Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2016

Transkript

1 Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2016

2 Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 6 A.1 Verksamhet... 6 A.2 Försäkringsresultat... 8 A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig materiell information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning B.4 Internt kontrollsystem B.5 Internrevision B.6 Aktuariefunktionen B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker C.1.1 Metoder för bedömning av risk C.1.2 Exponering av försäkringsrisk C.1.3 Placering av tillgångar...25 C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk...25 C.1.5 Riskreduceringstekniker...25 C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk C.2.3 Fastighetsrisk C.2.4 Spreadrisk C.2.5 Koncentrationsrisk C.2.6 Valutarisk Sida 2 av 43

3 C.2.7 Känslighetsanalys marknadsrisker C.3 Kreditrisk C.4 Likviditetsrisk C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier C.5 Operativ risk C.6 Övriga materiella risker C.6.1 Strategisk risk C.7 Övrig information D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Placeringstillgångar D Värderingsmetoder D.1.3 Lån och hypotekslån D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.1.6 Återförsäkringsfordringar D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Övriga skulder D.3.1 Uppskjutna skatteskulder D.3.2 Återförsäkringsskulder D.4 Alternativa metoder för värdering D.5 Övrigt om värdering Finns inget ytterligare att tillägga om värdering E. Finansiering E.1 Kapitalbas E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller Bolaget använder inte interna modeller E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav Sida 3 av 43

4 Bilaga 1 S Balansräkning Bilaga 2 S Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S S Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 8 S Kapitalbas Bilaga 9 S Solvenskapitalkrav Bilaga 10 S Minimikapitalkrav Sida 4 av 43

5 Sammanfattning Det nya harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari Det nya regelverket sätter nya krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den första årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Skaraborg- Nerike. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 19 maj 2017 tillsammans med årsredovisning för bolaget avseende verksamhetsåret Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) vilket säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolagets verksamhetsområde är begränsat till Västra Götalands och Örebro län samt Motala och Finspångs kommuner. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike är ett ömsesidigt bolag och ägs av försäkringstagarna. Bolaget är tillsammans med 10 andra fristående, lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation och delägare i Dina Försäkring AB (Dina AB), som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, både externt och inom gruppen. Bolaget deltar i Dina-federationens interna återförsäkringssystem, vilket innebär att bolaget även mottager andelar av Dina AB:s och federationens återförsäkring. Kapitalsituationen för bolaget är god. Kapitalbasen har förstärkts väsentligt under 2016 och ökade med tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en ökning med 11%. Till följd av att den publicerade solvenskvoten har använts för innehavet av Dina ABaktier per har marknadsriskerna och motpartsrisken minskat kraftigt under Solvenskapitalkravet (SCR) minskade med tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en minskning med 8%. Detta innebär en ökning av solvenskvoten från 2,16 till 2,62. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation Kapitalbas (tkr) Solvenskapitalkrav (tkr) Minikapitalkrav (tkr) Solvenskvot 2,63 2,16 1 Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per Sida 5 av 43

6 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike är ett ömsesidigt försäkringsbolag med koncession i Västra Götalands och Örebro län samt Motala och Finspångs kommuner. Bolaget är tillsammans med 10 andra lokala Dina-bolag medlem i Dina Försäkringar Federation. De lokala Dina-bolagen, totalt 10 ägarbolag, äger tillsammans Dina Försäkring AB (Dina AB), som bl a svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, såväl inom federationen som externt. Bolagets direkta försäkringsverksamhet består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Utöver egen direktförsäkring förmedlar bolaget motor-, ansvars-, rättskydds- samt sjuk- och olycksfallsförsäkring för vilket Dina AB har tillstånd. Ägandet i Dina Försäkring AB, per , fördelas mellan de ömsesidiga ägarbolagen enligt nedan. Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland ,93% Dina Försäkringar Kattegatt ,03% Dina Försäkringar Sydost ,92% Dina Försäkringar Sydöstra Norrland ,07% Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna ,78% Dina Försäkringar Öland ,69% Dina Försäkringar Skaraborg Nerike ,88% Dina Försäkringar Nord ,01% Dina Försäkringar Göteborg ,28% Dina Försäkringar Väst ,41% Totalt ,00% Dina AB:s uppgift är att tillhandahålla Dina-bolagen en betryggande återförsäkring och att som direktförsäkringsgivare komplettera Dina-bolagen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där dessa saknar eget tillstånd. Dina AB bistår också bolaget med service inom olika specialistområden samt tillhandahåller, i enlighet med ett uppdragsavtal mellan bolaget och Dina AB, de centrala funktionerna internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion samt riskhanteringsfunktion. Utöver extern återförsäkring som omfattar naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker avges återförsäkring avseende delar av såväl Dina AB:s direkta som indirekta affär till Dina-bolagen genom ett gemensamt återförsäkrings- och clearingsystem. Sida 6 av 43

7 Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike. Kontaktuppgifter: Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, Telefon Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes valda revisionsbolag är SA Revision AB, Box 57, Vara. Ansvarig revisor är Fredrik Hermansson. Dina Försäkringar Skaraborg-Nerikes försäkringsverksamhet består av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och Villa samt Företag och Fastighet. Övrig direktaffär består av Djur samt en liten del Motor. Ungefär 40% av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen försäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men består också av ansvar, rättsskydd samt sjuk- och olycksfall. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Brand och övriga egendomsskador tillhör bolagets direktförsäkring och övriga delar mottagen försäkring. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Företag och Fastighet Företag och Fastighet innefattar också lantbruksförsäkring och täcker samma skadetyper som Hem och Villa ovan och de presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och Villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. Husdjur Skador på Husdjur, t ex häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och Villa samt Företag och Fastighet. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av bolagets motorfordonsförsäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sida 7 av 43

8 Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och Villa samt Företag och Fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 10 mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 10 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar Dina AB försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande: Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Ansvar (20 Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. A.2 Försäkringsresultat Under 2016 ökade premieintäkten med 9 procent till tkr. Försäkringsersättningarna efter återförsäkring uppgick 2016 till 65 procent av premieintäkten jämfört med 87 procent Bolaget var extremt skadedrabbat 2015 både i egen affär och mottagen. Försäkringsrörelsens resultat är tkr 2016 jämfört med tkr Den mottagna återförsäkringen bidrar 2016 till ett positivt försäkringsrörelsens resultat med tkr där tkr utgörs av en avvecklingsvinst från tidigare år. Direktaffären har ett negativt resultat på Bolaget har under 2016 haft ett återförsäkringsskydd med ett självbehåll på tkr. Återförsäkring är en viktig del för bolagets riskutjämning över tid. Sida 8 av 43

9 FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 Totalt Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT

10 A.3 Investeringsresultat Året har präglats av politisk oro med Brexit och USA-val som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på Dina Försäkringar Skaraborg Nerikes tillgångar till 6,8%. Det finansiella resultatet för bolaget 2016 är tkr jämfört med tkr Aktieinnehavet bidrog mest till det positiva resultatet 2016 och innehavet av de onoterade aktierna Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB ökade i värde med tkr. Värdet på Dina AB aktien ökade med 15,5 % under Den starka utvecklingen för Dina AB-aktien beror på att värdet på bolagets direktägda fastigheter har förändrats positivt under året. Bolagets innehav av noterade aktier gav tkr i totalavkastning vilket motsvarar 12,6% och räntebärande värdepapper gav tkr motsvarande 2,2%. Bolaget äger en kontorsfastighet som till 96% utnyttjas i den egna verksamheten. Någon värdering har ej skett under året. Direktavkastningen gav 25 tkr. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, så har ingen kapitalavkastning överförts till försäkringsrörelsen under 2016.

11 Avkastning på bolagets placeringstillgångar 2016 (tkr) Aktier Erhållna utdelningar Realisationsvinster Orealiserade vinster Summa intäkter Orealiserade förluster 730 Kapitalförvaltningskostnader -273 Summa kostnader Resultat Obligationer Ränteintäkter Realisationsvinster 12 Orealiserade vinster Summa intäkter Orealiserade förluster 0 Kapitalförvaltningskostnader -156 Summa kostnader -156 Resultat Fastigheter Hyresintäkter 25 Summa intäkter 25 Förvaltningskostnader 0 Summa kostnader 0 Resultat 25 Avkastning A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget har ingen övrig verksamhet att redovisa. A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. Sida 11 av 43

12 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Vid utformning av bolagets system för företagsstyrning med internkontrollsystem och riskhanteringssystem har beaktats att bolaget är ett litet bolag jämfört med andra rikstäckande försäkringsbolag på skadeförsäkringsmarknaden. Bolaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Jämfört med andra rikstäckande konkurrenter är bolaget litet, totalt har Dina-federationen en total marknadsandel på runt 3 % på den svenska sakförsäkringsmarknaden. Bolaget bedriver direkt skadeförsäkring samt meddelar indirekt försäkring. Bolaget tecknar direkt försäkring inom bolagets koncessionsområde som är Västra Götalands län, Örebro län samt kommunerna Motala och Finspång varför verksamheten får en lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Riskmedvetenheten genomsyrar styrning samt organisation av bolaget med ett företagsstyrningssystem som innefattar system för internkontroll med underliggande system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. B.1.1 Styrelse och ledning I bolagets styrelse finns sju ledamöter, vilka väljs på ordinarie bolagsstämma av 31 fullmäktige utsedda av försäkringstagarna. Styrelsen ansvarar för bolagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policy för företagsstyrning och riskhantering samt verksamhetsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen med kapitalplan. I Dina-federationens vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. I bolagets styrelse finns sju ledamöter. Styrelsen har under verksamhetsåret 2016 haft 11 styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen bestod per av följande personer: Bo Andersson, ordförande Ingela Sönegård, vice ordförande Morgan Sundberg Torbjörn Eriksson Halvor Eriksson Eva Axelsson Lars-Erik Kullenwall Sida 12 av 43

13 Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Styrelsen utgör i sin helhet revisionsutskott sedan 2016 med de särskilda uppgifter som följer efter ändring av aktiebolagslagen. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer rörliga ersättningar endast i form av bonus till personal som icke i väsentlig utsträckning påverkar bolagets riskexponering. Således utgår varken bonus eller andra rörliga ersättningar till styrelse, vd, affärssledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Styrelsen har inrättat en kapitalplaceringsgrupp för styrning och uppföljning av bolagets kapitalförvaltning inom ramen för av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer. Vd utser klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende utlagd verksamhet, förmånsrättsansvarig, ansvarig för skaderevisioner samt personuppgiftsombud inom ramen för styrelsens instruktioner. Alla enhetschefer är underställda vd och ingår i bolagets affärsledning där alla väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. Sida 13 av 43

14 B.1.2 Centrala funktioner Bolaget har inrättat fyra centrala funktioner. Funktionernas ansvar och rapportering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Dina AB tillhandahåller, i enlighet med uppdragsavtal (outsourcing) mellan bolaget och Dina AB, de centrala funktionerna. I bolaget finns ledningsprövade beställaransvariga för respektive funktion: ordförande för internrevisionsfunktionen, vice ordförande för regelefterlevnadsfunktionen samt Vd för riskhanterings-funktionen och aktuariefunktionen. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärderingen av de interna kontroller och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och uppdraget är att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen utgör ett stöd till verksamheten i bedömningen av de försäkringstekniska avsättningarna, beräkningsmetoder, försäkringsrisker, solvens och återförsäkring. Funktionen rapporterar till styrelse och Vd i dessa frågor. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden i bolaget enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar också för samordningen av Sida 14 av 43

15 incidentrapporteringen samt sammanställer en årlig rapport över rapporterade incidenter till styrelse och Vd. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till vd och styrelse och utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets Vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll. Funktionen ansvarar för att upprätta en samlad rapport av riskerna till styrelsen. Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser bonus till personal. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, affärsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsen har fastställt riktlinjer för ersättningar för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv Sida 15 av 43

16 riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande beslutar om Vd:s ersättning och Vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. VD har rätt till förtida förmånsbestämd pension vid 62 års ålder till och med uppnådd pensionsålder. Övriga befattningshavare i företagsledningen omfattas av försäkringstjänstemännens pensionsplan FPK samt enskilda avtal. För övriga anställda gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Anställda och förtroendevalda i Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike kan också teckna sina privata försäkringar i bolaget. I de etiska riktlinjerna regleras det så att ingen anställd får teckna egen eller närståendes försäkring i bolaget. Ersättningar till personer som är närstående bolaget, såsom styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller andra nyckelpersoner, förekommer endast i enstaka fall och utgörs då av ersättning för experttjänster. I övrigt förekommer inga transaktioner med styrelseledamöter och ledande befattningshavare eller deras närstående utöver normala kundtransaktioner. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som utöver det ordinarie anställningsförfarandet ska vara föremål för bolagets interna rutiner processer för lämplighetsprövning. Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet Styrelseledamöter Vd De personer som ingår i centrala funktioner Aktuariefunktion Internrevision Riskhanteringsfunktion Regelefterlevnadsfunktion Övrig relevant personal De personer som ingår i ledningsgruppen Sida 16 av 43

17 I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar utöver de lagkrav som gäller. Processerna har lite olika utformning beroende på vilken grupp befattningarna tillhör. För styrelseledamöter innefattar processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande innan eventuella nomineringar ska ske vid bolagsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol inom de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner för att fastställa ett nuläge, rutiner när nya personer ska utses avseende alla ovan angivna befattningar och rutiner för att fortlöpande kontrollera lämpligheten avseende alla ovan angivna befattningar. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar verksamhetsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och verksamhetsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets verksamhetsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Risktoleranser för försäkringsverksamheten uttrycks i totalkostnadsprocent och för kapitalförvaltningen som avkastningsprocent. Dessutom har styrelsen beslutat limiter för aktiekursrisk, koncentrationsrisk och valutarisk utifrån andel av kapitalbasen definierad i enlighet med Solvens 2 regelverket. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Sida 17 av 43

18 Försäkringsrisker Marknadsrisker Kreditrisker Likviditets- och matchningsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i bild under kapitel B.1.2 Centrala funktioner. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av affärsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (Orsa). Riskidentifieringen är också en viktig input i verksamhetsplaneringsprocessen. Vid riskidentifieringen identifierar eller omprövar styrelse och affärsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där riskerna i bolaget identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras, följs upp och rapporteras. Funktionen rapporterar till Vd och styrelse. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till Vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till Vd och styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Sida 18 av 43

19 Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen ska löpande rapportera till Vd och till styrelsen minst årligen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker samt beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen Internrevision är en oberoende, objektiv kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen och därigenom oberoende i förhållande till bolagets verksamhet. I enlighet med instruktionen för internrevision har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Internrevisionen ska årligen genomföra en riskanalys. Internrevisions uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 2016 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Riktlinjen beskriver hur Orsa ska genomföras och integreras inom bolaget. Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån den egna unika riskprofilen, risktoleransen och verksamhetsplanen beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten under verksamhetsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som affärsledning är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid ett flertal sammanträden under året. Orsa-processens ingångsvärden är styrelsens verksamhetsplan med resultatplan för verksamhetsplaneringsperioden tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalkravet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som affärsledning identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhet- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av riskkartan kan styrelse och affärsledning identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Riskidentifiering och kvantifiering av vissa risker samordnas vad avser gemensamma strategiska risker inom Dina-federationen med beredning i gemensamma forum. Sida 19 av 43

20 Utöver att identifiera och kvantifiera risker som Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalt scenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets internrevision (oberoende granskningsrevision), skaderevisioner, IT-revisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokumenten och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets riktlinjer för rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Incidentrapportering. Bevaka och vid behov följa upp rapporterade incidenter. Regelefterlevnadsfunktionen ska vid behov och minst årligen rapportera till Vd och styrelsen om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Vd ska vidta de åtgärder som rapporteringen kan föranleda och ska vid behov informera styrelsen. Internrevisionens (en oberoende granskningsfunktionens) arbetsuppgifter regleras också i en särskild av styrelsen beslutad instruktion. Funktionen är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskhanteringsfunktionen och regelefterlevnadsfunktionen). Det avser bland annat; Att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning stämmer överens med styrelsens styrdokument och interna regler. Att granska och utvärdera bolagets organisation och rutiner. Det årliga granskningsuppdraget avser en del av företagsstyrningen och den interna kontrollen samt fastställs och prioriteras av styrelsen med utgångspunkt från bolagets väsentliga risker. Sida 20 av 43

21 Målet för internrevisionen är att den över åren ska täcka in alla väsentliga delar av verksamheten och företagsstyrningen. För att säkerställa detta ska internrevisionen i samråd med styrelsen ta fram en riskbaserad revisionsplan för det revisionsarbete som ska genomföras. Redovisning av uppdraget till styrelsen sker i form av en skriftlig granskningsrapport och en muntlig presentation. Granskningsrapporten ska innehålla en redovisning av de granskningar som genomförts och innehålla eventuella förslag till åtgärder. Utifrån granskningsrapporten ska styrelsen ta ställning till eventuella förslag och besluta om åtgärder som ska vidtas. Den oberoende granskningsfunktionen ska delta vid styrelsemöte för att muntligen presentera sin granskningsrapport och lämna sina synpunkter. I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skade-reglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och minst en gång per år. För varje skaderevision utses en person med erfarenhet av skadereglering inom det aktuella området att utföra skaderevisionen. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen och fr.o.m ingår IT-revision i den ordinarie revisionen hos Dina AB. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den IT-baserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättnings- samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. De syftar främst till att: Beskriva verksamheten, styrelse och ledning ska veta hur verksamheten fungerar. Bidra med underlag för att utreda om ansvarsfördelningen är tydlig samt om det finns tillräckliga resurser för de olika arbetsuppgifterna och om det finns en dualitet i processerna samt hur sårbar verksamheten är olika delar. Beskriva vilka användarhandledningar, instruktioner och anvisningar som finns för de olika arbetsuppgifterna samt om dessa behöver uppdateras och/eller nya upprättas. Beskriva vilka styrdokument och riktlinjer som finns samt undersöka om de befintliga behöver uppdateras eller nya upprättas. Beskriva de kontroller som finns samt utreda om dessa är tillräckliga eller behöver kompletteras med andra kontroller. Bolagets kontroller består förutom av manuella kontroller i de olika arbetsmomenten i bolagets processer också av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. B.5 Internrevision Bolaget har inrättat en internrevisionsfunktion. Denna tjänst ingår i Dina AB:s service till lokalbolagen i Dina-federationen och är reglerat i ett uppdragsavtal mellan parterna. Styrelsen i Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om en treårig internrevisionsplan. Internrevisionsfunktionen har genomfört och till styrelsen Sida 21 av 43

22 avrapporterat i enlighet med beslutad revisionsplan Funktionen följer löpande upp lämnade rekommendationer och avlämnar en årsrapport. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen rapporterar till Vd och styrelse. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. Arbetet bedrivs utifrån en årsplan som godkänts av Vd och är baserad på bolagets instruktion för aktuariefunktionen som har fastställts av styrelsen. Funktionen ingår i Dina AB:s service till lokalbolagen i Dina-federationen och är reglerat i ett uppdragsavtal mellan parterna. B.7 Uppdragsavtal I bolagets riktlinjer för uppdragsavtal fastställs principer och processen för bolagets hantering av uppdragsavtal. Uppdragsavtal avser när bolaget uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets försäkringsrörelse. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn. Riktlinjerna innehåller därutöver bland annat definitioner för klassificering av avtal. Bolagets VD ansvar för att klassificera avtal, de rutiner som därefter gäller för avtalet utifrån gjord klassificering samt regler för kontroll och uppföljning av avtalen. Bolaget har överenskommelser beträffande kritiska funktioner som avser nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutformning, produktutveckling och produkt-förvaltning, senior underwriting, mäklardisk, försäljning och skadereglering av djurförsäkring, centrala funktioner samt kundservice. Dessa kritiska avtal är inom Dina-federationen. Därutöver har bolaget ett avtal om diskretionär förvaltning av aktier tecknat med Swedbank AB. Samtliga kritiska avtal är anmälda till Finansinspektionen. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har under året byggt en struktur och implementerat rutiner kring företagsstyrning som motsvarar de krav som Solvens 2 regelverket ställer. De centrala funktionerna i Dina AB som tillhandahåller denna tjänst har förstärkts med ytterligare tjänster under 2016 och samtliga dokument för styrning och ledning har anpassats i enlighet med nu gällande regelverk. Bolagets företagsstyrningssystem ses regelbundet över. Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering: Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar bland annat för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Riskhanteringsfunktion ansvarar för att övervaka riskhanteringssystemet. Sida 22 av 43

23 Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att utvärdera den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet. C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkrings-ersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar: Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat på grund av katastrofer. Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för sak- och sjukförsäkringsrisker. Bolaget har ingen livförsäkringsrisk. Försäkringsrisk (tkr) Förändring Premie- och reservsättningsrisk Annulationsrisk Katastrofrisk Total sakförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sakförsäkringsrisk Premie- och reservsättningsrisk Annulationsrisk Katastrofrisk Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sjukförsäkringsrisk Sida 23 av 43

24 C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Den mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafik- och motorförsäkring samt ansvar- och rättskyddsförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Känslighetsanalyser. Bolagets direktförsäkring är en relativt kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningar och premienivåerna begränsas. Trafikförsäkringen är den produkt i portföljen som anses driva störst försäkringsrisk. Det är en mycket långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar stor osäkerhet i de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Brand och egendom samt trafik innehåller ungefär 90 % av volymerna och har även störst volymminskningar under Minskningarna beror på att avsättningarna för oreglerade skador har sjunkit under Volymmått, premie och reservrisk, tkr Klass Utfall Utfall Förändring Trafik Motor Brand och egendom Ansvar och rättsskydd Sakförsäkring, total Sjukförsäkring I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Då bolaget följer standardformeln används ändå en stress på 40 % i ökade annullationer. Sida 24 av 43

25 Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. I bolagets återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen samt genom Dina AB:s återförsäkringslösning utanför Dina-federationen säkerställs att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Självbehållet för Dina-federationen är 25 mkr för katastrofrisker. Dina AB mottar återförsäkring från övriga bolag inom federationen för egendomsrisker och retrocederar tillbaka dessa till Dina-bolagen varför katastrofrisken för egendom omfattar det egna bolagets skador upp till självbehållet (för 2016 är självbehållet 4,0 mkr) samt en andel av Dina-Federationens övriga egendomsskador över respektive bolags självbehåll. C.1.3 Placering av tillgångar Bolagets tillgångar som innehas för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna placeras på ett sådant sätt att de i tillräckligt hög grad matchar de förväntade framtida kassaflödena för de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets placeringsriktlinjer sätter ramar för matchningen mellan skuld och tillgångssidan. C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk Med koncentrationer av försäkringsrisk avses om det inom ett geografiskt område eller produktområde föreligger förhöjd risk på grund av att bolagets exponeringar inte har diversifierats tillräckligt. Det kan alltså handla om kumuler 2, men också en förhöjd risk på grund av att bolaget har en stor del av sina risker inom en produkt vilket ger ökad känslighet för variationer i prissättning och skadeinflation. Bolaget bedöms ha ett fåtal signifikanta koncentrationer av försäkringsrisk för geografiskt avgränsade områden. I övrigt är exponeringarna relativt jämnt utspridda inom bolagets verksamhetsområde. Den mottagna affären har en spridning i hela Sverige då riskerna utjämnas inom federationen och för denna affär är marknadsandelen under 3 procent vilket heller inte anses ge upphov till en koncentrationsrisk av affären. Bolagets direkta affär består av ett brett produktutbud inom egendomsförsäkring såsom fastighetsförsäkring, företagsförsäkring, olika typer av boendeprodukter och lantbruksförsäkring. Dessa produkter distribueras och prissätts mer eller mindre oberoende av varandra och anses inte utgöra en produktkoncentration. Bolagets mottagna affär består av flera olika produkter varav ingen enskild produkt bedöms utgöra en tillräckligt stor andel för att klassas som en produktkoncentration. C.1.5 Riskreduceringstekniker Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike återförsäkringsprogram består av flera delar, de återförsäkringsdelar som gällt för 2016 kan sammanfattas enligt följande: Skadeexcess 3 - och överskadeåterförsäkring 4 allmän egendom 2 Risker inom ett geografiskt område som är tillräckligt nära för att de ska kunna drabbas av samma skadehändelse 3 Högsta skadekostnad (självbehåll) per enskild skadehändelse 4 Totala skadekostnaden för ett år Sida 25 av 43