Aktuellt från Utbildningsstyrelsen

Transkript

1 Nationella dagar för elev- och studerandevård 2018 Aktuellt från Maj-Len Engelholm undervisningsråd Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik

2 Uppföljning av lokala läroplaner 2016 Uppföljningen utfördes 2017 som en del av s självutvärdering. Omfattade 70 utbildningsanordnares lokala läroplaner (för både den grundläggande utbildningen och för förskoleundervisningen). Uppföljningen gjordes av alla gemensamma delar och alla läroämnesdelar. Resultaten av uppföljningen utnyttjas för program och innehåll för fortsatt implementering av grunderna för läroplaner.

3 8.5 Frågor som avgörs på lokal nivå och uppgörandet av en skolspecifik elevvårdsplan Läroplanen ska beskriva de lokala målen och tillvägagångssätten inom elevvården i den grundläggande utbildningen. Sambandet med välfärdsplanen för barn och unga ska beskrivas i läroplanen, liksom de riktlinjer som styr arbetet med de skolspecifika elevvårdsplanerna. De gemensamma delarna ska preciseras och kompletteras skolvis.

4 Skolspecifik elevvårdsplan Utbildningsanordnaren svarar för att det för varje skola utarbetas en plan för hur elevvården ska genomföras, utvärderas och utvecklas. 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster 2. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt a. Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier b. Verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer 3. Ordnandet av individuell elevvård 4. Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare 5. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen

5 Resultat av uppföljningen; utmaningar Kortfattade beskrivningar på allmän nivå. Ansvars- eller arbetsfördelning eller förfaringssätt som inte är i enlighet med normerna fasta grupper och stödgrupper som handhar uppgifter som överlappar uppgifterna inom elevvård respektive stöd för lärande och skolgång Uppgörandet av den skolvisa elevvårdsplanen: otydliga anvisningar om principer för uppgörandet, någon av de fem delarna i den skolvisa elevvårdsplanen saknades, olika delar av den skolvisa elevvårdsplanen ingår i andra planer; säkerhetsplaner, trygghetsmappar ibland oklart om skolvisa elevvårdsplaner görs upp.

6 Goda modeller Tydlighet i läroplanen för vilka delar som är grundernas (normtext) och vilka som är lokala tillämpningar. Tydliga riktlinjer för vad som ska preciseras skolvis; främjar gemensamma förfaringssätt i kommunen. gemensamma modeller och blanketter Årsklockor för processer inom elevvårdsarbetet under läsåret. Den lagstadgade plikten att elevvårdsplanen ska uppgöras i sektorsövergripande samarbete uppfylls. Sambandet med välfärdsplanen för barn och unga beskrivs.

7 Välbefinnande genom generellt inriktat arbete elevhälsogruppen inom den grundläggande utbildningen

8 Innehåll: I publikationen används terminologin i lagen om elev- och studerandevård. - Den funktionella helheten inom elevhälsan - Hur elevhälsan leds i kommunen - Elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet - Verksamhetsmodell för elevhälsogrupper ledning och sammansättning möten och arbetssätt elevhälsogruppens uppgifter planeringen av elevhälsoarbetet information om elevhälsan utvärdering och utveckling

9 VIP-nätverket för krävande särskilt stöd För barn och unga som på grund av svåra psykiska symtom, flera eller grava funktionsnedsättningar eller autismspektrum behöver yrkesövergripande och krävande särskilt stöd i sitt lärande och sin rehabilitering. I Finland behöver uppskattningsvis cirka barn och unga krävande särskilt stöd för sitt lärande och sin skolgång. Dessa elever studerar i undervisningsgrupper eller specialgrupper vid skolor som erbjuder grundläggande utbildning, kommunala och privata specialskolor, sjukhusundervisning, Valteri center för lärande och kompetens, skolor i anslutning till statliga skolhem. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte en utvecklingsgrupp för krävande särskilt stöd ( ) som i sin slutrapport lyfter fram en allvarlig oro över dessa elevers rätt till skolgång.

10 Nätverket utgörs av fem samarbetsregioner i enlighet med landskaps- och vårdreformen (sote) inom vilka verksamheten genomförs i praktiken. Arbetet för de finlandssvenska barnen och eleverna sker inom regionerna för ÅUCS och HUS. Målet för utvecklingsverksamheten är att fördjupa kunskapsresursen i regionen när det gäller krävande särskilt stöd i småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen, mer flexibelt och mångsidigt kunna möta behovet i anslutning till krävande särskilt stöd hos elever och deras lärare i barnens och de ungas egen närmiljö, till exempel i närskolan.

11 De regionala nätverksträffarna inleddes i april-maj Nätverksträffarna fortsätter på hösten 2018 och våren 2019 (1+1). Inom de regionala nätverken finns cirka hundra sakkunniga som representerar olika aktörer. En kärngrupp per region är tillsatt med deltagare som planerar och styr den regionala verksamheten. VIP-nätverket omfattar även annan verksamhet, såsom fortbildning och forskning.

12 NCU 2018: Utvärdering av genomförandet av elev- och studerandevårdslagen I utvärderingen deltog 264 styrgrupper för elevvården hos undervisnings- och utbildningsanordnare, 159 enhetsvisa elevvårdsgrupper inom förskoleundervisning, 459 skolvisa elevvårdsgrupper inom grundläggande utbildning, 215 läroanstaltsvisa studerandevårdsgrupper inom gymnasieutbildning, elever på årskurs 5 inom den grundläggande utbildningen, elever i årskurs 8 inom den grundläggande utbildningen, studerande i andra årskursen i gymnasiet 15 representanter för myndigheter och intressentgrupper. Utvärderingen av myndigheter och intressentgrupper genomfördes med hjälp av temaintervjuer, i övrigt samlades utvärderingsmaterialet in via digitala enkäter. Utöver de ovannämnda gjordes materialanalyser i 34 läroplaner för förskoleundervisning, 91 läroplaner för grundläggande utbildning och 61 läroplaner för gymnasieutbildningen.

13 Främjandet av elevernas och studerandenas fysiska och psykiska hälsa, sociala välbefinnande samt studieförmåga har i regel förblivit oförändrad inom såväl förskoleundervisning som grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i och med lagen om elev- och studerandevård. Inom förskoleundervisning har effektiviseringen varit något större än inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. I lagen har elevernas delaktighet inom den gemensamma elevvården har stärkts mest inom den grundläggande utbildningen. Elevernas och de studerandes delaktighet borde ännu på många håll förstärkas. Elevernas medverkan i elevvårsdgrupperna var liten. Elevernas och de studerandes kunskaper om elevvården och deras kännedom om sina möjligheter att påverka var liten.

14 Fokuseringen på det tidiga ingripandet och det förebyggande arbetet i elevvården har genomförts bäst inom förskoleundervisningen. Däremot är detta fokus ännu avlägset i studerandevårdsarbetet i gymnasiern och i synnerhet i elevvårdsarbetet i den grundläggande utbildningen. Grundskoleleverna och gymnasiestuderandena upplevde att man reagerar bra på deras oro och att de också får den hjälp de behöver ganska snabbt. Mer kritisk inställning inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen till förskjutningen från individuellt elevvårdsarbete till arbete inom gemensam elevvård.

15 Lagen innebar ett effektivare arbete för skol- och studiegemenskapens och -miljöns välbefinnande samt för utveckling av lärmiljöer, men effektiveringen har varit liten. Grundskoleleverna och gymnasiestuderandena konstaterade att man i skolorna borde satsa mera på att främja säkerhetsfärdigheter, trivsel och främjande av den fysiska och psykiska hälsan och det sociala välbefinnandet. Gymnasiestuderandena bedömde förbyggandet av utslagning och mobbning och främjandet av gemenskapen vara viktiga utvecklingsområden.

16 Samarbetet mellan hemmet och skolan effektiviserades i och med lagen särskilt inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Vårdnadshavarnas delaktighet i gemensamma elevvården har effektiviserats på varierande sätt på olika utbildningsstadier. Samarbetet med vårdnadshavarna kring den individuella elevvården fungerar bäst inom förskolundervisningen, men även väl inom den grundläggande utbildningen. Lagen har inte haft någon större inverkan.

17 Lagen stärkte en likvärdig tillgång till de elevvårdstjänster som eleverna och de sruderande behöver. Bäst uppfylls detta när det gäller hälsovårdstjänster. Tillgången på psykolog- och läkartjänster är svag och på många håll otillräcklig. Kravet på den likvärdiga tillgången till elevvårdstjänster uppfylls inte. Utmaningar finns även när det gäller den i lagen fastställda tidsramen inom vilken elever och studerande ska få kontakt med yrkesutbildad personla inom elevvården. Den individuella elevvården har effektiverats på alla stadier. Elevernas integritetsskydd har tydligt förbättrats i och med lagen.

18 Lagen och elev- och studerandevård har lett till en utveckling av förfaringssätten inom elevvårdsarbetet på alla utbildningsnivåer, planmässigheten tydliggjort ledningen koordineringen ansvarsfördelningen mellan olika aktörer Förfaringssätten varierar mellan kommuner, skolor och läroanstalter. Många rutiner har fungerat väl redan före lagen, och därför är lagens effektiviseringsverkan ställvis liten. Utmaningar finns när det gäller det sektorsövergripade samarbetet, överföringen av information upprätthållande av elevvårdsregister. Otydlighet i författningar om register, bristfälliga lokala anvisningar, samt oklarheter i terminologi.

19 Aktuellt inom den grundläggande utbildningen Programmet Framtiden för den jämlika grundskolan

20 20

21

22 Kampanjen Den bästa skolan Kampanjen #denbästaskolan uppmuntrar till att dela med sig av små och stora idéer och insatser, som bidrar till att skapa världens bästa jämlika grundskola. På denbastaskolan.fi kan var och en dela med sig av en idé eller insats samt få inspiration av andra. På sociala medier sprids idéerna med hashtaggen #denbästaskolan. Kampanjen #denbästaskolan har startats av Grundskoleforumet. Under hösten ordnar Grundskoleforumet workshoppar, där man med gemensamma krafter funderar på metoder och åtgärder för att vi ska kunna nå vårt gemensamma mål om världens bästa jämlika grundskola. Alla nivåer och aktörer inom den grundläggande utbildningen är inbjudna: barnens och ungdomarnas uppväxtgemenskap, skolor och elever, utbildningsanordnare och aktörer på den nationella nivån. Workshoppar hålls på olika håll i Finland.

23 OECD rapport Equity in Education: Breaking down barriers to social mobility Disadvantaged students who are socially and emotionally resilient tend to do better academically. This implies that helping disadvantaged students develop positive attitudes and behaviours towards themselves and their education would also boost their academic development. Teachers and schools can foster students well-being and create a positive learning environment for all students by emphasising the importance of persistence, investing effort and using appropriate learning strategies, and by encouraging students to support each other, such as through peermentoring programmes.

24 Konstruktiv interaktion Handbok för att stärka den demokratiska delaktigheten samt förebygga hatretorik och våldsbejakande radikalisering Handboken är avsedd att användas som vägledning för att stärka demokratisk delaktighet och förebygga hatretorik och våldsbejakande radikalisering i skolorna. En god självkänsla, känslan av att höra till en gemenskap och upplevelsen att man har genuina möjligheter att påverka skyddar mot marginalisering. Webbpublikationen innehåller artiklar av finländska experter, länkar till källmaterial och till goda modeller samt översatt material från handböcker som getts ut av Europeiska rådet och Unesco.

25 utarbetar mer detaljerade kriterier för slutbedömningen fastställer mer exakta och nationellt bindande kriterier inför slutbedömningen våren 2020 då avgångsbetygen för första gången ges enligt de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Samtidigt tar man ställning till huruvida mer exakta bedömningskriterier borde utarbetas också för årskurs två och sex. har i enlighet med förslaget av en grupp sakkunniga beslutat att kriterier ska utarbetas för vitsorden 5, 7 och 9 utöver de nuvarande kriterierna för vitsordet 8. Elever, vårdnadshavare, lärare, utbildningsanordnare och andra sakkunniga kunde delta med synpunkter och åsikter om bedömningen i en tankesmedja på nätet i september

26 Aktuellt inom småbarnspedagogiken Utkast till reviderade grunder för planen för småbarnspedagogik ute för kommentering tekniska ändringar och några förtydligande meningar i kapitel 5 Stöd för barnets utveckling och lärande Undervisnings- och kulturministeriet tillsätter en grupp som ska utreda stödet för barnets utveckling och lärande. Uppdraget är att föreslå hur stödet inom småbarnspedagogiken kunde ordnas och vilka ändringar i författningar som behövs för att säkra stödet för barnet.

27 Processen för reform av grunderna för gymnasiets läroplan 5-7/2018 GLParbetet inleds på Ubs 8/2021 Läroplanen tas i bruk 8/2018 Enkät Seminarium med intressegrupper Styr- och arbetsgrupper utnämns 11/2020-6/2021 En ny gymnasieutbild -ning kan presen-teras för elever som avslutar grundskolan UBS:s stöd inför ibruktagandet av GLP 9/2018 Linjedragningar egrunder Utarbetandet av grunderna för GLP 11/ /2020 Lokalt arbete Grunderna ges ut under Gymnasiedagarna egrunderna i bruk 9-10/2018 Rundtur i landet Arbetet med grunderna vidtar 10-11/2019 Layout- och tryck 10-11/2018 Seminariu m med förlagsföreningen Inledningsseminarium Arbetsgrupperna skriver utkast 5-9/2019 Grunderna färdigställs Översättning Ubs direktion Utlåtanden och kommentarer Generaldirektörens GLPbeslut Utarbetandet av grunderna för GLP 11-12/2018 Seminarium för studerande Arbetsgrupperna skriver utkast 1-4/2019 Första versionen klar

28 Finlandssvenskt perspektiv Topp 2.0 Digitalt medborgarskap för alla elever: aktiva och ansvarsfulla medlemmar av ett digitalt samhälle Flerspråkighet och mångkultur, globalisering Skolutveckling och ledarskap Språkpedagogik och språklig mångfald Den lärande organisationen Ny pedagogik och digitalisering LYFT SPRÅKEN i småbarnspedagogiken Vi utvecklar undervisningen i finska synliggörande av lärandet, jämlikhet och delaktighet, matematik och naturvetenskaper

29 Tack!