YTTRANDE. Lika viktigt är rättvisa tränings- och tävlingstider samt att föreningar behandlas lika över staden.

Transkript

1 Göteborg den Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende YTTRANDE Översyn av stadens modell för föreningsbidrag delrapport och fortsatt inriktning Ett rikt föreningsliv är centralt i en storstad. Målet är att göteborgarna ska röra på sig mer, engagera sig mer i föreningslivet och därmed stärka folkhälsan. Under de senaste åren har debatten om våldsbejakande extremism i Göteborgs stad visat på ett stort behov av att ta fram en ny modell med nya kriterier för stöd och bidrag till föreningar och organisationer. Det finns ett flertal exempel på att organisationer och föreningar som mottagit bidrag och stöd som indirekt eller direkt stöttar eller på andra sätt förhärligar terrorism och extremism. Föreningar som på något sätt bryter mot Göteborgs stads värdegrund ska inte erhålla föreningsbidrag eller ges möjlighet att hyra stadens lokaler. Vi ser därför att stadsledningskontoret i sitt uppdrag bör ge förslag till ett demokratikriterium för stadens uthyrningspolicy. Föreningslivet ska vara till för alla. De kommunala föreningsbidragen ska stimulera till folkhälsa, träning, meningsfull fritidsaktivitet, demokratiska förhållningssätt med utgångspunkt i likvärdiga villkor för pojkar och flickor. Ett led i detta arbete är att uppmuntra föreningar att arbeta integrations-, tillgänglighets-,mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Lika viktigt är rättvisa tränings- och tävlingstider samt att föreningar behandlas lika över staden. För ett väl fungerande och levande civilsamhälle behöver vi uppmuntra och stödja föreningslivet. Det är därför av yttersta intresse för såväl skattebetalarna som Göteborgs stad att föreningsbidrag går till föreningar och organisationer som kan uppvisa att de gör det som de utger sig för att göra. Noggrann uppföljning, kontroll och granskning är därför av stor vikt och dessutom något som efterfrågas av flertalet föreningar. Den fortsatta inriktningen bör vara att föreningar som diskriminerar eller på annat sätt motverkar Göteborgs stads värdegrund inte ska erhålla någon form av stöd eller bidrag. Att det offentliga stödet genom föreningsbidrag fördelas jämställt och att uppföljning, kontroll och granskning av föreningar och organisationer som erhåller offentliga bidrag ska bli bättre än idag. Det är därför välkommet att Stadsledningskontoret har till avsikt att ta fram en ny stadengemensam modell för föreningsbidrag.

2 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande gällande Översyn av stadens modell för föreningsbidrag delrapport och fortsatt inriktning Sverigedemokraterna stödjer Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Exempelvis är det bra att antalet föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till kulturnämnden, idrotts- och föreningsnämnden samt social resursnämnd. Det är viktigt att det finns ett gemensamt regelverk samt förståeliga, logiska och likvärdiga regler när föreningsbidrag beviljas. Sverigedemokraterna anser att Göteborgs Stad så snart som möjligt ska börja använda sig av den nya e-tjänsten för föreningsbidrag och lokalbokning som SKL håller på att ta fram. Eftersom det idag är otydligt varför föreningsbidrag avslås eller beviljas behöver något konkret göras för att åtgärda dessa oklarheter. Även reglerna för lokaluthyrning av Göteborgs Stads och Higab AB:s lokaler behöver förtydligas. Tjänsteutlåtandet tar upp dessa brister och föreslår åtgärder för att komma tillrätta med svagheterna. Det är viktigt att det finns tydliga regler kring vad som krävs för att bli en bidragsgodkänd förening även i framtiden. Exempelvis att föreningen ska ha demokratiska principer och värderingar samt att endast sammankomster med tydliga inslag av aktivitet ska ges aktivitetsbidrag. Det är även viktigt att Göteborgs Stad har regelbunden kontakt med föreningarna och gör oannonserade besök för att granska att föreningarna faktiskt gör det se säger att de gör. Det är svagt av Göteborgs Stads förvaltningar att inte informera föreningar som lämnat in en ofullständig ansökan om att den behöver kompletteras. Föreningen upplyses inte om detta förrän föreningen själv kontaktat Göteborgs Stads förvaltningar om varför man inte fått svar. Förvaltningarna bör alltid ge en respons när en förening söker föreningsbidrag. Det är problematiskt att den som informerar och ger råd om föreningsbidrag också är den som fattar beslut om bidraget. Dessa arbetsuppgifter borde istället vara åtskilda i en informerande del samt i en bidragsbeslutande del.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1434/15 Stadsutveckling Cornelia Lönnroth Telefon E-post: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av stadens modell för föreningsbidrag. Översynen visar på att samordningen i staden är bristfällig och att den e-tjänst som finns är inte transparent och användarvänlig. Stadens förvaltningar har olika modeller för handläggning, beslut och uppföljning. Det är inte alltid tydligt varför bidrag avslås eller beviljas och vissa bidrag har alltför långa handläggningstider. Sammantaget visar detta på ett behov av gemensamma regelverk. Kriterierna behöver också bli mer likvärdiga och inkluderande. Gemensam e-tjänst och likvärdig hantering kommer underlätta informationen på stadens hemsida. Det pågår en nationell upphandling av ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller i. Flertalet av landets kommuner är med i upphandlingen. Idrotts- och föreningsförvaltningen är stadens representant i detta arbete. Den nya e-tjänsten kommer att omfatta ansökan, beslut, uppföljning, lokalbokning samt vara transparent och användarvänligt. Stadsledningskontoret föreslår att en ny stadengemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier tas fram och att det fortsatta arbetet leds av stadsledningskontoret. För att åstadkomma en helhet i hur bidrag och andra typer av stöd till föreningsliv fördelas mer rättvist och ger bäst effekt kommer det fortsatta arbetet med ny bidragsmodell och nya kriterier hänga nära samman med implementering av ny Policy och riktlinjer för uthyrning av Göteborgs Stads lokaler till föreningsverksamhet, Förmedlingstjänsten samt arbetet med att ta fram Higab AB:s hyresmodell för föreningsverksamhet. Detta kommer också leda till att staden resurser används mer effektivt. Ekonomiska konsekvenser SKL håller i upphandling av en ny e-tjänsten som är tänkt att omfatta flertalet av landets kommuner. I samband med upphandlingen kommer också förslag till kostnadsfördelning enligt stadens riktlinjer för kommungemensamma tjänster tas fram. 1(7)

4 Barnperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Särskild hänsyn kommer att tas till barn och ungas olika förutsättningar att organisera sig och få tillgång till stadens resurser. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna kommer att utformas med hänsyn till perspektiven och alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag. Ett nytt hållbarhetsbidrag för att stärka civilsamhällets möjligheter att bidra i miljöarbetet kommer att tas fram i samarbete med miljöförvaltningen. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av SKL. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(7)

5 Ärendet Delrapport med förslag till fortsatt inriktning inom uppdraget Översyn av stadens modell för föreningsbidrag. Bakgrund I budget 2016 står det att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. Det står också att antalet föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till huvudsak kulturnämnden, idrottsoch föreningsnämnden och social resursnämnden. Etapp ett kartläggning och analys, har genomförts. Kartläggning och analys En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från sociala resursförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har också intervjuats. Forskning Forskningen visar på att relationen mellan den offentliga sektorn och föreningslivet beskrivs som två separata sfärer som kännetecknats av närhet och beroende. Trots denna närhet och beroende anses föreningslivet ha bibehållit en hög grad av självständighet och autonomi. Trenden är dock att bidragen har blivit allt mer villkorade och att det ställs större krav på både kontroll och uppföljning och att de offentliga blivit allt mer målinriktade och främst ger stöd för specifika syften. Alltmer välfärd tillhandahålls av ideella organisationer och relationen mellan den offentliga sektorn och civilsamhället tenderar att utvecklas mot beställare-utförare. Flera forskare ställer frågan; Kan föreningarna fortsätta vara självständiga och agera utifrån sin ideologiska värdegrund trots att de är beroende av de offentliga medlen, eller innebär detta istället att föreningarna automatiskt blir allt mer integrerade med kommunen? Människors sätt att organisera sig har förändrats. Att organisera sig i föreningar är fortfarande det vanligaste men det blir allt vanligare med olika typer av nätverk och facebooksidor som snabbt kan förändra innehåll och karaktär. Många fortsätter att organisera sig i föreningsmodellen för att kunna söka bidrag. Kartläggning av stadens hemsidor På portalsidan som finns under fliken Bidrag, stipendier och föreningar finns information kring flertalet typer av bidrag som föreningar kan söka i staden. Information kring vad som krävs för att bli en bidragsgodkänd förening som kan söka bidrag hos idrotts- och föreningsförvaltningen (aktivitets-, utvecklings-, mentors-, utbildnings-, lokal-, samt övriga bidrag och anläggningsstöd) finns. Dessutom ges exempel på typer av föreningar som inte kommer beviljas bidrag. samt information, regler, riktlinjer och viktiga datum avseende de olika bidragen. I de regler som ställs på föreningsbidragen finns såväl mjuka krav på demokratiska principer som mer konkreta krav som exempelvis vilka kriterier en person måste uppfylla för att räknas som medlem och vad som krävs för att en sammankomst skall räknas som aktivitet i fallet aktivitetsbidrag Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(7)

6 Intervjuer med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för fördelning av föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDEKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Svaren har sorterats under fyra rubriker: finansiering, kriterier, kommunikation och kontakt samt allmänt. 1. Bidragsmodell Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom andra delar av verksamheterna, exempelvis medlemsadministration och ordinarie verksamhet då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Många föreningar, särskilt hos de nationella minoriteterna efterfrågar ett verksamhetsbidrag/generellt bidrag likt det som VGR betalar ut. Att söka för ett visst projekt eller en särskild aktivitet beskrivs som otillräckligt eftersom man har lokaler och annan verksamhet som man driver. För de föreningar som har lokaler varierar kostnaderna relativt mycket. För vissa föreningar är lokalkostnaderna mycket stora och hyreshöjningar beskrivs som mycket påfrestande för föreningens ekonomi. 2. Kriterier Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ställs är otydliga. Man har svårt för att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. Föreningarna efterfrågar tydliga och relevanta frågor som man konkret kan koppla till verksamheten/aktiviteterna. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till tydliga kriterier eftersom det i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall har en ansökan varit inkomplett vid inlämnandet, då har inte föreningen upplysts om detta utan det har inte framkommit förrän då föreningen själv kontaktat förvaltningen om varför man inte fått svar. Det kan exempelvis handla om en ansökan där en bilaga saknas men där ansökan i övrigt är korrekt ifylld. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(7)

7 3. Kommunikation och kontakt Överlag känner sig föreningarna väl bemötta av handläggare och i de flesta fall efterfrågas mer kontakt och dialog med staden. Föreningarna vill ha mer rådgivning. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som fattar beslut om bidraget. Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring, i nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning. Ibland upplever föreningarna att handläggaren inte har svar på de frågor som de ställer. Det kan exempelvis handla om hur en fråga i en ansökningsblankett skall tolkas och där de inte förstår vad staden frågar efter. Ibland känner de sig osäker på vilka bidrag som går att söka även efter ett möte med en handläggare. Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget. Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt. Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via pappersvägen och att få komma på rådgivning fram som lösningar. Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem. Det finns en oro för att personliga kontakter kan påverka beslutsprocessen; att nya föreningar hindras från att ta del av bidrag eftersom etablerade föreningar och bidragsansvariga lärt känna varandra. 4. Hemsidan och elektroniskt verktyg I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Dels beskrivs det som svårt att hitta information om vilka olika typer av bidrag som finns att söka, dels som att det är svårt att hitta rätt blanketter och informationsmaterial. Handläggarna har inte alltid själva tillräcklig kunskap om systemen och blanketter för att kunna hjälpa föreningarna. Vid digitala ansökningar förekommer buggar som inte åtgärdats trots att de är kända sedan länge. Många efterfrågar möjligheten att kunna spara en ofärdig ansökan på hemsidan för att därefter kunna återkomma till den vid ett senare tillfälle. Ibland är det otydligt hur information om fattade beslut kan hittas. 5. Allmänt Många föreningar upplever att det är oklart vad som beslutas av vem och att ansvarsfördelningen mellan tjänstemän och politiker är otydlig. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är enklare och går snabbare. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om staden och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(7)

8 som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan detta innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker. Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp. Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas. Föreningarna upplever att handläggare har olika mandat och ansvar i olika stadsdelarna. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de hänvisar till den särställning de har i Sverige. De anser att fördelningsmodellen för föreningsbidraget i nuläget inte speglar särställningen utan de konkurrerar om bidrag med föreningar som är verksamma på helt andra områden eller som andra syften. De beskriver det som att de får kämpa för något som de har rätt till. Stöd och bidrag till barn och unga Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker. Det är också svårt med rätt tilltal och språk till barn och unga. Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta. Stadsledningskontorets analys och förslag till åtgärder Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av stadens modell för föreningsbidrag. Översynen visar på att samordningen i staden är bristfällig och att den e-tjänst som finns är inte transparent och användarvänlig. Stadens förvaltningar har olika modeller för handläggning, beslut och uppföljning. Det är inte alltid tydligt varför bidrag avslås eller beviljas och vissa bidrag har alltför långa handläggningstider. Sammantaget visar detta på ett behov av gemensamma regelverk, handläggningsrutiner och beslutshantering och en ny e-tjänst som ska omfatta ansökan, beslut, uppföljning samt vara transparent, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(7)

9 användarvänligt och rättssäker. Kriterierna behöver också bli mer likvärdiga och inkluderande. Gemensam e-tjänst och likvärdig hantering kommer underlätta informationen på stadens hemsida. Det pågår en nationell upphandling av ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som SKL håller i. Flertalet av landets kommuner är med i upphandlingen. Idrotts- och föreningsförvaltningen är stadens representant i detta arbete. Den nya e-tjänsten kommer att omfatta ansökan, beslut, uppföljning, lokalbokning samt vara transparent och användarvänligt. Stadsledningskontoret föreslår att en ny stadengemensam modell med nya kriterier tas fram som grund för den nya e-tjänsten och att det fortsatta arbetet leds av stadsledningskontoret. Det nya systemet ska användas av alla förvaltningar som fördelar föreningsbidrag i linje med välfärdens processer och stadens riktlinjer för digitalisering. Den nya e-tjänsten ska leda till enkel, effektiv och öppen service och även underlätta för handläggare. I uppdraget framgår att antalet föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till huvudsak kulturnämnden, idrotts- och föreningsnämnden och social resursnämnden. Stadsledningskontorets bedömning är att den lokala kunskapen om föreningslivet behövs och är viktig för att kunna ge råd och stöd samt rätt underlag för beslut för att ge bäst nytta och effekt för staden. Samordning med likvärdig hantering kan uppnås utan att minska antal bidragsgivare. Arbetet med att ta fram nya handläggningsrutiner och kriterier kommer ske i samverkan med civilsamhället med utgångspunkt från de dialogforum som staden har. För att åstadkomma en helhet i hur bidrag och andra typer av stöd till föreningsliv fördelas mer rättvist och ger bäst effekt kommer det fortsatta arbetet med ny bidragsmodell och nya kriterier hänga samman med implementering av ny Policy och riktlinjer för uthyrning av Göteborgs Stads lokaler till föreningsverksamhet, Förmedlingstjänsten samt arbetet med att ta fram Higab AB:s hyresmodell för föreningsverksamhet. Detta kommer också leda till att staden resurser används mer effektivt. Stadsledningskontoret Cornelia Lönnroth Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(7)