Styrkort Integration

Transkript

1 De vi är till för Alla Valmöjlighet i boendet Nöjd med sin boendemiljö genom svenska språket Inkluderade bemötande Stödja barns lärande och utveckling i förskolan Medarbetare Alla Upplevelse av Inkluderande förhållningssätt Inkluderande rekrytering Ekonomi Alla ens processer Alla Försörjningsstödsberoende, skillnaden mellan utländsk/svensk bakgrund av mätetalet. Utveckling jfm. förra året. * Uppgift saknas

2 Valmöjlighet i boendet Dem vi är till för Här mäts invånarnas uppfattning om sina möjligheter att välja boende och plats i syfte att spegla efterfrågan i förhållande till utbud. Invånarnas uppfattning mäts genom frågor i stadsmiljöenkäten. NKI kopplat till bakgrundsfråga om svensk alternativt utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands enligt SCB def. Frågorna bör fånga invånarnas preferenser vad gäller typ av boende (lägenhet eller småhus), upplåtelseform (hyresrätt, bostads- eller äganderätt) och geografiskt läge (stadsdel eller del av stadsdel). Stadsmiljöenkäten genom Park och Natur förvaltningen Fördjupning i excel Stadsmiljöenkäten Göteborg totalt och bakgrundsdata

3 Nöjd med sin boendemiljön Dem vi är till för Här mäts invånarnas uppfattning om boendemiljön i syfte att visa i vad mån invånarnas trivsel spelar roll för upplevelsen av integration. Invånarnas uppfattning mäts genom frågor i stadsmiljöenkäten. NKI kopplat till bakgrundsfråga om svensk alternativt utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands enligt SCB def. et ska kunna avläsas på stadsdelar och Göteborg totalt samt relatera till ålder, kön, bakgrund. Stadsmiljöenkäten genom Park och Natur förvaltningen Fördjupning i excel Stadsmiljöenkäten Göteborg totalt och bakgrundsdata

4 genom svenska språket Dem vi är till för Styrtalet genom svenska språket räknas fram som genomsnittet av svaren på följande fråga som ställs i Vuxenutbildningsförvaltningens årliga effektundersökning bland före detta studerande på SFI (C- eller D-nivå) som har tagit betyg (lägst godkänd) på våren det aktuella året och som inte var inskrivna på utbildningar inom SFI under våren under det aktuella året: Om du jämför med människor som är födda i Sverige hur är dina möjligheter att......bo där du vill?...arbeta där du vill?...skaffa dig den utbildning du vill?...kunna delta i aktiviteter och möten? Skalan är: Helt olika 1 10 Helt lika Här mäts hur integrerade SFI-deltagarna upplever sig vara. Syftet är att identifiera förbättringsområden för att kunna erbjuda en SFIundervisning som leder till integration. SFI-undervisningen förser människor i en utsatt situation med viktiga verktyg för att kunna interagera med andra i samhället och därmed känna sig delaktig. Hur presenteras Styrtalet redovisas som ett värde mellan Det redovisas dels per frågeområde (boende, arbete, utbildning, delta i aktiviteter och möte), dels som ett sammanslaget mått av de utbildningsanordnare som bedriver SFI utbildning i staden. Detta blir även ett gemensamt mått för staden. SFI erbjuds av kommunen som en rättighet till alla vuxna inflyttade i landet (utom Norden) för att förse dem med förutsättningar att integreras i det svenska samhället. SFI är samhällets största arena för att kunna nå ut med information till nyanlända invandrare. SFI är därmed ett av kommunens primära verktyg för att främja integration bland nyanlända.

5 Inkluderande bemötande Dem vi är till för Skillnad mellan invånares/kunders/brukares upplevelse av likvärdigt bemötande uppdelat på svarande med utländsk respektive svensk bakgrund Med utländsk bakgrund avses att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands enligt SCB def. Sambandsanalys i förhållande till kön och ålder. Var är du född? 1 i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige 2 i Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige 3 utanför Sverige Hur länge har du bott i Sverige? 1 5 år eller mindre 2 mer än 5 år Har du under de senaste 12 månaderna blivit behandlad/bemött av den personal du möter på ett sätt så att du känt dig kränkt? 1 Nej 2 Ja, någon gång 3 Ja, flera gånger Uppfattar du att den den kränkande behandlingen/bemötandet har samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. 1. Etnisk tillhörighet 2. Kön 3. Sexuell läggning 4. Ålder 5. Funktionsnedsättning 6. Religion 7. Hudfärg 8. Könsidentitet eller/och könsuttryck 9. Annat Motverka diskriminering och skapa likvärdiga förutsättningar, garantera respekten för de mänskliga rättigheterna. Indextal i förhållande till svarandes bakgrund Observant hantering rörande nedbrytbarhet Förbättrat bemötande och rutiner. Synliggörande av eventuella diskriminerande strukturer

6 Stödja barns lärande och utveckling i förskolan Dem vi är tillför Styrtalet stödja barns lärande och utveckling räknas fram utifrån de indexvärden som erhålls på två frågor i den årliga föräldraenkäten i förskolan. De två frågor som mäts är föräldrarnas uppfattning om pedagogisk handledning respektive pedagogisk process i förskolan. Här mäts föräldrarnas bedömning av i vilken utsträckning föräldrarna upplever att barnen får tillräckligt stöd i sin utveckling, personalens förmåga att skapa lugn och ro och hur de lär barnen hänsynstagande. I mätetalet ingår även föräldrarnas nöjdhet med vad och hur barnen lär sig samt hur barnens nyfikenhet och lust att lära stimuleras. Syftet är att identifiera förbättringsområden som kan öka barnens förutsättningar att lära, utvecklas, interagera med andra och känna gemenskap i förskola och samhälle Styrtalet redovisas som ett sammanvägt index baserat på resultaten i föräldraenkätens frågor gällande pedagogisk process och pedagogisk handledning. Styrtalet är baserat på uppfattningen hos föräldrar med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses att båda föräldrarna är födda utomlands eller att barnet är fött utomlands enligt SCB definition. et baseras på enkätresultat et avser resultat i kommunala och fristående verksamheter

7 Försörjningsstödsberoende, skillnaden mellan utländsk/svensk bakgrund Ekonomi / Resurser Här mäts skillnaden i andelen långtidsberoende försörjningsstödstagare för dem med utländsk respektive inrikes bakgrund, i syfte att mäta utanförskapets storlek. Skillnaden innebär en kostnad för bristande integration, respektive denpotential som finns att utvinna genom ökad integration. En stor differens tyder på ett utanförskap relaterat till utländsk bakgrund, som kvarstår även då hänsyn tagits till bakgrundsfaktorer, såsom ålder, tid i försörjningsstöd och arbetsförmåga. Potentialen består i att fler långtidsberoende med utländsk bakgrund blir självförsörjande, och därmed ge samhället bättre möjlighet att ta del av den kompetens och arbetskraft som idag är outnyttjad. Det som mäts är andelen personer per SDN och i Göteborgs Stad med svensk respektive utländsk bakgrund i åldrarna år som uppburit försörjningsstöd i minst 10 månader senaste året och som bedömts ha arbetsförmåga eller arbetsförmåga med insats. Med utländsk bakgrund avses i detta styrtal att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Styrtalet uppdateras en gång per år kring vecka 40 med hjälp av stadsledningskontorets försörjningsstödsstatistik. (Enkät skickas ut till socialsekr via Välfärdsgruppen, slk) Andelarna för inrikes och utrikes bakgrund redovisas, samt differensen dem emellan. Analys av mätetal 2010 De tre talen bildar tillsammans ett styrtal. Försörjningsstödsberoende, skillnaden mellan utländsk/svensk bakgrund 3.0 Försörjningsstödsberoende, inrikes bakgrund (%) 0.7 Försörjningsstödsberoende, utrikes bakgrund (%) 3.7

8 Upplevelse av inkluderande förhållningssätt Medarbetare och chefer (exekutiva chefer ingår inte) Upplevelse av inkludering Medarbetares och chefers sammantagna upplevelse av att minst vid ett tillfälle under de senaste 12 månaderna ha varit utsatt för kränkande handlingar eller trakasserier på sin arbetsplats. Upplevelse av arbete för inkludering Medarbetares och chefers sammantagna upplevelse av att det pågår ett aktivt arbete mot diskriminering (utifrån diskrimineringsgrunderna). Jämförelse Resultatet av medarbetarens och chefens sammantagna upplevelse av inkludering samt upplevelse av arbete för inkludering jämförs utifrån om denne har svensk- eller utländskbakgrund. Bakgrund Med utländsk bakgrund avses att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Motverka diskriminering, skapa likvärdiga förutsättningar samt garantera respekten för de mänskliga rättigheterna. Hur presenteras en presenteras i egen rapport under resultatrapporteringen från medarbetar- och chefsenkäten ( Upplevelse av inkludering Fråga 7.10 i medarbetar- och chefsenkäten: Har du vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna känt dig utsatt för kränkande handlingar eller trakasserier på din arbetsplats?. Det finns två svarsalternativ: nej eller ja. Upplevelse av arbete för inkludering Fråga 7.6 i medarbetar- och chefsenkäten: På min arbetsplats pågår ett aktivt arbete mot diskriminering (utifrån diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder).. Svarsalternativet är i fem steg. Från 1, håller inte alls med, till 5, håller helt med. Utifrån ett medelvärde på frågan redovisas sedan svaret på en skala Ett värde nära 100 betyder att en hög andel medarbetare och chefer håller med om att det pågår ett aktivt arbete mot diskriminering på arbetsplatsen. Bakgrundsfråga I medarbetar- och chefsenkäten får respondenten svara på var denne är född. Det finns tre svarsalternativ: 1) I Sverige, med en eller båda föräldrarna födda i Sverige 2) I Sverige, med båda föräldrarna utanför Sverige 3) Utanför Sverige Vid mätning av upplevelse av inkluderat förhållningssätt redovisas

9 svarsfördelningen utifrån två bakgrundsfaktorer: svensk bakgrund eller utländsk bakgrund. Svensk bakgrund bygger på alternativ 1 ovan. Utländsk bakgrund bygger på alternativ 2 och 3 ovan. Rapporteringen redovisar svar från medarbetare och chefer sammantaget (exekutiva chefer ingår inte) för alla förvaltningar och bolag där minst 100 respondenter har svarat varav minst 7 respondenter i något av svarsalternativen.

10 Inkluderande rekrytering Medarbetare Andel chefer med utländsk bakgrund i organisationen. Utländskbakgrund enligt SCB:s def: Med utländsk bakgrund avses att personen själv är utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Synliggörande av eventuella diskriminerande strukturer kopplade till rekrytering. Förbättrade rutiner för rekrytering. Observant hantering rörande nedbrytbarhet Samkörning lönelistor + SCBs befolkningsregister Procentandel Avspegla befolkningsstrukturen på alla nivåer Viss risk för kvotering av utrikes födda för att uppnå uppsatta mål (medför i så fall diskriminering av övriga) måste pointeras att kvotering inte är tillåtet och att mål om icke-könssegregerad arbetsmarknad kvarstår osv Risk för stereotypifiering som innebär att man rekryteras pga nationellt ursprung snarare än kompetens/egenskaper

11 Blandade upplåtelseformer ensprocesser Ett mått som mäter andel av en upplåtelseform i delområden, i förhållande till upplåtelseformens andel i Göteborg som helhet i syfte att visa om utvecklingen går mot ökad blandning i delområdena. Mäter andel av en upplåtelseform i delområden, i förhållande till upplåtelseformens andel i Göteborg som helhet i syfte att visa om utveckling går mot ökad blandning i delområdena. Sambandsanalys: Ekonomi/resurser (arbetskraftsresurs), invånare (valmöjligheter i boende), medarbetare (inkluderande bemötande) Mätningen görs genom att ta fram ett index som anger andel av den givna upplåtelseformen i ett givet geografiskt område. Mäts såväl på delområdesnivå som staden som helhet. Ett relationsmått som mäter andel av en upplåtelseform i delområden i förhållande till upplåtelseformens andel i Göteborg som helhet. Bostadsindex som visar graden av ensidighet i bostadsbeståndet. Även om utvecklingen går långsamt är fördelen med bostadsindex att det sätter fokus på åt vilket håll utvecklingen går i detta avseende. Mer omfattande nybyggnationer av någon av de olika bostadskategorierna ger naturliga utslag i detta index, förutsatt att de är koncentrerade till någon eller några stadsdelar. Det är också tänkbart att omfattande och geografiskt koncentrerade omvandlingar av upplåtelseformer från hyresrätt till bostadsrätt ger tydliga utslag. Källan är SCB-statistik om blandade upplåtelseformer som sammanställs av statistikgruppen på stadsledningskontoret Fördjupning i excel Blandade upplåtelseformer

12 Nyanlända gymnasieelevers progression genom utbildningssystemet Kommunal gymnasieskola ens processer Styrtalet anger andel nyanlända elever i åldern år som slutfört en gymnasial utbildning inom Göteborgs kommunala gymnasieskola efter fem år. Styrtalet mäter nyanlända elevers studieresultat utifrån nationella utbildningskrav. En slutförd gymnasieutbildning utgör en framgångsfaktor vid övergång till arbetsmarknad och högre utbildning samt utgör en viktig förutsättning för integration. Syftet är att identifiera den kommunala gymnasieskolans förmåga att stödja nyanlända elevers lärande och därmed öka förutsättningarna att nyanlända ungdomar ges goda möjligheter till utveckling, arbete och fortsatta studier. Målgruppen utgörs av antal elever inskrivna på ett individuellt program (IVIK) alternativt språkintroduktion den 15 oktober 5 år tidigare men som inte återfanns i elev- databasen Gerda eller motsvarande 6 år tidigare. et utgörs av andel av urvalsgruppen som erhållit slutbetyg från ett nationellt program i den kommunala gymnasieskolan et utgörs av andel av den totala målgruppen.

13 Delta Deltagande i modersmålsundervisningen ens processer et mäter andel elever som deltar i modersmålsundervisning år 1-9 av de som har rätt till modersmålsundervisning. Elever med annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning under vissa förutsättningar. Föräldrarna väljer tillsammans med sitt barn om de skall delta. Om man valt att delta så är det obligatoriskt. Elever med minoritetsspråksstatus behöver inte kunna språket för att få delta. Det gäller finska och romanes. et presenteras i % av alla elever med rätt till modersmålsundervisning. Uppgiften ingår i det underlag stadskansliet lämnar till den nationella statistiken. et hämtas ur elevstatistiken i oktober.

14 Handlingsplan för introduktion av nyanlända barn och elever ens processer Här mäts hur många av stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen som har en handlingsplan för introduktion av nyanlända barn och elever. Syftet är att främja ett systematiskt arbetssätt kring mottagandet av barn och elever. Planen skall vara framtagen i enlighet med Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) och baserad på de nationella målen för introduktion i den reviderade integrationspolitiska propositionen 1997/98:16 (reviderad 2006) Andel förvaltningar som har en handlingsplan för introduktion av nyanlända förskolebarn/elever som följer Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Anges i procent Frågor som stödjer verksamhetsansvariga för att nå måluppfyllelse rörande styrtalets intentioner. Har förvaltningen en handlingsplan för introduktion av nyanlända förskolebarn och som är implementerad i organisationen? Har förvaltningen en handlingsplan för introduktion av nyanlända elever och som är implementerad i organisationen? Följer handlingsplanen Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever? Resultatet redovisas per förvaltning och för hela staden.

15 Aktivt arbete för att uppnå inkluderande förhållningssätt ens processer Här mäts medarbetarnas bedömning av aktivt arbete för inkludering (tex jämställdhets-, mångfalds- och anti-diskrimineringsarbete) i syfte att motverka diskriminering, skapa likvärdiga förutsättningar och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna Mäts årligen genom medarbetarenkät. Indexberäkning Medarbetarna avger alltså sina svar på de enskilda frågorna på 10- gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medarbetarna med respektive faktor. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den tiogradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0 Resultat i 2009 års enkät. Ny enkät presenteras under 2011.