Yrkande angående översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Transkript

1 Yrkande S Kommunstyrelsen Yrkande angående översyn av stadens modell för föreningsbidrag Stadsledningskontorets översyn av stadens modell för föreningsbidrag är väl genomförd och de förslag som läggs fram är i stora delar vältänkta. Vi ser dock ett behov av att förtydliga riktlinjerna i förhållande till stadens värdegrund, vilket var utgångspunkten för uppdraget. Vi vill därför lägga till två punkter under avsnittet Grundläggande kriterier : - Föreningen ska ta avstånd från hedersförtryck och rådgöra med stadens samordnare mot hedersförtryck om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. - Föreningen ska ta avstånd från våldsbejakande extremism och rådgöra med stadens samordnare mot våldsbejakande extremism om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. Vad gäller frågan om den organisatoriska placeringen av ett centralt uppdrag för samordning av föreningsbidragen så ser vi att det behövs mer analys kring hur detta påverkar bidragsgivningen i olika stadsdelar. Det finns en oro i föreningslivet kring vad en central placering innebär för lokala förändringar i bidragsgivning och kring lämplig placering av ett centralt uppdrag. Vi vill därför återremittera frågan om vilken förvaltning som bör ges i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag till stadsledningskontoret för vidare utredning och då gärna i nära dialog med stadsdelarna. Göteborgs stad har ett nära och omfattande samarbete med den ideella sektorn, vilket ger stora mervärden för stadens invånare. Bland dessa ideella krafter finns ett flertal organisationer som har en konfessionell grund. För oss socialdemokrater är det självklart att staden ska kunna stödja ideell verksamhet som bedrivs av organisationer med konfessionell grund, förutsatt att den bidragsgrundande verksamheten följer de riktlinjer som staden ställt upp och inte är av konfessionell karaktär. Det innebär samtidigt att staden konsekvent ska säga nej när det gäller verksamheter som har en sådan karaktär. Det är viktigt att betona att detta naturligtvis gäller oavsett vilken religiös inriktning som organisationen har, om den är muslimsk, judisk, kristen eller annan. Kommunstyrelsen föreslås besluta: 1. Att Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas med de tillägg avseende hedersförtryck och våldsbejakande extremism som anges i detta yrkande.

2 2. Att återremittera frågan om vilken förvaltning som bör ges i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med vad som anges i detta yrkande. 3. Att översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , inte ska förklaras slutfört. 4. Att hemställa till idrotts- och föreningsnämnden att säkerställa att föreningar även fortsättningsvis är berättigade till föreningsstöd för de delar av sin verksamhet som ska betraktas som icke-konfessionella och som inte omfattar religionsutövning.

3 Yrkande(V)(M)(MP)(L)(KD) Kommunstyrelsen Ärende Återremissyrkande avseende Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället Stadens föreningsbidrag fyller en central roll för föreningslivet i staden. Därför är det viktigt att en förändring av systemet har genomgått en grundlig process för att förankra justeringarna i såväl berörda nämnder som föreningslivet. För att göra detta behöver ärendet remitteras till bidragsgivande nämnder och brett till föreningslivet. Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna. Anser remissinstanserna att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser föreningslivet och förvaltningarna på sådana krav? Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till föreningslivet.

4 Yttrande Kommunstyrelsen Ärende (KD) (M) (L) Yttrande, Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Trossamfunden är en omistlig del av civilsamhället och många gånger får de bidrag av kommunen för sina fantastiska insatser för utsatta grupper samt för sina barn- och ungdomsverksamheter. Men på senare tid råder det en större osäkerhet bland trossamfunden huruvida Göteborgs stad kommer att ge dem stöd. Vissa får stöd av Social resursförvaltning, medan andra får avslag på sina ansökningar om föreningsstöd av Idrotts- och föreningsförvaltningen. Anledningen är att Idrotts- och föreningsförvaltningen har beslutat att tillämpa sina regler för föreningsbidrag på ett sådant sätt att bidrag inte längre utgår till trossamfund och kyrkor. Den nya tolkningen tar fasta på att reglerna anger att bidrag inte beviljas till religiös verksamhet". Tolkningen innebär att alla aktiviteter som sker i trossamfunds och kyrkors regi anses vara av religiös natur, vilket omöjliggör beviljandet av föreningsstöd. Annorlunda uttryckt baseras tolkningen på den felaktiga föreställningen att religiösa föreningar inte kan bedriva ickereligiös verksamhet. I praktiken innebär detta att exempelvis innebandy och scoutverksamhet nu betraktas som "religiös verksamhet" på grund av att de organisatoriskt sorterar under exempelvis en kyrka, och alltså därmed inte längre är berättigade till bidrag. Denna tillämpning av reglerna diskriminerar religiösa föreningar och bestraffar dem kollektivt genom att låta påskina att all verksamhet som sker inom ramen för en "religiös förening" handlar om religionsutövning. Detta är en orimlig tolkning mot bakgrund av att en stor del av den ungdomsverksamhet som bedrivs inom kyrkor och församlingar utgörs av exempelvis idrotts- eller friluftsverksamhet som är öppen för alla oavsett religiös tillhörighet. Situationen skapar ojämlika förutsättningar för trossamfundens möjligheter att bidra till ett aktivt föreningsliv. I tjänsteutlåtandet föreslås en riktlinje som säger att den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Mot bakgrund av de tolkningar som har gjorts av nuvarande regler anser vi inte att denna formulering är tillräckligt tydlig. En fortsatt diskriminerande tolkning kommer att undergräva ett rikt och levande föreningsliv en central faktor när det kommer till att främja mellanmänsklig tillit och social hållbarhet.

5 Göteborg den Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende YTTRANDE Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Ett rikt föreningsliv är centralt i en storstad. Målet är att göteborgarna ska röra på sig mer, engagera sig mer i föreningslivet och därmed stärka folkhälsan och civilsamhället. Under de senaste åren har debatten om våldsbejakande extremism i Göteborgs stad visat på ett stort behov av att ta fram en ny modell med nya kriterier för stöd och bidrag till föreningar och organisationer. Det finns ett flertal exempel på att organisationer och föreningar som mottagit bidrag och stöd som indirekt eller direkt stöttar eller på andra sätt förhärligar terrorism och extremism. I Göteborg har det vid flera tillfällen uppmärksammats. I förslaget till nya riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället har man hörsammat Alliansens vilja om att införa ett kriterium för att få bidrag som innebär att sökande förening ska ta ställning för demokratin som samhällsystem ett demokratikriterium. Det är ett steg i rätt riktning men det kommer att krävas mer för att förhindra att kommunala bidrag går till verksamhet som underminerar demokratin. Föreningar som på något sätt bryter mot Göteborgs stads värdegrund ska inte erhålla föreningsbidrag eller ges möjlighet att hyra stadens lokaler. Det som kan konstateras är att det är svårt att ta fram en modell som är tillräckligt riggat för att få bort personer med onda avsikter. De personer som avser att tillförskansa sig bidrag och stöd från kommunen för att ägna sig åt annan verksamhet än det man uppgett kommer troligtvis alltid att hitta vägar att göra det. Det därför av största vikt att uppföljning, kontroll och granskning av mottagare av föreningsbidrag sker regelbundet och oannonserat. Det är något som ett flertal föreningar och organisationer har efterfrågat då de upplever att det finns föreningar som ägnar sig åt annat än vad de uppgett i sin ansökan. Det är därför positivt att stadsledningskontoret tydligt skriver att förvaltningar och bolag ska följa upp beviljat bidrag och när som helst under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. Intervjuade föreningar som förekommer i utredningen föreslår att det ska genomföras regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar samt att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Vi tycker att det är ett bra förslag som bidragsgivande förvaltningar och bolag bör ta fasta på.

6 Tilläggsyrkande, Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Tilläggsyrkande Kommunstyrelsen Ärende (KD) (M) (L) Att Idrotts- och föreningsförvaltningen ges i uppdrag att säkerställa att alla föreningar även fortsättningsvis ges rätt till föreningsstöd för de delar av sin verksamhet som kan betraktas som icke-konfessionell och som inte omfattar religionsutövning, i enlighet med nedanstående. ÄRENDET Trossamfunden är en omistlig del av civilsamhället och många gånger får de bidrag av kommunen för sina fantastiska insatser för utsatta grupper samt för sina barn- och ungdomsverksamheter. Men på senare tid råder det en större osäkerhet bland trossamfunden huruvida Göteborgs stad kommer att ge dem stöd. Vissa får stöd av Social resursförvaltning, medan andra får avslag på sina ansökningar om föreningsstöd av Idrotts- och föreningsförvaltningen. Anledningen är att Idrotts- och föreningsförvaltningen har beslutat att tillämpa sina regler för föreningsbidrag på ett sådant sätt att bidrag inte längre utgår till trossamfund och kyrkor. Den nya tolkningen tar fasta på att reglerna anger att bidrag inte beviljas till religiös verksamhet". Tolkningen innebär att alla aktiviteter som sker i trossamfunds och kyrkors regi anses vara av religiös natur, vilket omöjliggör beviljandet av föreningsstöd. Annorlunda uttryckt baseras tolkningen på den felaktiga föreställningen att religiösa föreningar inte kan bedriva ickereligiös verksamhet. I praktiken innebär detta att exempelvis innebandy och scoutverksamhet nu betraktas som "religiös verksamhet" på grund av att de organisatoriskt sorterar under exempelvis en kyrka, och alltså därmed inte längre är berättigade till bidrag. Denna tillämpning av reglerna diskriminerar religiösa föreningar och bestraffar dem kollektivt genom att låta påskina att all verksamhet som sker inom ramen för en "religiös förening" handlar om religionsutövning. Detta är en orimlig tolkning mot bakgrund av att en stor del av den ungdomsverksamhet som bedrivs inom kyrkor och församlingar utgörs av exempelvis idrotts- eller friluftsverksamhet som är öppen för alla oavsett religiös tillhörighet. Situationen skapar ojämlika förutsättningar för trossamfundens möjligheter att bidra till ett aktivt föreningsliv. I tjänsteutlåtandet föreslås en riktlinje som säger att den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Mot bakgrund av de tolkningar som har gjorts av nuvarande regler anser vi inte att denna formulering är tillräckligt tydlig. En fortsatt diskriminerande tolkning kommer att undergräva ett rikt och levande föreningsliv en central faktor när det kommer till att främja mellanmänsklig tillit och social hållbarhet.

7 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0704/17 Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon: E-post: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , förklaras slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram förslag till stadengemensamma riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Riktlinjerna kommer att skapa en grund för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa likvärdig och rättssäker hantering av stöd till föreningslivet. Stadsledningskontoret ser ett behov av att centralisera vissa delar av handläggningen och beslut från stadsdelarna till idrotts- och föreningsnämnden. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (11)

8 Ekonomiska konsekvenser Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler få del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt. Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet. Stadsledningskontoret föreslår att idrott-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Lista över stadens föreningsbidrag 3. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer 4. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (11)

9 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Beskrivning av ärendet Ett uppdrag i budget 2016 var att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten är att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete. Kartläggning En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten har genomförts. Intervjuer och dialog med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDÈKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar. Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamhet som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (11)

10 Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. Man har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till önskemål om kriterier eftersom de i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är enklare och går snabbare. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget. Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring. I nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning. Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget. Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt. Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via post och att få komma på rådgivning fram som lösningar. Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem. I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Det upplevs svårt att hitta vad som finns att söka och vem de ska vända sig till. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker. Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (11)

11 sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp. Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker. Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta. Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar samt bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument ( , 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet. Riktlinjerna har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. I tidigare riktlinjer var ett av grundläggande kriterierna att föreningen inte får ha en uppmuntrande attityd och delta i verksamhet som kan skapa en positiv attityd till diskriminering. I de nya riktlinjerna ska föreningen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Ett nytt grundkrav är också att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (11)

12 riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser. För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Se bilaga 3 för gällande riktlinjer samt bilaga 4 för förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället. Processkartläggning Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och - klassning gjorts. Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och ickediskriminerande verksamhet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (11)

13 Övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för föreningsbidrag Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning Den e-tjänst som används i staden idag; Bida bookmaker har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst. Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandling av ett nationellt system cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Göteborgs stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 och planeras vara i drift Den nya e-tjänsten ska var transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare. Förmedlingstjänst Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokal. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling. Föreningspool Idrotts- och föreningsförvaltningen genomförde en utredning under 2017 som resulterade i att genomföra ett pilotprojekt med en föreningspool som ska vara tillgänglig för alla typer av föreningar. Uppdraget kommer från idrotts- och föreningsnämnden. Utifrån insamlade synpunkter från föreningslivet och handläggare i staden har bedömningen gjorts att staden inte ger något stöd till föreningslivet vad gäller administrativt arbete. Stödbehovet är störst när det gäller att söka och redovisa bidrag, grundläggande ekonomi samt grundläggande föreningskunskap. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete. Pilotprojektet ska genomföras varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden och Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Förvaltningens bedömning är att en föreningspool ska leda till att föreningarna ges större möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. När förutsättningar och intresse från föreningslivet finns, ska av föreningar samfinansierade tjänster där föreningspoolen fungerar som arbetsgivare prövas. Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (11)

14 Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen (Dnr 1281/16) fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret. Modellen ska bidra till: - Att öka lokalutbudet till föreningslivet - Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell planeras till kommunstyrelsen våren Normkritiskt material om värdegrundsarbete Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och föreningsförvaltningen har startat igång arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor att ta fram ett stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar är inbjudna att delta i arbetet. Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Fortsatt arbete och implementering Organisation Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har tagits fram i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnden. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för staden övergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (11)

15 Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Implementering och fortsatt arbete När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar. Stadsledningskontoret föreslår att idrott- och föreningsnämnden samordnar arbetet. Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 3 för lista över stadens föreningsbidrag. Bidrag som inte omfattas av nya riktlinjer Det finns idag flera versioner av snabb slant. Det handlar om bidrag som kan sökas för tillfälliga evenemang, mindre belopp med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som är inte är organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden. Fortsatt samverkan med föreningsliv I Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer har samverkan mellan stad och civilsamhälle formaliserats. I intervjuer och dialogmöten med föreningar har frågan om kontroll och tillit varit ständigt återkommande. Det är därför viktigt att föreningar är representerade framför allt i frågan om utformning av uppföljning och hur kommunikation ska ske om hur bidragsystem fungera och vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att formalisera fortsatt samverkan. Stadsledningskontorets synpunkter Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa en modell för likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst och Hyresmodell för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler till rimliga hyror. Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer. Modellen kommer också begränsa risken att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, får del av stadens stöd. Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (11)

