Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse och årsstatistik"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och årsstatistik 215 Smittskydd Västra Götaland

2 Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Sammanfattning av verksamheten Anmälningspliktiga sjukdomar 5 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 7 Antibiotikaresistens 8 Om arbetsgruppen 8 ESBL (extended spectrum beta-lactamase) 9 ESBLCARBA-bildande tarmbakterier 1 MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) 11 VRE (vancomycinresistenta enterokocker) 14 Barninfektioner och vaccinationer 15 Om arbetsgruppen 15 Difteri 15 Grupp A-streptokocker invasiva (igas) 16 Haemophilus influenzae invasiv infektion 17 Kikhosta 18 Meningokockinfektion 19 Pneumokocker invasiv infektion 2 EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner 21 Om arbetsgruppen 21 Influensa A(H1N1)pdm9 22 Legionella (legionärssjuka) 23 Hepatit 24 Hepatit A 25 Hepatit B 25 Hepatit C 27 Hepatit D 29 Hepatit E 29 Hiv och STI 3 Om arbetsgruppen 3 Gonorré 33 Hiv 35 Klamydia 37 Syfilis 38 KomIn Kommunikation och information 4 Om arbetsgruppen 4 Tuberkulos 41 Om arbetsgruppen 41 Tuberkulos 42 Zoonoser 45 Om arbetsgruppen 45 Campylobacter 46

3 Cryptosporidier 47 EHEC (enterohemorragisk E. coli) 48 Giardia 5 Harpest (tularemi) 5 Malaria 52 Papegojsjuka 53 Salmonella 53 Shigella 55 Viral meningoencefalit TBE (tick borne encephalitis) 57 HYFS Hygienarbete i förskolan 59 Om Hyfs 59 Hygienveckan vecka 38, Barnens sjukfrånvaro 6 Publikationer

4 Förkortningar och förklaringar BCG cerebrospinalvätska ECMO emm epidemiologi faeces Folkhälsomyndigheten invasiv IgM kluster manifestation MIRU-VNTR MRB nasofarynx PCR pleuravätska prevalens rectum screening Sminet SmL spa-typning STI Strama titer toxin vektor zoonos Bacillus Calmette Guérin vaccin mot tuberkulos Hjärn-ryggmärgsvätska Extracorporeal membran oxygenering en modifierad hjärtlungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen via ett membran Benämningen på den gen som reglerar M-proteiner på streptokockernas yta Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp Avföring Nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa Något som sprider sig utanför sin ursprungsområde, till exempel till blod eller hjärnhinnor Immunglobulin M ett protein som kommer tidigt när immunförsvaret stimuleras Ansamling av fall, till exempel av sjukdom Tecken på infektion Mycobacterial Interspersed Repetitive Units - variable number of tandem repeats (genetisk typningsmetod för mykobakterier) Multiresistenta bakterier Bakre delen av näsan och svalget Polymerase chain reaction (nukleinsyrapåvisning) Vätska i lungsäcken Den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd Ändtarm Undersökning av ett större antal individer för att till exempel finna personer som bär på en sjukdom i symtomfritt eller symtomfattigt skede Elektroniskt informationssystem för smittskyddsanmälningar Smittskyddslagen Sekvensbaserad typningsmetod som bygger på analys av en variabel del av Staphylococcus aureus artspecifika gen, spa Sexuellt överförbara infektioner Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Samverkan mot antibiotikaresistens Halten av ett ämne i en lösning, till exempel mängden läkemedel eller antikroppar i en persons blod Giftämne Till exempel fästing eller insekt som överför smitta Infektionssjukdom som kan spridas mellan djur och människor 3

5 Sammanfattning av verksamheten 215 ANTAL RAPPORTERADE ANMÄLNINGSPLIKTIGA SJUKDOMAR TILL SMITTSKYDD VÄSTRA GÖTALAND BLODBURNA RESISTENTA BAKTERIER TARMSMITTOR SEXUELLT ÖVERFÖRBARA ÖVRIGA SJUKDOMAR TOTALT ANTAL Antalet anmälningar till Smittskydd Västra Götaland ökade under 215 till drygt 13. Största förändringen var huvudsakligen i gruppen resistenta bakterier och kan till viss del spegla resande till och från länder där högre antibiotikaresistens är vanligt förekommande. Största antalet anmälningar gäller liksom tidigare år klamydia. Av drygt 6 anmälningar inkom cirka 1 4 ärenden som så kallade paragrafärenden, men endast ett fåtal leder till tvångsåtgärder. Frågan om tillgänglighet för sprututbyte har under året fått en mycket positiv utveckling. På nationell nivå har tydliga initiativ tagits som under senhösten mynnat ut i en departementsskrivelse med förslag om lagändring (26:323). I Västra Götaland har kontakter knutits med fyra kommuner (Mölndal, Borås, Trollhättan och Skövde) för att gemensamt utreda frågan om lågtröskelverksamhet för intravenösa droganvändare, inklusive sprututbyte. Även i Göteborg har samarbetsmöjligheterna ökat runt denna fråga. Under 216 kommer nu mycket planerings- och utredningarbete att inrikta sig på regionala lösningar, där sprututbyte blir en del i omhändertagandet av personer som injicerar droger. Denna möjlighet har under lång tid varit efterfrågad och därför är det kommande arbetet högprioriterat och mycket glädjande. Göteborg den 4 april, 216 Per Follin Smittskyddsläkare 4

6 Anmälningspliktiga sjukdomar rapporterade till Smittskydd Västra Götaland Amöbainfektion Atypiska mykobakterier Brucellos Campylobacter Cryptosporider Denguefeber Difteri Echinokocker EHEC ESBL ESBLCARBA GAS (grupp A-streptokocker, invasiva) Giardia Gonorré Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hivinfektion HTLV I eller II Influensa A(H1N1)pdm Kikhosta Klamydia Legionella Leptospiros 1 Listeria

7 Malaria Meningokocker MRSA Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet) Pneumokocker (invasiva) Påssjuka Q-feber Röda hund 2 1 Salmonella Shigella Sorkfeber Stelkramp 1 1 Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Vibrioinfektion (exkl. kolera) Virala meningoencefaliter (inkl. TBE) Viral meningoencefalit - endast TBE VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Yersinia

8 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (smittskyddslagen, SFS 24:168 1 kap. 1 ). Varje landsting eller region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. Inom Västra Götalandsregionen är Smittskyddsläkaren den förvaltningsmyndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland regionens befolkning. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han eller hon verkar och skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6 kap. 1 ). Smittskyddsarbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv och hälsa ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk, samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Smittskydd Västra Götaland består av fyra kontor (Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla). Vid enheten arbetar läkare, smittskyddssjuksköterskor, hygiensjuksköterskor med inriktning mot förskolan (Hyfs), administratörer, epidemiolog, kommunikatör samt utvecklingsledare för asyl- och flyktingfrågor, totalt 3 personer. Kontoret i Göteborg har regionalt samordningsansvar för verksamheten. Verksamhetsberättelsen för 215 omfattar en beskrivning av arbetet i de nio arbetsgrupper som finns inom vår enhet och som sinsemellan fördelar arbetsuppgifter och sjukdomsområden. Till varje avsnitt bifogas statistik över anmälda fall för de några av de sjukdomar som ligger inom respektive grupps ansvarsområde. 7

9 Antibiotikaresistens Om arbetsgruppen Det övergripande målet är att verka för ett gemensamt och samordnat arbete för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: ESBL-producerande tarmbakterier, ESBLCARBA, MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker), PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G), VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Arbetet under 215 Arbetet med avskrivning av kontroller och förhållningsregler vid MRSA har fortsatt under året. I samråd med infektionsklinikerna har rutinerna förenklats betydligt. Samarbetet med Vårdhygien och infektionsklinikerna i den regionala MRBgruppen har lett till mer samstämmighet mellan sjukhusen gällande screeningintervall för multiresistenta bakterier (MRB-screening). Riktad utbildning till personal på flykting- och asylboenden har hållits på ett flertal platser i Västra Götaland, under året. Dessa utbildningar har anordnats av Länsstyrelsen tillsammans med Smittskydd Västra Götaland. Miljöförvaltningen i Lerum har under 215, tillsammans med Smittskydd Västra Götaland, tagit fram en affisch om hur man undviker hudinfektioner i samband med träning på gym och i andra träningslokaler. Miljösamverkan i Västra Götaland tillhandahåller affischen på sin hemsida. Det är fritt fram för alla kommuner att ladda ner den, och byta till sin egen logotyp. Även andra landsting har visat intresse för affischen. Prioriterade åtgärder för framtiden Hantering av ESBLCARBA med fokus på smittspårning. VRE - fokus på smittspårning. Fortsatt samverkan med andra aktörer inom MRB-området. Utveckla strategier för övervakning av MRB. Ökad kunskap om olika MRB-typningar. Samverkan med Strama. 8

10 ANTAL FALL ESBL (extended spectrum beta-lactamase) Kvinnor Män Okänt 2 2 Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 1 71 fall av ESBL-producerande tarmbakterier. Det innebär drygt 14 fall per 1 invånare under året (incidens). Sedan anmälningsplikten för positiva laboratoriesvar infördes år 27 har ökningen i princip varit linjär. Då rutinerna för screening efter utlandsvård ändrades under 215 i Västra Götalandsregionen (från tio år till ett år bakåt i tiden) förväntades en minskning av antalet fall. På grund av det stora antalet människor på flykt fortsatte ökningen då ESBL-bärarskap är betydligt vanligare i länder utanför Norden. Ökningen skedde främst i Göteborgsregionen Borås Skövde Uddevalla Göteborg Figur 1. Anmälda fall av ESBL, per smittskyddsområde. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Urinodling dominerar de kliniska odlingarna, men ESBL-producerande tarmbakterier hittas också i tarmflora vid screening efter utlandsvård, och i mindre mängd i blod- och sårodlingar. Hos 72 patienter hittades ESBL-bildande tarmbakterier i blodet. Escherichia coli är dominerande bland de ESBL-producerande tarmbakterierna. Vid ett shigellautbrott under hösten var bakterierna ESBLproducerande hos 22 personer, vilket är mycket ovanligt. 9

11 ANTAL FALL Ålder Små barn, vuxna yngre kvinnor och äldre personer dominerar, det vill säga de grupper där det tas mest urinodlingar. Största ökningen finns bland flickor i åldern -4 år Kvinnor 215 Män >8 ÅLDERSINTERVALL Figur 2. Anmälda fall av ESBL, per kön och ålder. ESBLCARBA-bildande tarmbakterier Totalt Utfall och trend ESBLCARBA är anmälningspliktig sedan mars 212. Bakterierna är resistenta mot de mest potenta intensivvårdsantibiotika vi har, och denna resistens innebär en ökad risk för dödlighet vid svåra infektioner. Under 215 anmäldes 21 nya fall, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år. Det innebär 1,3 nya fall per 1 invånare under året. Majoriteten av fallen (14) rapporterades i Göteborg. Nio fall smittades på en neonatalavdelning i regionen, läs mer nedan. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning ESBLCARBA-bildande tarmbakterier anmäldes i 16 fall från avföringsodling, i tre fall från blod eller CVK (central venkateter), i ett fall från urin och i ett fall från sårsekret. Orsak till provtagning hos merparten av dem som smittats utomlands var att de vårdats på sjukhus. Av dessa hittades tre vid utredning av sjukdomssymtom. Andra orsaker till provtagning var kontrollodling inom mödrahälsovården eller i samband med omläggning av sår. 1

12 ANTAL FALL Ålder, smittland och smittväg Nio fall smittades i Sverige och övriga tolv smittades utomlands, se tabell nedan. Flera av de utlandssmittade fallen var multisjuka och hade vårdats på sjukhus utomlands. Medianåldern var 11 år (-72 år) Asien Syd och nord Amerika 1 Afrika 1 1 Europa (varav Sverige) 2() 7(1) 5(4) 11(9) Figur 3. Anmälda fall, per världsdel där smitta sannolikt skett. Smittspridning bland för tidigt födda barn På en neonatalavdelning inträffade under sommarmånaderna ett allvarligt utbrott orsakat av ESBLCARBA-producerande tarmbakterier bland för tidigt födda barn. Sammanlagt drabbades nio barn, varav ett avled. Avdelningen och Vårdhygien vidtog omfattande åtgärder, med smittspårning och särskilda hygieninsatser. Barn som är för tidigt födda, med stort behov av intensivvård och antibiotika, är en ytterst känslig och sårbar patientgrupp för resistenta bakterier. Detta utbrott med ESBLCARBA var det första på en neonatalavdelning i Sverige. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend En fortsatt stigande trend med störst ökning i Uddevalla (12 fall jämfört med 67 under 214). Antalet fall i Göteborg, Borås och Skövde har ökat något jämfört med

13 ANTAL FALL ANTAL FALL Under 215 genomfördes 142 avskrivningar från förhållningsregler och fortsatta kontroller vid MRSA-bärarskap. Sedan 212 har över 32 avskrivningar genomförts Borås Skövde Uddevalla Göteborg Figur 4. Anmälda fall av MRSA, till respektive smittskyddskontor. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för kvinnor var 27 år och för män 24 år. Barn samt vuxna i familjebildande ålder dominerar. En orsak till detta är att många gravida kvinnor fångas i screening inom mödravården på grund av tidigare sjukhusvård utomlands. I smittspårningen som utförs i deras familjer hittas ofta fler fall. 6 5 Kvinnor 215 Män >8 ÅLDERSINTERVALL Figur 5. Anmälda fall av MRSA, per kön och ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning En fortsatt ökning sågs av fall med sjukdomssymtom (varav sex var positiva i blod), liksom screening på grund av sjukvård utomlands. Att antalet fall som provtagits på grund av smittspårning har minskat något kan bero på ändrade rutiner, till exempel i Göteborg avseende smittspårning av närkontakter i hushåll. 12

14 ANTAL FALL En bidragande orsak till ökningen generellt är att fler asylsökande provtagits för MRSA. Antalet fall har, i vissa delar av regionen, bara ökat marginellt. Detta beror sannolikt på ändrad rutin för screeningodling av inneliggande patienter som tidigare har vårdats utomlands Infektion/utredning av sjukdomssymtom Smittspårning Screening p.g.a utlandsvård Annan orsak Uppgift saknas Figur 6. Anmälda fall av MRSA, orsak till diagnos enligt smittskyddsanmälan. Epidemiologisk typning Typning av nya isolat har under 215 skett på Folkhälsomyndigheten. Den metod som där används är en så kallad spa-typning. Av 536 stammar har 3 hittills typats. Den vanligaste spa-typen under året i Västra Götaland för dessa nya fall var t44. Uppgift om Spa-typ saknas feb 216; t44 (37) t8 (26) t127 (26) t34 (25) t223 (21) t19 (21) t2 (19) t69 (11) DE ELVA VANLIGASTE SPA-TYPERNA (214 FALL) t1546 (1) Övriga Spa-typade ( < än 8 fall per typ) t5 (9) t26 (9) Figur 7. Anmälda fall av MRSA, spa-typning (antal) från Folkhälsomyndigheten, preliminära uppgifter. 13

15 ANTAL FALL VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 215 anmäldes 22 fall, vilket är i nivå med föregående år. Geografisk fördelning av anmälda fall Av de 22 fallen anmäldes 18 till smittskyddskontoret i Göteborg, två till Borås och ett fall vardera till Uddevalla och Skövde Totalt antal fall Varav smittade i Sverige Figur 8. Anmälda fall av VRE. Ålder, smittland och smittväg Majoriteten är äldre personer. Medianåldern var 72 år (-92 år). Smittan bedöms ha skett i samband med sjukvård utomlands i 17 fall. Flera av dessa har genomgått intensivvård och ofta även koloniserats med andra multiresistenta bakterier. I två av de fem fall, där Sverige anmälts som smittland, har smitta sannolikt spridits inom sjukvården. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning VRE upptäcktes i 16 fall genom odling från rectumprov eller faeces, och i sex fall från urin. I två fall rapporterades VRE vid utredning av sjukdomssymtom. För övriga fall upptäcktes VRE i samband med smittspårning eller provtagning i grupp med högre förväntad prevalens, ofta efter sjukhusvård utomlands. Epidemiologisk typning VRE orsakades av Enterococcus faecium i 17 fall och av Enterococcus faecalis i 5 fall. Genotyp vana rapporterades i 2 fall och vanb i ett fall. Ett fall hade både vana och vanb. 14

16 Barninfektioner och vaccinationer Om arbetsgruppen Vi arbetar med att följa den epidemiologiska bilden av sjukdomarna inom vårt ansvarsområde. Gruppen har ett brett kontaktnät bestående av bland annat barnkliniker, infektionskliniker, barnhälsovård, skolhälsovård, Strama och terapigrupp Vaccin. Gruppen initierar och bidrar med utbildning och information inom området barninfektioner samt utarbetar, vid behov, lokala råd och riktlinjer. Vi följer dessutom utvecklingen av och tillgången på vacciner. Hyfs (Hygienarbete i förskolan) ingår arbetsgruppen. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Difteri, Grupp A-streptokocker invasiva (igas), Haemophilus influenzae invasiv, Kikhosta, Meningokockinfektion invasiv, Mässling, Pneumokockinfektion invasiv, Polio, Påssjuka, Röda hund, Stelkramp Difteri Totalt 2 4 I Sverige är difteri nästan alltid en importsmitta. Under året diagnosticerades sammanlagt fyra fall, varav två personer med sårinfektion med toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae. Ett av fallen var en nyanländ flykting som troligen fått enstaka vaccinationer tidigare. Smittspårningen visade inga sekundärfall. Det andra fallet var ett fullvaccinerat barn som varit i Afrika. Vid smittspårning i närmiljön befanns mamman vara smittbärare i nasofarynx. Båda behandlades, och inga komplikationer uppstod. Det fjärde fallet var en fullvaccinerad kvinna, med växt av toxinproducerande Corynebacterium ulcerans i skavsår på en fot. Kvinnan hade inte varit utomlands, utan smittkällan misstänktes vara via kontakt med hund i Sverige. Hur stor förekomsten av difteri är bland hundar i Sverige är okänt. Sårdifteri kan uppkomma hos vaccinerade personer, men ger sällan allvarliga komplikationer. Ett flertal fall med sår och växt av C. diphtheriae efter utlandsresa utreddes, men befanns ha icke toxinbildande stammar. Dessa är därmed inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. 15

17 ANTAL FALL PER MÅNAD Grupp A-streptokocker invasiva (igas) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under året anmäldes 89 fall, vilket är en minskning jämfört med de senaste två åren. Som tidigare år noterades en viss årstidsvariation med flest fall under våren. En ökning av antal fall under vårmånaderna noterades även nationellt DEC NOV OKT SEPT AUG JUL JUN MAJ APR MAR FEB JAN Figur 9. Anmälda fall av igas, per år samt per månad Ålder, smittland och smittväg Åldersfördelningen var -94 år (medianålder 67 år). Störst andel fall rapporterades i åldersgrupperna över 6 år. Geografisk fördelning av anmälda fall Till smittskyddskontoret i Göteborg anmäldes 36 fall, till Borås 22 fall, till Uddevalla 15 fall och till Skövde 16 fall. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Blod var undersökningsmaterial i 83 av fallen. I två fall rapporterades grupp A- streptokocker i ledvätska. Fyra fall anmäldes främst på klinisk misstanke på grund av svår mjukdelsinfektion och tecken på invasiv GAS-infektion. Barnsängsfeber anmäldes i fyra fall, nekrotiserande fasciit (infektion i muskelhinna) i fyra fall och toxic shock syndrome (TSS) i ytterligare fyra fall. Troligen finns en underrapportering av dessa kliniska manifestationer. 16

18 ANTAL FALL Epidemiologisk typning Typning av igas-stammar för bestämning av specifik emm-typ utförs på Folkhälsomyndigheten sedan 214. Under 215 har hittills 58 stammar (65 %) typats. De vanligaste emm-typerna under året var emm-typ 1 (15 fall), emm-typ 89 (8 fall) och emm-typ 3 och 12 (6 fall vardera). Haemophilus influenzae invasiv infektion Kvinnor Män Totalt Ålder, smittland och smittväg Under året konstaterades totalt 47 fall av invasiva infektioner, varav fem var barn under 9 års ålder. Drygt 7 % av fallen var äldre än 6 år >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 1. Antal fall av invasiv Haemophilus influenzae, per ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Två fall av meningit konstaterades; ett ovaccinerat barn, en månad gammalt (Hib) och en medelålders person (NT). Ett fall var isolat från pleuravätska, medan övriga 44 var från blod eller serum. Epidemiologisk typning Tolv stammar (25 %) typades på Folkhälsomyndigheten, varav åtta var icke kapslade (NT). Av de fyra kapslade isolaten var två typ b och de övriga två annat. 17

19 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEPT OKT NOV DEC ANTAL FALL PER MÅNAD Kikhosta Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Antal anmälda fall under 215 uppgick till 91. Förra årets ökning av fall fortsatte alltså under detta år. En svagt nedåtgående trend kunde dock ses mot slutet av året Figur 11. Antal fall, per år samt per månad Ålder, smittland och smittväg Av samtliga fall var tolv barn (13 %), yngre än sex månader. Åtta av dem var ovaccinerade, tre hade fått en vaccinationsdos och ett barn hade fått två doser. Hälften av fallen var liksom förra året fördelade i åldersspannet år. 18

20 ANTAL FALL Meningokockinfektion Totalt Utfall och trend Ovanligt få fall har rapporterats 215 jämfört med tidigare år. Totalt anmäldes fyra fall. Ett av fallen hade infektion orsakad av meningokocker med intermediär känslighet för penicillin G. Inget dödsfall orsakat av meningokockinfektion har rapporterats under året. Ålder, smittland och smittväg Åldersspridning för de fyra fallen var stor (2-83 år). Samtliga var smittade i Sverige. Inga epidemiologiska samband har kunnat påvisas. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Två av meningokockisolaten kom från cerebrospinalvätska och två från blod. Epidemiologisk typning Två fall hade serogrupp B, de övriga hade serogrupp C och serogrupp W135. Under de senaste åren har en ökning av fall med serogrupp Y uppmärksammats, men inga fall rapporterades under Ej grupperbar eller uppgift saknas Y W135 C B A 29E Figur 12. Antal fall av meningokockinfektion, per serogrupp

21 ANTAL FALL Pneumokocker invasiv infektion Kvinnor Män Totalt Ålder, smittland och smittväg Under året anmäldes 193 fall. Framför allt personer över 6 år drabbades (75 % av fallen). Endast fem av fallen var barn i åldern -3 år. Sedan 29 ingår så kallat konjugerat pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Pneumokockvaccin rekommenderas också till särskilda riskgrupper, däribland personer över 65 år >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 13. Anmälda fall av invasiva pneumokocker, per ålder. Epidemiologisk typning I den nationella övervakningen har under året 163 (84 %) invasiva isolat serotypats på Folkhälsomyndigheten. De sex vanligaste serotyperna var 22F (25 fall), 3 (23 fall), 23B (13 fall), 8 (11 fall) samt 33F och 9N (1 fall vardera). 2

22 EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner Om arbetsgruppen EPI-gruppen arbetar med Smittskydd Västra Götalands beredskaps- och epidemiplanering samt utformar interna riktlinjer, checklistor och planer för utbrottshantering. Strategier för arbetet med säsongsinfluensa utformas gemensamt i gruppen, men drivs av ansvarig sköterska, läkare och administratör. Målet är att förbättra vaccinationstäckningen hos personer i riskgrupperna genom information och utbildning. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Fågelinfluensa (H5N1), Influensa A(H1N1)pdm9, Legionella, MERS (Middle east respiratory syndrome), SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) Arbetet under 215 Västra Götalandsregionens epidemiberedskapsplan har reviderats under året och Smittskyddets risk- och sårbarhetsanalys har omarbetats. Vårt PM om legionella, som även används av kommunernas miljöförvaltningar, har reviderats. Medlemmar i gruppen har arbetat med regionala konsekvenser av ebolautbrottet i Västafrika. Detta arbete minskade dock succesivt under året, och fokus flyttades istället till MERS som blev anmälningspliktig i december 215. Arbetet med kampanjen för influensavaccination gällande säsongen har utförts tillsammans med personal från vår regionala kommunikationsavdelning. Informationsmaterial och annonserbjudande har tagits fram i linje med föregående års strategi. Liksom tidigare år har ett flertal informationsmöten hållits runt om i Västra Götaland. Sammanlagt deltog ungefär 9 anställda inom vård och omsorg vid dessa möten. I oktober skickade Smittskyddet brev till alla personer över 65 år (drygt 3 ) i Västra Götaland. Brevet innehöll information om influensa och vikten av att vaccinera sig varje år. På brevets baksida fanns även en hänvisning, på åtta olika språk, till mer information på 1177.se. En utvärdering av brevutskicket kommer att göras under 216. Prioriterade åtgärder för framtiden Revidera Smittskyddets risk- och sårbarhetsanalys för IT och telefoni. Vidareutveckla stabsmetodiken. 21

23 Influensa A(H1N1)pdm9 År (jan-nov) Antal fall Säsong Antal fall Utfall och trend Influensasäsongen (oktober 214 maj 215) var intensiv och långdragen. Den dominerande influensastammen var influensa A(H3N2) och i slutet av säsongen influensa B, men eftersom dessa stammar under perioden inte var anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, redovisas de inte här. Under säsongen rapporterades 16 fall av influensa A(H1N1) i Västra Götaland. Drygt hälften av fallen var personer mellan 15 och 64 år. Sjukhusen hade stor tillströmning av allvarliga fall av influensa under säsongen. Den största andelen var influensa av annan typ än H1N1. Sammanlagt 82 fall av influensa A(H1N1)pdm9 behövde sjukhusvård. Av dessa vårdades åtta på intensivvårdsavdelning. Sedan 29 har Västra Götalandsregionen uppmanat vaccinerande enheter att registrera givna influensavaccinationer i vaccinationsregistret Svevac. Primärvården och delar av slutenvården använder fortfarande Svevac för registrering. Enligt uppgifter till Svevac var vaccinationstäckningen i Västra Götaland 43 % bland personer över 65 år säsongen Den 1 december 215 upphörde behandlande läkares anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm9. Istället infördes laboratorieanmälan av alla influensafall, både influensa A och B. 22

24 Legionella (legionärssjuka) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend År 215 anmäldes 14 fall, vilket är i samma nivå som föregående år. Ålder, smittland och smittväg De flesta var äldre än 6 år (34 78 år). Två personer med allvarliga grundsjukdomar avled i anslutning till legionellainfektionen. Sex personer hade smittats utomlands. Vad gäller de åtta inhemskt smittade fanns inget känt samband. Hos två av årets inhemska fall hittades Legionella i vattnet i bostäderna. En person vårdades på sjukhus i samband med insjuknandet, vilket föranledde provtagning av sjukhusets vatten. Legionella hittades i höga halter, vilket tidigare inte har funnits på detta sjukhus. Bakterierna fanns perifert i vattenledningssystemet och åtgärdades med byte av duschslangar och munstycken. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Alla fallen utreddes på grund av sjukdomssymtom. Merparten diagnostiserades genom påvisning av urinantigen. I ett fall odlades bakterien fram i ett prov från nasofarynx. 23

25 Hepatit Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Hepatit A, Hepatit B, Hepatit C, Hepatit D, Hepatit E Arbetet under 215 Flera utbildningar har givits under året. Däribland kan nämnas information för kommun- och landstingspolitiker om sprututbytesprogram. I denna fråga samarbetar Smittskyddet med Kunskapscentrum för sexuell hälsa, infektions- och beroendesjukvård. Vi har även informerat om blodburen smitta både i samband med utbildningar om migranthälsa (riktade till personal på asylboenden och i primärvården), och vid utbildningar i smittspårning kring sexuellt överförbara infektioner. Under 215 beslutade Västra Götalandsregionen att vaccination mot hepatit B ska ingå i barnvaccinationsprogrammet. Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Antal Smittskyddslag (24:168) 54 Den smittade följer inte givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Prioriterade åtgärder för framtiden Verka för sprututbytesprogram till personer som injicerar droger. Verka för regelbunden provtagning för hepatit B och C bland dem som injicerar droger. Verka för vaccination mot hepatit B till personer i riskutsatta grupper. Inventera behovet av stödinsatser för barn med kronisk hepatit B. Verka för att ökad kunskap om betydelsen av att barn vaccineras mot hepatit A inför resa till vissa länder. Fortsatt och utvecklat nätverksarbete. 24

26 Hepatit A Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 215 anmäldes 26 fall, vilket är i nivå med flera av de senaste åren. Ålder, smittland och smittväg De 26 fallen var fördelade i åldrarna 1-45 år, varav 14 hade smittats utomlands. Av de inhemska fallen hörde åtta till samma smittkedja. Index var en tonåring i en stor familj där tre personer blev smittade. I en grannfamilj smittades ytterligare fyra personer. Många runt familjerna provtogs och vaccinerades, men smittkällan förblev okänd. Inte heller i de övriga inhemska fallen har någon smittkälla kunnat fastställas. De som blivit smittade utomlands har blivit det i länder med högre prevalens, bland annat Turkiet och Marocko. Under 215 har det vid två tillfällen varit fall av hepatit A bland förskolebarn. Vid ena tillfället uppmanades 83 barn till provtagning och vaccination. Någon smittspridning skedde inte, och smittkällan kunde inte hittas. I det andra fallet vaccinerades 15 personer runt index. Två syskon till index hade varit lindrigt sjuka och blev positiva i provtagning, i övrigt ingen smittspridning. Sannolikt hade smitta skett under semesterresa till Marocko. Hepatit B Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Uppgift saknas 1 1 Totalt Utfall och trend De senaste åren ses en ökning. Under året anmäldes 298 fall, vilket är det högsta antalet sedan år 2 (278 fall). De flesta var smittade utomlands och avspeglar provtagning av personer som är födda och uppvuxna i Afrika, Asien och delar av Europa, med högre prevalens av hepatit B. Incidensen i Västra Götaland var 18,1 per 1 invånare, vilket är lägre jämfört med hela Sverige där incidensen var 24,2. Den ökning som skett i Västra Götaland följer samma trend som i landet som helhet. 25

27 ANTAL FALL ANTAL FALL PER Västra Götaland Sverige Källa : Folkhälsomyndigheten Figur 14. Anmälda fall av hepatit B i Västra Götaland jämfört med Sverige per 1 invånare. Ålder, smittland och smittväg Av de 298 anmälda fallen var 62 barn i åldrarna -17 år. Av dessa var 54 i åldern år. Av samtliga barn var 61 (98 %) smittade utomlands. Ett barn var smittat i Sverige, i samband med graviditet eller förlossning Kvinnor 214 Män 214 Kvinnor 215 Män >8 Figur 15. Anmälda fall av hepatit B, per kön och ålder. Diagrammet visar ålder när diagnosen ställdes, vilket kan skilja sig från åldern vid det faktiska smittotillfället. 26

28 ANTAL FALL FÖRDELNING UTOMLANDS 215 Syd- och Nordamerika 5 45 Utomlands Övriga Europa Asien 4 35 Sverige Afrika 3 25 Okänd Figur 16. Anmälda fall av hepatit B smittade utomlands och i Sverige. Information om smittväg gällande kroniska smittbärare saknades i många av anmälningarna, varför uppgift om smittväg inte redovisas här. Akut hepatit B Akut hepatit B anmäldes i sju fall, varav fyra hade smittats i Sverige. Heterosexuell smittväg angavs i två av de fyra inhemska fallen. Ett fall har smittats genom att injicera droger. I ett av fallen har det inte gått att fastställa smittvägen. Av de tre fall som smittats utomlands har heterosexuell smittväg angivits i ett av fallen. I två fall har det inte gått att fastställa smittvägen. Hepatit C Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 265 fall under 215, vilket är i nivå med de två tidigare åren. De senaste tre åren har det anmälts omkring 25 fall per år, vilket är en minskning och stabilisering sedan tidigare år, då mer än 3 fall anmäldes per år. Incidensen, 16,1 per 1 invånare, är lägre i jämförelse med Sverige som helhet, med en incidens på 19,8. 27

29 ANTAL FALL ANTAL FALL PER Västra Götaland Sverige Källa : Folkhälsomyndigheten Figur 17. Anmälda fall av hepatit C i Västra Götaland jämfört med Sverige per 1 invånare. Ålder, smittland och smittväg Av alla rapporterade fall av hepatit C under året var 66 % män, vilket är i nivå med tidigare år. Diagrammet nedan visar ålder när diagnosen ställdes, vilket kan skilja sig från åldern vid det faktiska smittotillfället. Flest fall ses bland män i åldersgruppen år och antalet fall inom åldersspannet 2-39 år ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren Kvinnor 214 Män 214 Kvinnor 215 Män >8 Figur 18. Anmälda fall av hepatit C, per kön och ålder

30 Den dominerande smittvägen var intravenöst missbruk (128 fall). Flest fall smittades i Sverige (114 fall). I Västra Götaland finns ännu inget sprututbytesprogram, vilket enligt Folkhälsomyndigheten är en viktig preventiv åtgärd. Uppgift om smittväg saknades i 33 % av fallen. ANMÄLDA FALL HEPATIT C I VÄSTRA GÖTALAND Nya fall Sannolik smittväg Intravenöst missbruk Sexuell kontakt Blod och blodprodukter Annan smittväg (tatuering, vårdrelaterad, graviditet/förlossning) Uppgift saknas/okänd Hepatit D Totalt Utfall och trend Under året anmäldes tre fall, som alla smittats utomlands. Hepatit E Totalt Utfall och trend Under året anmäldes tio fall, varav sex fall troligen smittades i Sverige. Under de senaste åren har hepatit E uppmärksammats allt mer. Att antalet inhemska fall ökat talar troligen inte för någon ökad smittspridning, utan snarare för att det finns ett stort mörkertal. 29

