Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 30 januari 2015 Plats: Elite Park Avenue Hotel Tid: kl c:a 16:00

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 30 januari 2015 Plats: Elite Park Avenue Hotel Tid: kl c:a 16:00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum A. Beslut 1. Årsredovisning 2014 (Annika Ottosson) Observera separat bilaga Årsredovisning Bokslutsdok + noter)i utskicket. Dnr: RHK Grunder för fördelning av Västra Götalandsregionens bidrag till föreningar som företräder nationella minoriteter, föreningar som arbetar med barnrättsfrågor och/eller hbtq-frågor (Jesper Svensson) Dnr: RHK Riktlinjer samråd och utlysning av samråd (Anna Jacobsson) Dnr: RHK Kommittén för rättighetsfrågors datum för sammanträden 2015 (Annika Ottosson) Dnr: RHK En regiongemensam plattform för interkulturell dialog samt ett regionalt forskningsråd (Anna Jacobsson) Dnr: RHK Motionssvar med anledning av Bijan Zainali (S) motion om ett centrum för kunskapsutveckling inom mångfald och integration mm (Jesper Svensson) Dnr: RHK Utlysning av uppdragsforskning 2015 (Anjelica Hammersjö) Dnr: RHK B. Gruppmöte C. Beslutsmöte D. Informationsärenden

2 1. Samråd politisk representation (Annika Ottosson) 2. Revidering av interkontrollplan (Annika Ottosson) (Observera separat bilaga i utskicket) 3. Rapport från kansliet 4. Rapport från presidiet 5. Övriga frågor E. Tema Information om rutiner för kommittéarbete (Vania Timback) F. Anmälningsärenden Inriktning för medverkan vid Almedalsveckan 2015 (Dnr. RHK ) Synpunkter avseende placering av muslimskt bönerum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Dnr. SU /2012) Bristande tillgänglighet på regionens sjukhus oacceptabelt (Dnr. RHK ) Tillägg till gällande riktlinjer för tillämpning av inköpspolicyn i Västra Götalandsregionen (Dnr. RS Uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott (Dnr. RHK ) Inkallelseordning för ersättare mandatperioden (Dnr. RHK ) Kristina Grapenholm, Ordförande kommittén för rättighetsfrågor Tänk på miljön. Res gärna kollektivt (

3 Ordlista Cisperson En person som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. Exempelvis en person som känner sig som en kvinna, ser ut som en kvinna och har kvinna skrivet i sin födelseattest. Motsats: transperson. Deklaration/Förklaring En deklaration är en politisk förklaring av stater och/eller internationella organisationer. En deklaration kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Till skillnad från konventioner (se konvention) är deklarationer oftast inte juridiskt bindande, utan slår fast en politisk vilja. Innehållet i en deklaration kan utgöra sedvanerätt (se sedvanerätt). Deklarationer tas oftast fram inom olika internationella organisationer som FN, Europarådet och OSSE. Diskriminering Diskriminering innebär att vissa grupper eller personer behandlas sämre än andra skulle ha gjort i en jämförbar situation. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering innebär att någon uttryckligen behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering innebär att regler eller kriterium som kan verka neutrala bara drabbar vissa grupper. Trakasserier är olika typer av kränkande beteenden, som exempelvis nedvärderande generaliseringar eller skällsord. Sexuella trakasserier kan till exempel handla om ovälkomna beröringar eller förslag. Strukturell diskriminering innebär att diskrimineringen är inbyggd i samhällets sätt att fungera. Etnicitet Tillhörighet till en etnisk grupp, en social relation mellan grupper av människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.

4 Feminism Feminism är ett samlingsbegrepp för den samhällsanalys och rörelse som menar att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället och vill förändra detta. Feminismen innefattar ett stort antal teoretiska riktningar, som exempelvis liberalfeminism, radikalfeminism, ståndpunktsfeminism, postmodern feminism, queerfeminism och postkolonial feminism. Inriktningarna har olika fokus, analys och förslag till lösningar. Praktiskt jämställdhetsarbete förenar ofta förslag från flera feministiska riktningar genom att exempelvis förändra diskriminerande regler, motverka sexualiserat våld, höja representationen av kvinnor på beslutande poster, ifrågasätta idén om en kvinnlig/manlig essens, förändra normerna för relationer och uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger ihop med kön. Folkrätt/Internationell rätt Folkrätten reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Regler om mänskliga rättigheter, havsrätt, humanitär rätt, diplomati är exempel på områden inom folkrätten. Funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp Begreppen ändras relativt kontinuerligt. Så här rekommenderar Socialstyrelsen idag att begreppen ska användas: Funktionsnedsättning - definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder - definieras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Man avråder från att använda termen handikapp då den kan upplevas stigmatiserande och bör därför undvikas. Dock kan den användas när det gäller sammansatta ord som exempelvis handikappområdet, handikappolitik. Man kan dela in funktionsnedsättningar i fem olika svårigheter: Svårt att se - Personer med olika former av synnedsättning eller grav synnedsättning/blindhet. Besök hos vanlig optiker räcker inte utan behov finns av kontakt med syncentral. Svårt att höra -Personer med olika former av hörselnedsättning, hörapparat, svår tinnitus, dövhet, behov av kontakt med hörcentral. Svårt att röra sig - Personer med olika former av rörelsehinder, behov av rollator eller rullstol, svåra balansproblem, reumatiska sjukdomar eller stroke. Svårt att bearbeta/tolka/förmedla information - Personer med a) intellektuella nedsättningar (utvecklingsstörning, autism), b) nedsättningar i kognitiva förmågor (som personer med ADHD, Asperger, stroke, traumatiska hjärnskador, svår dyslexi) samt c) personer med psykiska funktionsnedsättningar. Svårt att tåla vissa ämnen - Personer med svår allergi, astma eller överkänslighet.

5 Genus Begreppet genus kan användas som en synonym till kön för att betona kön som social, kulturell och historisk konstruktion. Se även kön, könsroll. HBTQ HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Begreppet transperson har ingenting med sexuell läggning att göra, utan är en beteckning för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön de registrerats som vid födseln. Queer innebär kritik av heteronormen. Se även cisperson, heteronormativitet, heterosexuell, queer. Hen Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som kan användas om personer vars kön är obekant eller irrelevant i sammanhanget. Hen kan även användas om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Heteronormativitet Heteronormativitet innebär ett antagande om att alla är heterosexuella och att heterosexualitet är självklart, önskvärt och naturligt. I normen ingår även en idé om att kvinnor och män bör vara varandras motsatser, begära varandra och leva i monogam tvåsamhet. Heteronormen innebär alltså både förväntad heterosexualitet och att heterosexualiteten organiseras på ett särskilt sätt. Se även: queer. Heterosexualitet Heterosexualitet är en sexuell läggning. Se även: HBT. Intersektionalitet Intersektionalitet är ett analysverktyg som används för att visa hur olika maktordningar hänger ihop och påverkar varandra. En intersektionell analys kan exempelvis undersöka hur betydelsen av maskulinitet varierar beroende på klass eller hur normerna för sexualitet ser ut för personer med funktionsnedsättning. Jämlikhet Begreppet jämlikhet innebär alla människors lika rättigheter och möjligheter. Jämställdhet Jämställdhet är ett begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet kan definieras som att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet kan också definieras som att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv.

6 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv tillämpas i allt beslutsfattande. Det innebär att förslag, genomförande och utvärdering analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för kvinnor respektive män för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. Konvention En konvention är en juridiskt bindande överenskommelse, ett avtal, mellan stater och/eller internationella organisationer. Den kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Konventioner utarbetas ofta inom ramen för olika internationella organisationer som FN och Europarådet. Det finns flera konventioner om de mänskliga rättigheterna. Kön Kön kan betyda flera olika saker. Biologiskt kön fastställs i första hand utifrån könsorgan, kromosomer och hormoner. Personer som inte biologiskt kan kategoriseras som antingen kvinna eller man kallas intersexuella. Socialt kön brukar kallas för genus. Sociala beteenden kan skapa eller förstärka biologiska skillnader. Exempelvis kan normer för kvinnlighet och manlighet påverka vilka utseenden och kroppsideal människor försöker uppnå. Se även: genus Juridiskt kön är samhällets sätt att registrera kön. I Sverige finns idag bara möjligheten att vara antingen kvinna eller man. Könsidentitet är det kön som en person identifierar sig med. Könsuttryck är det sätt en person markerar sin tillhörighet till ett visst kön, som exempelvis kläder, frisyr eller kroppsspråk. Könsroll Könsroll är ett begrepp som betonar att kvinnlighet och manlighet är socialt konstruerat. Idag ersätts könsroll ofta av genus, eftersom könsrollsbegreppet kan missuppfattas som att människors tankar, vanor och intressen går att kliva i och ur som en teaterroll. Norm Normer är ett slags handlingsregler för accepterat beteende i en grupp. En del av samhällets normsystem uttrycks i lagar, andra normer är oskrivna. Att uppfylla gruppens normer leder till sociala fördelar, medan brott mot normen ofta får negativa konsekvenser. Normgivning Utfärdande av generella bindande regler. Protokoll, fakultativt protokoll eller tilläggsprotokoll För att komplettera, eller förändra, innehållet i en konvention (se konvention) utarbetas protokoll. De kallas fakultativa (frivilliga) protokoll eller tilläggsprotokoll. Dessa har samma juridiska status som en konvention. Person med svensk bakgrund Person som är född i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar.

7 Person med utländsk bakgrund Person som är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Positiv särbehandling Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön. Rasism Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. Ratificera Genom ratifikation förklarar sig ett land slutligt bundet av en konvention. Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattar riksdagen detta beslut, om konventionen kräver ändring av svensk lag eller är av större vikt. När ett land ratificerat konventionen är staten juridiskt bunden av konventionens innehåll. (se underteckna) Religion och annan trosuppfattning "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Åskådningar som buddism, ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan trosuppfattning. Resolution En resolution är ett beslut i en viss fråga i en internationell organisation som FN och Europarådet. Queer Queer är ett verktyg för att analysera, ett sätt att agera och en (vägran till) identitet som bygger på genomskådande och kritik av samhällets heteronorm. Queer problematiserar det som anses vara normalt, istället för att fokusera på varför vissa människor avviker från normen. Se även: heteronormativitet. Tillgänglighet Används ofta inom hälso- och sjukvården till att framför allt innebära att service och tjänster ska vara lätt tillgängliga för alla i form av korta väntetider till behandling, telefontider med mera. Inom funktionshinderområdet kan tillgänglighet delas upp i:

8 Tillgänglighet till den fysiska miljön. Till exempel byggnader och verksamheter som vårdcentraler, skolor, bussar, bryggor etc. Tillgängliga varor och produkter. Till exempel kaffe- eller biljettautomat, insulinpumpar, stolar, skyltar etc. Tillgänglig information. Många har svårt att förstå det skrivna språket. Text skriven i klarspråk och bra logisk uppbyggda webbsidor underlättar för många. Vissa kan behöva få information i anpassade former, exempelvis punktskrift, teckenspråk eller informationen på ljudfil. Transformering Transformering innebär att en internationell överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk lag, eller att överenskommelsen arbetas om till svensk lagtext. (Jämför med inkorporering) Transperson Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer som inte fysiskt, psykiskt, biologiskt och/eller socialt enkelt kan kategoriseras som kvinna eller man. Ett exempel är transsexuella, som identifierar sig som ett annat kön än det som registrerades vid födseln. Ett annat exempel är transvestiter, som ofta eller ibland klär sig i kläder som förknippas med ett annat kön. Underteckna För att visa ett lands vilja att bli bundet av en konvention (se konvention) undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom undertecknandet åtar sig staten att inte agera i strid med konventionens syfte. Undertecknandet är ofta ett första steg mot ratifikation (se ratificera).

9 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Annika Ottosson Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar godkänna årsredovisning Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

10 Årsredovisning 2014 Kommittén för rättighetsfrågor 2014 (Uppföljning 2014) 1. Sammanfattning Arbetet med fullmäktiges mål kring den fysiska tillgängligheten via TD-tillgänglighetsdatabasen har under året gått enligt plan tack vare 40-talet unga arbetslösa som på särskilda medel anställts för att inventera regionens egna verksamheter. Antalet besök på TD har ökat med över 200% sedan den nya versionen av TD släppts på grund av att så många anläggningar nu är inventerade. Kommitténs andra fullmäktigemål gällande kompetensutveckling av regionens förtroendevalda och förvaltningsledningar har däremot inte gått enligt plan. Skälet till detta är dels att valen under året minskade politikens möjligheter att ta del av utbildningen, och att förvaltningarna har velat skjuta upp sina utbildningar till Kommittén har haft till uppdrag att ta fram en utredning gällande Demokratitorg i egen regi samt att ta fram ett metodstöd för invånardialog vilket bifogas ÅR. Ett annat uppdrag har gällt att följa upp de handlingsplaner på rättighetsområdet som fullmäktige fattat beslut om. Bifogas en uppföljning av Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen. Uppföljningen av Handlingsplan för implementering av barnkonventionen har skjutits upp till 2015 på grund av att perioden för handlingsplanen förlängts med ett år. Arbetet med pilotprojekten avseende mänskliga rättigheter går mot sitt slut denna omgång. Projekten har dock skapat flera bestående effekter som exempelvis MR-mentorer och MRambassadörer ute i verksamheterna. Samråden med civilsamhällets organisationer har fördjupats i och med det metodstöd som tagits fram under året. Två stora forskningsrapporter har levererats till kommittén under hösten avseende invånardialog och ungas delaktighet. Beslutade organisationsbidrag, projektbidrag, stipendier och medel till utveckling av TD har utgått enligt plan. Kansliet har ökat volymmässigt beroende på de unga inventerare som anställts på 6- månadersanställningar. Sjukfrånvaron ligger under målsättningsnivån, och den höga siffran gällande långtidsfrånvaro gäller en av inventerarna inte någon av de ordinarie medarbetarna. Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott på 2 mnkr i förhållande till budget. 2. Verksamheten Västra Götalandsregionens rättighetsarbete utgår från de konventioner Sverige förpliktat sig att följa, den nationella diskrimineringslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagen. Diskrimineringslagstiftningen anger sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot följande frågor i planering och uppföljning: 1. Jämställdhet: Ange vilka aktiviteter som planeras för de åtaganden som verksamheterna angett i Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen och/eller andra aktiviteter kring jämställdhetsintegrering. 2. Barnets rättigheter: Ange vilka aktiviteter som planeras för att implementera Barnkonventionen och hur verksamheten i samråd med barn och unga upprättat kommunikationsformer som möjliggör delaktighet och återkoppling. (Handlingsplan för implementering av

11 Barnkonventionen och Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet.) 3. Funktionsnedsättning: Ange vilka aktiviteter som planeras för att öka delaktigheten och användbarheten vid sidan av den fysiska tillgängligheten, vilken rapporteras via TD - en tillgänglighetsdatabas. Ange dels vilka krav som ställts avseende användbarhet och tillgänglighet i förvaltningens upphandling under året och dels i hur många av det totala antalet upphandlingar dessa krav har ställts (budget ). 4. Övriga diskrimineringsgrunder: Ange vilka aktiviteter som planeras för att minska diskriminering och främja arbetet kring alla invånares lika värde och möjligheter. Kommittén för rättighetsfrågor har på följande sätt arbetat med ovanstående punkter: 1. Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) har slutförts. Uppföljningen består främst av intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med aktiviteterna i handlingsplanen. En slutsats av uppföljningen är att samtliga 44 aktiviteter i handlingsplanen pågår eller ska påbörjas inom kort. Kansliet arrangerade ett seminarium på Nordiskt Forum för kvinnors mänskliga rättigheter i Malmö tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård och Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Seminariet handlade om hur Västra Götalandsregionen arbetar normkritiskt för att skapa en jämlik vård. 2. Kommittén för rättighetsfrågor har under året fattat beslut att föreslå RS föreslå RF att Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet utgår och ersätts av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen En kartläggning av nuläget för VGR:s barnrättsarbete har på uppdrag av kommittén för rättighetsfrågor tagits fram av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. En uppföljning av handlingsplanen är beräknad att genomföras under Uppföljningens resultat kommer att ligga till grund för revideringen av handlingsplanen. Med underlag i bland annat kartläggningen av nuläget fattade kommittén för rättighetsfrågor beslutet att föreslå RS att föreslå RF att handlingsplanen förlängs till och med 2016 i sin nuvarande form. Handlingsplanen lyfter ett antal av barnkonventionens artiklar specifikt, bland annat kring icke-diskriminering där jämställdhet understryks. Kansliet har under året utvecklat arbetet med barnhälsoindex tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund, Folkhälsokommitténs sekretariat, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. I september hölls spridningskonferens Barns och ungas hälsa och livsvillkor en workshop om mått och mätningar med utgångspunkt i Barnhälsoindex för anställda inom GR-kommunerna, VGR och Länsstyrelsen som arbetar med kartläggning och analys av barns hälsa och levnadsvillkor. Att kunna mäta skillnader för pojkar och flickors hälsa och levnadsvillkor ingår som mått i flertalet av de metoder som presenterades under dagen. Konferensen var välbesökt, ca 60 personer deltog. Konferensen resulterade i önskemål till arrangörerna att ta fram uppdragshandling för ett nätverk som fortsätter att driva arbetet. Ett förslag till uppdragshandling har tagits fram av arrangörerna är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN, vilket har uppmärksammats runt om i världen. Västra Götalandsregionen arrangerade konferensen Barnkonventionen 25 år! Hur möjliggör vi barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen? för att uppmärksamma jubileet. Konferensen var ett samarrangemang mellan rättighetskommitténs kansli, Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter, Centrum för barns rätt till hälsa, Rädda Barnen, Göteborgs räddningsmission, BRIS och Unicef. Målgruppen för konferensen var i första hand förtroendevalda och tjänstepersoner i Västra Götalandsregionen, i andra hand regional verksamhetspersonal. Under dagen blandades föreläsningar, bland annat från SKL:s barnrättsarbete, med workshopande. Ett intersektionellt perspektiv (vari ingår jämställdhetsperspektiv) stod i centrum för dagens presentationer och arbete. De barnrättsutvecklare som under sommaren 2014 anställdes för feriepraktik vid Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter, presenterade sina slutsatser och filmen Rätt att veta med syftet att sprida kännedom om barnkonventionen. Konferensen var välbesökt, ca 120

12 personer deltog. 3. Presidiet har haft två överläggningar med servicenämndens presidium med fokus upphandlingar. Dessutom diskuterades ett förslag på rutin för MR-prioriterade upphandlingar. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen presenterades. Wanna Svedberg, doktor i rättsvetenskap på Göteborgs universitet, gav en delrapport av det uppdrag som hon fått av kommittén för rättighetsfrågor att forska om mänskliga rättigheter(mr) i upphandling. Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i upphandling har följt upp handlingsplanen för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling Uppföljningen är framåtsyftande inför den kommande revideringen av handlingsplanen. Också med fastighetsnämnden har två gemensamma presidiemötet genomförts, ett med bl a fokus på genomgång av nya TD 2.0 och lösning av skyltfrågan. Vid genomgången av handlingsplanen befanns att de flesta aktiviteter nu är genomförda, bl a utbildningar i tillgänglighet för projektledare och fastighetsförvaltare. Dessutom presenterades en uppföljning av den gemensamma handlingsplanen Utveckling av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen Det redogjordes också för en gemensam skrivelse till regionstyrelsen som handlade om hur verksamheterna ska få stöd i sitt tillgänglighetsarbete. Kansliet har också medverkat i färdigställandet av riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst som antagits av kommittén. Revidering av Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/2010 pågår i samverkan med Västfastigheter och Borås stad. Experter inom brand och säkerhetsarbete samt ljudmiljöer har under hösten deltagit i arbetet. Presidiet har haft dessutom haft en överläggning med presidiet för Habilitering&Hälsa samt ett med patientnämndernas presidier. Alla förvaltningarna har genomgått omorganisationer som redovisades. Ett gemensamt samarbetsområde identifieras med Habilitering&Hälsa i samband med att en ny handlingsplan för funktionshindersområdet håller på att tas fram. Med patientnämnderna diskuterades dessutom nya patientlagen samt läget inom psykiatrin. 4. Kansliet har påbörjat arbetet med en handlingsplan för de nationella minoriteterna samt genomgått en hbt-diplomering. Ett samarbete med folkhälsokommitténs sekretariat kring framtagande av äldreprofiler har pågått under året. 2.1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Miljösekretariatet gör en samlad redovisning till RS kring detta miljömål. Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Verksamheter inventeras enligt Budget 2014 Övergripande mål och indikatorer. Bedömningen är att måluppfyllelsen kommer att nås avseende mål 1, 2, 3 och 5 (avseende konferensanläggningar). Mål 4 kommer inte att uppnås på grund av att Västtrafik inte kommit igång med inventeringsarbetet i TD. Mål 1 Sjukhusen Norra Älvsborgs Lasarett (NÄL) Uddevalla sjukhus, Kungälv, Frölunda specialistsjukhus, Skaraborgs sjukhus Skövde, Skaraborgs sjukhus Lidköping och Skaraborgs sjukhus Falköping, Mölndals sjukhus samt Södra Älvsborgs Lasarett (Borås och Skene). Alla till sjukhusen hörande mottagningar är färdiginventerade med undantag av några få mottagningar

13 på Skaraborgs sjukhus Skövde och Alingsås sjukhus. Capio Lundby Närsjukhus är också inventerat. En nätverksgrupp är bildad inom sjukhusområdet av de som är inventerade. Landstinget Jönköping har anslutit till gruppen. Totalt: 10 av 18 sjukhus = 56% (Budget 50%) Mål 2 Andel övriga förvaltningar vårdcentraler, BVC, jourmottagningar, ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar, gynekologmottagning, folktandvård, specialisttandvård, samt 8 av Habilitering och Hälsas verksamheter. Dessutom har Patientnämndens kansli Göteborg, Regionens Hus i Vänersborg, Norra Hamngatan och Lillhagsparken, Göteborg, Regionens Hus, Uddevalla, Residenset Vänersborg, Göteborgs Folkhögskola med filialer, Agnesbergs Folkhögskola, Västarvet (Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Vitlycke museum, Lödöse museum, Slöjd och Byggnadsvård, Vänersborgs museum), Göteborgs Botaniska Trädgård inventerats. Totalt 497 av 655 verksamheter = 76% (Budget 60%) Mål 3 Andel privata vårdgivare privata vårdcentraler, BVC, rehab och privata tandläkare. Totalt 157 av 312 verksamheter = 50% (Budget 40%) Mål 4 Andel bolag bolag med offentlig verksamhet (Regionteater Väst i Borås och Uddevalla, Göteborgsoperan, Göteborgssymfonikerna, Film i Väst) är inventerade med undantag Västtrafik. Totalt 5 verksamheter av 6 = 83% (Budget 100%) Mål 5 Andel upphandlade leverantörer konferensanläggningar. Totalt 44 av 68 konferensanläggningar = 65%. Måluppfyllnaden har endast kunnat nås tack vare ungdomsprojektet i samverkan med Personalutskottet och HR- strategiska enheten. Inga destinerade medel har tillförts i budgeten för att kunna uppnå de strategiska målen avseende inventeringarna. Kommittén för rättighetsfrågor ska höja kompetensen i regionorganisationen om rättighetsbaserat arbete för att minska ojämlikhet och diskriminering Under 2014 har uppdraget att utbilda politiker i styrelser, nämnder och kommittéer att få utbildning i ett rättighetsbaserat arbetssätt fortsatt. Utbildningen bygger på en pedagogisk modell som lyfter fram dialog och anpassning till respektive målgrupp för att öka tillämpningsgraden i det egna arbetet. Valet i september innebar att intresset för utbildning kraftigt avtog under hösten, såväl före som efter valet. Under 2015 kommer ett antal utbildningstillfällen att erbjudas de politiker som tidigare inte haft möjlighet att genomgå utbildningen samt nyvalda politiker. Jämställdhetsperspektivet samt normkritik ingår som särskilda delar i utbildningen. Måltal 35% på helår Utfall 19% En motsvarande utbildning har också riktats till regionorganisationens förvaltningsledningar med anpassning till ett verksamhetsledningsperspektiv. Detta mål har inte kunnat uppfyllas framför allt på grund av att förvaltningarna inte haft möjlighet att skapa utrymme för utbildningen under hösten. Huvuddelen av de förvaltningsledningar som svarat på förfrågan från kansliet har velat förlägga utbildningstillfällena till våren Måltal 30 % på helår Utfall 2 %

14 Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Kommittén för rättighetsfrågor har under 2014 varit arbetsgivare för ett 40-tal unga arbetslösa vars uppdrag under 6 månader varit att inventera regionens egna verksamheter samt de verksamheter som får stöd av regionen i TD - en tillgänglighetsdatabas. Här har funnits möjligheter för ungdomarna att få en bild av regionens verksamheter och en inblick i hur organisationen fungerar. I motsats till erfarenheterna från Arbetsförmedlingen - en av parterna i projektet - har alla ungdomar stannat kvar hela sin anställningsperiod. Kansliet har biträtt HR-strategiska avdelningen inom ramen för Arbetsmarknadsnodsprojektet när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén ser det som angeläget att VGR tar ett socialt ansvar som en av de största arbetsgivarna i landet. Under 2014 har också riktlinjerna för den fysiska tillgängligheten reviderats till att gälla även medarbetarnas utrymmen. Kansliet har också haft kontinuerlig fortbildning av medarbetarna avseende hot och våld, klarspråk, hbt samt VGR:s bildande. I övrigt har ledamöter och personal strävat efter att vara goda ambassadörer för VGR som arbetsplats. Vi har bland annat i många sammanhang framhållit det unika i att regionen instiftat en kommitté för mänskliga rättigheter för att skydda, säkerställa och främja invånarnas rättigheter på ett systematiskt sätt. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Kommittén för rättighetsfrågor får i uppdrag att följa upp måluppfyllelsen i av regionfullmäktige beslutade handlingsplaner om rättighetsfrågor samt att till regionstyrelsen föreslå åtgärder utifrån denna uppföljning En avstämning gällande implementering av CEMR-deklarationen har gjort under hösten. Uppföljning av handlingsplanen kring konventionen om barnets rättigheter har uppskjutits till Avstämningen kring implementeringen av CEMR-deklarationen har bestått av en analys av hur förvaltningarna beskriver det pågående och planerade arbetet i detaljbudgetarna, dels av en kortare enkät- eller telefonintervju med verksamheternas företrädare om hur arbetet fortskrider. Avstämningen har syftat till att bidra till lärande och de frågor som har ställts har att kretsat kring eventuella hinder och utmaningar i implementeringsarbetet. Avstämningarna är tänkta att fungera som underlag för att förbättra möjligheterna att nå en framgångsrik implementering och på sikt uppnå hög måluppfyllelse. Bifogas till årsredovisningen. Kommittén gör också en samlad genomgång av årsredovisningarnas beskrivningar av hur det rättighetsbaserade arbetet generellt fortskrider i koncernen. Kommittén avser att avrapportera utfallet för både 2013 och 2014 till regionstyrelsen under våren Kommitténs presidium har också haft uppföljningsmöten med flera presidier angående handlingsplanerna: Presidiet har haft två överläggningar med servicenämndens presidium med fokus upphandlingar. Dessutom diskuterades ett förslag på rutin för MR-prioriterade upphandlingar. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen presenterades. Wanna Svedberg, doktor i rättsvetenskap på Göteborgs universitet, gav en delrapport av det uppdrag som hon fått av kommittén för rättighetsfrågor att forska om mänskliga rättigheter(mr)

15 i upphandling. Också med fastighetsnämnden har två gemensamma presidiemöten genomförts. Ett med bl a fokus på genomgång av nya TD 2.0 och lösning av skyltfrågan. Vid genomgången av handlingsplanen befanns att de flesta aktiviteter nu är genomförda, bl a utbildningar i tillgänglighet för projektledare och fastighetsförvaltare. Dessutom presenterades en uppföljning av den gemensamma handlingsplanen Utveckling av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen Det redogjordes också för en gemensam skrivelse till regionstyrelsen som handlade om hur verksamheterna ska få stöd i sitt tillgänglighetsarbete. Presidiet har dessutom haft en överläggning med presidiet för Habilitering&Hälsa samt ett med patientnämndernas presidier. Alla förvaltningarna har genomgått omorganisationer som redovisades. Ett gemensamt samarbetsområde identifieras med Habilitering&Hälsa i samband med att en ny handlingsplan för funktionshindersområdet håller på att tas fram. Med patientnämnderna diskuterades dessutom nya patientlagen samt läget inom psykiatrin. Två möten med patientnämndernas presidier har genomförts under året där planer på ett tätare samarbete har utvecklats. Ett möte med presidierna för folkhälsa och HSU har genomförts angående samverkan på jämlikhetsrättighets- och folkhälsoområdet. Kommittén för rättighetsfrågor får i uppdrag att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog som har målet att bättre nå och ta hänsyn till underrepresenterade grupper Kommittén har i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna tagit fram ett metodstöd för medborgardialog. Rapporten bifogas årsredovisningen. Kommittén för rättighetsfrågor får i uppdrag att utreda förutsättningarna för genomförande av demokratitorg i egen regi Kansliet har utrett förutsättningarna för genomförande av demokratitorg i egen regi. Inom ramen för rapporten har även några generella utvecklingsförslag angetts. Rapporten har av utredande tjänsteperson presenterats för regionfullmäktiges presidium och kommer också att diskuteras mellan ledamöter från kommittén och fullmäktiges presidium vid särskilt tillfälle. Rapporten bifogas liksom kommitténs yrkande. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Kommittén för rättighetsfrågor har för 2014 tilldelats ett regionbidrag på 37, 4 mnkr. Till detta tillkommer en intäkt för licenser/inventeringar i relation till TD - en tillgänglighetsdatabas på 1, 1 mnkr. Av dessa medel har använts 16,5 mnkr till kommitté- och kanslikostnader, 16,8 mnkr har fördelats i bidrag i olika former, 1,4 mnkr har används som interna utvecklingsmedel. 3 mnkr har använts till utveckling och drift av TD. Kommittén har vid årets slut ett överskott på 2, 0 mnkr. Kostnadskontroll har uppnåtts genom kontinuerliga avstämningar med ekonomiservice och åtgärder i form av omprioriteringar inom ram vid behov. De ärenden som beretts gällande bidrag, FoU, stipendier etc har hållits strikt inom ram.

16 Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Att arbeta för att öka produktivitet och effektivitet är bland annat arbeta aktivt för att skapa en ändamålsenlig organisationsform och ändamålsenliga arbetssätt. Kansliet har utvecklat en tydlig struktur för den interna planerings- och styrningsprocessen med utgångspunkt i fullmäktiges mål och uppdrag. Under året har en omorganisation genomförts för att skapa effektivare arbetsförutsättningar som samtidigt minskar upplevelsen av stress. Verksamhetsplanen har utarbetats i en form som enkelt går att följa upp. kansliet har tagit fram en prioriteringsordning för verksamhetsplan och relationer internt och externt. Uppdraget att kompetensutveckla regionens politiker och verksamheter kring mänskliga rättigheter är en bärande uppgift för kommittén. Kansliet har arbetat aktivt med att förfina metoder, verktyg och en pedagogik som tjänar detta syfte. Kommittén och kansliet har kontinuerligt deltagit i egna kompetensutvecklingsinsatser kring mänskliga rättigheter för att bättre kunna gestalta sitt uppdrag. Kring TD-tillgänglighetsdatabasen pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att förbättra gränssnittet mot användaren samt former för rapportering av tillgängligheten till intressenter internt och externt. Under året har ett metodstöd tagits fram för att utveckla invånardialogen som ett stöd för alla regionens verksamheter. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Pilotprojektet med de tre pilotmiljöerna Bohusläns museum/västarvet, Psykosvårdkedja Nordost och Angereds Närsjukhus Kansliets arbete med att pröva och utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt i tre regionala verksamheter har vidareutvecklats under Totalt bedrivs arbetet i dess nuvarande form i två års tid i varje pilotmiljö. Arbetet vid Bohusläns museum/västarvet avslutas i dess nuvarande form vid årsskiftet 2014/15, övriga pilotmiljöer fortsätter sitt arbete till sommaren FN:s principer för ett rättighetsbaserat arbetssätt är det som prövas i pilotmiljöerna. Jämställdhetsperspektivet blir här tydligt, framförallt genom principen om att såväl arbetsprocess som resultat ska präglas av jämlikhet och icke-diskriminering. Jämställdhet har varit en strävan i sammansättning av arbetsgrupper etc., tyvärr har det här inte infriats i praktiken då det är en majoritet kvinnor. Kansliet har spridit information om pilotprojekten bland annat på ett seminarium på MR-dagarna i Umeå i november. Bohusläns museum har spridit det rättighetsbaserade arbetssättet till samtliga delar av museet. Arbetsgruppen har med stöd av rättighetskommitténs kansli tagit fram workshops, som under året har hållits med samtlig personal. Applicering av verktyg, bland annat en checklista, har skett på museets eget material. Ett MR-forum där personal ska få stöd i MR-arbetet har diskuterats. Arbetsgruppen och kansliet har träffats för arbetsmöten under sex tillfällen under året. Målsättningen är att museets VP för 2016 kommer att vara MR-integrerad. Styrgruppen för arbetet har träffats vid fyra tillfällen under året. Fokus har varit löpande avrapportering av arbetet vid Bohusläns museum, koppling till den parallella spridningen till hela förvaltningen Västarvet samt det fortsatta arbetet efter projektets slut årsskiftet 2014/15. Västarvet har utsett sex

17 stycken MR-ambassadörer som fått en särskild uppdragsbeskrivning. Ambitionen är att Västarvets nya styrelse ska anta en MR-planen i början av år Arbetsgruppen vid Psykosvårdkedjan Nordost har under året träffats i regel en gång per månad. Mötena har ägnats åt fördjupning av strategiska frågor och centrala dilemman. Dessa är framförallt rätten till bostad och tvångsvård - ett arbete med fördjupade rättighetsanalyser för dessa områden har startats. Dessutom har sysselsättningsmöjligheter för patienter inom slutenvården utvecklats, checklista för in- och utskrivning, koppling till andra SU-projekt och närmare samverkan mellan öppenoch slutenvården. I samband med årets val har avdelning 242 via kontakt med kommunen ordnat att röstning varit möjlig på avdelningen. Viss tvångsvård har kunnat avstyras av personalen med hänvisning till mänskliga rättigheter. Personal från Psykosvård Nordost har under året deltagit i utbildning om Kulturformuleringen via Transkulturellt center. Målsättningen är att under 2015 erbjuda lokala utbildningstillfällen om kulturformuleringen och utveckla den i mer rättighetsbaserad riktning. Brukare inom psykosvårdkedjan har gått studiecirkeln Din rätt i NSPHiG:s regi. Pilotprojektet har presenterats för SU:s verksamhetsrådsledning för psykiatri och lokal NOSAM-grupp. Psykosvårdkedjan Nordosts rättighetsbaserade arbete har uppmärksammats på en rad olika sätt under året; bland annat höll arbetsgruppens brukare och två av personalen från öppenvårdsavdelningen ett mycket uppskattat seminarium på MR-dagarna i Umeå och arbetet uppmärksammades med poster på SU:s kvalitetsdagar. Vid Angereds Närsjukhus har funktionen MR-mentor skapats. Dessas uppdrag är att hålla rättighetsarbetet levande på sjukhuset efter att projektet har avslutats i dess nuvarande form. Mentorerna har viss del av sin ordinarie tjänst vikt till den här uppgiften. I samtliga utbildningar har insamling av dilemman/fördjupningsområden varit bärande. Arbetsgruppen har ställt samman en idébank som verksamhets- och enhetscheferna ska applicering i verksamheten. I december hölls en hearing med rättighetsbärare i Angered om rätten till hälsa. Invånardialog I budget för år 2014 gavs kommittén för rättighetsfrågor i uppdrag att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog. Under året har rättighetskommitténs kansli träffat presidierna till hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 2, 3,4,5,7, 9, 10, 11 och 12 (HSN 6 och 8 avböjde medverkan). Kansliet har tagit fram ett metodstöd för medborgardialog och slutrapporterat uppdraget för kommittén som skickat vidare utredningen och metodstödet till RS/RF för beslut. MISTRA och projektet KAIROS Kansliet har under 2014 fortsatt sin medfinansiering av MISTRA genom aktivt deltagande i KAIROS. Huvudfokus har varit invånardialogens roll och former och Västra Götalandsregionens samråd med det civila samhället. Forskningsrapporten beskriver bland annat dialogens hinder och möjligheter, skillnader mellan olika samtalsformer och förslag på förändringar gällande rättighetskommitténs samråd. Under våren genomfördes också ett kunskapsseminarium på temat Segregation utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder. Under 2014 har det också genomförts 20 projektoch arbetsgruppsmöten inom ramen för KAIROS-projektet. Kommittén för rättighetsfrågor har dessutom under året delfinansierat två forskningsprojekt inom Mistra Urban Futures/KAIROS. Ungas delaktighet och medskapande samt Invånardialogens roll och former. Båda projekten avslutades formellt i december 2014 och de färdiga rapporterna finns tillgängliga från början av Forskningsrapporterna är tänkta att ge offentlig sektor i allmänhet och rättighetskommitténs kansli i synnerhet bättre verktyg för att främja ungas delaktighet samt att

18 förbättra formerna för samråd med invånare. Rättighetskommitténs kansli har jämställdhetsintegrerat blanketterna för återredovisning av forskningsmedlen, där antal anställda/konsulter samt fördelningen av lönekostnader ska redovisas utifrån kvinnor, män samt andra könskategorier Fler av Västra Götalandsregionens analyser och beslutsunderlag uppmärksammar och genomsyras av mänskliga rättigheter Under året har sex rapporter slutförts: tre forskningsrapporter, en konsultrapport, en praktikantrapport och en mastersuppsats. Alla rapporter har granskats och kommenterats av tjänstepersoner på rättighetskommitténs kansli. Rapporterna kommer att sammanställas i en rapportserie och användas som underlag för att för att formulera rekommendationer till kommittén Samråd mellan kommittén och företrädare för civilsamhällets organisationer Under 2014 har träffar med samtliga av kommitténs samråd (ålder, hbtq, nationella minoriteter, funktionshinder och mänskliga rättigheter) genomförts samt två så kallade tvärsamråd med tema invånardialog samt forskningsinriktningar Samtliga samråd har diskuterat två teman, Trafikförsörjningsprogrammet och VG2020. Samrådens synpunkter har vidarebefordrats till kollektivtrafiknämnden respektive regionutvecklingsnämnden. Samrådet för mänskliga rättigheter samlades för första gången i maj och har sedan haft ytterligare två möten med fokus på arbetsformer. I samrådet ingår Göteborgs rättighetscenter, Interreligiösa Centret, Sveriges pensionärers riksförbund i Västra Götaland, DHR Västra Götaland samt Stadsmissionen i Göteborg. Samrådet för hbtq-frågor har förutom temana också bland annat diskuterat utvecklingen av samrådet och utbildning i mänskliga rättigheter Föreningarna rapporterade även hur arbetet som finansieras med organisationsstöd från kommittén fortgår och vad som gjorts under År 2014 har också samrådet för nationella minoriteter träffats tre gånger. På begäran från representanterna i samrådet har politiker från kulturnämnden bjudits in två gånger under 2014 för att diskutera regionens kulturplan. Rättighetskommitténs kansli har därutöver träffat representanter från den största nationella minoriteten, sverigefinnar, vid fyra formella möten. Två tjänstemän vid kansliet har deltagit vid ett informationsmöte där ett trettiotal sverigefinska föreningar deltog, totalt cirka 60 personer. Kansliet har även föreläst vid konferensen Tänk Om för vidgat deltagande samt medverkat vid en landstingskommunal nätverksträff för nationella minoriteter. I mars slutrapporterade Contextio rapporten Sverigefinne? om identitet och längtan, en intervjustudie med unga sverigefinnar. Kansliet har även handlagt organisationsstödet till det nationella minoriteternas organisationsliv. I samband med bedömningen utav ansökningarna om organisationsstöd beaktas både ett jämställdhets- och barnperspektiv. Kansliet har deltagit vid Göteborgs stads styrgrupp för pilotprojektet Romsk inkludering. Rådet för funktionshindersfrågor har utöver ordinarie samråd haft ett gemensamt samrådsmöte med HSU. Dessutom har samrådet fått en genomgång av TD och hur det fortsatta arbetet ska prioriteras. På sista samrådet för mandatperioden presenterades en utvärdering av arbetet som följt handlingsplanen Det goda livet för alla under Representanterna i rådet gav också sina synpunkter från mandatperioden. I samband med att en ny handlingsplan för funktionshindersfrågor arbetas fram så har rådet för träffats ytterligare en hel dag samt en eftermiddag. Vid ett av dessa tillfällen har tjänstepersoner från andra förvaltningar; Västfastigheter, kultursekretariatet och HR-strategiska avdelningen deltagit i mål- och åtgärdsformuleringarna. Handlingsplanen bygger på artiklarna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

19 Under 2014 har samrådet ålder bestått av barnrättsorganisationerna BRIS, Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Unicef, Samrådets möten har också fokuserat på arbete utifrån det organisationsstöd som tre av samrådets barnrättsorganisationer mottar av kommittén för rättighetsfrågor, planering av konferensen Barnkonventionen 25 år! Hur möjliggör vi barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen?, diskussion kring slutrapportering av organisationsstödet med mera. Under 2014 har samrådet ålder fortsatt att ha sina möten hos deltagande organisationer, där den organisationen som mötet anordnats hos har varit värd och gett fördjupad information om sin egen verksamhet. Det här tillvägagångssättet har bidragit till fördjupad kunskapsutveckling och fler möjligheter till samverkan. På kommittén för rättighetsfrågors november-möte deltog representanter från BRIS och Göteborgs Räddningsmission, för att berätta om sina erfarenheter av kommitténs tre-åriga organisationsstöd. Kommitténs samrådsansvariga ledamöter för ålder har vid två tillfällen besökt det regionala pensionärsrådets träffar med regionstyrelsens presidium. Vid det första mötet lämnades och sammanfattades de synpunkter om äldres rättigheter som framkommit då ledamöterna träffat hälsooch sjukvårdsnämndernas lokala pensionärsgrupper. Vid det andra tillfället diskuterades pensionärsrådets synpunkter på den regionala planen Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Skyldighetsbärarna blir medvetna om sitt ansvar Västra Götalands-regionens tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om vad mänskliga rättigheter i deras verksamheter innebär Presidiet har haft två överläggningar med servicenämndens presidium med fokus upphandlingar. Dessutom diskuterades ett förslag på rutin för MR-prioriterade upphandlingar. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling , Västra Götalandsregionen presenterades. Wanna Svedberg, doktor i rättsvetenskap på Göteborgs universitet, gav en delrapport av det uppdrag som hon fått av kommittén för rättighetsfrågor att forska om mänskliga rättigheter(mr) i upphandling. Också med fastighetsnämnden har två gemensamma presidiemötet genomförts. Ett med bl a fokus på genomgång av nya TD 2.0 och lösning av skyltfrågan. Vid genomgången av handlingsplanen befanns att de flesta aktiviteter nu är genomförda, bl a utbildningar i tillgänglighet för projektledare och fastighetsförvaltare. Dessutom presenterades en uppföljning av den gemensamma handlingsplanen Utveckling av tillgängligheten i Västra Götalandsregionen Det redogjordes också för en gemensam skrivelse till regionstyrelsen som handlade om hur verksamheterna ska få stöd i sitt tillgänglighetsarbete. Kansliet har också medverkat i färdigställandet av riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst som antagits av kommittén. Revidering av Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/2010 pågår i samverkan med Västfastigheter och Borås stad. Experter inom brand och säkerhetsarbete samt ljudmiljöer har under hösten deltagit i arbetet. Presidiet har haft dessutom haft en överläggning med presidiet för Habilitering&Hälsa samt ett med patientnämndernas presidier. Alla förvaltningarna har genomgått omorganisationer som redovisades. Ett gemensamt samarbetsområde identifieras med Habilitering&Hälsa i samband med att en ny handlingsplan för funktionshindersområdet håller på att tas fram. Med patientnämnderna diskuterades dessutom nya patientlagen samt läget inom psykiatrin. Kansliet har under året utvecklat arbetet med barnhälsoindex tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund, Folkhälsokommitténs sekretariat, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. I september hölls spridningskonferens Barns och ungas hälsa och livsvillkor en workshop om mått och mätningar med utgångspunkt i Barnhälsoindex för anställda inom GR-kommunerna, VGR och Länsstyrelsen som arbetar med kartläggning och analys av barns hälsa och levnadsvillkor. Att kunna mäta skillnader för pojkar och flickors hälsa och levnadsvillkor ingår som mått i flertalet av de metoder som presenterades under dagen. Konferensen var välbesökt, ca 60 personer deltog. Konferensen