Dina Försäkringar Nord Institutnummer Organisationsnummer

Transkript

1 Dina Försäkringar Nord Institutnummer Organisationsnummer RAPPORT OM SOLVENS OCH FINANSIELL STÄLLNING 2018

2 Innehåll Sammanfattning... 4 A. Verksamhet och resultat... 6 A.1 Verksamhet... 6 A.2 Försäkringsresultat A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig materiell information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.2 Centrala funktioner B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (Orsa) B.4 Internt kontrollsystem B.5 Internrevisionsfunktionen B.6 Aktuariefunktion B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk...25 C.1.2 Exponering av försäkringsrisk...25 C.1.3 Placering av tillgångar C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk C.1.5 Riskreduceringstekniker C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser C.1.7 Förväntad vinst i framtida premier C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk C.2.3 Fastighetsrisk... 29

3 C.2.4 Spreadrisk C.2.5 Koncentrationsrisk C.3 Kreditrisk C.4 Likviditetsrisk C.5 Operativ risk C.6 Övriga materiella risker C.7 Övrig information D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Placeringstillgångar D Värderingsmetoder D.1.3 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.4 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.2 Försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Övriga skulder D.3.1 Återförsäkringsskulder D.4 Alternativa värderingsmetoder D.5 Övrigt om värdering E. Finansiering E.1 Kapitalbas E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan standardformeln och tillämpade interna modeller E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav E.6 Övrig information Sida 2 av 41

4 Bilagor Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. QRT. S Balansräkning Bilaga 3. S Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 4. S Premier, ersättning och kostnader per land Bilaga 5. S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 6. S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 7. S Skadeförsäkringsersättningar Bilaga 8. S Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 9. S Kapitalbas Bilaga 10. S Solvenskapitalkrav Bilaga 11. S Minikapitalkrav Sida 3 av 41

5 Sammanfattning avger härmed rapport om solvens och finansiell ställning för verksamhetsåret Rapporten, som är den tredje i ordningen, är upprättad i enlighet med solvens 2-regelverket för försäkringsföretag som är gemensamt inom EU. Rapporten vänder sig i första hand till företagets kunder och publiceras på den offentliga webbsidan den 23 april Rapporten vänder sig till våra kunder och innehåller en beskrivning av s verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem och kapitalsituation under Tal är i allmänhet uttryckta i tusental svenska kronor, tkr, om inget annat anges. Tal inom parentes avser föregående verksamhetsår. är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina försäkringstagare. Tillsammans med andra Dinabolag är bolaget medlem i Dina Federationen och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB. är ett lokalt skadeförsäkringsbolag med verksamhet i Västerbotten och Norrbotten. Företaget meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller företaget även försäkringar inom försäkringsklasser där företaget saknar egen koncession. Dina-federationens marknadsandel på den svenska skadeförsäkringsmarknaden mätt i premier ökade till 2,78 (2,73) procent, varav största ökningen skedde inom trafik- och motorfordonsförsäkring med en marknadsandel på 3,46 (3,31) procent. är ett volymmässigt förhållandevis litet försäkringsföretag, med en premieintäkt på tkr efter avgiven återförsäkring Risktagandet är begränsat till relativt okomplicerade skadeförsäkringsrisker. Företaget har en låg riskaptit och risktolerans, vilket återspeglas i företagets riskhantering. Företaget önskar hålla en god kapitalbuffert med ett mål för solvenskvoten på 1,5, d.v.s. man önskar hålla en buffert som överstiger det lagstadgade kravet med 50 %. Styrelsen ansvarar för företagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat företagets policies för företagsstyrning och riskhantering. Styrelsen är ansvarig för att minst årligen genomföra en egen risk- och solvensbedömning, baserad på scenarier och stresstester avseende möjliga förändringar i den interna och externa miljön. Under året har företaget genomfört en risk- och solvensbedömning för planeringsperioden tillsammans med affärsplan med resultat- och kapitalplan. Företagets risker delas in i följande områden, försäkringsrisker, marknadsrisker, kreditrisker, matchnings- och likviditetsrisker, operativa risker och affärsrisker. Den största risken är försäkringsrisk följd av marknadsrisk. Med försäkringsrisk avses risker som uppstår med anledning av osäkerhet i skadefrekvens, skadebelopp, kostnadsutveckling Sida 4 av 41

6 och avveckling av inträffade skador. Försäkringsrisken begränsas genom återförsäkring. Marknadsrisk avser risken för förlust orsakad av nivån eller volatilitet i marknadspriser på företagets tillgångar, skulder och finansiella instrument. Risken hanteras genom bland annat placeringspolicys som begränsar storleken på exponeringarna. Företagets kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav är beräknade i enlighet med försäkringsrörelselagens (FRL 2010:2043) regler. Företagets kapitalsituation bedöms vara betryggande. Vid utgången av 2018 uppgick solvenskvoten till 1,78, vilket innebär en minskning från 1,94 i början av året. Minskningen beror främst på att kapitalbasen minskade på grund av ett negativt resultat från försäkringsrörelsen. Det totala solvenskapitalkravet har också minskat sedan föregående årsskifte. Företaget följer noggrant solvenskvotens utveckling och gör tester och analyser för att kartlägga dess känslighet Vid marknadsvärdering av företagets tillgångar och skulder för solvensändamål per har justering gjorts enligt samma principer som föregående år och uppgick till (-1 920) tkr. Av nedanstående tabell framgår företagets solvenssituation Kapitalbas Solvenskapitalkrav Minimikapitalkrav Solvenskvot 1,78 1,94 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten följer den struktur som har specificerats i solvensregelverket. Den består av fem kapitel: A. Verksamhet och resultat B. Företagsstyrningssystemet C. Riskprofil D. Värdering för solvensändamål E. Finansiering Kapitel A ger en översikt över företaget och dess resultat och verksamhet under Kapitlet återspeglar information som till stor del finns i företagets årsredovisning. Sida 5 av 41

7 Kapitel B ger en överblick över företagets företagsstyrningssystem, med fokus på hantering av företagets risker. Solvensregelverket ställer krav på att försäkringsföretag inrättar fyra centrala funktioner; riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion, aktuariefunktion och internrevisionsfunktion. I kapitlet beskrivs hur företaget implementerat dessa funktioner, och i vilken utsträckning man lagt ut dessa och andra väsentliga funktioner på externa uppdragstagare. Kapitel C beskriver företagets olika risker och hur materiella risker mäts och hanteras. I kapitel D redogörs för skillnader i värderingsmetoder för finansiell rapportering och för solvensändamål. Kapitel E innehåller en beskrivning av kapitalbasen och specificerar kapitalkravets storlek totalt och uppdelat på de olika riskkategorierna. Företagets solvenssituation beskrivs. En ordlista med förklaring till vissa väsentliga ord och begrepp som används i denna rapport återfinns i Bilaga 1. Bilagorna 2-11 innehåller QRT (Solvens 2) blanketter per , det vill säga vissa uppgifter som företaget enligt solvensreglerna ska rapportera till Finansinspektionen men också offentliggöras som en bilaga i denna rapport. A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet är ett lokalt skadeförsäkringsföretag. Företaget bedriver egen direktförsäkring för konsumenter, mindre och medelstora företag samt lantbruk inom Västerbotten och Norrbotten. är ett ömsesidigt försäkringsföretag, och ägs således av sina försäkringstagare. Företaget utmärker sig genom sin lokala närvaro och närhet till kund. hade under 2018 tre kontor inom sitt geografiska verksamhetsområde, i Umeå, Skellefteå och Piteå. Tillsammans med andra Dinabolag är företaget medlem i Dina Federationen och delägare i ett gemensamt servicebolag, Dina Försäkring AB (Dina AB). I Dina-federationens gemensamma vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Företaget har tillstånd avseende följande försäkringsklasser Direkt försäkring avseende annan förmögenhetsskada (klass 16) Direkt försäkring avseende fartyg (klass 6) Direkt försäkring avseende landfordon (klass 3) Direkt försäkring avseende brand och annan skada på egendom (klass 8 och 9) Indirekt försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser Sida 6 av 41

8 har genom uppdragsavtal lagt ut ett flertal viktiga funktioner till Dina AB. Dina AB bistår bland annat med service inom IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dina Federationen. Dina Försäkringar Nord har också lagt ut de centrala funktionerna, dvs. internrevisionsfunktionen, riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen och aktuariefunktionen till Dina AB. Från 2018 är också ett dataskyddsombud etablerad genom uppdragsavtal med Dina AB. Företagen i Dina Federationen har ett gemensamt återförsäkringssystem för att utjämna risker inom federationen. Återförsäkringssystemet omfattar även extern återförsäkring avseende naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, s revisionsbolag är Ernst & Young AB, Box 236, Skellefteå. Vald revisor är Micael Engström. s direkta försäkringsverksamhet består av de internt benämnda försäkringsgrenarna Hem och Villa, Företag och Fastighet samt Husdjur. Den mottagna affären delas in i Motor, Sjuk och Olycksfall samt Ansvar och Rättsskydd. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av företagets motorfordonsförsäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång tid vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sida 7 av 41

9 Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till stora variationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Fritidshus och fritidsbåt ingår i försäkringsgrenen Hem och Villa. Företag och Fastighet Företag och fastighet innefattar också lantbruksförsäkring och täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder och läckageskador, förekommer relativt frekvent och utgör en stor del av skadekostnaderna. Lantbruk benämns inte som en separat försäkringsgren utan ingår i Företag och Fastighet. Husdjur Skador på Husdjur, häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras därför normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Sjuk och Olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att skaderegleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där företagen riskutjämnar enskilda skador upp till 30 mkr inom gruppen. står själv för kostnaden upp till kr. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 30 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar Dina Försäkringar Nord försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EU-förordningens numrering och benämning av försäkringsklasser inom parentes): Sida 8 av 41

10 Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. Sida 9 av 41

11 A.2 Försäkringsresultat Under 2018 ökade premieintäkterna med 6,9 % till tkr. Försäkringsersättningarna före återförsäkring uppgick 2018 till 88 % (79 %) av premieintäkten. Det är skador både i den direkta affären och i den mottagna affären som ökat under Efter återförsäkring är försäkringsrörelsens resultat tkr (-428) tkr. Företaget har under 2018 haft ett återförsäkringsskydd med ett självbehåll på tkr. Återförsäkringen är en viktig del för företagets riskutjämning över tid. FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2018 Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorford ons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Direkt Mottagen Sjukvårds Rättsskydds försäkring återförsäkring Totalt försäkring försäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Övriga tekniska intäkter och kostnader Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2017 Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorford ons Försäkring mot brand och annan Allmän ansvars försäkring Direkt Mottagen Sjukvårds Rättsskydds försäkring återförsäkring Totalt försäkring försäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Övriga tekniska intäkter och kostnader Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT A.3 Investeringsresultat Tillväxten i Sverige och i stora delar av världen har varit god under 2018 med ett fortsatt lågränteläge och negativ ränta på riskfria korta placeringar. I december höjde Sveriges Riksbank för första gången på sju år reporäntan med 0,25 procentenheter till - 0,25 procent. Placeringstillgångarna utgörs av innehav i Dina AB samt av en portfölj av värdepappersfonder med innehav i noterade aktier och räntebärande tillgångar. Under året har fonder för 25 mkr sålts av vilket inneburit en ökning av likvida medel. Placeringar i värdepapper med låg risk och en relativt hög andel räntebärande tillgångar i den aktiva placeringsportföljen i ett fortsatt lågt ränteläge har gjort att avkastningen varit måttlig. Aktierna i Dina Försäkring AB ökade i värde med tkr under De räntebärande tillgångarnas avkastning minskade under 2018 från 2,3 % till en negativ avkastning om -0,31 %, noterade aktieinnehav minskade från 10,2 % till - 5,23 %. På grund av att räntenivån stigit något under 2018 har 48 tkr (0) av kapitalavkastningen överförts till försäkringsrörelsen. Sida 10 av 41

12 Avkastning på företagets placeringstillgångar Aktier Erhållna utdelningar Realisationsvinster Orealiserade vinster Summa intäkter Realisationsförluster Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Obligationer Ränteintäkter Realisationsvinster Orealiserade vinster Summa intäkter Realisationsförluster Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Ränteintäkter 56 5 Summa intäkter 56 5 Räntekostnader Summa kostnader Resultat Avkastning på företagets placeringstillgångar A.4 Resultat från övriga verksamheter utför skadereglering avseende Dina Försäkring AB:s affär motorfordonsförsäkring - egendom. Företagets intäkt för skaderegleringen under 2018 uppgick till tkr. A.5 Övrig materiell information Företaget har ingen övrig materiell information att rapportera. Sida 11 av 41

13 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Inga väsentliga förändringar har gjorts sedan föregående år av företagets företagsstyrningssystem med undantag för att företaget under 2018 tillsatt ett Dataskyddsombud (DSO). Försäkringsverksamhet har sin grund i risktagande. har utformat ett företagsstyrningssystem i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv styrning av verksamheten med utgångspunkt i de risker verksamheten medför. Styrelsen ansvarar ytterst för att företaget har en god företagsstyrning. Företagsstyrningssystemet innefattar flera beståndsdelar vilka utförligare beskrivs och fastställs i styrande dokument. Där beskrivs vilka risker företaget har, hur företaget arbetar med riskhantering och hur interna kontroller på olika sätt följer upp företagets riskåtaganden. Vidare beskrivs vilka ersättningssystem som finns, hur lämplighetsprövning genomförs, hur och på vilket sätt aktsamhet styr investeringar av kapitalet samt hur företaget följer upp utlagd verksamhet. Styrningen av verksamheten karaktäriseras av god riskmedvetenhet och fokus på effektiv riskhantering. Verksamheten har en lokal karaktär vilket innebär att företaget kan ha god kännedom om de risker som tecknas. För att säkerställa ett välfungerande företagsstyrningssystem har företaget fyra centrala funktioner; aktuariefunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och internrevisionsfunktion, som arbetar oberoende av verksamheten med granskningar och råd och stöd. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelse Styrelsen ansvarar ytterst för s verksamhet. Det är styrelsens ansvar att besluta om verksamhetens strategiska inriktning och att tillsätta och avsätta vd. Styrelsen är ytterst ansvarig för företagets system för företagsstyrning och ska säkerställa att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen beslutar även om riskhanteringssystemets utformning och vilka risker som ska tas i vilken omfattning, och ställer krav på internkontrollsystemet i företaget. Styrelsen har upprättat ett antal styrande dokument för verksamheten. Styrningen sker med hjälp av dessa styrdokument som ses över och fastställs minst årligen. I dessa anges syfte, ansvar och roller, vad som ska utföras och krav som ska uppfyllas, samt hur återrapportering ska ske till vd och styrelse. Styrelsen i består av sex ledamöter. Ledamöterna utses på bolagsstämman efter förslag av företagets valberedning. Under 2018 genomförde styrelsen 16 sammanträden. Vid utgången av 2018 utgjordes styrelsen av följande personer: Sida 12 av 41

14 Britta Stoltz Lundström, styrelseordförande, Mikael Lindmark, vice styrelseordförande, Malin Arvidsson, Mats Granberg, Pär Sundén och Ulrika Nilsson Styrelsen i har beslutat att låta styrelsen som helhet utföra de uppgifter som annars skulle ha åvilat ett revisionsutskott. I revisionsutskottets uppdrag ingår att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen. Revisionsutskottet ska också övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i företagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter består i att: övervaka företagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i företagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har vidare inrättat en kapitalplaceringsgrupp. Kapitalplaceringsgruppen bestod under 2018 av två styrelseledamöter, vd och controller. Placeringsportföljen förvaltas diskretionärt hos Sparbanken Nord. Kapitalförvaltningsgruppen ansvarar för uppföljning och kontroll av den diskretionära förvaltningen. Vd Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av företaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Vd utser beställaransvariga för uppdragsavtal avseende viss utlagd verksamhet, ansvarig för förmånsrättsregister och ansvarig för skaderevisioner inom ramen för styrelsens instruktioner samt riskägare i organisationen. I företagsledningen behandlas alla väsentliga frågor beträffande verksamheten. Företagets operativa organisation framgår av bild nedan. Sida 13 av 41

15 B.1.2 Centrala funktioner Styrelsen i beslutar om utformningen av företagsstyrningssystemet, dvs. riskhanteringssystemet och systemet för intern kontroll. Detta innebär att styrelsen även beslutar om hur man ska organisera de centrala funktioner som ska finnas i företaget enligt solvensregelverket; internrevisionsfunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och aktuariefunktion. Funktionernas ansvar och organisatoriska placering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Samtliga funktioner ska vara oberoende och fristående från den operativa verksamheten. Internrevisionsfunktionen är direkt underställd styrelsen och helt fristående från den operativa verksamheten och övriga centrala funktioner. Internrevisionsfunktionen ansvarar bland annat för utvärderingen av företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Styrelsen har bland annat i syfte att uppfylla oberoendet valt att lägga ut arbetet inom internrevisionsfunktionen till Dina AB. Styrelsen har beslutat om en instruktion för internrevisionsfunktionen. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare av uppdraget. Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna. Funktionen bistår också styrelsen och vd och rapporterar på eget initiativ till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av FTA för solvensändamål och finansiell redovisning, värdering av försäkringsrisker samt återförsäkringsskydd och riskreduceringstekniker. Aktuariefunktionen har även till uppgift att bidra till att förbättra och stärka riskhanteringssystemet. Sida 14 av 41

16 Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina AB. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen bidrar till att säkerställa att företagets risker rörande efterlevnad av externa och interna regler identifieras, bedöms och hanteras. Funktionen är både rådgivande och kontrollerande. Regelefterlevnadsfunktionen är underställd vd och ska vara oberoende och fristående i förhållande till den verksamhet som den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som till styrelse. har valt att lägga ut arbetet i funktionen till Dina AB, med en styrelseledamot som ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Riskhanteringsfunktionen bistår styrelse och vd i riskhanteringsfrågor för att säkerställa att riskhanteringsstyrningssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och följer upp företagets riskprofil, samt bevakar eventuella nya framväxande risker och incidentrapportering. Funktionen för riskhantering är underställd vd och fristående från de verksamheter den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som till styrelse. har valt att lägga ut arbetet i funktionen till Dina AB. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Dataskyddsombudet ingår i andra ansvarslinjen men omfattas inte av de krav som ställs upp av Finansinspektionen enligt Solvens 2 för centrala funktioner. Funktionen lyder under separata krav uppställda av Datainspektionen. Företagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. Sida 15 av 41

17 B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för företagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i företaget ska vara marknadsmässiga och främja företagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka företagets riskprofil. Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i företaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka företagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Företaget utfäster pension enligt avtal mellan FAO och FTF (FTP planen). För anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Företaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina AB. Dessutom tar Dina-bolagen emot återförsäkringsandelar från Dina AB som mottagen återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom federationen och utjämnas internt mellan Dina-företagen. Därtill köper företaget specialisttjänster av Dina AB som inkluderar arbete i centrala funktioner samt Dataskyddsombud. Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade inom Federationen och debiteras efter beslutad fördelningsnyckel. Anställda och förtroendevalda i kan också teckna sina privata försäkringar i företaget. I de etiska riktlinjerna regleras det så att ingen anställd får teckna egen eller närståendes försäkring i företaget. De etiska riktlinjerna reglerar också hur skadehandläggningen ska ske om anställd, vd eller styrelseledamot drabbas av en försäkringsskada. Därutöver finns inga materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. B.2 Lämplighetskrav Företaget har en etablerad process för regelbunden lämplighetsprövning med riktlinjer som fastställts av styrelsen i syfte att se till att företaget har en sund och ansvarsfull ledning. Målet med företagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller krav på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också företagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de Sida 16 av 41

18 ansvarar för och utför. I företagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom företaget som ska vara föremål för företagets interna rutiner för lämplighetsprövning. Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet (styrelseledamöter och vd) Ansvariga för centrala funktioner, resp. utförare av uppgifter inom central funktion. Övrig relevant personal som definierats som personer som ingår i företagets ledningsgrupp. I företagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av personer i dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som företaget ställer avseende dessa befattningar, med utgångspunkt i lagkrav och behov. För styrelseledamöter innebär processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande inför eventuella nomineringar vid årsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Företaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer företaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar företaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol under de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner när nya personer ska utses avseende ovan angivna befattningar och innehåller även rutiner för att löpande kontrollera lämpligheten. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Riskstrategi och riskhantering Att bedriva försäkringsverksamhet är förknippat med risktagande. Försäkringsföretag måste därför ha ett effektivt system för att identifiera risker och hantera dem enligt en medveten strategi. Det måste säkerställas att företagets kapitalbas är tillräcklig för de risker företaget väljer att ta eller är exponerade för. Det övergripande målet är att säkerställa att företagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen fastställer företagets riskstrategi som definierar vilka risker man har aptit för att ta och vilka risker som är oönskade och som man därför önskar reducera. Risktagandet i företaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Riskstrategin uttrycker den övergripande riskaptiten, och anger hur stor kapitalbuffert företaget ska ha för att stå emot risker som eventuellt materialiseras. Styrelsen beslutar även om företagets affärsstrategi och fastställer affärsplanen, och genom företagets egen risk- och solvensbedömningen säkerställs att den är i linje med företagets riksstrategi. I företagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för de olika riskerna och hur riskerna ska hanteras och kontrolleras. Sida 17 av 41

19 Riskhanteringssystemet ska säkerställa att företaget har en effektiv riskhantering som tryggar företagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur. För att riskhanteringssystemet ska bli effektivt måste det ge en rättvisande bild av företagets väsentliga risker, dvs. beskriva företagets riskprofil på ett korrekt vis. Företaget arbetar därför fortlöpande med att identifiera, värdera, och rapportera de risker som företaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för. Riskhanteringssystemet ska också säkerställa att riskerna hanteras enligt styrelsens beslutade riskstrategi, och hålls inom beslutade toleransnivåer. I styrelsens styrdokument ställs därför krav på uppföljning och återrapportering. Styrelsen och ledningen verkar för en hög riskmedvetenhet och sund riskkultur. Alla medarbetare i företaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Organisering av riskhanteringen Styrelsen är ansvarig för riskhanteringssystemet, och beslutar om företagets riskstrategi, vilket inbegriper riskaptiter och toleransnivåer och hur risker ska identifieras, värderas, hanteras och kontrolleras. Styrelsen beslutar om den rapportering den vill ha kopplat till riskhanteringssystemet. Det är vd:s uppgift att säkerställa att chefer och medarbetare i den operativa verksamheten hanterar och följer upp företagets risker. Vd utser medarbetare som är ansvariga för risker (riskägare) i den dagliga verksamheten. Chefer och medarbetare i verksamheten ska löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka företagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med företagets rutiner för incidentrapportering. Alla medarbetare är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Den årliga riskidentifieringen som utförs av företagets medarbetare, företagsledningen och slutligen av styrelsen, utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (Orsa). Styrelsen har inrättat ett system av fyra så kallade centrala funktioner som fyller en viktig funktion i riskhanteringssystemet. De är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i företaget, och har till uppgift att på olika sätt bidra till ett välfungerande, effektivt och ändamålsenligt riskhanteringssystem. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att företaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd. Funktionen följer upp riskhanteringssystemets utformning och företagets risker. Riskhanteringsfunktionen upprättar en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per halvår. Rapporten ska ge en samlad bild över företagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering sker också löpande till vd under Sida 18 av 41

20 året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd eller styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i företagets riskprofil, övervaka företagets fastställda risklimiter, vara stödjande i företagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (Orsa 1 ) Det praktiska arbetet med riskstrategin och med företagets affärsplanering sker inom företagets process för egen risk och solvensbedömning, Orsa. Orsa är en framåtriktad bedömning av företagets risker, kapitalbehov och kapitalsituation. Den syftar till att säkerställa att strategier och affärsplanering är förenliga med företagets framtida kapitalsituation, och att företaget styrs och drivs på ett sunt sätt med beaktande av de risker verksamheten är förknippad med. Genomförandet av Orsa ger en tydlig långsiktig koppling mellan verksamhetsbeslut, risker och riskhantering samt kapitalbehov och skapar därmed förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig företagsstyrning. genomför normalt en Orsa årligen. En extra Orsa ska också genomföras exempelvis vid större förändringar i företagets riskprofil. Orsa sträcker sig över samma period som företagets affärsplanering, vilket för innebar att den Orsa som genomfördes 2018 avsåg perioden Styrelsen styr inriktningen på verksamhetens arbete med Orsa genom att fastställa ett styrdokument för Orsa och bidrar även löpande i arbetet bl.a. genom att utmana antaganden och resultat. Det innebär att Orsa behandlas vid ett flertal styrelsemöten under året. Styrelsen godkänner den slutliga Orsa-rapporten. Orsa-processens viktigaste syfte är att styra riskhanteringen och att säkerställa att det finns tillräckliga kapitalbuffertar för de risker företaget väljer att ta. Dina Försäkringar Nord integrerar därför kapitalplaneringen i sitt Orsa-arbete. Utifrån styrelsens riskaptit och SCR-kvotens känslighet för framtida scenarier, vilket analyseras i Orsa, fastställer styrelsen en toleransnivå för företagets solvenskapitalkvot. Styrelsens slutsats från Orsa-arbetet är att företaget har en trygg kapitalsituation under den analyserade perioden. B.4 Internt kontrollsystem s företagsstyrningssystem består utöver riskhanteringssystemet av ett system för internkontroll som syftar till att löpande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten med hänsyn till dess mål. Det interna kontrollsystemet säkerställer även tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. 1 Own Risk and Solvency Assessment Sida 19 av 41

21 B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet Styrelsen har beslutat om ett antal principer avseende systemet för intern kontroll i företaget. Företagets internkontrollsystem karaktäriseras bland annat av att det finns en organisationsstruktur med tydliggjorda roller och ansvar, med befattningsbeskrivningar för ledande och väsentliga funktioner, en struktur av styrdokument som möjliggör en effektiv styrning och definierar hur återkoppling och rapportering ska ske, processbeskrivningar för väsentliga processer bland annat för att möjliggöra uppföljning och kontroll av eventuella väsentliga risker förknippade med processerna med hjälp av så kallade nyckelkontroller, rapporteringsrutiner som ska möjliggöra uppföljning av styrelse och vd:s fattade beslut och som ska ge relevant information i deras beslutsfattande, rutiner för hantering, uppföljning och utvärdering av uppdragsavtal, attestordningar och dualiteter, rutiner för att säkerställa att styrelse, vd och centrala funktioner är lämpliga för sina uppdrag, en regelbunden process för att identifiera operativa risker och för att hantera och följa upp dem på ett ändamålsenligt sätt, rutiner för att genomföra skaderevisioner och it-revisioner samt beredskapsplaner för att säkerställa den löpande driften. Generellt gäller att alla typer av kontrollaktiviteter i internkontrollsystemet ska vara riskbaserade och utvecklas med beaktande av riskerna i de aktiviteter eller processer som ska kontrolleras. Styrelse och vd arbetar löpande med att stärka riskkulturen i företaget och för att skapa en kultur som uppmuntrar till att uppmärksamma möjliga förbättringar och till att utveckla kontroller och processer. För att säkerställa en sund och ändamålsenlig företagsstyrning behöver risker för skadliga intressekonflikter hanteras. Styrelsen har därför fastställt ett styrdokument för hantering av intressekonflikter, och dessa adresseras även i andra interna styrdokument. Företagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering rörande företagsstyrning och internkontroll. Dataskyddsombudet övervakar att företaget följer dataskyddsförordningen gällande hantering av personuppgifter. Funktionen utfärdar instruktioner, ger råd, genomför konsekvensbedömningar samt utför oberoende kontroller av företagets hantering av personuppgifter. Personuppgiftsincidenter i företaget rapporteras löpande till vd och kontaktpersoner inom federationen. I enlighet med styrdokument för incidentrapportering rapporteras personuppgiftsincidenter även till styrelse. Vidare ska alla personuppgiftsincidenter hanteras av dataskyddsombudet i enlighet med styrdokument för incidentrapportering och därtill hörande rutinbeskrivningar. Vd säkerställer regelbundet och vid behov att företagsstyrningssystemet, inklusive dess organisering, granskas avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningens omfattning, resultat, och slutsatser rapporteras till styrelsen. Sida 20 av 41

22 B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet Regelefterlevnadsfunktionen är särskilt central i internkontrollsystemet och ansvarar för att följa upp och övervaka företagets efterlevnad av externa och interna regler. Regelefterlevnadsfunktionen ger också stöd och råd avseende regelefterlevnad och övervakar nya regelverk så att implementering kan ske i tid på ett ändamålsenligt sätt. Företaget har funnit det effektivt och ändamålsenligt att anlita Dina AB för detta arbete. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen i är underställd vd och arbetar självständigt och oberoende från verksamheten. Funktionen samarbetar dock nära med övriga centrala funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till styrelsen genom skriftliga rapporter och deltar vid styrelsemöten när dessa behandlas. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. B.5 Internrevisionsfunktionen Styrelsen i har genom uppdragsavtal lagt ut sin internrevisionsfunktion till Dina AB. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för funktionen. Internrevisionsfunktionen är direkt underställd s styrelse och återrapporterar också direkt till styrelsen. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Den som utför arbetet i internrevisionsfunktionen avgör själv vilken information den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. I funktionens befogenheter ingår att få obegränsad tillgång till system, personal, dokumentation och övriga uppgifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag samt att självständigt bestämma de arbetssätt och metoder som den behöver för genomförande av internrevisionsplanen. Eventuella begränsningar avseende internrevisionsfunktionens åtkomst till väsentlig information i utförandet av uppdraget ska rapporteras till styrelsen. Internrevisionsfunktionen upprättar årligen en granskningsplan som är baserad på en riskanalys och riskbedömning. I granskningen prioriteras verksamhetsområden som är riskfyllda ur ett internkontrollperspektiv. Planeringen samordnas med övriga centrala funktioner i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. Granskningsplanen fastställs av styrelsen och kan vid behov revideras under pågående år. Redovisning av uppdraget sker i form av skriftliga granskningsrapporter till styrelsen. Granskningsrapporten innehåller en redovisning av de granskningar som genomförts och vid behov rekommendationer till åtgärder, inklusive uppskattad tid för att genomföra åtgärderna. Det är styrelsens uppgift att besluta om åtgärder som ska vidtas och se till att dessa genomförs. Internrevisionen är oberoende i förhållande till företagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till företagets styrelse och beställaransvarig. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom företaget under 2018 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Sida 21 av 41

23 B.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen är en central funktion som ska bidra till ett effektivt företagsstyrningssystem. Vid införandet av aktuariefunktionen har styrelsen beaktat att denna måste kunna utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar frihet från påverkan som kan äventyra funktionens förmåga att utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och oberoende sätt. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina AB, med en styrelseledamot som beställaransvarig. Vid tillsättandet av funktionen har beställaransvarige, som ansvarar för beställningen av den utlagda verksamheten, tillsett att denna bemannats med personal som uppfyller företagets lämplighetskrav. Styrelsen har i interna styrande dokument fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Aktuariefunktionen upprättar en årlig riskbaserad aktivitetsplan, som godkänns av beställaransvarig, för sitt arbete. Styrelsen informeras om aktivitetsplanen och funktionen rapporterar därefter minst årligen utfallet av sitt arbete i en skriftlig rapport till vd och styrelse. Den som utför arbetet närvarar i styrelsen då rapporten presenteras. Aktuariefunktionen samarbetar med övriga centrala funktioner och samordnar sin planering med dessa i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. B.7 Uppdragsavtal s styrelse har fastställt en policy för utlagd verksamhet som beskriver vilka krav som ska uppfyllas innan ingår avtal om utläggning av verksamhet, vad ett skriftligt uppdragsavtal ska innehålla, hur uppföljning ska ske och vilka ytterligare åtgärder som krävs vid utläggning av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse. I syfte att ytterligare säkerställa att kraven i ovan nämnda policy efterlevs har företaget även tagit fram ett antal mallar och checklistor som måste gås igenom och dokumenteras vid olika tillfällen i processen med hantering av utlagd verksamhet: Krav på avtalsinnehåll i det skriftliga uppdragsavtalet Beslutsunderlag vid uppdragsavtal avseende väsentlig verksamhet eller funktion Uppföljning av utlagd verksamhet Vid utläggning som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse gäller särskilda regler. Att en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse betyder att den är nödvändig för att ska kunna tillhandahålla tjänster åt sina försäkringstagare i enlighet med sitt tillstånd. Nedanstående tabell visar de uppdragsavtal som bedömt avse väsentlig verksamhet vid utgången av Sida 22 av 41

24 Uppdragsavtal Uppdragstagare Land Serviceavtal omfattande uppdrag om - Produktutformning - Senior underwriting - Mäklardisk - Försäljning, skadereglering av djurförsäkring - Upprätthålla och utföra uppgifter i internrevisionsfunktion, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion - Dataskyddsombud - Juridik - Extern kommunikation - Affärsutveckling, utredning Nyttjanderättsavtal (inkl. drift, förvaltning, systemunderhåll, support i gemensamma affärssystem) Dina Försäkring AB Dina Försäkring AB Sverige Sverige Aktuarietjänstavtal Dina Försäkring AB Sverige Avtal om kundservice vid tillfällig kapacitetsbrist Företag inom Dina Federationen Sverige Diskretionär kapitalförvaltning Sparbanken Nord Sverige B.8 Övrig information är en del av Dina Federationen, en ideell förening som har till ändamål att genom samverkan inom olika områden ge de enskilda Dina-bolagen bättre förutsättningar att långsiktigt utvecklas väl till förmån för sina försäkringstagare. Federationen verkar för gemensamma strategier och affärsidéer, och för att de enskilda Dina-bolagen lever enligt dessa. Federationen verkar också för samverkan mellan bolagen för att uppnå lägre driftskostnader eller förbättrad effektivitet, och förvaltar det gemensamma varumärket. Sida 23 av 41

25 C. Riskprofil Företagets risker kan indelas i följande kategorier: Försäkringsrisker Marknadsrisker Kreditsrisker Likviditetsrisker Operativa risker Affärsrisker Matchningsrisker De mest betydande riskerna återfinns inom marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsrisksexponeringen uppstår främst till följd av det stora aktieinnehavet i Dina AB och den koncentration som innehavet innebär. Försäkringsrisker uppkommer som en naturlig följd av företagets verksamhet och styrelsens riskaptit. Övriga risker är i grunden oönskade risker som företaget ändå valt att ta eller inte begränsa fullt ut. C.1 Försäkringsrisk Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. s affärsverksamhet innebär att vissa försäkringsrisker tas medvetet, som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Försäkringsrisken kan delas in i fyra olika undergrupper; Premierisk är risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat, dvs. risken för att kostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premierna. Reservsättningsrisk är risken för förluster till följd av negativt utfall vid avvecklingen av avsättningarna för oreglerade skador, det vill säga risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar s kapitalkrav för försäkringsrisk enligt solvensregelverkets standardmodell. Sida 24 av 41