Varia 548. Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun
|
|
- Georg Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Älvstranden vid Lilla Edet Foto: SGI/Åke Johansson Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Underlag vid översiktlig planering och beslut om mark- och vattenanvändning Slutrapport Varia 548 LINKÖPING 2004
2
3 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Varia 548 Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Underlag vid översiktlig planering och beslut om mark- och vattenanvändning Slutrapport Länsstyrelsen i Älvsborgs län Statens geotekniska institut LINKÖPING 2004
4 Varia Beställning ISSN ISRN Projektnummer SGI Diarienummer SGI Statens geotekniska institut (SGI) Linköping SGI Litteraturtjänsten Tel: Fax: E-post: Internet: SGI-VARIA--04/548--SE
5 FÖRORD Projektet Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i nordöstra Göta älvdalen har bedrivits och finansierats av de offentliga organ eller intressenter som har bedömts ha störst inflytande på mark- och vattenanvändningen i dalgången. Målet för arbetet har varit att i den allt mer urbaniserade dalgången åstadkomma bättre kunskaper om de risker för lerskred som finns där. En av anledningarna till projektet är att Göta älvdalen tillhör landets mest skredfrekventa områden. Intressentgruppen består av Lilla Edets kommun, Vägverkets, Sjöfartsverkets och Vattenfall AB:s västra regionorganisationer, Statens geotekniska institut samt Länsstyrelsen i Älvsborg län. Huvudman för projektet har varit Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Aktuell sträcka är en av etapperna i ett pågående arbete med skredriskanalys i Göta älvs dalgång. Den första etappen, som redovisades 1995, omfattade den sydöstra delen inom delar av Göteborgs och Ale kommuner. Redovisningen av den nordöstra etappen kan delas upp i två delar. En del består av den geotekniska skredriskanalysen, utförd av Statens geotekniska institut som ett konsultuppdrag. Den delen redovisas i en huvudrapport med 8 teknikbilagor. Den andra delen utgörs av denna slutrapport. Den skall med analysresultatet som grund visa vilka långsiktigt förebyggande skredriskhänsyn som måste tas på övergripande fysisk nivå för att minska sårbarheten hos den framtida, men även den nuvarande, samhällsbyggnaden i nordöstra Göta älvdalen. Konkret har riskhänsynen i denna rapport formulerats i åtgärdsinriktade rekommendationer. Därvid har osökt frågan infunnit sig om vem som bär ansvaret för att de rekommenderade åtgärderna kommer till stånd och vem som bekostar dem. En del av dessa ansvarsfrågor kan knytas till Plan- och Bygglagen och Miljöbalken. Övriga ansvarsförhållanden ligger utanför projektets ram att behandla. Slutrapporten har utarbetats av Länsstyrelsens projektledare och SGI:s uppdragsledare i enlighet med riktlinjerna i Skredriskanalys för Södra Göta älvdalen. Den ges ut som en gemensam publikation av Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Statens geotekniska institut. Av praktiska skäl har rapporten inordnats i institutets Varia-serie. Vänersborg och Göteborg i november 1997 Måns Hagberg Länsstyrelsens projektledare Jan Schälin SGI:s uppdragsledare Komplettering Utredningsresultatet har utnyttjats vid planering och för åtgärder sedan Efter 1997 har kompletterande geotekniska utredningar och förstärkningsåtgärder genomförts inom vissa delområden. Dessa områden har därför erhållit ny skredrisknivå, jämfört med den ursprungliga från Kompletteringar har införts i texten och på ritningar och dessa har markerats särskilt, för att det tydligt skall framgå, vilka förändringar, som tillförts efter Vänersborg och Göteborg i april 2004 Måns Hagberg Länsstyrelsens projektledare Jan Schälin SGI:s uppdragsledare 3
6 4
7 INNEHÅLL A. Slutrapporten 6 Huvudsyfte 6 Användare 6 Övriga viktiga punkter 8 B. Skredriskanalysen 8 Beräkningar och bedömningar 8 Skredriskvärdering 9 Giltighet 12 C. Skredrisksituationen 13 Riskbegrepp 13 Dagens riskbild i stort 13 Skillnader i riskbild mellan exploateringsalternativen 15 D. Skredriskhänsyn vid mark- och vattenanvändning 15 Skredrisknivåer 15 Rekommendationer knutna till skredrisknivåer 16 Ritningar med skredrisknivåer i färg 19 Slutsatser för användning av mark 19 Slutsatser för användningen av Göta älvs vattenområde 20 E. Förankring av rekommendationerna 21 Referenser 24 Bilagor Ledningsgruppens ledamöter Bilaga 1 Beskrivning av konsekvensklasser Bilaga 2 Sammandrag och slutsatser om lokalisering av väg och järnväg i dalgången, november 1995 Bilaga 3 Ritningar Översiktsplan, skala 1: Ritning SR Planredovisning av skredrisknivåer, skala 1: nuvarande förhållanden Ritningar SR:1N - 3N Dito, maximal utbyggnad Ritningar SR:1M-3M 5
8 A. SLUTRAPPORTEN Komplettering Kompletteringar i enlighet med tillägg till förordet är markerade med ram och rubrik: Komplettering Huvudsyfte Rapporten skall vara ett planeringsunderlag i Miljöbalkens och Plan- och Bygglagens (PBL) mening. Denna slutrapport tar i huvudsak upp samma frågeställningar och slutsatser som i slutrapporten för Göta älv SO från 1995 (SGI Varia 439). Grundsynen har varit att rapporten skall vara ett allsidigt och homogent planeringsunderlag för god skredsäkerhet. I slutrapporten överförs skredriskanalysens resultat till praktiska planeringsrekommendationer kopplade till de viktiga regler för hälsa och säkerhet som finns i nämnda lagstiftning. Huvudkapitlet D innehåller dessa rekommendationer, som också presenteras med färgbeteckningar på kartor som bifogas rapporten. En översikt av den utredda älvsträckan visas i figur 1. Riksväg 45 är av riksintresse i Miljöbalkens mening. Leden skall byggas ut och är beroende av tillräcklig markstabilitet för sin utbyggnad. Den lokaliseringsutredning som gjorts för vägen innehåller flera alternativ. Genom att utreda risken för skred genom detta projekt underlättas valet av en säker sträckning på de nya lederna i Göta älvs dalgång. Den nya, effektinriktade riskanalysmetoden och idén att på ett långsiktigt förebyggande sätt minska riskerna för liv, egendom och miljö med hjälp av fysisk planering har sin rot i Räddningsverkets och Boverkets gemensamma arbete med skydd mot naturolyckor m.m. Mot den bakgrunden är avsikten att slutrapporten också skall vara ett tidsenligt dokument för samhällets räddningstjänst. Användare Slutrapporten vänder sig främst till förtroendemän och icke-geotekniska experter som deltar i planerings- och byggprocessen i Lilla Edets kommun. De senare finner vi inte bara i de offentliga organ som är huvudintressenter i projektet. De finns även bland företag, byggnadsentreprenörer och enskilda personer. Tidsperspektivet i slutrapporten är i första hand långsiktigt. Det hindrar inte att rekommendationer om omedelbara, stabilitetshöjande åtgärder lämnades redan under 1996 för bostadsområdet i Fuxerna. Stabilitetsförbättrande åtgärder genomfördes under I november 1995 lämnade ledningsgruppen sina slutsatser på sträckning av väg i dalgången till lokaliseringsutredningen för väg 45. Dessa framgår av bilaga 3. 6
9 ± SR:1 Lilla Edet Göta SR:2 SR:3 Lödöse Figur 1. Översikt. Inom markerade områden SR1 SR3 har skredriskkartering utförts inom den östra delen av älvdalen. 7
10 Övriga viktiga punkter Slutrapporten har författats av länsstyrelsens projektledare och SGI:s uppdragsledare i samarbete med projektets ledningsgrupp. Ledningsgruppens sammansättning framgår av bilaga 1 Ledningsgruppen har bestått av minst en person från varje offentlig intressent. Gruppen representerar således åtminstone tre olika intresseområden: det kommunala, det statliga myndighetsområdet och statliga intresseområden för infrastrukturutbyggnad. Olika ansvarsförhållanden i samband med skredrisker har ofta diskuterats i projektarbetet. I linje med projektets inriktning är det ansvaret för att hänsyn tas till skredriskerna och att skredförebyggande åtgärder kommer till stånd som är det viktiga i detta sammanhang. B. SKREDRISKANALYSEN Den geotekniska analysdelen består av nio rapporter: åtta teknikbilagor och en huvudrapport. För att få full insikt i projektets innehåll och arbetsgång måste hela utredningsmaterialet studeras. Här följer en kort sammanfattning av metoden för skredriskanalysen. Beräkningar och bedömningar Stabilitetsberäkningar har utförts för två samhällsbyggnadsfall: för markanvändningsförhållanden år 1996 och för ett maximalt planeringsfall med en tänkt utbyggnad av väg och järnväg i ungefär nuvarande trafikstråk och en samhällsutbyggnad i övrigt enligt intentionerna i Lilla Edets översiktsplan från år Beräkningarna leder fram till den traditionella säkerhetsfaktorn. Bedömningar innebär i detta sammanhang en värdering av sannolikheten för att skred skall inträffa. Genom medverkan av Institutionen för geoteknik vid Chalmers tekniska högskola har inom området utförts en serie stabilitetsanalyser med statistiska metoder. Analyserna leder fram till sannolikheten för brott (dvs. skred) för olika beräkningsfall. Brottsannolikheterna kan emellertid inte anges med absoluta talvärden, utan de anges i relation till ett valt värde (p), som endast gäller för den här utförda analysen. Större och mindre brottsannolikheter kan sedan anges som multiplar av (p). Brottsannolikheterna blir därmed relativa och enbart gällande för detta utredningsområde. Denna ansats är den bästa som kan uppnås med dagens teknik på grundval av befintligt underlag. Dessa bedömningar ligger till grund för valet av nedan redovisade fyra stabilitetsklasser med tillhörande benämningar. Dessa stabilitetsklasser har använts i skredriskanalysen. 8
11 Stabilitetsklass Relativ brottsannolikhet Sannolikhet för skred 4 Påtaglig (100 p) 3 Viss (p) 2 Någon ( p/1000) 1 Försumbar Den relativa brottsannolikheten anges för gränserna mellan stabilitetsklasserna. Som framgår av tabellen är förhållandet dem emellan inte rätlinjigt. Sannolikheten för brott är i storleksordningen 100 gånger större när man går från stabilitetsklass 3 till 4, och ca 1000 gånger mindre när man går från klass 2 till 1. Bedömningar har därefter gjorts vad rör konsekvenserna till följd av skred, dvs. skadorna på liv, egendom och miljö, vilket givit fyra konsekvensklasser. Svårigheter att prissätta de ingående komponenterna har lett till att vi avstått ifrån att ange konsekvenserna i kronor. I stället har konsekvenserna beskrivits i en skala med stegvis upptrappade effekter. Tabellen nedan visar konsekvensklasserna och deras benämningar. De beskrivs utförligt i bilaga 2. Konsekvensklass Konsekvens av skred 4 Katastrofala skador 3 Mycket stora skador 2 Stora skador 1 Lindriga skador Skredriskvärdering Kombinationen eller talparet av stabilitetsklass och konsekvensklass är ett uttryck för skredriskklassen. På ett markområde med stabilitetsklass 3 och konsekvensklass 2 uttrycks således skredriskklassen med talparet 3/2. I benämningen skredriskklass återspeglar sig således både sannolikheten för skred (= skredrisk i dagligt tal) och konsekvensen av skred (= skaderisk). Sammanlagt definieras därmed 16 skredriskklasser. Figur 2 visar schematiskt det beskrivna arbetssättet fram till och med att skredriskklasserna är bestämda till storlek och omfång. 9
12 Figur 2. Arbetsgång vid effektinriktad skredriskbedömning. Med hjälp av matrisen i figur 3 åskådliggörs de 16 olika skredriskklassernas förhållanden till varandra. Skredriskklasserna har därefter avgränsats geografiskt och lagts in på kartor. Utsnitt från en sådan karta visas i figur 4. Den fullständiga kartredovisningen återfinns i huvudrapporten. 10
13 Stabilitetsklasser Sannolikhet för skred /1 4/2 4/3 4/4 3/1 3/2 3/3 3/4 1/1 1/ Konsekvensklasser Konsekvens av skred Figur 3. Riskmatris med 16 fält och skredriskklasser. Sekt 5 4/1 Ravin 3/1 4/2 3/2 4/2 3/2 Figur 4. Utsnitt ur karta från huvudrapportens kartbilaga visar exempel på skredriskklasser utvärderade från stabilitets- och konsekvensklasser. 11
14 Giltighet Skredriskanalysen är översiktlig och som tidigare nämnts enbart giltig i detta projekt genom att stabilitetsklasserna har valts med ledning av den i detta sammanhang utförda statistiska analysen av stabilitetsberäkningarna. Ytterligare skäl till att därmed skredriskklasserna och deras geografiska utbredning endast gäller detta projekt anges nedan. Stabilitetsberäkningarna bygger i sin tur på den informationstäthet som finns i det geotekniska underlaget, dvs. graden av osäkerhet (12 analyserade sektioner på ca 11 km sträcka). Med ökad kunskap, t.ex. större antal mät- och undersökningspunkter, är det troligt att gränserna mellan stabilitetsklasserna påverkas. Vidare är indelningen i konsekvensklasser anpassad till förhållandena i den nordöstra delen av älvdalen och skiljer sig något från konsekvensbeskrivningen för den sydöstra delen. Om ett skred blir mycket stort, vilket kan inträffa vid förekomst av kvicklera, innebär omgivningspåverkan, såsom flodvågor och översvämningar samt stopp i sjöfarten, så stora konsekvenser, även om marken är obebyggd, att också skredets storlek (avståndet från älven) har medtagits i konsekvensbedömningen. Indelningen är grov, främst för att begränsa antalet klasser. För andra förhållanden kan det vara befogat med en annan indelning. Huvudsyftet har därför påverkat utformningen av skredriskklasserna. Detaljerade utredningar kan således ge underlag för att skapa andra riskklasser som bygger på annorlunda stabilitets- och konsekvensklasser. I praktiskt arbete kan olika användare dessutom definiera skredriskklasser som är bättre anpassade till deras respektive behov. 12
15 C. SKREDRISKSITUATIONEN Riskbegrepp I denna skredriskanalys har konsekvenserna av skred bedömts och vägts samman med sannolikheten för skred och resultatet uttrycks i form av skredrisk. Kombinationen av skredsannolikhet och skredkonsekvens visar att skredrisken kan minskas på två sätt. Antingen ökar man markstabiliteten (minskar sannolikheten) genom förstärkningsåtgärder eller så minskar man konsekvenserna genom att avveckla eller undvika verksamhet, som vid skred skulle ge förluster i liv och egendom eller skador på miljön. Dagens riskbild i stort Kartor över skredriskklassernas utbredning, av den typ som visas i figur 4, har gjorts för befintliga respektive sannolika maximala exploateringsförhållanden. Höga stabilitetsklasser, dvs. en relativt hög skredsannolikhet (stabilitetsklass 4) har markerats för två områden, dels området vid Fuxerna vid sektion 4:2 och dels vid industriområdet väster om Lilla Edets pappersbruk (LEPA:s brygga). Vid Fuxernaområdet var förhållandena vid utredningstillfället sådana att stora nivåskillnader och branta släntlutningar gav låga beräknade säkerhetsfaktorer och därmed hög skredsannolikhet för det strandnära partiet. Förekomst av kvicklera innebar, enligt de riktlinjer som gäller för skredriskvärderingen, att ett inträffat initialskred även innebär en mycket hög sannolikhet för sekundärskred. Detta medförde att ett stort område klassades som stabilitetsklass 4. Eftersom ett stort antal bostadshus finns inom detta område åsattes det bebyggda området konsekvensklass 4, dvs. ett skred skulle kunna få katastrofala konsekvenser. Komplettering Stabilitetsförbättrande åtgärder har genomförts under 1997, vilket innebär att området i dag kan klassas i stabilitetsklass 2. De genomförda geotekniska utredningarna uppfyller kraven för detaljerad och fördjupad utredning. Den nya klassningen redovisas med kommentarer på aktuella kartredovisningar. För industriområdet vid LEPA:s brygga har varken kompletterande undersökningar eller nya stabilitetsförbättrande åtgärder vidtagits. Viss avschaktning har dock utförts av slänten mot Göta älv. Eftersom man här inte har konstaterat sammanhängande kvicklereområden är området med hög stabilitetsklass mindre och omfattar endast de delar av industribyggnaderna, som ligger närmast stranden. Konsekvensklassen blir därmed lägre (Konsekvensklass 2) men den höga skredsannolikheten innebär att skredrisknivån är oacceptabel. I övrigt har stabilitetsklass 3, dvs. en viss sannolikhet för skred, konstaterats lokalt vid en relativt brant slänt vid sektion 1 norr om Lilla Edet. Här finns en lokalväg och viss bostadsbebyggelse. Området är utlagt som exploateringsområde i Lilla Edets översiktsplan. Även för det strandnära partiet vid väg 167 norr om kraftverket har stabilitetsklass 3 noterats. 13
16 Komplettering För befintlig väg 167 har kompletterande stödfyllning genomförts under våren Vid genomförd dykbesiktning i februari 2004 konstaterades dock kvarstående brister i det utlagda erosionsskyddet, varför den tidigare klassningen kvarstår. Vid sektion 6, inom Göta industriområde, finns strandnära partier och ett område bakom skredkanten för skredet 1957 som klassats som stabilitetsklass 3 och har därmed inte en godtagbar risknivå. Komplettering Inom området har detaljerade och fördjupade geotekniska undersökningar utförts i samband med nyexploatering under 1999 och det strandnära området kan efter åtgärder klassas som stabilitetsklass 2. En stor del av Lilla Edets samhälle har stabilitetsklass 2. Den stora utbredningen beror på att kvicklera, som kan vara sammanhängande, förekommer. Eftersom en stor del av bostadsbebyggelsen i Lilla Edet ligger inom detta område blir konsekvensklassen hög. Här finns behov av kompletterande geotekniska utredningar, främst översyn av den strandnära stabiliteten. För att bibehålla en oavbruten sjöfart på Göta älv är det viktigt att ta hänsyn till riskerna för skred ut i älven till följd av aktiviteter på land. Men även fartygstrafiken och vattnets naturliga strömning påverkar strandlinjen och undervattensslänten genom erosion, vilket kan bidra till att skred utlöses och fortplantas upp på land. Till riskerna för skred i vattenområdet hör också den problematik som är knuten till älven som vattentäkt. Skred ökar grumlingen och kan dessutom helt eller delvis täppa till älven. Om skred sker inom områden med förorenad jord kan detta ge stora miljöproblem och på kort eller lång sikt omöjliggöra att älvvattnet utnyttjas för dricksvattenförsörjning. Lilla Edet tar vatten från älven från en intagsledning uppströms slussen. Även Ale kommun tar vatten från älven och vid Lärjeholm, som dock ligger på stort avstånd nedströms utredningsområdet, tar Göteborg sitt råvatten för mer än en halv miljon människor och många företag. Intaget vid Lärjeholm kan dock vara avstängt under lång tid, eftersom det finns vattenreserver både i Lilla och Stora Delsjön och sedan år 1993 också i Rådasjön med tillrinningsområde. Relativt ofta sker små skred både i strandlinjen och under vattnet. Skreden i strandlinjen rapporteras i regel av sjöfartsverkets lotsar, men de små undervattensskreden upptäcks normalt inte. Även mindre skred ger oftast en ökad grumling, vilket normalt noteras vid vattenintagen. Källan kan dock vara svår att lokalisera, vilket bland annat innebär osäkerheter med avseende på föroreningsinnehåll och behov av avstängning av intagen. 14
17 Vattenregleringar som görs för elkraftproduktionen kan påverka skredsannolikheten, t.ex. kan korttidsregleringar med snabba återkommande nivåförändringar innebära ökad sannolikhet. Med regleringarnas hjälp kan man i viss utsträckning dämpa allt för kraftiga naturliga flöden och erosionskrafter. Ett skred någonstans utmed älven kan leda till att flödet nödvändigtvis måste stoppas under en viss tid. Skillnader i riskbild mellan exploateringsalternativen Skillnaden i riskbild mellan de två exploateringsalternativen (ingen eller maximal utbyggnad) är påfallande liten. I det befintliga kommunikationsstråket är skredriskklasserna inte avskräckande ens för utbyggnadsalternativet, vilket innebär att det ut skredrisksynpunkt är fullt möjligt att lokalisera en 4-fältsväg dit. En sådan lokalisering förutsätter dock kompletterande stabilitetsutredningar och riskanalyser. Redan nu kan behov av vissa skyddsåtgärder förutses för trafikanläggningar och för älvnära bebyggelse. D. SKREDRISKHÄNSYN VID MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Skredrisknivåer För slutrapportens syften är det opraktiskt och svåröverskådligt att hantera 16 skredriskklasser. Här definieras därför en gruppering av riskklasserna i tre olika skredrisknivåer, var och en bestående av 4 7 riskklasser. Denna indelning, som bättre motsvarar skredriskanalysens översiktliga karaktär, kan göras på grundval av den samlade erfarenheten från många års bedömningar av stabilitetsförhållandena för olika objekt i älvdalen och sydvästra Sverige. Vägledande har varit gränserna mellan stabilitetsklasserna men också bedömningar av konsekvensernas omfattning. De tre skredrisknivåerna benämns godtagbar, osäker och ej godtagbar. Av figur 5 framgår hur de ursprungliga skredriskklasserna sammanförts till större enheter med tre färgbeteckningar, där färgerna representerar skredrisknivåerna. Bilden inte blir symmetrisk, vilket beror på att skredriskklasserna 4/1 och 1/4 respektive 4/2 och i realiteten inte har samma värde. Principerna för indelning i stabilitetsklasser beskrivs i kapitel B. Där framgår att skalan för klassindelningen inte är linjär. Sannolikheten för skred är ca 100 gånger större när man går från stabilitetsklass 3 till 4 och ca 1000 gånger mindre när man går från klass 2 till 1. Om man även väger in de olika konsekvensklasserna samt många års erfarenheter av stabilitetsanalyser, innebär detta att skredriskklasserna 1/1 3/1, samt och 1/4 kan hänföras till den lägsta skredrisknivån godtagbar. Analoga överväganden leder fram till de andra skredrisknivåerna osäker respektive ej godtagbar. 15
18 Sannolikhet för skred Stabilitetsklasser /1 4/2 4/3 4/4 3/1 3/2 3/3 3/4 1/1 1/ Konsekvens av skred Konsekvensklasser Godtagbar skredrisknivå med vissa förbehåll Osäker skredrisknivå utredningskrav Ej godtagbar skredrisknivå förebyggande åtgärder behövs Figur 5. Skredriskmatris med indelning i tre skredrisknivåer. Rekommendationer knutna till skredrisknivåer Till skredrisknivåerna knyts rekommendationer för mark- och vattenanvändningen. De är utformade utifrån att de skall visa på möjligheter till vidare utveckling i älvdalen och ange villkoren för detta samt peka på områden som fordrar särskild uppmärksamhet. De är också utformade som underlag för i första hand översiktlig fysisk planering, men de kan också vara till vägledande hjälp för handläggning av detaljplane- och lovärenden. Rekommendationerna är uppdelade i tre huvudgrupper motsvarande de tre skredrisknivåerna. I varje huvudgrupp ges rekommendationer för den aktuella risknivån. För varje skredrisknivå återfinns tre underrubriker Befintlig bebyggelse och verksamhet, Nyexploatering och Kontroll. Tyvärr visar riskanalysen att inte all befintlig bebyggelse ligger inom områden med godtagbar risknivå. Vidare innebär begreppet nyexploatering såväl tillkommande enstaka bygg- och anläggningsobjekt som detaljplaneläggning av mark- och vattenområden som ännu inte exploaterats. Med kontroll avses både förebyggande tillsyn och ansvar för att förebyggande åtgärder kommer till stånd. 16
19 Utförd analys är endast giltig i detta projekt. Redovisade skredrisknivåer gäller således för det kunskapsunderlag som funnits tillgängligt i projektet. Rekommendationerna nedan innebär ofta att ny kunskap skall inhämtas genom ytterligare utredningar. I dessa fall kan de nya resultaten inte direkt jämföras med här redovisade skredrisknivåer. De nya utredningarna skall därför utföras och tolkas enligt Skredkommissionens Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Rapporter 3:95 5:95. Beräknade säkerheter mot skred skall därvid uppfylla kraven i dessa anvisningar, vilka också till viss del tar hänsyn till konsekvenserna av skred Område med GODTAGBAR RISKNIVÅ samhällsutveckling med vissa förbehåll Befintlig bebyggelse och verksamhet Befintliga byggnader och anläggningar kan vara kvar utan åtgärder. För byggnader och anläggningar inom en 100 m bred zon närmast älven krävs dock särskild kontroll. Nyexploatering Möjligheter finns till förändring och bebyggelseutveckling. Med undantag av en 100-meters zon närmast älven kan området utnyttjas tämligen fritt. Förändringar i markanvändningen får dock inte innebära att skredrisknivån ökar genom förskjutning till osäker eller ej godtagbar risknivå. Detta betyder i sin tur att markingreppens inverkan på såväl stabilitets- som konsekvensklass måste bli föremål för en geoteknisk bedömning. Kontroll För byggnader och anläggningar inom en 100 m bred zon närmast älven finns behov av att kontrollera undervattensslänten. Syftet är i första hand att öka kunskapen om bottentopografin och därmed ge ett säkrare underlag för stabilitetsbedömningar men också för att bekräfta att stabiliteten inte har försämrats genom förändringar av bottenprofilen på grund av erosionspåverkan eller undervattensskred. Vid nyexploatering inom 100-meters zonen skall bottenprofilen på undervattensslänten kontrolleras i samband med planering och projektering. För nyexploatering inom hela området skall kontroll av eventuell påverkan på stabilitets- och konsekvenklasser göras i samband med planering eller projektering. 17
20 Område med OSÄKER RISKNIVÅ alltid utredningsbehov Befintlig bebyggelse och verksamhet Befintliga byggnader och anläggningar kan bibehållas under förutsättning att utredning finns som visar att risknivån är godtagbar. Finns ingen sådan geoteknisk utredning bör den genomföras för att klarlägga rådande säkerhet enligt anvisningarna ovan. Visar den lägre säkerhet än rekommenderad bör förebyggande åtgärder vidtagas. För byggnader och anläggningar inom en 100 m bred zon närmast älven krävs särskild kontroll. Nyexploatering All förändring i mark- och vattenanvändningen, dvs. även ingrepp i vattenområden, måste föregås av geoteknisk utredning av stabilitetsförhållandena, som antingen visar att säkerheten är godtagbar eller vilka åtgärder som behövs för att uppnå rekommenderad säkerhet för förändringen. Nödvändiga åtgärder skall genomföras före eller i samband med exploateringen. Kontroll För befintliga byggnader och anläggningar inom en 100 m bred zon närmast älven tillkommer behovet av att kontrollera undervattensslänten så att dess stabilitet inte har försämrats. Kontrollen skall utföras med regelbundna intervall, förslagsvis vart femte år. Vid nyexploatering inom 100-meterszonen kontrolleras bottenprofilen på undervattensslänten i samband med planering och projektering. För all mark kontrolleras att markarbeten som fyllning, schaktning och pålning inte ökar risknivån Område med EJ GODTAGBAR RISKNIVÅ förebyggande åtgärder fordras Befintlig bebyggelse och verksamhet För befintlig bebyggelse måste minst detaljerade stabilitetsutredningar utföras med syfte att ge svar på vilka åtgärder som behövs för att uppnå rekommenderad säkerhet, exempelvis genom förstärkningar eller avveckling av verksamhet. Utredningen och åtgärderna bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Nyexploatering Ingen exploatering kan tillåtas förrän förstärkningsåtgärder och/eller åtgärder för att minska konsekvensen har gjorts till en nivå som garanterar rekommenderad säkerhet enligt ovan nämnda anvisningar även efter förändringen. 18
21 Kontroll Så länge inga utredningar och nödvändiga förstärkningsåtgärder utförts måste områdena kontinuerligt kontrolleras genom besiktningar, rörelsemätningar och liknande. Konstateras rörelser eller andra förhållanden som pekar på omedelbar fara kan räddningstjänstingripande bli aktuellt Ritningar med skredrisknivåer i färg Till slutrapporten hör ritningar SR1 SR3 med de beskrivna skredrisknivåerna inlagda som färgade zoner. Ur kartbilden kan avläsas risknivåerna för nuvarande förhållanden och vid en tänkt maximal utbyggnad. Färgerna, med därtill knutna rekommendationer, ger anvisningar om vilka skredriskhänsyn som behövs för befintlig och planerad markanvändning. Slutsatser för användning av mark Mark med godtagbar risknivå som ligger mer än 100 m öster om älven kan således användas ganska fritt för samhällsbyggnad. Risknivåkartorna visar att denna mark finns inom en stor del av de relativt flacka partierna i den södra delen vid Lödöse. I övrigt har marken inom relativt stora delar av områdena vid Göta och speciellt omkring Lilla Edets tätort visserligen klassats som stabilitetsklass 2 närmast älven, men eftersom kvicklera förekommer och inte kan uteslutas inom sammanhängande partier, har enligt projektets antaganden om skredutveckling i kvicklera också stora områden på långt avstånd från älven klassats som stabilitetsklass 2. Eftersom många byggnader och anläggningar blir berörda blir konsekvensklasserna här 3 och 4, vilket innebär osäker risknivå. Slutsatserna är att såväl den älvnära stabiliteten som förekomst och utbredning av kvicklera har stor betydelse för klassningen av dessa områden. På markområden med osäker risknivå krävs för nyexploatering alltid ytterligare utredning eller bedömning som visar att det går att uppnå godtagbar säkerhet för exploateringsföretaget. Om nya byggnader och anläggningar skall kunna tillåtas på mark med icke godtagbar risknivå fordras åtgärder för att höja säkerheten till rekommenderad storlek enligt tidigare nämnda anvisningar. Det vilar på de kommunala förtroendemännen att fatta de avgörande besluten om markanvändningen. I en situation som denna, då även stora trygghetsvärden hos medborgarna står på spel, är det särskilt viktigt att en god avvägning görs mellan enskilda och allmänna intressen, särskilt säkerhetsintressen. Både skredriskerna (säkerhet) och utbyggnaden av väg 45 (kommunikationer) är allmänintressen av riksdignitet, där även staten skall ha inflytande på markanvändningsbesluten för att intressena skall tillgodoses. 19
22 Slutsatser för användningen av Göta älvs vattenområde För älvens vattenområde har projektet av ekonomiska skäl inte kunnat drivas så långt som varit önskvärt. Det är främst tillräcklig kännedom om utseendet på bottenprofilen tvärs älven som saknas. Tidigare har påtalats undervattenssläntens betydelse för stabilitetsförhållandena såväl i älven som för strandområdena. Släntlutningen och den s. k. hyllans bredd är därvid avgörande. Tillförlitliga uppgifter finns endast i de 12 lodade sektionerna. Undervattensslänten kan förändras av erosionsprocesserna i älven, vilka i sin tur är beroende av den naturliga vattenströmningen och fartygstrafiken. Det finns inga säkra uppgifter på vilka faktorer som har störst betydelse. Här finns alltså en osäkerhet om den framtida, långsiktiga utvecklingen hos undervattensslänten. Förhållandena i älven fordrar därför särskild uppmärksamhet. Längs båda stränderna inom Göta älvs dalgång finns idag ca 90 km erosionsskydd utlagt. Skyddet gör stor nytta i strandlinjen, dvs. där vattenytan träffar strandkanten. Från skredrisksynpunkt kan det också vara nödvändigt att kartlägga och vid behov skydda undervattensslänten närmast farleden. Göta älv utnyttjas kommersiellt för sjöfart, elproduktion, som vattentäkt och recipient. Därtill kommer givetvis användningen av älven för fritidsfiske, båtsport och annan turism. Någon annorlunda verksamhet är knappast att vänta i framtiden med undantag för sjöfarten, vars intensitet kan ändras. Formen på fartygsskroven och användning av bogpropellrar och vattenjet vid anlöpning av och utläggning från kaj kan också ge andra strömningsrörelser i vattnet. I Göta älv finns starka skäl till försiktighet med fartygshastigheten och skärpt uppmärksamhet på konsekvenserna av fartygsrörelserna. Begränsning av hastigheten kan bli nödvändig inom vissa särskilt utsatta avsnitt av älven. Vidare är det av största vikt att få ytterligare kunskap om skredriskerna i dalgången genom att klarlägga undervattenssläntens utseende och hålla dess förändring under fortlöpande kontroll. Göta älv inom utredningsområdet är av riksintresse för sjöfart, naturvård, friluftsliv och fiske samt av stor betydelse som dricksvattentäkt. Allt detta ger en särskild karaktär åt synen på vattenanvändningen och en särskild tyngd åt allmänintressena. 20
23 E. FÖRANKRING AV REKOMMENDATIONERNA Den nya kunskap som skredriskanalysen givit har sammanpressats till de rekommendationer som redovisas i föregående kapitel. De skall som påpekats ses som ett informellt planeringsunderlag för huvudsakligen översiktlig, fysisk samhällsplanering. Att rekommendationerna verkligen efterföljs är mycket viktigt. Detta kräver respekt för den fysiska planprocess som PBL ger uttryck för. Figur 6 visar schematiskt hur rekommendationerna är tänkta att föras in och följas upp i PBL-processen. Den visar också de roller stat och kommun har i denna. I följande text förklaras och kommenteras figuren/processen. ÖP Kommunen avgör genom fullmäktige och styrelse när en översiktsplan, ÖP, eller en fördjupning av denna, FÖP, skall upprättas eller förnyas. Staten, här i form av länsstyrelse, skall mot bakgrund av sin skyldighet enligt PBL och annat ställa krav på att hälsa och säkerhet tillgodoses i den fysiska planläggningen. SGI skall som statlig myndighet i detta sammanhang verka för tillfredsställande skredsäkerhet hos såväl befintliga som tillkommande byggnader och anläggningar. En uppgift som i praktiken innebär ett övervakningsansvar. Sedan PBL:s inträde år 1987 är SGI obligatorisk samrådspartner i länsstyrelsens i Västra Götaland län arbete med planärenden. En ÖP får allsidig politisk behandling inom kommunen och ett kommunomfattande offentlighetsförfarande. Detta garanterar bred och värdefull information om och demokratisk påverkan av det som hör till skredsäker planering. ÖP:n blir dock inte juridiskt bindande utan endast vägledande för efterföljande planering och beslut om förändringar i mark- och vattenanvändningen. Med ÖP vinns den långsiktigt skredförebyggande effekt som eftersträvas. En samordning av de kommunala översiktsplanerna i älvdalen är också önskvärd vad beträffar hänsyn till skredrisker. Detta är fullt möjligt genom utvidgad analys och kommunövergripande planeringsunderlag. Analysmetoden är vald så att den skall kunna vara giltig för hela älvdalen. Det kan dock ta lång tid innan en första ÖP med kraftfulla säkerhetsintentioner på basis av rekommendationerna ligger klar. OB DP Till ÖP kan knytas områdesbestämmelser, OB. Det är ett mycket sällan använt planinstrument, avsett att för begränsade områden ge ÖP en bindande verkan. PBL och dess förarbeten och tillämpningshandbok anger inte tydligt att OB kan användas just i skredförebyggande syfte, men väl för att reglera mark- och vattenanvändning utifrån andra hot mot hälsa och säkerhet. OB kräver samma formella hantering som beskrivs för detaljplan men ett betydligt enklare kartunderlag, se nedan. Detaljplan, DP, skall liksom OB normalt följa ÖP:s intentioner. Beslut om att upprätta DP fattas också av kommunen, vanligtvis på styrelsenivå. Tillhörande, obligatoriska planbestämmelser kan göras mycket detaljrika vad beträffar åtgärder för att minska skredrisker. 21
24 Figur 6. Tillämpning av PBL:s planprocess. Att göra helt nya DP med inbyggda skredhänsyn medför inga extraordinära problem. Svårigheterna ligger i att ändra befintliga DP som saknar stabilitetsbestämmelser och andra skredhänsyn som svarar mot rekommendationerna. Man bör dock många gånger kunna använda sig av den nya, enkla metoden att göra ändringar i DP genom tillägg till den befintliga planen. DP blir med sina bestämmelser juridiskt bindande efter samråd, utställning och antagande av fullmäktige, eller ibland delegerad nämnd. Tid och möjlighet skall också finnas för överklagande samt länsstyrelsens godkännande och intygande om laga kraft. Alternativet till det senare är att antagandebeslutet hävs. Det här är en procedur som får skredrisktänkandet att väl tränga igenom i det område DP omfattar. Det bör påminnas om att de översiktliga rekommendationerna i denna rapport naturligt nog oftast ger otillräckliga besked om de närmare hänsyn till skredrisker som måste tas på detaljerad planeringsnivå. Situationen kräver då att ytterligare kunskaper genom fördjupade skredriskundersökningar måste inhämtas. DP räknas numera närmast som en plan i genomförandeskedet. Om den inte styrs av en ÖP med skredsäker utbyggnadsinriktning är det risk för att den inte får den långsiktigt förebyggande innebörd som är önskvärd. LOV Beslut om bygglov, marklov och rivningslov inom en DP, och för den del även inom område med OB, skall strikt följa respektive instituts bestämmelser. Vid prövning av lov utanför DP eller OB tolkas gjorda skredhänsyn i ÖP och vägs mot andra intressen. Rekommendationerna i denna rapport är naturligtvis än mindre anpassade att ge färdiga skredriskminimerande detaljråd i ett påbörjat bygg- och anläggningsskede än vid upprättande av DP. 22
25 Ett sista tillfälle till uppföljning av rekommendationerna ligger i kommunens/byggansvarig nämnds granskning av ansökningar om lov. En osäkerhet ligger i att inte alla bygg- och anläggningsarbeten kräver lov. Med den bygganmälan till den byggansvariga nämnden som alltid kommer att lämnas av beställaren till arbetet (byggherren) kan man dock hoppas att ingen skredfarlig markförändring vidtas utan att en kvalificerad säkerhetskontroll kan göras i tid. Byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun har sedan år 1968 genom särskilda anvisningar utfärdade av länsstyrelserna i Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län (nuvarande Västra Götalands län) ålagts skärpt uppmärksamhet på stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen. I anvisningarna sägs också att då minsta tveksamhet kan råda beträffande grundförhållandena bör yttrande inhämtas från SGI. Anvisningarna kompletterades år 1975 i fråga om handläggningsordningen. Kontrollen utförs alltjämt och på så sätt att planförslag och ansökningar om lov inom på karta avgränsade zoner sänds till SGI för utlåtande innan något kommunalt beslut fattas. * * * Rekommendationernas förankring i PBL:s plansystem: För att rekommendationerna skall få sin styrande verkan i det långsiktiga planeringsperspektivet bör kommunen i nästa version av ÖP, alternativt FÖP, för det skredriskanalyserade området behandla frågan hur hänsyn till stabiliteten skall tas, speciellt inom de skredriskanalyserade områdena. Möjligheten att foga OB för skredsäkerhet till ÖP bör undersökas och övervägas. För att följa upp och ge verkan åt rekommendationerna i dagens bygg- och anläggningsverksamhet skall 1968 och 1975 års anvisningar i princip bibehållas. De måste dock anpassas till de skredrisknivåer med tillhörande kartor och rekommendationer som är ett resultat av detta projekt. Anvisningarna bör omfatta alla slag av lov- och planärenden och därigenom ingå som ett led i SGI:s övervakningsansvar för Göta älvdalen. Som alternativ till anvisningarna innehåller PBL en möjlighet att låta överpröva kommunalt lovbeslut i länsstyrelsen. Enligt 12 kap. 4 kan länsstyrelsen förordna att beslut om lov och förhandsbesked som berör bl.a. hälsa och säkerhet skall sändas till länsstyrelsen. Denna granskar och samråder med SGI även i sådana fall för att bedöma om exploateringen är lämplig eller inte från skredrisksynpunkt. Vid olämplig exploatering kan länsstyrelsen häva lovbeslutet. ANNAT I den mån rekommendationerna för skredsäkerhet innebär att bebyggelse och andra förändringar på mark och i vatten skall undvikas, kan draghjälp mot detta mål fås även av annan lagstiftning än PBL. Redan strandskyddet enligt Miljöbalken verkar starkt återhållande på älvstrandens exploatering. För utbyggnad av väg i området finns särskild lagstiftning eller särskilda direktiv och beslut. Lag finns också som styr inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled. Kommunikationsverken har som egna myndigheter fulla ansvaret för att utbyggnaderna genomförs på ett sådant sätt att man får tillfredsställande stabilitet. 23
26 Detta även om utbyggnaden inte föregås av formell planläggning eller lovprövning enligt PBL med krav på skredriskhänsyn. Hänsyn till skredsäkerheten från SGI, länsstyrelse och kommun görs då på andra vägar än genom PBL:s regelsystem. REFERENSER Alén, C, Bengtsson, PE, Berggren, B, Johansson, L, Johansson, Å (2000). Skredriskanalys i Göta älvdalen Metodbeskrivning. Statens geotekniska institut, Rapport No 58. Linköping, 103 p. Holmen, L, Ahlberg, P (1995). Samhällsutbyggnad och skredriskanalys i södra Göta älvdalen. Slutrapport. Underlag vid översiktlig planering och beslut om mark- och vattenanvändning, 1-3. Länsstyrelsen i Älvsborgs län / Statens geotekniska institut. Varia 439. Linköping s; 2. /9/ s; 3. 5 s. Rasriskerna i Götaälvdalen (1962). Statens Offentliga Utredningar. SOU 1962:48, 160 s + 9 kartor. Stockholm. Skredriskanalys för östra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. Statens geotekniska institut. Dnr Linköping. 24
27 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 1 Slutrapport Projektets ledningsgrupp Ledningsgrupp Måns Hagberg, projektledare Jörgen Hellman Christian Thomsen Lennart Sandberg Arne Bäcklund Anders Huvstig Elvin Ottosson Länsstyrelsen Älvsborgs län Lilla Edet kommun Lilla Edet kommun Sjöfartsverket Vattenfall Vägverket, Region Väst SGI, Linköping Ansvarig för arbetet med den del av projektet som består av den geotekniska skredriskanalysen har varit Jan Schälin, SGI Göteborg.
28 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 2:1(3) Slutrapport BESKRIVNING AV KONSEKVENSKLASSER Konsekvensklass 1. Lindriga skador Undervattensslänt och strandområde berörs. Skador i vattenområdet: Tillfälligt stopp i sjöfarten. Störningar i den kommunala vattenförsörjningen. Eventuellt påverkas kraftproduktionen genom krav på mindre tappning. Skador på land: Obebyggt område: 100 m från strandlinjen. Ett stycke mark försvinner (ej förorenad jord). Mindre lokalvägar. Avbrott i trafiken på lokalväg en kortare tid, tills provisoriska förbifarter ordnats. Enklare upplag, ej förorenad jord. Jämförbart exempel: Skredet i Agnesberg och skredet i Ballabo. Konsekvensklass 2. Stora skador Större vatten- och landområden påverkas. Skador i vattenområdet: Farleden igentäppt, ca en månads stopp i sjöfarten. Störningar i den kommunala vattenförsörjningen, utrasad mark delvis förorenad. Kraftproduktionen får minskas tillfälligt i avvaktan på möjligheter att dirigera vattnet lämplig väg, annars finns risk för översvämning. Skador på land: Obebyggt område: m från strandlinjen. Ett stycke mark försvinner (måttligt förorenad jord). Bostadshus, 1 2 st. Raserad bebyggelse. Ev ett par omkomna och några skadade personer. Industrier, 1 2 st. Raserad bebyggelse. Ev ett par omkomna och några skadade personer. Betydande lokaltrafik eller riksväg 45. Avbrott i vägtrafiken under ett par månader, tills provisoriska förbifarter ordnats. Större upplag, måttligt förorenad jord. Jämförbart exempel: Jämförbara exempel finns ej.
29 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 2:2(3) Slutrapport Konsekvensklass 3. Mycket stora skador Stort vatten- och landområde påverkas. Skador i vattenområdet: Farleden igentäppt, ca en månads stopp i sjöfarten. Allvarliga störningar i den kommunala vattenförsörjningen, förorenad mark har rasat ut i älven. Kraftproduktionen måste strypas för att undvika översvämning tills ny älvfåra öppnats. Skador på land: Obebyggt område: > 250 m från strandlinjen. Ett stort stycke mark försvinner (förorenad jord). Bostäder, 3 10 st. Raserad bebyggelse. Ev flera omkomna och skadade personer. Industrier, > 2 st. Större industrier och skolor. Raserad bebyggelse. Ev flera omkomna och skadade personer. Raserad industribebyggelse och mindre än 5 bostadshus. Ev flera omkomna och skadade personer. Raserad industribebyggelse och riksväg 45. Ev flera omkomna och skadade personer. Riksväg 45 dras med i skredet och förbindelserna bryts under ca sex månader i avvaktan på provisoriska passager genom skredområdet. Större upplag, förorenad jord. Jämförbart exempel: Liknar skredet i Göta med avseende på person- och byggnadsskador, men inte när det gäller volymen utskredade massor. Är också jämförbart med skredet i Vagnhärad, Trosa kommun, både avseende byggnadsskador och volymen av massorna. Konsekvensklass 4. Katastrofala skador Mycket stort vatten- och landområde påverkas. Skador i vattenområdet: Älven helt igentäppt (som vid Surte- och Götaskredet). Långvarigt avbrott i sjöfarten. Kommunala vattenintag får stängas tills föroreningar och grumling avtagit till godtagbar nivå. Avbrott i kraftproduktionen tills ny, provisorisk ränna tagits upp. Skador på land: Bostadsbebyggelse, > 10 st. Raserad bebyggelse. Ev många omkomna och skadade personer. Stor materiell förödelse.
30 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 2:3(3) Slutrapport Industrier med risk för allvarlig miljöpåverkan. Raserad bebyggelse. Ev många omkomna och skadade personer. Stor materiell förödelse. Industribebyggelse, mer än 5 bostadshus samt riksväg 45 dras med i skredet, vilket leder till långvariga avbrott i trafiken. Ev många omkomna och skadade personer. Jämförbart exempel: Tuveskredet när det gäller omkomna, skadade och materiell förstörelse. Surte- och Götaskredet med avseende på mängden jordmassor och älvfårans igentäppning.
31 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 3:1(4) Slutrapport
32 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 3:2(4) Slutrapport
33 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 3:3(4) Slutrapport
34 Skredriskanalys inom Nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun Bilaga 3:4(4) Slutrapport
35 Översiktsplan
36 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun SR:1 Översiktsplan och teckenförklaring Ritarb. Datum HJO Linköping Skala Uppdrag Ritn. nr. 1: SR Meter Lilla Edet Teckenförklaringar Fastmark (berg, morän, grovsediment, isälvssediment) Göta SR:2 ~ ~ ~ ~ ~ Grunda finsediment (silt och lera) i princip < 5 m, Stark indikation Grunda finsediment (silt och lera) i princip < 5 m, Svag indikation Mäktiga finsediment (silt och lera) i princip > 5 m Organisk jord Gräns för skredärr Riksväg 45 Ung. läge för ny V45 Stabilitetsklass 1. Försumbar sannolikhet för skred. Stabilitetsklass 2. Någon sannolikhet för skred. SR:3 Lödöse Stabilitetsklass 3. Viss sannolikhet för skred. Stabilitetsklass 4. Påtaglig sannolikhet för skred. Stabilitetsklass/Riskklass Planerat industriområde Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. Risknivå 2; Osäker, utredningskrav Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder.
37 Planredovisning av skredrisknivåer nuvarande förhållanden
38 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. 3/2 3/3 Sekt 1 Ritarb. Datum HJO Linköping 3/2 Planredovisning av skredrisknivåer, nuvarande förhållanden. 0 Skala 100 1: Uppdrag Ritn. nr SR:1N Meter 3/2 Komplettering Omklassning efter utförd förstärkning Sekt 2 Göt a äl v Sekt 3:1 Teckenförklaring: Se ritning SR Sekt 3:2 3/1 3/2 Risknivå 2; Osäker, utredningskrav 3/2 Sekt 4:1 4/4 4/1 Sekt 4:2 4/2 4/4 4/1 4/2 4/3 4/1 4/2 4/4 4/4 4/1 4/3 4/4 Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder. 4/1 Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. Lilla Edet
39 4/1 4/2 4/3 4/1 4/2 4/1 4/3 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. 4/4 4/4 4/4 Ritarb. Datum HJO Linköping 0 Sekt 5 4/1 Ravin 4/2 3/2 Planredovisning av skredrisknivåer, nuvarande förhhållanden. Skala : Uppdrag Ritn. nr SR:2N Meter 3/1 Komplettering Omklassning se ritning SR:1N 4/2 3/2 Teckenförklaring: Se ritning SR Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. Risknivå 2; Osäker, utredningskrav Göta älv Sekt 4:2 Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder. 3/2 3/2 3/2 3/3 3/2 Göta 3/2 3/1 Komplettering Omklassning efter kompletterande geotekniska utredningar och utbyggnad /2 3/2 Sekt 6 3/1 3/3 Sekt 7
40 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. Planredovisning av skredrisknivåer, nuvarande förhållanden. Ritarb. Datum HJO Linköping Skala Uppdrag Ritn. nr. 1: SR:3N Meter 1/1 1/1 1/1 1/1 Sekt 8 1/1 Göta älv Sekt 9 1/1 1/1 1/1 Teckenförklaring: Se ritning SR Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. Risknivå 2; Osäker, utredningskrav Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder. 1/1 Sekt 10 Lödöse 1/4 1/4 1/4 1/1 1/4 1/4 Sekt 11 1/1 1/1 1/4 1/4 1/4
41 Planredovisning av skredrisknivåer maximal utbyggnad
42 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. Planerat verksamhetsområde 1/4 3/2 3/3 Sekt 1 Ritarb. Datum HJO Skala Linköping 3/2 Planredovisning av skredrisknivåer, maximal utbyggnad. 1/ : Uppdrag Ritn. nr SR:1M Meter 1/4 3/2 Planerat verksamhetsområde Komplettering Omklassning efter utförd förstärkning Sekt 2 Göt a äl v Sekt 3:1 Sekt 3:2 3/1 4/4 4/1 Sekt 4:2 4/2 4/4 4/1 4/2 4/3 4/1 4/2 4/4 4/4 4/1 4/3 4/4 Teckenförklaring: Se ritning SR Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder. 4/1 Sekt 4:1 Risknivå 2; Osäker, utredningskrav 3/2 Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. 3/2 Lilla Edet
43 4/1 4/2 4/3 4/1 4/2 4/1 4/3 Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen inom Lilla Edets kommun. 4/4 4/4 4/4 Ritarb. Datum HJO Linköping 0 Sekt 5 4/1 Ravin 4/2 3/2 Planredovisning av skredrisknivåer, maximal utbbyggnad. Skala : Ritn. nr. Uppdrag SR:2M Meter 3/1 Komplettering Omklassning, se ritning SR:1M 4/2 3/2 Teckenförklaring: Se ritning SR Risknivå 1; Godtagbar med vissa förbehåll. Risknivå 2; Osäker, utredningskrav Göta älv Sekt 4:2 Risknivå 3; Ej godtagbar, förebyggande åtgärder. 3/2 3/2 3/2 3/3 3/2 Göta 3/2 3/1 Komplettering Omklassning efter kompletterande geotekniska utredningar och utbyggnad /2 3/2 Sekt 6 3/1 3/3 Sekt 7
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen
Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen Åke W Johansson Statens geotekniska institut Myndighetsfunktionen Göta älv Skredsäkerhet i dag och i morgon En del åtgärdat, mycket återstår Många skred i historisk
Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Presentation av resultat från Göta älvutredningen
Presentation av resultat från Göta älvutredningen 2009-2011 SGF Risk Underjordisk infrastruktur 2012-05-23 & Geoteknik Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Geoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU
Göta älvutredningen 2009-2011 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredrisker längs Göta älvdal. För att kunna bemöta kommande klimatförändringar och hantera ökade
ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25
ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25
Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat (S2012/2921/PBB)
Diarienummer 450-15411-2012 1(6) Regeringen Socialdepartementet Insänt via e-post till registrator@social.ministry.se s.pbb@social.ministry.se Statens geotekniska instituts rapport Skredrisker i Göta älvdalen
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån
Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån Midsommarföreläsning 2018-06-04 Karin Odén På säker grund för hållbar utveckling Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån 1. Introduktion 2. Bakgrund 3. Kartläggningsmetoder
Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige
Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige Befintliga vägar Skredkommissionens anvisningar Exempel nybyggnad - arbetssätt från E45 Jan Ekström Arbetar inom projekt BanaVäg i Väst Anställd
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik
PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Tidigare ställningstagande
2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan
Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun
1 (5) Pajala kommun Plan- och miljöenheten 984 85 Pajala Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun Ett förslag till översiktsplan för Pajala kommun har ställts ut för granskning mellan
Detaljplan för Hönsäter 5:12 och del av Hönsäter 5:4 Götene kommun Dpl #145. ANTAGANDEHANDLING dat mars 2009
HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Karta med text från ÖP del 2 Planen antagen 2009-03-24 Laga kraft 2009-04-23 Genomförandetiden utgår 2019-03-24 Bilagor Fastighetsförteckning
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Varia 583. Frekvens av skred i Sverige STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE ANN-CHRISTINE HÅGERYD LEIF VIBERG BO LIND
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Skrednummer 150 100 50 SKRED ORDNADE EFTER ÅRTAL Alla daterade skred 0 1600 1700 1800 1900 2000 Årtal Frekvens av skred i Sverige ANN-CHRISTINE
Planbeskrivning. Tillägg till ANTAGANDEHANDLING. Begränsat planförfarande 1(12)
Tillägg till 1(12) Planbeskrivning tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2 med närområde OBS! (södra delen av Jursla industriområde) inom Kvillinge i Norrköpings kommun
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 PM Geoteknik Umeå 2010-05-11 Eric Carlsson Tyréns AB Granskad Nina Nilsson PM Geoteknik 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG...
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Översiktlig Teknisk PM, geoteknik Bollebygds Prästgård 1:2
Översiktlig Teknisk PM, geoteknik Bollebygds Prästgård 1:2 Bollebygds kommun 2015-01-30 Detaljplan för Almöstrand och Tjörns entré Datum: 2013-01-18 Rapport Sidan 1 av 7 1 Bollebygds Prästgård 1:2 Sidan
PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg
Resmo fastighets AB Göteborg 2015-04-02 Datum 2015-04-02 Uppdragsnummer 1320010687-003 Utgåva/Status Slutversion Tobias Kristensson Carine Bouzas Tobias Kristensson Uppdragsledare Handläggare Granskare
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Boverket och vindkraften
Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att
Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med
Detaljplan för Del av Strömstad 4:16 m fl (Hålkedalskilens småbåtshamn) Strömstads Kommun SÄRSKILT UTLÅTANDE HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2008-05-22 164. att genomföra ett
Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat
i dalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del - Kartor GÄU utredningen 00-0 Linköping 0 i dalen i ett förändrat klimat - Slutrapport del - Kartor utredningen 00-0 Beställning Statens geotekniska institut
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer
Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län
1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Planbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter granskning) Planförslaget har varit föremål för
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun
Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan. Geoteknisk utredning
FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och bebyggelseförutsättningar Planeringsunderlag Göteborg 2011-05-10 Ärendenr. 10-169 Handläggare
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Geoteknisk PM: Stabilitetsförhållanden samt rekommendationer till åtgärder, Gusums f d bruk
Datum 2008-09-09, Rev 2009-06-05 Ert datum Beteckning 2-0806-0442 Er beteckning Gusums f d bruk Vår referens Lars Johansson Valdemarsviks Kommun Tekniska förvaltningen 615 00 VALDEMARSVIK Geoteknisk PM:
Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen
Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-03-19 Dnr. 2017-182 2(8) 3(8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G
A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Förändring av konsekvens och sannolikhet avseende klimatförändring
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Förändring av konsekvens och sannolikhet avseende klimatförändring i Göta älvdalen Stefan Falemo Varia 640 LINKÖPING 2012 Varia Beställning ISSN
HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29
HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ
Antagen Laga Kraft
Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo
En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Håby-Lycke 1:53 mfl, Munkedals kommun. PM Ändring av gällande detaljplan Geoteknik Upprättad av: Per Friberg Granskad av: Per Friberg
Håby-Lycke 1:53 mfl, Munkedals kommun Geoteknik 2013-06-16 Upprättad av: Per Friberg Granskad av: Per Friberg HÅBY-LYCKE 1:53 MFL, MUNKEDALS KOMMUN Geoteknik Kund Sjölyst Utveckling AS Konsult WSP Samhällsbyggnad
Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande
Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse
Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan
Sida 1 av 6 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer B/2011:446 Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Detaljplanesamråd har genomförts enligt
PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg
2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land
PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad
PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad Underlag för markplanering Projektnummer: 15045 Skapat av: Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, 703 61 Örebro www.loxiagroup.se Sida 2 av 6 Innehållsförteckning
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05
Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust
Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande
Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173
Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173 Ale kommun, Västra Götalands län GRANSKNINGSHANDLING Standardförfarande 2018-09-28 Handlingar Ändring av detaljplan 474 (denna handling),
Boverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla
Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord
Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE
DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE Tegsnäset 8:4 mfl Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Sweco Architects SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2017-11-14 Granskningsutlåtande Rubricerad detaljplan
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Översiktligt geotekniskt PM
-14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr:
Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik
Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:
HERRESTADS-TORP 4:1 Majorebergsvägen 9 Herrestads församling, Uddevalla kommun
1 (5) DNR: 446 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD HANDLÄGGARE Planarkitekt, Mats Windmark TELEFON 0522-697324 mats.windmark@uddevalla.se SAMRÅDSHANDLING REDOGÖRELSE FÖR PROGRAMSAMRÅD tillhörande program
Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer
Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har
Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder
PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Göteborgs kommun Stora Holm Säteri, Tuve,
TEKNISK PM GEOTEKNIK 1 (9) Handläggare Roger Oscarsson Tel +46(0)10 505 47 73 roger.oscarsson@afconsult.com Datum 2011-11-01 Rev 2012-05-11 Er referens Jan Nyblom Göteborgs kommun Stora Holm Säteri, Tuve,
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Sammanfattning. Bilaga
Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering
4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
Vem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet
Antagandehandling Detaljplan för Svetsaren 1 och 2, Saab Barracuda AB Gamleby, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2017-01-30 GRANSKNINGSUTLÅTANDE HANDLINGAR
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning
Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken PM Översiktlig geoteknisk undersökning Umeå 2015-09-15 Beställare: Sigma civil Granskad Eric Carlsson Tyréns AB Nina Nilsson
Planering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Upphävande av Avstyckningsplan 3
Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
Gravarne 3:1 och 3:6. Projekterings-PM/Geoteknik. Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Henrik Lundström.
BOHUSGEO AB Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan Projekterings- Uppdragsansvarig: Henrik Lundström Handläggare: Granskning: Henrik Lundström Tobias Thorén Uppdragsnr. 15096 Datum 2015-08-05 Revision 2015-11-06,
Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
SAMRÅDSREDOGÖRELSE. TÖP LIS-områden, Forshaga kommun
TÖP LIS-områden, Forshaga kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunfullmäktige i Forshaga kommun har gett miljö- och byggnämnden i uppdrag att ta fram förslag på s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära
GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NYEXPLOATERING PÅ FASTIGHETEN MOLKOM 1:58 MED TILLHÖRANDE RAPPORT
AKTIEBOLAGET MOLKOMS BRUK Molkom 1:58 UPPDRAGSNUMMER 12704740 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NYEXPLOATERING PÅ FASTIGHETEN MOLKOM 1:58 MED TILLHÖRANDE RAPPORT KARLSTAD GEOTEKNIK JOAKIM PERSSON Sweco Sandbäcksgatan
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2019-06-28 Detaljplan för kvarteret Pråmen, fastigheten Pråmen 1 med flera i Norrtälje stad Ks 18-79 SAMMANFATTNING Syftet med detaljplanen är att i en planprocess pröva möjligheten
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-061 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Räddningstjänsten
Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål
Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål 2016-01-27 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av TrondBygg Holding AB (markägaren till fastigheterna
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-26 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR