Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2017

Transkript

1 Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna Institutnummer 2351 Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 217 Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 7 A.1 Verksamhet... 7 A.2 Försäkringsresultat... 1 A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig materiell information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.2 Centrala funktioner B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem B.4 Internt kontrollsystem B.5 Internrevision B.7 Uppdragsavtal

2 B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet C. Riskprofil...25 C.1 Försäkringsrisker...25 C.1.1 Metoder för bedömning av risk...25 C.1.2 Exponering av försäkringsrisk C.1.3 Placering av tillgångar C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk C.1.5 Riskreduceringstekniker C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk... 3 C.2.3 Fastighetsrisk... 3 C.2.4 Spreadrisk... 3 C.2.5 Koncentrationsrisk C.2.6 Valutarisk C.2.7 Känslighetsanalys marknadsrisker C.3 Kreditrisk C.4 Likviditetsrisk C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier C.5 Operativ risk C.6.1 Affärsrisk C.7 Övrig information D. Värdering för solvensberäkning D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Placeringstillgångar D Värderingsmetoder D.1.3 Lån D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.1.6 Återförsäkringsfordringar D.1.7 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar... 4 D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar

3 D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Övriga skulder D.3.1 Uppskjutna skatteskulder D.3.2 Återförsäkringsskulder D.4 Alternativa metoder för värdering D.5 Övrigt om värdering E. Finansiering...45 E.1 Kapitalbas...45 E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav

4 Bilaga 1 S Balansräkning Bilaga 2 S Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S S Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 7 S Kapitalbas Bilaga 8 S Solvenskapitalkrav Bilaga 9 S Minimikapitalkrav 4

5 Sammanfattning Den nya harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari 216. Regelverket ställer krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den andra årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna (bolaget). Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 7 maj 218. Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna är ett ömsesidigt bolag vilket innebär att bolaget ägs av försäkringstagarna. Bolaget är tillsammans med 9 andra Dinabolag medlem i Dina Federationen och delägare i Dina Försäkring AB (Dina AB), som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, både externt och inom bolagsgruppen. Bolaget deltar i Dinafederationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) vilket säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Som stöd till uppföljning av företagsstyrningssystemet finns centrala funktioner; internrevisionsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, riskhanteringsfunktionen samt aktuariefunktionen som gör försäkringstekniska bedömningar. Genom Dina AB får Dina-bolagen även service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dina-federationen. Under 217 ökade bolagets totala premieintäkt med 4,4 % till tkr. Av premieintäkten är direktförsäkring störst med tkr. Resterande tkr är mottagen återförsäkring som utgörs av Dina ABs avgivna återförsäkring. Det totala resultatet av försäkringsrörelsen och finansrörelsen 217 efter skatt och obeskattade reserver var tkr, att jämföra med föregående år då det jämförbara resultatet var tkr. Styrelsen ansvarar för att minst årligen genomföra en egen risk- och solvensbedömning, baserad på scenarier och stresstester avseende möjliga förändringar i den interna och externa miljön. Under året har bolaget genomfört en risk- och solvensbedömning för planeringsperioden tillsammans med affärsplan med resultat- och kapitalplan. Genomförda scenarioanalyser och stresstester visar att bolaget är väl kapitaliserat även i negativa scenarier och överstiger myndigheternas krav på kapital med marginal. Bolaget bedriver direkt försäkring inom Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner inom Gävleborgs län samt Dalarnas län. 5

6 Bolagets försäkringsverksamhet består till drygt hälften av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och Villa samt Företag och Fastighet. Övrig direktaffär består av djur samt en liten del motor. Den andra delen av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen försäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men även av ansvar, rättsskydd samt sjuk- och olycksfall. Bolaget värderar tillgångar och skulder i den finansiella redovisningen enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 215:12) och rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Bolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 oh FFFS 215:12. I Solvens 2-regelverket tillämpas andra värderingsregler än IFRS. Den största omvärderingen hänför sig till Försäkringstekniska avsättningar (FTA). FTA täcker kostnader för inträffade skador, ersättningsreserv, kostnaden för att reglera dessa skador, skadebehandlingsreserv samt kostnader för framtida skador och övriga kostnader för ingångna avtal, premiereserv. Värdet beräknas som summan av bästa skattning och en riskmarginal. Bolagets risker delas in i följande områden; försäkringsrisker, marknadsrisker, motpartsrisker, matchnings- och likviditetsrisker, affärsrisker och operativa risker. Den största risken är marknadsrisk följd av försäkringsrisk. Marknadsrisk avser risken för förlust orsakad av nivån eller volatilitet i marknadspriser på bolagets tillgångar, skulder och finansiella instrument. Risken hanteras genom bland annat placeringspolicys som begränsar storleken på exponeringarna. Med försäkringsrisk avses risker som uppstår med anledning av osäkerhet i skadefrekvens, skadebelopp, kostnadsutveckling och avveckling av inträffade skador. Försäkringsrisken begränsas genom återförsäkring tecknad hos Dina AB. Till följd av ökad volym i försäkringsaffären och ökade värden på bolagets placeringstillgångar har solvenskapitalkravet ökat avseende försäkringsrisker och marknadsrisker. Solvenskapitalkravet har ökat med tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar ca 6,6 %. Bolagets kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav är beräknade i enligt med försäkringsrörelselagens (FRL 21:243) regler. Solvenskapitalkravet har beräknats enligt standardformeln som är den vanligaste beräkningsformeln för försäkringsbolag. Bolagets solvenssituation är på en fortsatt betryggande nivå. Kapitalbasen har förstärkts ytterligare under 217 med tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en ökning på 9,8 %. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation Kapitalbas Solvenskapitalkrav Minimikapitalkrav Solvenskvot 2,95 2,87 6

7 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag och ägs i sin helhet av bolagets försäkringstagare. Bolaget bedriver direkt försäkring inom Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner inom Gävleborgs län samt Dalarnas län. Direktförsäkringen avser egendomsförsäkring till privatpersoner, lantbruks- och företags- och fastighetsägare. Genom Dina AB tillhandahåller bolaget försäkringar inom de försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen av Dina AB. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s och gruppens återförsäkring genom förmedling av Dina AB. Bolaget är tillsammans med 9 andra lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation. De lokala Dina-bolagen, äger tillsammans Dina Försäkring AB, som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, såväl inom federationen som externt. 7

8 Ägandet i Dina Försäkring AB, per , fördelas mellan de ömsesidiga ägarbolagen enligt nedan. Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland 5 1 1,93% Dina Försäkringar Kattegatt ,3% Dina Försäkringar Sydost ,92% Dina Försäkringar Sydöstra Norrland ,7% Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna ,78% Dina Försäkringar Öland ,69% Dina Försäkringar Skaraborg Nerike ,88% Dina Försäkringar Nord ,1% Dina Försäkringar Göteborg ,28% Dina Försäkringar Väst ,41% Totalt ,% Dina AB:s uppgift är att tillhandahålla Dina-bolagen en betryggande återförsäkring och att som direktförsäkringsgivare komplettera Dina-bolagen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där dessa saknar eget tillstånd. Dina AB bistår också bolagen med service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dinafederationen. Inom Dina AB finns bolagets centrala funktioner, det vill säga internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion som genom uppdragsavtal levererar sina tjänster till bolaget. Utöver extern återförsäkring som omfattar naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker avges återförsäkring avseende delar av såväl Dina ABs direkta som indirekta affär till bolaget genom ett återförsäkrings- och clearingsystem. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, Bolagets revisionsbolag är KPMG AB, Box 318, Stockholm. Vald revisor är Magnus Ripa. Bolagets försäkringsverksamhet består till drygt hälften av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och Villa samt Företag och Fastighet. Övrig direktaffär består av djur samt en liten del motor. Den andra delen av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen försäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men även av ansvar, rättsskydd samt sjuk- och olycksfall. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. 8

9 Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Brand och övriga egendomsskador tillhör bolagets direktförsäkring och övriga delar mottagen försäkring. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Företag och fastighet Företag och fastighet innefattar också lantbruksförsäkring och täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av bolagets motorfordonsförsäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som orsakas på annans egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna hem, villa, företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 3 mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt 9

