Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.0 Mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.0 Mars 2015"

Transkript

1 Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.0 Mars 2015 stockholm.se 1

2 2

3 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till hälso- och sjukvårdsdokumentation utifrån nationellt fackspråk och ICF. I och med övergången skapades en ny Hälso- och sjukvårdsjournal som tydligare ska stödja vårdprocessen (omvårdnads- och rehabprocessen) med ett nytt rubrikträd och nya sökord baserade på nationellt fackspråk, bland annat utifrån klassifikationerna ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionhinder och hälsa) och KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder). I denna skrift finns en kort beskrivning om de olika sökorden/ delarna i rubrikträdet och var i processen du befinner dig. Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter Mars 2015 Version: 1.0 Utgivningsdatum: senast uppdaterad 26 mars 2015 Utgivare: Äldreförvaltningen och Stadsledningskontoret Kontaktperson: Lena Carling och Katja Jensfelt 3

4 Innehåll Sammanfattning 3 Uppmärksamhetssignaler 5 Allmänna uppgifter och bakgrundsfakta 6 Aktivitet/Delaktighet 8 Kroppsfunktion/Kroppsstruktur 13 Omgivningsfaktorer 19 Mätvärden 23 Utförda bedömningar 25 Kartlagt hälsotillstånd 25 Hälsoplan 26 Utredande ordination/åtgärd 27 Samordning, administration, planering 30 Behandlande ordination/åtgärd 32 Läkarkontakt och beroendeordinationer 36 Palliativ vård i livets slutskede 38 Vid vårdtidens slut 40 4

5 Uppmärksamhetssignaler Uppmärksamhetssignalerna utgörs av Varning, Smitta och Observera. Dessa uppgifter anses vara av så pass stort värde för alla inblandade i vården av patienten att dessa ska gå att läsa redan innan du har öppnat journalen. Det är viktigt att du alltid anger källan till informationen. Under Varning dokumenterar du om patienten ha en medicinskt bekräftad intolerans, överkänslighet eller livshotande läkemedelsöverkänsligheter. Under Smitta dokumenterar du om patienten har någon av läkare verifierad blodsmitta, tarmsmitta eller dylikt Under Observera dokumenterar du Observera - Om det finns ytterligare information om patientens hälsotillstånd att ta hänsyn till i tidigare HSL journal. Det innebär att man alltid måste ta hänsyn till båda journalerna när man värderar data, skriver ut anteckningar etc. När vården har bytt inriktning från behandlande till symtomlindrande i och med att den sena palliativa vården i livets slutskede har inletts skrivs detta även under Observera.. Restriktioner vårdrestriktioner pre- eller postoperativt, maxdryck eller annat. Allvarlig sjukdom - svårinställd diabetes eller epilepsi med dagliga gran mal-anfall Allvarlig behandling Waran Tolkbehov - för att göra sig förstådd eller för att förstå i vårdsituationer. Sökord Hjälpfrastext Frastext Varning Medicinskt bekräftad intolerans eller Vad: överkänslighet. Källa: Livshotande Skadlig läkemedelsöverkänsligheter. Livshotande Ange alltid källan till uppgiften! Smitta Observandum Observera Ange om möjligt allvarlighetsgraden för varningsinformationen: skadlig eller livshotande Av läkare bekräftad blodsmitta, tarmsmitta. MRSA, VRE, ESBL Allvarlighetsgrad: besvärande. Observera - när vården har bytt inriktning från behandlande till symtomlindrande i och med att den sena palliativa vården i livets slutskede har inletts. Om det finns ytterligare information om patientens hälsotillstånd att ta hänsyn till i tidigare HSL journal. Det innebär att man alltid måste ta hänsyn till båda journalerna när man värderar data, skriver ut anteckningar etc. Övergått till palliativ vård i livets slutskede, se upprättad vårdplan Ytterligare information om patientens hälsotillstånd finns att ta hänsyn till i tidigare HSL journal 5

6 Restriktion Allvarlig sjukdom Allvarlig behandling Tolkbehov Restriktioner av vården. Pre- eller postoperativa restriktioner, maxdryck, att patienten inte får belasta och annat. Allvarlig sjukdom som är av vikt att känna till för alla inom vården, exempelvis svårinställd diabetes eller svår epilepsi. Behandling som är av stor vikt för alla inom vården att känna till, exempelvis blodförtunnande. Behov av tolk för att göra sig förstådd eller för att förstå information given i vården. Ange språk. Allmänna uppgifter och bakgrundsfakta Här återfinns sökord som behandlar information om ID-kontroll, samtycke, personfaktorer, medicinska diagnoser och vårdkontakter. Information under dessa sökord ger viktig information om den sociala och medicinska bakgrunden till patientens hälsa och patientens egen uppfattning om sin egen hälsa och orsakerna till eventuellt upplevd ohälsa. Här dokumenterar man också patientens egna önskemål om och inställning till sin vård generellt men även vård i livets slutskede. Sökord Hjälpfrastext Frastext ID-kontroll ID kontroll via legitimation, ange vilken. ID kontroll via närstående, ange vem ID kontroll via legitimation: ID kontroll via närstående: Samtycke Personfaktorer Patientens medgivande till att information får hämtas från och lämnas till annan vårdgivare eller närstående samt namn och relation till den som lämnat/fått uppgifter om patienten. Önskan om hur, vad och till vem upplysningar kan lämnas. Även noteringar om det finns någon som man inte ska lämna upplysning till. Patientens individuella bakgrund. Personliga egenskaper som inte hör Patienten samtycker till att: Patienten samtycker inte till att: information/journaluppgifter av betydelse för patientens vård får hämtas och lämnas till andra vårdgivare information/journaluppgifter får hämtas eller lämnas ut till närstående namn: telefonnummer: personuppgifter får lämnas till nationella kvalitetsregister information får hämtas från Nationell Patientöversikt (NPÖ) Hälsohistoria: Copingstrategier: 6

7 Egna önskemål om vård i livets slutskede Medicinsk diagnos Vårdkontakter till hälsobetingelser eller hälsotillstånd. Exempel: kön, ålder, livsstil, vanor, uppfostran, copingstategier, social bakgrund, utbildning, yrke, tidigare erfarenheter. Patientens egen upplevelse av sin hälsa. Patientens egna uttalade önskemål om vård i livets slutskede. Medicinska diagnoser avser enbart verifierade uppgifter om diagnoser från namngiven källa. Information från annan vårdgivare avser enbart epikriser, utskrivningsmeddelande, remissvar etc. Inskrivning på enhet: ange enhetens namn. Ange vid behov orsak till vården - korttidsvård, permanent plats, dagverksamhet. Läkarorganisation eller namngiven husläkare/vårdcentral vid annat vårdval som ansvarar för vården av patienten. Pågående vårdkontakter avser externa kontakter patienten har med till exempel specialistmottagningar, tandläkare, logoped eller dietist. Ange namn och telefonnummer. Under tillfällig sjukhusvistelse anges var patienten befinner sig under sjukhusvistelse (till exempel: avdelning X på Sjukhus X, telefonnummer: ) Överrapportering från annan vårdgivare avser all muntlig överrapporteringen om patientens vård hos annan vårdgivare. Vanor och livsstil: Yrke: Utbildning: Patientens egna mål och önskemål: Klädsel Trosuppfattning Önskat omhändertagande Medicinsk diagnos: Källa: Verifierade uppgifter från annan vårdgivare: Verifieras av dokument, datum: Inskrivning på enhet: Ansvarig läkarorganisation: Pågående vårdkontakter: Tillfällig sjukhusvistelse sjukhus: avdelning: telefonnummer: Överrapportering från annan vårdgivare 7

8 Aktivitet/Delaktighet I denna del av rubrikträdet kartlägger du patientens funktionstillstånd utifrån ett aktivitetsoch delaktighetsperspektiv under respektive sökord. Staden har valt att som regel bedöma patientens omgivningsanpassade förmåga - genomförandet (genomförandet med hjälp av eventuella hjälpmedel eller personligt stöd i den miljö personen vistas i). Om en person kan gå med rollator i en miljö som tillåter att man förflyttar sig med hjälp av utrustning så är inte detta ett problem som måste åtgärdas vidare, utan ses bara som ett funktionstillstånd som kan ha (eller inte ha) påverkan på eventuellt hälsotillstånd. Det är viktigt att ange vilka dessa underlättande eller hindrande omgivningsfaktorer är, när man gör sin funktionsbedömning. I vissa fall kan det dock finnas ett behov av att dokumentera patientens genomförande både med och utan hjälpmedel eller stöd. Man bör också väga in att personen kan ha en förmåga gällande aktiviteten och en annan förmåga gällande sin delaktighet. Exempel En patient kan vara i behov av hjälp med personligt/fysiskt stöd av två personer i en viss aktivitet exempelvis personlig vård, men samtidigt vara fullständigt delaktig i det samma, i och med att det är patienten som bestämmer om hur och när hjälp ska ges, vilka kläder som ska användas, hur stora tuggorna ska vara och när det är dags att dricka. Bedömningsfaktorerna som användas är:.0 Ingen svårighet (ingen, frånvarande, försumbar,.) 0-4%.1 Lätt svårighet (lätt, låg, ) 5-24%.2 Måttlig svårighet (medel, ganska stor, ) 25-49%.3 Stor svårighet (stor, grav, hög extrem, ) 50-95%.4 Total svårighet (fullständig, ) % Sökord Hjälpfrastext Frastext AKTIVITET/DELAKTIGHET Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Lärande och tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Till exempel förmågan att titta på TV, läsa en bok eller lyssna på musik, att lösa problem och fatta beslut. Utesluter: Funktionerna för syn och hörsel Allmänna aspekter på att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och att Att se d110 Att lyssna d115 Att fokusera uppmärksamhet d160 Att tänka d163 Att läsa d166 Att skriva d170 Att räkna och beräkna d172 Att lösa problem d175 Att fatta beslut d177 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att företa en enstaka uppgift d210 Att företa mångfaldiga uppgifter d220 8

9 Läkemedelsansvar Egenvård Kommunikation hantera stress. Att kunna planera och genomföra sina dagliga rutiner. Om patienten själv har ansvarar för sina läkemedel eller om hela eller delar av ansvaret har övertagits av sjuksköterska. Om läkemedelsansvaret delvis har övertagits av sjuksköterska, ange alltid vem som ansvarar för vad. Beslutad egenvård efter bedömning om patientens förmåga att utföra uppgiften.. Ange vilka uppgifter som avses. Patientens förmåga att hantera ansvaret för sina läkemedel dokumenteras under Läkemedelsansvar. Kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel. Förmågan att kunna larma och att använda telefon. Att genomföra daglig rutin d230 Att hantera stress och andra psykologiska krav d240 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Patienten ansvarar själv för läkemedelshanteringen. Läkaren xx har i samråd med patienten bedömt att sjuksköterskan ansvarar för del av läkemedelshanteringen. Läkaren xx har i samråd med patienten bedömt att sjuksköterskan ansvarar för hela läkemedelshanteringen. Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden d310 Att kommunicera genom att emot icke-verbala meddelanden d315 Att kommunicera genom att ta emot meddelanden på teckenspråk d320 Att kommunicera genom att ta emot skrivna meddelanden d325 Att tala d330 Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden d335 Att uttrycka sig genom meddelanden på teckenspråk d340 Att skriva meddelanden d345 Konversation d350 Diskussion d355 Att använda kommunikationsutrustningar och kommunikationstekniker d360 att använda larm/telefon 9

10 Förflyttning Att ändra och bibehålla kroppsställning Att bära, flytta och hantera föremål Att gå och röra sig omkring Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel. d410 Att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan - att resa sig ur en stol för att lägga sig på en säng, att lägga sig på knä eller sätta sig på huk och att förskjuta kroppsvikten. d415 Att vid behov förbli i samma kroppsställning såsom att förbli sittande eller att förbli stående i arbete eller skola d420 Att göra en överflyttning från en yta till en annan såsom att glida längs en bänk eller flytta sig från säng till stol utan att ändra kroppställning. d430att lyfta upp ett föremål eller ta något från en plats till en annan såsom att lyfta ett glas eller bära en bricka från ett rum till ett annat d440 Att hantera föremål, att plocka upp, gripa, hantera och släppa. Att kunna slå ett telefonnummer eller trycka på en knapp. d450 Att gå kortare eller längre sträckor, på olika underlag eller gå - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att ändra grundläggande kroppsställning d410 med hjälp av lyft och två personer Att ligga ner d4100 Att sitta d4103 Att stå d4104 Att böja sig d4105 Att bibehålla en kroppsställning d415 Att bibehålla liggande ställning d4150 Att bibehålla sittande ställning d4153 Att bibehålla stående ställning d4154 Att förflytta sig själv d420 Att förflytta sig själv i sittande ställning d4200 Att förflytta sig själv i liggande ställning d ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att lyfta och bära föremål d430 Handens finmotoriska användning d440 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att gå d450 Att gå kortare sträckor d

11 Att förflytta sig med hjälp av transportmedel Fall Personlig vård runt hinder. d455 Även att klättra, springa, jogga, hoppa eller simma. d460 Att gå och förflytta sig på olika platser och situationer såsom att gå mellan rummen i ett hus, inom en byggnad eller längs gatan i en stad. d465 Att förflytta hela kroppen från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd såsom att åka skridskor, skidor eller att förflytta sig längs gatan i en rullstol eller med rollator d470 Att använda transportmedel för att som passagerare förflytta sig såsom att bli körd i en bil eller buss, taxi, tåg, spårvagn, tunnelbana, båt eller flygplan. d475 att föra ett mänskligt drivet transportmedel (cykel, roddbåt) eller motoriserade fordon (bil, båt) Alla fall dokumenteras. Vid fall som leder till skada dokumenteras skadan under aktuellt sökord. Avvikelserapport ska dokumenteras i enlighet med riktlinjerna. Utredande ord/åtg kroppsfunktion/ kroppsstruktur Bedömning efter fall ska användas vid bedömningen vid ett fall. Att tvätta delar av kroppen, hela kroppen och att torka sig, vård av hud, tänder, hår, finger- och tånaglar. Att välja rätt plats, kunna sköta sin hygien i samband med toalettbesök att få på och av sig kläderna. Att ta hand om sin menstruation. Att ta på och av kläder och skor och att välja lämplig klädsel för aktuell situation. Att gå längre sträckor d4501 Att röra sig omkring på olika sätt d455 Att klättra eller gå i trappa d4551 Att röra sig omkring på olika platser d460 Att röra sig inom hemmet d4600 Att röra sig inom andra byggnader än hemmet d4601 Att förflytta sig med hjälp av utrustning d465 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att använda transportmedel d470 Att vara förare d475 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Beskrivning av händelsen: Orsak till fall: Konsekvenser: Patient har larmat på hjälp. Patienten har inte larmat på hjälp. Att tvätta sig d510 Att tvätta hela kroppen d5101 Att torka sig d5102 Kroppsvård d520 Hudvård d5200 Tandvård d5201 Hårvård d5202 Att sköta toalettbehov d530 Att klä sig d540 Att klä på sig d5400 Att klä av sig d5401 Att sätta på sig fotbeklädnad d

12 Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Att äta och dricka och sköta sin egen hälsa. Att försäkra sig om fysisk bekvämlighet, att ta hand om diet och kondition. Att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter så som att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål, växter, djur och hjälpmedel. Att hjälpa andra. Att umgås och integrera med okända, vänner, släktingar och grannar. Att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt att bygga upp och avsluta relationer, interagera i överensstämmelse med sociala regler, reglera beteenden i interaktioner och behålla socialt avstånd. Att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid pågående utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner. Innefattar: utbildning arbete och sysselsättning ekonomiskt liv Att ta av sig fotbeklädnad d5403 Att välja lämplig klädsel d5404 Att äta d550 Att dricka d560 Att sköta sin egen hälsa d570 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Att handla d6200 Att bereda måltider d630 Hushållsarbete d640 Att ta hand om hemmets föremål d650 Att underhålla hjälpmedel d ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Grundläggande mellanmänskliga interaktioner d710 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner d720 Att ha kontakt med okända personer d730 Formella relationer d740 Informella sociala relationer d750 Familjerelationer d760 Intima relationer d770 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Samhällsgemenskap, socialt Handlingar och uppgifter som krävs Samhällsgemenskap d910 12

13 och medborgerligt liv för att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Spel, sport, konst, kultur, hobbys, utövande av andlighet eller religion, politiskt engagemang. Rekreation och fritid d920 Religion och andlighet d930 - ingen svårighet - lätt svårighet - måttlig svårighet - stor svårighet - total svårighet Kroppsfunktion/Kroppsstruktur I denna del av rubrikträdet kartlägger du patientens funktionstillstånd utifrån kroppsfunktion och kroppstruktur under respektive sökord. Med funktioner avses patientens förmåga att exempelvis tömma urinblåsan, funktioner som reglerar aptit, eller att orientera sig till person. Med strukturer avses patientens strukturella förutsättningar att utföra funktionerna och aktiviteterna exempelvis beskrivning av tänder och munhåla, skelettet (eventuella felställningar eller avsaknad av kroppsdel) eller hud på bål och rygg. Bedömningsgraderingen skiljer sig om det gäller en funktion (funktionsnedsättning) eller en struktur (strukturavvikelse). När det gäller smärta är bedömningsgraderingen ingen till total smärta istället för funktionsnedsättning. Exempel Vid ett sår på höger häl är ju både strukturen (lokalisation och inblandade strukturer) samt funktionen (huden skyddsfunktioner och hudens läkande funktioner) inblandade. Att ha en amputerad fot räknas som en total strukturavvikelse. Bedömningsfaktorerna som användas för funktion (exkl. smärta) är:.0 Ingen funktionsnedsättning (ingen, frånvarande, försumbar,.) 0-4%.1 Lätt funktionsnedsättning (lätt, låg, ) 5-24%.2 Måttlig funktionsnedsättning (medel, ganska stor, ) 25-49%.3 Stor funktionsnedsättning (stor, grav, hög extrem, ) 50-95%.4 Total funktionsnedsättning (fullständig, ) % Bedömningsfaktorerna som användas för strukturer är:.0 Ingen strukturavvikelse (ingen, frånvarande, försumbar,.) 0-4%.1 Lätt strukturavvikelse (lätt, låg, ) 5-24%.2 Måttlig strukturavvikelse (medel, ganska stor, ) 25-49%.3 Stor strukturavvikelse (stor, grav, hög extrem, ) 50-95%.4 Total strukturavvikelse (fullständig, ) % Sökord Hjälpfrastext Frastext KROPPSFUNKTION/ KROPPSSTRUKTUR Psykiska funktioner Psykiska funktioner handlar om hjärnans funktioner och det centrala nervsystemets strukturer. Funktioner såsom medvetande, orientering, energi och drift, minne, språk och kalkylerande psykiska Medvetandefunktioner b110 Orienteringsfunktioner b114 Orientering till tid b1140 Orientering till rum b1141 Orientering till person b1142 Intellektuella funktioner b117 13

14 Sinnesfunktioner och smärta Syn och därmed sammanhängande funktioner Hörsel och vestibulära funktioner funktioner. Återfinns här: Motivation b1301 Aptit b1302 Sömnfunktioner b134 Nedsättning vid afasi: b167 Öga-hand-koordination: b1471 Gångkoordination b1471 Nedsättning vid apraxi: b176 Sinnesorganens funktioner, syn, hörsel, smak, känsel, lukt och smärtförnimmelser Att förnimma närvaro av ljus och synintryckets form, storlek, utformning och färg. Funktioner och strukturer i och runt ögat som underlättar synfunktioner. Trötthet, torrhet och klåda och liknande förnimmelser i ögat. Strukturer i och runt ögat. Utesluter: perceptuella funktioner (b156), smärtförnimmelser (b280) och rörelserelaterade funktioner. Att förnimma närvaro av ljud och att urskilja lokalisering, tonhöjd, Energi och driftfunktioner b130 Motivation b1301 Aptit b1302 Sömnfunktioner b134 Uppmärksamhetsfunktioner b140 koncentration Minnesfunktioner b144 Psykomotoriska funktioner b147 motorisk oro Emotionella funktioner b152 oro ångest rädsla Perceptuella funktioner b156 hallucinationer Tankefunktioner b160 vanföreställningar Högre kognitiva funktioner b164 Psykiska språkfunktioner b167 afasi Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd b176 apraxi - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Synfunktioner b210. Funktioner hos strukturer intill ögat b215 Förnimmelse förenade med öga och angränsade strukturer b220 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Hörselfunktioner b230. Vestibulära funktioner b

15 Övriga sinnesfunktioner Smärta ljudstyrka och ljudkvalitet. Innerörats sinnesfunktioner som hänger samman med kroppsställning, balans och rörelse. Förnimmelser av yrsel, av att falla, tinnitus och svindel. Strukturer i och runt örat: inneröra, mellanöra och ytterörat. Utesluter: perceptuella funktioner (b156) psykiska språkfunktioner (b167) smärtförnimmelse (b280) Sinnesfunktioner för att uppfatta smaker, lukter och dofter. Proprioceptiv funktion - att förnimma kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra. Att känna ytor och deras struktur eller kvalitet, att uppfatta temperatur, vibration, tryck och skadligt sinnesintryck Utesluter: Smärtförnimmelse (b280) Förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Beskriv lokalisation, intensitet, utbredning, karaktär och intensitet. Beskriv om det finns något som lindrar eller förvärrar smärtan. Smärtskattning med bedömningsinstrument. Förnimmelser i samband med hörsel och vestibulär funktion b240. Tinnitus b2400 Yrsel b2401 Känsla av att falla b2402 Illamående i samband med yrsel eller svindel b2403 Irritation i örat b ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Smakfunktion b250 Luktfunktion b255 Proprioceptiv funktion b260 Beröringsfunktion b265 Sinnesfunktioner som hänger samma med temperatur och andra sinnesintryck b270 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Smärtförnimmelse b280 Uppkommer i samband med: Varaktighet: Lokalisation: Utbredning: Karaktär: Intensitet: huggande smärta brännande smärta molande smärta och värk muskelsmärta Generell smärta b2800 Smärta i en eller fler kroppsdel b2801 Utstrålande smärta b2804 okänslighet för smärta överkänslighet för smärta - ingen smärta - lätt smärta - måttlig smärta 15

