Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2017

Transkript

1 Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt Institutnummer Organisationsnummer Rapport om solvens- och finansiell ställning 2017 Beslutad av styrelsen Sida 1 av 44

2 Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 7 A.1 Verksamhet... 7 A.2 Försäkringsresultat A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig materiell information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.2 Centrala funktioner B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav...18 B.3 Riskhanteringssystem...18 B.3.1 Riskhanteringssystem...18 B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning B.4 Internt kontrollsystem B.5 Internrevision B.6 Aktuariefunktionen B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker C.1.1 Metoder för bedömning av risk C.1.2 Exponering av försäkringsrisk C.1.3 Placering av tillgångar C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk C.1.5 Riskreduceringstekniker C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk C.2.3 Fastighetsrisk C.2.4 Spreadrisk C.2.5 Koncentrationsrisk Sida 2 av 44

3 C.2.6 Valutarisk C.3 Kreditrisk C.4 Likviditetsrisk och Matchningsrisk C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier C.5 Operativ risk C.6 Övriga materiella risker C.6.1 Affärsrisk C.7 Övrig information D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk D.1.3 Placeringstillgångar D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.1.6 Återförsäkringsfordringar D.1.7 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Övriga skulder D3.1 Uppskjutna skatteskulder D.3.2 Återförsäkringsskulder D.3.3 Skulder (leverantörer ej försäkring) D.4 Alternativa metoder för värdering D.5 Övrigt om värdering E. Finansiering E.1 Kapitalbas E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav Sida 3 av 44

4 Bilaga 1 S Balansräkning Bilaga 2 S Premier, ersättningar och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S S Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 8 S Kapitalbas Bilaga 9 S Solvenskapitalkrav Bilaga 10 S Minimikapitalkrav Sida 4 av 44

5 Sammanfattning Det harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari Det nya regelverket sätter nya krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den andra årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 4 maj tillsammans med årsredovisning för bolaget avseende verksamhetsåret Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolaget meddelar direkt försäkring mot brand och annan egendomsskada, annan förmögenhetsskada, fartyg med begränsning till fritidsbåtar samt landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra lantbruksmaskiner. Bolagets verksamhet bedrivs inom Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Östergötlands och Hallands län. Bolaget äger tillsammans med 9 andra lokala ömsesidiga försäkringsbolag Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina AB är bolagets återförsäkringsgivare och kompletterar Dinabolagen där de saknar eget tillstånd. Tillsammans med Dina AB kan bolaget tillhandahålla ett komplett försäkringsskydd. Bolaget deltar även i Dinafederationens interna återförsäkringssystem som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Den totala bruttopremieintäkten uppgick till 236,4 Mkr jämfört med 233,1 mkr föregående år. Finansrörelsens resultat uppgick till 22,0 Mkr (33,1) vilket motsvarar en totalavkastning 3,8% (6,2). Totalt resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 18,9 Mkr jämfört med 58,6 Mkr föregående år. Styrelsen ansvarar för bolagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policies för företagsstyrning och riskhantering. Styrelsen är ansvarig för att minst årligen genomföra en egen risk- och solvensbedömning, baserad på scenarier och stresstester avseende möjliga förändringar i den interna och externa miljön. Under året har bolaget genomfört en risk- och solvensbedömning för planeringsperioden tillsammans med affärsplan med resultat- och kapitalplan. Genomförda scenarioanalyser och stresstester visar att bolaget är väl kapitaliserat även i negativa scenarier och överstiger myndigheternas krav på kapital med god marginal. Bolagets risker delas in i följande områden, försäkringsrisker, marknadsrisker, motpartsrisker, matchnings- och likviditetsrisker, affärsrisker och operativa risker. Den största risken är marknadsrisk följd av försäkringsrisk. Med försäkringsrisk avses risker som uppstår med anledning av osäkerhet i skadefrekvens, skadebelopp, kostnadsutveckling och avveckling av inträffade skador. Försäkringsrisken begränsas genom återförsäkring. Marknadsrisk avser risken för förlust orsakad av nivån eller volatilitet i marknadspriser på bolagets tillgångar, skulder och finansiella instrument. Risken hanteras genom bland annat placeringspolicies som begränsar storleken på exponeringarna. Sida 5 av 44

6 Bolagets kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav är beräknade i enlighet med Försäkringsrörelselagens (FRL 2010:2043) regler. Solvenskapitalkravet har beräknats enligt standardformeln som är den vanligaste beräkningsformeln för försäkringsbolag. Bolagets kapitalsituation är på en mycket betryggande nivå. Kapitalbasen uppgår till 398,1 Mkr per Solvenskapitalkravet uppgår till 160,6 Mkr vilket ger en solvenskvot på 2,48. Solvenskapitalkravet har ökat p g a ökad försäkringsrisk samt genom en beslutad omallokering i placeringsportföljen där aktieandelen ökades. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation Kapitalbas (tkr) Solvenskapitalkrav (tkr) Minimikapitalkrav (tkr) Solvenskvot 2,48 2,75 Sida 6 av 44

7 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Sydost meddelar direkt försäkring mot brand och annan egendomsskada, annan förmögenhetsskada, fartyg med begränsning till fritidsbåtar samt landfordon med begränsning till självgående skördetröskor eller andra lantbruksmaskiner. Bolagets verksamhet bedrivs inom Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Östergötlands och Hallands län. Bolaget äger tillsammans med 9 andra lokala ömsesidiga försäkringsbolag Dina Försäkring AB (Dina AB). Dina AB är bolagets återförsäkringsgivare och kompletterar Dinabolagen där de saknar eget tillstånd. Tillsammans med Dina AB kan bolaget tillhandahålla ett komplett försäkringsskydd. Bolaget deltar även i Dinafederationens interna återförsäkringssystem som innebär att bolaget mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Ägandet i Dina Försäkring AB, per , fördelas mellan de ömsesidiga ägarbolagen enligt nedan. Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland ,93% Dina Försäkringar Kattegatt ,03% Dina Försäkringar Sydost ,92% Dina Försäkringar Sydöstra Norrland ,07% Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna ,78% Dina Försäkringar Öland ,69% Dina Försäkringar Skaraborg Nerike ,88% Dina Försäkringar Nord ,01% Dina Försäkringar Göteborg ,28% Dina Försäkringar Väst ,41% Totalt ,00% Dina ABs uppgift är att tillhandahålla Dina-bolagen en betryggande återförsäkring och att som direktförsäkringsgivare komplettera Dina-bolagen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där dessa saknar eget tillstånd. Dina AB bistår också bolagen med service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dina-federationen. Inom Dina AB finns också centrala funktioner, det vill säga internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion som genom uppdragsavtal också utgör centrala funktioner för Dina-bolagen. Utöver extern återförsäkring som omfattar naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker avges återförsäkring avseende delar av såväl Dina ABs direkta som indirekta affär till Dinabolagen genom ett gemensamt återförsäkrings- och clearingsystem. Sida 7 av 44

8 Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Sydost ömsesidigt. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, Telefon: Dina Sydosts revisionsbolag är KPMG AB, Box 382, Stockholm. Ansvarig revisor är Carolin Blomberg. Bolagets försäkringsverksamhet består till drygt hälften av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och villa samt Företag och Fastighet. Övrig direktaffär består av djur samt en liten del motor. Den andra hälften av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen återförsäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men består också av ansvar, rättsskydd samt sjuk och olycksfall. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Hem och Villa Hem- och villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer att separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i försäkringsavtal. Företag och fastighet Företag och fastighet innefattar också lantbruksförsäkring och täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. Sida 8 av 44

9 Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Motorfordonsförsäkring Motorfordonsförsäkring är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång tid vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från försäkringsgrenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 10 Mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 10 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar bolaget försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EUförordningens numrering och benämning av försäkringsklasser anges inom parentes): Trafik (16 - Ansvarsförsäkring för motorfordon) Motor (17 - Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 - Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 - Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 - Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 - Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. Sida 9 av 44

10 A.2 Försäkringsresultat Premieintäkten brutto i direkt försäkring uppgick till 133,8 Mkr (128,5) vilket är en ökning med 4,1% jämfört med föregående år. Premieintäkten i mottagen återförsäkring uppgick till 101,6 Mkr (103,3) vilket är en minskning med 2,9%. Skadeprocenten brutto i den direkta affären uppgår till 60,4 (52,3) exklusive skaderegleringskostnader. Det försämrade skadeutfallet beror på att bolaget drabbats av fler större skador under räkenskapsåret. Skadekostnaden överstiger 1 Mkr för 8 skador varav den största uppgår till 5,8 Mkr. Skadeprocenten brutto i mottagen återförsäkring blev 77,6 (58,3) vilket är betydligt sämre jämfört med föregående år. En stor anledning till det försämrade skadeutfallet är att den retrocederade affären från Dina AB avseende återförsäkringen av Dinabolagens direktaffär gett ett väsentligt sämre resultat än föregående år. Bolaget har betalat en återförsäkringspremie på 15,9 Mkr. Ersättning från återförsäkringen har erhållits med 1,9 Mkr. FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2017 Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Återbäring och rabatter Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Återbäring och rabatter Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring Sida 10 av 44

11 A.3 Investeringsresultat Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på bolagets placeringstillgångar till 3,8 %. Den totala avkastningen i finansrörelsen uppgick till 22,0 Mkr. Av detta utgör 7,4 Mkr orealiserad värdeförändring på aktieinnehaven i Dina AB och Dina Försäkringar Mälardalen AB. Även övriga aktier har haft en positiv värdeutveckling under året på grund av den gynnsamma börsutvecklingen. De räntebärande tillgångarnas avkastning uppgick till 4,6 Mkr (2,6%). Bolaget kunde under 2017 se en positiv värdeförändring av obligationsportföljen. Bolagets innehav av obligationer har ökat i värde på grund av den fortsatt låga räntenivån. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, överfördes ingen kapitalavkastning till försäkringsrörelsen under 2017 liksom Avkastning på bolagets placeringstillgångar tkr Fastigheter Intäkter Hyresintäkter Realisationsresultat Orealiserade vinster Summa intäkter Kostnader Drift- och kapitalförvaltningskostnader Resultat Aktier Intäkter Erhållna utdelningar Realisationsresultat Orealiserade vinster Summa intäkter Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat obligationer Intäkter Ränteintäkter Realisationsresultat Orealiserade vinster Summa intäkter Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Övriga investeringar Intäkter Realisationsresultat - 75 Summa intäkter 75 Räntekostnader -6-5 Resultat Avkastning på bolagets placeringstillgångar Sida 11 av 44

12 A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget utför skaderegleringstjänster åt Dina AB avseende motorskador. Intäkter för detta uppgick till 3,7 Mkr. A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. Sida 12 av 44

13 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Bolaget har ett företagsstyrningssystem som beskriver vilka risker bolaget har, hur bolaget arbetar med riskhantering och hur intern kontroll följer upp bolagets riskåtaganden. Vidare beskrivs vilka ersättningssystem som finns, hur lämplighetsprövning genomförs, hur och på vilket sätt aktsamhet styr investeringar av kapitalet samt hur bolaget följer upp utlagd verksamhet. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffär har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Som stöd till uppföljning av företagsstyrningssystemet finns centrala funktioner; internrevisionsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, riskhanteringsfunktionen samt aktuariefunktionen som gör försäkringstekniska bedömningar. Bolaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Bolaget bedriver direkt skadeförsäkring samt meddelar indirekt försäkring. Bolaget tecknar direkt försäkring inom sitt verksamhetsområde och den mottagna affären från Dina AB består av affär förmedlade av lokala bolag eller lokala affärsområden inom Dina-federationen varför verksamheten får en lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelsen ansvarar för bolagets företagsstyrningssystem som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policy för företagsstyrning och riskhantering samt affärsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen med kapitalplan. I Dina-federationens vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. I bolagets styrelse finns sju ledamöter som representerar försäkringstagarna. Styrelsen har under verksamhetsåret 2017 haft tio styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen består per av följande personer: Sveneric Nylander, ordförande Thomas Gunnarsson, vice ordförande Mattias Andersson Thomas Karlsson Bertil Nilsson Jan Persson Johnny Rönnfjord Sida 13 av 44

14 Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Styrelsen utgör i sin helhet revisionsutskott. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar förutom en bonus som utgår till samtliga anställda med 1/3 prisbasbelopp om skadeförsäkringsrörelsens resultat uppgår till minst 1 Mkr. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Styrelsen har inrättat en Kapitalförvaltningsgrupp för styrning och uppföljning av bolagets kapitalförvaltning inom ramen för av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer. Vd utser även klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende utlagd verksamhet, förmånsrättsansvarig, ansvarig för skaderevisioner samt personuppgiftsombud inom ramen för styrelsens instruktioner. Alla enhetschefer är underställda vd och ingår i bolagets företagsledning där alla väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. Sida 14 av 44

15 Figur 1 Organisation VD Stab Ledning, Ekonomi, HR, Marknad, kommunikation Försäljning privat Försäljning företag Partners Skador Säljcoach privat Säljcoach företag Säljorganisation Privat Säljorganisation Företag B.1.2 Centrala funktioner Bolaget har inrättat fyra centrala funktioner. Funktionernas ansvar och rapportering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Dina AB tillhandahåller de centrala funktionerna enligt upprättat uppdragsavtal. I bolaget finns ledningsprövade beställaransvariga för respektive funktion; styrelseordföranden för internrevisionen, vd för övriga tre funktioner. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärdering av den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen rapporterar till vd och ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt bidra till bolagets riskhanteringssystem. Ansvarig för aktuariefunktionen är samtidigt chef för aktuarieavdelningen på Dina AB. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till Vd. Funktionen ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Sida 15 av 44

16 Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till Vd och styrelse. Funktionen utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets Vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll. Funktionen ansvarar också för bolagets system för incidentrapportering. Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. Figur 2 Företagsstyrningssystemet Sida 16 av 44

17 B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. I bolaget förekommer inga rörliga ersättningar förutom den resultatbonus som nämnts ovan. Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsens ordförande beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Vd har en premiebestämd avtalspension som utgår med 22% av lönen. Därutöver utgår kr per månad. För övriga anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Bolaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina AB. Dessutom tar Dinabolagen emot retrocessionsandelar från Dina AB som mottagen återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom gruppen och utjämnas internt mellan Dina-bolagen. Därtill köper Dina-bolagen specialisttjänster av Dina AB som inkluderar arbete i centrala funktioner. Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade och debiteras efter beslutad fördelningsnyckel. Anställda och förtroendevalda i Dina Försäkringar Sydost kan också teckna sina privata försäkringar i bolaget. I de etiska riktlinjerna regleras det så att ingen anställd får teckna egen eller närståendes försäkring i bolaget. De etiska riktlinjerna reglerar också hur skadehandläggningen ska ske om anställd, Vd eller styrelseledamot drabbas av en försäkringsskada. Därutöver finns inga materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. Sida 17 av 44

18 B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet, utgör centrala funktioner eller andra nyckelfunktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom bolaget som utöver det ordinarie anställningsförfarandet ska vara föremål för bolagets interna rutiner och processer för lämplighetsprövning. I riktlinjerna har också angetts vilka situationer som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar om affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimerar risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Sida 18 av 44

19 Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Affärsrisker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Riskhanteringssystemet är en del av företagsstyrningssystemet vilket illustreras i Figur 2 - Företagsstyrningssystemet. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla medarbetare rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. I samband med affärsplaneringsprocessen ska en samlad riskidentifiering göras i bolaget. Vid denna genomgång identifierar eller omprövar styrelse och företagsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att bolaget har en effektiv hantering av risker där riskerna i bolaget identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd och styrelse och ingår i den utlagda verksamheten till Dina AB. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelse. Sida 19 av 44

20 I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, delta i riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Funktionen rapporterar till Vd och styrelse och ingår i den utlagda verksamheten till Dina AB. Funktionen ska minst årligen rapportera till Vd och styrelse om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen rapporterar till vd och styrelse och ska minst årligen till styrelsen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen Internrevision är en oberoende kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen för internrevision har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under året samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Internrevisionen ska årligen genomföra en riskanalys. Internrevisionens uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 2017 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån bolagets riskprofil, risktolerans och affärsplan beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten under affärsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som företagsledning är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid flera sammanträden under året. Processen har förbättrats bland annat genom att fokus har lagts på att integrera Orsa med affärsplaneringsprocessen, vilket innebär att affärsplan och Orsa tas fram, diskuteras och beslutas parallellt och vid samma tidpunkter av bolagets styrelse. Orsa-processens ingångsvärden är styrelsens affärsplan med resultatplan för affärsplaneringsperioden tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalkravet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets Sida 20 av 44

21 riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som företagsledning identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhets- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av riskkartan kan styrelse och företagsledning identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Utöver att identifiera och kvantifiera risker som bolaget kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalscenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. Genomförda scenarioanalyser och stresstester visar att bolaget är väl kapitaliserat även i negativa scenarier och överstiger myndigheternas krav på kapital med marginal. B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att nå långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets oberoende granskningsfunktion (internrevision), skaderevisioner, ITrevisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokument och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Fungera som stödjande och rådgivande funktion till bolagets vd och styrelse avseende regelefterlevnadsfrågor. Regelefterlevnadsfunktionen ska vid behov och minst årligen rapportera till vd och styrelsen om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Vd ska vidta de åtgärder som rapporteringen kan föranleda och ska informera styrelsen. Sida 21 av 44

22 Internrevisionen ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskkontrollen och regelefterlevnadsfunktionen). Se vidare avsnitt B.5 I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skadereglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevisionen avser samtliga typer av skador, såväl avslutade som öppna. Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och minst en gång per år. För varje skaderevision utses en person med erfarenhet av skadereglering inom det aktuella området att utföra skaderevisionen. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den IT-baserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättningsprocessen samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. Bolagets kontroller består både av manuella kontroller i bolagets processer och av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. B.5 Internrevision Bolaget har inrättat en internrevisionsfunktion som arbetar på styrelsens uppdrag. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om en treårig internrevisionsplan. Internrevisionsfunktionen har genomfört och till styrelsen rapporterat i enlighet med beslutad revisionsplan Funktionen följer löpande upp lämnade rekommendationer och avlämnar en årsrapport till styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2017 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen rapporterar till Vd och styrelse. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. Arbetet bedrivs utifrån en årsplan som godkänts av vd och är baserad på bolagets instruktion för aktuariefunktionen som har fastställts av styrelsen. Sida 22 av 44

23 B.7 Uppdragsavtal Bolaget har möjlighet att uppdra åt annan juridisk person att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets rörelse, detta regleras i ett uppdragsavtal. Oavsett vem som utför uppdraget ansvarar bolaget för den utlagda verksamheten och ska övervaka att leverantören uppfyller sina åtaganden. I bolagets policy för uppdragsavtal fastställs principer och processen för bolagets hantering av uppdragsavtal. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn. Policyn innehåller därutöver bland annat definitioner för klassificering av avtal. Bolagets controller, som ingår i vdstaben, ansvarar för att avtalen klassificeras korrekt samt hanteras efter de principer för kontroll och uppföljning av avtalen som är fastställda. Bolaget har ingått uppdragsavtal med Dina AB beträffande kritiska och viktiga operativa funktioner som huvudsakligen avser nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutformning, produktutveckling och produktförvaltning, senior underwriting, mäklardisk, försäljning och skadereglering av djurförsäkring, centrala funktioner samt kundservice. Bolaget har ytterligare ett kritiskt avtal avseende diskretionär förvaltning av delar av ränteportföljen. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har ingen övrig information att lämna om företagsstyrningssystemet. Sida 23 av 44

24 C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för sak- sjukförsäkringsrisker. Bolaget har ingen livförsäkringsrisk. Försäkringsrisk, tkr Förändring Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total skadeförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total skadeförsäkringsrisk Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sjukförsäkringsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Den mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafikoch motorförsäkring, ansvar- och rättsskyddsförsäkring samt intern återförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs Sida 24 av 44

25 osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa känslighetsanalyser beskrivs vidare under avsnittet C.1.2 Exponering av försäkringsrisk. Bolagets direktförsäkring är en kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna och premienivåerna begränsas. Trafikförsäkringen är den produkt som anses driva störst försäkringsrisk. Det är en långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar osäkerhet de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Trafik och Brand och egendom utgör de största volymerna. Ökningen för brand och egendom beror på att avsättningar för oreglerade skador har ökat under året. Volymmått, underlag till premie och reservrisk, tkr Klass Förändring Trafik Motor Brand och egendom Sjukförsäkring Ansvar och rättsskydd Sakförsäkring, total I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, fastighetsbränder och översvämningar. I bolagets återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen säkerställs att bolaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Självbehållet för Dina-federationen är 25 Mkr för katastrofrisker. Dina AB mottar återförsäkring från övriga bolag inom federationen för egendomsrisker och retrocederar tillbaka dessa till Dina-bolagen varför katastrofrisken för egendom begränsas till det egna självbehållet (för 2017 är självbehållet 4 Mkr) samt en andel av Dinabolagens övriga egendomsskador över respektive bolags självbehåll. C.1.3 Placering av tillgångar Bolagets tillgångar som innehas för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna placeras på ett sådant sätt att de i tillräckligt hög grad matchar de förväntade framtida kassaflödena för de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt i direktaffären Sida 25 av 44

26 samtidigt som reserver i mottagen återförsäkring motsvaras av innehållen depå hos Dina AB. C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk Med koncentrationer av försäkringsrisk avses om det inom ett geografiskt område eller produktområde föreligger förhöjd risk på grund av att bolagets exponeringar inte har diversifierats tillräckligt. Det kan alltså handla om kumuler men också om en förhöjd risk på grund av att bolaget har en stor del av sina risker inom en produkt vilket ger ökad känslighet för variationer i prissättning och skadeinflation. Bolagets lokala prägel innebär en viss koncentrationsrisk avseende försäkringsrisk. Detta motverkas dock av en mycket god lokalkännedom och en stark återförsäkringslösning där större skador utjämnas i Dina-gruppen. Den mottagna affären har en spridning i hela Sverige och riskerna utjämnas inom federationen. Därtill är marknadsandelen under 3% vilket inte heller anses ge upphov till någon koncentrationsrisk av affären. Bolagets direkta affär består av ett brett produktutbud inom egendomsförsäkring såsom fastighetsförsäkring, företagsförsäkring, olika typer av boendeprodukter och lantbruksförsäkring och djurförsäkring. Dessa produkter distribueras och prissätts mer eller mindre oberoende av varandra och anses inte utgöra en produktkoncentration. Bolagets mottagna affär består av flera olika produkter varav ingen enskild produkt bedöms utgöra en tillräckligt stor andel för att klassas som en produktkoncentration. C.1.5 Riskreduceringstekniker Premie- och katastrofrisker begränsas genom ett omfattande återförsäkringsprogram, noggrann uppföljning av prissättningsmodeller och storskador samt tydliga riktlinjer vid tecknande av försäkring. Bolagets återförsäkringsprogam består av flera delar, de risker som täcks av återförsäkringsskydd 2017 kan sammanfattas enligt följande: Skadeexcess allmän egendom Överskadeåterförsäkring allmän egendom Överskadeåterförsäkring skog Överskadeåterförsäkring gröda Överskadeåterförsäkring djur Risken för att kapitalbasen ska påverkas av stora enskilda skador eller katastrofskador begränsas därmed väl via återförsäkringsprogrammet. Det genomförs minst årligen en genomgång av bolagets olika återförsäkringsavtal för att säkerställa deras effektivitet utifrån riskreducering i förhållande till kostnader. Reservsättningsrisken begränsas bland annat genom regelbunden utvärdering av antaganden vid aktuariella beräkningar, kontroller av förväntat mot observerat skadeutfall och regelbunden genomgång av nivån på individuellt reservsatta skador. C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser Förändringar i risker som har uppmärksammats som materiella och med relativt stor sannolikhet kan uppstå följer av punkterna nedan. För att mäta känsligheten i risken har en bedömning gjorts utifrån vad som kan tänkas vara en stor men ändå inte osannolik förändring av risken. Sida 26 av 44