21 Svar på interpellationer. yttrade sig. LKD LKD 02669

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Svar på interpellationer Interpellationerna ansågs besvarade i och med att interpellationerna varit utdelade. 1 Alf Egnerfors (s) besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis (kd) interpellation angående avtal med ryggkirurgiska kliniken i Löt. Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Alf Egnerfors yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm (s) besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis interpellation angående väntetiderna i primärvården är oacceptabla. Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Rigmor Breidemalm yttrade sig. LKD Mikael Edlund (s) besvarade Ingrid Nyhléns (m) interpellation angående organdonationer i Sörmland. Ingrid Nyhlén Brege, Mikael Edlund, Ulrika Ernving (v),????? och Gunvor G Ericson (mp) yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Henrik Elmbergs (c) interpellation angående sammanhållen rehabilitering. Henrik Elmberg och Anita Neuhaus (s) yttrade sig. LKD Anita Neuhaus besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis interpellation angående tvångssyndrom. Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Anita Neuhaus yttrade sig. LKD Alf Egnerfors besvarade Henrik Elmbergs interpellation angående tryggheten i landstingets sjukhushissar vid strömavbrott. Henrik Elmberg och Alf Egnerfors yttrade sig. LKD g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(3) mars 03\21 svar_på_interpellationer\ 21 svar på interpellationer.doc Utskrift: , 11:17 Sid: 1

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Alf Svensson (s) besvarade Monika Janssons (c) interpellation angående uppföljning av familjecentralerna Monika Jansson, Alf Svensson och Marco Venegas (v) yttrade sig. LKD Alf Egnerfors besvarade Henrik Elmbergs interpellation angående tillgängligheten i primärvården. Henrik Elmberg och Alf Egnerfors yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Margareta Karléns (fp) interpellation angående vad det blev av satsningen på nya lokaler för den slutna palliativa vården på Mälarsjukhuset? Margareta Karlén och Rigmor Breidemalm yttrade sig. LKD Mikael Edlund besvarade Thomas Ohlssons (c) interpellation angående gamla datorer Thomas Ohlsson och Mikael Edlund yttrade sig. LKD Rigmor Breidemalm besvarade Marie-Louise Forslund Mustaniemis och Barbro Peterssons (kd) interpellation angående överbeläggningarna på länets vårdplatsenheter Marie-Louise Forslund Mustaniemi, Barbro Petersson, Rigmor Breidemalm, Anita??????? och??????? yttrade sig. LKD Inger Jonasson Sjödin (s) besvarade Barbro Petersson och Östen Erikssons (kd) interpellation angående nedläggningen av äldreboendena i Stigtomta och Nävekvarn. Barbro Petersson, Inger Jonasson Sjödin och Ulrika Ernving yttrade sig. LKD Alf Egnerfors besvarade Thomas Ohlssons interpellation angående parkeringsplatsproblemen vid MSE Thomas Ohlsson, Alf Egnerfors och Ingrid Nyhlén Brege yttrade sig. LKD g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(3) mars 03\21 svar_på_interpellationer\ 21 svar på interpellationer.doc Utskrift: , 11:17 Sid: 2

3 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Rigmor Breidemalm besvarade Anne-Marie Wigertz (m), Monika Janssons, Gunnar Söderbergs (mp) och Catrin Cedvéns (fp) interpellation angående inställda operationer på Nyköpings lasarett. Anne-Marie Wigertz, Catrin Cedvén, Rigmor Breidemalm och Gunvor G Ericson yttrade sig. LKD Protokollsutdrag Akten för respektive interpellation g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 03\(3) mars 03\21 svar_på_interpellationer\ 21 svar på interpellationer.doc Utskrift: , 11:17 Sid: 3

4

5

6 LKD Avtal med Ryggkirurgiska kliniken i Löt Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) frågar i en interpellation om jag är beredd att i enlighet med budgetbeslutet medverka till att ett avtal snarast tecknas med Ryggkirurgiska kliniken i Löt. Nej, det är jag inte, därför att vi har kapacitet i egen regi. För att först ta det beslut som interpellanten hänvisar till, så är det naturligtvis en allmän strävan att riva onödiga hinder för att skapa lösningar som gagnar sörmlänningarna, men vad gäller ryggkirurgi så finns inga onödiga hinder. Vad sedan gäller Landstinget Sörmlands ryggkirurgiska verksamhet så anser vi att det inte finns något behov av att teckna avtal med Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs. Ortopedkliniken i Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet (MSE och KSK) har en ryggsektion, med tre överläkare som har huvudinriktning mot ortopedisk ryggkirurgi. Sektionens verksamhet är länsövergripande. Konsultverksamhet sker både vid ortopedmottagningen på Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Sedan många år finns även ett väl fungerande samarbete med ortopedklinikens ryggsektion på Akademiska Sjukhuset i Uppsala (UAS) för den högspecialiserade vården. Till UAS remitteras tumörfall, vissa traumafall inom hela ryggraden, samt steloperationer i halsryggraden. Väntetiden till ryggkirurgi är för närvarande kort, ca 12 veckor enligt rapport till Landstingsförbundets Väntetider i Vården. Bedömningen är därför att Ryggsektionen vid ortopedkliniken i NVHSO tillsammans med UAS erbjuder hög kvalitet på vård och behandling med en fullt acceptabel tillgänglighet när det gäller ryggkirurgisk behandling för länets invånare. Alf Egnerfors (s) Landstingsstyrelsens ordförande

7

8 LKD Väntetiderna i primärvården är oacceptabla Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) frågar i en interpellation om jag delar kristdemokraternas uppfattning att 17 veckors väntetid är oacceptabel och om jag är beredd att presentera statistik över hur väntetiderna ser ut för varje primärvårdsenhet i Sörmland. Visst delar jag uppfattningen att 17 veckors väntetid på läkarbesök inom primärvården är oacceptabel. Jag anser att det är helt oacceptabelt, och jag skulle kunna uttrycka mig ännu mindre subtilt, men det tror jag inte kristdemokraterna önskar. Det vore emellertid klädsamt om kristdemokraterna kunde tala om var denna väntetid finns Det är Landstingsförbundet som i projektet Väntettider i vården nu har börjat följa upp väntetiderna till allmänläkarbesök. Uppföljningarna kommer att ske vid två tillfällen per år. Mätningen från hösten 2002 bör av flera orsaker tolkas med en viss försiktighet, eftersom den omfattar endast en dag och svarsfrekvensen var dålig. I fem landsting/regioner t o m så dålig att resultaten inte redovisas. Dessutom är det inte alltid lätt att läsa statistik och framför allt inte att dra slutsatser av den. Men det underlättar förstås om man kan läsa rätt innantill. Efter att ha läst resultaten av denna mätning påstår kristdemokraterna att Landstinget Sörmland är sämst i hela landet med 17 veckors väntetid. Det måste väl ändå vara fråga om en missuppfattning? I resultatet för Sörmland har jag,och alla andra jag frågat, kunna läsa att den genomsnittliga väntetiden för samtliga patientgrupper som fått en bokad tid för icke akuta patienter, denna genomsnittliga väntetid i Sörmland var 17 dagar - inte veckor. Det var ändock sämst i Sverige just denna dag och i denna jämförelse, men undersökningen tar t ex inte hänsyn till om patienten själv valt att inte komma inom åtta dagar. Nu är detta ändå inte ett bra resultat för Sörmland. Det är en central fråga för hälso- och sjukvården att kunna erbjuda en god tillgänglighet. Därför har Väntetider i vården nu börjat med dessa mätningar, som dock ännu är i utvecklingsstadiet. Det är därför olämpligt att dra alltför långtgående slutsatser av den. Sörmland hade en god svarsfrekvens på denna mätning den 15 oktober förra året. I riket svarade i genomsnitt 71 procent, medan Sörmland hade en svarsfrekvens på 95 procent. 1

9 LKD Av de patienter som bedömdes ha ett akut vårdbehov fick nio av tio vård samma dag. Resterande tio procent fick vård inom två dagar. För akuta besök skiljer sig inte Sörmland från riket i övrigt. För samtliga bokade patienter i den här undersökningen var medelväntetiden 8 dagar, medan den för Sörmland var 9 dagar. Patienter som bedömdes vara akuta eller ej akuta och som fått tid bokad fick 79 procent komma inom åtta dagar i Sörmland, jämfört med 76 procent i riket. Mätningen är en fingervisning om hur det står till i primärvården, och den visar att den nationella vårdgarantin varken uppnås i Sörmland eller i riket som helhet. Jag vill åter betona att de akut sjuka tas omhand inom föreskriven tid. När Landstingsförbundet startade primärvårdsmätningarna ingick det i förutsättningarna att garantera anonymitet för varje primärvårdsenhet. Detta är väsentligt för att få alla att medverka, och de här förutsättningarna är inte ändrade. Därför vill jag i dagens läge säga nej till att presentera statistik från varje vårdcentral. Det måste till större och över tid längre mätningar för att de ska ge några ordentliga fingervisningar om vad som är bra och vad som är dåligt och varför det är på det ena eller andra sättet. Rigmor Breidemalm (s) Ordförande landstingets hälso- och sjukvårdsnämnder 2

10

11 LKD Organdonationer i Sörmland Ingrid Nyhlén Brege (m) frågar i en interpellation vilka kampanjformer som Landstinget Sörmland kommer att genomföra med anledning av att Landstingsförbundet tänker genomföra en kampanj för att öka donationsviljan och organtillgången för transplantation. Hon frågar också om landstinget har några idéer om utbildnings- och informationstillfällen under året för Sörmlands befolkning och för landstingets anställda. Landstingsförbundet har fått 9 miljoner kronor under 3 år från staten, för att genomföra informationsinsatser till medborgarna om organdonationer. Än så länge är projektet på planeringsstadiet och vi vet inte vilka aktiviteter som ska göras centralt eller vilka som eventuellt kräver insatser på regionalt/lokalt plan. Innan beslut har tagits om budskapets formulering och vem/vilka som ska stå som avsändare för den centrala kampanjen är det för tidigt att avgöra vilka insatser Landstinget Sörmland ska göra mot allmänhet respektive personal. Dock kommer Landstinget Sörmlands anställda att under kampanjens gång hållas väl informerade om innehållet och förväntad beredskap om att svara på frågor kring organdonation. Kampanjer i all ära men den viktigaste rollen sjukvården kan spela är kanske en annan. Vi vet sedan tidigare att personal på våra intensivvårdsavdelningar har en god kunskap och mycket hög beredskap vad gäller kapacitet och rutiner. När det gäller landstingets personal vill jag också informera om att Organisationen för organdonation i Mellansverige, OFO, (som Landstinget Sörmland ingår i tillsammans med åtta andra landsting) gärna hjälper till med utbildning i dessa frågor och har så gjort under flera år. OFO arrangerar kurser för sjuksköterskor och läkare och har dessutom auskultationsprogram för donationsansvariga läkare och sjuksköterskor Mikael Edlund (s) Ordf Nämnden för kultur, utbildning och friluftsliv

12

13 LKD Sammanhållen rehabilitering för reumatiker Henrik Elmberg (c) frågar i en interpellation hur många reumatiker som har beviljats sammanhållen rehabilitering i varmt klimat under föregående år och hur många som beräknas kunna få det under nästa år. Henrik Elmberg frågar också hur många reumatiker som har beviljats sammanhållen rehabilitering vid Sveriges enda specialistsjukhus för reumatiker, Spenshult, under föregående år och hur situationen ser ut för år Den tredje frågan som ställs i samma interpellation gäller hur många reumatiker som har fått ta del av sammanhållen rehabilitering inom länet under föregående år respektive beräknas få det under inne-varande år. Rehabilitering utomlands handläggs av Handikapp & Habilitering. Deras statistik visar att 35 vuxna och 5 ungdomar inom gruppen ledsjukdomar och reumatiska sjukdomar har beviljats utlandsvistelse under förra året och samtliga avser vård på Vintersol,Teneriffa. Omfattningen beräknas oförändrad även Utomlänsrehabilitering hanteras av respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning. Från bägge förvaltningarna meddelas att ingen patient har sökt eller beviljats vård på Spenshult under Det har ännu ej heller inkommit någon ansökan under I Landstinget Sörmland finns delvis olika upplägg när det gäller sammanhållen och sammanhängande rehabilitering vid reumatikerverksamheten på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. I Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen har man under 2002 haft 13 grupper igång under våren och 13 grupper under hösten om 8-10 patienter i varje grupp. Behandlingarna har oftast varit 2 eller 3 ggr/vecka, omfattande drygt en halv dag, endera förmiddags- eller eftermiddagspass. Man beräknar att mellan patienter har deltagit i sammanhållen rehabilitering i Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det finns inte någon medicinsk evidens som indikerar att sammanhållen rehabilitering ger bättre effekt om den bedrivs dagligen jämfört med den intensitet som beskrivs från Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Från Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet har 131 patienter fått teambehandling på dagavdelning under patienter har behandlats på avdelning 17 med 120 vårdtillfällen (vissa har fått vård mer än ett tillfälle). Därutöver pågår kontinuerlig rehabilitering, främst med fysioterapi i polikliniska former. Vid Mälarsjukhuset behandlades 79 patienter med diagnos RA (reumatoid artrit, d v s kronisk ledgångsreumatism) i bassängträning 1

14 LKD ggr/vecka och 17 patienter deltar i sekvensträning. Vid Kullbergska sjukhuset har grupper mellan 7-18 patienter behandlats mestadels i bassängträning under Totalt har 139 patienter behandlats på Kullbergska sjukhuset, varav huvuddelen med diagnosen RA. Sammanfattningsvis har ett stort antal patienter med reumatisk sjukdom fått sammanhängande rehabilitering under Förutsättningarna för 2003 är sannolikt oförändrade vad gäller antal patienter som kommer att erbjudas sammanhängande rehabilitering. Även om definitionerna av vad som avses med sammanhängande rehabilitering är olika så finns det ingen evidens som talar för att rehabilitering dagligen, jämfört med det intervall som anges från reumatikerverksamheterna i Sörmland, ger bättre medicinska resultat. Rigmor Breidemalm (s) Ordf landstingets hälso- och sjukvårdsnämnder 2

15

16 LKD Tvångssyndrom Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd) har i en interpellation frågat angående tvångssyndrom hos barn och ungdomar. Frågorna avser vilka personella och ekonomiska resurser som finns avsatta för denna patientgrupp i dag och hur BUP planerar för att tillgodose behovet av behandling av tvångssyndrom när det gäller barn och ungdomar. Gruppen barn med tvångssyndrom finns representerad inom klinikerna. Kliniken i Nyköping uppger att cirka fem barn söker BUP för tvångssyndrom per år. Tvång förekommer ofta som ett av flera symtom, vilket gör att en omfattande bedömning behöver göras i varje enskilt fall för att utröna vilken behandling som ska erbjudas, samt vid vilken tidpunkt olika behandlingsinslag ska komma in. Några speciella personella och ekonomiska resurser finns inte avsatta för denna grupp på någon klinik. Verksamhetscheferna uppger att deras medarbetare har en god generell kompetens och besitter specialkompetens på vissa områden där patientgruppen är relativt stor och problematiken kräver omfattande behandlingsinsatser. För patientgrupper med få sökande är underlaget för litet för specialisering på alla områden. Behandling med kognitiv terapi anses vara den mest framgångsrika behandlingen för individer med tvångssymtom. Olika utbildningsinsatser sker kontinuerligt på klinikerna. För att lära sig mer om tvångssymtom har utbildning för all personal i kognitiv terapi genomförts under de senaste två åren på två av tre kliniker. Tillgången i hela landet på färdigutbildade kognitiva terapeuter är liten, varför personalens kunskapsutveckling även framöver är viktig för ett professionellt omhändertagande av patienter med tvångssyndrom. Anita Neuhaus (s) Förste vice ordf nämnden för handikapp, habilitering och folktandvård.

17

18 LKD Tryggheten i landstingets hissar vid strömavbrott Henrik Elmberg (c) har i en interpellation gjort en målande redogörelse för sin upplevelse i en av Mälarsjukhusets hissar under ett strömavbrott. En något otrevlig erfarenhet, eftersom nödbelysningen inte fungerade. Interpellationen utmynnar i frågan om jag är beredd att vidta åtgärder för att förbättra tryggheten vid hissfärd i landstingets hissar. Ja, det är jag beredd att göra, men det är inte stora åtgärder som behövs. Det handlar om bättre kontroll och det har Landstingsfastigheter redan lovat åtgärda. Det är redan så, som Henrik Elmberg säkert vet, att på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm samt Nyköpings lasarett så är nödbelysning med batteribackup monterade i personhissarna. Tyvärr har det brustit i kontroll av ett antal hissar på Mälarsjukhuset och på grund av denna bristande kontroll har man inte uppmärksammat att batterifunktionen för belysning inte har fungerat enligt de krav som finns på detta. Myndighetskrav säger att säkerhetsfunktioner för hissar ska kontrolleras årligen Detta utförs av externt ackrediterat företag för LFS räkning. Dessutom ställs myndighetskrav på förebyggande kontroll av hissens funktioner, bl a nödbelysning, detta sköter LFS med egen driftpersonal samt även via externt kontrakterat hissföretag. Angående att kunna larma från hisskorg då hjälp behövs så är samtliga personhissar på sjukhusen utrustade med s k dubbelriktat tal som innebär att talkommunikation kan upprättas med instängda personer i hisskorg, detta system är kopplat med batteribackup via det interna snabbtelefonsystemet. Alf Egnerfors (s) Ordf landstingsstyrelsen

19

20 LKD Uppföljning av familjecentraler Monika Jansson (c) frågar i en interpellation hur Landstinget Sörmland ska arbeta vidare med stöd och utveckling av familjecentralerna samt om det finns någon planerad uppföljning av pågående verksamhet. Folkhälsoenheten är en av landstingets aktörer i arbetet med familjecentraler. Inom Folkhälsoenheten pågår flera arbeten till stöd och utveckling av familjecentralerna. Utveckling av PM - den goda familjecentralen Folkhälsoenheten arbetar för närvarande med ett uppdrag att utreda och förtydliga vilka lokala förutsättningar (befolkningsunderlag, utsatthet m m) som ska gälla för att landstinget ska engagera sig i utveckling av familjecentraler. Utredningen ska ligga som underlag för framtagande av en kompletterande policy gällande landstingets syn, krav och åtagande beträffande familjecentraler. Utvecklingsstöd till nya familjecentraler Som en delfinansiering i ett utvecklings- och uppbyggnadsskede erbjuder landstinget ett ekonomiskt utvecklingsstöd till kommuner som genom samverkan vill förbättra stödet till barnfamiljerna. Kriterier för utvecklingsstödet finns i ett PM Den goda familjecentralen. Samfinansiering med andra huvudmän är en förutsättning. Stöd till det sörmländska nätverket för familjecentraler Familjecentralen som verksamhetsform bygger på att delar av etablerade verksamheter för barnfamiljer, inom framför allt landsting och kommuner, bedrivs i ny form. Det kan förekomma vissa svårigheter i omställningen av etablerade arbetsformer till att i ny form utföra samma arbete som tidigare. För att medverka till väl fungerande familjecentraler inbjuder Folkhälsoenheten årligen verksamma i länets familjecentraler till ett seminarium för kompetensutveckling och dialog. Därutöver finansieras särskilda utbildningsinsatser. I länet finns idag 7 verksamma familjecentraler fördelade på 3 kommuner. Nyköping - 3 st Eskilstuna - 3 st Strängnäs - 1 st I flera kommuner pågår förberedande arbete i syfte att starta familjecentraler. För att sedan komma till frågan om uppföljning, så har Landstinget Sörmlands Folkhälsoenhet påbörjat ett utvecklingsarbete med att ta fram uppföljningsindikatorer för verksamheten vid familjecentralerna. Dessa indikatorer är tänkta att fortlöpande ge information 1

21 LKD om hur syftena med familjecentralerna uppfylls. Det handlar då exempelvis om samverkan mellan förekommande verksamheter, om rörlighet av familjer mellan verksamheterna samt förmåga att stödja familjer i tidigt skede innan problem utvecklats. Det påbörjade utvecklingsarbetet med uppföljningsindikatorer samordnas för tillfället med ett liknande utvecklingsprojekt inom de s k C-DUST-länen, d v s Södermanland, Örebro, Västmanland, Värmland, Uppsala, men beräknas slutföras under året. Vid sidan om framtagandet av uppföljningsindikatorer finns utvärderingar gjorda av verksamheten vid enstaka familjecentraler. Landstingets FoU-enhet har på uppdrag utvärderat familjecentralen i Strängnäs (1999). Kommunerna har dessutom redovisat verksamheten vid flera familjecentraler i övergången från försöksverksamhet till permanentande. Alf Svensson Ordf landstingsstyrelsens Folkhälso- och miljödelegation 2

22

23 LKD Tillgängligheten i primärvården Henrik Elmberg (c) frågar i en interpellation vilka åtgärder som hittills har vidtagits och vilka initiativ som kan förväntas framdeles utifrån budgetbeslut angående tillgängligheten i primärvården. Som bekant är Landstinget Sörmland uppdelat i två hälso- och sjukvårdsområden med varsin nämnd och vi kan börja med att ta några exempel från Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet (NVHSO). NVHSO har i jämförelse med övriga länet förhållandevis många privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Under 2002 har avtal tecknats med en ny familjeläkare i Eskilstuna (hade sedan tidigare fyra sådana). En barnläkare har fått ett deltidsavtal med inriktning på allergologi. Avtal har också tecknats med en sjukgymnast som är inriktad på psykosomatiska diagnoser. En sjukgymnast med deltidsavtal har fått utökning till heltid. I Vingåker sköts primärvården av en entreprenör och avsikten är att detta ska fortgå. Vi kan för pedagogikens skull lista några åtgärder som vidtagits och som är på gång. Under 2001 inrättades 12 nya distriktsskötersketjänster i NVHSO Under 2002 satsades 3.5 miljoner kronor till primärvården, främst till fler sjukskötersketjänster i NVHSO Under 2002 tillkom en ny etablering av privat allmänläkare i Eskilstuna, Roger Andersson upphandlades vårdcentralen i Vingåker på entreprenad. Intensivt arbete pågår för att starta en ny vårdcentral i Strängnäs Central sjukvårdsrådgivning har startat. Den avlastar vårdcentralerna och därmed ökar tillgänglighet på telefon via TeleQ satsas 14,5 miljoner kronor i ökade driftskostnader, varav 10,5 miljoner kronor avser inrättande av fler allmänläkare och kringpersonal. 3, 0 miljoner kronor avser lokalsatsningar i Strängnäs Vad så gäller Södra hälso- och sjukvårdsområdet (SHSO) så förstärktes primärvården i på olika sätt under Med stöd av medel från nationella och förstärkta handlingsplanen förbättrades tillgängligheten dels genom införande av Tele-Q på vårdcentralerna, dels genom förändringar av rutiner i syfte att förbättra framkomligheten på telefon. Kvällstjänstgörande distriktsköterska startade januari 02 och det planerades även för nattdistriktssköterska. (Det senare har tyvärr fått vänta med hänvisning till det ansträngda bemanningsläget på Nyköpings lasarett. Primärvårdschefen planerar nu för start under våren.) 1

24 LKD Vidare är SHSO inne i slutfasen av rekrytering av ytterligare tre kuratorer. På läkarsidan har två polska läkare rekryterats, en till Oxelösunds vårdcentral och en till Trosa vårdcentral En nybliven specialist i allmänmedicin har anställts på Bagaregatans vårdcentral Ytterligare ett ST-block är inrättat och en ST-läkare har anställts på Gnesta vårdcentral där man också ökat tjänstgöringsgrad på redan anställd läkare. (Vikarierande underläkare har funnits på flera vårdcentraler. Inriktningen har varit och är att endast använda hyrläkare då ingen annan lösning finns.) På vårdcentralen i Trosa är man dock fortfarande nödgad att teckna avtal med hyrläkare motsvarande drygt en läkartjänst. På övriga vårdcentraler används hyrläkare endast enstaka veckor under året. Läkarrekrytering har också inneburit rekrytering av undersköterskor och läkarsekreterare. På sjukgymnastsidan har en tillfällig förstärkning skett. Enligt överenskommelser med kommunerna har läkarmedverkan i särskilda boenden ökat. Avtal för vårdplats i Trosa och Gnesta är överenskommet och startar så snart läkarmedverkan finns, Gnesta troligen efter sommaren. Det pågår en utredning i SHSO angående en fjärde vårdcentral i Nyköping, där bl a driftsformen ska utredas. Förslag väntas under våren Under 2003 fortsätter detta arbete med inriktning på förbättrad tillgänglighet för befolkningen, parallellt med att skapa bra arbetsförutsättningar för alla medarbetare i primärvården. Rekrytering är en av de viktigaste uppgifterna och en rekryteringsgrupp bildades hösten 2002 och den gruppen kan konstatera att intresset för primärvård är på uppåtgående. Alf Egnerfors (s) Ordf landstingsstyrelsen 2

25

26 LKD Vad blev det av satsningen på nya lokaler för den slutna palliativa vården på Mälarsjukhuset? Margareta Karlén (fp) har i en interpellation frågat om det aldrig var meningen att terrassvåningen skulle byggas i den första ombyggnationen vad gäller lokaler för den slutna palliativa vården på Mälarsjukhuset och hon frågar också hur informationen till personalen har gått till. Jag vill först framhålla att när det handlar om byggnation så är det första som framkommer enbart skisser, det kan bli en hel del sådana och de ska absolut inte uppfattas som beslut. Därefter följer flera moment i handläggningen av en ombyggnation och jag vill i det här sammanhanget informera om den s k lokalprocessen vad gäller den palliativa vården. Avdelningsfunktionsprogram (AFP) och rumsfunktionsprogram (RFP) upprättades under första halvåret 2002, och med dessa som grund uppdrog Landstingsfastigheter (LFS) åt en arkitekt att göra ett förslag på lösning. Förslaget utgjorde sedan grunden för en grov kostnadskalkyl. Vid landstingets prioritering av investeringar i fastigheter reducerades det totala investeringsbeloppet för Sveavägen (onkologi + palliativ vård) för aktuell investeringsperiod. Tills vidare ska lokalerna för palliativ vård inrymma 10 vårdplatser, alltså samma vårdplatsantal som på avd 16. Med dessa förutsättningar återupptogs nyligen programarbetet för att se vilka funktioner som inryms i tillgängliga lokaler och inom det fastställda investeringsbeloppet. De flesta av de i AFP upptagna funktionerna kommer att kunna lösas, men i arbetet tas också fram en konsekvensbeskrivning avseende funktioner som ej kan lösas eller som kanske inte kan få en optimal lösning. Pågående programarbete sker i LFS regi och med deltagande av personalrepresentanter och planeringssekreterare från Mälarsjukhuset. Programarbetet ska sedan utmynna i ett beslutsunderlag. Det är så långt vi har kommit till dags dato, och som synes av denna redogörelse finns personalrepresentanter med i hela processen. De nya lokalerna beräknas stå klara under 1:a kvartalet Rigmor Breidemalm (s) Ordf landstingets hälso- och sjukvårdsnämnder

27

28 LKD Gamla datorer Thomas Ohlsson (c) frågar i en interpellation om det kan bli möjligt för anställda att få köpa landstingets utrangerade datorer med tillbehör. Jag måste nog tyvärr säga nej till denna i och för sig modesta önskan. Detta nej har säkerhetsskäl som orsak. Landstinget Sörmland lagrar inte uttjänta datorer, förutom de som ska återanvändas i verksamheten. Uttjänta datorer skrotas som sekretesskrot och alla hårddiskar förstörs, eftersom vi inte vet om det funnits persondata eller patientdata i dessa datorer. Skärmar och skrivare som kasseras är uttjänta. Dessutom har erfarenheterna av tidigare försäljning av PC-utrustning visat att det är en mycket kostsam affär. Det är mycket arbete som landstingets PC-tekniker måste lägga ned på att säkra hårddiskar, testa och konfigurera utrustningen och svara på alla frågor om utrustningen. Dessa datorer är för övrigt försedda med landstingets stöldmärkning, och sådana produkter bör inte finnas någon annanstans än inom landstinget. Till sist vill jag informera om att Landstinget Sörmland tillgodoser personalens privata behov av datorer genom att alla anställda har möjlighet till att hyra sådan utrustning genom det koncept som kallas Hem-PC. Det konceptet medför ganska liten månadskostnad för helt ny utrustning, inklusive en mängd s k mjukvara. Mikael Edlund (s) Ordförande nämnden för kultur, utbildning och turism

29

30 LKD Överbeläggningar på länets vårdplatsenheter Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Barbro Pettersson (båda kd) har i en interpellation frågat mig vilka åtgärder jag, som ansvarigt landstingsråd, kommer att vidta för att situationen på länets vårdplatsenheter så snart som möjligt ska bli acceptabel för både patienter och personal. Tyvärr är det så att så länge rådande vakanssituation på sjuksköterskesidan föreligger innebär det begränsningar i vårdplatskapacitet. Detta innebär längre väntetider och vid något enstaka tillfälle framflyttning av operationer med lägre prioritet. Detta kompenseras så långt möjligt med dagkirurgi. På NLN gjordes 5841 operationer år 2002 vilket bör ställas mot att 20 operationer framflyttats i mitten av februari Högprioriterad kirurgi som kräver slutenvård prioriteras alltid, vilket innebär att dessa operationer inte stryks från operationsprogrammet, alternativt att patienten opereras på annat sjukhus. Det ökade behovet av enkelrum kommer på NLN att i större omfattning tillgodoses i samband med pågående ombyggnation av vårdplatsenheten. Även på MSE ingår fler enkelrum i pågående planering för ombyggnad av vårdplatsenheterna. Därutöver finns infektionskliniken att tillgå. Vid vård i livets slutskede, där sjukhusets resurser krävs, finns idag på alla tre sjukhusen särskilt avdelade platser för detta behov. Därutöver tillskapas vårdplatser ute i flera av länets kommuner som resultat av den förstärkta nationella handlingsplanen. Tillgången på kompetent personal är idag den viktigaste faktorn för att kunna klara uppdraget inom hälso- och sjukvården. Många insatser görs för att behålla de medarbetare vi har, bl a genom att arbeta med arbetsmiljö och rehabilitering. De båda hälso- och sjukvårdsområdena deltar i Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa som syftar till att hejda sjukfrånvaron och att utveckla arbetsmiljöoch rehabiliteringsarbetet. En grundförutsättning för att kunna utnyttja befintliga vårdplatser optimalt är en väl sammansatt bemanning, inte minst på sjuksköterskesidan. Vakanssituationen har det senaste året varit besvärlig vilket har lett till att befintlig personal har fått gå in och arbeta övertid. Vid sidan av detta har också uppbyggda kompetensenheter på de tre sjukhusen använts flitigt. Inom Södra hälso- och sjukvårdsområdet finns dessutom en bemanningsenhet, Treklövern, (gemensam enhet med Oxelösund och Nyköpings kommuner) som anlitas vid frånvaro. 1

31 LKD Landstinget Sörmland har, liksom andra landsting, en hög sjukfrånvaro som ytterligare förvärrat bemanningssituationen. En viktig förutsättning för att kunna rekrytera nya medarbetare är att befintlig personal trivs och får möjlighet till kontinuerlig utveckling. Landstinget har under hösten påbörjat ett femårigt program för att förebygga ohälsa och arbeta mera systematiskt med såväl förebyggande som rehabiliterande arbete. Programmet fokuserar på såväl individ och organisation som riskfaktorer. Parallellt sker rekryteringsinsatser i form av exempelvis: - anställning av sommarpraktikanter - anställning av assisterande sjuksköterskor som är i slutet av utbild ningen - regelbunden kontakt med utbildningsinstanser och deltagande i mässor Rigmor Breidemalm (s) Ordf landstingets hälso- och sjukvårdsnämnder 2

32

33 LKD Nedläggningen av äldreboenden i Stigtomta och Nävekvarn Barbro Petersson och Östen Eriksson (båda kd) frågar i en interpellation om landstinget haft något samråd med Nyköpings kommun innan den senare presenterade förslaget att lägga ned äldreboendena i Stigtomta och Nävekvarn samt om jag anser detta förslag vara i överensstämmelse med överenskommelsen mellan landstinget och Nyköpings kommun. Interpellanterna frågar också om jag avser att ta initiativ till överläggningar med Nyköpings kommun med anledning av nedläggningsförslagen och då för att förändra den tidigare överenskommelsen. - Det var många frågor med anledning av ett förslag i en primärkommun och först vill jag rätta till några felaktigheter i interpellationen. Det är inte den socialdemokratiska majoriteten i kommunen som föreslagit att berörda äldreboenden ska läggas ned. Det var ett tjänstemannaförslag, som i den fortsatta hanteringen kanske kunde uppfattas som politiskt, men Nyköpings kommuns äldre- och handikappnämnd hade vid denna interpellations inkommande inte haft ärendet uppe till beslut. Onsdagen den 25 februari var ärendet hos nämnden och då blev beslutet att inte besluta enligt förslaget utan i stället att tillsätta en arbetsgrupp för analys av frågan för senare beslut i Nyköpings kommunstyrelse. Det kan här också vara på sin plats att erinra om att tjänstemannaförslaget inte handlade om nedläggning av Parkudden och Tunabergsgården utan om delar av dessa äldreboenden. Sedan till samrådet, och det är bara att konstatera att något sådant inte ägt rum. Egentligen borde initiativet komma från kommunen, men för att svara på den sista frågan, så kan vi visst ta initiativ till överläggningar med Nyköpings kommun, vi har för det mesta bra kontakter i det lokala utskottet, och vi i landstinget initierar, som bekant, ett ökat samarbete med primärkommunerna genom våra lokala utskott. Däremot finns det i dagsläget ingen anledning att överlägga med Nyköpings kommun angående det nu knappast aktuella nedläggningsförslaget. I de lokala handlingsplanerna för utveckling av hälso- och sjukvården som tecknats mellan Landstinget Sörmland och respektive kommun finns inget som i nuläget påverkas av eventuella förslag om nedläggning av äldreboenden. Landstingets åtagande vad gäller insatser i särskilt boende avser läkarmedverkan. Övriga insatser upp till och med sjuksköterskeinsatser är kommunens ansvar. Läkarmedverkan i särskilda boenden har reglerats i särskilt avtal med kom- 1

34 LKD munerna. Läkarinsatserna regleras utifrån antal personer i respektive boende och är oberoende av hur många enheter eller var kommuner har sina enheter lokaliserade geografiskt. Samtidigt instämmer jag i att det är viktigt för landstinget med överläggningar med kommunerna, det kan vara ett komplicerat samspel, vilket också kd-interpellationen om överbeläggningar visar. En del av överbeläggningarna beror ju på att kommunen inte kan ta hem sina medborgare när de är medicinskt färdigbehandlade. Allt som allt är det naturligtvis angeläget att huvudmännen håller varandra informerade om planering som kan tänkas få påverkan på vardera partens åtaganden i samverkan. Inger Jonasson Sjödin (s) Ordf landstingsfullmäktige Ordf lokala utskottet i Nyköping 2

35

36 LKD Parkeringsproblemen vid Mälarsjukhuset Thomas Ohlsson (c) har i en interpellation aktualiserat parkeringsproblemen vid Mälarsjukhuset och frågar om det pågår någon diskussion om hur man tillfälligt ska lösa problemet till dess att parkeringsfrågan slutligen är löst. Det är inte bara diskussioner som pågår utan även åtgärder för att så snabbt som möjligt lösa rådande parkeringsproblem vid Mälarsjukhuset. De åtgärder som pågår nu är att Landstingsfastigheter och Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet håller på att formulera en parkeringspolicy som genomförd förhoppningsvis kommer att styra bort en del av personalens bilar från områdena närmast huvudentrén och därigenom underlätta för besökande. Vidare har landstingstyrelsen tagit ett principbeslut om att riva gamla administrationsbyggnaden och där utöka markparkeringen med ca 135 p-platser. Landstingets ekonomi tillåter dock inte att detta förverkligas förrän tidigast under Eftersom reparationsarbete i P-garaget planeras utföras under sommarperioderna 2005 och 2006 kommer förbättringen fullt ut att bli märkbar på årsbasis först fr o m hösten/vintern Totala antalet p-platser vid Mälarsjukhuset var 1068, innan problemen med P-garaget blev akut hösten I samband med åtgärder i P-garaget har antalet platser varierat men idag är den totala reduktionen av p-platser i P-garaget endast 10. Under perioden hösten våren 2002 tillskapades sammanlagt ytterligare 68 p-platser inom sjukhusområdet. Trots en nettoökning med totalt 58 p-platser, jämfört med 2001, är det problem med tillgången på p-platser, men detta kan knappast förklaras med problemen i P-garaget. Det är helt enkelt ett utökat bilåkande som är orsaken. Alf Egnerfors (s) Ordf landstingsstyrelsen

37

38 LKD Inställda operationer på Nyköpings lasarett Anne-Marie Wigertz (m), Monika Jansson (c), Gunnar Söderberg (mp), Catrin Cedvén (fp) och Barbro Petersson (kd) har i en interpellation frågat om inställda operationer på Nyköpings lasarett, något som interpellanterna fick information om i Södermanlands Nyheter den 14 februari. Frågorna som ställs är varför Södra hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter inte informerades om dessa inställda operationer vid sammanträdet den 12 februari, samt vad som görs för att minska platsbristen och om jag är beredd att medverka till en mer offensiv sjuksköterskerekrytering. Vårdplatserna på vårdplatsenheten har kunnat hållas tillgängliga i varierande grad, d v s att man inte alltid har kunnat utnyttja alla 92 platser, beroende på rådande personalsituation och beroende på flytten till temporära lokaler under sommaren. Men i huvudsak har tillgången motsvarat efterfrågan och överbeläggning med hänsyn till tillgången på platser/sängar har inte förekommit. Det har således inte funnits någon platsbrist i fysisk mening. Den aktuella veckan blev de akuta intagen så många att alla tillgängliga platser belades. Med hänsyn till att även Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet hade hög beläggning tvingades man prioritera och det innebar att ett 15-tal planerade operationer senarelades och att dagkirurgiska ingrepp inplanerades i högre grad. Antalet operationer minskade inte under perioden. Den verksamhetsprioritering som innebar senareläggning av operationerna är inte helt unik och det bedömdes inte vara en avvikelse som skulle rapporteras i nämnden. När det gäller aktiv rekrytering så pågår sådan redan idag, exempelvis med besök till utbildningsplatser, inbjudan till besök på lasarettet, rekryteringsresor nu senast till Finland, annonsering i norsk press, införd rekryteringsbonus till personal som rekryterar nyanställda, anställning av sommarpraktikanter, anställning av assisterande sjuksköterskor som är i slutet av utbildningen, samt regelbunden kontakt med utbildningsinstanser och deltagande i mässor. Dessutom införs nya biståndshandläggare för att tillsammans med kommunerna samordna hemtagning av klinikfärdiga patienter, införande av vårdplatskoordinator, tillförande av 4 nya kortvårdsplatser vid KVA, inrättande av vårdplatser i Trosa och Gnesta, ökad läkarmedverkan i äldreboende samt kvälls- och nattdistriktstjänstgörande sjuksköterskor. 1

39 LKD Detta menar jag är aktiv rekrytering. Det är allas ansvar att underlätta rekrytering och komma med idéer om hur det bäst ska göras, så interpellanterna är välkomna med sina offensiva förslag. Rigmor Breidemalm (s) Ordf landstingets hälso- och sjukvårdsnämnder 2