16 - svår smärta - total smärta Röst- och talfunktioner Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och andningsfunktioner Att skapa olika ljud, flyt och tempo i tal och sätt att frambringa musikaliska vokala ljud, sjunga, gnola, ropa, skrika, nynna, viska. Funktionsnedsättningar stamning, dysartri. Strukturer involverade i röst och tal: Involverade strukturer: tänder, slemhinnor i munnen, läppar, svalg, struphuvud och stämband, men även näsan och näshålans strukturer. Utesluter: psykiska språkfunktioner (b167) Hjärtats och blodkärlens Funktioner, blodtrycksfunktioner, blodbildnings- och immunsystemsfunktioner funktionsnedsättningar såsom överkänslighet eller allergi. Funktioner för andning och ansträngningstolerans såsom hosta Röstfunktioner b310 Artikuleringsfunktioner b320 dysartri Funktioner för språkbehärskning och rytm i tal b330 Alternativa vokaliseringsfunktioner b340 Struktur i munnen s320 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning - ingen strukturavvikelse - lätt strukturavvikelse - måttlig strukturavvikelse - svår strukturavvikelse - total strukturavvikelse Hjärtfunktioner b410 Blodkärlsfunktioner b415 ödem Blodtrycksfunktioner b420 Immunologiska funktioner b435 Överkänslighetsreaktioner b4351 Lymfkärlsfunktioner b4352 Andningsfunktioner b440 AndningsfFrekvens: 16

17 Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Funktioner i köns- och urinorganen samt reproduktiva funktioner och nysa. Strukturer i hjärt-kärlsystemet, immunologiska systemet och andningssystemet: hjärta, blodkärl, lymfkärl, mjälte, benmärg, luftstrupe, lungor och andningsmuskler. Utesluter: födoämnestolerans b515 Funktioner som intagande av föda, matsmältning och elimination (avföring), men även funktioner involverade i ämnesomsättning och endokrina system. Strukturerna som sammanhänger med matsmältnings- och ämnesomsättningssystemen samt endokrina systemet så som matstrupe, magsäck, lever, bukspottskörtel, tarmar, gallblåsa och endokrina körtlar Resultatet av bedömning av kroppstemperatur, vikt, BMI dokumenteras under mätvärden. Utesluter: Smärtförnimmelse b280 Funktioner såsom urinutsöndring och reproduktion. Strukturer som sammanhänger med köns- och urinorganens system: njurar, urinledare, urinblåda, bäckenbotten, äggstockar, livmoder, AndningsrRytm: AndningsdDjup: Övriga andningsfunktioner b450 Att hosta: Funktioner relaterade till tolerans för fysisk arbete b455 Förnimmelse i samband med hjärtkärlfunktioner och andningsfunktioner b460 rosslande andning - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Funktioner vid intagande av föda b510 Att svälja b5105 Uppstötning eller kräkning b5106 Matsmältningsfunktioner b515 Födoämnesintolerans b5153 Avföringsfunktioner b525 Konsistens: Frekvens: Färg: förstoppning diarré Avföringskontinens b5253 Väderspänning b5254 Viktuppehållande funktioner b530 Förnimmelser förenade med matsmältningssystemet b535 Förnimmelser av illamående b5350 Värmereglerande funktioner b550 Endokrina funktioner b555 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Urinutsöndringsfunktioner b610 Urineringsfunktioner b620 Urinering UrineringsfFrekvens: Urinkontinens b6202 Förnimmelser i samband med 17

18 bröst, könsorganen, testiklar, prostata. Utesluter: Smärtförnimmelse (b280) Rörelserelaterade funktioner Rörelsesystemets funktioner, inklusive funktioner i leder, skelett, reflexer och muskler. Rörlighet, styrka, ledstabilitet, tonus. Funktioner i huden och därmed relaterade funktioner b710 Funktioner för rörlighet i leder innefattar även ledrörlighet som påverkas av andra strukturer än ledstrukturer, såsom muskler, senor eller bindväv. Återfinns här: Gångmönster b770 Strukturer som sammanhänger med rörelse: skelett, leder, muskler. Ange även lokalisation av inblandad kroppsstruktur. Återfinns här: Avvikelser såsom felställningar, muskelatrofier Detta kapitel handlar om funktioner i hud, naglar och hår. Funktionsnedsättningar till exempel sprucken hud, sår, hudförtunning. Ange typ av sår samt sårets lokalisation storlek - längd, bredd och djup urinfunktioner b630 trängningskänsla brännande känsla vid urinering Sexuella funktioner b640 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Funktioner för rörlighet i leder b710 Ledstabilitetsfunktioner b715 Funktioner för rörlighet mellan skelettdelar b720 Muskelkraftsfunktioner b730 Muskeltonusfunktioner b735 Muskeluthållighetsfunktioner b740 Motoriska reflexfunktioner b750 Funktioner för icke viljemässiga rörelsereaktioner b755 balansreaktioner posturala reaktioner skyddsreaktioner Funktioner för kontroll av viljemässiga rörelser b760 Funktioner för icke viljemässiga rörelser b765 Gångmönster b770 Förnimmelse vad avser muskel- och rörelsefunktioner b780 muskelstelhet muskelspasm felställning muskelatrofi - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Hudens skyddsfunktioner b810 Trycksår - kategori 1 sårets lokalisation: storlek - längd: mm, bredd: mm, djup: mm Trycksår - kategori 2-4 sårets lokalisation: storlek - längd: mm, bredd: mm, djup: mm 18

19 anges i millimeter sårbäddens utseende: granualtionsvävnad, epitalisering, fibrin, nekrotisk vävnad (hård, mjuk, lös, sitter fast, fuktig, torr, seg/klibbig, trådig) sårkanter - välavgränsade, rena, maceration runt såret. sårsekret - färg: mängd: lukt: huden runt såret/omgivande hud - rodnande hud/ fuktig hud/ vätskande hud/ eksem/ fjällande hud/ torr hud/ infektion i omgivande hud/vävnad/ blåsor/ lokal svullnad runt såret (tecken på infektion) Infekterat sår. Utesluter: Smärta i såret ska dokumenteras under sökordet Smärta/ Smärtförnimmelse b280 sårbäddens utseende: sårkanter: sårsekret: huden runt såret: Sår typ av sår: sårets lokalisation: storlek - längd: mm, bredd: mm; djup: mm sårbäddens utseende: sårkanter: sårsekret - färg: mängd: lukt: huden runt såret: infekterat sår Hudens läkande funktioner b820 Andra hudfunktioner b830 Förnimmelser som hänger samman med huden b840 Klåda Brännande känsla Nålstickskänsla Krypningar Hårfunktioner b850 Funktioner i naglar b860 - ingen funktionsnedsättning - lätt funktionsnedsättning - måttlig funktionsnedsättning - svår funktionsnedsättning - total funktionsnedsättning Omgivningsfaktorer Omgivningsfaktorer utgörs av den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivningen i vilken patienten lever och verkar. De hjälpmedel, produkter, den utrustning patienten använder (glasögon, hörapparat, inkontinenshjälpmedel, hjälpmedel som används vid förflyttning, kommunikation, rekreation eller fritid), bostadsanpassningar. Men också de produkter eller substanser som patienten får i sig i form av mat och dryck, alkohol, tobak och läkemedel. Det personliga stöd och de relationer patienten har (i form av familj, vänner, personal eller husdjur). Miljön (geografiskt, demografiskt, växlighets, klimatmässiga miljö) patienten befinner sig i. Attityderna som möter patienten utgör en viktig del av omgivningsfaktorerna (attityder från andra i sin omgivning, från samhället eller sjukvården) Service, tjänster, system och policies kan handla om möjligheten att nyttja eller begränsas av exempelvis kommunaltrafik, möjlighet att få tandvårdsstödsintyg eller om man har färdtjänst. 19

20 Omgivningsfaktorerna kan vara antingen hindrande eller underlättande för patienten beroende på den situation patienten befinner sig i. Ange i vilken utsträckning omgivningsfaktorn ses vara underlättande eller hindrande. Det kan finnas flera skäl till att en omgivningsfaktor är underlättande eller hindrande. Är resursen pålitlig och konstant, eller varierar den? Hur ofta, i vilken grad och i vilka situationer är omgivningsfaktorn underlättande eller hindrande? En omgivningsfaktor som är underlättande för en person kan vara hindrande för en annan. Exempel: Om en patient är bärare av MRSA kommer patienten eventuellt mötas av attityder från sin omgivning inklusive vårdpersonal som kan vara hindrande att få delta i gemensamma måltider, beredning av måltider eller delta i gruppträning. Bedömningsfaktorerna som användas för omgivningsfaktorer är:.0 Inget hinder (ingen, frånvarande, försumbar,.) 0-4%.1 Lätt hinder (lätt, låg, ) 5-24%.2 Måttlig hinder (medel, ganska stor, ) 25-49%.3 Stor hinder (stor, grav, hög extrem, ) 50-95%.4 Total hinder (fullständig, ) % +0 Ingen underlättande (ingen, frånvarande, försumbar,.) 0-4% +1 Lätt underlättande (lätt, låg, ) 5-24% +2 Måttlig underlättande (medel, ganska stor, ) 25-49% +3 Stor underlättande (stor, grav, hög extrem, ) 50-95% +4 Total underlättande (fullständig, ) % Sökord Hjälpfrastext Frastext OMGIVNINGSFAKTORER Omgivningsfaktorer utgörs av den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Produkter och teknik Produkter eller substanser för egen konsumtion Ange i vilken grad omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Varje produkt, instrument, utrustning eller tekniskt system som används av en funktionshindrad person och som är särskilt framställd eller allmänt tillgänglig för att förebygga, kompensera, övervaka, lindra eller neutralisera funktionshinder. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Alla naturliga eller mänskligt skapade produkter eller substanser som samlats, preparerats eller tillverkats för mänsklig konsumtion: mat, dryck, Produkter eller substanser för egen konsumtion e110 Mat e1100 Dryck e1100 Naturläkemedel e

21 Produkter och teknik för eget bruk läkemedel, naturläkemedel, alkohol och tobak. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Allmänna och stödjande hjälpmedel, utrustning, produkter och teknik till stöd i det dagliga livet: För personligt bruk kläder, möbler, verktyg, redskap, ortoser, proteser, bildläsare, inkontinenshjälpmedel Förflyttning och transport - rullstol, gånghjälpmedel, bussar, bilar, fordonsanpassningar, förflyttningshjälpmedel Kommunikation - glasögon, kontaktlinser, hörapparat, signalsystem, tv, telefon Utbildning böcker, pedagogiska leksaker, datorprogram Sysselsättning kontorsanpassning, bildläsare, röstkontrollerade system Kultur, rekreation, sport musikinstrument, sportutrustning, anpassade förflyttningshjälpmedel för sportändamål Religion och andlighet Bönematta, religiösa skrifter på punktskriftspecial skydd för rullstolar för inträde i tempel Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmän eller privat bruk: Bostadsanpassningar, ramper, ledstänger, elektrisk dörröppnare, hissar, höjd på tröskel, hörselslingor i allmänna lokaler, Alkohol e1108 Tobak e inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder Produkter och teknik för eget bruk i det dagliga livet e115 inkontinensskydd pacemaker Produkter och teknik för personlig förflyttning och transport inomhus och utomhus e120 gånghjälpmedel: rullstol regnr: förflyttningshjälpmedel Produkter och teknik för kommunikation e125 Produkter och teknik för utövande av religion och andlighet e145 Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk e155 - inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder 21

22 Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder handikappanpassade toaletter, golvytor, skyltar Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Levande eller döda element i den naturliga eller fysiska omgivningen och komponenter i denna omgivning som har förändrats av människor liksom även befolkningsegenskaper i denna miljö. Klimat, ljus, ljud och luftkvalitet. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Människor eller djur som ger praktiskt fysiskt eller emotionellt stöd, i patientens hem, på arbetsplatsen eller i de dagliga aktiviteterna. Innefattar inte attityder hos den person eller de personer som ger stödet. Omgivningsfaktorn som beskrivs är inte personen eller djuret utan mängden fysiskt och emotionellt stöd som personen eller djuret ger patienten och i vilken situation/ aktivitet personen eller djuret är stödjande eller hindrande. Husdjur, närfamilj, storfamilj, vänner, grannar, bekanta, kollegor, människor i maktsituation exempelvis god man, förmyndare eller ställföreträdare, personliga assistenter eller vårdpersonal, hälsooch sjukvårdspersonal, okända människor. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Attityder som påverkar personligt beteende och socialt liv på alla nivåer. De attityder som klassificeras är sådana som människor i Ljus e240 Ljud e250 - inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder ställföreträdande beslutsfattare förmyndare god man Personliga vårdgivare och personliga assistenter e340 Husdjur e350 Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård e355 Andra yrkesutövare e360 - inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder Nära familjemedlemmars personliga attityder e410 Personliga attityder hos medlemmar av den utvidgade familjen e415 22

23 Service, tjänster, system och policies omgivningen visar mot patienten och är alltså inte patientens egna. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Av samhället erbjuden service och tjänster utifrån system för kontroll, regelverk och policies. Tjänsterna och servicen kan ges av privata, offentliga eller frivilliga organisationer, föreningar, förmedlingar. Olika bidrag, möjlighet att åka med kommunala färdmedel, färdtjänst, möjlighet till sjukresor, tandvårdsstödsintyg. Ange i vilken grad, i vilken situation eller aktivitet omgivningsfaktorn är underlättande eller hindrande. Vänners personliga attityder e420 Personliga attityder bland bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgängeskretsen e425 Personliga attityder hos personliga vårdgivare och personliga assistenter e440 Personliga attityder hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården e450 - inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder Färdtjänst beviljad med rätt till ledsagare Färdtjänst beviljad för buss Färdtjänst beviljad, med trappklättrare Färdtjänst beviljad, rätt att sitta i framsäte Tandvårdsstödsintyg - inget underlättande - lätt underlättande - måttligt underlättande - stort underlättande - totalt underlättande - inget hinder - lätt hinder - måttligt hinder - stort hinder - totalt hinder Mätvärden Under delen mätvärden i rubrikträdet dokumenterar du enbart värdet (siffran, resultatet av mätningen) för kroppstemperatur, puls, blodtryck, vikt, längd, BMI eller P-glukos. Orsaken till att du tar ett visst mätvärde ska framgå av aktuell utredande ordination/åtgärd kroppsfunktion/kroppsstruktur. 23

24 Mätvärdet utgör tillsammans med övriga delar data som du kan hänvisa till i din analys, din bedömning eller ditt resonemang kring patientens hälsa under Kartlagt hälsotillstånd. Du ska inte föra in mätvärdet i ICF-strukturen under Kroppsfunktion/Kroppsstruktur. Exempel Vid misstanke om infektion väljer du att mäta kroppstemperaturen under ett antal dagar. Du skriver en utredande ordination/åtgärd Kroppsfunktion/Kroppsstruktur som berättar att kroppstemperaturen ska mätas på morgon och kväll under tre dagar, mätningen sker i örat. Du noterar under utförd åtgärd att du utfört ordinationen och dokumenterar resultatet/värdet under Mätvärde kroppstemperatur 37,5 C. Sökord Hjälpfrastext Frastext Mätvärde Dokumentera enbart värdet av utförd bedömning, mätning, undersökning. Orsaken till varför och hur du gör bedömningen, mätningen dokumenteras under Utred ord/åtg Kroppsfunktion/Kroppsstruktur. Undantag för registrering av P-glukos som dokumenteras under ordination - Beroendeord annat. Puls Dokumentera enbart värdet slag/min Blodtryck Dokumentera enbart värdet. mm/hg Ordinationen som ligger till grund för blodtrycksmätningen (hur den ska genomföras, hur ofta och varför), dokumenteras under Utred ord/åtg Kroppsfunktion/Kroppsstruktur Längd Dokumentera enbart värdet. cm Vikt Dokumentera enbart värdet. kg BMI Kroppstemperatur Ordinationen som ligger till grund för viktregistreringen (hur den ska genomföras, hur ofta och varför), dokumenteras under Utred ord/åtg Kroppsfunktion/Kroppsstruktur Dokumentera enbart värdet. Ordinationen som ligger till grund för BMI-uträkningen (hur ofta och varför), dokumenteras under Utred ord/åtg Kroppsfunktion/Kroppsstruktur Dokumentera enbart värdet. Ordinationen som ligger till grund för registreringen av kroppstemperatur (hur den ska genomföras, hur ofta och varför), dokumenteras under C 24

25 P-glukos Utred ord/åtg Kroppsfunktion/ Kroppsstruktur Dokumentera enbart värdet. Ordinationen som ligger till grund för registreringen dokumenteras under Ordination - Beroendeord annat Utförda bedömningar Under utförda bedömningar skapas automatiskt en text när du sparat och signerat en bedömning i fliken Bedömningsinstrument. (Downton, Norton, MNA, Sunnås, Abbey pain Scale med flera) Du behöver inte kommentera resultatet av bedömningen under lämpligt sökord i trädet utan bedömningen i sig utgör fakta som du kan hänvisa till i din analys, din bedömning eller ditt resonemang under Kartlagt hälsotillstånd. Under Tackar nej till bedömning enligt bedömningsinstrument dokumenterar du att patienten takar nej till att delta i bedömning och vilken/vilka bedömning/ar det gäller. Sökord Hjälpfrastext Frastext Utförda bedömningar När du sparar och signerar utförd bedömning enligt bedömningsinstrument skapas automatiskt en text under detta sökord. Tackar nej till bedömning enligt bedömningsinstrument Dokumentera här om patienten tackar nej till någon bedömning enligt bedömningsinstrument. Ange vilken/vilka bedömningar patienten tackar nej till. Tackar nej till bedömning enligt bedömningsinstrument: Kartlagt hälsotillstånd Under Kartlagt hälsotillstånd dokumenterar du analyser, riskanalyser, bedömningar av vårdbehov, hypotetiska resonemang och antagande om möjliga/troliga orsaker till funktionsnedsättningar eller svårigheter. Här dokumenterar du (efter en eventuell utredning) ditt diagnostiska resonemang som leder fram till en fortsättning i den behandlande eller hälsoproblemåtgärdande delen av vårdprocessen. Här dokumenterar du om patienten inte är i behov av eller önskar vidare vårdinsatser. Här dokumenterar du patientens egna prioriteringar och önskemål om vården. Alla data som du använder dig av för att dra slutsatser eller göra analys måste finnas dokumenterade i patientens journal i form av information om funktionstillstånd under kroppsfunktion/kroppsstruktur, aktivitet och delaktighet samt stödjande eller hindrande omgivningsfaktorer, men även data från utförda bedömningar enligt bedömningsinstrument, 25

26 mätvärden, medicinska diagnoser och personfaktorer. Du väger in både resurser, risker och problem och matchar dem mot patientens egna prioriteringar, mål och önskemål. Exempel Hypotetiskt resonemang om troliga orsaker till patientens ökade falltendens Riskanalys undernäring Bedömning av patientens hälsa Kartlagt hälsotillstånd ska inte användas vid tillfälliga funktionstillstånd som exempelvis tillfällig huvudvärk som lindras med en tablett Alvedon eller vid magsjuka. Sökord Hjälpfrastext Frastext Kartlagt hälsotillstånd Analyser, riskanalyser, bedömningar, hypotetiskt resonemang/antagande, dignostiskt resonemang. Analys inför initiering av palliativ vård i livets slutskede. Analyserna, resonemangen kan leda till en eller flera ordinationer eller åtgärder eller en eller flera vårdplaner alternativt att patienten inte är i behov av eller vill ta emot vårdåtgärder. Patientens egna prioriteringar, mål eller önskemål om åtgärder och behandling samt om de tackar nej till behandling/ åtgärd. Alla data man drar slutsatser av i sin analys måste redan finnas dokumenterade i patientens journal. Riskanalys: Bedömning: Antagande om möjliga orsaker till Patientens resurser Patientens prioriteringar och önskemål: Vad bedöms som möjligt att uppnå. Vad bedöms som ej möjligt att uppnå. Patienten tackar nej till erbjuden behandling/åtgärd: Inte aktuellt med insatser från hälsooch sjukvården i nuläget. Hälsoplan Hälsoplanen utgör grunden till de vårdåtgärder vi utför. Utifrån Hälsoplanen ska du snabbt kunna få en överblick av patientens hälsoproblem och resurser, en beskrivning av vilken vård vi ger patienten. Hälsoplanen består av flera delar: Hälsoplanen - den omvårdnads-, rehab- eller funktionsdiagnos vi vårdar utifrån. Kan vara en risk-, problem eller resursdiagnos. Kan vara en utredande plan för att testa sin hypotes eller en behandlande hälsoplan. Avsett hälsotillstånd beskriver målet med behandlingen, vad man vill uppnå med utredningen eller behandlingen. Det avsedda hälsotillståndet ska gå att följa upp och helst vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidssatt för (SMARTa mål). Patientens eget mål dokumenteras som önskat hälsotillstånd. En hälsoplan kan ha flera avsedda 26

27 hälsotillstånd, lång- och kortsiktiga. Det är möjligt att koppla flera avsedda hälsotillstånd till en diagnos Ange alltid datum för uppföljning. Uppnått hälsotillstånd - Utvärderingen av hälsoplanen, om det avsedda hälsotillståndet har uppnåtts eller inte. En fristående ordination/åtgärd kan utgöra en hälsoplan och dokumenteras under respektive ordination/åtgårdssökord. Viktigt att ange datum för uppföljning för alla typer av planer. Palliativ vård i livets slutsked har en egen plan och ska dokumenteras under eget sökord. Sökord Hjälpfrastext Frastext HÄLSOPLAN Den omvårdnads-, rehab-, funktionseller NANDA diagnos vi vårdar utifrån. Kan vara en risk-, problem eller resursdiagnos. Avsett hälsotillstånd Uppnått hälsotillstånd Hälsoplanen kan vara en utredande plan för att testa sin hypotes eller en behandlande hälsoplan. Palliativ vård i livets slutskede har en separat plan/sökord. Beskriver målet med behandlingen, vad man vill uppnå med utredningen eller behandlingen. Det avsedda hälsotillståndet ska gå att följa upp och helst vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidssatt för (SMARTA mål) Patientens eget mål dokumenteras som önskat hälsotillstånd. En hälsoplan kan ha flera avsedda hälsotillstånd, lång- och kortsiktiga. Det är möjligt att koppla flera avsedda hälsotillstånd till en diagnos Ange alltid datum för uppföljning/utvärdering. Utvärderingen av hälsoplanen, om målet har uppnåtts eller inte. Utvärderingen/ Uppnått hälsotillstånd dokumenterar du under fliken Plan. Risk för undernäring Undernärd Risk för fall Risk för trycksår Trycksår Oro Smärta Önskat hälsotillstånd: Inget trycksår, uppföljningsdatum: Bibehållen vikt, uppföljningsdatum: Ökad vikt x kg, uppföljningsdatum: Inget fall, uppföljningsdatum: Ingen fallskada som kräver sjukhusvård, uppföljningsdatum: Datum för uppföljning/utvärdering: Utredande ordination/åtgärd Nu befinner du dig i den utredande delen av vårdprocessen. Socialstyrelsen benämner denna del av processen som tillståndsidentifierande. Här befinner du dig till dess att din hypotes är 27

28 styrkt eller överbevisad, medan du fortfarande samlar data och innan du har en diagnos att vårda efter. Ordinationerna/åtgärderna i den utredande delen syftar till att testa hypoteser, prova behandlingar, samla data genom övervakning, undersökning och bedömning. Resultatet av bedömningarna, observationerna, mätningar dokumenterar du under aktuellt sökord under Kroppsfunktion/Kroppsstruktur, Aktivitet/Delaktighet, Omgivningsfaktorer eller mätvärden. Utförda bedömningar enligt instrument behöver inte kommenteras utan genererar en automatisk text under utförd bedömningar enligt instrument. Exempel på utredande ordinationer: Vad: Viktmätning Vad: Dygnsmätning av dryckes- och urinvolymen. I ordinationen/åtgärden ska VAD, HUR, NÄR och VEM dokumenteras i de fall det är relevant. VAD vilken åtgärd som ska utföras HUR instruktionen till hur åtgärden ska utföras NÄR när ska åtgärden utföras, intervall, tid på dygnet, vid behov VEM vem som ska utföra åtgärden Sökord Hjälpfrastext Frastext UTREDANDE ORDINATION/ÅTGÄRD De ordinationer/åtgärder som syftar till att samla data för analys. Delas in i Aktivitet/Delaktighet, Kroppsfunktion/Kroppsstruktur och Omgivningsfaktorer. Resultatet eller värdet av bedömningen, undersökningen eller mätningen dokumenteras under aktuellt sökord under Aktivitet/Delaktighet, Kroppsfunktion/kroppsstruktur, Omgivningsfaktorer eller Mätvärde Utredning Aktivitet/ Delaktighet Utredning, bedömning undersökning av aktivitet och delaktighet: förmågan att förflytta sig, genomföra personlig vård, om hemliv. PJ000 Utredning av lärandet och tillämpning av kunskap PK000 Utredning av genomförandet av allmänna uppgifter PL000 Utredning av förmåga att kommunicera PM000 utredning av förmåga att förflytta sig PN000 Utredning av personlig vård PP000 Utredning av hemliv PQ000 Utredning av mellanmänskliga interaktioner och relationer Datum för uppföljning: 28

29 utförd utredning aktivitet/delaktighet Sammanfattning aktivitet/delaktighet Utredning Kroppsfunktion/ Kroppsstruktur Ange om åtgärden är utförd enligt planering eller inte. Om åtgärden inte har utförts i enlighet med planeringen ange orsaken. Ange resultatet av bedömningen undersökningen under aktuellt sökord under Aktivitet/Delaktighet. För att kunna dokumentera sammanfattningen av ordinationen/ åtgärden gå till fliken Plan. Utredning, bedömning undersökning av kroppsfunktion/kroppsstruktur: Bedömning av orienterings- och minnesfunktioner, sömn, andning, sväljfunktion, urineringsfunktioner, huden, smärta. Använd bedömningsinstrument Signeras på signeringslista Vad: Bedömning efter fall Hur: Bedömning av smärta, hudkostym, bedömning av funktioner/ strukturer som sammanhänger med rörelse, förflyttningar, puls och blodtryck, medvetandegrad och orientering, oro/ångest. När: i nära anslutning till given information om fall Vem: sjuksköterska PA001 Bedömning av medvetande funktioner PA002 Bedömning av orienteringsfunktioner PA007 Bedömning av sömnfunktioner PB009 Bedömning av smärta PB003 Bedömning av balansfunktion PD001 Pulsmätning PD005 Bedömning av ortostatism PD006 Ödemmätning PD007 Bedömning av andningsfunktioner AF015 Blodtrycksmätning standard PE005 Bedömning av avföringsfunktioner PE010 Bedömning av värmereglerandefunktioner (Temperaturmätning) AV112 Viktmätning AV090 Näringsvärdeberäkning, förenklad AV072 Dygnsmätning av dryckesoch urinvolymen 29

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015 Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter januari 2015 stockholm.se 1 2 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till hälso- och sjukvårdsdokumentation

Läs mer

ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån

ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån 1 ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån 2010-03-10. (ICF-CY är en vidareutveckling av ICF för att även täcka barnets utveckling i spädbarnsålder, barndom och tonårstid upp till 18 års

Läs mer

Rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord,

Rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, Rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter. Version 1.9 Mars 2017 stockholm.se 1 2 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till hälso- och

Läs mer

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.6 Juni 2016

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.6 Juni 2016 Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.6 Juni 2016 stockholm.se 1 2 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till hälso-

Läs mer

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.4 November 2015

Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.4 November 2015 Nytt rubrikträd med nationellt fackspråk och ICF dess sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.4 November 2015 stockholm.se 1 2 Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Charlotte Nyberg Planeringsledare Stadsledningskontoret 2017-09-22 Individens behov i centrum (IBIC- ÄO) Information för privata utförare Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram en modell för behovsinriktat

Läs mer

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder ICF CHECKLISTA Version 2.1a, för klinisk användning, av International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa Detta är en checklista

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Granskningsmall handläggningsdokumentation Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen BAS Behov av stöd Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen Namn Personnummer Datum Handläggare Instruktion till biståndshandläggare BAS är ett frågeformulär som kan användas i samtal

Läs mer

Äldres behov i centrum

Äldres behov i centrum Attraktiv hemtjänst Äldres behov i centrum Version 2 16 juni 2016 Äldres behov i centrum (ÄBIC) Steg 2 Guide för utförare http://attraktivhemtjanst.goteborg.se Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram en

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 1 (30) Vers 2.0 Rev. 2018 Hälso- och sjukvårdsdokumentation UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT

Läs mer

Äldreförvaltningen Sida 1 (31)

Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-28 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt

Läs mer

Äldreförvaltningen Sida 1 (31)

Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-24 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2017 2 Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt IBIC Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Varför och

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018 1 (5) hälso- och sjukvård 2018 Vård- och omsorgsnämndens ersättningssystem för hemtjänst gäller sedan 2017-01-01 och bygger på brukarnas individuella behov av insatser. Insatserna beskrivs enligt ICF:s

Läs mer

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand "Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Läs mer

d6701 Förnimmelser i samband med funktioner Förnimmelser i samband med under samlag, och under

d6701 Förnimmelser i samband med funktioner Förnimmelser i samband med under samlag, och under 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref. När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Äldres behov i centrum

Äldres behov i centrum Attraktiv hemtjänst Äldres behov i centrum Version 4 16 juni 2016 Äldres behov i centrum (ÄBIC) Steg 2 Guide för handläggare http://attraktivhemtjanst.goteborg.se Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram

Läs mer

Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden

Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden Version 1.0 Sida 1 (15) 2015-01-26 Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden Ingår som en del i de stadsgemensamma riktlinjerna

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal.

Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal. Beskrivning av förändringar i nytt sökordsträd 2016-05-02 Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Frastext Beskrivning förändring Allmänna uppgifter SSK / SG / AT / husläkare Egenvård Hälso och sjukvård

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Standardvårdplaner Användarhandledning

Standardvårdplaner Användarhandledning Standardvårdplaner Användarhandledning Dokumentet innehåller en översikt för de vanligast förekommande omvårdnadsproblem/ riskbedömningar på utredning och åtgärder som kan användas i vårdplaner. Ordinationer

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning

Läs mer

Genomförandeplan för utförare av enbart serviceinsatser

Genomförandeplan för utförare av enbart serviceinsatser BLANKETT Sid: 1 (6) GENOMFÖRANDEPLAN FÖR UTFÖRARE AV ENBART SERVICEINSATSER Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Medarbetare inom utföraravdelningen 2 2018-06-05 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Chef

Läs mer

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Vård- och omsorgsförvaltningen 1(5) hälso- och sjukvård Vård- och omsorgsnämndens ersättningssystem för hemtjänst gäller sedan 2017-01-01 och bygger på brukarnas individuella behov av insatser. Insatserna

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella

Läs mer

Manual Komplettera aktuella ordinationer/ åtgärder med KVÅ Maj 2016

Manual Komplettera aktuella ordinationer/ åtgärder med KVÅ Maj 2016 Manual Komplettera aktuella ordinationer/ åtgärder med KVÅ Maj 2016 stockholm.se Manual - komplettera aktuella ord/åtg med KVÅ Maj 2016 Utgivningsdatum: maj 2016 Utgivare: Äldreförvaltningen och Stadsledningskontoret

Läs mer

Vodok 2.0. Manual till minimumnivån enligt kompetensmodellen. April Skapat av: Maria Bende Rydell, Katarina Holmqvist och Eva Lindstedt

Vodok 2.0. Manual till minimumnivån enligt kompetensmodellen. April Skapat av: Maria Bende Rydell, Katarina Holmqvist och Eva Lindstedt Vodok 2.0 Manual till minimumnivån enligt kompetensmodellen April 2018 Skapat av: Maria Bende Rydell, Katarina Holmqvist och Eva Lindstedt Senast uppdaterad: 2018-04-04 0 Innehåll Behörighet... 3 Inloggning

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Version 2015-04-02

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Version 2015-04-02 Abstinensbesvär, begär Energi- och drifter (b130) ADL-bedömning aktivitet och Personlig vård av att tvätta sig (ICF d510) av kroppsvård (ICF d520) av att sköta toalettbehov (ICF d530) av att klä sig (ICF

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar

Läs mer

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nya koder, borttagna koder och ändrade kodtexter till Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)

Nya koder, borttagna koder och ändrade kodtexter till Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya koder, borttagna koder och ändrade kodtexter till Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och

Läs mer

Manual del 3 Att arbeta via två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statistik

Manual del 3 Att arbeta via två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statistik Manual del 3 Att arbeta via två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statistik Januari 2015 stockholm.se Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till dokumentation i den nya

Läs mer

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning: Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Kapitel 4 Bakgrunden till vården Kontaktorsak Hälsohistoria Inkommande information från andra vårdgivare Pågående vård/behandling Social bakgrund

Kapitel 4 Bakgrunden till vården Kontaktorsak Hälsohistoria Inkommande information från andra vårdgivare Pågående vård/behandling Social bakgrund Kapitel 1 Innehåll och utformning Vad ska dokumenteras och när Dubbeldokumentation Benämning och begrepp Väsentliga uppgifter Frastexter Visad information Hemsjukvårdspatient Avsluta/stänga patientjournal

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Prövningsversion 1 2010-01-19 Lennart Jansson IMS/Socialstyrelsen Helene Wirandi Socialstyrelsen Kärstin Eriksson-Blick Försäkringskassan Rose-Marie Nylander

Läs mer

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal

Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal Omvänd lathund - Välj rätt sökord vid dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournal När du letar efter en åtgärd (KVÅ) gör vi hänvisning till plan i 3:e kolumnen. När planen skapas så kommer de KVÅ:er som

Läs mer

Försämrat hälsotillstånd

Försämrat hälsotillstånd RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso- och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: Beslutad av: Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Ansvarig för revidering: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk stockholm.se Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till dokumentation i den nya Hälso- och sjukvårdsjournalen

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt

Läs mer

Sjuksköterska. Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext. Allmänna uppgifter. SSK / SG / AT / husläkare Samtycke. Anamnes. Hälsohistoria / bakgrund

Sjuksköterska. Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext. Allmänna uppgifter. SSK / SG / AT / husläkare Samtycke. Anamnes. Hälsohistoria / bakgrund Sjuksköterska Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Allmänna uppgifter Anamnes SSK / SG / AT / husläkare Samtycke Uppgiftslämnare Hälsohistoria / bakgrund Kontaktorsak Diagnoser Pågående vård Vård Funktion

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statisitik 2 Avd för statistik

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra

Läs mer

Manual del 1 - Städa journalen. augusti 2014. stockholm.se. augusti 2014

Manual del 1 - Städa journalen. augusti 2014. stockholm.se. augusti 2014 Manual del 1 - Städa journalen augusti 2014 stockholm.se Manual del 1 - Städa journalen augusti 2014 Utgivningsdatum: augusti 2014 Utgivare: Äldreförvaltningen och Stadsledningskontoret Kontaktperson:

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ

Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ Gäller from 2019-01-01 för leg personal i Linköpings kommun Förändringarna i treserva är kopplat till Föreskrift om uppgiftsskyldighet

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort Studentens namn Termin, År... Innehåll Översikt av samtliga åtgärder Startkortstabeller, underlag för examination (del av examination) Författarna 1 Rättigheter

Läs mer

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS ILG-dagen, Ytterjärna 21 april 2018 Barbro Lewin, med dr, funktionshinderforskare, tidigare föreståndare vid Centrum för

Läs mer

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser

Läs mer

Manual Att registrera utförd åtgärd. Förändringar i Vodok fr o m 17 maj stockholm.se

Manual Att registrera utförd åtgärd. Förändringar i Vodok fr o m 17 maj stockholm.se Att registrera utförd åtgärd Förändringar i Vodok fr o m 17 maj 2016 stockholm.se Sammanfattning I arbetet med att utveckla hälso- och sjukvårdsdokumentationen har vi i utvärderingen av dokumentationssystemet

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Fotvårdsspecialist Nybesök

Fotvårdsspecialist Nybesök Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN

Läs mer

AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET Kapitel 5 Personlig vård

AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET Kapitel 5 Personlig vård Dnr SON 184/2011-75 Bilaga till förfrågningsunderlag och avtalsvillkor hemtjänst Begrepp i ersättningsmodellen I den nya ersättningsmodellen används begrepp som ingår i den nationella klassifikationen

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva

Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (9) Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva Manualer finns i Treserva: Tryck på F1. Förklaringstext: Högerklicka på sökordet och välj Sökordsinfo. Signering

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer