Detaljplan för Magasinet 1 Storsjö Strand etapp 2 Östersunds kommun

Transkript

1 Detaljplan för Magasinet 1 Storsjö Strand etapp 2 Östersunds kommun 1 Granskningshandling Dnr Ädh 1391/2016 Dnr ByggR: P Bild 1. Flygbild över planområdet och Storsjö strand Miljökonsekvensbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING Granskning pågår mellan 11 december januari 2019 Upprättad av samhällsbyggnad den 19 november 2018

2 2 Granskningshandling ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING En detaljplan för en andra etapp med ny bebyggelse på Storsjö strand håller på att upprättas. Detaljplanen bygger vidare på etapp ett i enlighet med intentionerna i den Fördjupade översiktsplanen för Storsjö strand och det gestaltningsprogram för stadsdelen som togs fram En behovsbedömning har genomförts som visar att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas som stöd för att bedöma miljökonsekvenserna av planförslaget. Planförslaget möjliggör sex nya bostadskvarter samt lokaler och allmänna ytor inom området. Särskilt viktigt i denna etapp är anläggandet av en strandpark och en gång- och cykelbro över järnvägen som ska sammanbinda området med övriga staden. Miljökonsekvensbeskrivningen tar utgångspunkt i tidigare bedömningar för stadsdelen från den fördjupade översiktsplanen och detaljplan för Storsjöstrand etapp 1. Relevanta miljöaspekter i ärendet som redovisas i denna MKB är påverkan på Storsjön, markföroreningar, dagvattenhantering, påverkan på kulturmiljön och stadsbilden, buller, risker kopplade till transporter med farligt gods samt översvämningar. Även andra miljöaspekter redovisas kortfattat i denna MKB. Planförslaget påverkar riksintresseområden för kommunikationer, kulturmiljö och friluftsliv. Erforderliga avstånd till spårområdet samt utformning av bebyggelse ska säkerställa att det riksintresse som järnvägen utgör inte påverkas negativt. Allmänhetens tillgång till Storsjön säkerställs genom ett nytt parkområde längs sjön. En ny bro ökar också tillgängligheten till stranden. Ny bebyggelse placeras i ett exponerat läge längs strandlinjen och kommer att påverka stadsbilden. Förslaget innebär en negativ påverkan på utblickar från staden samt att ny gång- och cykelbro påverkar centralstationens synliga läge. Marken inom planområdet består till stor del fyllnadsmassor som innehåller föroreningar, förslaget innebär att marken kommer att saneras och förorenade massor körs till deponi. Markmiljön bedöms därmed förbättras. Föreslagen bebyggelse klarar riktvärden från trafikbuller idag, men för att klara riktvärden på längre sikt med en ökad trafik på Storsjöstråket och järnvägen krävs för delar av kvarteren särskild hänsyn tas till buller vid utformning av bostäder. Området ges en medveten höjdsättning som beaktar möjligheten för översvämningar vid höga flöden. Vidare planeras för att dagvatten från området tas omhand lokalt och att en beredskap finns för att hantera stora regn. Inga miljökvalitetsnormer i närområdet till exploateringsområdet bedöms överskridas avseende kvävedioxid eller partiklar. Inte heller bedöms planförslaget innebära att det blir svårare att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Storsjön.

3 3 Granskningshandling Intressen Påverkan Anmärkning Ja Nej Riksintresse kulturmiljövård x Stor negativ påverkan på centralstationen från ny gång- och cykelbro. Utblickarna från Stora kyrkan och från Gränsgatan påverkas negativt av ny bebyggelse. Stadsbild/landskapsbild x Strandlinjen bebyggs så att stadsbilden förändras. Bebyggelsen påverkar i viss utsträckning utblickar från staden och upplevelsen av Stora kyrkan Byggnadsminne centralstationen i Östersund x Föreslagen gång- och cykelbro kommer att delvis skymma både stationshusets fasad och tak. Detta ger en stor negativ påverkan på både riksintresset och byggnadsminnet. Detaljplanen ställer krav på utformning av bron. Riksintresse friluftsliv x Parkområde och bro ger ökad tillgänglighet till området. Riksintresset beaktas genom att strandlinjen blir åtkomlig för allmänheten. Sammantaget bedöms påverkan av planförslaget bli positiv i och med att strandlinjen görs medvetet lättillgänglig för allmänheten Riksintresse kommunikationer x Ny bostadsbebyggelse intill järnvägen förutsätter att bebyggelsen utformas med hänsyn till buller och risker från järnvägen. Ny bro höjdsätts för att klara fri höjd över järnvägen. Transporter med farligt gods x Risker för människors hälsa och säkerhet bedöms främst vara kopplade till transporter av farligt gods. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms risknivån bli godtagbar. Vibrationer x Gällande normer för vibrationer kan klaras för nya bostäder. Buller x Delar av föreslagen bebyggelse kan komma att utsättas för höga bullernivåer från väg och järnväg i en framtid (prognos 2040). Genom utformning av bostadskvarter och lägenheter kan riktvärden för buller klaras. Trafik x Ny gång- och cykelbro byggs över järnvägen. Ökad lokaltrafik inom området. Viss ökning av småbåtstrafik Luftkvalitet x Planförslaget bedöms inte innebära att någon miljökvalitetsnorm överskrids inom planområdet eller dess närhet. Förorenad mark x Markföroreningar finns inom planområdet och kommer att omhändertas i erforderlig omfattning. Planförslaget får en positiv påverkan på markmiljön. Vatten x Småbåtshamn i anslutning till nya bostäder medför en ökad risk för spill av petroleumprodukter. Anläggande av småbåtshamn samt spridning av partiklar inom planområdet, kombinerat med övriga verksamheter i där Storsjön fungerar som recipient, kan på lång sikt bidra till försämrad vattenkvalitet. Dagvattenhantering x Planområdet höjdsätts för att klara avrinning. Dagvatten ska tas omhand lokalt inom området. Förorenat dagvatten fördröjs och renas innan det förs vidare till recipienten Storsjön. Översvämningar x Byggnadernas höjdsättning har beaktat de flöden som beräknas uppstå i ett 1000-års scenario. Det kan dock inte uteslutas att delar av området kan komma att översvämmas vid kraftiga västliga vindar i ett 1000-års scenario. Påverkan under byggtiden x Försiktighetsåtgärder krävs för att undvika föroreningsspridning under byggtiden. Buller under byggtiden behöver beaktas.

4 4 Granskningshandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING Miljökonsekvensbeskrivning... 1 ICKE TECKNISK SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Avgränsning... 8 MILJÖKVALITETNORMER OCH MILJÖMÅL MM Miljökvalitetsnormer Miljömål Östersunds kommuns miljömål Hänsynsregler MILJÖKONSEKVENSER Riksintressen Stadsbild och stadssiluett Byggnadsminne Centralstationen i Östersunds Trafik Luftkvalitet Buller Vibrationer Översvämningar Risker transporter med farligt gods Vatten Förorenad mark Påverkan under byggtiden SAKPRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN Vattenverksamhet Vattenskyddsområde Minnesgärdet Masshantering SAMLAD BEDÖMNING UPPFÖLJNING OCH KONTROLL... 51

5 5 Granskningshandling INLEDNING Bakgrund Kommunfullmäktige i Östersund har i december 2009 antagit en fördjupad översiktsplan för den nya stadsdelen Storsjö strand. Som grund till detaljplanearbetet finns även ett Gestaltningsprogram för Storsjö Strand. Detaljplan för etapp 1 vann laga kraft Etapp 2 blir geografisk en fortsättning söder om etapp 1A. Området avgränsas av järnvägsspår i öster och Storsjön i väster. I denna etapp ingår också en gång- och cykelbro över järnvägsspåren med slut ovanför Ringvägen i Österängsparken. Kommunen är ägare till den största delen av marken, men delar av marken runt järnvägsspåren ägs av Jernhusen verkstäder AB, samt Trafikverket. Detaljplan för Storsjö strand etapp 2 ska möjliggöra utbyggnaden av sex nya bostadskvarter med lokaler i delar av entréplan. Bebyggelsen får variera i höjd från två till fem våningar, det vill säga något lägre än i etapp 1A. I detaljplanen ska även innehålla nya gator, cykelväg, mindre platsbildningar, parkområde samt en gång- och cykelbro över järnvägen till Österängsparken. Planförslaget bedöms stämma överens med inriktningen i den aktuella fördjupningen av översiktsplanen för Storsjö strand. Kommunstyrelsen i Östersunds kommun beslutade att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättas. Denna MKB utgör en del i handläggningen av planläggningen av Storsjö strand och ska redovisa konsekvenserna av att området byggs enligt planförslaget.