31 Hiv och STI Om arbetsgruppen Gruppen arbetar framför allt med de sexuellt överförbara sjukdomar som lyder under smittskyddslagen, där smitta kan ske sexuellt och via blod. För information om hepatit hänvisas dock till arbetsgruppen Hepatit. Gruppen bedriver fortlöpande övervakning av smittskyddslagens STI-sjukdomar och hiv, huvudsakligen via Sminet. Preventivt arbete sker också via kontakter med infektions-, hud- och könskliniker samt ungdomsmottagningar. Samarbete sker också med Kunskapscentrum för sexuell hälsa och samordnarna för sexuell hälsa. Arbetsgruppen är representerad i lokala referensgrupper för sexuell hälsa, för Checkpoint Göteborg (mottagning för hivtest med snabbsvar i regi av RFSL och Positiva Gruppen Väst) och regionalt i Referensgrupp hiv. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Gonorré, HTLV I, HTLV II, Hiv, Klamydia, Syfilis Arbetet under 215 Under 215 har gruppen anordnat två grundutbildningar i STI-smittspårning i Göteborg, och en repetitionsutbildning för erfarna smittspårare i Göteborg. Dessutom en årligen återkommande, fördjupande utbildning i juridiska frågor kring smittspårning, given i Skövde. Det återkommande årliga samverkansmötet med hiv- och STI-grupperna från Smittskydd Stockholm och Smittskydd Skåne hölls i Stockholm i början av året. Syftet med mötena är att utbyta erfarenheter, arbeta fram jämförbar statistik och likartad myndighetsutövning i de tre storstadsregionerna. I samarbete med Smittskydd Skåne genomförde vi våren 215 en i stort sett gemensam och jämförbar kvalitetssäkring, där vi utgick från klamydiafall under hösten 214. I kvalitetssäkringen ingick bland annat att se hur många partners man identifierat och hur många av dessa man lyckats få provtagna, men också hur många paragrafärenden smittspårningarna genererat. Detta för att kunna följa smittspårningsarbetet över tid och för att vid behov kunna planera utbildningsinsatser. Vi valde att jämföra ungdomsmottagningar och vårdcentraler och fann att ungdomsmottagningarna identifierade något fler partners och också fick något fler av dessa provtagna, jämfört med vårdcentralerna. Det går dock inte att avgöra om skillnaderna beror på olika kvalitet i smittspårningen eller om det är de olika patientgrupperna hos de två mottagningstyperna som är förklaringen. En viktig funktion av kvalitetssäkringen har varit att identifiera mottagningar där smittspårningen inte fungerat. Under början av 215 publicerade Folkhälsomyndigheten en vägledning Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger. Utifrån detta dokument har kontakt tagits med fem kommuner i Västra Götaland för att inleda en dialog hur ett sådant arbete skulle kunna gestalta sig på en eller flera platser i regionen. Processen fortgår med kartläggning och 3

32 dialog, och drivs vidare av en regional utredare inom Koncernstab Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Hiv Totalt har 2 paragrafärenden rörande hiv handlagts under 215, vilket är en minskning med cirka en tredjedel jämfört med de senaste åren. Av inkomna anmälningar utgjorde 11 ärenden (55 %) utredning av sjukdomsfall (vid misstanke om hivinfektion, SmL 3 kap.) och 9 ärenden (45 %) gällde brott mot förhållningsregler (vid känd hivsmitta, SmL 4 kap.). Antal (år 214) 2 (8) 6 (15) 3 (3) 8 (5) 1 (2) Procent (år 214) 1 % (24 %) 3 % (46 %) 15 % (9 %) 4 % (15 %) 5 % (6 %) Smittskyddslag (24:168) Ej identifierad/kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Ej kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Kallad, men ej kommit till undersökning (SmL 3 kap. 6 ) Brott mot förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Följer ej medicinsk behandling (SmL 4 kap. 7 ) Vid årets slut var 18 paragrafärenden (9 %) avslutade, medan 2 ärenden (1 %) kvarstod. 215 Övriga smittskyddskontor 4% Göteborg 6% Kvarvarande ärenden Avslutade ärenden Figur 19. Totalt antal paragrafärenden rörande hiv. Cirkeln visar fördelningen mellan Göteborg och övriga smittskyddskontor i Västra Götaland. 31

33 STI Under 215 har totalt paragrafärenden avseende klamydia, gonorré och syfilis handlagts, en ökning med cirka 1 % jämfört med 214. Av dessa rörde klamydia ärenden, gonorré och syfilis 2 ärenden vardera. Av samtliga ärenden var 71 % män, 27 % kvinnor och i 2 % saknades uppgiften. Antal (år 214) 1 14 (922) 275 (279) 114 (86) 33 (24) Procent (år 214) 71 % (7 %) 19 % (21 %) 8 % (7 %) 2 % (2 %) Smittskyddslag (SmL 24:168) Person som av läkare misstänkts bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (SmL 3 kap. 1 ) eller Person som i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (SmL 3 kap. 6 ) Person som efter smittspårning inte har kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 ) Patient som inte följer givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (SmL 4 kap. 7 ) Vid årets slut hade paragrafärenden (87 %) hunnit avslutas, vilket är en något mindre andel jämfört med föregående år. I två ärenden skickades ansökan om tvångsprovtagning till förvaltningsrätten. I ett av dessa behövdes polishandräckning för provtagning. 215 Fullföljt/provtagna Överflyttade till annat landsting Oidentifierade, oanträffbara, bosatta utomlands, uppfyllde ej kravet för 3: Kvarvarande ärenden 1 Avslutade ärenden Figur 2. Totalt antal paragrafärenden rörande STI. Cirkeln visar avslutade ärenden 215. Paragrafärendena var fördelade på respektive smittskyddskontor enligt följande: Göteborg 59 %, Uddevalla 16 %, Skövde 13 % och Borås 12 %. 32

34 Göteborg Uddevalla Skövde Borås Figur 21. Antal paragrafärenden rörande STI, handlagt vid respektive smittskyddskontor. Prioriterade åtgärder för framtiden Säkerställa att inkomna laboratorieanmälningar för klamydia också får en klinisk anmälan av behandlande läkare. Eftersom dessa fall anmäls med så kallad rikskod, krävs manuell bearbetning för att få ett tillförlitligt statistikunderlag. Årligen återkommande kvalitetssäkring av klamydiasmittspårningen. Uppföljning av Smittskyddets myndighetsutövning vid hiv- och STI-ärenden genom att analysera utfall av åtgärder och säkerställa samstämmighet i myndighetsutövningen, både inom Västra Götalandsregionen och inom de tre storstadsregionerna. Fortsatt arbete med att förbättra epidemiologisk information både gällande nyanmälda fall och de personer som sedan tidigare lever med hiv i Västra Götaland. Utifrån epidemiologiska data rikta informationsinsatser och samverka med andra aktörer (till exempel Kunskapscentrum för sexuell hälsa, frivilligorganisationer och sjukvården) för att minska spridning av hiv och förbättra tidig testning och diagnostik. Gonorré Förändring Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor % Män % Totalt % Utfall och trend Antalet gonorréfall har under 2-talet mestadels legat på strax under 1 per år. De sista fem åren har det skett en klar ökning. Det senaste året ses den största ökningen i Göteborg. 33

35 ANTAL FALL Ålder, kön, smittland och smittväg Bland kvinnorna var ökningen 71 % och flest smittade sågs i åldersgruppen år med en topp vid 2 år. Sverige angavs som smittland för nästan tre fjärdedelar av alla kvinnor Heterosexuell smitta kvinnor Heterosexuell smitta män Homosexuell smitta män Övrig uppgift okänd/annat båda könen Figur 22. Antal fall av gonorré, per kön och smittväg år 3 år och äldre år 3 år och äldre KVINNOR Figur 23. Antal fall per kön och åldersgrupp. MÄN Bland de homosexuellt smittade männen var ökningen 59 %, störst i gruppen 3 år och äldre. Andelen som smittats utomlands har ökat från 12 % till 29 %, vilket också innebär att den inhemska smittan minskade. Antalet fall bland heterosexuellt smittade män har ökat med 16 % jämfört med föregående år. Hälften smittades utomlands. I åldern år var två tredjedelar smittade i Sverige och denna åldersgrupp utgjorde hälften av de heterosexuellt smittade männen. Av män, 3 år och äldre, smittades två tredjedelar utomlands, varav drygt hälften i Asien. Den kliniska bilden skiljer sig åt mellan de olika grupperna. I smittskyddsanmälan uppger behandlande läkare om patienterna har akut infektion eller är bärare utan symtom. Av årets anmälda fall hade 53 % av kvinnorna akut sjukdom. Av de heterosexuellt respektive homosexuellt smittade männen hade 86 % respektive 36 % akut sjukdom. 34

36 ANTAL FALL Gonorrédiagnostik sker idag med nukleinsyraamplifiering eller PCR (NAAT) och eller med odling. Odling för gonorré har mest utförts på specialistkliniker. NAAT är enklare att utföra och görs ofta via primärvården. Vanligast är att gonorré påvisas via NAAT och att odling sedan utförs för resistensbestämning. Eftersom NAAT har högre känslighet än odling blir inte alla positiva NAAT också odlingspositiva. Dessa fall hade missats innan NAAT-diagnostiken infördes. En del, men inte all, ökning de sista åren kan därför förklaras av att NAATdiagnostiken införts. Kombinationstest med klamydia och NAAT för gonorré infördes som rutinmetod på laboratorierna i Skövde och Borås under och i Trollhättan 215. I Göteborg finns möjlighet att beställa kombinationstest sedan våren 215. Behandling mot gonorré innebär risk för resistens, och internationellt är detta ett problem. I Sverige går gonorré oftast fortfarande att behandla men ciprofloxacin, som varit standardbehandling, är inte längre gångbart. Drygt hälften av alla stammar var resistenta mot ciprofloxacin. För ceftriaxon, liksom för spectinomycin sågs ingen resistens, medan det för cefixim fanns ett resistent fall. Hiv Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Sedan 1985 har totalt fall med hiv anmälts i Västra Götaland Nytt fall i VGR * Inflyttad från annat landsting Totalt antal anmälda fall i VGR Figur 24. Anmälda fall av hiv, fördelning av nydiagnostiserade och inflyttade * Nydiagnostiserad i Västra Götaland eller fått diagnos i annat land. 35

37 ANTAL FALL Under 215 anmäldes 89 fall. Av dessa var 13 inflyttade från annat län, och hade en redan känd infektion. Resterande 76 var nya fall i Västra Götaland, vilket kan innebära nydiagnostiserade eller att de fått diagnos i annat land. Majoriteten (69 stycken) av de anmälda fallen var hivbärare utan symtom. Tolv hade aidsdiagnos, ett fall hade primärinfektion, ett fall hade andra symtom, dock ej aidsgrundande, och i sex fall saknades uppgift. Ålder, smittland och smittväg Medel- och medianålder för samtliga anmälda fall var 37 år, och för de inhemskt smittade 43 respektive 45 år. Smittland angavs i 86 av de totalt 89 anmälda fallen. Av dessa uppgavs Sverige som smittland i 16 fall, medan de övriga 7 fördelades på 35 andra länder, varav Thailand och Eritrea dominerade med tolv respektive sju fall. Av smittvägarna dominerade den heterosexuella med 53 fall, medan homosexuell smittväg förekom i 19 fall. För övriga var smittvägen injektionssmitta i ett fall, okänd i fyra fall och annan smittväg i tolv fall Heterosexuell Injektionssmitta Totalt antal fall/år Homosexuell Annat /uppgift saknas Figur 25. Sannolik smittväg för nyanmälda fall av hiv, med behandlande läkare i Västra Götaland. Av de 53 heterosexuellt smittade angavs Sverige som smittland i 1 fall. Bland de resterande 43 fallen, som smittats utomlands, dominerade Thailand som smittland med 1 fall. Bland dem som smittats homosexuellt skedde smittotillfället i Sverige för fem av fallen. Av övriga utlandssmittade uppgavs Thailand som smittland i två fall. Resterande fall smittades i olika länder. 36

38 ANTAL FALL Klamydia Förändring Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor % Män % Totalt % Utfall och trend Majoriteten (87 %) av alla klamydiafall under 215 smittades i Sverige. Smitta utomlands har främst skett i Thailand, Spanien och Grekland, men totalt har cirka 8 länder angivits som smittland. Utvecklingen brukar variera från år till år och mellan våra fyra smittskyddskontors respektive upptagningsområde, och bilden är sällan entydig. År 214 såg vi dock en ökning av antalet fall i alla fyra områden. Men år 215 skedde en uppgång i Göteborg och Skövde medan antalet fall sjönk i Uddevalla och Borås. I Skövde, som hade störst förändring, ökade antalet fall bland båda könen. Ökningen var dock störst bland kvinnor % % -2 % +18 % 5 Göteborg Uddevalla Borås Skövde Figur 26. Antal fall av klamydia, per smittskyddskontor. Procentsiffran anger förändring jämfört med föregående år. 37

39 ANTAL FALL Ålder, kön och smittland Majoriteten av alla fall var i åldern år (84 %). Flest fall sågs bland 2-åriga kvinnor, medan männens topp var 22 år. Heterosexuell smittväg angavs i drygt 9 % av fallen ÅLDER KVINNOR Figur 27. Antal fall av klamydia i ålder år, uppdelat på kön. MÄN Incidensen (antal fall per 1 invånare) för alla åldrar och båda kön ligger på 383 i Västra Götaland, vilket är över Skåne (364), likvärdigt med hela Sverige (384) och klart under Stockholm (455). Sedan maj 26 kan man i Västra Götaland testa sig för klamydia via internettjänsten klamydia.se. Allt fler kvinnor testar sig via tjänsten och en ytterligare ökning skedde under 215. Av de testade kvinnorna var 6 % positiva för klamydia. Motsvarande siffra för männen var 8 %. Syfilis Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Antalet fall stiger kraftigt jämfört med föregående år. Liknande trend ses även nationellt och i övriga västvärlden. Antalet anmälda fall med primär eller sekundär syfilis ökade med över fem gånger, vilket visar att smittspridning av syfilis förekom betydligt oftare under 215 än tidigare år. Antalet fall i gruppen män som har sex med män ökade mer än fyra gånger år 215 jämfört med året före, och 131 % jämfört med de senaste fyra åren. Endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, det vill säga misstänkta eller bekräftade fall med akut sjukdom med symtom (primär och sekundär), samt fall i smittsamt skede de första två åren efter smittotillfället (tidig latent). Eftersom positivt antikroppstest för syfilis inte säkert kan ange när smittan skett, kan antalet 38

40 rapporterade patienter vara något osäkert. Tertiär (sen) syfilis (smittad för mer än två år sedan) ska inte rapporteras enligt smittskyddslagen. Primär: Sekundär: Tidig latent: Syfilissår med inkubationstid 3-9 dygn Uppträder oftast 2-8 veckor efter primärlesionen Smittad inom 2 år SYFILIS I VÄSTRA GÖTALAND Primär Oklart Tidig latent Sekundär Figur 28. Anmälda fall av syfilis, per typ av symtom. Ålder, smittland och smittväg Medianålder för män var 4 år (22-69 år) och för kvinnor 39 år (13-53 år). Andelen smittade i Sverige var 63 % (32 fall), jämfört med 44 % de senaste fyra åren. Övriga 19 fall var smittade i länder i Europa (11 fall), Asien, Afrika samt Sydamerika. I tre fall saknades uppgift om smittland. Av samtliga fall var 72 % (37 fall) smittade i gruppen män som har sex med män. Av dem var 73 % smittade i Sverige (27 fall). Av dessa 27 fall hade 56 % (15 fall) akut syfilis (primär + sekundär). Heterosexuell smitta rapporterades för 24 % av samtliga (12 fall), och i två fall var smittvägen inte klarlagd. 39

41 KomIn Kommunikation och information Om arbetsgruppen Gruppen arbetar med intern och extern kommunikation och information, IT och telefoni. Området är mycket stort och berör bland annat våra arbetssätt, vilka verktyg vi använder och vem eller vilka vi kommunicerar med. Arbetet under 215 Under året som gick har vi bland annat fokuserat på vår externa kommunikation. Vårt nyhetsbrev har utvecklats, bland annat med olika teman och gästskribenter, och vi har startat ett Twitterkonto. Vi fortsätter utveckla dessa två informationskanaler under 216. Arbetet med hemsidan är ständigt pågående. Under 215 skapades bland annat en ny sida med flyktingrelaterad information samt specialsidor med aktuella utbrott. Under 216 kommer Smittskydd Västra Götaland att få en helt ny hemsida. Inför detta har vi under 215 börjat samla in och analysera statistik över besöken på den nuvarande hemsidan. Under 215 skapade och implementerade vi en intern granskningsprocess för informationsmaterial som vi själva producerar. Detta för att säkerställa att informationsflödet och innehållet är likartat oavsett medarbetare på Smittskydd Västra Götaland. Arbetet med den arkivinventering som påbörjades under 214 fortgick under år 215, och planeras att slutföras under 216. Att detta arbete har dragit ut på tiden beror till stor del på förändrade direktiv under resans gång. Arbetet med att implementera ett nytt regionalt diarie- och ärendehanteringssystem, Public 36 o, har påbörjats och förväntas vara klart för användning under våren 216. Prioriterade åtgärder för framtiden Samla in och analysera webbstatistik över användningen av vår hemsida. Skapa en ny hemsida. Skapa en bildbank med material för användning i exempelvis presentationsmaterial. Slutföra arkivinventeringen. Upprätta ny dokumenthanteringsplan i linje med ny klassificeringsstruktur enligt nya direktiv från Regionarkivet. 4

42 Tuberkulos Om arbetsgruppen Arbetsgruppens målsättning är att övervaka tuberkulosläget i Västra Götaland och vid behov bistå vid större eller mer komplicerade smittspårningar samt följa upp behandling. Smittskyddets uppgift är även myndighetsutövning, vilket innebär handläggning av ärenden avseende brott mot förhållningsregler, utebliven smittspårningskontakt eller behandlingsavbrott. Andra angelägna uppgifter är att informera och utbilda samt delta i projekt för att förhindra smittspridning av tuberkulos. Deltagande i klinikövergripande smittspårningsronder samt utformande av riktlinjer för tuberkulospreventiv verksamhet ingår i gruppens uppdrag. Utredning och hälsoundersökning av asylsökande med tuberkulos och andra allmänfarliga sjukdomar innefattas även i arbetsgruppens uppgifter i nära samarbete med enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Utbildningsinsatser om hälsoskydd, hygien och smitta med särskilt fokus på boenden för asylsökande och andra migranter utförs även av arbetsgruppen. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Atypiska mykobakterier, Tuberkulos Arbetet under 215 Den stora utmaningen under året med att ta emot många människor på flykt från konflikt- och krigsområden har även innefattat smittskyddsåtgärder. Smittskydd Västra Götaland har deltagit och bistått i flera smittspårningar av tuberkulos och andra smittsamma infektioner på asylboenden, skolor och förskolor. Arbetsgruppen har i samarbete med Länsstyrelsen, Miljösamverkan Västra Götaland och kommunernas miljöförvaltningar även anordnat flera utbildningar med seminarier på olika platser, i första hand för personal på asylboenden och transitboenden. Vi har även bidragit med utbildning för personal inom sjukvård, tandvård och socialtjänst, om smitta och hälsoskydd med fokus på den stora gruppen av människor på flykt som kommit till Västra Götaland. Vi har även deltagit i klinikövergripande tuberkulosronder och i arbetet med att organisera mobila hälsoundersökningsteam för en förbättrad tillgänglighet. Andra frågor vi har arbetat med är handläggning och utbildning i policyfrågor kring BCG-vaccination, undersökning och behandling av latent tuberkulos samt screening av gravida med risk för tuberkulos. Arbetet med att öka andelen asylsökande som hälsoundersöks samt bidra till förbättrad utformning av journalmall och provtagningsrutiner har fortgått. Under året har gruppen fortsatt samarbetet med enheten som utför molekylärbiologisk typning av tuberkulos för att kartlägga kluster av smitta. Denna metod används för att förbättra smittspårning och utredning av eventuell inhemsk smitta. Det nationella samarbetet för att säkra försörjningen av tuberkulosläkemedel och BCG-vaccin har fortsatt under året tillsammans med Folkhälsomyndigheten. Gruppen har även deltagit i arbetet med Socialstyrelsens uppföljningsplan för det särskilda nationella vaccinationsprogrammet mot tuberkulos. 41

43 ANTAL FALL Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Under året har 14 paragrafärenden handlagts på grund av avbruten läkarkontakt under tuberkulosbehandling, eller utebliven smittspårning av tuberkulos (person som uppgivits som kontakt i en smittspårning och kallats till provtagning, men uteblivit). Prioriterade åtgärder för framtiden Genom föreläsningar och PM bidra till ökad kunskap och enhetliga rutiner för tuberkulosvård och tuberkulospreventivt arbete i Västra Götaland. Utbildningsinsats tillsammans med länsstyrelsen, Centrala barnhälsovården och kommunernas miljöförvaltningar kring smittskydd, miljö och hälsa på asylboenden och andra boenden för nyanlända. Bistå vid smittspårningar och handlägga paragrafärenden. Uppföljning av molekylärbiologisk smittspårning för utredning vid misstanke om smittspridning av tuberkulos. Fortsatt utveckling av arbete med hälsoundersökningar av asylsökande. Tuberkulos Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 215 ökade antalet tuberkulosfall med 9 % jämfört med 214. Av samtliga fall var 138 (91 %) födda utomlands. 25 Kvinnor 215 Män och äldre Figur 29. Anmälda fall av tuberkulos, per kön och ålder. 42

44 ANTAL FALL Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för svenskfödda var 58 år (1-89 år)och för utlandsfödda 27 år (2-85 år). Två barn under fem års ålder insjuknade i tuberkulos, varav det ena anmäldes som sannolikt smittat i Sverige. Av årets anmälda tuberkulosfall hade 87 % smittats utomlands, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Smitta i länder på Afrikas horn (Somalia, Eritrea eller Etiopien) angavs i 49 % av samtliga fall. Tuberkulosincidensen i Västra Götaland var 9,2 fall per 1 invånare och år, jämfört med 8,4 i hela Sverige BORÅS SKÖVDE UDDEVALLA GÖTEBORG Figur 3. Anmälda fall av tuberkulos, till respektive smittskyddskontor, år Annat Övriga Europa Sverige Asien Sydamerika Övriga Afrika Somalia Figur 31. Antal fall av tuberkulos, per smittland eller världsdel. 43

45 Tuberkulos i lungorna anmäldes i 5 % av fallen. Flera av dessa hade även tuberkulosförändringar i andra organ. Extrapulmonell tuberkulos (utanför lungorna) rapporterades i resterande 5 %, varav tre fall i centrala nervsystemet och två fall hade spridd infektion (miliartuberkulos). ANMÄLDA FALL AV TUBERKULOS I VÄSTRA GÖTALAND PER LOKALISATION 21 (11) 211 (11) 212 (13) 213 (128) 214 (139) Pulmonell varav direktpositiva 2 (3 %) 2 (32 %) 15 (23 %) 19 (29%) 23 (3%) Pleura Lymfkörtel Urogenital Skelett CNS Disseminerad Gastro (152) 29 (38%) Annan 3 2-1* 2** 5*** * Pericardvätska ** Pericardvätska och öga *** Annat, pericardvätska, öga Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Mycobacterium tuberculosis påvisades med odling i 123 fall (81 %). Övriga 29 fall anmäldes som klinisk diagnos. Ett fall med multiresistent tuberkulos (XDR-TB) rapporterades under året. Utöver detta fall anmäldes ytterligare elva fall med infektion orsakad av isoniazidresistenta tuberkelbakterier. Sammanlagd andel av fall med isoniazidresistent stam av odlingsverifierade fall var 1 %. Epidemiologisk typning Typning av mykobakterier med så kallad MIRU-VNTR utfördes på 119 nyanmälda odlingsisolat under 215. Typningsmönstret jämfördes med tidigare års resultat samt med nationella och internationella data för att söka efter smittvägar. Av de typade stammarna från fall i Västra Götaland under hade merparten unika typningsmönster. Ett flertal mindre kluster har kunnat påvisas under dessa år, men inhemsk smittspridning av tuberkulos har varit ovanligt under denna tidsperiod. 44

46 Zoonoser Om arbetsgruppen Zoonosgrupppen har som syfte att utveckla arbetet runt de anmälningspliktiga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Under denna definition ryms ett stort antal sjukdomar av mycket varierande slag, till exempel tarmsmittor som salmonella och vektorburna sjukdomar som TBE. Det är naturligt att viss samverkan sker med andra enheter och myndigheter med intresse för zoonoser, med syftet att bredda vår kunskap till fler aspekter med påverkan på humansidan. Inte minst det växande problemet med resistenta bakterier som kan överföras mellan djur och människa reser krav på detta. Länsveterinärer och kommunernas miljökontor, liksom Livsmedelsverket är samarbetspartners. Tillsammans med dessa arbetar vi på förbättrad diagnostik och handläggning, inte minst i samband med utbrott av zoonoser. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Amöbainfektion, Botulism, Brucellos, Campylobacter, Cryptosporidier, Denguefeber, Echinokockinfektion, EHEC (enterohemorragisk E. coli), Gula febern, Giardia, Harpest (tularemi), Kolera, Leptospiros, Listeria, Malaria, Mjältbrand, Papegojsjuka, Paratyfoidfeber, Pest, Q-feber, Rabies, Salmonella, Shigella, Sorkfeber, Trikinos, Tyfoidfeber, Vibrioinfektion (exkl. kolera), Virala hemorragiska febrar, Virala meningoencefaliter (inkl. TBE tick borne encephalitis), Yersinia Prioriterade åtgärder för framtiden Bättre rutiner för att hitta smittkälla vid inhemsk smitta av EHEC. Arbeta på kriterier för återgång till förskola och riskyrke. Bättre rutiner för att hitta smittkälla vid inhemsk smitta av salmonella. Fortsatt arbete för förbättrad laboratoriediagnostik avseende cryptosporidier. 45

47 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL FALL Campylobacter Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Uppgift saknas 1 Totalt Utfall och trend Campylobacter är den vanligaste bakteriella mag-tarminfektionen som rapporteras enligt smittskyddslagen. Under 2-talet har antalet fall varierat mellan cirka 1 och 1 5 per år. Varje år toppar sommarmånaderna antalet fall, både inhemska och utlandsförvärvade. Antalet inhemska fall har ökat under flera år, och ökade med hela 13 % år 215 jämfört med 214. Under vintern sågs en oväntad ökning av inhemska fall. I november 215 sågs åter en sådan ökning. Detta har utretts av Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Antalet rapporterade fall av campylobacter bland människor sammanfaller med en rapporterad ökning av campylobakter i svenska kycklingflockar. Preliminärt finns en tydlig koppling mellan isolerade stammar från både kycklingar och människor Samtliga fall per månad Smittade utomlands Smittade i Sverige Uppgift saknas Figur 32. Anmälda fall av campylobacter, smittade i Sverige och utomlands, per månad. Smittland Den totala andelen smittade i Sverige var cirka 5 %, en uppåtgående trend sedan början av 2-talet. De inhemskt smittade fallen är jämnt fördelade mellan åldersgrupperna. De tre vanligaste smittländerna vid utlandssmitta var Spanien, Thailand och Turkiet. Till smittskyddskontoret i Göteborg rapporterades 728 fall, till Uddevalla 232 fall, till Borås 277 fall och till Skövde 191 fall. 46

48 ANTAL FALL Cryptosporidier Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend År 215 anmäldes 74 fall, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Under våren rapporterades 5 fall av cryptosporidios med anknytning till kosläpp på två olika gårdar i Skaraborg. Provtagning av människor och djur visade på olika subtyper mellan gårdarna, men det var samma subtyp hos humanfall och kalvar på respektive gård. De drabbade var framför allt förskolebarn och skolbarn i de lägre åldrarna. Utbrotten utreddes i samarbete mellan lokala och nationella myndigheter. I Västra Götaland bedrivs diagnostik på laboratorier i Skövde och Göteborg men diagnosen behöver specifikt efterfrågas för att analys ska ske. Troligen förekommer underdiagnostik. 8 7 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige Figur 33. Totalt antal anmälda fall och hur många av dessa som har smittats i Sverige. Ålder, smittland och smittväg Under året har något fler kvinnor än män diagnostiserats. Av de 74 fallen var 4 under 1 års ålder, vilket förklaras av att de två kosläppen var huvudsaklig orsak till antalet fall, likaså till den stora dominansen av inhemska fall. De nio utlandsförvärvade fallen är spridda mellan sex olika länder där Turkiet står för fyra fall. Geografisk fördelning av anmälda fall Samtliga är anmälda till smittskyddskontoren i Göteborg (17) eller Skövde (57). 47

49 ANTAL FALL EHEC (enterohemorragisk E. coli) Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under året har 198 fall av EHEC anmälts, vilket är den högsta siffran sedan EHEC blev anmälningspliktig. Även nationellt ses denna ökning. Ålder, smittland och smittväg Åldersmässigt var barn under 7 år (liksom tidigare år) hårt drabbade, med 7 fall >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 34. Anmälda fall av EHEC, per ålder. Antalet inhemskt smittade fall uppgår till knappt hälften (95 fall). Det vanligaste smittlandet var, efter Sverige, Turkiet med 24 fall. I slutet av året sågs en klar ökning av inhemska fall. 48

50 ANTAL FALL JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC SMITTADE I SVERIGE PER MÅNAD Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige Figur 35. Totalt antal anmälda fall och hur många av dessa som har smittats i Sverige. Under året har 28 olika O-typer identifierats. Det är tre O-typer som har varit dominerande; O13 (19 fall), O157 (18 fall) och O26 (17 fall). I december upptäcktes ett nationellt utbrott av typen O13, vilket fortsatte över årsskiftet. Det rörde sig om inhemsk smitta och majoriteten av fallen kom från olika delar av Västra Götaland. I skrivande stund pågår fortfarande utbrottet (och utredningen). Det saknas dock många O-typningar. Totalt saknar 84 anmälda fall typning. Av de inhemskt smittade saknas typning i nästan vart tredje fall. Oftast beror det på att bakterien inte har kunnat odlas fram på laboratoriet. Detta är ett problem vid smittspårning då typning är det verktyg som kan knyta ett fall till ett visst utbrott. Om inte stammen går att typa så kan vi heller inte veta om det tillhör utbrottet. SAMTLIGA FALL AV EHEC 215 FÖRDELNING AV O-TYP (198) INHEMSKA FALL AV EHEC FÖRDELNING AV O-TYP 213 (55) 214 (7) 215 (95) Övriga O-typer O-typ saknas (andel) 24 (44%) 15 (21%) 28 (29%) Figur 36. Fördelning av O-typ. Ett fall av allvarlig komplikation i form av hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades under året. 49

51 Giardia Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend År 215 anmäldes i stort sett lika många fall som föregående år. Ålder, smittland och smittväg Åldersmässigt var fallen fördelade i åldrarna -94 år. Av dessa var 52 personer under 1 år, och 33 personer mellan 1 och 19 år. Sammanlagt var alltså 55 % av fallen yngre än 2 år. Giardia ingår i hälsoundersökningen för asylsökande och flyktingar när det gäller barn under 5 års ålder. Endast 13 personer, alltså 8 %, var över 6 år. Sverige uppgavs som smittland i 2 fall, Syrien och Somalia i 19 fall vardera, följt av Indien med 15 fall. Sammanlagt, förutom Sverige, uppgavs 36 olika smittländer, från nästan alla världsdelar. Geografisk fördelning av anmälda fall Vad gäller fördelningen inom länet rapporterades till smittskyddskontoret i Göteborg 92 fall, till Uddevalla 37 fall, till Skövde 16 fall och till Borås endast 9 fall. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Giardia anmäldes som akut sjukdom i 82 fall. Smittbärare som inte haft symtom uppgavs i 72 fall. Högre förväntad prevalens av sjukdom angavs som orsak till undersökning eller provtagning i 55 fall (36 %). Smittspårning var anledningen till provtagning i 7 fall. Utredning av sjukdomsfall rapporterades i 81 fall och annan orsak uppgavs i 11 fall. Harpest (tularemi) Kvinnor Män Totalt Utfall, trend och geografisk fördelning Av årets 31 fall var tio smittade utanför Västra Götaland (två i Värmland, sju i Norrland och en utomlands). Av övriga 21 fall, hade flertalet smittats i tidigare redan kända områden, huvudsakligen i norra Dalsland och norra Bohuslän. Två nya områden noterades dock: Hindås och Koön (Marstrand), med vardera en smittad där anamnesen visade klart samband med smittorten. Flest fall från samma område har Dals Ed, med 4 fall noterade. Se karta nedan, där blå kryss utmärker 215 års fall. 5

52 Ålder, manifestation och smittväg Medelåldern var 49 år (4-82 år). Endast fem kvinnor har insjuknat. I tabellen nedan redovisas typ av manifestation på fall smittade i Västra Götaland. Av de 18 som hade pulmonell eller septisk form hade 14 aerosolorsakad smitta (nio i samband med skörd av hö eller säd, fyra vid städning av uthus, samt en oklar lantbrukskontakt). De tio som smittats utanför länet hade ulceroglandulär form (sår och lymfkörtel), och nio av dem var smittade via insektsbett. Ett fall med samtidig ulceroglandulär form och myocardit hade smittats i Värmland. ANMÄLDA FALL AV TULAREMI I VÄSTRA GÖTALAND FÖRDELNING AV SYMTOM 213 (12) 214 (15) Orofaryngeal Oculoglandulär 2 Pulmonuell 6 9 Septisk 5 9 Ulceroglandulär (21) Diagnostik De flesta diagnoser har ställts med serologi med titerstegring alternativt IgMpåvisning. I fallen med ulceroglandulär manifestation har PCR-diagnostik dominerat. De flesta analyserna är gjorda på laboratorium i Umeå. Av intervjuer med patienterna framgår att det har tagit lång tid mellan insjuknande och diagnos i 51

53 ANTAL FALL flera fall. Sannolikt missas många lindriga fall. Ökad kunskap om symtom och förekomst är önskvärd. Malaria Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 38 fall under året, vilket är en fortsatt ökning jämfört med de senaste åren. Ålder, smittland Medianåldern var 3 år (5-69 år). Flest fall anmäldes som smittade i Östafrika. Där var de vanligaste smittländerna Eritrea och Etiopien med totalt åtta fall, samtliga orsakade av Plasmodium vivax. Malaria orsakad av Plasmodium vivax hos människor på flykt från dessa länder har även uppmärksammats nationellt Även fyra fall smittade i Afghanistan var orsakade av Plasmodium vivax. Epidemiologisk typning Av samtliga 38 fall, visade typning Plasmodium falciparum i 19 fall. Av dessa var tolv fall från Västafrika och sju fall från Östafrika. Plasmodium vivax rapporterades i 18 fall och Plasmodium ovale i ett fall Figur 37. Antal fall per år 2-215, samt typ år

54 Papegojsjuka Totalt 3 6 Utfall och trend Under året anmäldes sex fall av papegojsjuka orsakad av Chlamydia psittaci. Fallen inträffade under vintern. Ålder, smittland Medianåldern var 69 år (42-72 år). Samtliga var män som smittats i Sverige. Papegojsjuka vintern En ovanlig ökning av fall med papegojsjuka inträffade under perioden september 214 till mars 215. Sammanlagt insjuknade nio personer under denna tidsperiod, att jämföra med enstaka fall under de senaste tio åren. Sex av dem hade under veckorna innan insjuknandet haft nära kontakt med fåglar, fågelbord eller spillning från fåglar. Till exempel hade några rengjort fågelbord inomhus och en person hade daglig närkontakt med duvor. I fem fall rapporterades svår lunginflammation som krävde intensivvård, i ett fall ECMO-behandling. Samtliga personer överlevde. De rapporterade fallen bor alla i Västra Götaland, men har i övrigt ingen geografisk samhörighet. Ingen gemensam smittkälla utöver vilda fåglar, duvor och fågelbord kunde påvisas. Provtagning för påvisning av Chlamydia psittaci från några av fågelborden utfördes under våren 215, dock utan att bakterien kunnat påvisas. Även i Skåne och i Danmark rapporterades en ökning av fall med papegojsjuka under den aktuella tiden. Orsaken till utbrottet misstänktes vara att en högre andel vilda fåglar varit koloniserade med Chlamydia psittaci under vintermånaderna Att rengöra fågelbord utan att använda andningsskydd, har även tidigare visats vara en riskfaktor för att få papegojsjuka. Information om hur man kan skydda sig förmedlades till allmänheten via media och Sveriges Ornitologiska Förening. Salmonella Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 389 fall under året. Det sjunkande antalet håller i sig. Men trots den totala minskningen av antalet fall ligger dock antalet smittade i Sverige kvar på samma nivå. 53

55 >7 ANTAL FALL 12 1 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige Figur 38. Anmälda fall av salmonella. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern var 38 år (från 1 månader till 91 år). Flest fall sågs även under 215 hos barn i åldern -4 år (37 fall). Av dessa hade 26 barn smittats utomlands och elva i Sverige. Flest fall var smittade utomlands (73 %). Trender gällande aktuella resmål avspeglar också salmonellaförekomst hos utlandssmittade (66 olika länder rapporterades). De tre vanligaste smittländerna var Thailand (66), Turkiet (36) och Spanien (21). NORD- OCH SYDAMERIKA 4% ÖVRIGA EUROPA 22% ASIEN 37% ÅLDERSFÖRDELNING SMITTADE I SVERIGE SVERIGE (14 FALL) 27% varav Turkiet 36 fall (49 fall 214) och Thailand 66 fall (54 fall 214) AFRIKA 1% Figur 39. Andel fall av salmonella, per världsdel eller land (Sverige) där smitta sannolikt skett. Stapeldiagrammet visar åldersfördelning på de inhemskt smittade fallen. Geografisk fördelning av anmälda fall Flest fall rapporterades till smittskyddskontoret i Göteborg (174) och resterande fall till Borås (88), Uddevalla (66) och Skövde (61). 54

56 ANTAL FALL Epidemiologisk typning Antalet inhemska fall var 14, fördelade på 26 olika serotyper. Typning görs rutinmässigt på fall som smittats i Sverige och även på samtliga sepsisfall. Salmonella enteritidis var den enskilt största serotypen med 34 fall fördelat på sju olika serotyper. Under året utreddes ett nationellt utbrott av S. enteritidis fagtyp 13a, varav 21 fall rapporterades från Västra Götaland. Totalt rapporterades 184 fall i Sverige. För mer information läs mer om utredningen på Folkhälsomyndighetens hemsida. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Totalt anmäldes 23 fall med sepsis, där medianåldern var 43 år (15-82 år). Fem av dessa var smittade i Sverige (23-82 år). Bland sepsisfallen totalt var 13 olika salmonellatyper representerade. Den dominerande serotypen var även under 215 Salmonella enteritidis med sex fall. Shigella Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Av årets 57 fall tillhörde 3 fall ett utbrott under oktober-november månad där den sannolika smittkällan var importerad, färsk koriander. Det innebär att mer än hälften av årets fall tillhörde det specifika utbrottet Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige Under 215 smittades 36 fall i Sverige och av dessa bedömdes 3 personer tillhöra utbrottet Figur 4. Anmälda fall år

57 Ålder, smittland och smittväg Årets fall var fördelade i åldrarna 1-69 år. Av dessa var 26 fall under 3 år och fyra fall var över 6 år. Medianåldern var 16 år. Smittland Sverige uppgavs i 36 fall. I övrigt angavs 18 olika smittländer, samtliga utomeuropeiska. Tre fall var smittade i Indien. Mat uppgavs vara smittväg i 3 fall, i fem fall uppgavs personkontakt och i resten av fallen saknas uppgiften. Geografisk fördelning av anmälda fall Merparten av årets fall (45), anmäldes till smittskyddskontoret i Göteborg. Av dessa tillhörde de flesta ovan nämnda utbrott. Till kontoret i Uddevalla anmäldes åtta fall och till Borås fyra fall. Till kontoret i Skövde anmäldes detta år inget fall. Epidemiologisk typning Typning har gjorts på alla fall utom ett. Shigella sonnei, som även var utbrottsstammen, förekom i 43 fall, Shigella flexneri i 12 fall, Shigella dysenteriae (som är den allvarligaste varianten) endast i ett fall. ESBL-bildande shigella i färsk koriander I början av november kontaktades Smittskyddet av Miljöförvaltningen i Göteborg. Anledningen var att ett företag, sex dagar tidigare, ätit middag på en asiatisk restaurang, och fjorton personer hade därefter insjuknat med diarré och feber. En person blev inlagd på sjukhus med misstänkt salmonella. Prover var tagna på tre personer, och två av dem visade växt av Shigella sonnei. Ett brev gick ut till företaget med information om shigella och en uppmaning att alla som var med på middagen skulle provtas. De som hade symtom hänvisades till infektionsklinik och de andra till vårdcentral. Alla på företaget som var med på middagen ombads besvara en enkät i ett försök att utreda, dels hur många som haft symtom, men också för att försöka hitta något misstänkt livsmedel. De följande dagarna anmäldes fler inhemska fall från laboratoriet, både från företaget men även från andra personer som, visade det sig, hade ätit på andra asiatiska restauranger. Dessa personer intervjuades noggrant om vad de ätit och om eventuella sällskap också blivit sjuka. Smittskyddet hade ett tätt samarbete med Miljöförvaltningen som inspekterade restaurangerna, spårade livsmedel och jämförde leveranser av råvaror för att försöka finna någon gemensam nämnare. Det visade sig att Smittskydd Skåne någon vecka tidigare hade utrett ett liknande utbrott kopplat till en spansk restaurang. Där misstänktes koriander som smittkälla. Vår enkät till företaget visade att en sås innehållande färsk koriander var misstänkt. Miljöförvaltningen kunde visa att koriandern var en gemensam nämnare för samtliga inblandade restauranger. Den kom från samma importör och hade samma ursprung som den skånska restaurangens koriander. Totalt i hela utbrottet rapporterades 45 fall. Av dessa var 34 var kopplade till restaurangerna i Göteborg och elva tillhörde Skåne. I Göteborg fanns dessutom ytterligare tio misstänkta fall, som varit sjuka, men där shigella inte kunnat påvisas. 56

58 Unikt för detta utbrott är att shigellabakterien hade en ovanlig resistens. Den var ESBL-bildande med resistens mot ciprofloxacin, varför azitromax fick ges som behandlingsalternativ. Vid helgenomsekvensering på Folkhälsomyndighetens laboratorium visade det sig att alla stammar var så pass lika att de kan komma från samma smittkälla. Det gick inte att provta någon koriander från samma sändning (så kallad batch) som levererats till restaurangerna. Prover från senare batcher var negativa. Viral meningoencefalit TBE (tick borne encephalitis) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under året anmäldes 4 fall av TBE (fästingburen hjärninflammation), men fyra av dessa personer hade smittats i annat län. Tre ytterligare fall hade diagnostiserats i andra landsting men smittats i Västra Götaland, vilket gav 39 fall med smittort inom länet. En klar majoritet av fallen vårdades på sjukhus och många uppgav sig ha kvarstående symtom vid intervju tre till sex månader efter insjuknandet. De flesta i arbetsför ålder var dock tillbaka i arbete helt eller delvis. Ålder och kön Av de diagnostiserade fallen med smittort inom länet var de flesta män. Medelåldern var 51 år. Den yngsta var 7 år och den äldsta 88 år. Geografisk fördelning av anmälda fall De röda fyrkanterna på kartan till höger nedan visar var de tre senaste årens fall har smittats ( ), medan de svarta fyrkanterna och de blå markeringarna visar enskilda fall respektive ansamlingar (antal fall i siffror) från tidigare år ( ). Kartan till vänster visar de 36 fall som både smittats och diagnostiserats i Västra Götaland. 57

59 ANTAL FALL ANMÄLDA FALL AV TBE MED SANNOLIK SMITTORT I VÄSTRA GÖTALAND N ANTAL FALL i CLUSTER FALL 215 FALL FALL UTANFÖR CLUSTER ÅR P. NOLSKOG JANUARI 216 Under 215 sågs en fortsatt utbredning av enstaka TBE-fall västerut från det kända TBE-området kring sjön Ånimmen i Åmåls kommun. Det västligaste fallet smittades vid sjön Stora Le i Dals-Eds kommun, nära norska gränsen. Det finns nu fall som smittats längs hela Dalslandssidan av Vänern, från Åmål i norr, ner till ett område i höjd med Frändefors i Vänersborgs kommun. I Göta Älvdalen sågs en spridning från Lödöse upp mot Lilla Edet. Från Larv i Vara kommun, som tidigare haft ett fall av TBE, har under året ytterligare två fall rapporterats. Kålland och Hindens rev utanför Lidköping har haft nya fall och är det område med historiskt flest fall i Västra Götaland. Filsbäck-Vinninga, sydost om Lidköping, har också haft flera fall 215. Sisjön söder om Göteborg är ett nytt TBE-område med två fall under året. Markeringarna på kartan kan ses som en indikator på var risken att smittas är som störst. Information om riskområden och vaccinationsrekommendationer för TBE finns på vår hemsida. 58

60 HYFS Hygienarbete i förskolan Om Hyfs Vårt mål är att, i samverkan med kommun och barnhälsovård, arbeta för en god hygienisk standard i förskolan. Syftet är att förbättra hygienrutinerna för att på så sätt minska barnens sjukfrånvaro. Genom exempelvis hygienutbildning, hygienombudsträffar och rådgivning bistår Hyfs-sjuksköterskan förskolans personal med relevant kunskap och information om hygien och smittskydd. Hyfs deltar även i utbrottsärenden vid misstänkt smittspridning på förskolor. Arbetet under 215 Samverkan mellan förskola, barnhälsovård och Smittskydd Västra Götaland fortgår alltjämt. Samarbetet resulterade bland annat i två gemensamma regionala utbildningstillfällen i Göteborg och Skövde. Tjänsten i området Fyrbodal har varit vakant under större delen av året, vilket gjort att arbetet har påverkats. Hygienrond och besök på förskola Hyfs aktiviteter under 215 Hygienutbildning på grundnivå Övriga utbildningar Hygienombudsträffar Föräldramöten Göteborg Södra Bohuslän Fyrbodal Södra Älvsborg Skaraborg Totalt Under året har Hyfs bland annat deltagit på Almedalsveckan med seminariet Friskare förskolebarn, friskare Sverige behov av en nationell handhygienkampanj och den årliga konferensen Antibiotikaforum som anordnades av Folkhälsomyndigheten. Hyfs har samarbetat med en rad olika aktörer, bland annat i följande aktiviteter: Hälsocertifiering i förskolan, tillsammans med nätverket Huga (Hälsa för Unga i Grundskolan Angered). Samarbetat med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Grön Flagg och Giftfri förskola där material från Hyfs ingår. Deltagit i Smittskydd Västra Götalands föreläsningar för personal på asyl- och flyktingboenden. Tillsammans med smittskyddsenheter runt om i landet initierat ett nationellt nätverk med smittskyddsjuksköterskor. Syftet är att stötta varandra kring hygien- och smittskyddsfrågor gällande förskolan. 59

61 Hygienveckan vecka 38, 215 För femte året i rad deltog Hyfs i den danska nationella kampanjen från Rådet for bedre Hygiejne. Måndagen den 14 september var det stor invigning i Borås, Göteborg och Kungälv. Med hjälp av lek, sång och sagor fick förskolebarn i hela Västra Götaland lära sig att rena händer och bättre hygien gör dem friskare. Årets slogan var Är hygienen hemma?. Hygienveckan uppmärksammades i totalt 24 kommuner. Flera aktörer, såväl regionala som kommunala och privata, deltog i arbetet. Detta har bidragit till ökad samverkan mellan ovanstående grupper. Ett inspirationsmöte för alla deltagande kommuner hölls under hösten för att utbyta tips och idéer inför kommande kampanjer. Mer om Hygienveckan finns att läsa på Hyfs hemsida Barnens sjukfrånvaro Barnens sjukfrånvaro är en viktig indikator på hälsoläget i förskolan. Vår förhoppning är att registreringen av barnens sjukfrånvaro ska bli en självklar del i förskolans kvalitetsarbete. 214 lanserade Hyfs en ny webbenkät för registrering (på avdelningsnivå) av barnens sjukfrånvaro, och erbjöd alla 49 kommuner i Västra Götaland att ansluta sig till systemet. I slutet av året hade 21 kommuner valt att ansluta sig till webbregistreringen. Sjukfrånvaron för samtliga förskolebarn (1-5 år) var i genomsnitt under året 8,5 % jämfört med 11,9 % för småbarnsavdelningar (1-3 år). Övre luftvägsinfektioner står för den största andelen sjukfrånvaro, 55 %. Antal barn per avdelning var i genomsnitt 18,7 under 215. Fler barn per barngrupp var inskrivna under våren (19,3) jämfört med hösten (18,2). Antal barn per månad Antal rapporterande avdelningar Antal barn per avdelning Genomsnittlig sjukfrånvaro, % Januari ,9 9,4 % Februari ,2 12,9 % Mars ,4 1,7 % April ,3 8, % Maj ,5 6,5 % Juni ,3 5,7 % Augusti ,5 4, % September ,1 6,9 % Oktober ,2 8, % November ,3 9,2 % December ,4 11,1 % 6

62 Prioriterade åtgärder för framtiden Fortsatt implementering av sjukfrånvarorapportering via webbenkät. Att tillsammans med vår projektanställda hygienpedagog utforma pedagogiska hjälpmedel för hygienrutiner i förskolans vardagliga arbete, exempelvis ett praktiskt utbildningsmaterial i form av instruktionsfilmer och rutiner, skrivna av och för förskolepersonal. Fortsätta utveckla Hygienveckan. Målet är fler deltagande kommuner och verksamheter. Kommuner i Västra Götaland som haft hygienombudsträffar under 215. Fyrbodal har haft färre träffar beroende på den vakanta tjänsten. 61

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018. SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 2, 219 I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 218. Årsstatistik 218 Allmänfarliga

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2017 Smittskydd Västra Götaland Innehåll Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 3 Sammanfattning av verksamheten 2017 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 6

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2016 Smittskydd Västra Götaland Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Sammanfattning av verksamheten 2016 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 7 Smittskydd Västra Götalands

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2016

Å rsstatistik fö r 2016 1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3

Läs mer

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016. Nr 3, 2017 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 2016 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016. Allmänfarliga

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2015

Epidemiologisk årsrapport 2015 SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2018 Smittskydd Västra Götaland Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 4 Sammanfattning av smittskyddsåret 2018

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006 WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer

Läs mer

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 3, 28 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 27. Årsstatistik

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2017

Å rsstatistik fö r 2017 1(7) Smittskydd & Vårdhygien 218-4-11 Å rsstatistik fö r 217 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 213 214 215 216 217 Klamydia 613 699

Läs mer

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga

Läs mer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008 Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittspårning Grundkurs regelverk Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2014 Smittskydd Västra Götaland Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Sammanfattning av verksamheten 2014 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 5 Smittskydd Västra Götalands

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL ÅRSSTATISTIK REGION UPPSALA... 2 KOMMENTARER TILL ÅRSSTATISTIKEN... 3 SEXUELLT ÖVERFÖRDA SJUKDOMAR... 4 INFLUENSA SÄSONGEN 2018 2019... 6 FRISK...

Läs mer

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist Smittskydd Något om regelverket peter.groon@sll.se Landstingsjurist Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Författningar - hierarki

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som

Läs mer

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2016 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2016 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Mars 2013 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2012 med kommentarer Inledning Innehållet i detta SmittNytt handlar helt om vår statistik från 2012 med kommentarer

Läs mer

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014 Nr 1, 215 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 214 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 127 fall et fall har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Inget

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2013 Smittskydd Västra Götaland Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 5 Antibiotikaresistens

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2018

Å rsstatistik fö r 2018 1(8) Smittskydd & Vårdhygien 219-3-21 Å rsstatistik fö r 218 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 214 215 216 217 218 Klamydia 699 619

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018 Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018 INNEHÅLL ÅRSSTATISTIK REGION UPPSALA... 2 Årsstatistik... 2 Campylobacter... 3 Salmonella... 3 Gonorré... 3 Klamydia... 3 Hepatit C... 4 Kikhosta... 4 Mässling...

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga

Läs mer

Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län

Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län Smittspridaren nr 1 2018 Under 2017 har det tagits mer än 15 000 prover för klamydia och antalet fall har minskat med 13 %. Både hepatit

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA Smitt Smittskyddsenheten NR 2. MARS 217 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 SMITTSKYDDSLAGENS SJUKDOMAR I UPPSALA LÄN 216... 1 ESBL I FÖRSKOLAN... 7 INFORMATION OM HYGIEN I FÖRSKOLAN... 8 VIKTORIADAGEN 217... 8 HEPATIT

Läs mer

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2018 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2017 för Norrbotten...2 Mag-tarminfektioner... 3-4 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Nr Detta nummer innehåller:

Nr Detta nummer innehåller: Nr 1 2017 Detta nummer innehåller: Analys av anmälningarna Sida 2-6 Nya smittskyddsblad Sida 8 Hiv/STI samordning Sida 8 RS Sida 8 Kliniska smittskyddsanmälningar Sida 9 Strama Sida 9 Vårdhygien Sida 9

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018 Nr 1 februari 2019 Årgång 31 Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018 Under 2018 rapporterades 3076 fall av anmälningspliktig sjukdom, en ökning med drygt 500 fall jämfört med 2017. SmiNet-statistiken

Läs mer

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret: Årgång 9, nummer 1 2015-02-23 Ny medarbetare Jag heter Susanna Gustafsson och började på Smittskyddet 1 januari i år. Om jag ska göra en kort presentation av mig själv, så är jag uppvuxen i Stockholm,

Läs mer

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår. Nr 1, 2016 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 2015 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 178 fall Antalet fall har fortsatt öka. Inget utbrott i samhället

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning, grundkurs nov 2017 Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting (SLL) år 2015. Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med

Läs mer

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017 1 (23) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2018-08-13 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017 Tabell över anmälda fall under åren 2013 2017 Diagnos 2013 2014 2015 2016 2017 Atypiska

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)

Läs mer

Smittspårningskurs mars 2018

Smittspårningskurs mars 2018 Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare Årg. 24 Nr 1 mars 2013 Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare Coronavirus i elektronmikroskop. Foto: HPA/AP Hallandspesten nr 1, 2013 Hallandspesten nr 1, 2013 Hallandspesten

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013 1 (13) Enheten för smittskydd och vårdhygien 214-4-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 213 Tabell över anmälda fall under åren 29 213 29 21 211 212 213 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2013 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan

Läs mer

Aktuellt från Strama Gotland

Aktuellt från Strama Gotland ÅRGÅNG 7, NUMMER 1 2013-01-25 Aktuellt från Strama Gotland R E G I O N G O T L A N D Under 2012 var Stramagruppen aktiv på olika sätt. Alla vårdcentraler och de flesta mottagningarna på Visby lasarett

Läs mer

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2017 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2016 för Norrbotten... 2 Mag-tarminfektioner... 2-3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011 Information från Smittskyddsenheten Nr, mars Innehållsförteckning Smittskyddsläkaren informerar... Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar -... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar -... Kommentarer

Läs mer

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/218 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 217 Under hösten 216 till våren 217 pågick ett stort utbrott av campylobacter

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Influensasäsongen i Östergötland

Influensasäsongen i Östergötland Influensasäsongen i Östergötland 2018-2019 Statistik Vaccinationskampanjen Vaccinationskampanjen startade den 6 november 2018. Innan och under vaccinationskampanjen samlades en strategigrupp med deltagare

Läs mer

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt. Årg 21 Nr 1 april 2010 Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare Vad säger statistiken? Med årets första nummer av Hallandspesten bifogas kommentarer till Årsstatistiken

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Vad ingår i hiv-statistiken för SLL? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade fall menas personer

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011 Enheten för smittskydd och vårdhygien 212-4-3 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 211 Tabell över anmälda fall under åren 27 211 27 28 29 21 211 Atypiska mykobakterier 3 2 2 7 Betahemolyserande

Läs mer

MRSA i Östergötland 2018

MRSA i Östergötland 2018 MRSA i Östergötland 218 Statistik Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Utfall och trend Under 218 anmäldes i Sverige totalt 3864 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet anmälda nya fall

Läs mer

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan Page 1 of 5 SFS nr: 2004:255 Departement/ myndighet: Socialdepartementet Rubrik: Smittskyddsförordning (2004:255) Utfärdad: 2004-04-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:1433 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat

Läs mer

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Nytt om influensa Den här säsongen hade vi på Gotland ett första konstaterat fall av influensa i november. Det var en patient som kom hem från Mellanöstern och som smittats

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007 Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2016-03-23, Eva Lundmark Antal fall och trend Under de senaste fem åren ses en ökning av antalet hepatit C-fall i länet jämfört med totala antalet fall i Sverige

Läs mer

Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/2007, ÅRGÅNG 18 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Anmälningspliktiga sjukdomar... 2 Hepatit B och C... 3 TBE... 3 Tarminfektioner

Läs mer

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Vanliga smittor Streptokocker MRSA Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Smittskydd/vårdhygien Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter 22 24 26 28 21 212 214 216 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten Centrallasarettet Växjö Nr 1/217 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för 216 Den 14:e jan 216 förklarade

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2019 Influensan har nu nått sin topp i såväl Dalarna som Sverige. Bedömningen är att vi haft betydligt färre fall, som behövt sjukvård till följd

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 216 INNEHÅLL ZIKAVIRUS... 1 VIKTORIADAGEN... 2 ÅRSSTATISTIK 215... 3 PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA... 11 INFLUENSA... 11 TBE-STATISTIK OCH VACCINATION... 12

Läs mer

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/19 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län Första året som ordinarie smittskyddsläkare i Kronoberg har varit mycket intressant,

Läs mer

Influensasäsongen i Östergötland

Influensasäsongen i Östergötland Influensasäsongen i Östergötland 2017-2018 Statistik Vaccinationskampanjen startade den 7 november 2017. Säsongens vaccinationsmål för Östergötland var 60 % vaccinationstäckning i åldersgruppen 65 år och

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. April 2009 Nr 1. Årgång 3. Sid 1 (9) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. På smittskydds- och hygienfronten mycket nytt!... 1 Anmälningar enligt Smittskyddslagen 2008...

Läs mer