1.1.1 Uppföljning och analys av inrapporterat material samt om väridsförutsättningar

Transkript

1 Mångfald Uppföljning och analys av inrapporterat material samt om väridsförutsättningar Planmässigt och systematiskt arbete Uppmärksamheten och medvetenheten kring mångfaldsområdet har generellt sett ökat i staden. Numer rapporterar också fler styrelser och nämnder, ca 50 procent, om ett planmässigt och systematiskt arbete. Samtliga stadsdelsnämnder rapporterar om genomförda, pågående eller planerade aktiviteter under innevarande år. Vid rapporteringstillfället hade 60 procent av stadsdelsnämnderna genomfört någon form av aktivitet. Omorganisationen i stadsdelssektom har påverkat mångfaldsarbetet. För en del SDN har sammanslagningen gett synergieffekter och inneburit en breddning av arbetet. För andra har det betytt omorientering och nystart för arbetet. Områden och perspektiv Nämnder och styrelser fokuserar främst på områdena kön, etnicitet, i viss mån HBTQ samt funktionsnedsättning 1 sitt mångfaldsarbete. Vissa stadsdelar omfattar även barnperspektiv samt arbetet med kultur och språk. AV rapporteringen framgår inte något konkret exempel på ett aktivt arbete med alla diskrimineringsgrunderna. När det gäller arbetsgivarperspektivet konkretiseras mångfaldsarbetet i första hand i samband med rekryteringsprocessen. Jämfört med tidigare år märks nu ett ökat fokus på invånarperspektivet. Uppfoljning och resultat Omkring 60 procent av stadsdelsnämnderna rapporterar om resultatinriktat arbete. Motsvarande siffror för facknämnder och styrelser är 50 procent respektive 30 procent. Resultatredovisningen behöver dock utvecklas mer, genom att närmare ange konkreta mål samt förväntade och uppnådda effekter. Det finns ett antal undantag i form av verksamheter som redovisar kartläggningar, handlingsplaner, enkäter samt upparbetade kanaler för resultatmätning utifrån både medarbetar- och invånarperspektiv t ex Liseberg AB och Stadsteatern AB. Särskildfråga Vid detta rapporteringstillifille har särskild fråga ställts till samtliga nämnder och styrelser om hur nämnden/styrelsen säkerställer att icke-diskriminerande rutiner tillämpas i beslut och bemötande. Majoriteten av nämnder och styrelser har i sina svar fokuserat på invånarperspektivet. Facknämncler och styrelser hänvisar ofta till pågående arbete för mångfald, mot diskriminering och/eller i enlighet med rådande lagstiftning. Det är dock fler facknämnder än bolag som ger exempel på konkreta rutiner, t ex färdtjänstnämnden, kulturnämnden, idrottsoch föreningsnäninden och utbildningsnämnden. Beträffande SDN har flera påbörjat ett kartläggningsarbete för att utifrån resultatet upprätta handlingsplaner. Ett arbete har inletts för att integrera icke-diskriminerande rutiner samt likabehandlingsprincipen när det gäller ledarskapsfrågor, salutogent arbetssätt, arbetet med stadens gemensamma förhållningssätt samt bemötandefrågor. Arbetet sker inom merparten av SDN s verksamhetsom råden: utbildning, äldreomsorg/hälso- och sjukvård, IFO/funktionsnedsättning och arbetsmarknad.

2 Flera SDN uppmärksammar även de mänskliga rättigheterna i sitt arbete. SDN s utvecklingsenheter har särskilt uppdrag att stödja de olika verksamhetsområdena i att säkerställa likvärdig service och bemötande av invånarna. Nationella minoriteter Staden uppmärksammar alltmer de nationella minoriteterna, framförallt genom insatser av SDN, kulturnämnden och kommunledningen. Samråd sker fortlöpande med representanter för de nationella minoriteterna och samefolkens och romernas nationaldagar har firats med särskilda arrangemang i samverkan med minoritetsgrupperna. Kulturförvaltningen har genomfört utställningar och arrangemang där minoritetsgrupper uppmärksammats och deltar. Aven biblioteksverksamheten har tydligt fokus på de nationella minoriteterna. Göteborg är sedan 1 februari 2011 finskt förvaltningsområde. Arbetet med att säkerställa de åtaganden som staden har i samband med det har inletts, såväl kommuncentralt som lokalt på Norra Hisingen och Ostra Göteborg. Information på finska finns numera tillgänglig på www. goteborg. se.

3 Integration Styrkort för integration har vid detta rapporteringstillfälle fyra fokusområden vilka är; boende, arbete/sysselsättning, barn och ungas utbildning samt inkluderande förhållningssätt och rekrytering. Fokusområdena anknyter till kommunfullmäktiges mål om blandade upplåtelseformer i olika delar av staden och ökad social blandning, stärka sysselsättningen bland utsatta grupper på arbetsmarknaden, alla barn ska nå utbildningsmålen samt likabehandling och respekt för människors lika värde och rättigheter. Detta rapporteringstillfälle är första gången som styrkort för integration är i bruk. Alla n~imnder och sju av styrelserna har rapporterat. Under andra halvåret innevarande år kommer styrkortet kompletteras med data för flera av styrtalen. 1 samband med årsredovisningen finns möjligheter till fler jämförelser mellan åren. Resultat från styrkortet med kommentarer,.,.~- Valmöjlighet i boendet (index) NoJd med sin boendemiljo (avser 2Utfl3 och 2009, index) Integration genom svenska språket (index) ~ ~ Brukarnas upptattning om inkluderande bemötande ~ Försörjningsstödsberoende: - andel inrikes bakgrund - andel utrikes bakgrund - differens (procentenheter) ~ «ae~ ~D~i@i~~I 1:1 ;i;i 11 0,7% 0,7% 3,2% 3,7% 2,5% 3,0% 1 Data juni-1 1 Data juni-1 1 Inkluderande förhållningssätt (index) Data okt-il Inkluderande rekrytering 7,7%I 7,7%! 7,6% ei~ks-ni_~t:~_..5s~ Blandade uppl~telseformer (index) Data juni-1 1 Modersm~lsundervisning i grundskolan Handlingsplan tör nyanlända elevers ;1e~h~1 59,0% 59,9% introduktion Nyanlända gymnasleelevers progression 47,6% genom utbildningssystemet Aktivt arbete tör inkluderande utgångsvärde Data okt-il förh~ilningssätt (index) 62 Data okt-il Boende Beträffande boende är ett av målen att långsiktigt astadkomma en stad med mer blandade bostads- och upplåtelseformer och därmed en mer integrerad befolkningssammansättning. 1 styrkortet finns ett indextal som avser att över tid följa förändring av hur separerade de olika upplåtelseformerna är. Ju högre värde desto mer separerade är de olika upplåtelseformerna. Ett index på 100 anger att det enbart finns hyresrätter i området. Ett index på 0 anger att det inte är någon uppdelning mellan upplåtelseformerna. Den minsta gemensamma nämnaren för indexet är sammansättningen i basområden och som relateras till sammansättning på primärområde, stadsdel och kommunnivå. Värdet 2009 på kommunnivå är 75,73. Jämförelsetal för 2010 kommer att finnas f~5rst i augusti Förändringar av fördelning på

4 upplåtelseformer är små på Göteborgsnivå men i olika delområden där nyproduktion sker kan ny bebyggelse mer märkbart synas och bidra till ökad blandning. 1 produktionspianen som arbetas fram av stadsbyggnadskontoret tillsammans med fastighetskontoret och trafikkontoret, prioriteras områden med stort bostadsinnehåll i blandade upplåtelseforrner, i syfte att öka mångfald och integration. Därmed ges förutsättningar för kompletteringsbebyggelse av nya bostäder med de underrepresenterade upplåtelseformerna. Under 2010 har många hyresrätter tillkommit genom nyproduktion. Siffror över nyproduktionen av bostäder i Göteborg visar att fler bostäder i hyresrätt har byggts än bostäder i bostadsrätt. Mer än hälften av de under 2010 färdigställda hyresrätterna ligger i större byggprojekt centralt (Friggagatan). Under de första månaderna 2011 har en markanvisning skett för ett mindre projekt med hyresrätter på Vrångö. Det innebär att hyresrätter kan komma att byggas i ett område där hyresrätter saknas. För Älvstranden AB betyder målet om blandade upplåtelseformer att varje område i vilket bolaget är drivande ska innehålla minst 25 procent hyresrätter och gärna mer. Hittills har detta uppfyllts i Sannegårdshamnen och på Västra Eriksberg. Det angivna målet gäller även för Kvillebäcken och ambitionen är att strategin ska följas för utbyggnad av de områden som följer de närmaste åren. Inom det bostadssociala området och för anvisning av bostäder till hushållen, som av sociala och medicinska skäl, inte på egen hand kan ordna bostad är målsättningen i anskaffningsarbetet av lägenheter en jämn spridning över staden. Under årets tre första månader har 74 lägenheter anskaffats. Av dessa är 36 procent belägna i Nordost, 34 procent i Centrum, 20 procent i Väster och 10 procent på Hisingen. Ett annat styrtal anknyter till goda boendemiljöer och hur nöjda invånarna är med sin boendemiljö. Resultaten från stadsmiljöenkäten visar på kommunnivå ett oförändrat resultat mellan 2009 och Det är dock stor spridning mellan stadsdelar hur nöjda invånarna är med sin boendemiljö. Mest nöjd med den egna stadsdelen är man i centrum och stadsdelarna i västra Göteborg, minst nöjd i Ostra Göteborg och Angered. Inom stadsdelarna finns också variationer. T ex är NKI lägre i områden som Högsbo, Biskopsgården och Tuve-Säve jämfört med andra delar av respektive stadsdel. Här finns ett samband till befolkningssammansättningen framförallt när det gäller ålder och bakgrund. De som är födda i Sverige med båda föräldrar födda i Sverige är mer nöjda än andra med sina möjligheter att bo i den stadsdel de vill bo i. Kvinnor har på de flesta NKI och kvalitetsfaktorer ett något högre värde än männen. Skillnaderna är dock små. Beträffande ålder är NKI högre bland äldre än yngre. En särskild intervjustudie har genomförts av Älvstranden AB med syfte att skapa en uppfattning om stadslivet bland boende på Norra Ålvstranden. Bland annat visar undersökningen att området är mycket intressant för barnfamiljer. Det har inneburit att man fått bygga fler förskolor och utöka skolornas kapacitet i närområdena. Studien visar även att Norra Alvstranden i allt högre utsträckning rymmer kvalitéer för en givande social samvaro. Av de svarande betraktas de olika stadsdelarna som goda boendemiljöer. Det är få som funderar på att flytta. Stadens verksamheter genomför en rad insatser för förbättringar av boendemiljön såväl ute som inhusmiljöerna. Till exempel arbetar Förvaltnings AB Framtidens olika bostadsföretag systematiskt med att engagera hyresgästerna i utformning av utemiljön. Vid planläggning och tillgänglighetsanpassning av lekplatser ser Park- och naturnämnden till att det sker med en god spridning över staden. Idrotts- och föreningsnämnden kan genom sina idrottsanläggningar

5 har inverkan på boendmiljön. Miljönämndens arbete med att förbättra inomhusmiljön i ett antal utsatta fastighetsbestånd har lett till markanta förbättringar i ett antal fastigheter bl a i Bergsj ön. Det tredje styrtalet mäter hur invånarna uppfattar sina egna möjligheter att påverka val av boendeform. Mest nöjd är invånare i Västra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo och Norra Hisingen. Minst nöjda är invånare i Majorna-Linné och Ostra Göteborg. Ungdomar och unga vuxna är mindre nöjda med sina valmöjligheter än andra. Framförallt unga med utländsk bakgrund är mindre nöjda. För ökad integration i boendet pågår ett koncerngemensamt arbete inom Förvaltnings AB Framtiden som syftar till att förtydliga uthyrningspolicyn och göra den transparent. För att öka valmöjligheten i boendet har hyresgäster i Hjällbobostaden och Gårdstensbostäder möjlighet att ställa sig i en koncemgemensam kö för att kunna flytta inom koncernens bestånd. En annan aspekt av valmöjlighet är att erbjuda tillval vid såväl ombyggnad/renovering som vid nybyggnation efter olika behov och ekonomiska förutsättningar. Familj ebostäder är en av dem som har det största utbudet. Arbete/sysselsättning Styrtalet för arbete/sysselsättning mäter förändring av långtidsberoende försörjningsstödstagare som står till arbetsmarknadens förfogande och skillnaden mellan inrikes och utrikes födda. Mellan 2009 och 2010 har skillnaden i försörjningsstödberoende ökaten mellan grupperna genom att förändringen är större för personer som är utrikes födda. Okningen bedöms främst vara ett resultat av att personer med utländsk bakgrund har drabbats hårdare i samband med den ekonomiska nedgången. Stadens insatser för prioriterade invånargrupper kan ha inverkat på att förändringen inte är större för respektive grupp. Flera stadsdelar har i samverkan med bl a Arbetsförmedlingen utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att öka sysselsättningen bland utsatta invånargrupper på arbetsmarkanden. Samverkan sker mellan vissa stadsdelar. T ex Angered och Ostra Bergsjön har ett gemensamt arbete som riktar sig till somaliska kvinnor. Styrtalet integration genom svenska språket bygger på en effektundersökning som vuxenutbildningsförvaltningen genomför återkommande och visar hur stor del av före detta studerande som anser att SF1 bidragit till ökad integration. Svaren graderas på en skala från 1 till 10, från inte alls lika till helt lika möjligheter. Det sammanvägda resultatet 2010 är 6,0. Hälften av de svarande anser att de har likvärdiga möjligheter som personer som är födda i Sverige genom att de har studerat SF1. Allra mest likvärdig upplevs möjligheten att kunna delta i aktiviteter och möten. Mest olika upplevs möjligheten att kunna arbeta där man vill. Drygt en tredjedel av de svarande upplever att deras möjligheter att arbeta är olika jämfört med människor födda i Sverige. Barn och ungas utbildning Styrtalet som rör barn och ungas utbildning fokuserar på deltagande i modersmålsundervisning i grundskolan och nyanländas introduktion, samt nyanlända gymnasieelevers progression genom utbildningssystemet. På kommunnivå har deltagande i modersmålsundervisning ökat något från 59,0 år 2009 till 59,9 procent år 2010 av andelen behöriga elever. Angered, Västra och Ostra Göteborg ligger klart över kommungenomsnittet och i övriga stadsdelar är deltagandet lägre än genomsnittet. Förändringarna är små mellan åren förutom att Orgryte-Härlanda haft en tydlig ökning på ca fem procentenheter och Lundby en minskning om 4,8 proccntenheter. En förklaring till de förhållandevis kraftiga förändringarna i Centrum och Lundby kan vara elevströmmar mellan stadsdelarna. Knappt hälften av stadsdelarna hade 2010 en handlingsplan för nyanlända elevers mottagande och

6 introduktion i skolan. Det finns en medvetenhet hos SDN att förbättringsåtgärder behöver vidtas för att höja deltagandet i modersmålsundervisningen, såväl dialogen med elever och föräldrar som organisering av undervisningen. Den nya skolförordningen bedöms ge bättre förutsättningar för utveckling av modersmålsundervisningen. Styrtal som rör gymnasieelever inriktas på nyanländas progression genom utbildningssystemet. Resultat från utbildningsförvaltningens kartläggning visar att av de 200 elever på nybörjarnivå i språkintroduktion oktober 2008, har en övervägande majoritet av de studerande gått vidare till annat introduktionsprogram, nationellt yrkesprogram eller hänvisats till vuxenutbildning för fortsatta studier två år senare. Omkring 21 procent av dessa elever var kvar i språkintroduktion vid mättillfället i oktober Nästa mättillfälle för de elever som var i språkintroduktion 2009 är oktober Inkluderande förhållningssätt och rekrytering Inom området finns fyra styrtal som följer utvecklingen såväl i ett invånarperspektiv som medarbetare och processer. Styrtalet inkluderande bemötande i ett invånarperspektiv saknas för merparten av enheterna vid detta rapporteringstillfälle. Underlag till styrtalet hämtas bl a från brukarenkäter inom SDN-sektorn där resultaten presenteras senare under året. Avsikten är även att komplettera med relevanta brukar- och kundundersökningar som genomförs av förvaltningar och bolag. Idrotts- och föreningsnämnden planerar under året kartlägga brukarnas syn på kontsgräsplaner och ishallar och i anslutning till det uppmärksamma bemötandefrågor med fokus på integration. Inkluderande förhållningssätt i ett medarbetarperspektiv redovisar upplevelsen av diskriminerande eller kränkande bemötande utifrån kriterier som kön och etnicitet. Av resultaten går inte att utläsa om det finns skillnader beroende på bakgrund eftersom merparten svarande valt att inte besvara frågan. Fastighetsnämnden, Färdtjänstnämnden och Got Event rapporterar om höga värden i förhållande till medelvärdet för fackförvaltningar respektive bolag. Resultaten har bl a lett till kompetensutvecklingsinsatser i mänskliga rättigheter och stadens förhållningssätt, revidering av handlingspianer och återkommande uppföljning för att säkerställa att diskriminering och kränkningar inte förekommer. Hos Färdtjänstnämnden har anställda tillgång till en databas där rapportering av händelser kan ske. De upplevda kränkningarna hos medarbetarna omfattar situationer både i förhållande till brukare som chefer och kollegor. Aven i övrigt framgår att såväl förvaltningar som bolag planerar alternativt har ett pågående utvecklingsarbete för att motverka diskriminering. En liten ökning har skett av betygsindex när det gäller medarbetarnas uppfattning om hur förvaltningen/bolaget bedriver aktiva åtgärder för inkluderande förhållningssätt med fokus på jämställdhet och mångfald. Bäst betyg får jämställdhetsarbetet. Ofta förekommande aktiviteter är kompetensutveckling för såväl medarbetare som personal, framtagande av handlingspianer och bildande av mångfaldsgrupper som metodstöd i genomförandet. Styrtalet inkluderande rekrytering inriktas på chefer med utländsk bakgrund. Det är där som utvecklingsbehovet är störst. Förändringarna mellan åren är marginella. På kommunnivå har i stort sett ingen utveckling skett de tre senaste åren. Genomsnittet av andel chefer med utländsk bakgrund är högre inom stadsdelssektorn jämfört med fackförvaltningar och bolag. Men fastighetskontoret är den förvaltning som har högst, 18,8 procent, av samtliga förvaltningar och bolag följt av SDF Ostra Göteborg där andelen är 14,3 procent, jämfört med 7,6 procent för stadens som helhet. Vissa förändringar åt både positivt och negativt håll har skett förra året vid sammanslagningen av stadsdelarna. Arbetet för inkluderande rekrytering omfattar t ex kompetensutveckling i mångfald och jämställdhet till ledningspersonal, översyn

7 av rekryteringsprocess, kompetensinventering bland chefer och åtgärder för att bredda rekryteringsbasen. Får resultat av åtgärderna kan återfinnas i rapporteringen. Analys Staden verksamheter arbetar i många avseenden aktivt med de områden som styrkortet för integration omfattar. Resultaten, så långt de kan mätas och jämföras vid detta rapporteringstillfälle, visar små förändringar på kommunnivå 2010 jämfiirt med de två senaste åren. Samtidigt gäller för samtliga områden att det finns variationer, både positivt och negativt, utifrån såväl befolknings-. som verksamhetsperspektiv mellan stadsdelar, förvaltningar och bolag. Av rapporteringen framgår även att en rad åtgärder pågår och planeras som förväntas stödja högre måluppfyllelse, men där effekterna ännu inte kan avläsas. Samtidigt finns inom respektive fokusområde förbättringsområden, behov av ytterligare analys och utvärdering av beprövade metoder. Utveckling av målet om blandade upplåtelseformer i stadens olika delar är en långsam process trots höga ambitioner och de aktiva åtgärder som sker. En förklaring är att det finns inbyggda målkonflikter i genomförandefasen som att kommunen inte har formella möjligheter att i detaljplanden bestämma upplåtelseform i nybyggnadsprojekt och bara små möjligheter att påverka vilka boendekostnader det slutligen handlar om. Det kraftfullaste styrmedlet kommunen har för att påverka utvecklingen är i samband med markanvisningar. Frågan är komplex. Det saknas idag också kunskap vilka effekter stadens strategi haft för ökad social blandning. Förvaltnings AB Framtiden framför i rapporteringen att de behöver tilldelas markanvisning i större utsträckning i områden där antal hyresrätter behöver öka och där det är affärsmässigt att bygga nytt för att ytterligare kunna bidra till integration. En annan frågeställning är i vad mån uthyrningspolicyn inom allmännyttan kan användas för att ytterligare stimulera ökad social blandning. Det kan dock finnas risk för att sådana åtgärder innebär en målkonflikt i förhållande till lagstiftning mot diskriminering. Det finns stor spridning i hur nöjda invånare i olika stadsdelar är med sin boendemiljö. Det skiljer inte mindre än 16 enheter mellan lägsta och högsta värde och 12 enheter mellan lägsta värde och Göteborgssnittet. Minskning av spridningen är viktig för ökad integration. Skillnaden i långtidsberoende försörjningsstöd mellan inrikes och utrikes födda 2010 kan till största delen förklaras av den ekonomiska nedgången. Den ekonomiska uppgången därefter borde i så fall ge utslag i resultaten för Stadens arbete för att öka sysselsättningen kan ha haft viss effekt på utfallet. T ex i Angered var skillnaden i differens mellan 2009 och 2010 endast 0,1 procentenhet. Aven i tider av god ekonomisk utveckling är det dock angeläget att ha fortsatt starkt fokus på målgruppen. Riktade insatser är strategiskt viktigt för ökad integration. En bidragande orsak till ökningen av deltagande i modersmålsundervisning är att stadsdelarna Centrum, Majorna-Linné och Orgryte-Härlanda ökat kraftigt. Fortfarande är dock deltagandet i dessa stadsdelar lägre än komrnungenomsnittct. Av SDN s rapportering framgår att det finns flera skäl till skillnader i efterfrågan från behöriga elever. Det är svårt att få fram rätt kompetens hos modersmålslärare, svårigheter i att organisera undervisningen och informationen och dialogen med föräldrar har inte varit tillräcklig. Resultatet av arbetet för att öka andelen chefer med utländsk bakgrund visar ingen större förändring de senaste tre åren. Det är stora variationer mellan stadens olika verksamheter, från ett par procent till uppemot 19 procent som högsta värde. Det finns en bred uppfattning i stadens verksamheter att förutsättningar för ökad måluppfyllelse är att bredda rekryteringsbasen genom att öka andelen medarbetare med högskolekompetens och utländsk bakgrund. Av rapporteringen framgår att det råder olika uppfattningar i vad mån stadens

8 rekryteringsordning stödjer rekryteringsmålet i detta avseende. Sammantaget är det sex enheter som redovisar resultat och vilka åtgärder man avser att vidta. Exempel på närnnder som systematiskt arbetar med frågan är fastighetsnämnden, ffirdtjänstnämnden SDN Lundby och Ostra Göteborg. Exempel på styrelser som har ett systematiskt arbetssätt för rekrytering men inte särskilt fokuserat på ledningsnivån är Liseberg och Stadsteatern. Stadskansliet avser att ta initiativ till att gemensamt med förvaltningar och bolag ytterligare kartlägga vad det finns för förklaringar till att det är så stora skillnader mellan förvaltningar/bolag i rekrytering av chefer med utländsk bakgrund. Åtgärder för högre måluppfyllelse Åtgärder som bedöms kunna ge högre måluppfyllelse är bland annat: Mer kunskap om vilka effekter åtgärder för mer blandade upplåtelseformer har gett o Ökade planeringsinsatser till områden med låga värden på nöjdhetsindex Mer riktade insatser till långtidsberoende försörjningsstödstagare Ökad dialog med föräldrar om modersmålsundervisning, kvalitetssäkring av kompetens i ämnet, samt bättre organisering av undervisningen. Den nya skolförordningen bedöms öka incitamenten för eleven att delta samt att anpassa verksamheten till skolans scheman och organisation. Ökad kompetens för att tillämpa rekryteringsprocessens olika steg på ett inkluderande och icke-diskriminerande sätt Fortsatt utveckling av styrkortet För att uppnå större förståelse för styrkortets syfte samt möjligheter för enheterna att utveckla sin rapportering avser stadskansliet att under året aktivt föra dialog med förvaltningar och bolag om styrkortets funktion, innehåll och möjligheter till utveckling. 1 rapporteringen framförs förslag på hur styrkortet kan utvecklas. Bland annat SDN påpekar vikten av att så mycket data som möjligt också finns tillgängligt på primärområdesnivå för att relevanta analyser ska kunna göras. De aktuella talen behöver även värderas i relation till befolkningsutvecklingen i den aktuella stadsdelen och på primärområdesnivå. Förslag från rapporteringen är att också ta fram tal som styr mot ökad förvärvsfrekvens och arbetskraftsdeltagande, främj ande av hälsa samt tal som stödjer elevers utbildningsprogression i grundskolan.