6 6 Granskningshandling Bild 2. Illustrationsplan som visar en utformning av området enligt föreslagen detaljplan. Illustration Krook & Tjäder Arkitekter

7 7 Granskningshandling Berörda detaljplaner Planområdet ligger i huvudsak inom Stadsplan för del av Stranden, Västra delen (DP 176), och är planlagt för upplag och järnvägsändamål. Delar av bron berör DP 352 för Österängen och DP 547 för centralstationen. Förslag till detaljplan angränsar till detaljplan för Magasinet 1 m.fl. Storsjö strand etapp 1A (DP 547) som vann laga kraft den 25 september Detaljplanen möjliggör bostäder, lokaler och allmänna ytor i den nordligaste etappen av stadsdelen Storsjö strand. Detaljplanen reglerar byggrätter för tre nya bostadskvarter samt ett punkthus. Bild 3. Plankarta för detaljplan för Magasinet 1 m.fl. Storsjöstrand etapp 1A

8 8 Granskningshandling Bild 4. Gällande Stadsplan för del av Stranden, Västra delen Avgränsning Syftet med miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. För att uppnå det måste miljöbedömningen fokusera på den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas orsaka. Nedan följer en mer detaljerad avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. I samband med Fördjupad översiktsplan för Storsjö strand togs en miljökonsekvensbeskrivning på en översiktlig nivå fram för hela området. I detaljplanearbetet för Storsjö Strand etapp 1A konkretiserades beskrivningen av miljökonsekvenserna på en mer detaljerad nivå utifrån planförslaget. Då flera av miljöaspekterna berör hela stadsdelen på ett naturligt sätt, bl.a. trafiklösningar, risker kopplat till transport av farligt gods och luftkvalitet beskrivs dessa för planområdet Storsjö strand etapp 2 på liknande sätt som miljökonsekvensbeskrivningen för tidigare etapp. En avgränsning av miljöpåverkan till specifikt etapp 2 har gjorts där det har bedömts vara möjligt och relevant. Konsekvensbeskrivningen har upprättats av Samhällsbyggnad på Östersunds kommun, med stöd av konsultutredningar för specifika miljöfrågor.

9 9 Granskningshandling Studerade alternativ Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen ska ett nollalternativ beskrivas förutom planförslaget. Nollalternativet innebär en redogörelse av förväntade miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Nollalternativet är inte detsamma som en nulägesbeskrivning. Nollalternativet i aktuellt fall innebär likt tidigare etapp en markanvändning enligt gällande detaljplaner, det vill säga upplagsändamål och järnvägsanläggningar. Nollalternativet och dess konsekvenser bedöms därmed vara samma som beskrivs i den miljöbedömning som gjorts i föreliggande planering, Översiktsplan för Storsjö strand (s.40 51). Sammanfattningsvis bedöms här att nollalternativet i sig inte medför betydande miljöpåverkan utöver den som redan finns och kan antas fortsätta på grund av järnvägens verksamheter. Den negativa effekten är att det mycket attraktiva och centrala området inte kan användas för boende eller verksamheter som kan dra nytta av det intressanta läget. Vidare kommer inte strandpartiet att utvecklas som en tillgång för allmänheten. Området fortsätter i nollalternativet att vara stadens ganska stökiga baksida. Vidare innebär nollalternativet sannolikt att det kommer att dröja längre tid innan markföroreningar som finns inom exploateringsområdet saneras jämfört med planförslaget. På grund av att nollalternativet inte skiljer sig från redogörelsen i översiktsplanen beskrivs inte detta vidare i denna MKB för detaljplan. För ytterligare information om nollalternativets konsekvenser hänvisas istället till Översiktsplan för Storsjö strand, antagen i december (Bilaga 1) Jämförelsealternativ Då verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan ska även alternativ lokalisering redovisas. Bedömningen ska göras utifrån miljöbalkens allmänna hänsynsregler För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Jämförelsealternativet och dess konsekvenser bedöms i detaljplanens MKB vara samma som beskrivs i den miljöbedömning som gjorts i föreliggande planering, Översiktsplan för Storsjö strand (s.40 52). Den geografiska lokaliseringen är given varför ett rimligt alternativ kan vara en annan markanvändning - att inte exploatera området utan att istället utveckla det som ett allmänt nyttjat grönområde med anläggningar för bad, lek och andra slags fritidsaktiviteter. Alternativet kräver mindre investeringar i ny infrastruktur jämfört med planförslaget. Betydande miljöpåverkan är i flera avseenden jämförbar med planförslaget främst ifråga om störningar och risker som orsakas av järnvägen.

10 10 Granskningshandling På grund av att jämförelsealternativet inte skiljer sig från redogörelsen i översiktsplanen beskrivs inte detta vidare i denna MKB för detaljplan. För ytterligare information om jämförelsealternativets konsekvenser hänvisas istället till Översiktsplan för Storsjö strand, antagen i december 2009 (se Bilaga 1) Ämnesavgränsning En miljökonsekvensbeskrivning ska enbart behandla de aspekter som kan innebära betydande miljöpåverkan. För att synliggöra inom vilka miljöaspekter som det finns risk för betydande miljöpåverkan har kriterierna i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar använts. Aktuell MKB behandlar endast de miljöaspekter som kan tänkas innebära en betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som bedömts som relevanta att behandla är: Förorenad mark Vattenskyddsområdet Dagvatten Översvämningar Trafik Riksintresse järnväg Risker från transporter med farligt gods Stadsbild/ landskapsbild Riksintresse kulturmiljövård Påverkan på byggnadsminne Centralstationen i Östersund Luftkvalitet Buller Vibrationer Påverkan under byggskedet Kommunen har samrått med Länsstyrelsen om avgränsningen, länsstyrelsens anser att kommunen har tagit fram relevanta miljöaspekter som miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla. Geografisk avgränsning Planområdets geografiska avgränsning redovisas i (Bild 1, sidan 1) ovan. Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt i huvudsak till planområdet men för vissa miljöaspekter är det motiverat att behandla påverkan även utanför planområdet. Detta gäller till exempel stadsbild och trafik där konsekvenserna blir märkbara i omgivningen. Samråd om avgränsning Samråd om behovsbedömning och avgränsning har skett med Länsstyrelsen under november-december Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan

11 11 Granskningshandling och anser att kommunen har tagit fram relevanta miljöaspekter att behandla i miljökonsekvensbeskrivningen. MILJÖKVALITETNORMER OCH MILJÖMÅL MM Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 5 kap. redovisas bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Dessa ska ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Östersunds kommun finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselvatten, och vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för vatten Aktuell plan ligger i direkt anslutning till Storsjön vilken omfattas av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. Under kapitel Vatten och Föroreningar kommenteras påverkan på vatten. Statusklassning Storsjön, SE Ekologisk status Måttlig ekologisk status Kemisk ytvattenstatus De kemiska samt hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är styrande för klassningen Uppnår ej god kemisk status Kemisk statusklassats som uppnår ej god status med avseende på tungmetaller, tributyltenn och bromerade difyneleter. Klassningen baseras främst på halter av kvicksilver i fisk samt TBT i vatten Källa VISS (Vatteninformationssystem för Sverige) MKN God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Med undantag från bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföroreningar Miljökvalitetsnormer för luft Under kapitel Luftkvalitet beskrivs hur föreliggande detaljplan påverkar miljökvalitetsnormerna till luft. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller Det finns också miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. Dessa bygger på ett EG-direktiv för buller som infördes i svensk lagstiftning i förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen finns en skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram samt sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Kravet på kartering börjar gälla när ett samhälle har fler än innevånare. Eftersom Östersund har färre än innevånare, finns det

12 12 Granskningshandling inte något formellt krav på bullerkartering. Det finns därför inte heller några beslutade miljökvalitetsnormer. Miljömål Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. Länsstyrelsen i Jämtlands län har brutit ned de nationella miljökvalitetsmålen till regionala mål. Under 2013 tog Länsstyrelsen fram ett nytt regionalt miljömålsprogram som uppdaterades I detta arbete prioriterades sju miljökvalitetsmål inom åtgärdsarbetet; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och levande skogar. Utifrån planområdet och behovsbedömningen bedöms planförslaget beröra miljömålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Levande sjöar och vattendrag. En god bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Relevanta utmaningar är bland annat att utveckla en transportinfrastruktur som gynnar en hållbar utveckling inom regionen, att ta hänsyn till klimatförändringarna i all planering, att bevara, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt att effektivisera resursanvändning och minska avfallsproduktion och energianvändning i bebyggelse. Genom planförslaget skapas en stadsstruktur med nya bostäder och verksamheter i ett centralt läge nära kollektivtrafik där det finns goda möjligheter till att gå eller cykla. Möjlighet finns för boende till sopsortering nära källan. Planförslaget kan få viss negativ påverkan på kulturmiljön runt Centralstationen (se under rubrik Kulturmiljö). Vidare innebär planförslaget att nya bostäder planeras i ett bullerutsatt läge. Giftfri miljö Relevanta utmaningar i Jämtlands län för att uppnå målet är bland annat att minska exponeringen för miljö- och hälsofarliga ämnen i vardagen, få mer kunskap om förekomsten av miljögifter, att minska utsläppen i synnerhet till sjöar och vattendrag och att minska antalet förorenade områden.

13 13 Granskningshandling Planförslaget bedöms på ett positivt sätt kunna bidra till att uppnå målet om en giftfri miljö. Inom planarbetet har förekomsten av föroreningar utretts. Förslag på åtgärder samt en plan för hur sanering av marken för att skapa en god boendemiljö, samt att skydda Storsjön från spridning av föroreningar, har tagits fram. Sanering bidrar till en minskning av antalet förorenade områden i länet. Se mer om hantering av föroreningar under rubriken Föroreningar. Begränsad klimatpåverkan Koncentrationen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären stiger allt mer. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till under två grader behöver de globala växthusgasutsläppen på sikt nå ned till noll. Planförslaget innebär att fler människor kan bo centralt i staden i direkt anslutning till centralstationen och bussar. Läget gör att de boende inom området ska ha lätt att röra sig till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Parkeringstal följer kommunens parkeringspolicy för ett hållbart Östersund. Levande sjöar och vattendrag Utmaningar relevanta för att nå målet i Jämtland är bland annat ökad vattenhänsyn vid fysisk planering; vattenverksamhet, att planera för en långsiktigt och säker dricksvattenförsörjning och att öka skyddet av dricksvattentäkter. En vattenplan har tagits fram för Storsjön av kommunerna runt sjön, Länsstyrelsen och Regionen. Ställningstaganden i planen bör implementeras i den fysiska planeringen. Storsjön utgör såväl vattentäkt som vattenskyddsområde. Planförslaget innebär att ett större område med fyllnadsmassor intill Storsjön kommer att saneras. Dagvatten ska tas omhand inom området. Storsjön utgör dricksvattentäkt och vattenkvaliteten får inte försämras. Se även under rubrikerna Vatten och Förorenad mark. Sammantaget bedöms planförslaget inte försvåra att uppnå miljökvalitetsmålet. Östersunds kommuns miljömål Det övergripande miljöarbetet utgår ifrån kommunfullmäktiges vision och långsiktiga mål om ett ekologiskt hållbart Östersund samt fastställd miljöpolicy. Varje år analyseras aktuella miljöaspekter och utifrån dessa resultat görs en bedömning vilka som ska prioriteras och utgöra underlag för de långsiktiga målen, där kommunen måste förbättra sina värden. Prioriterade miljöaspekter år 2018 Utsläpp av växthusgaser Förnyelsebara bränslen Energianvändning Exponering för miljö- och hälsostörande ämnen

14 14 Granskningshandling I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt Kommunövergripande mål: De fossila koldioxidutsläppen ska minska med 100 % till 2030 Energiförbrukningen ska minska med 20 % till 2030 jämfört Kommunen ska i all sin verksamhet sträva mot en giftfri miljö. Giftiga kemikalier i förskolor och skolor ska vara urfasade till Av de livsmedel som kommunen köper in ska minst 50% vara ekologiska Kommunen skapar förutsättningar för ett Östersund som är ekologisk hållbart. Hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel redovisas de allmänna hänsynsreglerna. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bedöms ge underlag för bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna har och kommer att beaktats. Plan- och bygglagen Enligt plan- och bygglagen, PBL ska allmänna och enskilda intressen beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Enligt 2 kap. 3 PBL anges att: 1. Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö-och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 2. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder 3. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper 4. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 5. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. MILJÖKONSEKVENSER Riksintressen Planområdet ligger centralt i Östersund intill Storsjön nedanför järnvägen. Flera olika riksintresseområden berörs av den nya bebyggelsen. Riksintressena berörs kort under denna rubrik, men berörs också i sakfrågor senare delar, se hänvisningar.

15 15 Granskningshandling Riksintresse kulturmiljövård Stora delar av det föreslagna planområdet berör riksintresse för kulturmiljövården - Östersund stad (Z 27) och Storsjöbygden (Z 25). I beskrivningen av riksintresset för kulturmiljö Östersund stad anges bland annat följande Uttryck för byggandet under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med stenhus i mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor. Offentliga och i stadsbilden framträdande byggnader och bebyggelse som hör samman med funktionen som residens- och regementsstad. Järnvägen, som ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900, med intilliggande industrikvarter. Parker med inslag av grönska och stadens anblick och siluett samt utblickarna mot Storsjön och det omgivande landskapet. Riksintresset berörs genom att ny bebyggelse påverkar stadsbilden och utblickarna i staden vilket beskrivs under rubriken stadsbild och stadssiluett. Utblickarna från Stora kyrkan påverkas av ny bebyggelse. Ett nytt kvarter blir synligt bakom Centralstationen. Goda utblickar finns kvar mot Storsjön, Vallsundsbron, Oviksfjällen och Östberget. Ny gång- och cykelbro föreslås få brofästen och trappor intill järnvägsstationen, vilket kan ge stor negativ påverkan på kulturmiljövärdena. Läs mer under rubriken Byggnadsminne- Centralstationen i Östersund. Föreslagen bebyggelse bedöms inte påverka befintlig kulturhistorisk bebyggelse längs Strandgatan. Sammantaget bedöms kulturmiljöintresset Östersunds stad påverkas negativt, men förslaget bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintresseområdet. Riksintresse friluftsliv Planområdet ligger inom utpekat område av riksintresse för friluftsliv, Storsjöbygden. Riksintresset består av den natursköna och variationsrika Storsjöbygden med nära kontakt mellan kalfjäll och rik odlingsbygd samt vida utblickar. Friluftsliv som till exempel fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är av intresse. Planförslaget innebär att ett område som tidigare inte inbjudit till vistelse bebyggs med nya bostäder och tillgängliggörs för allmänheten i form av ny strandpromenad och allmän parkyta. Riksintresset beaktas genom att strandlinjen blir åtkomlig för allmänheten. Sammantaget bedöms påverkan av planförslaget bli positiv i och med att strandlinjen görs medvetet lättillgänglig för allmänheten. Denna bedömning överensstämmer med den bedömning som länsstyrelsen gjort av tidigare planering av Storsjö strand.

16 16 Granskningshandling Riksintresse kommunikation Planområdet angränsar direkt till järnvägen som utgör riksintresse för kommunikation. Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av anläggningarna. Planförslaget innebär att nya bostäder kommer att placeras i närheten av järnvägen samt att en gång- och cykelbro byggs över järnvägen. En förutsättning för planen är att föreslagen bebyggelse inte påverkas av störningar från järnvägen på ett sätt som kan ge upphov till framtida begränsningar för verksamheten. Bedömning av buller och risker från järnvägen finns under rubrikerna Buller och Risker. Under rubriken Trafik beskrivs järnvägstrafik. Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra att riksintressen för kommunikation påverkas negativt förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder genomförs. Riksintresse för vattenförsörjning Planområdet gränsar till Storsjön. Söder om planområdet ligger Minnesgärdets vattenverk, som tillsammans med ledningsområde samt intagsområde och intagsledning för ytvatten i Storsjön omfattas av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. Planförslaget innebär att mark inom planområdet kommer att saneras, samt att ytor kommer att avsättas för dagvattenhantering. Inom planområdet tillåts område för småbåtshamn, det kommer att innebära ökade risker från spill med ex petroleumprodukter och från latrinhantering. Mer om påverkan på föroreningar och dagvatten under rubrikerna Föroreningar och Vatten.

17 17 Granskningshandling Stadsbild och stadssiluett Förutsättningar Aktuellt planområde ligger söder om den första etappen av Storsjö strand, centralt i staden vid Storsjöns strand. Området var som helhet inte bebyggt innan den första etappen uppfördes. Marken var hårdgjord och kan sammanfattas som att området utgjorde en av baksida i staden trots det centrala läget. Sluttningsläget mot Storsjön på Östersundssidan och Frösösidan gör att stadsbebyggelsen syns från många håll. Från Frösösidan framträder stadens karakteristiska siluett och varierade taklandskap tydligt från omgivningen. Centrum har måttliga hushöjder med bebyggelse i två till fem våningar med några karakteristiska landmärken; Rådhuset, Kanslihuset, Stora kyrkan och Hotell Östersund (numera Scandic). Från Östersundssidan ger sluttningsläget och stadens gränder i rutnätsplanen fina utblickar mot Storsjön och Frösön. Fotomontage med nya byggnadsvolymer (etapp 1& 2) sett från Frösön. Illustration Sweco Architects Fördjupad översiktsplan för Storsjö strand lyfter fram att siktstråk mot Frösön och Storsjön från Tullgatan, Brunnsgränd och Gränsgatan är viktiga att bevara i efterföljande detaljplanering. Översiktsplanen anger vidare att bebyggelse ska placeras så att genomsikt och utblickar från staden över sjön säkerställs, och att den inte får uppfattas som en hög och sammanhängande mur. Byggnadshöjder kan variera inom spannet 3-6 våningar. Bebyggelse ska undvikas eller hållas nere i höjd i särskilt viktiga utblickar, men kan vara högre i mindre känsliga lägen.

18 18 Granskningshandling Siktstråk som ska bevaras enligt fördjupad översiktsplan för Storsjö strand. Jämfört med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen har föreslagen bebyggelse en lägre skala, 2-5 våningar. Bebyggelsen avviker från översiktsplanen genom placering av kvarter H nedanför stationshuset i det område som i översiktsplanen var planlagt för park. Placering av bebyggelse i aktuellt läge lyftes fram redan i det gestaltningsprogam som antogs i kommunstyrelsen Motivet till detta är bland annat att kvarteret avgränsar parken och skyddar mot störningar från Storsjöstråket och järnvägen. Planförslaget innebär att en andra etapp av Storsjö strand byggs ut längs Storsjöns strand. Utformningen av bebyggelsen i området har sin utgångspunkt i Gestaltningsprogram för Storsjö strand från Principen för höjdsättning av byggnader i området innebär att kvarteren utformas med bebyggelse i varierande höjd så att de sidor som går i östvästlig riktning utgörs av högre byggnader i fyra till fem våningar och att sidorna som går parallellt med kajen och järnvägen har lägre bebyggelse i två till fyra våningar. Syftet är att bibehålla utblickar mot Storsjön, möjliggöra goda solljusförhållanden med solinfall på gårdarna och skapa en variation i området. Sektion från Stora kyrkan, genom Österängsparken och Östersunds centralstation samt kvarter H ned till nya parkstråket och Storsjön. I bakgrunden syns f.d. Österängsskolan, kvarter I och kvarter J.

19 19 Granskningshandling Fotomontage med föreslagna byggnadsvolymer visar vy från Gränsgatan i höjd med Storgatan, Prästgatan och Kyrkgatan Montage: Sweco Architects.

20 20 Granskningshandling Modell med föreslagna byggnadsvolymer. Visar vy från Österängsparken, nedanför Rådhusgatan och Stora kyrkan. 3d modell Sweco Architects Skadeförebyggande åtgärder Planbestämmelser ska säkerställa att utblickar ska bevaras från Gränsgatan mot Storsjön och Frösön. Byggnadernas höjd ska begränsas i enlighet med översiktsplanen till högst 6 våningar. Bebyggelse ska hållas nere i höjd kring järnvägsstationen, högst 4 våningar, för att bevara utblickar mot Storsjön, Vallsundsbron, Annersia och Frösön. Planbestämmelser och markanvisningsavtal ska utformas för att säkerställa att intentionerna i gestaltningsprogrammet efterlevs. De nya kvarterens fasader mot järnvägen utgör en viktig framsida upp mot staden och skall därför ha hög arkitektonisk klass och ägnas stor omsorg i materialval. Effekter och konsekvenser Föreslagen ny bebyggelse inom området kommer att förändra den lokala stadsbilden väsentligt. Ett relativt outnyttjat område tillförs nya värden vilket bedöms som mycket positivt för stadsdelen, staden som helhet och dess invånare. För de boende i första etappen kommer utsikten mot Storsjön att påverkas i en begränsad omfattning. Variationen i volymer skapar en stadsbild som är avläsbar på håll och ger samtidigt en variation inom kvarteret som också upplevs av de gående längs strandpromenaden.

21 21 Granskningshandling Storsjöstrand etapp 2 bygger vidare på etapp 1, och påverkar upplevelsen av strandlinjen från Frösön och Annersia. Vid stranden blir bebyggelsen exponerad och synlig på håll. Bebyggelsen har en enhetlig gestaltning som går att avskilja från den övriga staden. Upplevelsen av det befintliga landmärket Stora kyrkan påverkas delvis. Ny bebyggelse blir synlig nedanför landmärket Stora kyrkan. Ny bebyggelse innebär också att utblickar från befintlig bebyggelse påverkas från bl.a. Centralstationen, Stora kyrkan och Österängsparken. Vid vy för fotomontage från Stora kyrkan kommer ny bebyggelse i 3 5 våningar att sticka upp och bli synliga mot Storsjön. De tre nedersta våningsplanen försvinner i grönskan och de 5:e våningarna ligger strax under nivå för trädtopparna i Österängen. En 6:e våning skulle mer påtagligt påverka utblickarna mot Frösön. Genom placeringen av lägre långsidor mot Storsjön och ovanliggande stadskvarter, samt genom de tvärgående gränder som bildas mellan kvarteren, värnas siktlinjer mot Storsjön. Bebyggelsen i fem våningar är placerad i ytterkant i anslutning till Storsjö strand etapp 1. Sedan trappas höjden ned något till tre och fyra våningar mot Centralstationen och den nya parken inom etapp 2. Siktlinjerna är redan idag påverkade av terrängen och träd och buskar. Med ny bebyggelse är det fortsatt möjligt att se utblickarna mot Storsjön, Vallsundsbron, Annersia och Frösön från Stora kyrkan. Från Gränsgatan påverkas siktlinjerna ned mot Storsjön. Planförslaget innebär att vyn mot Storsjön och Frösön har lämnats öppen framför det högra körfältet ned mot Storsjön, och området framför har planlagts som park. Framför det vänstra körfältet kommer kvarter E med fem våningar att blockera utsikten mot Storsjön och delvis Frösön. Siktlinjerna påverkas även av den björkallé som växer utmed gatan. Se fotomontage på sida 19. Storsjön och Frösön blir fortsatt synliga från siktstråk längs Gränsgatan även om utsikten delvis skyms. Från perronger vid Centralstationen kommer det inte längre att vara möjligt att se Storsjön. Ny bebyggelse samt den mur på 2 meter som ska uppföras längs järnvägen kommer att påverka utblickarna. Sammantaget innebär förslaget att strandlinjen bebyggs så att stadsbilden förändras. Bebyggelsen påverkar i viss utsträckning utblickar från staden och upplevelsen av Stora kyrkan, samt från Centralstationen. Planförslaget medför negativ påverkan på utblickarna från Stora kyrkan och Gränsgatan men goda utblickar kommer fortsatta att finnas kvar. Byggnadsminne Centralstationen i Östersunds Förutsättningar Den äldsta delen av Östersunds stationshus uppfördes 1879 efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggnaden är två våningar

22 22 Granskningshandling hög med valmat plåttak. Tidigt anlades en park i anslutning till stationen. Under årens lopp har flera tillbyggnader gjorts men exteriören är relativt homogen med liggande ljust målad träpanel dekorerad med pilastrar. Östersunds järnvägsstation ligger inom riksintresse för kulturmiljövården Östersunds stad (Z 27). I beskrivningen framgår bland annat att järnvägen är ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900, med intilliggande industrikvarter. Järnvägsstationen utgör också byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (1988:950). I byggnadsminnesförklaringen finns skyddsföreskrifter som bland annat slår fast att Skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt ändras. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. Bild 5. Utdrag ur beslutet om byggnadsminnesförklaring, daterat Streckad markering avser skyddsområdets norra del. Byggnadsminnets skyddsområde norr om stationshuset är belagt med asfalt. Flera generationer av kiosker har funnits här men numera är ytan obebyggd. Hyrbilsföretagen har parkeringsplatser inom området. Planförslaget möjliggör en gång- och cykelbro från Österängsparken, via järnvägsstationen över järnvägen till Storsjö strand. Enligt planförslaget kommer gång- och cykelbro att få brofästen och hiss i anslutning till Centralstationen i Östersund och till Österängsparken. Länsmuseet Jamtli historieland har tagit fram en konsekvensbeskrivning av olika alternativ för broförbindelsen (Bilaga 2). I utredningen konstateras att den största negativa påverkan på riksintresset och byggnadsminnet är att föreslagen bro skymmer stationshuset. Att brofästets föreslagna placering bara är ett tiotal meter från byggnaden är också problematisk ur ett antikvariskt perspektiv. Bron kommer att skymma stationshuset sett både från Gränsgatan och norra delen av Ringvägen. Därför bör den utformas så att så mycket som möjligt

23 23 Granskningshandling av stationshuset blir synligt. Här har typ av bro och utseende betydelse för hur bron skymmer byggnaden. Placering av trapp- och hissbyggnad inom byggnadsminnets skyddsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. En modern utformning av trapphus som avviker från dagens miljö kan vara pedagogiskt, då nya tillägg blir avläsbara från byggnadsminnet. I förslaget ligger trappen så nära som 10 meter från byggnadsminnet, avståndet bör bli så långt som möjligt. Skadeförebyggande åtgärder Förslag till skadeförebyggande åtgärder har hämtats från Länsmuseets konsekvensbedömning av olika broalternativ. Huvudbro över Ringvägen ska göras så tunn och genomsiktlig som möjligt för att stationshuset fortsatt ska vara så synligt som möjligt. Konstruktion med bropelare är bättre jämfört med hängbro eller fackverkskonstruktion. Utformning i form av bågbro är att föredra ur ett antikvariskt perspektiv förutsatt att bågen bara bär upp spännvidden över spåren, då en båge över Ringvägen riskerar att skymma. Trapphus och hiss vid brofästet ska underordna sig stationshuset. Om trapphuset blir högre än stationshuset bör avståndet vara så stort som möjlig. Trapphuset bör få ett sparsmakat utseende som inte tar för mycket uppmärksamhet från stationshuset. Effekt och konsekvens Oavsett val av konstruktion kommer bron att skymma stationsbyggnadens fasad och tak sett från norr och nordost, samt från plattformarnas norra del. Detta ger en stor negativ påverkan på både riksintresset och byggnadsminnet. Förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder följs bedöms riksintresset inte utsättas för påtaglig skada. Trafik Gång- och cykeltrafik Förutsättningar Översiktsplan för Storsjö strand föreslår att stadsdelen kopplas samman med den centrala staden och Söder genom två broar över spårområdet. I dagsläget har en planfri passage över järnvägen, Viadukt Söder, som ansluter Storsjöstråket till Norra Vattugatan uppförts. En planfri passage närmare staden för gång- och cykel saknas idag. Gående, cyklister och motorfordon har tidigare fått samsas längs Storsjöstråket. Enligt den fördjupade översiktsplanen ska gång- och cykeltrafik separeras från övrig trafik längs Storsjöstråket. I och med etapp 1 har separat strandpromenad längs Storsjön och cykelväg längs Storsjöstråket i dess nya läge längs järnvägen påbörjats. I etapp 2 ingår därutöver en gång- och cykelbro över järnvägen, som ska ansluta stadsdelen till Österängsparken. En mur och staket föreslås som åtgärder för att förhindra att fotgängare passerar på spårområdet i plan.

24 24 Granskningshandling Cykelparkering kommer att ordnas inom respektive kvarter. Inomhus för boende ska det finnas 20 platser per 1000 m 2 BTA och utomhus för besökare 15 platser per 1000 m 2 bruttoarea enligt kommunens Parkeringspolicy för ett hållbart Östersund. Skadeförebyggande åtgärder Utbyggnad av ny planskild gång- och cykelbro i enlighet med planförslaget. Utformning av bro i enlighet med gällande säkerhetskrav. Effekter och konsekvenser Utbyggnaden av nya bostäder och verksamheter i området väntas ge en ökning av gång- och cykeltrafik. Ny gång- och cykelbro över spårområdet bidrar till en säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Det gör även separering av gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken längs med Storsjöstråket. Den mur och det staket som föreslås bedöms öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Vägtrafik Förutsättningar I dagsläget ansluter den genomgående gatan Storsjöstråket till stadens gatunät, via plankorsningar med järnvägen, i två punkter mot Strandgatan vid korsningen Hamngatan, samt mot Tjalmargatan. Viadukt Söder, en planskild korsning/bro som föreslogs i översiktsplanen mellan Storsjöstråket och Nedre Vattugatan är uppförd. In- och utfarter till det föreslagna planområdet föreslås ske i anslutning till Hamngatan i den norra delen av planområdet och Tjalmargatan i dess södra del. Planområdets möjliga trafikanslutningar, som de redovisades i den fördjupade översiktsplanen, redovisas i Bild 6.

25 25 Granskningshandling Bild 6. Möjliga biltrafikanslutningar till området Planområdet beräknas medföra en viss ökning av vägtrafik i närområdet. Antalet fordonsrörelser på planerad lokalgata är en bedömning utifrån antalet lägenheter med en utbyggd stadsdel på Storsjö Strand med sammanlagt 1100 bostäder. Utgångspunkten för ny bebyggelse så nära staden, med goda möjligheter till transporter till fots, med cykel och med kollektivtrafik har uppskattats till två trafikrörelser per lägenhet och dag. För Frösöbron har trafikmängd från mätning 2013 använts, för övriga gator har trafikmängd från 2012 använts för att uppskatta dagens trafik. Antal fordon/dygn Hastighet (km/h) Fordonstyp Nuläget År 2040 Lätta (personbil) Tunga (lastbil) Tabell 1: Vägtrafik Storsjöstråket, trafikmängder som underlag för beräkningar Antal fordon/dygn Hastighet (km/h) Fordonstyp Nuläget År 2040 Lätta (personbil) Tunga (lastbil) Tabell 2: Vägtrafik Ringvägen, trafikmängder som underlag för beräkningar Antal fordon/dygn Hastighet (km/h) Fordonstyp Nuläget År 2040 Lätta (personbil) Tunga (lastbil) Tabell 3: Vägtrafik Strandgatan, trafikmängder som underlag för beräkningar Parkering inom planområdet föreslås ske genom inom garage under bostadskvarteren kompletterat med gatuparkering för besökande. Kommunens Parkeringspolicy för ett hållbart Östersund anger att det ska det finnas 8 parkeringsplatser för boende (inklusive besöksparkering) per 1000 m 2 bruttoarea. Planen medger även att parkeringshus rymmas inom ett kvarter. Skadeförebyggande åtgärder Ingen ytterligare åtgärd än redan byggd planskild korsning. Parkeringsplatser för cyklar och motorfordon planeras enligt gällande parkeringsnorm. Effekter och konsekvenser Utbyggnaden av nya bostäder och verksamheter i området väntas ge en ökning av vägtrafik. Detaljplan för etapp 2 bedöms medföra ökade trafikflöden jämfört med nollalternativet och jämförelsealternativet till följd av de nya bostäder och verksamheter som planeras i området. Den planskilda

26 26 Granskningshandling korsning som byggdes i samband med etapp 1 bedöms innebära en förbättring för vägtrafiken. Planförslaget innebär att nya parkeringar för cyklar och bilar tillkommer i området, både för boende och besökande. Vid tidpunkter med mycket trafik kan det idag bildas köer för trafik som ska ut på Strandgatan. När tåget kommer och bommarna fälls blir dessa längre. Det kan bli aktuellt att reglera korsningen mot Strandgatan med trafikljus. Båttrafik Förutsättningar Vattnet utanför planområdet ingår i ett förordnande av länsstyrelsen från 2006, som tillåter körning med vattenskoter. Vattnet trafikeras också av fritidsbåtar. Inom etapp 1 norr om planområdet planeras småbåtshamn. I badhusparken norr om området finns en fritidsbåtshamn liksom på Frösön norr om Frösöbron. Planområdet möjliggör ett bryggområde för småbåtshamn. Båttrafiken kan väntas öka något till följd av nya båtplatser inom planområdet. Läs mer om påverkan på Storsjön av småbåtshamn under rubriken Vatten. Skadeförebyggande åtgärder Förordnandet om körning av vattenskoter invid planområdet ska omprövas. Effekter och konsekvenser Planerade restriktioner för vattenskotertrafiken utanför planområdet innebär att denna måste bedrivas på andra platser om det är möjligt. För båttrafiken i övrigt bedöms planförslaget ha en liten betydelse. Spårtrafik Förutsättningar Trafikuppgifter om spårtrafik har inhämtats från Trafikverket. Tågtyp Antal tåg/ dygn (st) Nuläget År 2040 Max längd (m) X Gods 6, Pass 2, GodsDi X52/ Pass Hastighet (km/h)

27 27 Granskningshandling Totalt 31,2 59 Tabell 4. Uppgifter från Trafikverket, Prognos 2040 med känslighetsanalys Detaljplaneförslaget utgår från att det närmaste spåret, spår 10, kommer att tas bort. Skadeförebyggande åtgärder Den 2 meter höga skyddsmuren mot järnvägen ska utformas så att den fungerar som effektivt hinder mot så kallat spårspring, det vill säga att personer inte beträder järnvägsområdet med risk för olyckor. Bostäder och gårdar utformas för att klara riktvärden för buller från järnvägen. Gårdar utformas för att bostäder ska kunna tillgå en ljuddämpad utemiljö. Gång- och cykelbro utformas för att klara krav på fri höjd över järnvägen. Bron utformas för att klara gällande krav på säkerhet. Effekter och konsekvenser Planförslaget innebär att fler människor vistas i anslutning till spårområdet. De föreslagna skyddsåtgärderna bedöms dock innebära att planförslaget inte påverkar järnvägstrafiken negativt. Förutsatt att skyddsåtgärder genomförs bedöms inte riksintresset för järnvägen påverkas negativt. Luftkvalitet Förutsättningar Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer finns främst i 5 kapitlet, miljöbalken, men viktiga lagrum finns också i bl.a. 2 kapitlet miljöbalken. Nivåerna för miljökvalitetsnormerna definieras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Östersunds kommun utför kontinuerliga mätningar av bland annat kvävedioxid och partiklar i centrala Östersund. En vanlig källa för dessa ämnen är biltrafiken. Enligt mätningarna har inga miljökvalitetsnormer överskridits under åren och nivåerna ligger generellt långt under gränsvärdena. Tillfälliga avvikelser sker dock i begränsad omfattning för partiklar på våren på grund av damning. Nya bostäder och arbetsplatser medför generellt sett ett tillskott av resor och transporter. Också ny småbåtshamn innebär et tillskott av båttrafik. Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder föreslås. Effekter och konsekvenser De nya bostädernas lokalisering är gynnsam för att begränsa det privata bilresandet. Den nära tillgången till kollektivtrafik i form av buss och tåg, i kombination med gångavstånd till centrum ger goda förutsättningar att avstå

28 28 Granskningshandling bilen vid såväl korta som längre resor. Alternativets påverkan blir sannolikt mindre än om motsvarande antal bostäder byggs i ett mer perifert läge, med större behov av bilresande. I det avseendet bedöms planförslaget vara något bättre än både nollalternativet och alternativ grönområde. Tillskottet av trafik bedöms inte vara sådant att det inte går att klara miljökvalitetsnormerna. Luftkvaliteten bedöms vara god i området, särskilt med tanke på dess närhet till sjön med tillhörande god luftomblandning. Buller Förutsättningar Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216, fastställt riktvärden för buller från spår- och vägtrafik som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida: dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller att bullret inte bör överskrida 65 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). Om den ljudnivå som anges ovan ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 60 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Industribuller Boverket har tagit fram en vägledning för industribuller och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse.

29 29 Granskningshandling Tabell 5: Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad Trafikbuller En bullerutredning har tagits fram för att belysa hur bullersituationen ser ut inom planområdet (Bilaga 3). Utredningen undersöker dels bullerpåverkan med dagens situation men även på ett framtida scenario år Bullerberäkningarna visar att dagens passerande linjetåg och trafik i området ger upphov till en ekvivalent ljudnivå 59 dba vid fasader riktade mot Storsjöstråket och linjetrafik, detta innebär att gällande riktvärde om högst 60 dba ekvivalent ljudnivå innehålls. Maximala nivåer beräknas överskrida 70 db(a) vid fasaderna, beräkningsmässigt upp till 81 db(a). För att innehålla riktvärdet för uteplats högst 50 db(a) ekvivalent ljudnivå samt 70 db(a) maximal ljudnivå måste balkonger/ uteplatser konstrueras skyddade för att innehålla riktvärdena. Rapporten visar att gemensamma uteplatser som klarar riktvärdena kan utformas på bostadsgårdarna. Förändringar av bullerpåverkan till 2040 visar att passerande linjetåg och trafik i området ger upphov till en ekvivalent ljudnivå på upp till 61 db(a) vid fasader riktade mot Storsjöstråket och linjetrafik, detta innebär att gällande riktvärde om högst 60 db(a) ekvivalent ljudnivå överskrids för delar av fasaderna. Maximala nivåer beräknas överskrida 70 db(a) vid fasaderna, beräkningsmässigt upp till 81 db(a). I kvarter E och F klaras riktvärdet 60 db(a) vid fasad.

30 30 Granskningshandling Beräkning av trafikbuller 2040, ekvivalent ljudnivå, frifältsvärde 2 m ovan mark ÅF Infrastructure AB Kvarteren G och I har lägenheter med hörnplaceringar som ej kan utformas så att minst hälften av dess fasader innehar riktvärdena 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå. Ekvivalenta bullervärden för kvarter G och med trafik år Rödmarkerade hörnlägen ut mot Storsjöstråket saknar tillgång till ljuddämpad sida. ÅF Infrastructure Bullerutredningen visar på olika sätt att klara riktvärden för trafikbuller i dessa lägen. Med kvarteren utformas med bostäder under 35 kvadratmeter klaras riktvärdet om 65 db(a) ekvivalent nivå i samtliga lägen. Balkonger kan utformas för att skapa en ljuddämpad sida mot gränder. Genom att flytta kvarteren eller fasaderna längre från bullerkällan, kan ekvivalenta värden om 60 db(a) klaras vid fasad. Det innebär att kvarter G och H behöver flyttas 3 meter mot Storsjön och kvarter I 1 meter.

31 31 Granskningshandling Industribuller Industribuller från järnvägen uppstår främst mot den norra delen av planerat bostadshus, i form av bromsgnissel, tryckluftspys, växlingsljud etc. För att kontrollera påverkan till området genomfördes långtidsmätningar av ljud och markvibrationer till området under en längre period. Datainsamlingen visar inga högre nivåer än vad som tidigare påvisats i tidigare utredningar för Storsjöstrand etapp 1 eller Ångbryggeriet. Rangering med ingångsdata från långtidsmätning. Maximal ljudnivå, frifältsvärde 2 m ovan mark. ÅF Infrastructure AB Bullerhändelserna är begränsade i tid till en eller ett par sekunder med långa uppehåll mellan dem samt få tillfällen per dygn. Den mesta verksamheten bedrivs dagtid men det inträffar att arbete pågår nattetid också. I snitt uppstår höga maximala ljudnivåer 1-2 gånger per natt. Vilket bedöms falla under bedömningen att detta enbart sker vid enstaka tillfällen. Därmed bedöms beräknade resultat inneha bullervillkoren. Möjlig placering av bullerskärmar vid balkonger mot innergårdar och gränder. ÅF Infrastructure AB.

32 32 Granskningshandling Bästa bullermiljö ska dock eftersträvas. De högsta bullernivåerna beräknas till 60 db(a) vid fasad. Riktvärdet för denna typ av verksamhet är 55 db(a) maximalnivå nattetid vilket beräkningsmässigt överskrids. Bullerutredningen visar att det är möjligt med skärmar på fasad eller balkonger klara riktvärden med ljuddämpad sida för industribuller. Skadeförebyggande åtgärder Detaljplanen ska säkerställa att: Om gällande riktvärden för buller vid bostadsfasad mot Storsjöstråket inte klaras ska minst hälften av bostadsrummen i bostad orienteras mot ljuddämpad sida. Bebyggelsen ska grupperas så att den i sig utgör ett naturligt bullerskydd för utemiljön, exempelvis i form av halvslutna, u- formade gårdar riktade bort från Storsjöstråket och järnvägen. Uppförande av bullerskydd i marknivå ska möjliggöras mellan bostäder och järnväg/väg. Detta bullerskydd ska kunna kombineras med andra ändamål, till exempel som insynsskydd, spårspring och mot utsläpp av farliga ämnen. En två meter hög mur uppföras längs med järnvägen enligt förslaget För kommande byggnader innebär ovan att väggkonstruktioner och fönster ska dimensioneras för att klara godtagbara inomhusnivåer. Krav enligt Boverkets byggregler BBR, motsvarande SS 25267:2004, ljudklass C, ska uppfyllas. Effekter och konsekvenser Jämfört med nollalternativet möjliggör planförslaget att fler människor kommer att bosätta sig i ett område som är bullerutsatt. Det är konstaterat att buller påverkar människors hälsa och möjligheten att uppnå en god livskvalitet. En god boendemiljö där riktvärden för trafikbuller klaras kan ändå uppnås genom utformning av bostadskvarteren. Utförda beräkningar visar att med föreslagna skyddsåtgärder kan riktvärden i bullerförordningen klaras. Planförslaget innebär att riktvärden för industribuller kan komma att överskridas till följd av rangering på bangården. Effekten bedöms bli begränsad med anledning av att rangering endast sker vid ett fåtal tillfällen, varför Boverkets rekommendationer ändå anses klaras. Vibrationer Förutsättningar Planområdet ligger intill järnvägen och Östersunds järnvägsstation. Där inträffar rangering av tåg och vagnar dag och kvällstid. Se trafikinformation i tabell 4, sida 22. Hastigheten vid planområdet är 40 km/h. Passerande tåg kan ge upphov till markvibrationer.

33 33 Granskningshandling Enligt svensk standard SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader, bör vid nybyggnation vibrationsnivåerna inte överskrida 0,4 mm/s vägd RMS. Den komfortvägda vibrationshastigheten 0,4 mm/s är också rekommenderat för nyprojektering av bostäder i Trafikverkets riktlinje TDOK 2014:1021, Buller och vibrationer från trafik på väg och Järnväg som anges för bostäder nattetid. En vibrationsutredning togs fram i arbetet med detaljplan för Storsjöstrand etapp 1A (PM Vibrationsutredning Storsjö strand etapp 1A, Dala Vibrationskonsult, ). Mätning gjordes på plats. Samtliga mätresultat underskrider klart de av Trafikverket satta riktvärden. Utredningen visar att det planerade bostadsområdet Storsjö strand etapp 1A inte påverkas ur vibrationshänseende från den då förekommande järnvägstrafiken. En buller- och vibrationsutredning har tagits fram i samband med planarbetet för etapp 2 (Bilaga 3). För att kontrollera påverkan till området genomfördes långtidsmätningar av ljud och markvibrationer till området. Resultatet av mätningarna visar att området utsätts för låga markvibrationer från rangering (och även tågpassager). Uppmätta nivåer på kortare håll ger beräkningsmässigt att markvibrationsnivån vid tänkt placering av bostadshus ligger med stor marginal under rekommenderade komfortsvibrationsvärden 0,4 mm/s, beräknade värden ligger under 0,1 mm/s. Skadeförebyggande åtgärder Några skadeförebyggande åtgärder är inte nödvändiga. Effekter och konsekvenser Markvibrationer bedöms vara låga och bedömningen är att rekommenderade riktvärden för vibrationer klaras med stor marginal för hela området. Enligt utredningen finns ingen risk för att störande vibrationer ska uppstå i byggnader, under förutsättning att de pålgrundläggs och bärande väggar och bjälklag utförs i betong. Om lättare byggnadskonstruktion avses användas, t.ex. trähus, bör kompletterande bedömning göras. Översvämningar Förutsättningar Storsjö strand är en av stadens lägst belägna delar. Inom aktuellt planområde är motsvarande höjdförhållande som i den första etappen av Storsjö Strand. Det område som föreslås för bostadsbebyggelse ligger på nivån + 295,2 till + 296,2 m.ö.h (i höjdsystem RH2000). Vidare kan Storsjö strand bli utsatt för höga vågor i samband med kraftiga västliga vindar genom Vallsundet. Storsjön, i Indalsälvens avrinningsområde, är till ytan Sveriges femte största sjö. Storsjöns vattennivåer regleras genom en vattendom. Årets högsta vattenstånd inträffar normalt under sommaren sedan vårfloden fyllt sjön med smältvatten från fjälltrakterna.

34 34 Granskningshandling Eftersom planområdet ligger vid Storsjöns strand utsätts det för risker med höga vattennivåer. År 2003 genomförde SMHI och Räddningsverket (på uppdrag av länsstyrelsen) en översvämningskartläggning för Storsjön och Indalsälven (Bilaga 4). I denna anges två beräknade nivåer för höga vattenstånd: 100-årsflödesnivån på +294,65 i RH årsflödet på +296,45 i RH2000 Det område som föreslås för bostadsbebyggelse ligger drygt en halvmeter över beräknad 100-årsflödesnivå men under årsnivån årsflödesnivåen beräknas till +295,08 m.ö.h. Enligt översiktsplan Östersund 2040 och Vattenplan för Storsjön ska nybyggnation av bostäder lokaliseras över flödesnivån Q1000 (+ 295,08 möh i RH2000). Normalt krävs ytterligare 0,5 meter till lägsta golvnivå för att klara anläggningar för vatten- och avlopp samt dränering ovan översvämningsnivån. För att bedöma vilken påverkan höga vågor kan få på planområdena på Storsjö Strand har en simulering av möjliga våghöjder gjorts (Bilaga 5: DHI Water-Environmnt-Health, Vågförhållanden vid Storsjö Strand, september 2007). Våghöjdsutredningen konstaterar att högsta våghöjd kan komma att uppgå till 1,1 meter. Vid ett par tillfällen under 2000-talet har Storsjöstråkets körbana skadats på grund av höga vattenstånd tillsammans med hård vind. Skadeförebyggande åtgärder Bebyggelsen bör placeras på en höjd som beaktar både höga flöden och höga vågor in mot planområdet. Nivån bör likt tidigare etapp ligga ovan 1000-årsflödet med en marginal om +0,7 meter. Känsligare installationer och byggnadsdelar (bostadsutrymmen med mera) ska placeras på minsta höjd av +295,8 m.ö.h. Föroreningar kan spridas från bebyggelsen till sjöns vatten i händelse av översvämning, vilket ställer vissa krav på användningen av de berörda utrymmena. Skyddsåtgärder, som kan garantera en bra livsmiljö även under tillfälliga översvämningar, ska så långt det är möjligt regleras som planbestämmelser på plankartan. Plats ska lämnas så att projektering och byggande kan ske med flexibilitet, vilket bland annat innebär utrymme för framtida skyddsanordningar. Utemiljön bör utformas robust.

35 35 Granskningshandling Effekter och konsekvenser Beräkningar av både flöden och våghöjder har osäkerheter, det går därför inte att utesluta att planområdet kan komma att översvämmas vid extrema situationer även med ovanstående höjdsättningar. Eventuellt extrema situationer bedöms dock kunna förutses varför eventuella skador som kan uppstå i sådana situationer bedöms begränsas till materiella skador. Risker transporter med farligt gods Förutsättningar Planområdet ligger intill järnvägen där det förekommer transporter med farligt gods. Flera riskanalyser avseende transporter med farligt gods har tagits fram med anledning av nya bostäder på Storsjö strand. Enligt den senaste riskanalysen som upprättades år 2009 i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Storsjö strand antas alla farligt godstyper förutom explosiva och radioaktiva varor transporteras på järnvägen genom planområdet. Riskbedömning har uppdaterats gällande antalet transporter av farligt gods i ett kompletterande PM (2014). Enligt den nya prognosen är antalet transporter av farligt gods färre än vad som antogs i riskbedömningen från år I riskanalysen identifieras två typer av skadehändelser dels urspårning och dels olycka med farligt gods på järnväg. Värderingen av riskerna i riskanalysen baserar sig på den vägledning som länsstyrelsen i Skåne utarbetat för värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM rapport 2007:06). Denna vägledning anger när det kan antas föreligga tolerabla risker för olika typer av verksamheter. Nedan redovisas vilka förutsättningar som anses behöva vara uppfyllda för respektive verksamhetstyp efter genomförd riskanalys. Det gäller bland annat att sannolikheten för individrisker och samhällsrisker ska understiga vissa fastställda nivåer där riskerna kan anses tolerabla. Analysen utgår från en antagen ökad mängd transporter av farligt gods i framtiden, till exempel genom mer frekventa transporter på Mittbanan till och från Norge. Ovanstående analys i sin helhet redovisas i Bilaga 8 Riskhänsyn i Fördjupad Översiktsplan, Storsjö Strand, Östersunds kommun, Tyréns, Det kompletterande PM:et redovisas i Bilaga 9: PM Storsjö strand, Östersunds kommun, Tyréns, Någon ny riskutredning har inte tagits fram i samband med arbetet för detaljplan för Storsjö Strand etapp 2. Förutsättningarna bedöms vara likvärdiga som vid planläggning av Storsjö Strand etapp 1. Mängden tågpassager har varit relativt stabil under de senaste åren och beräknas få en mindre ökning till år Slutsatserna i riskutredningen bedöms därmed vara tillämpbara även i detaljplan för Storsjö Strand etapp 2.

36 36 Granskningshandling Skadeförebyggande åtgärder Ny bostadsbebyggelse får inte placeras närmare än 25 meter från spår mitt. Detta förutsätter att en skyddsmur uppförs. En skyddsmur ska anläggas mellan spårområdet och planerad bebyggelse. Denna mur ska vara minst två meter hög. Muren har flera syften; att upprätthålla ett skyddsavstånd mellan bebyggelse och eventuellt utsläpp av kemikalier från godsvagnar samt att begränsa infallande strålning mot fasaderna om en pölbrand uppstår på spårområdet. Ytterligare positiva effekt av mur är avskärmning från buller och förhindrande av spårspring. I riskanalysen anges som skyddsåtgärd att eventuell hotellbyggnad bör förses med avstängningsbar ventilation. Denna rekommendation bör även omfatta annan bebyggelse i området, som riskerar att utsättas för utsläpp giftiga gaser vid en olycka. Friskluftsintag bör vara vända bort från järnvägen. Dagvattenhantering utformas så att det är möjligt att stänga av utflöde med dagvatten från svackdike i händelse av en olycka med transporter av farligt gods på järnvägen. Effekt och konsekvenser Planförslaget bedöms medföra att fler människor kommer att uppehålla sig i järnvägens närhet. Med föreslagna skyddsåtgärder visar riskutredningen att tolerabla risknivåer kan innehållas enligt principer för riskvärdering (RIKTSAM). Även om ovan redovisade åtgärder innebär en tolerabel risknivå enligt vedertagna riktlinjer bör det påpekas att riskerna inte kan byggas bort helt. En marginell ökning av tågtrafik på lång sikt jämfört med trafikflöden från utredningar bör inte påverka riskbilden nämnvärt.

37 37 Granskningshandling Vatten Dricksvatten Förutsättningar Vattenintaget till Minnesgärdets dricksvattentäkt är beläget ca 1 kilometer söder om aktuellt planområde. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att Minnesgärdets vattenverk utgör mark- och vattenområde av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjningar. Riksintresset består av Vattenverket Minnesgärdet, intagsområdet med intagsledning för ytvatten ur Storsjön och ledningsområde mellan Storsjön och Vattenverket. Minnesgärdets ytvattentäkt omfattas av vattenskyddsområde. Länsstyrelsen beslutade 2016 efter ansökan från Östersunds kommun om att upprätta vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt. Planområdet ligger intill Storsjön inom primärt skyddsområde för vattentäkten och omfattas av dess skyddsföreskrifter. Skyddsföreskrifterna omfattar bland annat: Hantering av större mängder (mer än 250 liter) petroleumprodukter och brandfarlig vätskor inte får ske utan tillstånd. Fordonstvätt med avfettningsmedel och liknande produkter endast får på platser som har försetts med särskilda anordningar. Golvbrunnar direkt anslutna till dagvattennätet är förbjudna. Förbud att i dagvattenbrunnar spola ned utspillda vätskor som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet får ej ske utan tillstånd. Permanenta upplag eller deponier av avfall och förorenade massor är förbjudet. Schaktningsarbeten (som omfattar mer än 150 m 2 ) och grävarbeten får inte ske utan anmälan. Dricksvattentäkten kan påverkas om vattenkvaliteten i anslutning till dricksvattenintaget riskerar att försämras. Möjliga påverkanskällor har bedömts som spridning av föroreningar på land och från förorenade bottensediment och spill från bensin och latrinhantering till följd av småbåtshamn, utsläpp av förorenat dagvatten och påverkan från släckvatten. Påverkan på vattenkvaliteten i Storsjön beskrivs även i avsnitt om Miljökvalitetsnormer och Förorenad mark. Skadeförebyggande åtgärder Planförslaget innebär att en andra etapp av stadsdelen Storsjö strand byggs intill Storsjön. Storsjön kan påverkas på flera olika sätt av planförslaget. - Skyddsföreskrifterna (enligt beslut från länsstyrelsen) för vattenskyddsområdet ska följas. -Förorenat dagvatten ska omhändertas och renas inom området innan det får släppas till recipient, ytor ska avsättas för detta.

38 38 Granskningshandling -Dagvattenutlopp till Storsjön ska vara möjliga att stänga i händelse av olycka. -Marken ska saneras innan ny bebyggelse kan uppföras. -På grund av föroreningar i sedimenten kan muddring inte tillåtas utan att föregås av undersökning och sanering. -Anläggande av eventuella bryggor eller andra anläggningar (i sjön eller dess omedelbara närhet) får endast ske på ett sätt som minimerar påverkan på bottensediment. Under byggtiden ska särskilt beaktas: -dagvatten från förorenade områden får ej släppas orenat till Storsjön -upplag av massor får ej ske i direkt anslutning till strandkanten -fordon / maskinutrustning får ej ställas upp i omedelbar anslutning till strandkanten/sjön -tankning av maskiner / hantering av petroleumprodukter får bara ske på särskilt iordningställda ytor Effekt och konsekvenser Spridning av bottensediment till följd av småbåtshamnen bedöms enligt framtagen utredning av bottensediment inte påverka dricksvattentäkten negativt. Vattenströmningen i denna del av Storsjön är i huvudsak riktad norrut vilket innebär att vattenintaget är beläget uppströms det aktuella området. Vattenströmningarna i Storsjön är noggrant utredda i den cirkulationsmodell som SMHI har tagit fram inom ramen för Vattenplan för Storsjön. Vattenströmningar kan vid vissa årstider och på olika vattennivåer röra sig i andra riktningar. Dagvattenhantering bedöms inte påverka dricksvattentäkten negativt, se nedan.

39 39 Granskningshandling Dagvattenhantering Förutsättningar Marken inom Storsjö strand består till stora delar av fyllnadsmassor. Materialet är huvudsakligen finkornig morän från grund- och ledningsschakt i staden. Den underliggande sjöbottnens lagringsprofil är uppifrån räknat: slam, finsediment och morän. Grundvattennivån kommunicerar med Storsjöns yta och ligger endast någon decimeter över sjöns vattennivå, ca 2,2 2,7 meter under befintlig marknivå. Dagvatten lokalt inom området för Storsjö Strand etapp 2 avleds idag via avrinning till Storsjön och genom infiltration i marken. Recipient för dagvattnet är Storsjön. Vid kraftigare regn bedöms vattnet rinna av området mot Storsjön. Ett utlopp för en uppströms liggande dagvattenanläggning finns inom planområdet. Ledningen har ett utlopp till Storsjön från ett avrinningsområde runt centralstationen och järnvägen. Anläggningen ägs av en gemensamhetsanläggning bestående av Trafikverket och Jernhusen. Planförslaget innebär att dagvattenledning delvis behöver flyttas, men att gemensamhetsanläggningen kommer att kunna finans kvar. Genom planförslaget förslås i denna etapp av Storsjö strand ingen ytterligare rening av uppströms vatten. En inriktning för hantering av dagvatten inom Storsjö strand har sedan tidigare bedömts inom gestaltningsprogrammet och inom och med arbetet av etapp 1. Inriktningen är att dagvatten som bildas inom området ska tas omhand lokalt. Principen i området är att en höjdrygg bildar en naturlig vattendelare inom planområdet. Smutsigt dagvatten från trafikytor rinner av mot svackdike intill järnvägen och rent vatten väster om höjdryggen fördröjs inom parkområdet innan det rinner ut i Storsjön. Östersunds kommun ansvarar för omhändertagande av dagvatten från de allmänna platserna.

40 40 Granskningshandling Bild 8. Karta Dagvattenhantering. Illustration: Tengbom Arkitekter I samband med att höjdsättning och utformning av allmänna ytor inom området har utredning tagits fram för att beskriva hantering av stora regn och dagvattenflöden inom allmän plats. (Bilaga 6: PM, dagvattenberäkningar, Storsjöstrand, etapp 2, Tengbom, ). I svackdike längs Storsjöstråket, som följer utformning och höjdsättning i etapp 1, kan dagvatten från trafik fördröjas. Föreslaget diket har en kapacitet som är väl tilltaget för att kunna hantera dagvattenvolymer vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet. Vatten från gångfartsgata och parkytor väster om höjdryggen samlas i en fördröjande yta innan det når vidare till Storsjön. Förslag är en utformning med skelettjordar, regnbäddar, planteringar och grönytor. Dessa ska dimensioneras för att klara ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet. Vid kraftiga regn med en återkomsttid på 100-år kommer inte allt vatten att kunna fördröjas innan det når recipienten. Höjdsättningen gör att vatten väster om höjdryggen kan rinna ut mot Storsjön via lågpunkter i området.