur- och kulturmiljöfrågor samt risk och säkerhet. Frågor om skyddsvärden och risker för skada har diskuterats framförallt för de utpekade riksintressena och lagskyddade objekt. Regionförbunden och länstrafikbolagen har kontinuerligt lämnat synpunkter på resandeunderlag, möjligheter till trafikering och kvaliteter på bytespunkter. För kommunerna har kollektivtrafikförsörjning, bytespunktlokalisering och intrång av järnvägsutbyggnaden varit de frågor som mest har diskuterats. Bland allmänheten har synpunkter framförts dels vad gäller utbyggnad över huvud taget, dels lokala synpunkter på val av sträckning och möjligheter till justering av de föreslagna korridorerna. Bland förslagen från allmänheten har dessa antingen bäring på resultaten av järnvägsutredningen eller ligger utanför utredningsuppdragets mandat. Projektmål för samråd Ostlänken är ett samhällsbyggnadsprojekt i samspel med regionens invånare och sakkunniga. Deras kunskap och behov ska tas tillvara i utredningsarbetet för att förankra och stärka projektet i regionen. Banverket ska skapa engagemang och delaktighet i planeringen genom kontakter och möten såväl allmänna som särskilda/enskilda: Om lokalisering Alla som är intresserade ska ges möjlighet att medverka. Banverket ska se till att inhämta kunskaper från alla grupperna som anges i miljöbalken alltså: myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer - särskilt i förändringar som berör människor samt värdefulla miljöer. Om funktion Projektets övergripande funktion planeras i samråd med främst regionförbunden, kommuner, nationella trafikoperatörer och resenärer. (Här ingår samhällsprognoser, trafikupplägg med måltal, stationer, fordon och bana) Projektet ska sträva efter en jämn könsfördelning i deltagandet. Projektet ska därför göra särskilda insatser för att inhämta kvinnors respektive mäns åsikter såväl internt i projektet som i samrådet med myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer. Figur Projektmål för samråd 6.3 Fördjupat samråd om kulturmiljön Under arbetet med järnvägsutredningen framfördes synpunkter från bl.a. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet vilket föranledde ett fördjupat samråd gällande kulturmiljö. Samrådet mynnade ut i ett behov av att studera områden utanför förstudiens korridorer och därför genomfördes ett kompletterande förstudiearbete. Samråd om de kompletterande områdena genomfördes utan att några särskilda synpunkter inkom. Banverket har efter genomfört samråd och framtagande av komplettarande förstudier beslutat att arbeta vidare med områdena och de har arbetats in i järnvägsutredningen. De aktuella områdena är belägna vid Norrköping, Lövstad, Linghem och Linköping. 112 Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning
7 7 Samlad bedömning 7.1 Samlad bedömning Ostlänken är en höghastighetsjärnväg, vilket ställer särskilda krav på teknisk utformning och geometri. De tekniska kraven är osäkra, då någon liknande anläggning ännu inte finns i Sverige. Järnvägens krav på stora radier och små lutningar gör dock att den kommer att innebär stora förändringar för det landskap och de tätorter som den passerar. Den samlade bedömningen syftar till att göra en helhetsjämförelse avseende miljö för de studerade alternativen. De tre korridorer som jämförs med varandra, samt nollalternativet, har delvis olika utgångspunkter. Korridor Röd och Blå följer till stor del befintlig infrastruktur. Grön korridor går till stor del genom relativt opåverkad terräng. I tabell görs en jämförelse för de båda delsträckorna Norrköping-Bäckeby och Bäckeby- Linköping. I Bäckeby är det möjligt att byta korridor. Totalt finns det således nio möjliga alternativ, förutom Röd, Blå respektive Grön även Röd-Blå, Röd-Grön, Blå-Röd, Blå-Grön, Grön-Röd och Grön-Blå. Nollalternativet Nollalternativet innebär en begränsad förändring av trafikeringen jämfört med nuläget. Ostlänken medför däremot en kraftigt ökad trafikering. Det innebär att de som i utredningsalternativen förväntas resa med Ostlänken i nollalternativet måste resa på annat sätt. Då Ostlänken primärt berör långväga personresor är det främst dessa resor som påverkas. Järnväg är i jämförelse med övriga trafikslag ett energisnålt resande med begränsade utsläpp till luft och vatten. Nollalternativet ger bland annat ökad energiåtgång och ökade utsläpp av luftföroreningar jämfört med utredningsalternativen. Transporter på järnväg är generellt ett säkrare transportsätt än till exempel transporter på väg. Ett genomförande av Ostlänken innebär att det inte kommer att finnas några plankorsningar och resandetåg kommer inte att blandas med transporter av farligt gods. I jämförelse med nollalternativet är därför en utbyggnad av Ostlänken positivt ur säkerhetssynpunkt. Norrköping-Bäckeby Mellan Loddby och Norrköping är konsekvenserna likvärdiga för samtliga korridorer. Ett antal känsliga bevarande- och bostadsmiljöer passeras. Korridoren går dock parallellt med Södra stambanan och konsekvenserna bedöms därför som begränsade. Röd korridors sträckning går i tunnel söder om Norrköping. Tunneln mynnar i Himmelstalundsområdet som är av riksintresse för kulturmiljö och ett viktigt rekreationsområde. Vid Himmelstalund och Motala ström finns också flera partier med ädellöv. Ostlänken splittrar området och medför nya kraftiga barriärer. Den sammansatta och rika fornlämnings- och hällristningsmiljön påverkas. Det bedöms inte som möjligt att passera i markplan inom korridoren utan mycket stora konsekvenser. Vid Lövstad ger en västlig sträckning i korridoren stora konsekvenser för riksintresse kulturmiljö, med bl.a. Lövstad krog. En sträckning öster om väg E4 medför ingen fysisk påverkan på riksintresset. I övrigt följer Röd korridor till stor del väg E4 fram till Bäckeby. Väg E4 har dock en sådan geometri att den är svår att följa med järnvägen. Förbi Melby och vid Göta kanal är korridoren bred. Ur miljö synpunkt är en sträckning i västra delen av korridoren att föredra då det sparar mycket av miljön kring Melby och Göta kanal kan passeras på bro nära nuvarande bro för väg E4. Bäckeby är en svår passage som kommer att ge stora konsekvenser för natur värden och spridningsmöjligheter i värdesystem för hagmarker. En sträckning så nära väg E4 som möjligt är att föredra. Röd korridor medför bullerstörningar för bostadshus. Korridoren innebär störst risk för grundvattenpåverkan vid Himmelstalund. Blå korridor följer till stora delar Röd korridor. Vid Himmelstalund innebär dock Blå korridor en betydligt längre tunnel och det gör att mycket av den känsliga miljön kan sparas och konsekvenserna reduceras. Det ställer dock stora krav på byggprocessen. Beroende på placering av tunnelpåslaget kan riksintresset för kulturmiljö påverkas i större eller mindre omfattning. Natura 2000-området Borg ligger inom delar av korridoren. Om en sträckning vid Borg blir aktuell förutsätts tunnel, vilket bedöms som möjligt att bygga utan att området påverkas. Blå korridor medför bullerstörningar för något färre hus än Röd korridor (40-50 st) beroende på den längre tunneln. Grön korridor innebär också en längre tunnel vid Himmelstalund. Tunnelpåslagets utformning avgör hur områdets ekmiljöer påverkas. Grön korridor går i mer orörd terräng än de andra korridorerna och medför en ny stor barriär i land skapet, även om flera tunnlar föreslås. En värdetrakt för lövskog och ett mindre hagmarkssystem som sträcker sig från Krogstorp till Landsjö påverkas. Kring Landsjön finns värdefulla lövskogar som är svåra att passera utan stora konsekvenser. Grön korridor passerar Göta kanal i ett relativt orört avsnitt vid den välbevarade och ålderdomliga bebyggelsemiljön vid Björnavad och en ny järnväg skulle inverka negativt på kanalmiljön. Bäckeby är en svår passage som kommer att ge stora konsekvenser för naturvärden och spridningsmöjligheter i värdesystem för hagmarker. En sträckning så nära väg E4 som möjligt är att föredra. Grön korridor innebär en kraftig barriär i landskapet som påverkar rörelsemönster och kontaktytor. Ca hus kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena. Bullerpåverkan sker i ett område med låg bakgrundsnivå och innebär störningar på relativt opåverkade friluftsområden. Sammantaget ger Röd korridor störst miljökonsekvenser främst beroende av de stora intrången i Himmelstalundsområdet. För Blå och Grön korridor är konsekvenserna relativt likvärdiga. Bytespunkt Norrköping För bytespunkten har spår i markplan eller upphöjt läge studerats. Förutom spårområdet medför bytespunkten stora förändringar. I bytespunkten kommer förutom spår och plattformar en rad övriga funktioner som anslutning till andra transportslag och service att ingå, vilka utreds i den kommunala processen enligt plan och bygglagen. Delar av området kring nuvarande station är av riksintresse för kulturmiljö. Oavsett spårområde i markplan eller i upphöjt läge medför Ostlänken omfattande förändringar av stadsbilden som kan förta något av upplevelsen av de kulturhistoriska områdena. Det finns dock förutsättningar för en bra utformning och anpassning till stadsbilden. Ett spårläge i markplan är att föredra ur risksynpunkt. Bäckeby-Linköping Röd korridor följer väg E4 relativt väl. Även en sträckning mycket nära väg E4 medför dock intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer. Bland annat passeras riksintresset Törnevalla och sammanhållna fornlämningsmiljöer påverkas kring Hallstra och Skäggestad och hagmarkssystem påverkas vid Eggeby och mellan Hallstra och Älvestad. I höjd med Linghem tvärar korridoren mellan väg E4 och Södra stambanan och här blir intrånget i det småskaliga landskapet kraftigt och fornlämningsområden och hagmarkssystem påverkas. I Röd korridor utsätts ca bostadshus för bullernivåer över riktvärdena. Blå korridor följer Södra stambanan. Förutsatt att en lokalisering kan ske nära stambanan och att även denna kan byggas om på vissa sträckor bedöms konsekvenserna kunna reduceras. Korridoren passerar Gistad och Linghem som främst påverkas av ökade barriärer och buller. Ca bostadshus får bullernivåer över riktvärdena, möjligheterna till åtgärder bedöms dock som goda. Törnevalla riksintresse för kulturmiljö passeras och järnvägen riskerar medföra påverkan på flera värdefulla bebyggelse- och fornlämningsmiljöer. I Blå korridor krävs av systemtekniska skäl en planskild korsning av Södra stambanan mellan Linghem och Linköping. Korsningspunkten blir ett betydande inslag i det flacka landskapet. Grön korridor går mellan väg E4 och Södra stambanan. En sträckning här medför ytterligare 7 S A M L A D B ED Ö M N I N G Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning 113
8 7 S A M L A D B ED Ö M N I N G Alternativ Stad- och landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Hälsa Naturresurser Risk och Säkerhet Byggtiden Dominerande inslag i stadsbilden vid Himmelstalund men även passagerna av Lövstad, Melby, Göta kanal och Bäckeby ger konsekvenser. Passage genom riksintresseområdena Leonardsberg-Himmelstalund-Skälv och Göta kanal. Riksintresse Lövstad kan påverkas beroende på läge i korridoren. Stora biotopförluster i ek- och ädellövmiljöer vid Ektorp och Borgs säterier. Ekmiljöer vid Norsholm kan påverkas. Stor påverkan på skogsbetena i Bäckeby där spridningsmöjligheterna mellan södra och norra delen av hagmarkssystemet bryts. Kraftigt intrång i Himmelstalundsområdet. I övrigt små konsekvenser. Flest hus som utsätts för bullernivåer över riktvärdena till följd av Ostlänken, ca st. Dock med förhållandevis goda förutsättningar att åtgärdera. Innebär påverkan med buller och ökade barriärer vid Himmelstalund. Flest antal bostäder som kan bli föremål för inlösen. Stor risk för grundvattensänkning vid Himmelstalund. I övrigt parallellt med väg E4. Tunnel vid Norrköping och översvämningsområde, närhet till väg E4 och Södra stambanan, passage med andra trafikslag. Tunneln vid Norrköping i sämre berg och med större risker för sättningar och påverkan på ytoch grundvatten samt boendeoch bevarandemiljöer. Risk för fornlämningspåverkan. Norrköping Bäckeby Till stor del gemensam med Röd korridor, men Himmelstalundsområdet passeras med längre tunnel. Eventuellt även tunnel under Natura 2000-området Borg. Passage genom riksintresseområdena Leonardsberg-Himmelstalund- Skälv och Göta kanal. Riksintresse Lövstad kan påverkas beroende på läge i korridoren. Ekmiljöer vid Norsholm kan påverkas. Stor påverkan på skogsbetena i Bäckeby där spridningsmöjligheterna mellan södra och norra delen av hagmarkssystemet bryts. Parallellförläggning med väg E4 och tunnel under Himmelstalundsområdet medför små konsekvenser. Mindre störningar än Röd korridor vid Himmelstalund och Löt p.g.a. längre tunnel respektive lägre profil, vilket är bättre ur buller och barriärsynpunkt. Totalt utsätts ca bostadshus för bullernivåer över riktvärdena, dock med goda förutsättningar till åtgärder. Viss risk för grundvattensänkning vid tunnelpåslag. I övrigt parallellt med väg E4. Tunnel vid Norrköping och översvämningsområde, närhet till väg E4, passage med andra trafikslag. Lång tunnel vid Norrköping men bra berg. Kritiska passager vid tunnelpåslag och bevarandemiljöer. Risk för fornlämningspåverkan. Går genom relativt orörd terräng där flera dalgångar splittras. Särskilt känsliga delar vid Alsätter, Landsjön och Göta kanal. Passage genom mindre del av riksintresseområdet Leonardsberg- Himmelstalund-Skälv. Passage av riksintresset Göta kanal i relativt orörd del samt sträckning i relativt orört landskap. Utformning av södra tunnelpåslaget avgörande för hur naturvärdena påverkas. Hagmarkssystemet Krogstorp-Landsjö riskerar försvinna p.g.a. brutna samband. Risk för påverkan på lövmiljöer mellan Krogstorp och Landsjö och hagmarker vid Göta kanal. Bäckeby påverkas likt Röd och Blå korridor. Korridor genom relativt opåverkad terräng med splittring av potentiella rekreationsområden. Tillgängligheten kan dock säkras via flera tunnlar och passager. Kraftig barriär i landskapet medför ändrade rörelsemönster och kontaktytor. Ca hus utsätts för bullernivåer över riktvärdena. Möjligheterna till åtgärder begränsade p.g.a. spridd bebyggelse. Nytt bullerstråk i område med låg bakgrundsnivå och relativt opåverkade friluftsområden. Minst antal hus som kan bli föremål för inlösen. Viss risk för grundvattensänkning vid tunnelpåslag. Ny korridor genom skogsmark. Tunnel vid Norrköping. Bäckeby Linköping Röd Blå Grön Alternativ Röd Blå Grön Lång tunnel vid Norrköping samt ytterligare ett antal längre tunnlar men bra berg och relativt få kritiska passager. Risk för fornlämningspåverkan. Stad- och landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Hälsa Naturresurser Risk och Säkerhet Byggtiden Följer till stor del väg E4 och Södra stambana. Känsliga passager på sträckan mellan väg E4 och stambanan och i Linköping. Passage genom riksintressena Törnevalla, Kinda kanal och Stångån. Värdefulla fornlämnings- och bebyggelsemiljöer vid Hallstra- Herrbeta-Skackelstad-Överby och Skäggestad. Stor påverkan på två stora hagmarkssystem vid Eggeby och mellan Hallstra och Älvestad. En värdetrakt för småvatten riskerar att försvinna. Biotopförlusten och barriäreffekterna som uppstår är svåra att kompensera. Parallellt med väg E4. Tillgängligheten längs Stångån påverkas inte. Ca bostadshus utsätts för bullernivåer över riktvärdena. Möjligheterna till åtgärder är dock förhållandevis goda. Går parallellt med väg E4 och innebär inget nytt bullerstråk i landskapet. Barriär mellan väg E4 och Södra stambanan. Tar jord- och skogsbruksmark i anspråk men innebär inte att nyttjandet av övriga naturresurser försvåras. Närhet till skyddsobjekt i Linköping, utformning av resecentrum, närhet till väg E4 och Södra stambanan med farligt gods. Spridd bebyggelse och fornlämningar kan öka risken under byggtiden. Tabell Jämförelse mellan utredningskorridorerna Går i stort parallellt med Södra stambanan, men stambanans geometri är svår att följa. Känsliga passager är bl.a. Törnevalla, Gistad, Linghem och Linköping. Passage genom riksintressena Törnevalla, Kinda kanal och Stångån. Samordning med Södra stambanan är en förutsättning. Inga större konfliktpunkter passeras. Samtliga konsekvenser är kompenserbara. Parallellt med Södra stambanan. Tillgängligheten längs Stångån påverkas inte. Behov av planskildheter måste beaktas vid bl.a. Linghem och Gistad. Högre bullernivåer i redan påverkat område dock med goda förutsättningar för åtgärder. Åtgärder även positiva för buller från Södra stambanan. Ca ytterligare bostadshus utsätts för bullernivåer över riktvärdena. Skapar inget nytt bullerstråk eller barriär i landskapet då korridoren följer Södra stambanan. Flest antal bostäder som blir föremål för inlösen. Kan leda till grundvattensänkningar vid Törnevalla. Passage av Sviestadsån i närhet till potentiellt förorenade områden. Närhet till skyddsobjekt i Linköping, Linghem och Gistad, utformning av resecentrum och område kring pendeltågsstation i Linghem, närhet till Södra stambanan med farligt gods. Närheten till Södra stambanan och stort antal boende inom korridoren kan öka risken under byggtiden. Liten Måttlig Stor konsekvens konsekvens konsekvens Går genom relativt orörd terräng och det sammanhängande landskap som finns mellan väg E4 och Södra stambanan delas ytterligare. Bytespunkt Linköping. Passage genom riksintressena Törnevalla, Kinda kanal och Stångån. Värdefulla fornlämnings- och bebyggelsemiljöer vid Hallstra- Herrbeta-Skackelstad-Överby och Skäggestad. Ytterligare splittring av landskapet kan innebära stora konsekvenser för odlingslandskapet. Stor påverkan på hagmarkssystem vid Eggeby och mellan Hallstra och Älvestad. Värdetrakt för småvatten riskerar att försvinna. Biotopförlusten och barriäreffekterna som uppstår är svåra att kompensera. Ny infrastrukturkorridor mellan väg E4 och Södra stambanan medför splittring av potentiella rekreationsområden. Ca bostadshus utsätts för bullernivåer över riktvärdena. Då dessa hus är spridda kan bulleråtgärder bli svåra att motivera. Kraftig barriär i landskapet medför ändrade rörelsemönster och kontaktytor. Nytt bullerstråk i landskapet mellan väg E4 och Södra stambanan. Tar jord- och skogsbruksmark i anspråk men innebär inte att nyttjandet av övriga naturresurser försvåras. Närhet till skyddsobjekt i Linköping, utformning av resecentrum, närhet till Södra stambanan med farligt gods. Kritiska passager i anslutning till väg E4 samt spridd bebyggelse kan öka risken under byggtiden. 114 Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning
9 splittring av landskapet och ett nytt bullerstråk utöver väg E4 och Södra stambanan. Det är även ett område med flera känsliga natur- och kulturmiljöer och stora arkeologiska intressen. Bland annat passeras riksintresset för kulturmiljö kring Törnevalla och hagmarkssystem vid Eggeby och mellan Hallstra och Älvestad. Ca bostadshus utsätts för bullernivåer över riktvärdena. Då dessa är spridda kan bulleråtgärder bli svåra att motivera. Sammantaget ger Grön korridor störst miljökonsekvenser då den medför en ny infrastruktur i landskapet och går rakt igenom riksintresset Törnevalla. Röd korridor ger något mindre konsekvenser då den till stora delar följer väg E4. Blå korridor ger minst konsekvenser då den följer Södra stambanan, vilket begränsar konsekvenserna för bland annat natur- och kulturmiljö. Bytespunkt Linköping Den nya bytespunkten placeras öster om befintlig, nära Stångån. Förutom spårområdet medför bytespunkten stora förändringar på grund av övriga funktioner samt anslutande infrastruktur, vilka utreds i den kommunala processen enligt plan och bygglagen. Bytespunkten blir ett dominerande inslag i stadsbilden, men som ges goda förutsättningar att anpassas till kringliggande stadsstruktur. Läget skapar också förutsättningar för bra tvärförbindelser vid resecentrum och Stångån. Bytespunkten blir dock ett stort intrång i den riksintressanta kulturmiljön kring Stångån och Linköpings centrala delar. Stations områdets bebyggelsestruktur och de historiska sambanden riskerar att påverkas. 7.2 Riksintressen De riksintressen som berörs är till stor del riksintressen för kulturmiljö samt ett par riksintressen för friluftsliv. Natura 2000-området Borg ligger inom Blå korridor, i övrigt berörs inga andra Natura 2000-områden eller riksintressen för naturmiljö. För friluftsliv berörs riksintressena Göta kanal och Stångån. Båda vattendragen passeras på bro och tillgängligheten längs vattendragen påverkas inte. Bullernivåerna kan dock öka. Följande riksintressen för kulturmiljö berörs: Norrköping berörs av en gemensam korridor i stambanans sträckning. En ny järnväg kan innebära att delar av järnvägsområdets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsestruktur förstörs och därmed minska förståelsen och upplevelsen av de historiska sambanden mellan stationen, järnvägsparken och Promenaderna. Leonardsberg-Himmelstalund-Skälv berörs av samtliga korridorer varav järnvägen i Blå och Grön korridor går i tunnel. Röd korridor går på bro över Motala ström, ligger parallellt med Södra stambanan och passerar över delar av områdets hällristningslokaler. En järnväg i Röd korridor orsakar direkt påverkan och irreversibla skador på områdets kulturmiljö. Påverkan på riksintresset av en ny järnväg i Blå korridor är avhängigt placering av det södra tunnelpåslaget och övrig tunnelutformning. Genom korridorens marginella intrång i området bedöms en järnväg i Grön korridor inte medföra några större negativa effekter på riksintressets värdegrund. Lövstad kan beröras av Blå och Röd korridor, där delar av korridoren passerar riksintresseområdets östra del mellan Lövstad slott och väg E4. En sträckning väster om väg E4 medför ytterligare barriäreffekt och utgör ett påtagligt intrång i riksintresseområdet. En sträckning öster om väg E4 begränsar konsekvenserna för riksintresset betydligt då det inte medför någon fysisk påverkan. Norsholm-Tångestad berörs endast marginellt av Blå och Röd korridor väster om väg E4. Göta kanal berörs av Grön korridor samt Blå och Röd korridor i gemensam sträckning. Grön korridor passerar riksintresseområdet vid den välbevarade och ålderdomliga bebyggelsemiljön vid Björnavad och en ny järnväg skulle inverka negativt på kanal miljöns upplevelse- och bruksvärden. Blå och Röd korridor är breda vid passagen av kanalen och innefattar även väg E4. Påverkan på riksintresset är avhängigt var i korridoren en ny järnväg placeras. Parallellförläggning med väg E4 bör eftersträvas. Törnevalla berörs av samtliga korridorer. Röd korridor passerar riksintresseområdet söder om väg E4 och en ny järnväg kan medföra negativa effekter på ett flertal fornlämningslokaler och bryta visuella och historiska samband. Grön korridor går i ett brett alternativ över norra delen av området och riskerar att orsaka negativa effekter för tillgängligheten och upplevelsen av kulturmiljön. Blå korridor passerar riksintresseområdet söder om Södra stambanan och riskerar medföra påverkan på flera värdefulla bebyggelse- och fornlämningsmiljöer i områdets centrala del. Detta skulle orsaka stora skador på riksintresseområdets värdegrund. Röd och Blå korridor innebär möjlighet till tät samlokalisering med befintlig infrastruktur vilket skulle mildra de negativa effekterna något. Linköping berörs av en gemensam korridor i stambanans sträckning. Ny järnväg inom korridoren riskerar att få en påtaglig negativ effekt på stationsområdets kulturhistoriskt värdefulla miljö. Även bebyggelsestrukturer inom korridoren kan beröras. Ny sträckning och bytespunkt kan även innebära att de historiska och visuella sambanden i stationsområdet med järnvägsparken och Vasavägen blir svåra att uppfatta genom förändrade rörelsemönster. Kinda kanal berörs av en gemensam korridor inom Linköpings stad. Utformningen kan få fysiska konsekvenser för kanalområdet. Ny infrastruktur över kanalen kan även påverka upplevelse- och bruksvärdena och förändra områdets tillgänglighet. Sjöarna Glan och Roxen är av riksintresse för yrkesfisket. Sjöarna berörs inte direkt och inget av alternativ bedöms påverka riksintressena. Förutom intressena ovan finns ett antal kommunikations leder som är av riksintresse. Dessa är dock inga miljöintressen och påverkan på dessa hanteras därför i järnvägsutredningsrapporten. 7.3 Måluppfyllelse I respektive ämnesavsnitt i kapitel 4 beskrivs uppfyllelsen av projektmålen avseende miljö och de specifika målen. I järnvägsutredningens rapport beskrivs uppfyllelsen av de transportpolitiska målen samt övriga projektmål. I detta kapitel beskrivs måluppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen. Ostlänken möjliggör en förflyttning av transporter från väg till järnväg. I förlängningen med hela Götalandsbanan utbyggd kan järnvägstransporter även komma att ersätta flyg. Det bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och försurande samt övergödande ämnen. För att denna positiva effekt ska uppnås krävs att ett hela resan perspektiv tillämpas vid planering av bytespunkter och anslutande kommunikationer till dessa. På systemnivå bidrar järnvägsprojektet till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Ingen övergödning Indirekt leder minskade utsläpp av försurande och gödande ämnen även till en uppfyllelse av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande skogar. Möjligheten till miljöanpassade och resurssnåla transporter leder på regional nivå till en positiv inverkan på miljömålet God bebyggd miljö. Användandet av bekämpningsmedel på banvallen under drift och risken för grundvattensänkning och ökad föroreningsspridning i anläggningfasen motverkar uppfyllelsen av miljömålet Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Ostlänken kommer dock innebära att ett antal förorenade områden saneras, vilket är positivt för uppfyllelse av målen. Ostlänken är en ny källa till elektromagnetisk strålning. Förutsatt att åtgärder vidtas och bostäder inom 25 m från spåret löses in har Ostlänken ingen negativ påverkan på målet Säker strålmiljö. Genom att projektet är ett exploateringsföretag som tar mark i anspråk kommer ett antal av miljökvalitetsmålen att motverkas. Det gäller lokal påverkan på vattendrag, våtmarker, värdefulla biotoper och kulturmiljöer, barriäreffekter, förändring i grundvattennivå och påverkan på människors livsmiljö. Riksintressen för kulturmiljö påverkas vid bl.a. Himmelstalund och Lövstad. Åtgärder kommer att vidtas för att begränsa påverkan och kompensera för skador, men det går inte att helt undvika konsekvenser för människa och miljö. Detta gäller samtliga alternativ, men vissa alternativ har större påverkan än andra.ur denna exploateringsaspekt motverkar Ostlänken målen: - Levande sjöar och vattendrag - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - God bebyggd miljö - Ett rikt växt- och djurliv I figur redovisas vilka miljökvalitetsmål som Ostlänken aktivt bidrar till uppfyllelsen av, vilka mål som motverkas, vilka mål som kräver åtgärder för att inte motverkas samt vilka mål som Ostlänken varken bidrar till att uppfylla eller motverka. Figuren visar även motsvarande påverkan i nollalternativet. 7 S A M L A D B ED Ö M N I N G Järnvägsutredning Ostlänken Norrköping C Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning 115
Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg
Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående
Läs merPM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post
Läs merJärnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ
PM Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000 Påverkan av olika alternativ TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Järnvägssträckning
Läs merGryaabs Transporttunnlar. Information om ny placering. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken
Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Gryaabs Transporttunnlar Göteborgs Stad, Västra Götalands län Information om ny placering Alternativ Krokängsparken- Byggs via Hamnbanans nya järnvägstunnel
Läs mer4 Miljökonsekvenser. 4.1 Metodik
4 Miljökonsekvenser 4.1 Metodik I miljöbalken (MB) samt lagen om byggande av järnväg beskrivs när en miljökonsekvensbeskrivning skall genomföras samt vad den skall innehålla. Inom ramarna för det tidigare
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-01-040 Järnvägsutredning Ostlänken avsnitt Norrköping C - Linköping C Miljökonsekvensbeskrivning Slutrapport september 2009 2M EDV ER K A N D E Medverkande Beställare
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Buller och vibrationer
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Buller och vibrationer Buller och vibrationer, disposition Buller - definitioner - befintlig bullersituation - luftburet buller, arbete för att begränsa bullerstörning
Läs mer6. Byggprojektet. I figur 30-31 redovisas exempel på hur tidplanen för de olika planerade arbetena kan komma att se ut.
Här nedan är utdrag ur SLL:s informationsmaterial gällande Tunnelbanan Nacka och Söderort. För er som vill läsa hela dokumentet finns det på http://www.sll.se/global/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs merSkillnader mellan godkänd och utställd MKB
PM Ärendenr: TRV 2010/32686 2010-12-21 Trafikverket Projekt Mälarbanan Skillnader mellan godkänd och utställd MKB Sammanställning över de revideringar som gjorts i den utställda miljökonsekvensbeskrivningen
Läs merPM Vibrationer. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, MPU
Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM 2014/98935 Skapad av Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, Filnamn MPU02-00-025-00-0121 Godkänt av Godkänt datum Version
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merDETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN
1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:
Läs merFRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.
FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år
Läs merMiljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 1 Konsoliderad version av villkorsförslag
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 1 Konsoliderad version av villkorsförslag Villkorsförslag, 2017-06-15 1. Villkorsförslag 1.1 Slutliga villkor Allmänt villkor 1. Verksamheten ska bedrivas
Läs merNy framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge
Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik
Läs merAnsökan om att bedriva verksamhet inom Natura 2000-området Tullgarn Södra (SE ), i Södermanlands län
1(6) Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Kopia till: Diariet Trosa kommun Ansökan om att bedriva verksamhet inom Natura 2000-området Tullgarn Södra (SE 0220034), i Södermanlands län Begäran
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merOstlänken, utställning av järnvägsutredning, delen Norrköping C Linköping C
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Yttrande 2009-03-20 sid 1 (7) 343-36213-08 Banverket Investeringsdivisionen, Projektdistrikt mitt Box 1070 172 22 Sundbyberg Ostlänken, utställning av järnvägsutredning,
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Projekt Göteborg Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 6 december 2016 Inledning Åsa Lindell, moderator Göteborg Borås, en
Läs merVÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg
Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merVäg 73 Trafikplats Handen
ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18
Läs merDatum Tel Fastighetskontoret Mobil Stockholm
RAPPORT C 1 (7) Handläggare Daniel Lindfors Datum 20150317 Tel +46 10 505 60 88 Fastighetskontoret Mobil +46 70 184 57 88 Box 8312 Fax +46 10 505 00 10 104 20 Stockholm Daniel.lindfors@afconsult.com Att:
Läs mer2 Förutsättningar marknad och trafik
2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merNy framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund
Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merJärnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs merInventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Perry Ohlsson UPPRÄTTAD AV. Perry Ohlsson
-14 UPPDRAG DP Tingshuset utredningar komplettering UPPDRAGSNUMMER 13007455 UPPDRAGSLEDARE Perry Ohlsson UPPRÄTTAD AV Perry Ohlsson DATUM Kompletterande beskrivning buller för detaljplan Tingshuset 13,
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG
2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning
Läs merYttrande i mål M
Yttrande i mål M1431-17 2018-09-24 Bilaga 1 Konsoliderade yrkanden och villkorsförslag Miljöprövning för tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka och Söderort Konsoliderad version av yrkanden och villkorsförslag,
Läs merGRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Läs merNya Östbergatunneln. En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön
Nya Östbergatunneln En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön Bild helsida Nya Östbergatunneln byggs från Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken till Saltsjön vid
Läs merINFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är
Läs merSamråd Väg E20 Vårgårda norr Mariestad. delen Förbi Mariestad. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Samråd 2016-06-21 Väg E20 Vårgårda norr Mariestad delen Förbi Mariestad TMALL 0141 Presentation v 1.0 2 2016-06-21 Dagordning 1. Presentation 2. Vägplaneringsprocessen 3. Vägplan - val av lokaliseringsalternativ
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merBanverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992.
Historik Regering och riksdag har beslutat att Västkustbanan skall byggas ut till dubbelspår. Stora delar är redan utbyggda och på vissa håll pågår byggnadsarbeten. Det huvudsakliga motivet för utbyggnaden
Läs merB E H O V S B E D Ö M N I N G
1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april
Läs merFörstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling
Nytt resecentrum i Linköping Ny pendeltågsstation i Malmslätt Götalandsbanan mellan Linköping och Mantorp Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling En region att växa i Götalandsbanan
Läs merSamråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum
Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar
Läs merProjekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Mölnlycke Bollebygd Fokus Mölnlycke
Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Mölnlycke Bollebygd Fokus Mölnlycke Råda församlingshem 24 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Härryda kommun Planläggningsprocessen
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merStockholms ström, CityLink, planerad ny 400 kv ledning
1(5) Stockholms ström, CityLink, planerad ny 400 kv ledning Ärendet Svenska Kraftnät har till kommunen översänt ett samrådsunderlag rörande tunnelförläggningen av en ny 400 kv ledning mellan transformatorstationen
Läs merAvsnittsutredning Norrköping C Linköping C
Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-026 Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Slutrapport september 2009 M EDV ER K A N D E Medverkande Beställare Banverket Investeringsdivisionen
Läs merInbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad
Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för
Läs merInnehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund
Innehåll 1. Underlag... 2 2. Bakgrund... 2 3. Riktvärden för ljud från industriverksamhet... 3 4. Riktvärden för ljud från trafik... 3 5. Riktvärden för byggbuller... 4 6. Förutsättningar... 5 6.1. Trafikuppgifter...
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs merÖppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp /09
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp 2017-05-08/09 Agenda Inledning/presentation Historik kring projektet Projektmål Tidplan och samrådsprocess Studerade korridorer Samrådstid
Läs merDetaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Läs merOstlänken, delen Gerstaberg-Sillekrog
Avgränsningssamråd Natura 2000-område Tullgarn OLP4-04-025-40000-0_0-0030 Ostlänken, delen Gerstaberg-Sillekrog Trosa kommun, Södermanlands län Samrådsunderlag 2018-05-28 Trafikverket Postadress: Trafikverket,
Läs merProjekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef
Projekt Ostlänken Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef En del av ny generation järnväg Byggandet av höghastighetsjärnväg är det
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merChecklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr
Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen
Läs merPM, Väg E20 förbi Mariestad, Lokaliseringsstudie. Trafikbullerutredning för väglokalisering
Rapport nummer: 2016-002 r01 Datum: 2016-06-21 Granskningskopia PM, Väg E20 förbi Mariestad, Lokaliseringsstudie Trafikbullerutredning för väglokalisering L:\2016\2016-002 MB E20 Vägtrafikbuller, Structor
Läs merDnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till beslut
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2012-01-03 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens
Läs merSidan 1 Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Nya tunnelbanan Emma Sahlman, presskommunikatör Kalle Persson, samordnare miljöprövning
Sidan 1 Nya tunnelbanan Emma Sahlman, presskommunikatör Kalle Persson, samordnare miljöprövning Sidan 2 Innehåll Bakgrund Vad ska vi bygga? Tid & pengar Byggtiden De fyra projekten Planläggning och miljöprövning
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merVändspår Floda/Lerum. Samrådsmöte Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687
Vändspår Floda/Lerum Samrådsmöte 2019-01-23 Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687 Agenda vid samrådsmöte 23/1 1. Välkommen 2. Information från Lerums kommun 3. Presentation av Trafikverkets järnvägsplan i Lerum
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs mer9 Banverkets ställningstagande
Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan
Läs merBullerutredning för byggskede Nya bostäder Kragsta 1:51:3, Vallentuna kommun
Bullerutredning för byggskede Nya bostäder Kragsta 1:51:3, Vallentuna kommun 1 Bakgrund 2017-11-30, sid 1 (4) + bilaga 1-2 Structor Miljöbyrån Stockholm AB Christer Södereng Solnavägen 4 113 65 Stockholm
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merNorrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2018-02-27 JP05 Ytterbyn-Grandbodarna 27 mil ny järnväg längs kusten En möjlighet för kommunerna och orterna längs sträckan att
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-00-031 Datum Assar Engström Assar Johanna
Läs merFRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM
FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 2 FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN Stockholm är en av Europas snabbast växande
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten
SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli
Läs merMiljösatsning för framtidens avloppsrening i Stockholm
Miljösatsning för framtidens avloppsrening i Stockholm MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING 1 Mer information om projektet Stockholms framtida avloppsrening finns på: www.svoa.se/sfa Prenumerera
Läs merVästlänken Underlagsrapport Linjesträckningar
BRVT 2006:03:09 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Underlagsrapporter 03 Byggskedet 04 Gestaltning 05 Grundvatten 06 Kapacitet
Läs merTågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun
Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil:
Läs merÄngelholm-Maria Järnvägsutredning Buller- och vibrationsutredning till MKB
Projekt: 20-04346 Rapport: 20-04346-06022700 Datum: 2006-02-27 Antal sidor: 34 Bilagor: Ängelholm-Maria Järnvägsutredning Buller- och vibrationsutredning till MKB Reviderad 2006-09-01 Uppdragsgivare: Tyréns
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merPM Nobel Center, Stockholm Byggbuller
Uppdrag 10191409 1 (6) Handläggare: Tobias Gredenman, Stockholm 2015-02-06 PM 10191409 Nobel Center, Stockholm Byggbuller Bakgrund har fått i uppdrag att utföra en översiktlig beräkning och bedömning av
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merBedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Läs merSOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012
SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430 Utställningshandling Planbeskrivning Spårområde vid kv Tegen inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping
Vårt diarienummer SPN-474/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering den 8
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merAnsökningarnas struktur
MKB Pia Ottosson 1 Ansökningarnas struktur KÄRNTEKNIKLAGEN (KTL) Toppdokument MILJÖBALKEN (MB) Toppdokument Huvudrapport Långsiktig säkerhet GEMENSAMMA BILAGOR Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådsredogörelse
Läs merSamråd. Väg E22/118, Trafikplats Hammar
Samråd Väg E22/118, Trafikplats Hammar Fyrstegsprincipen 1 Tänk om 2 Optimera 3 Bygg om 4 Bygg nytt Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Åtgärder som effektiviserar nyttjandet
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merSanering av tidigare kemtvätt inom Kv. Järnsågen, Trollhättan
RAPPORT Handläggare Pär Wigholm Tel +46 (0)10 505 84 76 Mobil +46 (0)701 84 74 76 Fax +46 520 103 95 par.wigholm@afconsult.com 1 (16) Datum 2014-08-22 Trollhättans Stad Hållbart samhälle 461 29 Trollhättan
Läs mer