Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2016

Transkript

1 Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2016 Sida 1 av 45

2 Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 6 A.1 Verksamhet... 6 A.2 Försäkringsresultat... 8 A.3 Investeringsresultat... 9 A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig materiell information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.2 Centrala funktioner B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning B.4 Internt kontrollsystem B.5 Internrevision B.6 Aktuariefunktionen B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker C.1.1 Metoder för bedömning av risk C.1.2 Exponering av försäkringsrisk C.1.3 Placering av tillgångar C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk C.1.5 Riskreduceringstekniker C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk C.2.3 Fastighetsrisk C.2.4 Spreadrisk C.2.5 Koncentrationsrisk Sida 2 av 45

3 C.2.6 Valutarisk C.3 Motpartsrisk C.4 Likviditetsrisk C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier C.5 Operativ risk C.6 Övriga materiella risker C.6.1 Strategisk risk C.7 Övrig information D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Placeringstillgångar D Värderingsmetoder D.1.3 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.4 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.1.5 Återförsäkringsfordringar D.1.6 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Övriga skulder D.3.1 Uppskjutna skatteskulder D.3.2 Återförsäkringsskulder D.4 Alernativa metoder för värdering D.5 Övrigt om värdering E. Finansiering E.1 Kapitalbas E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav Sida 3 av 45

4 Bilaga 1 S Balansräkning Bilaga 2 S Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S S Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 8 S Kapitalbas Bilaga 9 S Solvenskapitalkrav Bilaga 10 S Minimikapitalkrav Sida 4 av 45

5 Sammanfattning Den nya harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari Det nya regelverket sätter nya krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den första årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 19 maj 2017 tillsammans med årsredovisning för bolaget avseende verksamhetsåret Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) vilket säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Bolaget meddelar direkt försäkring mot brand och annan egendomsskada, annan förmögenhetsskada, fartyg med begränsning till fritidsbåtar samt landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra lantbruksmaskiner. Bolagets verksamhet bedrivs inom Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Östergötlands och Hallands län. I december 2016 fusionerade bolaget med Dina Försäkringar Knallebygden Ätradalen. I de jämförelsesiffror som lämnas i rapporten avses de uppgifter från det sammanslagna bolaget enligt fusionsansökan som lämnades i juni Bolaget äger tillsammans med 9 andra lokala ömsesidiga försäkringsbolag Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina AB är bolagets återförsäkringsgivare och kompletterar Dinabolagen där de saknar eget tillstånd. Tillsammans med Dina AB kan bolaget tillhandahålla ett komplett försäkringsskydd. Bolaget deltar även i Dinafederationens interna återförsäkringssystem som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Bolagets kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav är beräknade i enligt med Försäkringsrörelselagens (FRL 2010:2043) regler. Solvenskapitalkravet har beräknats enligt standardformeln som är den vanligaste beräkningsformeln för försäkringsbolag Bolagets kapitalsituation är på en mycket betryggande nivå. Kapitalbasen uppgår till 383,4 Mkr per Solvenskapitalkravet uppgår till 139,5 mkr vilket ger en solvenskvot på 2,75. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation Kapitalbas (tkr) Solvenskapitalkrav (tkr) Minimikapitalkrav (tkr) Solvenskvot 2,75 2,06 1 Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per Sida 5 av 45

6 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Sydost meddelar direkt försäkring mot brand och annan egendomsskada, annan förmögenhetsskada, fartyg med begränsning till fritidsbåtar samt landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra lantbruksmaskiner. Bolagets verksamhet bedrivs inom Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Östergötlands och Hallands län. Bolaget äger tillsammans med 9 andra lokala ömsesidiga försäkringsbolag Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina AB är bolagets återförsäkringsgivare och kompletterar Dinabolagen där de saknar eget tillstånd. Tillsammans med Dina AB kan bolaget tillhandahålla ett komplett försäkringsskydd. Bolaget deltar även i Dinafederationens interna återförsäkringssystem som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Den 12 december 2016 fusionerade bolaget med Dina Försäkringar Knallebygden Ätradalen. Genom fusionen ökar bolagets premieintäkter och kapitaltillgångar. Ägandet i Dina Försäkring AB, per , fördelas mellan de ömsesidiga ägarbolagen enligt nedan. Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland ,93% Dina Försäkringar Kattegatt ,03% Dina Försäkringar Sydost ,92% Dina Försäkringar Sydöstra Norrland ,07% Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna ,78% Dina Försäkringar Öland ,69% Dina Försäkringar Skaraborg Nerike ,88% Dina Försäkringar Nord ,01% Dina Försäkringar Göteborg ,28% Dina Försäkringar Väst ,41% Totalt ,00% Dina ABs uppgift är att tillhandahålla Dina-bolagen en betryggande återförsäkring och att som direktförsäkringsgivare komplettera Dina-bolagen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där dessa saknar eget tillstånd. Dina AB bistår också bolagen med service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dina-federationen. Inom Dina AB finns också centrala funktioner, det vill säga internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion som genom uppdragsavtal också utgör centrala funktioner för Dina-bolagen. Sida 6 av 45

7 Utöver extern återförsäkring som omfattar naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker avges återförsäkring avseende delar av såväl Dina ABs direkta som indirekta affär till Dinabolagen genom ett gemensamt återförsäkrings- och clearingsystem. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, Telefon: Dina Sydosts revisionsbolag är KPMG AB, Box 3018, Stockholm. Revisor är Peter Zell. Bolagets försäkringsverksamhet består till drygt hälften av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och villa samt Företag och Fastighet. Övrig direktaffär består av djur samt en liten del motor. Knappt hälften av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen återförsäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men består också av ansvar, rättsskydd samt sjuk och olycksfall. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i försäkringsavtal. Företag och fastighet Företag och fastighet täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan och de presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Motorfordonsförsäkring Motorfordonsförsäkring är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång tid vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sida 7 av 45

8 Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från försäkringsgrenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 10 Mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 10 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar bolaget försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EUförordningens numrering och benämning av försäkringsklasser anges inom parentes): Trafik (16 - Ansvarsförsäkring för motorfordon) Motor (17 - Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 - Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 - Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 - Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 - Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. A.2 Försäkringsresultat De totala premieintäkterna har ökat med 10,5 Mkr jämfört med föregående år vilket är en ökning med 5,2% för det sammanslagna bolaget. Bolaget har liksom föregående år haft ett mycket bra skadeutfall. Skadeprocenten inklusive skaderegleringskostnader uppgår till 61% jämfört med 68% föregående år. En stor anledning till det förbättrade skadeutfallet är att den retrocederade affären från Dina AB avseende återförsäkringen av Dinabolagens avgivna direktaffär gett ett väsentligt bättre resultat än föregående år. Sida 8 av 45

9 FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Återbäring och rabatter Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring A.3 Investeringsresultat Året präglades av politisk oro med Brexit och USA-val som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på bolagets tillgångar till 6,2 %. Den totala avkastningen i finansrörelsen uppgick till 33,1 Mkr. Av detta utgör 19,9 Mkr orealiserad värdeförändring av aktieinnehavet i Dina AB. Även övriga aktier har haft en positiv värdeutveckling under året på grund av den gynnsamma börsutvecklingen. De räntebärande tillgångarnas avkastning uppgick till 4,8 Mkr (2,7%). Bolaget kunde under 2016 se en positiv värdeförändring av obligationsportföljen. Bolagets innehav av obligationer har ökat i värde på grund av den fortsatt låga räntenivån. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, överfördes ingen kapitalavkastning till försäkringsrörelsen under Sida 9 av 45

10 Avkastning på bolagets placeringstillgångar 2016 Fastigheter Intäkter Hyresintäkter 684 Orealiserade vinster Summa intäkter Kostnader Drift- och kapitalförvaltningskostnader -900 Resultat Aktier Intäkter Erhållna utdelningar Realisationsresultat Orealiserade vinster Summa intäkter Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Obligationer Intäkter Ränteintäkter Realisationsresultat Orealiserade vinster Summa intäkter Kapitalförvaltningskostnader -783 Summa kostnader -783 Resultat Övriga investeringar Intäkter Realisationsresultat 75 Summa intäkter 75 Räntekostnader -5 Resultat 70 Avkastning på bolagets placeringstillgångar A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget utför skaderegleringstjänster åt Dina AB avseende motorskador. Intäkter för detta uppgick till 3,8 Mkr. A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. Sida 10 av 45

11 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Vid utformning av bolagets system för företagsstyrning med internkontrollsystem och riskhanteringssystem har beaktats att bolaget är ett jämförelsevis litet bolag jämfört med andra rikstäckande försäkringsbolag på skadeförsäkringsmarknaden. Bolaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Jämfört med andra rikstäckande konkurrenter är bolaget litet, totalt har Dina-federationen en total marknadsandel på runt 3 % på den svenska sakförsäkringsmarknaden. Bolaget bedriver direkt skadeförsäkring samt meddelar indirekt försäkring. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Riskmedvetenheten genomsyrar styrning samt organisation av bolaget med ett företagsstyrningssystem som innefattar system för internkontroll med underliggande system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelsen ansvarar för bolagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policy för företagsstyrning och riskhantering samt affärsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen med kapitalplan. I Dina-federationens vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. I bolagets styrelse finns nio ledamöter som representerar försäkringstagarna. Styrelsen har under verksamhetsåret 2016 haft åtta styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen består per av följande personer: Sveneric Nylander, ordförande Thomas Gunnarsson, vice ordförande Mattias Andersson Thomas Karlsson Patrik Målevik Bertil Nilsson Jan Persson Eva Ottosson Jonny Rönnfjord Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och Sida 11 av 45

12 identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Styrelsen utgör i sin helhet revisionsutskott sedan 2016 med de särskilda uppgifter som följer efter ändring av föreningslagen. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar förutom en bonus som utgår till samtliga anställda med samma belopp om skadeförsäkringsrörelsens resultat uppgår till minst 1 Mkr. Inga övriga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som väsentligt påverkar bolagets riskprofil. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Vd har inrättat en Kapitalförvaltningsgrupp för styrning och uppföljning av bolagets kapitalförvaltning inom ramen för av styrelsen fastställd Placeringspolicy. Vd utser även klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende utlagd verksamhet, förmånsrättsansvarig, ansvarig för skaderevisioner samt personuppgiftsombud inom ramen för styrelsens instruktioner. Alla enhetschefer är underställda vd och ingår i bolagets företagsledning där alla väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. Sida 12 av 45

13 Figur 1 Organisation VD Stab Ledning, Ekonomi, HR, Marknad, kommunikation Försäljning privat Försäljning företag Partners Skador Säljcoach privat Säljcoach företag Säljorganisation Privat Säljorganisation Företag B.1.2 Centrala funktioner Bolaget har inrättat fyra centrala funktioner. Funktionernas ansvar och rapportering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Dina AB tillhandahåller de centrala funktionerna enligt upprättat uppdragsavtal. I bolaget finns ledningsprövade beställaransvariga för respektive funktion; styrelseordföranden för internrevisionen, vd för övriga tre funktioner. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärdering av den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen rapporterar till vd och ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt bidra till bolagets riskhanteringssystem. Ansvarig för aktuariefunktionen är samtidigt chef för aktuarieavdelningen på Dina AB. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till vd och ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, Sida 13 av 45

14 samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar också för samordningen av incidentrapporteringen samt sammanställer en årlig rapport över rapporterade incidenter till styrelse och vd. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till vd och är och utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll. Funktionen ansvarar för att upprätta en samlad rapport av riskerna till styrelsen. Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. Figur 2 Företagsstyrningssystemet B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar förutom den resultatbonus som nämnts ovan. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Sida 14 av 45

15 Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Vd har en premiebestämd avtalspension som utgår med 22% av lönen. Därutöver utgår kr per månad. För övriga anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Styrelseledamöter och anställda kan teckna försäkringar i bolaget. I etiska riktlinjer anges att anställd inte får teckna, ändra eller förnya egen eller nära anhörigs försäkring. Rabatter som eventuellt lämnas skall följa regelverket i bolagets personalhandbok. Bolaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina AB. Dina AB återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos bolaget. Dessutom tar bolaget emot retrocessionsandelar avseende Dina ABs mottagna återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom gruppen och utjämnas internt mellan Dinabolagen. Därtill köper bolaget specialisttjänster och administrationstjänster från Dina AB. Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade och debiteras efter beslutad fördelningsnyckel. Därutöver finns inga materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som utöver det ordinarie anställningsförfarandet ska vara föremål för bolagets interna rutiner och processer för lämplighetsprövning. Sida 15 av 45

16 Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet (grupp 1) Styrelseledamöter Vd Eventuella suppleanter eller ställföreträdare för dessa De personer som ingår i centrala funktioner (grupp 2) Aktuariefunktion Internrevision Riskhanteringsfunktion Regelefterlevnadsfunktion Övrig relevant personal (grupp 3) De personer som ingår i ledningsgruppen. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar utöver de lagkrav som gäller. Processerna har lite olika utformning beroende på vilken grupp (1,2 eller 3) befattningarna tillhör. För styrelseledamöter innefattar processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande innan eventuella nomineringar ska ske vid bolagsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol inom de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner för att fastställa ett nuläge, rutiner när nya personer ska utses avseende alla ovan angivna befattningar och rutiner för att fortlöpande kontrollera lämpligheten avseende alla ovan angivna befattningar. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar om affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Sida 16 av 45

17 Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Risktoleranser beslutade av styrelsen för aktiekursrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk bygger på andel av kapitalbasen definierad i enlighet med Solvens 2 regelverket. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i Figur 2 - Företagsstyrningssystemet. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Vd utser riskområdesansvariga i bolaget vilka är ansvariga för risker i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Sida 17 av 45

18 Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (Orsa). I samband med affärsplaneringsprocessen ska en samlad riskidentifiering göras i bolaget. Vid denna genomgång identifierar eller omprövar styrelse och företagsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där riskerna i bolaget identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras, följs upp och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Regelefterlevnadsfunktionen har under 2016 ansvarat för samordningen av incidentrapporteringen och för att sammanställa rapporter över rapporterade incidenter till vd och styrelse. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen ska löpande rapportera till vd och controller och ska minst årligen till styrelsen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Sida 18 av 45

19 Internrevisionsfunktionen Internrevision är en oberoende, objektiv kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen för internrevision har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Internrevisionen ska årligen genomföra en riskanalys. Internrevisionens uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 2016 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Riktlinjen beskriver hur Orsa ska genomföras och integreras inom bolaget. Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån den egna unika riskprofilen, risktoleransen och affärsplanen beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten enligt affärsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som företagsledningsgrupp är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid flera sammanträden under året. Orsa-processens ingångsvärden är styrelsens affärsplan med resultatplan för affärsplaneringsperioden tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalkravet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som företagsledningsgrupp identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhets- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av riskkartan kan styrelse och företagsledning identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Riskidentifiering och kvantifiering av vissa risker samordnas vad avser gemensamma strategiska risker inom Dina-federationen med beredning i gemensamma forum. Utöver att identifiera och kvantifiera risker som bolaget kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalt scenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. Sida 19 av 45

20 B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att nå långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets oberoende granskningsfunktion (internrevision), skaderevisioner, ITrevisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokument och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets riktlinjer för rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Incidentrapportering. Bevaka och vid behov följa upp rapporterade incidenter. Regelefterlevnadsfunktionen ska vid behov och minst årligen rapportera till vd och styrelsen om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Vd ska vidta de åtgärder som rapporteringen kan föranleda och ska vid behov informera styrelsen. Den oberoende granskningsfunktionens arbetsuppgifter regleras också i en särskild av styrelsen beslutad instruktion. Funktionen är direkt underställd styrelsen. Den oberoende granskningsfunktionen, ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskkontrollen och regelefterlevnadsfunktionen). Det avser bland annat; Att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning stämmer överens med styrelsens styrdokument och interna regler. Att granska och utvärdera bolagets organisation och rutiner. Det årliga granskningsuppdraget avser en del av företagsstyrningen och den interna kontrollen samt fastställs och prioriteras av styrelsen med utgångspunkt från bolagets väsentliga risker. Målet för den oberoende granskningen är att den över åren ska täcka in alla väsentliga delar av verksamheten och företagsstyrningen. För att säkerställa detta ska den Sida 20 av 45

21 oberoende granskningsfunktionen i samråd med styrelsen ta fram en riskbaserad revisionsplan för det revisionsarbete som ska genomföras. Redovisning av uppdraget till styrelsen sker i form av en skriftlig granskningsrapport. Granskningsrapporten ska innehålla en redovisning av de granskningar som genomförts och innehålla eventuella förslag till åtgärder. Utifrån granskningsrapporten ska styrelsen ta ställning till eventuella förslag och besluta om åtgärder som ska vidtas. Den oberoende granskningsfunktionen ska delta vid styrelsemöte för att muntligen presentera sin granskningsrapport och lämna sina synpunkter. I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skadereglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevisionen avser samtliga typer av skador, såväl avslutade som öppna. Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och minst en gång per år. För varje skaderevision utses en person med erfarenhet av skadereglering inom det aktuella området att utföra skaderevisionen. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen och fr.o.m ingår ITrevision i den ordinarie revisionen. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den IT-baserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättningsprocessen samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. De syftar främst till att: Beskriva verksamheten, styrelse och ledning ska veta hur verksamheten fungerar. Bidra med underlag för att utreda om ansvarsfördelningen är tydlig samt om det finns tillräckliga resurser för de olika arbetsuppgifterna och om det finns en dualitet i processerna samt hur sårbar verksamheten är i olika delar. Beskriva vilka användarhandledningar, instruktioner och anvisningar som finns för de olika arbetsuppgifterna samt om dessa behöver uppdateras och/eller nya upprättas. Beskriva vilka styrdokument och riktlinjer som finns samt undersöka om de befintliga behöver uppdateras eller nya upprättas. Beskriva de kontroller som finns samt utreda om dessa är tillräckliga eller behöver kompletteras med andra kontroller. Bolagets kontroller består förutom av manuella kontroller i de olika arbetsmomenten i bolagets processer också av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. Sida 21 av 45

22 B.5 Internrevision Bolaget har inrättat en internrevisionsfunktion och tjänsten köps från Dina AB enligt uppdragsavtal. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om en treårig internrevisionsplan. Internrevisionsfunktionen har genomfört och till styrelsen rapporterat i enlighet med beslutad revisionsplan Funktionen följer löpande upp lämnade rekommendationer och avlämnar en årsrapport. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen rapporterar till Vd och styrelse. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. Arbetet bedrivs utifrån en årsplan som godkänts av vd och är baserad på bolagets instruktion för aktuariefunktionen som har fastställts av styrelsen. Tjänsten köps från Dina AB enligt upprättat uppdragsavtal. B.7 Uppdragsavtal I bolagets policy för uppdragsavtal fastställs principer och processen för bolagets hantering av uppdragsavtal. Uppdragsavtal avser när bolaget uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets försäkringsrörelse. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn. Policyn innehåller därutöver bland annat definitioner för klassificering av avtal. Bolagets controller, som ingår i vd-staben, ansvar för att klassificera avtal, de rutiner som därefter gäller för avtalet utifrån gjord klassificering samt regler för kontroll och uppföljning av avtalen. Bolaget har överenskommelser med Dina AB beträffande kritiska funktioner som avser nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutveckling, produktutformning, produktförvaltning, senior underwriting, mäklardisk, försäljning och skadereglering av djurförsäkringar centrala funktioner samt kundservice. Bolaget har ytterligare ett kritiskt avtal avseende diskretionär förvaltning av delar av aktieportföljen. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har under året byggt en struktur och implementerat rutiner kring företagsstyrning som motsvarar de krav som Solvens 2 regelverket ställer. De centrala funktionerna i Dina AB som tillhandahåller denna tjänst har förstärks med ytterligare Sida 22 av 45

23 tjänster under 2016 och samtliga dokument för styrning och ledning har anpassats i enlighet med nu gällande regelverk. Bolagets företagsstyrningssystem ses regelbundet över. Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering: Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar bland annat för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Riskhanteringsfunktion ansvarar för att övervaka riskhanteringssystemet. Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att utvärdera den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet. C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för sak- sjukförsäkringsrisker. Beloppen per avser lämnade uppgifter för det sammanslagna bolaget enligt fusionsansökan. Sida 23 av 45

24 Försäkringsrisk Förändring Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total sakförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sakförsäkringsrisk Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sjukförsäkringsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Den mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafik- och motorförsäkring samt ansvar- och rättskyddsförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Stresstester och Känslighetsanalyser. Bolagters direktförsäkring är en kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna och premienivåerna begränsas. Trafikförsäkringen är den produkt som anses driva störst försäkringsrisk. Det är en långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar stor osäkerhet vid de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Trafik och Brand och egendom utgör de största volymerna. Sida 24 av 45

25 Volymmått, premie och reservrisk, tkr Klass Trafik Motor Brand och egendom Sjukförsäkring Ansvar och rättsskydd Sakförsäkring, total I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Då bolaget följer standardformeln används ändå en stress på 40 % i ökade annullationer. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. I bolagets återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen säkerställs att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Självbehållet för Dina-federationen är 25 Mkr för katastrofrisker. Dina AB mottar återförsäkring från övriga bolag inom federationen för egendomsrisker och retrocederar tillbaka dessa till Dina-bolagen varför katastrofrisken för egendom begränsas till det egna självbehållet samt en andel av Dinabolagens övriga egendomsskador över respektive bolags självbehåll. C.1.3 Placering av tillgångar Bolagets tillgångar som innehas för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna placeras på ett sådant sätt att de i tillräckligt hög grad matchar de förväntade framtida kassaflödena för de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt i direktaffären samtidigt som reserver i mottagen återförsäkring motsvaras av innehållen depå hos Dina AB. C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk Med koncentrationer av försäkringsrisk avses om det inom ett geografiskt område eller produktområde föreligger förhöjd risk på grund av att bolagets exponeringar inte har diversifierats tillräckligt. Det kan alltså handla om kumuler 2, men också om en förhöjd risk på grund av att bolaget har en stor del av sina risker inom en produkt vilket ger ökad känslighet för variationer i prissättning och skadeinflation. Bolaget bedöms inte ha några signifikanta koncentrationer av försäkringsrisk för geografiskt avgränsade områden, exponeringarna är relativt jämnt utspridda över bolagets verksamhetsområde. Den mottagna affären har en spridning i hela Sverige och riskerna utjämnas inom federationen. Därtill är marknadsandelen under 3% vilket inte heller anses ge upphov till någon koncentrationsrisk av affären. 2 Risker inom ett geografiskt område som är tillräckligt nära för att de ska kunna drabbas av samma skadehändelse Sida 25 av 45