Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 28 augusti kl. 16:00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 28 augusti kl. 16:00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Risk- och konsekvensanalys, ekonomiska åtgärder Dnr 2014/UN Uppföljning kunskapsresultat vt 2014 Dnr 2014/UN Remiss från utbildningsdepartementet: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer Dnr 2014/UN Samråd bostadsförsörjningsprogram Dnr 2014/UN Information om rekryteringsprocesser och aktuellt rekryteringsbehov Föredraganden Tf. bildningschef Martin Barkstedt Utvecklingsledare Anders Nordgren Utvecklingsledare Anders Nordgren Tf. bildningschef Martin Barkstedt Tf. bildningschef Martin Barkstedt 9. Rapport från kontaktpolitiker 10. Information från förvaltning och presidium 11. Anmälan om inkomna skrivelser 12. Anmälan av delegeringsbeslut Leif Håkansson Ordförande

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN138 4 Risk- och konsekvensanalys, ekonomiska åtgärder Dnr 2014/UN138 Sammanfattning Förvaltningen redovisar de risk och konsevensanalyser som gjorts utifrån punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 10 i stycket Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans i tertialrapport 1. Ärendet Vid nämndens sammanträde 22 maj, 2014 fick förvaltningen i uppdrag att göra en riskoch konsekvensanalys i samtliga frågor som presenterades i stycket Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans i tertialrapport 1, förutom förslag 1, 2, 8 och 11. Förvaltningen redogör för de analyser som gjorts. Beslutsunderlag Risk- och konsekvensanalys av åtgärder för att uppnå ekonomisk balans (skickas till nämnden efter facklig samverkan) Utbildningsnämndens protokoll , 50, Tertialrapport 1 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Martin Barkstedt Tf. Bildningschef Bildningsförvaltningen Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen

3 4

4 4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN148 5 Redovisning och analys av kunskapsresultaten i grundskolan vårterminen 2014 Dnr 2014/UN148 Sammanfattning Förvaltningen redovisar statistik och analyser av betyg i årskurs 6-9 samt Nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 för vårterminen Ärendet Förvaltningen har sammanställt betygsstatistik och resultat på Nationella proven i de kommunala skolorna i Lilla Edet från vårterminen Vidare har förvaltningen gjort en första övergripande analys av resultaten. Förvaltningen redovisar både statistik och analys för nämnden. Beslutsunderlag Rapport resultatsammanställning och analys 2014 Finansiering Inte aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Anders Nordgren Utvecklingsledare Bildningsförvaltningen

6 Resultatsammansta llning och analyser 2014 Sammanställningar av betyg i årskurs 6, 7, 8 och 9 vårterminen 2014 Sammanställningar av ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 vårterminen 2014 Analyser av betygsstatistik och resultat på ämnesprov 2014 Anders Nordgren Utvecklingsledare Bildningsförvaltningen

7 Meritvärde och andel elever med lägst godkänt i alla ämnen Vårt genomsnittliga meritvärde ökar 2014 vilket möjligen kan bli ett trendbrott. Meritvärdet i Lilla Edet har sjunkit Vårt genomsnittliga meritvärde var 191,1 år Rikets genomsnittliga meritvärde var då 213,1 och det är rimligt att tro att det värdet inte förändras speciellt mycket Vi har därmed ett meritvärde i Lilla Edet som ligger närmare 20 poäng under Rikets genomsnitt. 5

8 5 Hur mycket är 20 poäng i genomsnittligt meritvärde? Om samtliga elever i Lilla Edet skulle höja sina betyg ett steg (t.ex. från E till D eller från C till B) skulle det innebära att det genomsnittliga meritvärdet ökade med 42,5 poäng (2,5 p x 17 betyg). Om den tredjedel (40 elever) som saknar betyg i samtliga ämnen 2014 skulle fått minst E i betyg i ett ämne till, så skulle vårt genomsnittliga meritvärde varit 3,2 p högre. Om alla elever fått godkända betyg i alla ämnen (vi har 161 (streck) och 131 F) hade vårt genomsnittliga meritvärde varit 23,5 p högre. Det är således kraftiga förbättringar som behövs för att nå upp till nivå med Rikets genomsnittliga meritvärde. Andel elever som nått lägst godkänt i alla ämnen ligger 2014 i nivå med de senaste åren. Sedan 2011 har detta värde legat mellan %. Rikets värde var 77,0 % år Anmärkningsvärt är att våra pojkar presterar betydligt sämre än våra flickor, i stort sett i samtliga ämnen och i högstadiets samtliga årskurser. Sett över tid har flickors och pojkar resultat legat långt ifrån varandra och det vi ser nu är att den bilden kvarstår. Skulle våra 70 pojkar som gick ur årskurs 9 vårterminen 2014 höjt betygen ett steg i samtliga ämnen skulle vårt totala genomsnittliga meritvärde ökat med 24 p och skillnaden mellan pojkar och flickor skulle minskat till 17 poäng hade flickorna i genomsnitt, i varje ämne, nästan 1,5 betygssteg bättre betyg än pojkarna. Betygsstatistik åk 7-9

9 5

10 Ämensprov åk 3, 6 och 9 Matematik, Svenska, Svenska som andraspråk och Engelska 5

11 5 Resultat i ämnena Skillnaden mellan våra pojkars och flickors resultat är tydliga i både betygen och i ämnesproven från årskurs 6 och uppåt. I ämnesproven i årskurs 3 ser vi generellt inte någon skillnad mellan pojkars och flickors betyg. Skillnaderna uppstår något senare, förutom i skrivningsproven i där flickorna lyckas bättre redan i årskurs 3. En vanlig förklaring till att pojkar inte lyckas lika bra som flickor i skrivning i tidiga år är att pojkars motoriska utveckling i de tidiga åren inte sker lika snabbt som flickornas. I skolor där datorer/lärplattor används i skolans tidiga årskurser har skillnaden mellan pojkars och flickors skrivförmåga jämnats ut. Tittar vi närmare på enskilda ämnen så har vi anmärkningsvärt låga resultat i NO-ämnena (Biologi, Fysik och Kemi). I Fysik och Kemi är medelbetyget i årskurs 9 lägre än E. Pojkarnas betyg i Fysik och Kemi är alarmerande låga. Även matematikbetygen är låga, strax över gränsen för E i genomsnitt i årskurs 9. I resultaten på ämnesproven i matematik har vi alarmerande låga resultat för både pojkar och flickor, även om pojkarna ligger tydligt lägre än flickorna. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är mycket tydliga i ämnesproven i svenska. Flickornas resultat på läsning och skrivning är goda, medan pojkarnas är alarmerande låga. Vid jämförelse mellan 2014 års åk 7, 8 och 9 ser vi att det är samma ämnen som har lägst resultat. Generellt är det i NO-ämnena, SO-ämnena och matematik som vi har lägst resultat.

12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN169 6 Remissvar till Utbildningsdepartementet innehållande synpunkter på Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Sammanfattning Regeringskansliet har skickat ut betänkandet Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) till 77 remissinstanser. Lilla Edets kommun är en av dessa 77 instanser. Lilla Edets kommun inbjuds att lämna synpunkter på förslagen och materialet i betänkandet. Ärendet Förvaltningen har inga synpunkter på dess innehåll eller på de förslag som utredaren lämnar. Förvaltningen föreslår därför att Lilla Edets kommun avstår från att lämna synpunkter på förslagen och materialet. Beslutsunderlag Sammanfattningen av betänkandet betänkandet Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Finansiering Inte aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämndens avböjer att lämna synpunkter på förslagen och materialet i betänkandet (SOU 2014:12). Anders Nordgren Utvecklingsledare

13 6

14 6

15 6

16 6

17 6

18 6

19 6

20 6

21 6

22 6

23 6

24 6

25 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN193 7 Samråd om bostadsförsörjningsprogram Dnr 2014/UN193 Sammanfattning Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram, med utgångspunkt från styr- och måldokument som Vision 2020, ÖP 2012, GR:s strukturbild och GR:s Hållbar tillväxt. Enligt dokumentet ska det planeras för att möjliggöra en procents ökning per år av befolkningen. Den som har synpunkter på förslaget ska skriftligen framföra dessa senast Beslutsunderlag Underrättelse om samråd från kommunstyrelsen Föreslaget bostadsförsörjningsprogram Förslag till beslut Utbildningsnämnden önskar inte framföra några synpunkter gällande föreslaget bostadsförsörjningsprogram. Handläggare Martin Barkstedt Tf. bildningschef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

26 7

27 7 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun

28 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Medverkande Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun har tagits fram av mark- och exploateringsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Under arbetets gång har företrädare från kommunala förvaltningar, sakkunniga samt anlitad konsult deltagit. Arbetet har letts av: Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare Eva Engman, Explo AB Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun För illustrationer, foton, kartor och fotomontage svarar Lilla Edets kommun om inget annat anges. Statistik: SCB 2» lillaedet.se

29 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Innehållsförteckning 4 Inledning Syfte Mål och inriktning 5 Visioner och mål Regionala visioner och mål Kommunens visioner och övergripande mål Översiktsplan för Lilla Edet Fördjupad översiktsplan för Lödöse 7 Möjligheter att styra bostadsbyggandet Planmonopol och markägande Kommunens fastighetsbolag Exploateringsprocessen 8 Dagens bostadssituation Bostadsbyggande Befintligt bostadsbestånd Hushållens sammansättning 11 Befolkningsutveckling 12 Bostadsbyggnadsbehov Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Upplåtelseformer Behov för ensamstående Behov för familjer Behov för ungdomar Behov för äldre och funktionshindrade 13 Planerad bostadsbyggnation» lillaedet.se 3

30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Inledning I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag slagit fast att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Lilla Edets kommun ska planera och ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Prässebo, Göta, Lilla Edet, Västerlanda, Ström, Hjärtum och Utby. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. I dagsläget finns det ett antal områden där detaljplan finns sedan flera år, men där byggnation inte kommit igång eller försäljning av tomter sker långsamt. Det finns även område där detaljplanen behöver göras om eller infrastrukturen byggas ut. SYFTE Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska även omfatta riktlinjer. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunens tätorter. Lilla Edets kommuns bostadsförsörjningsprogram är ett planeringsunderlag och ligger till grund för Lilla Edets kommuns fysiska planering. Programmet ska se till de behov av investeringar i infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor i de områden där exploatering är planerad. Planeringen ska ske i balans mellan bostadsproduktion och kommunens ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig infrastruktur. MÅL OCH INRIKTNING Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinjer för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Programmets mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Programmet visar planerade expansionsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt upplåtelseform. Det ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Utgångspunkt för planeringen är Lilla Edets kommuns Mål och resursplan Under Attraktiv miljö goda boende är ett av de prioriterade målen att Invånarantalet ska öka med en (1) % jämfört med föregående år. Ett mål som samstämmer med Göteborgsregionens mål om fortsatt befolkningstillväxt. Lilla Edets kommun tar ett ansvar för ökningen lokalt och utvecklar längst med huvudstråket E45. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. Programmet har tagits fram utifrån områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår eller är nära förestående. 4» lillaedet.se

31 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Visioner & mål REGIONALA VISIONER & MÅL Göteborgsregionens strukturbild är en överenskommelse mellan regionens kommuner, om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Huvudstråken är ryggraden och de ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utveckling av huvudstråken ska ske med stöd av en kraftfull pendel- och regiontågstrafik. För Lilla Edets kommun innebär det att utbyggnad av bostäder och verksamheter främst ska ske nära Lödöse södra station och i orter med goda kollektivtrafikförbindelser med stationen. Syftet med mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbete inom GR-kommunerna med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Regionen har som mål att öka regionens storlek i form av förtätning men också som utvidgning av den lokala arbetsmarknadsregionen. Dokumentet fastslår en stimulans av fortsatt befolkningstillväxt och har ett uttalat mål att öka befolkningen med minst invånare per år. Lilla Edets kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen Det kan ske tack vare utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra och en utbyggnad av väg E45. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen. KOMMUNENS VISIONER & MÅL Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för hur kommunen ska se ut, vara och upplevas Nyckelorden för vad som ska prägla kommunen 2020 är Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. Sex strategiska områden identifierades av fullmäktige som hävstänger för att nå visionen Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå ÖVERSIKTSPLAN FÖR LILLA EDET Lilla Edets kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är ett strategiskt dokument som visar kommunens vilja över var bostäder ska byggas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för och ger möjligheter att genomföra bostadsbyggnation för det önskade antalet nya bostäder. I enlighet med den regionala strukturbilden föreslås bostadsutbyggnad främst ske intill pendeltågsstationen Lödöse södra station och i tätorter med god kollektivtrafik i Lilla Edets kommun. Den fysiska planeringen ska inriktas på att ca tre fjärdedelar av bostäderna tillkommer som en utbyggnad av tätorterna. Fram till år 2030 planeras det för ca bostäder. Lödöse är den ort som har störst potential för bostadsbyggande och här planeras 600 bostäder fram till år Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. Även tillgänglighets- och trygghetsaspekter ska beaktas. Befintlig servicestruktur ska utnyttjas så långt som möjligt.» lillaedet.se 5

32 7 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR LÖDÖSE Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lödöse. Planen har två syften: Det första är att konkret utgöra en ram som anger möjligheterna för utveckling och bevarande i Lödöse, vilket underlättar för kommande planering och utbyggnad. Det andra syftet är att arbetet med planen ska fungera som inspirationskälla och underlag för samtal och idéarbete bland medborgare som på olika sätt vill medverka i samhällsbyggandet. Fördjupningen av översiktsplanen bygger vidare på ÖP Med överordnade utgångspunkter i tidigare ställningstagande kring utvecklingen och de viktigaste platsspecifika förutsättningarna som grundval har fyra huvudmål för planförslaget formulerats. 1. Tillvarata infrastrukturens potential maximalt 2. Koppla samman befintligt och nytt 3. Vårda och utveckla kulturarvet 4. Stärka grönstrukturerna Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. 6» lillaedet.se

33 7 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Möjligheter att styra bostadsbyggandet PLANMONOPOL & MARKÄGANDE KOMMUNENS FASTIGHETSBOLAG Kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet är främst genom kommunens planmonopol. Det är kommunen som bestämmer hur marken ska användas och därmed var det är lämpligt att bygga bostäder. Kommunens fastighetsbolag, Lilla Edets Industri och Fastighets AB (LEIFAB), är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Bolagets affärsidé är bland annat att bygga, äga och förvalta fastigheter för bostadsändamål, offentlig verksamhet och industri. LEIFAB ska utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande ska erbjudas bostad. LEIFAB ska bidra till att kommunens attraktionskraft ökar jämfört med idag, vilket gäller såväl bostäder som verksamhetslokaler. Det är viktigt att kommunen verkar för att det finns en planeringsberedskap och att det finns planlagd mark för bostäder för att möjliggöra kommunens målsättning med en tillväxt på en (1) % per år. Beroende på konjunkturen kan antalet bostäder som byggs däremot variera. Det är svårt att genom planmonopolet säga när och i vilken ordning bebyggelsen ska uppföras eller vilken upplåtelseform bebyggelsen ska ha. Det handlar bland annat om aktörernas bedömning av produktionskostnader, marknadens efterfrågan och betalningsförmåga. Genom att arbeta med en aktiv markpolitik, ha mål och strategier för markförvärv och markanvisning kan kommunen ytterligare påverka bostadbyggandet. En aktiv markpolitik med god framförhållning att förvärva mark som täcker behoven för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål ökar kommunens möjlighet att reglera, när, hur och vad som byggs samt bostadskostnaderna. LEIFAB har i sitt uppdrag att medverka vid strategiskt viktiga åtgärder, vilka är att nå en önskad utveckling och som inte kan uppnås på annat sätt. Bolaget äger ca 10 % av hyresrätterna i Lilla Edet. I bolagets lägenhetsbestånd finns i dagsläget inga objekt för uthyrning. EXPLOATERINGSPROCESSEN Det är viktigt att vara medveten om att exploateringsprocessen tar lång tid. Från ansökan om planbesked om att förändra markanvändningen, det vill säga intresse för planläggning, till att det finns uppförda bostäder tar det i fördelaktiga fall cirka tre år. Även när exploatören äger marken har kommunen viss möjlighet att reglera när och hur exploateringen ska genomföras, detta gör vid träffande av ett exploateringsavtal (civilrättsligt avtal). Denna möjlighet till påverkan är dock väsentligt mindre än när kommunen själv äger marken.» lillaedet.se 7

34 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Dagens bostadssituation BOSTADSBYGGANDE Bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun har under åren varit cirka 10 bostäder per år. De åren som avviker är 2000, 2002 och 2003 då nyproduktionen under de tre åren var totalt 10 bostäder var nyproduktionen hög och det byggdes 54 bostäder. Åren ökade bostadsbyggandet. Under den treårsperioden färdigställdes 92 bostäder i kommunen. Nära två tredjedelar av bostäderna har tillkommit i kommunens landsbygdsområden. Variationen av småhus och flerbostadshus framgår av diagrammet nedan. Bostadsbyggande i Lilla Edets kommun (SCB ) Flerbostadshus Småhus Totalt 8» lillaedet.se

35 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND En jämförelse av kalkylerat bostadsbestånd med Västra Götalandsregionen och hela riket visar att Lilla Edets kommun har färre hyresrätter i småhus men fler i flerbostadshus. Vid en jämförelse av upplåtelseformen bostadsrätt finns det färre bostadsrätter i både småhus och flerbostadshus i Lilla Edets kommun än det finns i regionen och hela riket. Äganderätten för småhus är högre i Lilla Edets kommun i jämförelsen med regionen och riket. Vad gäller äganderätten i flerbostadshus finns den upplåtelseformen inte i Lilla Edet och den är marginell i både regionen och hela riket. Kalkylerat bostadsbestånd (SCB ) Småhus 100,00% 97,23% 92,88% 92,88% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 1,31% 1,46% 2,91% 4,21% 3,21% 3,91% 0,00% Lilla Edet Västra Götaland Hela riket Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Flerbostadshus 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 80,99% 68,51% 62,64% 37,34% 31,45% 19,01% 0% 0,04% 0,02% Lilla Edet Västra Götaland Hela riket Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i Lilla Edets kommun. Fördelning mellan bostäder i flerbostadshus och småhus i Lilla Edets kommun Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Småhus Flerbostadshus» lillaedet.se 9

36 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING SCB kan idag presentera hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor. Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen kopplar samman personer och hushåll med lägenheter. Ett hushåll utgörs av samtliga som är folkbokförda i samma bostad. Den vanligaste hushållsstorleken i Lilla Edets kommun är hushåll med två personer, därefter hushåll med en person. För hela Sverige är den vanligaste hushållstorleken hushåll med en person och därefter två personer. Den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun är ensamstående utan barn. Därefter kommer sammanboende utan barn och sammanboende med barn 0-24 år. Antal och andel hushåll samt personer efter hushållsstorlek, Lilla Edets kommun 2013 (SCB ) Antal hushåll 1 Andel av samtliga hushåll 1 Antal personer Andel av samtliga personer 1 person ,8 2 personer , ,6 3 personer , ,5 4 personer , ,5 5 personer 231 4, personer 62 1, ,9 7+ personer 31 0, ,9 Uppgift saknas ,8 Samtliga hushåll För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. Antal och andel hushåll och personer, Lilla Edets kommun 2013 (SCB ) Hushåll Personer Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ensamstående utan barn ,8 Ensamstående med barn 0-24 år 364 6, ,4 Ensamstående med barn 25+ år ,8 Sammanboende utan barn , ,1 Sammanboende med barn 0-24 år , ,1 Sammanboende med barn 25+ år 87 1, ,1 Övriga hushåll utan barn 174 3, ,3 Övriga hushåll med barn 0-24 år 125 2, Övriga hushåll med barn 25+ år 11 0,2 46 0,4 Uppgift saknas ,8 TOTALT , ,8 10» lillaedet.se

37 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Lilla Edets kommun har sedan 2002 fram till 2011 varit negativ, minskningen är 470 invånare vände den negativa trenden och invånarantalet ökade med 40 personer var det kommuninvånare i Lilla Edets kommun, en ökning i förhållande till 2012 med 1,94%. Den 31 december 2013 var 48,2% kvinnor (6 184 st) och 51,8% män (6 645 st) av den totala befolkningen på invånare. Åldersfördelningen är relativt gynnsam och framgår av diagrammet. Befolkningsutveckling i Lilla Edets kommun (SCB ) Befolkning 2013 fördelad på ålder och kön, 10-årsklasser (SCB ) år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år 2 17 Män Kvinnor Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter.» lillaedet.se 11

38 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Bostadsbyggnadsbehov Med bra kommunikationer mot Göteborg och Trollhättan är Lilla Edets kommun en kommun som är attraktiv att bo och arbeta i. Det är nära till skola, arbete och fantastisk natur. Här presenterar vi behov av bostadsbyggandet uppdelat enligt följande: Ensamstående Familjer Ungdomar Äldre och funktionshindrade Statistiken för Lilla Edets kommun visar historiskt att befolkningen har minskat med cirka 40 personer per år samtidigt som det har byggts cirka 10 bostäder per år. För att uppfylla tillväxtmålet med en (1)% i befolkningsutveckling per år bedöms en byggnation på cirka bostäder per år vara nödvändig. Bebyggelsen ska utvecklas i sådan takt att befintliga investeringar tas till vara och kan utvecklas och att så kallade tröskeleffekter för till exempel skolan undviks. För att även möta förändringar inom hushållen, som till exempel vid separationer eller förändrat hälsotillstånd behövs en vakansgrad i bostadsbeståndet som kan reglera efterfrågan. LÄNSSTYRELSENS BOSTADSMARKNADSANALYS Enligt bostadsmarknadsanalysen för Västra Götaland 2013 (Rapport 2013:63) råder det brist på bostäder i stora delar av länet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden. Medelålders och äldre som söker ett tillgängligare, tryggare och mindre boende. Stora barnfamiljer tvingas leva i trångboddhet. Ungdomar är den grupp som kommunerna i länet bedömer har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Bristen på hyresrätter slår också mot nyanlända flyktingar och de personer som befinner sig i hemlöshet. UPPLÅTELSEFORMER Lilla Edets kommun ska verka för att kunna erbjuda bostäder med olika upplåtelseformer till de bostadssökande. En övervägande del av bostadsbeståndet är idag småhus med äganderätt och av flerbostadshusen är merparten upplåtna med hyresrätt. Det finns en önskan om ett större antal bostadsrätter, både i småhusform och i flerbostadshus. Även ägarlägenheter och kooperativ hyresrätt kan vara önskvärda inslag. En jämnare fördelning mellan olika upplåtelseformer stärker samhällsstrukturen och underlättar integrationen. Planering av bostadsområden måste även förberedas för att möta den framtida utvecklingen inom teknikområdet såsom möjlighet till fiberanslutning. BEHOV FÖR ENSAMSTÅENDE I statistiken från SCB är hushåll med ensamstående utan barn den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun. Det finns dock skillnader i åldersfördelningen mellan könen. För både kvinnor och män är det vanligt att vara ensamboende i den tidiga 20-årsåldern. Männen är ensamboende i högre utsträckning än kvinnorna fram till 75-årsåldern där en förändring sker och antalet ensamboende kvinnor blir fler. Antalet ensamboende kvinnor är litet i medelåldern, delvis på grund av att barn till separerade par oftast är folkbokförda hos modern. För att tillgodose behovet hos ensamstående, oavsett ålder, är det önskvärt med mindre hyreslägenheter vilka är lämpliga för ensamstående och ensamstående på grund av en separation. BEHOV FÖR FAMILJER Majoriteten av de bostadssökande i Lilla Edets kommun är barnfamiljer. De efterfrågar större lägenheter och småhus med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behöver skapas villatomter för eget byggande och byggas småhus i olika former från radhus till grupphus. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom kommunens försäljning av småhustomter till privatpersoner. De flesta av kommunens småhustomter ligger i område där infrastrukturen redan är utbyggd och det finns både förskolor och skolor i de aktuella områdena. BEHOV FÖR UNGDOMAR Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalysen (Rapport 2013:63) är ungdomar den grupp som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden. Utbudet av äldre, små och billiga hyreslägenheter, vilka är lämpliga för ungdomar, är i dagsläget litet. Det är därför önskvärt med bostäder som riktar sig till gruppen ungdomar. Lilla Edets kommun ska ge ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån och skapa sitt första hem och samtidigt bo kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till arbete och studier i regionen gör det möjligt för ungdomar att bo kvar. 12» lillaedet.se

39 7 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN BEHOV FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt de närmaste åren och särskilt efter Det är därför viktigt att redan nu börja planera för hur kommunen ska möta behovet. Med tanke på att vård av äldre i allt större utsträckning sker i den enskildes hem i stället för på sjukhus, är det särskilt viktigt vid all kommande nybyggnation och renovering av befintliga bostäder att en god tillgänglighet prioriteras i såväl bostaden som i dess omgivningar. Bra tillgänglighet underlättar äldre personers vardag och ökar möjligheten till kvarboende även högt upp i åren och med olika former av funktionsnedsättning. Allt fler personer lever i ensamhushåll vilket ökar behovet av naturliga mötesplatser i närområdet i såväl inom- som utomhusmiljö. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen av hjälpmedel som nu sker och en övergång till digital teknik krävs förbättrade möjligheter till fiberanslutning för att kunna använda den nya tekniken. En uppskattad bostadsform för äldre är centrumnära trygghetsboende med närhet till olika former av service. Bostadsformen kan vara ett gott alternativ för exempelvis personer som är 70 år eller äldre och önskar sälja sin villafastighet. I trygghetsboendet är vissa ytor avsedda för gemensam samvaro. Särskilt boende är en boendeform för personer som behöver stöd och hjälp dygnet runt. Enligt socialförvaltningen råder det för närvarande en brist med ett 20 tal lägenheter i särskilt boende. Planerad bostadsbyggnation I bostadsförsörjningsprogrammet finns en sammanställning och en planeringscykel för där aktuella områden redovisas. I sammanställningen visar färgsättningen planeringsstadiet med påbörjad detaljplan, antagen detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område. I sammanställningen presenteras antalet planerade bostäder, boendeform och exploatörer. Markägarna är kommunen, LEIFAB och privata fastighetsägare. Bostadsförsörjningsprogrammet tar inte hänsyn till eventuella överklagandetider eller andra tidsförsenande faktorer, till exempel konjunkturnedgångar. Det är viktigt att programmet ses som ett planeringsunderlag.» lillaedet.se 13

40 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN » lillaedet.se 7

41 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Detaljplan påbörjas Detaljplan antagen Exploatering påbörjas Byggklart FBH V PAR FRI Ö = Bostads-/Hyresrätt = Villa = Parhus = Fritidshus = Övrigt Tätort Område Senare Bostäder Boendeform Aktör LILLA EDET Torgbacken FBH Leifab Smörkullen 2 V Kommunen Ängshöken 1 etapp 2 FBH Leifab Järnboden 25 FBH Privat Centralen 4 20 FBH kommunen STRÖM Stallgärdet norra 1 11 V+PAR Kommunen Stallgärdet norra 2 29 V+PAR Kommunen Stallgärdet södra 45 FBH +Ö Kommunen GÖTA Fuxerna 6:218 Ryrsjön 2 FRI Privat Bistocksområdet 45 FBH Leifab Bomanssjön V Kommunen Ryrsboholmsvägen 11 V Kommunen LÖDÖSE Ekeberg I 7 V Kommunen Ekeberg II 5 V Kommunen Ekeberg III 21 V+PAR Kommunen Ekeberg IV 20 FBH Kommunen Ekeberg Rådjursvägen 12 V Kommunen Ekeberg Rådjursvägen rundan 5 V+PAR Kommunen Tingberg 2:33 Gossagården 3 V Privat Tingberg 3:77 nylund 24 FBH Privat Wallströmsliden 1 4 V Privat Wallströmsliden 2 7 V+PAR Privat Dalenvägen 2 V Privat Lödöse Tingberg 100 FBH Kommunen Lödöse Stationsområde 40 FBH +Ö Kommunen Lödöse Kyrkväg 20/40 V+FBH Privat NYGÅRD Häggvägen 7 V Privat Rönnvägen 3 V Privat Trädvägen 3 V Privat Skaven 6:5 6 V Kommunen HJÄRTUM Ljunghedsvägen 8 V Kommunen LANDSBYGD Landsbygd 25 / år V Privat» lillaedet.se 15

42 7 lillaedet.se LILLA EDETS KOMMUN LILLA EDET Tel lilla edet.se Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Lilla Edets kommun har drygt invånare och är lika förknippad med vatten och vacker natur som stark historia. Med ny motorväg och järnväg mellan Göteborg, Lilla Edet och Trollhättan kliver vi in i en ny och expansiv fas.

43 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /UN Redovisning av pågående rekryteringsprocesser och aktuellt rekryteringsbehov inom Utbildningsnämndens verksamheter Dnr 2014/UN206 Sammanfattning Förvaltningen redovisar aktuell status i pågående rekryteringar samt redogör för hur många och vilka vakanser som finns i nämndens verksamheter. Ärendet Rekryteringsarbetet för tillsättande av ny förvaltningschef pågår. Ansökningstiden har gått ut och urvalsprocess och intervjuer sker i september. Totalt finns det vakanser motsvarande ca 23 heltidstjänster i basverksamheterna förskola, skola, kök och. Statusen på de dessa tjänster är något varierande. Elevhälsan ska förstärkas med fler specialister inom det specialpedagogiska området och de 3 tjänster som är vakanta där är nya tjänster. Skolpsykologen har sagt upp sig och rekrytering pågår med syfte att anställa en ersättare. Totalt ska 4 tjänster rekryteras till den samlade Elevhälsan. Kostchefen ser för närvarande över behov av bemanning i verksamhetens kök och servering. Ett behov motsvarande 1-1,5 heltidstjänster kommer troligen att finnas. I förskolan finns i nuläget ca 12 vakanta tjänster. Att siffran är osäker beror på att det inte är tydligt hur mycket personal som kommer att behövas till Fuxerna förskola som öppnar under hösten. I befintliga förskoleverksamheter är behovet motsvarande 9 heltidstjänster, dock är de specifika tjänsterna av olika omfattning. På dessa befintliga förskollärarvakanser finns i nuläget vikarier, som saknar förskollärarexamen. I grundskolan finns i dagsläget motsvarande 5,3 vakanta heltidstjänster, där obehöriga medarbetare idag är tillfälligt anställda på alla utom 1 tjänst. En tjänst som ämneslärare i Matematik/NO på Fuxernaskolans högstadium har inte kunnat tillsättas då inga behöriga sökande finns. Rektor söker alternativa tillfälliga lösningar. Finansiering Inte aktuellt

44 sid- 2-8 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen Anders Nordgren Utvecklingsledare Bildningsförvaltningen sid 2/2

45 8 Rektors- och förskolechefsansvar i Lilla Edets kommun Följande gäller perioden 11/8-31/ Rektorer Fuxernaskolan F-6 Fuxernaskolan 7-9 Ryrsjöskolan Nygårdsskolan Tingbergsskolan F-6 Tingbergsskolan 7-9 Strömsskolan Hjärtumsskolan Västerlandaskolan Elfhems gymnasium Daniel Magnusson Daniel Magnusson Daniel Magnusson Maria Lorentzson Maria Lorentzson Carl Nyström Anneli Eriksson Anneli Eriksson Anneli Eriksson Carl Nyström Biträdande rektorer Fuxernaskolan F-9 Benita Hansson Förskolechefer Ekaråsvägens förskola (f.d. Smultronstället) Prästkragens förskola Solgatans förskola (f.d. Rödklövern) Hjärtums förskola (f.d. Kaprifolen) Västerlanda förskola Nygårds förskola Ryrsjöns förskola Fågelstigens förskola (f.d. Solrosen) Klosterängens förskola (f.d. Blåsippan och Blåklockan) Tingbergs förskola Familjedaghem, dagbarnvårare Marie Lundgren Marie Lundgren Marie Lundgren Marie Lundgren Marie Lundgren Maria Lorentzson Lennart Skåål Lennart Skåål Lennart Skåål Lennart Skåål Lennart Skåål

46 11 Anmälan om inkomna skrivelser Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser. 1 Information om utökad styrgrupp LEDET, daterad Kommunfullmäktiges protokoll : Avsägelser och fyllnadsval 3 Beslut från Skolverket gällande statsbidrag för att främja lärlingsutbildning, daterad Kommunfullmäktiges protokoll : Mål- och resursplan 2015 samt flerårsplan Beslut om rekvisition från Skolverket om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare våren 2014, daterat Beslut från Skolinspektionen: Anmälan om en lärares beteende mot elev, daterad Beslut från Skolverket gällande statsbidrag för personalförstärkning inom 2014, daterad Beslut från Skolinspektionen: Uppföljning av beslut om elevens rätt till särskilt stöd för en, daterad Beslut från Skolverket gällande statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning våren 2014, daterad

47 11 10 Kommunfullmäktiges protokoll : Budgetjustering 3, år Beslut från Skolinspektionen: Uppföljning av beslut om elevens rätt till särskilt stöd för en, daterad Beslut från Skolverket gällande statsbidrag för påsklovs- och sommarskola 2014, daterad Förslag till beslut Informationen noteras.

48 12 Datum: Inkomna delegationsbeslut Diarienummer Datum Ärende Delegat 2013/UN Skolskjuts av särskilda Enhetschef skäl 2014/UN Svar på överklagan till Förvaltnings- Kammarrätten chef 2014/UN Yttrande förvaltnings- Enhetschef rätten 2014/UN Yttrande förvaltnings- Enhetschef rätten 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2013/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Yttrande BEO Ordförande 2014/UN Skolskjuts vid växelvis Verksamhetsboende sekreterare

49 12 sid- 2 - Diarienummer Datum Ärende Delegat 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2014/UN Yttrande Skolinspektionen Ordförande 2014/UN Yttrande BEO Ordförande 2013/UN Kränkande behandling Rektor 2014/UN Skolskjuts vid växelvis Verksamhetsboende sekreterare 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef

50 12 sid- 3 - Diarienummer Datum Ärende Delegat 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef 2014/UN Tilläggsbelopp Enhetschef

51 12 sid- 4 - Diarienummer Datum Ärende Delegat 2014/UN Tillsättning av tjänster som Förvaltnings- förstelärare chef 2014/UN Tillsättning av tjänster som Enhetschef specialpedagog 2014/UN Svar till ombud Ordförande gällande anspråk på skadestånd