Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

Transkript

1 Dnr: 2008: :3 Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Ewa Gouranius, Rolf Hermond, Anders Jansson, Pierre Jansson (uppdragsledare). Vad gäller statistikfrågor och tabellutformning har Eva Nordström medverkat. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 6 mars 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Bo Lundgren Enhetschef Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) Matchning och kontroll av grundvillkoren Bakgrund IAF:s syfte med granskningen Frågeställningar i granskningen Metoddiskussion Urval till sammanställning av data Arbetsförmedlingens matchningsprocess Matchningsunderlag Matchning Platsinformation Platsanvisning Underrättelse till arbetslöshetskassan Meddelat ej sökt Granskningsresultat och analys Antal anvisningar Antal underrättelser Motivering till att inte underrätta De tre vanligaste motiveringarna Löfte om annat lämpligare arbete Bristande utbildning eller yrkeserfarenhet Felregistreringar Geografisk jämförelse Diskussion Litteratur- och källförteckning

6 6

7 Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas resultatet av en granskning av hur Arbetsförmedlingens arbete med matchning till ledigt arbete förhåller sig till uppdraget att kontrollera att de arbetssökande uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Granskningen fokuserar på Arbetsförmedlingens arbete med platsanvisningar till lediga arbeten eftersom dessa fyller både syftet att matcha och att kontrollera att den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. I det fall en arbetssökande inte söker ett lämpligt anvisat arbete ska Arbetsförmedlingen ta ställning till om en underrättelse ska lämnas till arbetslöshetskassan. Att den arbetssökande inte har sökt ett anvisat arbete utgör idag den vanligaste orsaken till att en underrättelse lämnas till arbetslöshetskassorna. Under den period som IAF har granskat lämnade Arbetsförmedlingen totalt anvisningar. Av dessa skedde till personer som vid anvisningstillfället var inskrivna i de sökandekategorier där arbetslöshetsersättning kan uppbäras. IAF:s granskning visar att i (14 procent) av dessa situationer meddelar de arbetssökande att de ej sökt det anvisade arbetet. IAF:s granskning visar vidare att Arbetsförmedlingen väljer att lämna en underrättelse i (5 procent) av de situationer där den arbetssökande meddelar att denne inte sökt det anvisade arbetet. Vid tidpunkten för granskningen hade arbetsförmedlarna i sitt handläggarsystem 15 valbara motiveringar till att inte lämna underrättelse när en arbetssökande meddelar att denne inte sökt ett anvisat arbete. Av granskningen framkommer att de tre vanligaste motiveringarna är; löfte om annat arbete, bristande utbildning eller yrkeserfarenhet samt felregistreringar. Att Arbetsförmedlingen inte lämnar underrättelse i fler fall kan som IAF ser det ha två förklaringar. Det kan å ena sidan bero på att Arbetsförmedlingen inte tillämpar regelverket trots att den arbetssökande inte uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Det kan å andra sidan bero på att den aktuella anvisningen var resultatet av en mindre träffsäker matchning. Detta kan vara en indikation på brister i Arbetsförmedlingens arbete med matchningsunderlaget. Frågan är om matchningsarbetet tillräckligt väl stödjer Arbetsförmedlingens möjlighet att upprätthålla kontrollfunktionen. 7

8 1 Inledning 1.1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) IAF:s uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen är att granska och verka för att arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen tillämpar lagar, förordningar och föreskrifter på ett rättssäkert sätt. IAF har också i uppdrag att utveckla normeringen för att stödja tillämpningen av regelverket. Arbetsförmedlingen ska lämna information om, och kontrollera så att arbetslösa uppfyller grundvillkoren för att arbetslöshetsersättning skall kunna lämnas. Detta innebär att avgöra om en sökande kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslöshetskassorna beslutar om och utbetalar arbetslöshetsersättning. IAF har således tillsyn över de organ som administrerar ett av de mer omfattande trygghetssystem. IAF:s tillsynsverksamhet skall bidra till legitimitet för arbetslöshetsförsäkringen genom att verka för att bestämmelserna tillämpas rättvist och likformigt för arbetssökande samt bidra till att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning. IAF:s vision är Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att försäkrade med lika förutsättningar ska behandlas korrekt och lika oavsett vilken arbetslöshetskassa de tillhör eller till vilken arbetsförmedling i landet de vänder sig. Visionen står också för att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Resultaten av IAF:s tillsynsverksamhet ger arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen vägledning för att kunna förbättra sitt arbete. Resultaten presenteras på olika vis bland annat i rapporter. Besked om regeltolkning lämnas exempelvis i föreskrifter, kommentarer i regelböckerna för arbetslöshetskassor och genom IAF informerar. Vid brister i arbetslöshetskassornas verksamhet kan sanktioner i form av erinran, förelägganden och återkrav av statsbidrag bli aktuella. Vid brister hos Arbetsförmedlingen ombeds Arbetsförmedlingen att återrapportera till IAF vilka åtgärder som vidtagits och kommer att vidtagas för att åtgärda bristerna. 8

9 1.2 Matchning och kontroll av grundvillkoren Arbetsförmedlingens primära uppgift är att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Arbetsgivare ska så snabbt som möjligt få hjälp att hitta lämpliga sökande till lediga platser och arbetssökande ska få hjälp att snabbt hitta lämpligt arbete. Vidare ska Arbetsförmedlingen kontrollera att de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska således både matcha arbetssökande mot lediga jobb och samtidigt pröva om de arbetslösa står till arbetsmarkandens förfogande. Att Arbetsförmedlingen både matchar och kontrollerar de arbetssökande som uppbär ersättning utgör grunden för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. IAF:s uppdrag är att granska att Arbetsförmedlingen tillämpning av regelverket säkerställer omställningskraven i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingens arbete med platsanvisningar 1 till lediga arbeten fyller både syftet att matcha och att kontrollera att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande och utgör därför utgångspunkten för denna granskning. 1.3 Bakgrund En platsanvisning är en formaliserad uppmaning till den arbetssökande med arbetslöshetsersättning att söka ett visst arbete. Om en arbetssökande med ersättning inte söker ett anvisat arbete ska Arbetsförmedlingen i normalfallet lämna en underrättelse till arbetslöshetskassan. Att den arbetssökande inte har sökt anvisat arbete utgör idag den vanligaste orsaken till att underrättelse lämnas till arbetslöshetskassorna. Denna anledning har angetts i en tredjedel av samtliga lämnade underrättelser. Det finns dock en regional variation både i sannolikheten att få en anvisning och att få en underrättelse. 2 IAF har i tidigare granskningar kunnat konstatera att arbetsförmedlarnas förhållningssätt till kontrollfunktionen har 1 I denna rapport används även begreppet anvisning synonymt med platsanvisning. 2 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2008:2 9

10 betydelse för tillämpningen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. 3 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har belyst Arbetsförmedlingens arbete med platsanvisningar i rapporten Hur fungerar arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser, 2008:5. IFAU:s studie, som initierades i samverkan mellan bland andra IFAU och IAF, utgick från att undersöka tillförlitligheten i de uppgifter de arbetssökande lämnade till Arbetsförmedlingen. Resultatet visade att omkring 25 procent av de arbetssökande som uppgett till Arbetsförmedlingen att de sökt arbetet inte hade gjort det enligt arbetsgivaren. 4 IAF fokuserar i föreliggande rapport på frågan om hur Arbetsförmedlingen agerar i de fall där man faktiskt får information från den arbetssökande om att denne inte sökt ett anvisat arbete. 2 IAF:s syfte med granskningen Syftet med denna granskning är att granska hur Arbetsförmedlingens arbete med matchning förhåller sig till uppdraget att kontrollera att de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Fokus i granskningen är Arbetsförmedlingens arbete med platsanvisningar till lediga arbeten eftersom platsanvisning fyller både syftet att matcha och att kontrollera att de arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. Avsikten är även att genom en jämförelse mellan olika marknadsområden belysa eventuella regionala variationer vad gäller motiveringar till att inte lämna underrättelse. 3 Avanmälan 2008:7, Arbetsförmedlingen Kultur 2008:4 4 Enligt uppgift till IAF har dock Arbetsförmedlingen efter det att IFAU publicerat studien påbörjat ett arbete med stickprovskontroll av lämnade anvisningar i syfte att utveckla uppföljningsrutiner för att utröna riktigheten i den arbetssökandes uppgifter. (Arbetsförmedlingen Dnr: /125392) 10

11 3 Frågeställningar i granskningen Följande frågor har varit vägledande vid granskningen: I hur stor andel av de lämnade anvisningarna meddelar arbetssökande att de inte sökt ett anvisat arbete? I hur stor andel av dessa situationer lämnas inte underrättelse till arbetslöshetskassan? Vilka motiveringar anger Arbetsförmedlingen för att inte underrätta den arbetssökandes arbetslöshetskassa? Finns det variationer utifrån kön eller inskrivningskategori i sannolikheten att få en underrättelse när den arbetssökande meddelar att den ej sökt ett anvisat arbete? Föreligger det några regionala skillnader mellan marknadsområdena vad gäller motiveringar att inte lämna underrättelse? 4 Metoddiskussion Frågeställningarna granskas utifrån en kvantitativ metod kompletterad med kvalitativa inslag. Granskningen baseras huvudsakligen på data avseende anvisningar och uppföljningen av dessa från Arbetsförmedlingens datalager samt AIS 5. Bearbetningen av dessa data utgör grunden för analysen och inriktningen för den kvalitativa ansatsen. De kvalitativa inslagen består i första hand av en stickprovsgranskning av enskilda ärenden i AIS. Detta för att få en uppfattning om hur handläggningen fungerar och regelverket tillämpas i dessa situationer. Vidare har projektgruppen genomfört ett möte med representanter från Arbetsförmedlingens huvudkontor för att diskutera styrsignaler till arbetsförmedlarna gällande matchning och anvisning. För ytterligare kunskapsinhämtning har relevanta styrdokument på VIS 6 inventerats. Arbetsförmedlingen har också gett projektgruppen möjlighet att auskultera vid en arbetsförmedling. 5 Arbetsförmedlingens Informationssystem 6 Arbetsförmedlingens Intranät -- Våra Informations Sidor 11

12 Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på innehållet i rapporten före publicering. 4.1 Urval till sammanställning av data För att få en uppfattning om hur Arbetsförmedlingen handlägger ärenden i de situationer där den arbetssökande meddelar att den ej sökt det anvisade arbetet, har IAF valt ut arbetssökande som uppfyller följande kriterier: har fått minst en anvisning under perioden 1 april till och med 30 september 2008 och har vid minst ett tillfälle meddelat Arbetsförmedlingen att den inte sökt det anvisade arbetet och är inskriven i någon av de sökandekategorier där arbetslöshetsersättning kan uppbäras samt vid anvisningstillfället varit ersättningsanmäld till arbetslöshetskassa. Den kompletterande stickprovsgranskningen i AIS har skett utifrån de resultat IAF kunnat utläsa i analysen av det kvantitativa materialet. 5 Arbetsförmedlingens matchningsprocess För att få bekräftelse på att IAF uppfattat de olika delarna i Arbetsförmedlingens matchningsprocess korrekt genomfördes ett möte med representanter från Arbetsförmedlingens huvudkontor. Vid detta möte diskuterades centrala begrepp och hur arbetet med matchning fungerar. Ett av de begrepp som diskuterades var lämpligt arbete. Med utgångspunkt i de diskussioner som fördes utgår IAF i granskningen från att det är Arbetsförmedlingens bedömning att de anvisningar som gjorts i normalfallet skett till ett relevant lämpligt arbete. IAF beskriver matchningsprocessens olika delar utifrån följande modell som även bekräftades av Arbetsförmedlingen vid det gemensamma mötet. 12

13 Modell över matchningsprocessen Matchningsunderlag Matchning Platsinfo. Anvisning Arbete sökt Info saknas Arb. ej sökt Ev. avanmälan Underrättelse Ej underrättelse = Af:s kontrollfunktion Bilden ovan innebär en medveten förenkling i syfte att belysa kopplingen mellan Arbetsförmedlingens arbete med matchning och arbetet med kontrollfunktionen. IAF är medvetna att kontrollfunktionen även kan aktualiseras i andra delar och att matchningen kan ligga utanför kontrollfunktionen. Det är exempelvis viktigt att nämna att även en platsinformation och övriga åtgärder från Arbetsförmedlingens sida kan spela en viktig roll inom ramen för kontrollfunktionen. 5.1 Matchningsunderlag Att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft är Arbetsförmedlingens huvuduppgift. Ett gott resultat av matchningen kräver ett kvalitetssäkrat underlag, så att rätt kompetens kan hittas till varje ledig plats samt att arbetssökande får relevanta förslag utifrån sina meriter. Det är därför viktigt att de arbetssökandes meriter och andra förutsättningar för arbete dokumenteras och verifieras så tidigt som möjligt. IAF har valt att kalla detta för matchningsunderlag. I matchningsunderlaget ryms diskussionen med den arbetssökande och fastställande om lämpligt arbete utifrån utbildning, erfarenhet och andra relevanta faktorer. För en lyckad matchningsprocess krävs vidare att arbetsvillkor och de krav som arbetsgivaren ställer är väl beskrivna. Matchningsunderlaget ligger till grund för den direkta matchningen. 13

14 5.2 Matchning Matchningen resulterar enligt ovanstående modell i att arbetsförmedlaren lämnar en så kallad platsinformation eller en platsanvisning till den arbetssökande Platsinformation Platsinformation är ett förslag från arbetsförmedlingen till den arbetssökande om ett lämpligt sökbart arbete. Den arbetssökande avgör själv om denne ska söka arbetet eller inte Platsanvisning En platsanvisning är en formaliserad uppmaning till en arbetssökande att söka ett visst arbete. Om arbetet inte söks ska arbetsförmedlingen i normalfallet lämna en underrättelse till arbetslöshetskassan. Platsanvisningen är ett av Arbetsförmedlingens centrala verktyg för att styra rätt kompetens till rätt arbete och även ett sätt att tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent arbetskraft. Utöver platsanvisningens betydelse för matchningsprocessen kan anvisningsverktyget även spela en viktig roll i kontrollen av att den arbetssökande uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. En förutsättning för detta är emellertid att Arbetsförmedlingen följer upp anvisningen. Det finns olika skäl utöver matchningsaspekten till att arbetsförmedlaren bedömer att en platsanvisning kan vara en lämplig åtgärd. Ett skäl till detta kan vara att genom anvisningen säkerställa att den arbetssökande är villig att anta ett lämpligt arbete, ett annat skäl kan vara att kontrollera att den arbetssökande faktiskt söker det anvisade arbetet och därvid visar att denne är aktiv i sitt arbetssökande Underrättelse till arbetslöshetskassan I det fall en arbetssökande inte söker ett lämpligt anvisat arbete ska Arbetsförmedlingen ta ställning till om en underrättelse ska lämnas till arbetslöshetskassan. Den arbetssökande ska ges en möjlighet att redogöra för sina skäl att inte söka det anvisade arbetet. 7 Finner Arbetsförmedlingen att den sökande inte har skäl som är godtagbara enligt gällande regelverk ska det anvisade arbetet 7 AMSFS 2005:

15 betraktas som lämpligt. 8 Godtagbara skäl för att inte söka det anvisade arbete utgår från lagen (1997:238) arbetslöshetsförsäkring (ALF). I styrdokumentet Anvisning på VIS står också att läsa: Vid anvisning till ledig plats har arbetsförmedlaren bedömt att arbetsgivarens krav i platsbeskrivningen överensstämmer med den arbetssökandes kompetens. Om den arbetssökande inte söker en anvisad plats, ska handläggaren underrätta arbetslöshetskassan. 9 Om Arbetsförmedlingen finner att den arbetssökande har godtagbara skäl att inte söka det anvisade arbetet ska dessa liksom arbetsförmedlarens ställningstagande till att inte lämna en underrättelse dokumenteras. 10 I de fall en underrättelse lämnas till arbetslöshetskassan sker detta genom ett dokument som upprättas i AIS. Dokumentet ska innehålla uppgifter om det anvisade arbetet, den sökandes motiv för att inte söka arbetet, händelsedatum samt eventuella övriga upplysningar av betydelse. Det är sedan den arbetssökandes arbetslöshetskassa som utreder ärendet vidare och sedan avgör om eventuell sanktion Meddelat ej sökt Arbetsförmedlarens skäl för att inte lämna underrättelse när den arbetssökande meddelar att denne inte sökt ett anvisat arbete ska dokumenteras i AIS. Under IAF:s granskningsperiod fanns 15 för arbetsförmedlaren valbara motiveringar till varför man väljer att inte lämna underrättelse. 11 Motiveringarna ska registreras av arbetsförmedlaren i AIS. Enligt Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsrapport 2008:1 är de vanligaste motiveringarna; att den sökande ej uppbär arbetslöshetsersättning att Arbetsförmedlingen har felregistrerat anvisningen att den sökande har löfte om annat lämpligare arbete inom 14 dagar att den sökande har bristande utbildning eller yrkesvana om 8 IAF:s föreskrifter (IAFFS 2004:3) om tillämpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen gällande lämpligt arbete. 9 Anvisning , VIS -- arbetslöshetsförsäkringen 10 Rutin för uppföljning av anvisning , VIS -- arbetslöshetsförsäkringen 11 Ytterligare tre motiveringar infördes i AIS

16 Detta mönster återkommer även i IAF:s granskning bortsett från de arbetssökande som inte uppbär arbetslöshetsersättning då dessa därmed inte omfattas av IAF:s granskning. 6 Granskningsresultat och analys 6.1 Antal anvisningar Under perioden 1 april till och med 30 september 2008 gjorde Arbetsförmedlingen totalt anvisningar. Av dessa anvisningar skedde till arbetssökanden som vid anvisningstillfället var inskrivna i någon av de sökandekategorier som innebär att arbetslöshetsersättning kan utgå. IAF:s granskning visar att i (14 procent) av dessa situationer meddelar de arbetssökande att de ej sökt det anvisade arbetet. Utgångspunkten är då att om en arbetssökande med arbetslösersättning inte söker ett anvisat arbete ska Arbetsförmedlingen i normalfallet lämna en underrättelse till arbetslöshetskassan. Av Arbetsförmedlingens dokumentation framgår således att en klar majoritet, 86 procent, av de anvisade arbetena sökts. Arbetsförmedlingens dokumentation i detta avseende utgår dock i stor utsträckning från uppgifter som den arbetssökande själv lämnat. Den tidigare refererade studien av IFAU visade att tillförlitligheten i de uppgifter de arbetssökande lämnade till Arbetsförmedlingen inte alltid är säkra och att den faktiska andelen som inte sökt ett anvisat arbete kan vara högre. 16

17 6.2 Antal underrättelser IAF:s granskning visar att Arbetsförmedlingen lämnade en underrättelse i av de situationer där den arbetssökande meddelar att denne inte sökt det anvisade arbetet. 12 Tabell 1: Antal och andel anvisningar fördelat på kön och om underrättelse gjordes eller inte. Kvinnor Män Totalt Underrättade Ej underrättade Totalt Andel med underrättelse 4,7 % 5,9 % 5,3 % Tabell 1 visar att arbetsförmedlingen lämnar underrättelse i 5,3 procent av de situationer där den arbetssökande meddelat att den ej sökt ett anvisat arbete. Tabellen visar vidare att Arbetsförmedlingen underrättar något oftare i situationer där män meddelar att de ej sökt det anvisade arbetet. Tabell 2: Andelen anvisningar fördelat på sökandekategori och om underrättelse lämnades eller inte. Arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Totalt Underrättelse 4,8 % 6,8 % 6,2 % 5,3 % Ej underrättelse 95,2 % 93,2 % 93,8 % 94,7 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 2 visar att proportionellt sett är underrättelsegraden högre i situationer där deltidsarbetslösa och timanställda meddelar att de ej sökt ett anvisat arbete. 12 I denna redovisning har IAF valt att inte redovisa de fall där den sökande inte meddelat huruvida arbetet sökts eller inte (390 ärenden). IAF har också valt bort fem ärenden som vid uttaget av datamaterialet redovisas med status ska underrätta. 17

18 6.3 Motivering till att inte underrätta I de situationer där de arbetssökande har meddelat att de inte sökt det anvisade arbetet fördelas Arbetsförmedlingens motivering till att inte underrätta enligt följande; Tabell 3: Antalet anvisningar fördelat på motivering till att inte underrätta. Motivering till att inte underrätta Antal Löfte om annat lämpligare arbete Felregistrering från Arbetsförmedlingens sida Uppbär ej arbetslöshetsersättning Sökanden har bristande utbildning och yrkesvana Det finns styrkta medicinska hinder 875 Sökande har godtagbara familjeskäl 599 Arbetsgivaren har tagit tillbaka platsen 342 Resor till och från arbetet kan ej ske inom rimlig tid/till skälig kostnad 192 Arbetsgivaren har avvisat ansökan 183 Oacceptabla anställningsvillkor 73 Inkomsten lägre än 90 procent av dagpenningen 39 Sökanden har delpension och arbetstiden är mera än arbetsutbudet 24 Det råder arbetskonflikt på arbetsplatsen 12 Ej möjligt få bostad på arbetsorten 12 Saknar motivering 3 Totalt I den fortsatta redogörelsen kommer IAF att gå vidare med de tre kategorierna; Löfte om annat arbete, felregistrering från Arbetsförmedlingens sida och bristande utbildning och yrkesvana. IAF kommer inte att granska den stora kategorin uppbär ej arbetslöshetsersättning då dessa arbetssökande enbart uppbar ersättning vid anvisningstillfället och inte vid uppföljningstillfället. Denna grupp av arbetssökande är alltså vid uppföljningstillfället antingen avanmälda eller avaktualiserade vilket får till följd att någon underrättelse från Arbetsförmedlingen inte är motiverad då den arbetssökande inte längre uppbär ersättning. 18

19 6.4 De tre vanligaste motiveringarna De tre motiveringar IAF går vidare med representerar tillsammans eller 75 procent av det totala antalet situationer där Arbetsförmedlingen valt att inte lämna underrättelse. För att få en ökad förståelse om vad som ligger bakom dessa de vanligaste motiveringarna att Arbetsförmedlingen inte underrättar de arbetssökande till arbetslöshetskassan har IAF stickprovsgranskat ett antal ärenden inom respektive kategori. En generell iakttagelse vid granskningen av alla tre kategorier är Arbetsförmedlingens bristande dokumentation i daganteckning eller handlingsplan. I många fall har det till exempel inte gått att utläsa vad den bristande utbildningen eller yrkeserfarenheten alternativt felregistreringen bestått av. Bristerna i dokumentationen torde innebära en svårighet för arbetsförmedlarna att framgent åstadkomma en träffsäker matchning i de enskilda ärendena. Dessutom försvårar det IAF:s möjligheter att granska hanteringen av enskilda ärenden Löfte om annat lämpligare arbete IAF:s granskning visar att den mest frekvent använda motiveringen till att Arbetsförmedlingen inte underrättar är löfte om annat arbete. Arbetsförmedlingen ska säkerställa att det utlovade arbetet dels är lämpligare än det anvisade arbetet, dels att det ska påbörjas inom 14 dagar. 13 I lämplighetsbegreppet ingår främst en bedömning av de båda arbetenas omfattning och varaktighet. Stickprovsgranskningen visar att i majoriteten av de granskade ärendena saknas uppgifter som styrker att den arbetssökande har löfte om ett annat arbete. Arbetsförmedlingens underlag för att inte underrätta är alltså normalt endast den arbetssökandes uppgifter. IAF har även kunnat se exempel på att det utlovade arbetet påbörjas efter mer än 14 dagar vilket överskrider den tid som medges i regelverket. Samtidigt visar stickprovsgranskningen att i en övervägande del av fallen där Arbetsförmedlingen av detta skäl väljer att inte underrätta, så avaktualiseras den arbetssökande från Arbetsförmedlingen ändock i anslutning till uppföljningen IAFFS 2004:3 19

20 IAF kan heller inte inom ramen för granskningen se att dessa arbetssökande återkommer som arbetssökande till Arbetsförmedlingen. I de ärenden av detta slag som IAF stickprovsgranskade skedde detta enbart vid något enstaka tillfälle. Frånsett att det finns indikationer på att Arbetsförmedlingen ibland godtar arbete som ligger längre fram än 14 dagar i tiden så förefaller det således i flertalet fall vara motiverat att Arbetsförmedlingen avstår från en underrättelse Bristande utbildning eller yrkeserfarenhet Den näst mest frekvent förekommande motiveringen till att Arbetsförmedlingen inte underrättar är att det anvisade arbetet var olämpligt till följd av den arbetssökandes bristande utbildning eller yrkeserfarenhet. IAF bedömer att denna motivering är den, av de tre mest frekventa, som har starkast koppling till kvaliteten Arbetsförmedlingens matchningsarbete. Stickprovsgranskningen inom denna kategori visar att Arbetsförmedlingen i dessa fall nästan uteslutande utgår från den arbetssökandes egen bedömning av dennes kvalifikationer för det anvisade arbetet. Sällan görs denna bedömning efter samtal med arbetsgivaren vare sig från den arbetssökande eller från Arbetsförmedlingens sida. Detta innebär att arbetsgivaren i de flesta fall inte får möjlighet att bedöma om en arbetssökande har tillräcklig kompetens och färdighet. Vidare konstaterar IAF utifrån stickprovsgranskningen att den av den arbetssökande påtalade kompetensbristen endast i ett fåtal fall leder till en uppdatering av handlingsplan och sökprofil. Att inte uppdatera den arbetssökandes uppgifter i systemen kan få till följd att Arbetsförmedlingen även fortsättningsvis matchar mot liknade eventuellt icke lämpliga arbeten Felregistreringar Vad gäller kategorin felregistreringar har IAF funnit en betydande mängd ärenden som skulle ha kunnat sorteras in under andra motiveringar så som bristande utbildning eller löfte om annat arbete. I några ärenden har det även i daganteckningarna framkommit att skälet för att motiveringen felregistrering används är att det finns medicinska hinder. IAF har dock i dessa fall inte funnit att detta hinder dokumenterats i den arbetssökandes handlingsplan. 20

21 Efter tidpunkten för IAF:s granskning har Arbetsförmedlingen i AIS infört ytterligare motiv för att inte underrätta när den arbetssökande meddelat att den inte har sökt eller kommer att söka ett anvisat arbete. Detta skulle kunna få till följd att kategorin felregistrering kommer att minska. En av de nya motiveringarna är att ansökningstiden för det anvisade arbetet har passerats vilket var en vanlig orsak till att motiveringen felregistrering användes i de granskande ärendena. 6.5 Geografisk jämförelse Arbetsförmedlingen är organiserad i fyra marknadsområden; öst, syd, väst och nord. IAF har granskat hur fördelningen av de tre mest frekvent använda motiveringarna för att inte underrätta ser ut i respektive marknadsområde. Tabell 4: Antal och andel anvisningar fördelat på marknadsområden och motivering till att inte underrätta. Motivering till att inte underrätta Öst Syd Väst Nord Bransch 14 Totalt Löfte om annat lämpligare arbete 32,2 % 34,8 % 40,6 % 42,4 % 34,6 % 35,6 % Felregistrering från Arbetsförmedlingens sida ,2 % ,1 % ,8 % ,5 % 61 28,5 % ,6 % Sökanden har bristande utbildning och yrkesvana ,0 % ,3 % ,3 % ,0 % 48 22,4 % ,6 % Övriga motiveringar ,7 % 23,9 % 25,3 % 27,1 % 14,5 % 25,3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Den inbördes ordningen mellan de tre mest använda motiveringarna för att inte underrätta är den samma oavsett vilket marknadsområde man studerar. Löfte om annat lämpligare arbete är den mest frekventa följt av felregistrering och bristande utbildning och yrkesvana. En variation IAF noterar är att i marknadsområde nord svarar kategorin löfte om annat lämpligare arbete för drygt 42 procent av situationerna medan motsvarande kategori i marknadsområde öst är drygt 32 procent. Det 14 Arbetssökande inskrivna vid specialförmedlingarna Af Kultur och Af Sjöfart. 21

22 motsvaras av att marknadsområde nord samtidigt, jämfört med de övriga marknadsområdena, har en lägre andel situationer (drygt 18 procent) där motiveringen att inte underrätta är felregistreringar. 7 Diskussion Syftet med denna granskning har varit att granska hur Arbetsförmedlingens arbete med matchning förhåller sig till uppdraget att kontrollera att de arbetssökande uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingens arbete med platsanvisningar till lediga arbeten fyller både syftet att matcha och att kontrollera att de arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande. I det fall en arbetssökande inte söker ett lämpligt anvisat arbete ska Arbetsförmedlingen ta ställning till om en underrättelse ska lämnas till arbetslöshetskassan. Om Arbetsförmedlingen finner att den arbetssökande inte har godtagbara skäl enligt gällande regelverk ska en underrättelse lämnas. I de fall Arbetsförmedlingen finner att den arbetssökande har godtagbara skäl att inte söka det anvisade arbetet, ska denna motivering liksom arbetsförmedlarens grunder till att inte lämna en underrättelse dokumenteras. Att den arbetssökande inte har sökt anvisat arbete utgör idag den vanligaste orsaken till att underrättelse lämnas till arbetslöshetskassorna. Under den period IAF granskat, den 1 april till 30 september 2008, gjorde Arbetsförmedlingen totalt anvisningar. Av dessa skedde till personer som vid anvisningstillfället var inskrivna i sökandekategorier där man kan uppbära arbetslöshetsersättning. IAF:s granskning visar att i (14 procent) av dessa situationer meddelar de arbetssökande att de ej sökt det anvisade arbetet. Arbetsförmedlingens uppföljning och dokumentation i dessa ärenden visar således att det stora flertalet anvisade arbeten har sökts. Den tidigare refererade studien från IFAU indikerar dock att de arbetssökandes uppgifter om att de sökt ett anvisat arbete inte alltid är tillförlitliga. IAF:s granskning visar att Arbetsförmedlingen väljer att lämna en underrättelse i av de situationer där den arbetssökande meddelar, att denne inte sökt det anvisade arbetet. IAF har inte utifrån kön och sökande- 22

23 kategori kunnat se några betydande variationer, när det gäller i vilka situationer underrättelse lämnas. Vid tidpunkten för IAF:s granskning fanns femton olika valbara motiveringar i Arbetsförmedlingens handläggarstöd till att inte lämna underrättelse, när den arbetssökande inte söker ett anvisat arbete. De tre mest frekventa orsakerna till att Arbetsförmedlingen inte underrättar är i fallande ordning; löfte om annat arbete, felregistrering samt bristande utbildning och yrkeserfarenhet. IAF har inte kunnat se någon betydande geografisk variation mellan Arbetsförmedlingens marknadsområden vad gäller motivering till att inte underrätta, när den arbetssökande inte sökt ett anvisat arbete. Den skillnad som ändå kan noteras är att i marknadsområde nord används motiveringen löfte om annat lämpligare arbete i högre utsträckning än i de andra marknadsområdena. Av de femton motiveringarna för att inte underrätta som Arbetsförmedlingen - vid tidpunkten för granskningen - kunde använda har några en starkare koppling till matchningsarbetet än andra. Bland de mest frekvent använda motiveringarna med tydligast koppling till matchningsarbetet ser IAF; den sökande har bristande utbildning och yrkesvana, styrkta medicinska hinder och godtagbara familjeskäl. IAF bedömer att dessa skäl till att inte underrätta utgör omständigheter som bör vara utredda och dokumenterade redan i ett tidigt skede av den arbetssökandes inskrivningsperiod. Eventuella begränsningar såsom bristande yrkeserfarenhet eller godtagbara familjeskäl bör framgå av Arbetsförmedlingens matchningsunderlag. Ett antal av motiven att inte lämna underrättelse är å andra sidan av sådan karaktär att de inte har lika stark koppling till Arbetsförmedlingens matchningsarbete utan blir kända först när den arbetssökande meddelar, att han/hon inte söker det anvisade arbetet. Det främsta exemplet på detta är motiveringen löfte om annat lämpligt arbete. Som tidigare nämnts är den vanligaste anledningen till att underrättelse lämnas till arbetslöshetskassorna att den arbetssökande inte har sökt ett anvisat arbete. IAF:s granskning visar, att av de anvisningar till lämpligt arbete som de arbetssökande meddelar att de inte söker, lämnar Arbetsförmedlingen underrättelse i situationer. 23

24 IAF har ovan försökt att påvisa att vissa av de valbara motiveringarna har olika stark koppling till Arbetsförmedlingens direkta matchningsarbete. IAF kan konstatera att Arbetsförmedlingen inte underrättar en betydande andel av dem som inte sökt ett anvisat arbete med motiveringar som enligt IAF har en svagare koppling till matchningen. Att Arbetsförmedlingen inte underrättar kan bero på att nya uppgifter tillkommit som påverkar situationen för den arbetssökande. Exempel på detta kan vara att den arbetssökande vid uppföljningstillfället visar sig ha löfte om annat arbete. Det finns dock en stor andel situationer där arbetsförmedlingen väljer att inte underrätta och där IAF bedömer att motiveringen till detta har en starkare koppling till matchningsarbetet. Tidigare tre nämnda motiveringar med starkare koppling till matchningsarbetet utgör fortfarande nära 21 procent av det totala antalet situationer där Arbetsförmedlingen inte lämnar underrättelse. I cirka 25 procent av situationerna anges dessutom orsaken felregistrering som motivering till att inte underrätta vilket förefaller vara en blandning av ej närmare preciserade orsaker. Att Arbetsförmedlingen inte underrättar i dessa fall, kan som IAF ser det ha två förklaringar. Det kan å ena sidan bero på att Arbetsförmedlingen inte tillämpar regelverket trots att den arbetssökande inte uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Det kan å andra sidan bero på att den aktuella anvisningen var resultatet av en mindre träffsäker matchning. Detta kan vara en indikation på brister i Arbetsförmedlingens arbete med matchningsunderlaget. Frågan är om matchningsarbetet tillräckligt väl stödjer Arbetsförmedlingens möjlighet att upprätthålla kontrollfunktionen. 24

25 8 Litteratur- och källförteckning Arbetsförmedlingens redovisning med anledning av IAF:s granskningsrapport rörande arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet (Arbetsförmedlingen Dnr: /125392) Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket kring avanmälan till arbetslöshetskassan, IAF rapport 2008:7 Arbetsmarknadsrapport 2008:2, Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om tillämpning av 11 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete, IAFFS 2004:3 Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Tillämpning av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur, IAF rapport 2008:4 Dokument på VIS Anvisning , VIS -- arbetslöshetsförsäkringen Rutin för uppföljning av anvisning , VIS -- arbetslöshetsförsäkringen Intervjuer: Möte med Arbetsförmedlingen, Stockholm Auskultation på Arbetsförmedlingen Norrköping 25