Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 ÖKAD SÖKAKTIVITET GENOM TYDLIGARE KRAV OCH ÖKAD UPPFÖLJNING Tidsperiod år 2013

2 Sida: 2 av 71

3 Sida: 3 av 71 Dnr: Af-2012/ Datum: Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlingen ska senast den 14 juni 2013 och i samband med årsredovisningen för redovisa hur myndigheten har ökat uppföljningen av arbetssökande och som en del av detta redovisa antalet möten som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten har påverkat sökaktiviteten, 2. redovisa resultatet av arbetet med handlingsplanerna, inklusive uppdateringsfrekvens och i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts, 3. redovisa hur samverkan bedrivs med andra aktörer såsom kommuner och arbetsmarknadens parter, 4. redovisa det fortsatta arbetet med att införa indikatorer för att följa kontrollen av arbetssökande som söker ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, bl.a. avseende kompletterande aktörer och med koppling till det nya arbetssättet. Arbetsförmedlingen ska även ta fram indikatorer för uppföljning av sökaktivitet avseende dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, oavsett ersättningsform. Arbetet ska beakta regeringsuppdraget om krav på arbetssökande vid öppen arbetslöshet och vid deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program (dnr A2012/4242/A), och 5. redogöra för effekterna av de åtgärder inom kontrollfunktionen som myndigheten har genomfört under det senaste året 6. redovisa hur uppföljningen av kontrollfunktionen kommer att dokumenteras 7. vidare ska Arbetsförmedlingen den 15 augusti 2013 redovisa arbetet med kontrollfunktionen för arbetssökande hos kompletterande aktör och redogöra för insatser och resultat för perioden januari-april Vidare ska det framgå hur avvikelserapporteringar hanteras, eventuella utvecklingsområden, förordade åtgärder och en tidsplan för det arbetet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Kristine Hansen. I den slutliga handläggningen har biträdande avdelningschef Said Maroufkhani avdelningen Förmedlingstjänster, biträdande generaldirektör Clas Olsson och t.f. chefen för Ledningsstaben Jeanette Azinovic deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Kristine Hansen Kvalificerad handläggare

4 Sida: 4 av 71

5 Sida: 5 av 71 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Ökat antal kontakter och möten Kontakter och personliga möten Ökad kontakt- och besöksfrekvens Jobbförslagen har ökat Sökaktivitet Samband mellan antalet kontakter och sökaktivitet Analys av hur antalet kontakter påverkat jobbchansen Handlingsplanerna Resultatet av arbetet med handlingsplanen Handlingsplanens uppdateringsfrekvens Förnyade bedömningar i handlingsplanen Indikatorer för uppföljning av sökaktivitet i arbetsmarknadspolitiska program Indikatorer har införts för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen Beskrivning av befintliga indikatorer Det fortsatta arbetet med att ta fram indikatorer Ny indikator avseende samarbetet med kompletterande aktörer Ny indikator i förhållande till det nya arbetssättet Arbetsförmedlingens arbete med uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen Nya styrkortsmått har införts Arbetsförmedlingskontorens resurspersoner för frågor om uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen Uppdaterade handläggarstöd för uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen Resultatdialoger avseende särskild satsning på tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen Översyn av webbutbildningen Nationellt bildspel för information om arbetslöshetsförsäkringen Utvecklat arbetssätt och uppföljning för samarbetet med kompletterande aktörer Arbetsgivaruppföljning av anvisat arbete Resultatet av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen Sammanfattning av resultat... 50

6 Sida: 6 av Underrättelser Arbetssökande med geografiskt begränsat sökområde Platsanvisningar Kunskap om villkoren Stöd för strukturerad uppföljning och dokumentation Nytt systemstöd för meddelanden till arbetslöshetskassorna Nytt systemstödstöd för aktivitetsrapportering Påverkan på befintliga strukturer för uppföljning Samverkan med kommuner och arbetsmarknadens parter Samarbete med kommunernas socialtjänster Arbetsmarknadsråden Försäkringskassan FINSAM Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering Samarbete med Kriminalvården Samarbete med Kriminalvården och kommunerna - Krami Överenskommelse med försvarsmakten Samverkansgrupper Brukarråd för döva samt för personer med hörselskada, synskada eller dövblindhet Partsrådet för samverkan Rådet för kulturarbetsmarknaden Galaxen Nationella kunder Diskussion... 66

7 Sida: 7 av 71 Sammanfattning Ökad uppföljning genom ökat antal kontakter, jobbförslag och handlingsplaner Sammanfattningsvis har implementeringen av Arbetsförmedlingens nya arbetssätt medfört en stor ökning av antalet kontakter och möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Huvuddelen av ökningen gäller personliga möten. Givet inskrivningstiden har antalet kontakter ökat per person. Särskilt stor ökning av kontaktfrekvensen och besöksfrekvensen har arbetssökande i de prioriterade grupperna (deltagare i garantierna, ungdomar år, nyanlända, funktionshindrade och utrikesfödda). Antalet kontakter har dock sjunkit något under första tertialet Antalet jobbförslag har ökat men behöver öka ytterligare. En större andel av nyinskrivna får en handlingsplan inom 1-5 dagar och givet inskrivningstiden får den arbetssökande sin handlingsplan uppdaterad fler gånger än tidigare. Fler kontakter och möten med arbetssökande har medfört förbättrat stöd till arbetssökande samt utökade tillfällen för uppföljning av sökaktiviteten. Positiv utveckling för nio av elva indikatorer som gäller arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen har utöver det löpande förvaltningsarbetet och som en del i det ständiga förbättringsarbetet, genomfört en rad särskilda åtgärder inom kontrollfunktionen under det senaste året. Resultat från indikatorerna för arbetslöshetsförsäkringen visar vid en jämförelse mellan första tertialet 2012 och första tertialet 2013 på en förbättring av hur uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen utförts jämfört med året innan. Nio av elva indikatorer gällande uppföljning av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen har visat på en positiv utveckling. Sökaktivitet Resultatet visar på en tendens till ökad sökaktivitet. Arbetslösa och deltagare i program har lagt i genomsnitt 7,6 timmar i veckan på att söka arbetet första kvartalet 2013, vilket är samma som för 2012 (7,6 tim) och något högre jämfört med2011 (7,2tim). Antalet sökta jobb ligger på en högre nivå 2013 (9,0) och 2012 (9,1), jämfört med 2011 (8,7). Skillnader i sökaktiviteten beroende på ersättningsform Rapporten visar att det finns skillnader i sökaktiviteten beroende på ersättningsform och att den genomsnittliga sökaktiviteten generellt sett är högre för arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen träffar arbetssökande med olika ersättningsform i samma utsträckning men ersättningsanmälda har i högre utsträckning fått jobbförslag jämfört med personer med annan ersättningsform. Arbetssökande som är medlemmar i a-kassa har i högre utsträckning handlingsplan och får den uppdaterad i högre utsträckning än personer utan ersättning. Fler kontakter ökar sökaktiviteten och utflödet till arbete Analys av sambandet mellan antalet möten och sökaktivitet indikerar att för den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning, någon särskild effekt på

8 Sida: 8 av 71 sökaktiviteten. För en inaktiv sökande är effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning och rimligtvis negativ vid fokus på annat och en låg mötesfrekvens. Personer med låg sökaktivitet finns i samtliga grupper. Arbetsförmedlingens uppgift är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Arbetsförmedlingens kontakter med arbetssökande som ökat under senare år, tycks sammanfalla med en ökning i sökaktiviteten. Resultatet av den ökade kontaktfrekvensen sammanfaller också med ett ökat utflöde till jobb. Alla sökandegrupper påverkas av en ökad kontaktfrekvens men effekterna är störst för dem som står närmast arbetsmarknaden. Det visar på behovet av att bedriva en aktiv uppföljning av samtliga sökande, men att det inte är tillräckligt som insats för att få alla i jobb. För de personer som har en svagare position på arbetsmarknaden behövs mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Förberedelser inför förändringarna i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet med att förbereda verksamheten för de nya krav som förändringarna i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen ställer på verksamheten. Reformen innebär bl.a. ändrade grundvillkor, ett nytt sanktionssystem och införandet av aktivitetsrapporter. Vidare förtydligas ansvarsfördelningen mellan den arbetssökande, Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna. För att möta förändringarna är nya systemstöd under utveckling, likaså nya metod- och handläggarstöd och utbildning av arbetsförmedlare. Översyn och utveckling av indikatorer för uppföljning av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen pågår, i syfte att stödja förändringen i regelverket och arbetsförmedlingens nya arbetssätt. Ökade förutsättningar för tydligare krav och förbättrad uppföljning av sökaktiviteten Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift att upptäcka arbetssökande med låg sökaktivitet och att intensifiera insatserna för dem. I nuläget finns det skillnader i sökaktiviteten och i Arbetsförmedlingens arbete och uppföljning av arbetssökande beroende på ersättningsform. Förändringarna i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporter för alla oavsett ersättningsform bedöms öka förutsättningarna för en mer enhetligt, rättssäker och effektiv uppföljning av sökaktiviteten för arbetssökande. Kraven på de arbetssökande kommer att tydliggöras genom den förbättrade handlingsplanen och uppföljningen av sökaktiviteten kommer att underlättas genom implementeringen av aktivitetsrapporterna. Resultatet i denna här rapporten visar på att Arbetsförmedlingen ökat uppföljningen av sökaktiviteten, men att det finns ytterligare behov av att förbättra uppföljningen. Implementeringen av aktivitetsrapporten för alla arbetssökande och tätare uppföljning förväntas ge bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att i ett tidigt skede kunna påverka inriktning och omfattning på arbetssökandet och bättre möjlighet att tidigt identifiera de som behöver ytterligare stöd och insatser.

9 Sida: 9 av Inledning I regleringsbrevet för 2013 konstateras att samtliga arbetslösa bör aktivt söka arbete. Stöd till individen att finna ett arbete ska kombineras med krav på denne att hitta en egen försörjning. När förmedlingsinsatser kombineras med kontroll och uppföljning av arbetssökandet kan övergången från arbetslöshet till sysselsättning öka. Uppföljningen ska börja tidigt i arbetslösheten och öka med tiden. Efter fyra månader blir uppföljningen allt mer viktig. Oavsett den ersättningsform som en arbetslös uppbär ska sökaktiviteten följas upp. Arbetsförmedlingen ska stärka uppföljningen av arbetssökandet bland mottagare av ekonomiskt bistånd. Tätare möten utgör ett viktigt stöd för den enskilde, men är också ett grundläggande steg för förbättrad uppföljning och säkerställandet av arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. De föreslagna förändringarna i arbetslöshetsförsäkringens åtgärdssystem kommer att innebära förändringar i Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen. Mot bakgrund av dessa förändringar ska Arbetsförmedlingen redovisa hur uppföljningen av kontrollfunktionen kommer att dokumenteras. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska bistå Arbetsförmedlingen i denna redovisning. Arbetsförmedlingen ska senast den 14 juni 2013 och i samband med årsredovisningen för redovisa hur myndigheten har ökat uppföljningen av arbetssökande och som en del av detta redovisa antalet möten som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten har påverkat sökaktiviteten, 2. redovisa resultatet av arbetet med handlingsplanerna, inklusive uppdateringsfrekvens och i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts, 3. redovisa hur samverkan bedrivs med andra aktörer såsom kommuner och arbetsmarknadens parter, 4. redovisa det fortsatta arbetet med att införa indikatorer för att följa kontrollen av arbetssökande som söker ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, bl.a. avseende kompletterande aktörer och med koppling till det nya arbetssättet. Arbetsförmedlingen ska även ta fram indikatorer för myndighetens uppföljning av sökaktivitet avseende dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, oavsett ersättningsform. Arbetet ska beakta regeringsuppdraget om krav på arbetssökande vid öppen arbetslöshet och vid deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program (dnr A2012/4242/A), och, 5. redogöra för effekterna av de åtgärder inom kontrollfunktionen som myndigheten har genomfört under det senaste året, 6. redovisa hur uppföljningen av kontrollfunktionen kommer att dokumenteras, 7. vidare ska Arbetsförmedlingen den 15 augusti 2013 redovisa hur man säkerställer att arbetet med kontrollfunktionen fungerar på ett tillfredsställande sätt vad gäller de arbetssökande som tar del av en tjänst hos en kompletterande aktör. Arbetsförmedlingen ska även avseende perioden januari-april 2013 redogöra för om

10 Sida: 10 av 71 och i så fall hur de insatser som myndigheten vidtagit, i syfte att förbättra den interna och externa hanteringen av avvikelserapporter, givit några resultat. Av redovisningen ska det vidare framgå hur Arbetsförmedlingen hanterar avvikelserapporteringar och vilka eventuella utvecklingsområden avseende hanteringen som ska åtgärdas och en tidsplan för det arbetet. Arbetsförmedlingen har i sin återrapport valt att följa denna disposition. 2. Ökat antal kontakter och möten Återrapporteringspunkt 1 Redovisa hur Arbetsförmedlingen ökat uppföljningen av arbetssökande och som en del av detta redovisa antalet möten som de arbetslösa haft med en arbetsförmedlare och; Analysera hur antalet möten påverkat sökaktiviteten Att en sökande står till arbetsmarknadens förfogande och är villig att ta ett lämpligt arbete är en förutsättning för att Arbetsförmedlingens matchningsarbete ska vara framgångsrikt. Regeringens och Arbetsförmedlingens uppfattning är att samtliga arbetslösa bör vara aktivt arbetssökande. En viktig del i att motivera den arbetssökande att söka de jobb som finns är att Arbetsförmedlingen löpande följer upp de sökandes sökaktivitet. Därigenom är det möjligt att i ett tidigt skede påverka omfattning och inriktning på sökandet och underlätta för den arbetssökande att både hitta lämpliga jobb och komma i kontakt med arbetsgivare. Uppföljningen av sökaktiviteten är således ett viktigt instrument i Arbetsförmedlingens matchningsarbete. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen innebär emellertid att kraven på aktivitet har ställts högre för personer som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Uppföljningen har därför oftast kommit att koncentreras mot dessa. 1 Regeringen har dock aviserat att uppföljningen ska breddas och gälla samtliga sökande, oberoende av ersättningsform. Arbetsförmedlingens uppföljning av att de arbetssökande är aktivt arbetssökande kan ske genom flera former. En grundförutsättning är dock att det sker någon form av kontakt mellan den sökande och arbetsförmedlaren. Kontakten kan vara i form av personliga möten, telefonkontakter eller möten per e-post. Vid sådana möten har arbetsförmedlaren tillfälle att utreda de arbetssökandes aktivitet. De sökande är på uppmaning skyldiga att visa att de varit aktivt sökande. På grund av sanktionsmöjligheterna kan det ses vara särskilt viktigt för personer som deltar i något program med aktivitetsstöd eller öppet 1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013, Uppdrag om krav på arbetssökande vid öppen arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program.

11 Sida: 11 av 71 arbetslösa som har ersättning från arbetslöshetskassa. I annat fall kan anvisningen till program återkallas eller en underrättelse skickas till arbetslöshetskassan. Det är ofta underförstått att en tätare uppföljning också leder till att den sökande känner en ökad press på att vara mer aktiv. Bara det faktum att den sökande träffar sin arbetsförmedlare är dock knappast ett tillräckligt villkor för att den upplevda pressen ska öka. Arbetsförmedlarens agerande vid de olika mötena är också viktigt. Ju större fokus som sätts på den sökandes aktivitet, och ju större den sökande upplever risken att bli av med sin ersättning, desto effektfullare bör uppföljningen bli i form av att påverka den faktiska sökaktiviteten. Sökaktiviteten varierar beroende på vilken sökandekategori den sökande tillhör och om personen har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller inte (referens i fotnot 1). Aktiviteten är högre för öppet arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och för dem med coachningsinsatser. Även arbetsförmedlarens aktivitet varierar på motsvarande vis. Som Arbetsförmedlingen också argumenterar i nämnda rapport så finns det välfärdsmässiga skäl att sökaktiviteten varierar beroende på syftet med den pågående aktiviteten, men att det finns utrymme att öka sökaktiviteten för vissa sökande. Således är det rimligt att även dela upp frågeställningen i dimensionen om sökaktiviteten är för låg för en given sökande, eller om den är acceptabelt hög. Om sökaktiviteten redan innan ligger på en acceptabelt hög nivå så finns det inte skäl att förvänta sig någon ökad aktivitet. För att analysera sambandet mellan kontakter och sökaktivitet behövs det därför tas hänsyn till flera dimensioner. Det gäller samspelet mellan antalet möten, den faktiska uppföljning av sökaktiviteten som sker på mötet och individens initiala aktivitet. Situationen har stiliserats i tabell 1. För den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning någon särskild effekt på sökaktiviteten. För en inaktiv sökande är effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning och rimligtvis negativ vid fokus på annat och en låg mötesfrekvens. Om vi har få möten men med stor fokus på uppföljning av den sökandes sökaktivitet eller om vi har många möten men där fokus inte sätts på uppföljning är det mer tveksamt vilka effekterna faktiskt blir på sökaktiviteten. Tabell 1. Förväntade effekter av möten beroende på individens aktivitet och mötets fokus Aktivt sökande Fokus på uppföljning Fokus på annat Få möten 0 0 Många möten 0 0 Inaktivt sökande Få möten? - Många möten +?

12 Sida: 12 av 71 Denna typ av information är av högsta relevans för frågeställningen i detta avsnitt, även om tillgången till data sätter restriktioner för i vilken utsträckning som frågan kan fördjupas. En deluppgift i uppdraget är som nämnts att visa antalet möten som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten har påverkat sökaktiviteten. Eftersom det ur matchningssynpunkt inte är relevant att redovisa detta generellt så är avsikten att försöka beskriva om uppföljningen av arbetssökandet har riktats på ett sätt som innebär att sökaktiviteten kan förmodas ha ökat med ett för arbetsmarknaden positivt utfall. 2.1 Kontakter och personliga möten Kontakter och personliga möten utgör viktiga delar i matchningsprocessen och möjliggör både stöd till den arbetssökande och uppföljning av sökaktiviteten. Tätare kontakter är därför en viktig del i Arbetsförmedlingens nya arbetssätt (se faktaruta längre fram) och Arbetsförmedlingen har sen 2012 haft som målsättning att öka antalet kontakter mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Arbetsförmedlarens främsta uppgift är att stödja, uppmuntra och hjälpa den arbetssökande att upprätthålla en effektiv jobbsökarstrategi och hög sökaktivitet. En förutsättning för att direkt kunna hjälpa och stötta den arbetssökande är att det finns en regelbunden kontakt mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande. Att arbetsförmedlaren har god kännedom om tillgängliga arbetssökande kan också leda till att arbetsförmedlaren direkt kan matcha ihop passande arbetssökande med lediga platser. Arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden i kombination med utfallet av bedömningsstödet utgör ett viktigt verktyg för att i ett tidigt skede fånga upp arbetssökande som riskerar långvarig arbetslöshet och som är i behov av tidiga insatser. Arbetsförmedlingen har under 2012 beslutat att det i genomsnitt ska vara lägst två besök per månad för deltagare i garantierna, prioriterade grupper och arbetssökande med behov av tidig insats. Arbetsförmedlarens professionella bedömning är utgångspunkten för vilka som behöver fler besök och vilka som behöver färre. Det innebär att en del arbetssökande, till exempel de som är i aktiviteter kommer att ha färre än två besök och andra har behov av fler besök. Täta möten med arbetssökande med behov av insatser möjliggör en bättre och effektivare planering och utnyttjande av de aktiviteter och arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Det skapar också förutsättningar för kvalitativa handlingsplaner med tydligare krav, aktuella bedömningar, tjänster och aktiviteter för att den arbetssökande ska komma ut i arbete. För att upprätthålla sökintensiteten hos de arbetssökande, oavsett ersättningsform, bedrivs en aktiv uppföljning av om de sökande står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingens uppdrag innebär exempelvis att de arbetssökande informeras om sina skyldigheter, att individuella handlingsplaner upprättas, att jobbförslag följs upp,

13 Sida: 13 av 71 och att avanmälan och underrättelser görs i de fall som arbetslösa med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, inte står till arbetsmarknadens förfogande. Likaså återkallar Arbetsförmedlingen anvisningar till program med aktivitetsstöd om de arbetslösa inte uppfyller de villkor som ställs för att de ska ha rätt till aktivitetsstöd. Förutom personliga möten med de arbetssökande har Arbetsförmedlingen även över tid arbetat med olika former av gruppverksamheter. För arbetsförmedlaren innebär det en möjlighet att använda resurserna effektivt och träffa många arbetssökande samtidigt. Genom gruppaktiviteter skapas också utökade möjlighet att identifiera sökande med andra behov av tjänster än de som fastställts. Att delta i gruppaktiviteter kan ha många fördelar för deltagaren i vägen till arbete eller utbildning. Gruppaktiviteter bidrar till exempel till utökade nätverk och social gemenskap och kan användas för riktade rekryteringsträffar. FAKTARUTA Arbetsförmedlingens nya arbetssätt Under 2012 har Arbetsförmedlingen infört ett nytt arbetssätt i syfte att öka effektiviteten, rättsäkerheten och enhetligheten. Syftet är också att i högre grad möta de arbetssökandes behov, rusta dem till arbete, möjliggöra egenförsörjning och ge arbetsgivare den arbetskraft de behöver. Vidare ska det nya arbetssättet medföra ökat fokus på uppföljning och kontroll av sökaktiviteten. Det nya arbetssättet innebär att Arbetsförmedlingen träffar de arbetssökande oftare, att de arbetssökande får jobbförslag vid varje kontakt, en enhetlig inskrivningsprocess, fler arbetsplatsförlagda aktiviteter för människor som varit arbetslösa en längre tid, ökad tillgänglighet samt förbättrad uppföljning och kontroll. Inskrivningen av arbetssökande ske utifrån enhetliga rutiner. Det innebär att arbetsförmedlaren ska verifiera den arbetssökandes meriter, registrera den sökandes matchningsyrke samt uppdatera den sökandes kompetenser och möjligheter på arbetsmarknaden. Vid inskrivning ska verktyget Bedömningsstöd användas. Bedömningsstödet infördes 2012 efter att Arbetsförmedlingen fått uppdraget att ge tidiga insatser till personer som riskerar långtidsarbetslöshet. Bedömningsstödet är särskilt viktigt för att förutsäga långtidsarbetslöshet och ger rekommendationer till arbetsförmedlaren om den arbetssökandes möjligheter till arbete om den arbetssökande är i behov av tidiga insatser eller ej, enligt fyra olika alternativ: 1. Bör ha mycket goda möjligheter till arbete 2. Bör ha goda möjligheter till arbete 3. Överväg behov av stöd för ökade möjligheter till arbete 4. Behov av stöd för ökade möjligheter till arbete. Överväg tidiga insatser. I den arbetsmarknadspolitiska bedömningen utgör bedömningsstödets rekommendation bara ett av flera kriterier. Arbetsförmedlarens professionella bedömning kan avvika från bedömningsstödets rekommendation, då vissa personliga individegenskaper inte fångas

14 Sida: 14 av 71 in av verktyget. Det är därför alltid arbetsförmedlarens samlade professionella arbetsmarknadspolitiska bedömning som är utgångspunkten för fortsatt planering. Bedömningsstödet ska användas i samtalet vid ny- och återinskrivning av arbetslösa arbetssökande. Undantagna är arbetssökande som omfattas av etableringsuppdraget. För arbetssökande i behov av tidiga insatser ska en handlingsplan upprättas inom fem dagar. För övriga arbetssökande upprättas den vid inskrivning. Handlingsplanen ska revideras vid varje besök och uppdateras minst inom fyra månader. För att förhindra långvarig arbetslöshet ska de arbetssökande som fått bedömning av behov av tidiga insatser få tillgång till tidiga insatser. Dessa insatser är täta kontakter med arbetsförmedlare, coachande samtal, vägledning, utredande samtal, arbetspraktik, kompletterande arbetsförmedlingstjänster, arbetsmarknadsutbildning, förberedande insatser, rehabiliterande insatser, arbetsplatsförlagd kartläggning och folkhögskola för unga arbetssökande i åldrarna år. Ökning av antalet kontakter och möten Antalet kontakter (besök, telefon eller e-post) som arbetsförmedlare har haft med öppet arbetslösa och deltagare i program har generellt sett ökat (se figur 1a). Arbetsförmedlingen har haft drygt kontakter med arbetssökande i genomsnitt per månad under första tertialet 2013, vilket är en ökning med drygt eller 47 procent jämfört med motsvarande period Huvuddelen av ökningen gäller personliga möten (besök) som ökade med nästan eller 63 procent under motsvarande period. Genom att följa utvecklingen månadsvis är det tydligt att den stora förändringen skedde efter sommaren 2012 (se figur 1.b). Under första tertialet 2013 har dock kontakt- och besöksfrekvensen sjunkit något.

15 Sida: 15 av 71 Figur 1.a Antal kontakter i genomsnitt per månad under tertial 1, öppet arbetslösa och deltagare i program Besök Telefon E-post Källa: Datalagret Figur 1.b Antalet kontakter per månad öppet arbetslösa och deltagare i program Besök Kontakter Källa: Datalagret

16 Sida: 16 av Ökad kontakt- och besöksfrekvens En mer nedbruten analys av data visar att kontaktfrekvensen 2 var i genomsnitt 1,2 per månad under första tertialet Alla kategorier av sökande har haft en ökad kontaktfrekvens under tertial i jämförelse med samma period 2012 och 2011 (se tabell 2). Den största ökningen av kontaktfrekvensen uppvisar deltagare i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin och nyanlända, där frekvensen har fördubblats. Flest kontakter med Arbetsförmedlingen hade deltagare i jobbgarantin för ungdomar (1,7 kontakter i månaden) följt av deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantin fas 1 och 2 (1,4 kontakter i månaden). Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor. Tabellen visar också att Arbetsförmedlingen träffar arbetssökande lika ofta oberoende ersättningsform men att personer som saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller aktivitetsstöd/utvecklingsersättning har färre kontakter totalt sett med Arbetsförmedlingen. Tabell 2. Kontaktfrekvens för arbetslösa och i program, genomsnitt per månad tertial 1 respektive år Kontakter Varav besök Funktionsnedsatta 0,9 0,9 1,2 0,5 0,5 0,7 Utrikes född 0,7 0,8 1,1 0,5 0,5 0,8 Nyanländ 0,6 0,8 1,3 0,5 0,6 1 Garantierna JOB, fas 1 o 2 1 0,9 1,4 0,6 0,5 0,9 JOB, sysselsättningsfasen 0,5 0,5 1 0,2 0,3 0,7 UGA 1,1 1,1 1,7 0,7 0,6 1,1 Ålder ,1 1,4 0,7 0,7 0, ,8 0,9 1,1 0,5 0,5 0, ,8 0,9 1,1 0,5 0,5 0, ,8 0,9 1,1 0,5 0,5 0, ,8 0,8 1,1 0,4 0,5 0,7 Kön Män 0,8 0,9 1,2 0,5 0,5 0,8 Kvinnor 0,9 0,9 1,2 0,5 0,5 0,7 Ersättningsanmäld - 1 1,3-0,6 0,8 Ej ersättningsanmäld - 0,8 1-0,5 0,7 Programdeltagare - 0,9 1,3-0,5 0,8 2 Med kontaktfrekvensen menas det genomsnittliga antalet kontakter - besök, telefon eller e-post - per månad mellan arbetsförmedlare och arbetssökande.

17 Sida: 17 av 71 Källa: Datalagret Regeringen skriver i regleringsbrevet att uppföljningen ska börja tidigt i arbetslösheten och öka med tiden. Efter fyra månader blir uppföljningen allt mer viktig. Som framgår av figur 2 finns det en tydlig ökning av hur många kontakter en sökande haft efter olika inskrivningstider under 2012 och 2013 jämfört med 2010 och Det genomsnittliga antalet möten är emellertid inte jämnt fördelade över inskrivningstiden. Arbetslösa och deltagare i program får fler möten initialt, följt av en nedgång under några månader för att sedan öka igen. Utvecklingen skiljer sig något beroende på individkarakteristika, men är på det stora hela konsistent med en ökad uppföljning över tid. Figur 2. Antalet kontakter med Arbetsförmedlingen (möten, telefon och/eller e-post) efter inskrivningstid i arbetslöshet, arbetslösa och deltagare i program. Källa: Datalagret Som framgår av figur 3 nedan ligger besöksfrekvensen på en högre nivå för de som skrevs in i januari Av figuren framgår också att en tillfällig höjning av besöksfrekvensen sker efter fyra månader vilket också kan förklaras av det nya arbetssättet med att handlingsplanen ska uppdateras då.

18 Antal besök per månad Sida: 18 av 71 Figur 3. Besöksfrekvensen för inskrivna i september 2011 respektive ,6 Inskrivna Inskrivna ,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Antal månader från inskrivningsmånad Källa: Datalagret Arbetsförmedlingen har under 2012 beslutat att det i genomsnitt ska vara lägst två besök per månad för deltagare i garantierna, prioriterade grupper och arbetssökande med behov av tidig insats. Som framgår av figur 4 har Arbetsförmedlingen inte uppnått målet. Anledningen till detta behöver analyseras ytterligare. Dock syns en skillnad i besöksfrekvensen mellan arbetssökande som har behov av tidig insats och som inte har behov av tidig insats. Nyinskrivna arbetssökande i januari 2013 som i bedömningsstödet bedömdes vara i behov av tidiga insatser, har fått träffa sin arbetsförmedlare i något högre utsträckning, än arbetssökande utan behov av tidig insats (figur 4).

19 Sida: 19 av 71 Figur 4. Besöksfrekvensen för nyinskrivna arbetslösa i januari 2013, med bedömning om behov av tidig insats och utan behov av tidig insats 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Jan Feb Mar Apr Ja Nej Källa: Datalagret 2.3 Jobbförslagen har ökat För att uppnå en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga platser är det viktigt att sökaktiviteten är hög bland de arbetssökande. En hög sökaktivitet kan leda till fler lyckade matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande, förkortade rekryteringstider och lägre jämviktsarbetslöshet. Arbetsförmedlingen kan säkerställa att arbetslösa aktivt söker arbete genom att anvisa dem till lediga platser eller genom att skicka platsförslag. Arbetsförmedlingens nya arbetssätt innebär bland annat att en arbetssökande ska få jobbförslag, (platsanvisningar eller platsförslag), vid varje kontakt med Arbetsförmedlingen. För arbetssökande med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen innebär platsanvisning ett åläggande om att söka ett visst arbete. Ett platsförslag är däremot ett förslag till den arbetssökande om jobb att söka, där den arbetssökande själv avgör om hon eller han ska söka den utlysta platsen. Platsförslag har länge varit ett viktigt matchningsverktyg för Arbetsförmedlingen men dessa har inte statistikförts. Sedan mitten av maj 2012 redovisas även platsförslag. För att understryka vikten av jobbförslag vid varje kontakt införde Arbetsförmedlingen i januari 2013 styrkortsmåttet Platsförslag och platsanvisningar i samband med kontakt. I år har andelen platsanvisningar och platsförslag vid kontakt legat ganska stabilt på 30 procent i månaden, vilket är under Arbetsförmedlingens uppsatta målnivå. Förutom att lämna ut jobbförslag, tipsar Arbetsförmedlingen om arbetsgivare som är i behov av arbetskraft och om planerade rekryteringsträffar. Jobbförslag lämnas även vid kontakt med Kundtjänst. Det innebär en svårighet att statistiskt säkerställa om det nya

20 Sida: 20 av 71 arbetssättet medfört en ökning av antalet jobbförslag, eftersom redovisningen av platsförslag infördes först under maj Dock finns en markerad ökning av antalet platsförslag successivt under hela andra halvåret 2012, vilket talar för att finns ett tydligt samband. Platsförslagen utgör merparten av de jobbförslag som förmedlarna lämnar till de arbetssökande. Antalet jobbförslag i genomsnitt per månad per 1000 personer varierade mellan olika grupper under första tertialet 2013 (se tabell 2). Flest jobbförslag fick åldersgruppen år. Minst antal jobbförslag per 1000 gavs till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och till nyanlända. Att arbetssökande får få eller inga alls jobbförslag kan bero på flera saker. Tidigare studier har visat att det ofta hänger samman med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan också i detta fall bero till viss del på att arbetssökande varit för kort tid i sökandekategorin för att Arbetsförmedlingen ska ha hunnit ge ett jobbförslag. Ersättningsanmälda personer fick i högre utsträckning jobbförslag än övriga grupper (se tabell 2). Sett till enbart antalet platsanvisningar till ersättningsanmälda i förhållande till antalet ersättningsanmälda arbetssökande visar det på en ökning från 11,6 procent första tertialet 2012, till 15,2 procent motsvarande period Figur 5. Antal jobbförslag (anvisningar och platsförslag), öppet arbetslösa och deltagare i program Antal platsförslag Antal anvisningar Källa: Datalagret

21 Sida: 21 av 71 Tabell 3. Jobbförslag (platsanvisningar och platsförslag) genomsnitt per månad tertial Kön Jobbförslag per sökande Jobbförslag per sökande Män 553 0,6 Kvinnor 562 0,6 Ålder år 649 0, år 582 0, år 566 0, år 527 0, år 495 0,5 60 år ,4 Utrikes född 498 0,5 Nyanländ 196 0,2 Funktionsnedsatt 192 0,2 Ersättningsanmäld 908 0,9 Ej ersättningsanmäld 469 0,5 Programdeltagare 387 0,4 Källa: Datalagret Figur 6. Jobbförslag (anvisningar och platsförslag) per 1000 sökande Ersättningsanmäld Ej ersättningsanmäld Programdeltagare Källa: Datalagret

22 Sida: 22 av 71 Under 2012 har Arbetsförmedlingen haft som målsättning att öka antalet kontakter och med arbetssökande. Den generella bild som framträder är att implementeringen av Arbetsförmedlingens nya arbetssätt sammanfallit med en stor ökning av antalet kontakter mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Huvuddelen av ökningen av kontakterna gäller personliga möten. De nya medarbetare som anställdes under 2012 är också en viktig faktor som bidragit till ökningen av mötesfrekvensen. Både andelen kontakter och besök har ökat för alla grupper. Givet inskrivningstiden har antalet kontakter ökat per person. Särskilt stor ökning av kontaktfrekvensen och besöksfrekvensen har arbetssökande i de prioriterade grupperna (deltagare i garantierna, ungdomar år, nyanlända, funktionshindrade och utrikesfödda). Arbetsförmedlingen har dock inte uppnått uppställda mål med två besök i genomsnitt per månad för personer med behov av tidig insats och i garantierna. Anledningen till detta behövs analyseras ytterligare. Det är arbetsförmedlarens professionella bedömning som avgör vilka arbetssökande som behöver fler möten och vilka som behöver färre. Andelen deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter har ökat vilket kan ha medfört en lägre mötesfrekvens för dessa personer. Arbetsförmedlingens medarbetare har också minskat under första tertialet, vilket kan ha påverkat utvecklingen. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga i dagsläget. Troligt är dock att det finns det en konjunkturell variation i antalet kontakter och att antalet kontakter tenderar att vara högre när det är färre inskrivna per arbetsförmedlare. Förutom fler möten har Arbetsförmedlingens nya arbetssätt också medfört en markant ökning av antalet platsförslag under andra halvåret Platsförslagen utgör merparten av de jobbförslag som förmedlarna lämnar till de arbetssökande. Ersättningsanmälda personer fick i högre utsträckning jobbförslag än övriga grupper (se tabell 2). Sett till enbart antalet platsanvisningar till ersättningsanmälda i förhållande till antalet ersättningsanmälda arbetssökande visar det på en ökning från 11,6 procent första tertialet 2012, till 15,2 procent motsvarande period Arbetsförmedlingens resultat enligt styrkortsmåttet Platsanvisningar och platsförslag vid varje kontakt ligger dock under Arbetsförmedlingens målnivå. I nästa avsnitt följer en diskussion om det ökade antalet kontakter också har medfört en ökning av sökaktiviteten, samt en analys av om det lett till att fler personer också har fått jobb. 2.4 Sökaktivitet Samtliga arbetslösa bör aktivt söka arbete. Stöd till individen att finna ett arbete ska kombineras med krav på denne att hitta en egen försörjning. En grundläggande förutsättning för att den som är arbetslös ska få ett arbete är att personen lägger ned tid på att söka arbeten och att personen söker många lämpliga arbeten. Arbetsförmedlingen

23 Sida: 23 av 71 har ett viktigt uppdrag att följa upp sökaktiviteten hos personer som uppbär eller ansöker om arbetslöshetsersättning men uppdraget omfattar alla arbetssökande, oavsett ersättningsform. Den statistiska uppföljningen av sökaktiviteten görs bland annat genom sökandeundersökningen som infördes Sökandeundersökningen, som är en intervjuundersökning, vänder sig månadsvis till cirka 2500 personer och undersöker vid intervjutillfället bland annat hur mycket tid arbetslösa lagt ner på att söka arbete den senaste veckan och hur många jobb de sökt under de senaste 30 dagarna. Resultatet visar på en tendens till ökad sökaktivitet. Arbetslösa och deltagare i program har lagt i genomsnitt 7,6 timmar i veckan på att söka arbetet första kvartalet 2013, vilket är samma som för 2012 (7,6 tim) och något högre jämfört med2011 (7,2tim). Antalet sökta jobb ligger på en högre nivå 2013 (9,0) och 2012 (9,1), jämfört med 2011 (8,7). Som visats i andra rapporter (se exempelvis fotnot 1) bekräftar resultatet nedan att sökaktiviteten varierar beroende på ersättningsform (se Tabell 4 och 5). Största skillnaden finns för de som använder mer än tio timmar i veckan på att söka arbete. Här uppger 29 procent av de som är medlem i en a-kassa att de använder mer än tio timmar i veckan på att söka arbete. Motsvarande andel för de som inte är medlem i en a-kassa eller deltagare i program är 14 respektive 17 procent. Drygt en tredjedel av deltagarna i program och personer utan medlemskap i arbetslöshetskassa har inte sökt något jobb alls, vilket är en större andel än de med a-kassa (18 procent). I genomsnitt la arbetssökande med medlemskap i a-kassa ner mer tid på att söka arbete (9,8 tim), jämfört med programdeltagare (6,4 tim) och arbetssökande utan medlemskap i a-kassa (5,9), under första kvartalet Flest jobb i genomsnitt sökte också arbetssökande med medlemskap i a-kassa (10,5) och arbetssökande utan medlemskap (9,5). Minst antal jobb sökte programdeltagare (7,9) i genomsnitt kvartal

24 Sida: 24 av 71 Tabell 4. Nedlagd tid på att söka arbete, öppet arbetslösa och deltagare i program, andel svarande för respektive tid. Kvartal 1. 0 timmar 1-3 timmar 4-10 timmar >10 timmar Ålder <25 år år år år år år Kön Kvinnor Män Födelseland Sverige Utrikes Funktions nedsättning Ja Nej Utbildning Grundskola Gymnasium Högskola Ersättningsform I program Medlem i a-kassa Ej medlem i a-kassa Källa: Sökandeundersökningen

25 Sida: 25 av 71 Tabell 5. Antal sökta jobb, öppet arbetslösa och deltagare i program, andel svarande för respektive antal jobb. Kvartal 1. 0 jobb 1-5 jobb 6-10 jobb >10 jobb Ålder <25 år år år år år år Kön Kvinnor Män Födelseland Sverige Utrikes Funktions nedsättning Ja Nej Utbildning Grundskola Gymnasium Högskola Ersättningsform I program Medlem i a-kassa Ej medlem i a-kassa Källa: Sökandeundersökningen 2.5 Samband mellan antalet kontakter och sökaktivitet Att analysera antalet kontakters betydelse för sökaktiviteten är komplicerat. I Sökandeundersökningen finns ett antal personer som har intervjuats flera gånger under sin inskrivningsperiod. Det är således möjligt att se hur sökaktiviteten har förändrats över tid för vissa sökande. Det är också möjligt att koppla på information om hur många möten de haft med arbetsförmedlingen mellan två intervjutillfällen. Vid en första betraktelse föreföll detta vara ett intressant angreppssätt för analys av kontakters betydelse för sökaktiviteten. Tanken var att relatera förändringen i sökaktivitet vid två olika intervjutillfällen till antalet möten däremellan. Vid närmare eftertanke uppdagades dock flera komplicerande omständigheter vilka gör kausaliteten, det vill säga om det är möjligt att hänföra kontaktnivån till en förändring i sökaktiviteten, svår att avgöra. Problemet är att en ökad kontaktfrekvens och ökad kontroll av sökaktiviteten förväntas

26 Sida: 26 av 71 leda till att de sökande anstränger sig mer. En ökad ansträngning förväntas i sin tur leda till att dessa sökande också snabbare löser sin situation på arbetsmarknaden. Följaktligen minskar deras arbetslöshetstider och med den minskar också sannolikheten att vara med i urvalet vid nästa intervju. Med en ökad konkurrens om lediga jobb kan vi samtidigt förvänta oss att de som redan var aktiva kommer att få vänta lite längre på ett jobb, och följaktligen blir de mer sannolika att vara med i intervjuurvalet i nästa omgång. Resultaten av en ökad uppföljning av sökaktiviteten kommer då bli att de som blir kvar för analysen i större utsträckning kommer ha hög sökaktivitet vid båda intervjutillfällena. Förändringen i sökaktivitet uppfattas som lägre och vi kan få resultatet att en ökad kontaktfrekvens leder till en lägre förändring i sökaktivitet. Tvärs emot vad vi förväntat oss. Detta angreppssätt övergavs därför. Det som däremot bör vara möjligt att se under dessa omständigheter är en generell ökning av sökaktiviteten parallellt med att kontaktfrekvensen och uppföljningen ökar. I figur 6 och figur 7 redovisas sambandet mellan antalet kontakter och den genomsnittliga sökaktiviteten. Det finns en tendens till ökning för båda under senare tid, och det är tydligt att de har en positiv samvariation. Det kan således finnas fog för slutsatsen att en ökad kontaktfrekvens leder till en generellt högre aktivitetsnivå bland de arbetssökande. Figur 7. Antalet söktimmar och kontakter utifrån sökandeundersökningen Källa: Datalagret

27 Sida: 27 av 71 Figur 8. Samvariation mellan antalet möten och sökaktivitet, för öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Källa: Datalagret 2.6 Analys av hur antalet kontakter påverkat jobbchansen Att ha täta kontakter med sökande är viktigt. Hur det påverkar jobbchansen är emellertid inte klarlagt på svenska data. Det finns även här svårigheter att mäta effekter eftersom antalet kontakter som en sökande har kan vara korrelerat med personens situation på arbetsmarknaden i övrigt. För att fånga in effekten skulle man därför behöva genomföra ett randomiserat experiment exempelvis genom att ge en slumpmässigt vald grupp sökande en ökad service jämfört med vad de skulle fått annars. Det finns sådana studier från andra länder som visar att täta möten också leder till att arbetslösa snabbare hittar jobb. 3 I denna återrapportering använder vi en något enklare ansats för att åtminstone få en bild av hur sambandet kan se ut. Genom att relatera varje persons genomsnittliga antal kontakter till inskrivningstiden innan jobb eller utbildning kan vi få en uppfattning om sambandet mellan arbetslöshetstid och kontaktfrekvens. En sådan beräkning har gjorts dels genom att skatta effekter där individkarakteristika används som förklarande variabler, dels 3 Pedersen, JM, Rosholm, M & Svarer, M 2012 'Experimental Evidence on the Effects of Early Meetings and Activation' Institut for Økonomi, Aarhus Universitet, Aarhus. Economics Working Papers, no

28 Sida: 28 av 71 grupperat utifrån värdet ifrån bedömningsstödet. 4 Effekterna av individkarakteristika är de förväntade. Med ökande ålder ökar svårigheterna att hitta ett arbete. De som hittar jobb snabbast är ungdomar mellan år. Ökande utbildning ökar också jobbchansen. Kvinnor har en något större chans att hitta ett jobb, medan utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning har svårare att hitta jobb. Variabeln som är i fokus, det genomsnittliga antalet kontakter per månad, har en stark och signifikant effekt. En alternativ specifikation av modellen där bedömningsstödets gruppering används som förklarande variabel visar på samma tydliga utslag. Ju svårare situation på arbetsmarknaden, desto större svårigheter att hitta ett jobb. Effekten av antalet kontakter är densamma i båda modellerna. För att få en uppfattning om vilken betydelse som antalet kontakter har genomförs en simulering med parameterestimaten som grund. Figur 8 redovisar den beräknade förväntade andelen personer som fortfarande inte fått jobb om vi antar att mötesfrekvensen ökas från i genomsnitt en till två möten per månad. Beräkningen är gjord för fyra grupper utifrån bedömningsstödet. En fördubbling av antalet möten ökar andelen personer som får jobb för samtliga fyra grupper. Dock är effekten större för personer med en starkare position på arbetsmarknaden. Att effekten är lägre för dem som har en svagare position på arbetsmarknaden indikerar sannolikt att dessa personer behöver mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Det bör också understrykas att innehållet i mötet självklart har betydelse. Det går inte att utifrån denna analys avgöra vad i själva mötet som ger effekt. Om mötet inneburit en ökad kontroll, varit i form av information, utgjorts av en coachande insats eller genererat bra platsförslag. Eftersom bedömningsstödets indelning 1-4 (se faktaruta sida 10) inte tar hänsyn till olika personers sökaktivitet bör vi förvänta oss att det finns personer med låg sökaktivitet i samtliga grupper. Arbetsförmedlingens uppgift är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Sedan är det självklart så att effekten av en ökad kontaktfrekvens varierar beroende på personens position på arbetsmarknaden. Det räcker inte att ha en ökad kontaktfrekvens om innehållet på mötet inte är anpassat till de svårigheter som personen möter på arbetsmarknaden. 4 Modellen och data beskrivs mer ingående i Appendix 2.

29 Sida: 29 av 71 Figur 9. Simulerad effekt på jobbchans av att öka antalet kontakter från en kontakt i månaden till två, fördelat på grupp efter bedömningsstödet Källa: Datalagret Resultatet från analysen om antalet kontakters betydelse för sökaktiviteten, indikerar att fler kontakter ökar sökaktiviteten och utflödet till arbete men inte för alla. För den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning någon större effekt på sökaktiviteten. För en inaktiv sökande är däremot effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning. Personer med låg sökaktivitet finns i samtliga grupper och en viktig uppgift för Arbetsförmedlingens uppgift är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Resultatet av Arbetsförmedlingen arbete med uppföljning av arbetssökande visar att kontakterna med arbetssökande ökat under senare år, vilket tycks sammanfalla med en ökning i sökaktiviteten. Resultatet av den ökade kontaktfrekvensen sammanfaller också med ett ökat utflöde till jobb. Alla sökandegrupper påverkas av en ökad kontaktfrekvens men effekterna är störst för dem som står närmast arbetsmarknaden. Det visar på behovet av att bedriva en aktiv uppföljning av samtliga sökande, men att det inte är tillräckligt som insats för att få alla i jobb. För de personer som har en svagare position på arbetsmarknaden behövs mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Dessa personer är i behov av Arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar, för att skillnaderna i jobbchanser mellan dem med relativt sämre och bättre jobbchanser ska minska. Arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden i kombination med utfallet av bedömningsstödet utgör