16 vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att Nämnden ska stödja stadens föreningsliv (Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd 2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Att samordna arbetet med implementering av nya stadensgemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrottoch föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret. Under processen har för-och nackdelar när det gäller centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för stadenövergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får emellertid inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Under kartläggningsfas och i workshops har de nationella minoriteterna lyft frågan om att de vill ha specialdestinerat stöd med hänvisning till den särställning de har i Sverige. De anser att fördelningsmodellen för föreningsbidrag i nuläget inte speglar särställningen utan de konkurrerar om bidrag med föreningar som är verksamma på helt andra områden eller som har andra syften. De beskriver det som att de får kämpa för något som de har rätt till. De efterfrågar ett verksamhetsbidrag/generellt bidrag likt det som Västra Götalandsregionen (VGR) betalar ut. De nya riktlinjerna har inte tagit ställning till några specifika bidrag. Cornelia Lönnroth Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 10 (11)

17 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1434/15 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari Yttrande från L, M och KD den 28 februari Yttrande från SD den 1 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 11 (11)

18 Inventering föreningsbidrag Hösten 2017 Typ av bidrag Syfte med bidrag Målgrupp Angered Total summa i budget Ansökningsperiod Delegationsnivåer Tid från ansökan till utbetalning (teoretiskt samt i verkligheten) Hur redovisning sker Kommentarer Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsstöd Askim-Frölunda-Högsbo Stimulansbidrag Till föreningars ordinarie verksamhet Stödja verksamheter som utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 2,9 mkr funktionsvariationer. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar. De nämnd- och verksamhetsmål som stadsdelsnämnden fattar beslut om varje år, ligger till grund för de riktlinjer för föreningsstöd som stadsdelsnämnden fattar beslut om. Ej specificerad del av budget blev det kr. Senast 1 november året innan Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ansökningar kan göras löpande under året fram till 15 Enhetschef ½ basbelopp. november. Vi har inte varit så Stadelsdirektör 2 basbelopp hårda på sista ansökningsdag därefter nämnd om det finns pengar kvar att söka och bra idéer. Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring tre månader och upp till åtta, beroende på att deadline för ansökan ligger ungefär tre måndare innan föreningsstöd har en klar budget att arbeta efter. Vid det laget ligger ca 50 ansökningar i kö, och många är redan lite inaktuella och måste kompletteras. Vi vill ha in ansökan innan aktiviteten startar så att vi hinner med en planering och diskussion med föreningen och ev Västra Göteborg som vi samordnar olika verksamheter med. Vissa föreningar som har många aktiviteter under året gör en årsansökan som ligger till grund för vad dom planerar att göra. Det kan ex vara lov och eftermiddagsverksamhet. När föreningen söker verksamhetsstöd två år senare, genom att sända in årsmöteshandlingar där det ska framgå hur stödet använts. Om föreningen inte ansöker om nya stöd kommer ett krav i slutet på året efter. Föreningarna redovisar efter varje aktivitet med närvarolistor kostnadskalkyl och ev kvitton. Utbetalning sker efter varje aktivitet. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Prioriterade verksamheter: Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Stimulansbidrag kan inte ges till Att klara föreningens ordinarie verksamhet. Att täcka lokal och personalkostnader.

19 Centrum Selektivt föreningsbidrag Särskilt projektstöd i form av stipendium till barn och ungdomar Lundby Föreningar i centrum Stimulera och stödja verksamheter som och/eller föreningar utgör ett komplement till förenings som har sin ordinarie verksamhet, prioriterar de verksamhet i centrum föreningar som bedriver verksamhet för som bedriver barn och ungdomar verksamhet för barn och ungdomar Främst uppmuntra och stödja ungdomar från år och deras engagemang när det gäller att driva egna projekt barn och unga mellan år som är folkbokförda i stadsdelen centrum kr Ansökningar tas emot löpande ingår i beloppet ovan (297 tkr) Ansökningar tas emot löpande Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Föreningarna får fylla i redovisningsblankett och deltagarlistor,dessa signeras och skickas in max 2 månader efter avslutad aktivitet Projektets ansvarige ska lämna redovisning på särskild blankett tillsammans med verifikat på alla kostnader Vid första ansökan för kalenderåret ska föreningen bifoga Stadgar Verksamhetsbeskrivning/plan Verksamhetsberättelse Styrelse, där det framgår vem som tecknar föreningen. Årsmötesprotokoll Budget Föreningen kan söka för löner, men de får inte gå med vinst Särskild hänsyn tas till projekt som genomförs i samverkan med andra aktörer/samarbetspartners och som riktas till andra ungdomar, dess genomförbarhet och omfattning och som förläggs till ungdomars fritid Selektivt föreningsbidrag Stimulera och stödja aktiviteter eller verksamhet som arrangeras utöver den ordinarie verksamheten Föreningar i Lundby Målgruppen är både barn/ungdomar och pensionärer Föreningsbidrag 2017, kr Ansökningar tas emot löpande. Senast 1 december för kalenderåret Föreningskonsulent tillsammans med en beslutsgrupp upp till ett Pbb kr. Över den summan är det sektorchef som tar beslut. Ansökan ska behandlas så fort som möjligt. Vi försöker att hålla 1 månad, men det kan bli mer tid beroende på ansökt belopp och om ansökan behöver kompletteras Redovisning lämnas in snarast efter avslutad aktivitet. Redovisas på stadens redovisningsblankett. (E-tjänst, finns även blankett som kan fyllas i manuellt och skickas in per post) Vid behov kan redovisningen behöva kompletteras med mer information. Förutom de övergripande riktlinjerna (GBG stad gemensamma) för föreningsbidrag prioriterar Lundby *Aktiviteter med fokus på tillgänglighet och inkludering som möjliggör deltagande för fler barn och unga. *Öppen verksamhet på helger och skollov. *Verksamhet som inriktas på att rekrytera fler medlemmar till föreningslivet. *Aktiviteter och arrangemang som ökar tillgängligheten till kultur för fler Lundbybor. *Ökat samarbete mellan föreningar i stadsdelen och över staden vid aktiviteter och arrangemang. * Aktiviteter och arrangemang med fokus på hälsofrämjande och folkhälsa. Majorna-Linné Stimulansbidrag till Barn och Ungdomsföreningar Aktiviteter som komplitterar föreningars ord verksamheter Barn och ungdomsföreningar upp till 25 år. I enlighet med Ioff Löpande Föreningskonsulent upp till kr därefter sektorschef och vidare till stadsdelsdirektör Normal handläggningstid är ca 2 veckor upp till 4 veckor. Sker enligt stadens e-tjänst. Vid behov begärs kompletterande uppgifter in ex kvitton och deltagarlistor ect. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Norra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Utveckla, bredda eller fördjupa verksamhet Riktas till grupper som inte redan är föreningsaktiva Ca 1,3 miljon 2017 Tre perioder/ år- 20 november, 5 mars och 6 augusti Områdeschef kultur och fritid sedan aug Dessförinnan SDN- alla beslut Ca en måndad. Har precis kompl anvisningarna med handläggningsrutiner samt deadlines och sista datum för när föreningarna kan förvänta sg ett beslut. PÅ särskild blankett. Inget absolut krav på att alla kvitton/ fakturor ska skickas in men föreningen ska kunna lämna in på begäran. Arvoden bedöms ingå under "löner Bidrag ges inte till: föreningens ordinarie verksamhet aktiviteter utomlands och läger i Sverige sluten föreningsaktivitet (jubileum, interna sammankomster m.m.) lokalhyra för ordinarie verksamhet renovering av föreningslokal personal eller ledarkostnader/arvoden för personer över 26 år framtagande av reklammaterial för ansökningar över kronor

20 Västra Göteborg Riktat föreningsstöd - Till föreningsstödet räknas även ekonomiskt stöd till lov- och eftermiddagsverksamhet. Andra ideella grupperingar som inte valt traditionell föreningsbildning som form eller ännu inte beslutat om organisationsform ska kunna söka ekonomiskt stöd om övriga villkor uppfylls. Till aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie arbete. Föreningsstödet skall uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningen kan även få stöd i form av råd och tips. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar som inte redan är föreningsaktiva tkr Ansökan kan ske löpande under året med deadline 15 november. Vi har inte varit så hårda med denna deadline. Finns tid och medel över kan ansökningar göras. Från ansökan till beslut skall det vara max 1 månad. Kan i praktikenvariera från en vecka till 1,5 månader. Vid Högst 1/4 pbb - Handläggare lovverksamheter och föreningsbidrag. Högst 1/2 pbb eftermiddagsaktiviteter sker - sektorchef. Högst 2 pbb utbetalning i regel efter Direktör. Över två pbb - redovisning. Finns önskemål Nämnden betalas hela eller del av det beviljade beloppet ut. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott snarast efter beslut tagits. Föreningarna kan göra en gemensam ansökan för tex. Lovaktiviteter under hela året, men redovisning sker efter varje aktivitet med ifylld redovisningsblankett där verksamheten beskrivs samt ekonomisk kostnadskalkyl. Eventuellt även med kvitton. Utbetalning sker efter varje aktivitet. Förutom de generella (allmänna) kommunreglerna för föreningsstöd prioriteras verksamhet som Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Till aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie arbete. Föreningsstödet skall uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningen kan även få stöd i form av råd och tips. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Föreningsstödet kan inte ges till att klara föreningens ordinarie verksamhet eller för att täcka föreningens lokal- och personalkostnader. Västra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Icke ordinarie verksamhet Ungdomar och kvinnor, särskilt flickor. 1.8 miljoner Löpande Även de med funktionsvariationer. Föreningskonsulent 1 basbelopp, OC 2 basbelopp, SC inom 1 månad Över 2 basbelopp och därefter nämnd Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Särkild verksamhetsbidrag Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ingår i budgeten för de selektiva bidraget Löpande Föreningen ingår i ett avtal med förvaltningen, Sdf Västra Hisingen handlägger inkommande ansökningar men besluts tas av stadsdelens nämnd som bidragsformen är ny Föreningskonsulent 1 och oprövad. basbelopp, OC 2 basbelopp, SC Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats Avtalet omfattas av en tid av Över 2 basbelopp och därefter stöd till. maximalt ett år, bidraget nämnd utbetalas i anslutning till beslut och att den bidragsberättigade verksamheten startar och resterande del efter fullgjord insats från föreningen Örgryte-Härlanda Föreningsbidrag Riktat stöd/bidrag Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Styrt bidrag till frivilligcenralen. Barn och ungdomar samt pensionärer och utsatta grupper. Alla som besöker frivilligcentralerna 550 tkr Söks 2 gånger om året Nämnden Då vi har ansöknings perioder 2 gånger per år kan man skicka in hela året fast det handläggs och betals ut två gånger om året. Men det valiga är att det tar ca 2 månader med handläggning beslut och utbetalning. Redovisningen sker på redovisningsblanketten. Där skall alla utgifter vara dokumenterade, vad som har genomförts och hur många som deltagit. Vi har även som så att föreningskonsulenten, förningsassisten eller äldresamordnaren besöker de föreningar som har fått bidrag under det aktiveter det sökt pengar för. 400 tkr Avtal skrivs på 2 år Nämnden Se ovan Se ovan samt löpande under åren Följande dokument måste skickas in för att ansökan ska vara komplett. ( se nedan) Senaste verksamhetsberättelser Senaste ekonomiska redovisning Styrelse- och ledarsammansättning Senaste årsmötesprotokoll Ansöksblankett korrekt i fylld

21 Östra Göteborg Föreningsbidrag Kulturförvaltningen Verksamhetsstöd Prova på aktiviteter Eftermiddagsaktiviteter som kan locka barn och unga att bli föreningsanslutna Aktiviteter som inte är föreningens ordinarie verksamhet Öppet hus Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Göteborg Barn och ungdomar samt kvinnoförening och pensionärer Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 1,587 mkr Löpande 53 Mkr, tot ansökningsbelopp är 78,4 Mkr OC upp till ett PBB SC upp till två PBB SDD tre PBB Därefter nämnd 24/4-1/6 Kulturnämnden beslutar Föreningen skall inkomma med ansökan minst tre veckor innan aktiviteten startar Deadline 1/6, beslut i KN okt, utbetalning i jan. Per helår för belopp över kr. För högre belopp utbetalning per halvår eller kvartal. Via Webben Senast 14 dagar efter genomförd aktivitet Redovisning av föregående år sker i samband med ansökan om stöd inför nästa år.publiksiffror är nyckeltal = 1,2 miljoner besökare sammantaget. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader Stöd kan beviljas för ett eller tre år. För treåriga stöd sker redovisning och rapportering varje år men stödet får en indexuppräkning. 78 ansökningar Merparten har offentliga och publika lokaler. Professionell verksamhet Produktionsstöd till film och rörlig bild Ingår i Gbgs stads filmsatsning att stärka produktion av konstnärlig film i Gbg/Västsverige Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 2 Mkr, tot ansökningsbelopp är 7 Mkr 15/3 och 15/9. E-tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Kulturnämnden beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av maj - utbetalning i juni. Deadline 15/9 - beslut i slutet av november - utetalning januari Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Långa projekttider. Professionell verksamhet Stöd till Innovativa aktörer/lindholmen Science Park Ingår i Gbgs stads filmsatsning, syftar till Organisationer utan att stärka innovativ utveckling inom film offentlig huvudman och rörlig bild inom konst och kultur 2 Mkr, tot ansökningsbelopp är 8,8 Mkr 3 ggr/år Ansökan till Lindholmen Science Park Kulturnämnden beslutar Utbetalning till LSP efter beslut i KN och justerat protokoll. Redovisning till Lindholmen Science Park. Långa projekttider. Professionell verksamhet Kulturstipendier Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser för stadens kulturliv Yrkesverksamma privatpersoner 0,57 Mkr, tot ansökningsbelopp är 9 Mkr 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Arbetsstipendium för författare Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser som författare eller översättare i Gbg Yrkesverksamma privatpersoner 0,1 Mkr, tot ansökningsbelopp är 2 Mkr 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Projektstöd för kommande halvår Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Göteborg Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 4,4 Mkr, tot ansökningsbelopp är 29, 2 Mkr 15/3 och 15/9. E-tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av maj - utbetalning i juni. Deadline 15/9 - beslut i slutet av november - utetalning januari Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll Stöd till interkulturella projekt Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Göteborg. Fokus är att stärka den interkulturella dialogen och de nationella minoriteternas offentliga kulturutbud. Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 1,8 Mkr, tot ansökningsbelopp 8,6 Mkr 25/1, 26/4, 23/8, 18/10. E- tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 4 ggr/år - beslut i utskott ca 4-6 veckor senare - utbetalning efter justerat protokoll. Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll Projektstöd Pronto Ateljéstöd En snabb slant Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Göteborg Subvention av hyra av ateljé för att stödja konstnärlig produktion. Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur Yreksverksamma konstnärer - Ateljéföreningar eller enskilda firmor med F- sakttesedel Stöd till unga personers publika kulturprojekt som visas i Göteborg. Inga Privatpersoner krav på professionalitet, ingen år i Gbg konstnärlig bedömning av ansökningar. 1,4 Mkr, tot ansökningsbleopp 13,6 Mkr 2,9 Mkr, tot ansökningsbelopp 3,2 Mkr 0,67 Mkr, tot ansökningsbelopp 1,9 Mkr 1/2, 16/4, 19/8, 1/11, E- tjänsten öppnar en månad före deadline. 1/6-31(8 Löpande hantering. Stängt sommar och under jul/nyår. Förvaltningen beslutar, max kr Förvaltningen beslutar, max kr/konstnär Förvaltningen beslutar, max kr Deadline 4 ggr/år. Beslut 4-6 veckor efter deadline och utbetalning därefter Deadline 31/8. Beslut i okt/nov, därefter utbetalning. Löpande hantering. Ansökan minst fyra veckor innan arrangemanget äger rum. Beslut två veckor efter ansökan, därefter utbetalning. Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Ateljéstödet redovisas inte i efterhand. Ny prövning vart tredjé år med krav enl riktlinjer. Redovisning senast månad efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll/verksamhet Professionell verksamhet Stöd till amatörer Hyressubvention på Stora Teatern Subvention % för organisationer i det fria kulturlivet för att hyra in sig på Stora Teatern med gästspel. Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 0,5 Mkr (medel räcker) Löpande hantering. Ca ansökningar per år. Ingår ej i e- Förvaltningen beslutar tjänsten. Löpande hantering. Beslut inom ett par veckor efter ansökan. Utbetalning i samband med att arrangemanget äger rum. Behöver ej redovisas. Subventionen står i direkt relation till hyresavtalet på Stora Teatern. Professionellt innehåll/verksamhet men kan även vara ideellt/amatörbaserat.

22 Social Resursförvaltning Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet vänder sig till grupper och individer med Människor i Göteborg behov av stöd och hjälp utifrån sin som lever i social sociala situation och där verksamheten utsatthet innebär kvalificerat stöd till dessa målgrupper kronor (2016) 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som arbetar för att minska förtryck och våld i samhället, öka engagemanget i sociala frågor, påverka möjligheten för olika grupper att bli integrerade och accepterade i samhället eller verkar för en förbättrad folkhälsa. Människor i Göteborg som lever i social utsatthet Ingår i ovanstående siffra 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet innebär stöd till personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter stora svårigheter i det dagliga livet, samt stöd till anhöriga till dessa personer. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som genom att producera varor och/eller tjänster, skapar arbete och ger ökad livskvalité till individer och grupper inom det sociala området och funktionshinderområdet. Personer som står långt från ordinarie arbetsmarknad kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: 1) verksamhetsberättelse föregående år, 2) bokslut föregående år, 3) revisionsberättelse föregående år, 4) årsmötesprotokoll innevarande år, 5) konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, 6) verksamhetsplan innevarande år, 7) budget innevarande år, 8) förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och 9) budget nästkommande (sökande) år.

23 Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel IoFF Aktivitetsbidrag Utvecklingsmedlens syfte är att stimulera till etableringen av nya verksamheter och nya samverkansformer organisationerna i mellan och med staden. Utvecklingsmedel kan även beviljas för oförutsedda händelser i en organisation som redan får bidrag. Utvecklingsmedel är i första hand ettårigt. Insatser för att det ska bli lättare att starta upp jourer Långsiktigt stärka kvinnojourer i Göteborg Skapa mötesplatser för hbtq-personer med särskilt fokus på unga transpersoner Upphandlingsstöd Folkbildning i syfte att motverka våld i nära relationer för att att höja Kvinnors egenmakt & delaktighet Möjliggöra föreningsaktiviteter Samtliga målgrupper som anges för verksamhetsbidraget, såväl nya som gamla organisationer Personer som utsätts för våld i nära relationer oavsett kön och sexuell läggning. Tre % av totalt verksamhetsbidra g = kronor, varav kronor fördelades (2016) Under hela året efter kontakt med handläggare Social resursnämnd 4 prisbasbelopp förvaltningsdirektör 2 prisbasbelopp Verksamhetschef 1 prisbasbelopp Enhetschef En till sex månader 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december Våldsutsatta kvinnor och barn samt kvinnojourernas personal (kompetensutveckling) 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december hbtq-personer med särskilt fokus på unga 1 miljon (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december transpersoner Organisationer som önskar stöd i upphandlingsförfarand 1,6 miljoner e så att deras (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december möjligheter att upphandlas ökar. Studieförbund och folkhögskolor 6 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december för alla kvinnor oavsett ålder, etnicitet, könsidentitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, funktionalitet och socioekonomisk situation. Bidragsgodkända föreningar = Barn/unga ca 28 mkr (7-25 år) och pensionärer (65+) 5 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december 2 per år. 1 juli-25 aug för perioden 1 jan-31 juni. 1 jan- 25 feb för perioden 1 juli-31 dec. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Digitala närvarokort importeras och sammanställs till en ansökan. Redovisar alltså aktivitetet för aktivitet vilka personer som deltagit. 5 mkr är öronmärkta för socioekonomiskt differentiering. Finns en uppsjö av regler till detta bidrag som finns beskrivna i regelverket. Lokalbidrag Möjliggöra att föreningar kan hyra egen lokal Bidragsgodkända föreningar ca 27 mkr 1 jan-1 mars, söks för föregående år. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Max150 tkr per ungdomsförening och 100 tkr för pensionärsförening Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Redovisning av kostnadsunderlag och medlemssiffror skriftligt i samband med ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Utvecklingsbidrag Till föreningars verksamhetsutveckling Alla föreningar. Projekten ska ha särskilda målgrupper 2 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i nämnd) och vilken omfattning projektet har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Redovisning hur projektet/satsningen gick, vad resultatet blev och kostnadsunderlag. Även kvitton ska bifogas. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Investeringsbidrag Stödja nybyggnation/renovering av föreningars egna anläggningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund 6 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i Skriftlig redovisning av genomfört projekt. nämnd) och vilken omfattning Kostnadsunderlag. ärenden har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes

24 Utbildningsbidrag Mentorsbidrag Särskilt driftsbidrag För att föreningarna ska kunna utbilda ledare För nya ledare i föreningar ska kunna ha mentorer Drift till föreningsdrivna anläggningar Bidragsgodkända föreningar Bidragsgodkända föreningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund 400 tkr Löpande 1,4 mkr Löpande Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Dock är Ca 12 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Ansökan ska skickas in omgående efter genomförd utbildning, dock senast 4 månader efter kursens genomförande tillsammans med dokumentation från kursen. Kursprogram och kvitton på kostnader ska bifogas vi ansökan. 4-5 månader. Bidraget betalas ut efter genomfört Skriftlig uppföljning av mentorsprogram innan mentorsprogram och grundar sig utbetalning görs (bidraget grundar sig på antal på antal godkända godkända mentorsprogram). mentorsprogram. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av resultat och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Startbidrag Komma igång med sin nya förening Bidragsgodkända föreningar 200 tkr Löpande Tas av handläggare. Max 5000 kr. Cirka 1-2 månader, beroende på om de är komplette eller ej. Varje förening som blir bidragsgodkänd måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Särskilt verksamhetsbidrag Till verksamheter som på ett särskilt betydelsefullt sätt bidrar till föreningslivet i Göteborg, Enligt iofn:s mål. Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund Ca 11 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av mål och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Subventionerade hyror Möjliggöra aktivitetet i kommunala anläggningar Bidragsgodkända föreningar oklart Löpande Inget som söks eller redovisas Inget som söks eller redovisas eftersom det ingår i att vara en eftersom det ingår i att vara en bidragsgodänd förening. bidragsgodänd förening. Varje förening som som är bidragsgodkänd och har den låga taxan måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening och den låga taxan. Kan dock finnas undantag pga om de tillhör ett förbund. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes

25 Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer (H 1993:244, P , 10, H 2006:122, P ) A. För kommunens nämnder/styrelser gäller följande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer inklusive s k främmande inrättningar, vilka nedan ges den samlade benämningen "föreningar". Dessa föreskrifter gäller om inte avvikande föreskrifter gäller för viss typ av förening eller verksamhet. Kommunens bolag rekommenderas att följa dessa föreskrifter. 1. Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer utgår i form av kontanta bidrag eller annat stöd. Bidrag kan lämnas i generella eller selektiva former. Generella bidrag ges om ansökande förening uppfyller vissa på förhand beslutade krav. Selektivt stöd kan lämnas efter prövning och beslut i varje enskilt fall av kommunal nämnd. 2. Kommunens stöd skall inriktas på verksamheter med starka sociala inslag och på insatser riktade till barn-/ungdoms-, handikapp-, invandrar- och pensionärsföreningar. 3. Varje nämnd avgör, inom ramen för sitt ansvarsområde och dessa föreskrifter, stödets omfattning och fördelning bland aktuella föreningar. 4. Bidragsgivande nämnd skall informera bidragssökande förening om att följande gemensamma grundkrav gäller för att stöd ska kunna lämnas: Föreningen skall vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen skall ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar skall framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen skall medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga. 5. Bidragsgivande nämnd skall före utbetalning av större föreningsbidrag säkerställa möjligheter att återfå utbetalade medel om den avsedda verksamheten upphör eller förändras i strid med ovan nämnda grundkrav.

26 6. Bidragsgivande nämnd skall utöva erforderlig kontroll vad gäller föreningarnas verksamhet och deras fullföljande av de gemensamma grundkraven. Det kan ske t ex genom infordrande av handlingar såsom verksamhets-, ekonomisk- eller revisionsberättelse eller annan lämplig redovisning. Även under löpande verksamhetsår skall erforderlig kontroll utövas, exempelvis genom besök. Vid kontrollens utövande skall bidragsgivande nämnd iaktta de krav på personlig integritet som betingas av verksamhetens art. B. Som följd av kommunfullmäktiges beslut enligt mom A ovan upphör giltigheten av kommunfullmäktiges beslut , 15, (GKH 1977:269) om "Riktlinjer för behandling av anslagsframställningar från s k främmande inrättningar" samt kommunstyrelsens uttalande i cirkulärskrivelse , nr 73, angående "kommunal representation i styrelsen för s k främmande inrättningar". Kommentar till ändring: H 2006:122, P

27 Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

28 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 1 (9)