10 självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet, och upp till 3 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar bolaget försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 215/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (21:243) 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EU-förordningens numrering och benämning av försäkringsklasser inom parentes): Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (2 Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. A.2 Försäkringsresultat Under 217 gav försäkringsrörelsen ett överskott på (22 951) tkr. Premieintäkterna totalt uppgick till (98 253) tkr, varav premierna i direkt försäkring uppgick till (56 53) tkr och premierna i mottagen återförsäkring uppgick till (42 2) tkr. Skadekostnaderna har belastat rörelseresultatet med (53 516) tkr och driftskostnaderna med (21 786) tkr. Resultatet i mottagen återförsäkring uppgick till (1 114) tkr och i direkt affär uppgick resultatet till (12 837) tkr. Bolaget har under 217 haft ett återförsäkringsskydd med ett självbehåll på 4 tkr. Återförsäkring är en viktig del för bolagets riskutjämning över tid. 1

11 FÖRSÄKRINGSRESULTAT, tkr 217 Totalt Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Återbäring och rabatter - Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen - RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT FÖRSÄKRINGSRESULTAT, tkr 216 Totalt Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Återbäring och rabatter - Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen - RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT

12 A.3 Investeringsresultat Tillväxten i Sverige och i stora delar av världen har varit god under 217 med ett fortsatt lågt ränteläge och negativ ränta på riskfria korta placeringar. Stockholmsbörsen visade stigande kurser för sjätte året i rad. Trots en hög andel räntebärande tillgångar i placeringsportföljen i ett fortsatt lågt ränteläge har avkastningen på bolagets räntebärande tillgångar varit god. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på bolagets tillgångar till 6,1 %. Finansrörelsen har i år gett ett överskott på (23 934) tkr. Värdet på bolagets direktägda fastigheter har inte förändrats under året. Samtliga av bolagets fastigheter nyttjas i sin helhet i den egna verksamheten och utgör rörelsefastigheter men redovisas som förvaltningsfastigheter. Värdet på bolagets innehav av noterade aktier och andelar uppgick till (116 8) tkr. Inga större förändringar har gjorts i portföljen under året. Värdet på bolagets innehav i onoterade aktier uppgick till (78 1) tkr. Den totala ökningen beror på att värdet av Dina AB-aktien ökade trots att aktien i Dina Mälardalen minskade med hela 52,9 % under året. Andelen räntebärande tillgångar har ökats och uppgår till (72 751) tkr. Avkastningen uppgick till 1,71 %, trots Riksbankens negativa räntenivå. På grund av det fortsatt historiskt unika läget med negativa räntenivåer, så har ingen kapitalavkastning förts över till försäkringsrörelsen under

13 Avkastning på bolagets placeringstillgångar Avkastning på bolagets placeringstillgångar Fastigheter Fastigheter Intäkter Hyresintäkter Värdestegring Summa kostnader Kostnader Drift- och kapitalförvaltningskostnader Resultat Resultat Aktier Aktier Intäkter Erhållna utdelningar Realisationsvinster Orealiserade vinster Summa intäkter Kostnader Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Resultat Obligationer Obligationer Intäkter Ränteintäkter Realisationsvinster Orealiserade vinster 469 Summa intäkter Kostnader Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Resultat Lån Övrigt Intäkter Ränteintäkter Summa intäkter Kostnader Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Resultat Avkastning Avkastning på bolagets kapitalplaceringar

14 A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget har 5 tjänster som bistår Dina-federationen med motorskadehantering. Uppdraget utförs och ersätts enligt avtal med Dina AB. Bolaget har spetskompetens inom olika områden, främst inom försäkringssystem. Denna kompetens kommer federationen till del i olika utvecklingsprojekt. Dina AB faktureras för dessa tjänster. A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. 14

15 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Bolaget har ett företagsstyrningssystem som beskriver vilka risker bolaget har, hur bolaget arbetar med riskhantering och hur intern kontroll följer upp bolagets risktaganden. Vidare beskrivs vilka ersättningssystem som finns, hur lämplighetsprövning genomförs, hur och på vilket sätt aktsamhet styr investeringar av kapitalet samt hur bolaget följer upp utlagd verksamhet. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Som stöd till uppföljning av företagsstyrningssystemet finns centrala funktioner; internrevisionsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, riskhanteringsfunktionen samt aktuariefunktionen som gör försäkringstekniska bedömningar. Bolaget tecknar riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Bolaget tecknar direkt försäkring inom sin region och den mottagna affären från Dina AB består främst av affär förmedlade av lokala Dina-bolag till Dina AB, varför verksamheten får en lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelsen ansvarar ytterst för bolagets system för företagsstyrning (vilket inkluderar internkontroll och riskhantering) som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bolagets policys för företagsstyrning och riskhantering, bolagets affärsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. I bolagets styrelse finns sju ledamöter samt en adjungerad styrelseledamot. Styrelsen har under verksamhetsåret 217 haft åtta styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen består per av följande personer: Jan Lindberg, ordförande Bengt-Olov Björklund, vice ordförande Lars Engström Ulf Larsson Stefan Bohlin Jerker Persson Lennart Bennermo Bertil Daniels, adj. 15

16 Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Bolagets styrelse utgör i sin helhet revisionsutskott. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar, varken till styrelse, VD eller övriga anställda. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Styrelsen har inrättat en kapitalplaceringsgrupp för styrning och uppföljning av bolagets kapitalförvaltning inom ramen för av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer. Vd utser klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende utlagd verksamhet, förmånsrättsansvarig, ansvarig för skaderevisioner samt personuppgiftsombud inom ramen för styrelsens instruktioner. Alla chefer ingår i bolagets ledningsgrupp där väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. 16

17 B.1.2 Centrala funktioner I bolaget finns fyra centrala funktioner. Dessa är genom uppdragsavtal avseende kritisk verksamhet outsourcade/utlagda till Dina AB. Funktionernas ansvar och rapportering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till vd eller styrelsen framgår. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärdering av interna kontroller, företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen rapporterar till vd och minst årligen till styrelse och ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt bidra till bolagets riskhanteringssystem. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till vd, beställaransvarig och minst årligen styrelse och ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Funktionen ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till vd, beställaransvarig och minst årligen styrelse och utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets Vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. 17

18 B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar. Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Pensionsvillkoren för vd utgår i enlighet med FTP-planen avdelning 2 (avtalsenlig pension). Som pensionsmedförande lön räknas månadslönen gånger 12,2. För anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. 18

19 B.1.4 Transaktioner med närstående Bolaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina AB. Dessutom tar Dinabolagen emot retrocessionsandelar från Dina AB som mottagen återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom gruppen och utjämnas internt mellan Dina-bolagen. Därtill köper Dina-bolagen specialisttjänster av Dina AB som inkluderar arbete i centrala funktioner. Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade inom Federationen och debiteras efter beslutad fördelningsnyckel. Bolaget har tillsammans med Dina Försäkringar Sydöstra Norrland en gemensam skadeorganisation där bolaget faktureras för halva kostnaden, enligt avtal. Anställda och förtroendevalda i bolaget kan teckna sina privata försäkringar i bolaget. I de etiska riktlinjerna regleras det så att ingen anställd får teckna egen eller närståendes försäkring i bolaget. De etiska riktlinjerna reglerar också hur skadehandläggningen ska ske om anställd, Vd eller styrelseledamot drabbas av en försäkringsskada. Därutöver finns inga materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på bolaget eller med ledamöter i styrelsen. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder bolagets verksamhet utgör centrala funktioner eller andra nyckelfunktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att bolaget förvaltas och drivs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som utöver det ordinarie anställningsförfarandet ska vara föremål för bolagets interna rutiner processer för lämplighetsprövning. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen att en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och 19

20 solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Affärsrisker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i bild på sid 17 i kapitel Företagsstyrningssystem. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla medarbetare rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. I samband med affärsplaneringsprocessen och den egna risk- och solvensbedömningen görs en samlad riskidentifiering i bolaget. Vid denna genomgång identifierar eller omprövar styrelse och företagsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av 2

21 bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där riskerna i bolaget identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras, följs upp och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd och styrelse och ingår i den utlagda verksamheten till Dina AB. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Funktionen rapporterar till Vd och styrelse och ingår i den utlagda verksamheten till Dina AB. Funktionen ska minst årligen rapportera till Vd och styrelse om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen rapporterar till styrelse och vd och ska minst årligen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen Internrevision är en oberoende kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen för internrevision har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under året samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. 21

22 Internrevisionen genomför årligen en riskanalys. Internrevisionsfunktionens uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 217 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån bolagets egen riskprofil, risktolerans och affärsplan beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten enligt affärsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som ledningsgrupp är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid ett flertal sammanträden under året. Processen har förbättrats bland annat genom att fokus har lagts på att integrera Orsa med affärsplaneringsprocessen, vilket innebär att affärsplan och Orsa tas fram, diskuteras och beslutas parallellt och vid samma tidpunkter av bolagets styrelse. Orsa-processens ingångsvärden är styrelsens affärsplan med resultatplan för affärsplaneringsperioden tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalbehovet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som ledningsgrupp identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhet- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av riskkartan kan styrelse och ledningsgrupp identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Utöver att identifiera och kvantifiera risker som bolaget kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalscenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. Genomförda scenarioanalyser och stresstester visar att bolaget är väl kapitaliserat även i negativa scenarier och överstiger myndigheternas krav på kapital med marginal. B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att nå långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. 22

23 Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets oberoende granskningsfunktion (internrevision), skaderevisioner, ITrevisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokument och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Bevaka och vid behov följa upp rapporterade incidenter. Fungera som stödjande och rådgivande funktion till bolagets vd och styrelse avseende regelefterlevnadsfrågor. Regelefterlevnadsfunktionen ska vid behov och minst årligen rapportera till vd och styrelsen om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Vd ska vidta de åtgärder som rapporteringen kan föranleda och ska vid behov informera styrelsen. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskkontrollen och regelefterlevnadsfunktionen). Se vidare avsnitt B.5. I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skadereglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevisionen avser samtliga typer av skador, såväl avslutade som öppna. Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och minst en gång per år. För varje skaderevision utses en person med erfarenhet av skadereglering inom det aktuella området att utföra skaderevisionen. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen och ingår i den ordinarie revisionen. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den ITbaserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättnings-, kapitalförvaltnings- samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. 23

24 Bolagets kontroller består av både manuella kontroller i de olika arbetsmomenten i bolagets processer och av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. B.5 Internrevision Bolaget har inrättat en internrevisionsfunktion som arbetar på styrelsens uppdrag. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om en treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett styrelseordförande till beställaransvarig för funktionen. Internrevisionsfunktionen har genomfört och till styrelsen löpande avrapporterat granskningar i enlighet med beslutad revisionsplan 217. Funktionen följer löpande upp lämnade rekommendationer och avlämnar en årsrapport. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 217 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen rapporterar till vd och styrelse. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. Arbetet bedrivs utifrån en årsplan som godkänts av vd och är baserad på bolagets instruktion för aktuariefunktionen som har fastställts av styrelsen. B.7 Uppdragsavtal Bolaget har möjlighet att uppdra åt annan juridisk person att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets rörelse, detta regleras i ett uppdragsavtal. Oavsett vem som utför uppdraget ansvarar bolaget för den utlagda verksamheten och ska övervaka att leverantören uppfyller sina åtaganden. I bolagets policy för uppdragsavtal fastställs principer och processen för bolagets hantering av uppdragsavtal. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn. Policyn innehåller därutöver bland annat definitioner för klassificering av avtal. Bolagets vd, ansvar för att avtalen klassificeras korrekt samt hanteras efter de principer för kontroll och uppföljning av avtalen som är fastställda. Bolaget har ingått uppdragsavtal beträffande kritiska och viktiga operativa funktioner som huvudsakligen avser nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutformning, produktutveckling och produkt-förvaltning, senior underwriting, mäklardisk, skadechef, försäljning och skadereglering av djurförsäkring, centrala funktioner samt kundservice. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har ingen övrig information att lämna om företagsstyrningssystemet. 24

25 C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för skade- och sjukförsäkringsrisker. Bolaget har ingen livförsäkringsrisk. Försäkringsrisk Förändring Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total skadeförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total skadeförsäkringsrisk Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Diversifieringsreduktion Katastrofrisk Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sjukförsäkringsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Bolaget mottar återförsäkring från Dina AB och den 25

26 mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafik- och motorförsäkring, ansvaroch rättsskyddsförsäkring samt intern återförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Känslighetsanalyser. Bolagets direktförsäkring är en relativt kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningar och premienivåerna begränsas. Trafikförsäkringen är den produkt som anses driva störst försäkringsrisk. Det är en mycket långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar osäkerhet i de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Volymmått, underlag till premie och reservrisk Klass Förändring Trafik Motor Brand och egendom Ansvar och rättsskydd Skadeförsäkring, total Sjukförsäkring Livförsäkring I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. I bolagets återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen samt genom Dina AB:s återförsäkringslösning utanför Dina-federationen säkerställs att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skadehändelser och katastrofer. Det externa självbehållet för Dina-federationen är 25 mkr för katastrofrisker. Dina AB mottar 26