Minnesnoteringar Stadsutvecklingsrådet

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Minnesnoteringar Stadsutvecklingsrådet"

Fredrik Åberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Minnesnoteringar Närvarande: Gunnar Tibbling Anders Nyhlén Olle Carlsson Ola Lönnqvist Lars Sylvan Yvonne Persson, ordförande Frånvarande: Liselotte Dalén Ewa Zander Lars Malm Jan-Eric Carlsson Björn Lundborg Anita A-son Landegren Anders Karlin Bernt Cederholm Inga-Lill Östlund Kvällens tema synpunkter på Fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad, samrådshandling med bilagor samt Kulturmiljöplan för Söderköpings kommun, samrådshandling Följande synpunkter lämnas till Samhällsbyggnadsförvaltningen: Sida Fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad 7, 18 Söderköping har under längre tid haft en stabil befolkningsökning bör ändras till Söderköping har under senare tid haft en stabil befolkningsökning.. Bakgrunden är denna befolkningsutveckling: % dvs från till invånare % ökning Avses Söderköpings stad eller hela kommunen? 10,11 Se bilaga Lars Sylvan, Några reflektioner. 17 Klimatförändringar Tillrinningen till Söderköpingsåarna.. Vad innebär det? Risk för uttorkning av marken, sättningar i hus och gator, i hela staden eller nära vattendrag? Vad händer med grundvattnet? 18 Förändrade konsumtionsmönster Se bilaga Lars Sylvan 21 Arbetspendling cykel

2 Se bilaga Lars Sylvan 24 Förtätning, saknar samlad Söderköpingsdefinition av begreppet 29 Vad menas med högre bebyggelse? Var grå gränsen för riksintressena för kulturmiljövården? 30 Se bilaga Lars Sylvan Söderköpings Brunns tillkomst nämns i dokumentet vara både 1718 och Vilket år gäller? Sankta Ragnhilds källa bör ändras till Sankt Ragnhilds källa. I Skönberga finns två gravfält Skönberga och Ljunga. 31..framtidens arkitektur. Hu kan vi vet om det blir framtidens arkitektur, räcker det inte med samtidens arkitektur? 36 Vinterbroar över Göta kanal är bra, men gångvägarna på norra sidan är inte tillgängliga för rullstolar och barnvagnar och det borde de vara. 37 Se bilaga Lars Sylvan 40 Vad innebär prioritering av biltrafik på Albogaleden? 41 Se bilaga Lars Sylvan. Vilka konsekvenser ger byggnation i östra delen av staden, tex reningsverket? Sådan beskrivning saknas. Vilka skulle konsekvenserna bli om byggnationen vid t.ex. reningsverket blir bilfri? Parkeringsavsnittet bör utvecklas ytterligare. 42 Parkeringstiderna bör värna turistbehoven och vintertid behöver inta vara lika som under sommartid. Stycke 4: Vad menas med nyare inslag? Menas gator? 45 Första kolumnen....,oavsett vart det ligger. bör ändras till,oavsett var Ska detta finnas med när vägplanen och vad kommunen bekostar inte är klart? Var ska långtradare vila? 48 Vad innebär.att staden behöver byggas ihop? 59 Medellång sikt (5-12 år): Ska Ramunderskolan användas för annat ändamål när ny 7-9 skola uppförs? 64 Tillgänglighet för funktionshindrade saknas. 65 Bildtexten ändras vis till vid Borde också finnas i bilaga 2 eller att karta och tillhörande text finns på samma sida/uppslag 73 Ruta 8: dockgärdet ändras till Dockgärdet Bilaga 2 Kartor 9 Varför är området norr om Storån mitt emot Eriksvik riksintresse? Någonstans i texten finns nämnt om f.d. begravningsplatser runt Drothem men de runt Sankt Laurentii nämns inte. Inte de heller vid Nyströmska skolan, kolerabegravningsplatsen, Skvallertorget eller Sankt Illians kyrka. Varför?

3 Slutomdöme: Trevlig layout och färger oh ovanligt bra språkbehandling Tiden medgav inte att fler kommentarer lämnas gemensamt. Stadsutvecklingsrådets ledamöter lämnar individuella synpunkter på: Miljökonsekvensbeskrivning och Kulturmiljöplan senast till samhällsbyggnadsförvaltningen. Vid pennan: Yvonne Persson

4 1 Lars Sylvan Några reflektioner kring Fördjupad översiktsplan och Kulturmiljöplan. En unik magnet. Det grönblå stråket med kanalen, åarna som inramning till en stadskärna av medeltida ursprung är unikt för vår stad (Vilken annan svensk stad kan uppvisa en liknande kombination?). Delarnas värden lyfts fram på många ställen i dokumenten (t ex FÖP sidorna 11-13, 18, 25, 28, 30, 32, 34, 35, 63), men helheten kan gärna betonas mera. När ambitionerna skall omsättas i planer för markanvändning känns det angeläget att man är måttfull med byggande och belastande motorfordonstrafik i vattendragens närhet (FÖP sidorna 18, 26, 28, 29, 31, 32, 35, 38, 41, 65, 68, 69, 73; KMP sidorna 7-9) vidareutvecklar sammanhängande gång- och cykelstråk och parkkaraktär med upplevelseoch rekreationsmöjligheter längs vattenvägarna (FÖP sidan 13, KMP sidan 33-35, ) värnar och vidareutvecklar vattenvyerna och Storåns kvaliteter och möjligheter för båtliv (FÖP sidorna 32, 34, 35) lyfter fram Storåns/åarnas historiska betydelse för stadens tillkomst och tidiga blomstring (FÖP, sidorna 63, 64 och KMP sidorna 20, 22-24, 26) Sammanhängande cykelstråk. Cykelbanan till Norrköping har inneburit ett stort lyft, som rimligen kommer att öka cyklandet på bekostnad av bilåkandet. För att ytterligare stärka detta miljövänliga transportsätt är det viktigt att även lokalt utveckla sammanhängande cykelstråk för vardagstrafik och rekreation. En del ambitioner i dessa avseenden kan utläsas i planerna, men här finns ytterligare utvecklingspotential som bör komma till uttryck. Säkert finns ett samband mellan benägenheten att använda cykeln vid rekreation och för arbets- och skolpendling. (FÖP sidorna 13, 21, 39). Odlingsmöjligheter för flera. Söderköping skall vara en stad för alla (FÖP, En stad för alla, sidan 11). Odlingsmöjligheter skall inte vara förbehållet endast villaägarna. För andra odlingsintresserade bör finnas koloniområden och kanske även andra möjligheter till cityodling. Koloniområdena bör även i viss utsträckning tillåta kolonistugor. Områden längs vattendragen är särdeles lämpade för ändamålet. Föredömliga exempel finns längs Stångån i Linköping. Den här typen av odlingsytor är även ekologiskt värdefulla och utgör en skön anblick för de som passerar på vattenvägar och gång-/cykelstråk. Plandokumenten bör kompletteras med en progressiv skrivning i frågan (FÖP, Riktlinjer för stadsbyggnad, sidan 29 samt stadens parker för ekosystemtjänster, sidan 10 ).

5 2 Bevara Egnahems egenart! Föreningen Egna Hem i Motala blev 1892 landets första egnahemsförening och hade redan 1895 en filial i Söderköping köpte man mark till det som skulle bli Villakolonin Bossgård, senare Villastaden Bossgård och numera Egnahem. Området har varsamt utvecklats genom successiva förtätningar. De första villorna med byggår 1905 finns kvar och vårdas ömt av nuvarande innehavare. Området har en egenart och typisk karaktär som ett till största delen individuellt utformat villaegnahemsområde från sekelskiftet 1800/1900. Plandokumenten (FÖP sidorna 30-31, KMP sidorna , 160) bör tydligt markera att det är viktigt att bevara och gärna förstärka områdets egenart. Renässans för marknadslivet. Staden har mycket långa och stolta marknadstraditioner. Att blåsa liv i dom igen kan ske på flera sätt och ge möjligheter för stadskärnans utveckling. Ökande konsumtion av närproducerade och ekologiska varor (se FÖP, Förändrade konsumtionsmönster, sidan 18) bör kunna stimulera till återkommande arrangemang av typen Bondens marknad. Sådana inslag passar stadens karaktär och kan bli en extra magnet, som gynnar all handel i stadskärnan. Grön anslutning till nya E22. Nya E22 innebär massor av möjligheter bland annat vad avser att stärka stadens gröna karaktär. T ex bör det vara möjligt att avlasta stadskärnan en del motorfordonstrafik om man kombinerar infartsparkering med möjligheter till grön inpendling mot stadskärnan (kan ha många olika former och vara speciell vid stora evenemang). Exempelvis borde en hel del avlastning kunna ske vid stora evenemang typ Söderköpings Gästabud. Plandokumentens skrivningar (se FÖP Riktlinjer för infrastruktur, sidan 43) bör vidareutvecklas med dessa aspekter.

Relevanta dokument

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan