Dagordning Kallelse KallelseKommunstyrelsen Beslutspunkter 250/18 Förlängning av interimistiskt förbud att skada naturvärden i och omkring

Transkript

1 Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen : Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Kommentar:

2 Dagordning Kallelse KallelseKommunstyrelsen Beslutspunkter 250/18 Förlängning av interimistiskt förbud att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken 7 251/18 Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp /18 Svar på remiss - Avfallsplan /18 Inget svar på remiss - Anmälan av vattenverksamhet gällande flytt av bojankare i Nynäshamns kommun /18 Svar på Remiss - Kategorisering av cykelnätet /18 Avsiktsförklaring för väg /18 Planbeställning Utveckling av centrala och södra Ösmo, etapp /18 Taxa för plan-, bygglov-, kart- och mätverksamheten /18 Förslag om samverkan inom överförmyndarverksamheten mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö /18 Tjänsteskrivelse Nynäshamns kommun sommarjobbssatsning /18 Förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun /18 Tillkännagivande av kommunfullmäktiges sammanträden i ortstidningar /18 Seniorboende Hacktorp, markansvisning /18 Mål och Budget /18 Riktlinjer för VA-lån /18 Förslag till beslut ang hantering av ärende rörande skolverksamhet i Vansta verksamhetsområde /18 Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete /18 Medlemskap i Nynäshamns stadskärneförening /18 Förslag om att utse behörig företrädare för Nynäshamns kommun avseende ESF-projekt Hälsofrämjande arbetsliv /18 Kurser och Konferenser /18 Cirkulär /18 Skrivelser och beslut /18 Anmälan av delegationsbeslut /18 Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med tillsyn enligt strålskyddslagen 954 Informationsärenden 274/18 Ordförandebeslut om att utse behörig företrädare för Nynäshamns kommun avseende ESF-projekt Hälsofrämjande arbetsliv 962

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsen kallas till sammanträde och tid: kl. 8:30 Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Vid förhinder kontakta: Peter Anastasiou, tel: , e-post: Sida 1

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida Dagordning Ärende Start 08:30 Julia Nordström 250. Förlängning av interimistiskt förbud att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken 251. Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp Svar på remiss - Avfallsplan Inget svar på remiss - Anmälan av vattenverksamhet gällande flytt av bojankare i Nynäshamns kommun 08:50 Isa Eriksson 254. Svar på Remiss - Kategorisering av cykelnätet 255. Avsiktsförklaring för väg :00 Sandra Zachrisson 30 minuter 256. Planbeställning Utveckling av centrala och södra Ösmo, etapp 1 09:30 Olivia Gustafsson 257. Taxa för plan-, bygglov-, kart- och mätverksamheten :35 Yvonne Persson 258. Förslag om samverkan inom överförmyndarverksamheten mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö 09:40 Kicki Lundgren 259. Tjänsteskrivelse Nynäshamns kommun sommarjobbssatsning :45 Sanna Jansson 260. Förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun

5 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida Tillkännagivande av kommunfullmäktiges sammanträden i ortstidningar 09:55 Oskar Rosell 262. Seniorboende Hacktorp, markanvisning Paus 10:00 10:15 10:20 Dan Olén 263. Mål och Budget Riktlinjer för VA-lån 10:30 Mikael Gustafsson 265. Förslag till beslut ang hantering av ärende rörande skolverksamhet i Vansta verksamhetsområde 10:35 Elin Rosén 266. Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete 10:40 Linnea Gustavsson 267. Medlemskap i Nynäshamns stadskärneförening 10:50 Linn Marsten 268. Förslag om att utse behörig företrädare för Nynäshamns kommun avseende ESF-projekt Hälsofrämjande arbetsliv 10:55 Peter Anastasiou 269. Kurser och Konferenser 270. Cirkulär 271. Skrivelser och beslut

6 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida Anmälan av delegationsbeslut 11:05 Olivia Gustafsson 273. Taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med tillsyn enligt strålskyddslagen Informationsärenden 11:10 Linn Marsten 274. Ordförandebeslut om att utse behörig företrädare för Nynäshamns kommun avseende ESFprojekt Hälsofrämjande arbetsliv 275 Övriga frågor, max 30 minuter

7 Sida 1 KS/2015/0220/ Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förlängning av interimistiskt förbud att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att förlänga det interimistiska förbudet att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att förbudet ska gälla område med svart linje på karta i Bilaga 1. Förbudet gäller 16 december 2018 till och med 16 december Förbudet omfattar följande åtgärder: sprängning, grävning, vattenverksamhet i form av utdikning, utfyllnad av mark och skogsavverkning. Sammanfattning Den 9 december 2015 (Kf 168) beslutade kommunfullmäktige om ett interimistiskt förbud att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken. Det beslutades även att ge miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förbereda beslut om kommunalt naturreservat som ska fattas senast den 15 december Vid samma datum avsägs att det interimistiska förbudet skulle sluta gälla. Flera saker har gjort att arbetet med reservatsbildandet har tagit längre tid än planerat. Därför behöver det interimistiska förbudet förlängas i ett år i väntan på beslut om naturreservatsbildande. Förbudet avser samma område och gäller samma åtgärder som nuvarande förbud, se bilaga 1. Ärendet Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har föreslagit att förlänga det interimistiska förbudet att skada naturvärden i och omkring kalkbrottet i Stora Vika, del av fastigheten Stora Vika 6:1 enligt 7 kap 24 miljöbalken. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har även beslutat föreslå kommunfullmäktige att förbudet ska gälla område med svart linje på karta i Bilaga 1. Förbudet gäller 16 december 2018 till och med 16 december Förbudet omfattar följande åtgärder: sprängning, grävning, vattenverksamhet i form av utdikning, utfyllnad av mark och skogsavverkning. Det är kommunfullmäktige som har befogenhet att fatta beslut om förbudet.

8 Sida 2 KS/2015/0220/ Förvaltningens bedömning Förvaltningen gör ingen annan bedömning i ärendet än den som framkommer av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut. Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Bilaga 1: Karta Bilaga 2: Förhandsbesked om bidrag till markåtkomst för det planerade naturreservatet Stora Vika Nynäshamns kommun Skickas till Akten MSF

9 Sida 1 KS/2018/0474/344-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp 2018 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringar och utökningar av den allmänna VA-anläggningens verksamhetsområde enligt bifogat beslutsunderlag. Sammanfattning VA-anläggningens verksamhetsområden i Nynäshamns kommun finns beslutade sedan tidigare och behöver nu utökas eftersom ny bebyggelse, ansluten till kommunalt vatten och avlopp, har tillkommit eller är på gång att anslutas. Ärendet Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har beslutat föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringar och utökningar av den allmänna VA-anläggningens verksamhetsområde enligt bifogat beslutsunderlag. Ändringarna som föreslås gäller följande områden: Grödby utökning på grund av nybyggnation och revidering för att verksamhetsområden inte ska vara onödigt stort Norr Enby nytt verksamhetsområde på grund av exploatering Gudby-Hoxla nytt verksamhetsområde på grund av exploatering i Gudby och anslutning av viss äldre bebyggelse i samband med exploateringen i Gudby samt Hoxla längs Hoxla Byväg som ska anslutas enligt VA-planen Sunnerby-Spångbro utökning på grund av exploatering vid Hoxla Hillside samt enstaka anslutning Ösmo utökning på grund av exploatering Vansta hästby Lidatorp utökning på grund av exploatering Förvaltningens bedömning Förvaltningen gör ingen annan bedömning i ärendet än den som framkommer av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut.

10 Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Protokoll MSN pdf Tjänsteutlåtande signerat.pdf Skickas till MSN Akten VA- och renhållningschef Mikael Gustafsson planeringschef KS/2018/0474/344-2 Sida 2

11 Sida 1 KS/2018/0450/340-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på remiss - Avfallsplan Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning Sedan november 2016 har ett arbete bedrivits för att ta fram ett förslag till ny avfallsplan för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Arbetet har genomförts av SRV återvinning AB i samarbete med representanter från respektive kommun. Avfallsplanen är kommunernas styrande dokument för avfallshanteringen. Planens syfte är att minska mängden avfall och dess farlighet genom konkreta mål och tydliga åtgärdsområden. Förslaget till ny avfallsplan redovisar hur kommunerna ska prioritera arbetet med avfallsfrågorna under åren Ärendet Nu föreliggande förslag till avfallsplan sätter agenda och formulerar strategi för hur avfallshanteringen i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem ska utvecklas och skötas. Avfallsplanen är uppdelad i tre delar samt uppföljning av föregående avfallsplan. Del 1, huvuddelen innehåller avfallsmålen mål, åtgärdsområden och aktörer för att förebygga och hantera avfall för vilket kommunen ansvarar. Del 2, beskriver avfallshantering nulägesbeskrivningen och framtida behov och beskrivning av de förhållanden i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Del 3, nedlagda deponier uppgifter om nedlagda deponier per kommun, bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen har till detta yttrande tagit emot synpunkter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens VA-avdelning. Enligt Miljöbalken 15 kap. 41 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Vidare är NFS 2017:2 (Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall) tydliga med avseende på att avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder samt att avfallsplanen ska beskriva hur målen och åtgärderna kommer att följas upp. Med stöd av Miljöbalken 15 kap. 41 och NFS 2017:2 önskar förvaltningen uppdra SRV att förtydliga och konkretisera avfallsplanen, framförallt med avseende på lämpliga åtgärder och hur dessa ska följas upp. Avfallsplanen innehåller i sin nuvarande version endast en viss mån av inspiration till åtgärder för att uppnå målen vilket inte är tillräckligt enligt gällande lagstiftning.

12 Sida 2 KS/2018/0450/340-2 Nedan bedöms avfallsplanens respektive delar separat. Del 1. Avfallsmål och åtgärdsområden De mål som presenteras i avfallsplanens första del är i vissa fall otydliga och vaga med avseende på vad som ska uppnås. Vidare saknas föreslagna konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås, vem som är ansvarig och hur åtgärderna ska följas upp (NFS 2017:4, 3-4, 6-7 ). Först när detta finns på plats blir avfallsplanen ett styrande dokument och ett stöd till kommunerna och deras Renhållningschefer så som den är avsedd att vara. Mål, åtgärder, mätmetod och ansvarig aktör bör sammanställas i en tabell som följs upp årligen. I övrigt görs bedömning att det bör framgå av planen hur arbetet med att minska uppkomsten av marint skräp kommer att gå till, i enlighet med Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och krav på åtgärder i den kommunala avfallsplanen. Del 2. Nuläge och framtid Genomgående för samtliga delar i avfallsplanen är att mycket fokus läggs på nuläge. Det vore önskvärt med mer fokus på framtid och förslag på konkreta åtgärder för hur arbetet ska utvecklas för att målen ska uppnås. Vidare finns ett behov av förtydliganden per kommun utifrån NFS 2017:2, Det vore även önskvärt med en särskild punkt om hur hanteringen av hushållens fettavfall kan underlättas, då det idag orsakar betydande bekymmer för spillvattenhanteringen. Del 3. Nedlagda deponier I NFS 2017:2, 15 fastställs att För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de nedlagda deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. För att säkerställa efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter bör avfallsplanens tredje del förtydliga vem som undersöker vilken deponi och när samt vem som tar fram tidsatta åtgärdsplaner. Innan alla deponier är bedömda och åtgärdade förekommer en potentiell risk för hälsa och miljö. Uppföljning av föregående avfallsplan En övergripande tanke är att den avfallsplan som avses i detta avsnitt bör benämnas nuvarande avfallsplan då den gäller fram till Då planen sträcker sig fram till slutet av 2019 bör dessutom även de mål som anges i planen göra det (och inte till 2020 som i förslaget). Vidare anger avsnittet att ett flertal mål inte har uppfyllts. Kommunen skulle även vilja se en analys av orsak och föreslagna aktiviteter/åtgärder för att säkerställa måluppfyllnad innan utgången av Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Bilaga 1 Mikael Gustafsson planeringschef

13 Missiv Avfallsplan Avfallsplan 2030 del 1 Avfallsplan 2030 del 2 Avfallsplan 2030 del 3 Uppföljning föregående avfallsplan Skickas till Akten MSN VA- och renhållningschef SRV återvinning AB KS/2018/0450/340-2 Sida 3

14 KOMMUNSTYRELSENS YTTRANDE Sida KS/ Bilaga 1 Svar på remiss - Avfallsplan Sammanfattning Sedan november 2016 har ett arbete bedrivits för att ta fram ett förslag till ny avfallsplan för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Arbetet har genomförts av SRV återvinning AB i samarbete med representanter från respektive kommun. Avfallsplanen är kommunernas styrande dokument för avfallshanteringen. Planens syfte är att minska mängden avfall och dess farlighet genom konkreta mål och tydliga åtgärdsområden. Förslaget till ny avfallsplan redovisar hur kommunerna ska prioritera arbetet med avfallsfrågorna under åren Kommunens yttrande Enligt Miljöbalken 15 kap. 41 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Vidare är NFS 2017:2 (Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall) tydliga med avseende på att avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder samt att avfallsplanen ska beskriva hur målen och åtgärderna kommer att följas upp. Med stöd av Miljöbalken 15 kap. 41 och NFS 2017:2 önskar kommunen uppdra SRV att förtydliga och konkretisera avfallsplanen, framförallt med avseende på lämpliga åtgärder och hur dessa ska följas upp. Avfallsplanen innehåller i sin nuvarande version endast en viss mån av inspiration till åtgärder för att uppnå målen vilket inte är tillräckligt enligt gällande lagstiftning. Nedan bedöms avfallsplanens respektive delar separat. Del 1. Avfallsmål och åtgärdsområden De mål som presenteras i avfallsplanens första del är i vissa fall otydliga och vaga med avseende på vad som ska uppnås. Vidare saknas föreslagna konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås, vem som är ansvarig och hur åtgärderna ska följas upp (NFS 2017:4, 3-4, 6-7 ). Först när detta finns på plats blir avfallsplanen ett styrande dokument och ett stöd till kommunerna och deras Renhållningschefer så som den är avsedd att vara. Mål, åtgärder, mätmetod och ansvarig aktör bör sammanställas i en tabell som följs upp årligen. I övrigt görs bedömning att det bör framgå av planen hur arbetet med att minska uppkomsten av marint skräp kommer att gå till, i enlighet med Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och krav på åtgärder i den kommunala avfallsplanen. Del 2. Nuläge och framtid Genomgående för samtliga delar i avfallsplanen är att mycket fokus läggs på nuläge. Det vore önskvärt med mer fokus på framtid och förslag på konkreta åtgärder för hur arbetet ska utvecklas för att målen ska uppnås. Vidare finns ett behov av förtydliganden per kommun utifrån NFS 2017:2, Det vore även önskvärt med en särskild punkt om hur hanteringen av hushållens fettavfall kan underlättas, då det idag orsakar betydande bekymmer för spillvattenhanteringen. Del 3. Nedlagda deponier

15 KOMMUNSTYRELSENS YTTRANDE Sida KS/ I NFS 2017:2, 15 fastställs att För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de nedlagda deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. För att säkerställa efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter bör avfallsplanens tredje del förtydliga vem som undersöker vilken deponi och när samt vem som tar fram tidsatta åtgärdsplaner. Innan alla deponier är bedömda och åtgärdade förekommer en potentiell risk för hälsa och miljö. Uppföljning av föregående avfallsplan En övergripande tanke är att den avfallsplan som avses i detta avsnitt bör benämnas nuvarande avfallsplan då den gäller fram till Då planen sträcker sig fram till slutet av 2019 bör dessutom även de mål som anges i planen göra det (och inte till 2020 som i förslaget). Vidare anger avsnittet att ett flertal mål inte har uppfyllts. Kommunen skulle även vilja se en analys av orsak och föreslagna aktiviteter/åtgärder för att säkerställa måluppfyllnad innan utgången av 2019.

16 Sida 1 KS/2018/0481/340-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Inget svar på remiss - Anmälan av vattenverksamhet gällande flytt av bojankare i Nynäshamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte lämna något yttrande. Ärendet Länsstyrelsen har mottagit en anmälan av vattenverksamhet från Stockholms Hamn AB. Anmälan rör utläggning av bojankare i fjärden Mysingen, Nynäshamns kommun. Förvaltningens bedömning Kommunen tar i frågor om tillstånd för vattenverksamhet inte själv ställning till lämplighet, sakinnehåll eller säkerhetsbedömning. Dessa frågor och avvägningar genomförs av kommunen genom Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). Mikael Gustafsson planeringschef Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Anmälan om vattenverksamhet, Nynäshamns kommun. Skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län. Akten. SMOHF.

17 Sida 1 KS/2018/0470/312-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på Remiss - Kategorisering av cykelnätet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning I dagsläget ser det olika ut kring hur cykelvägar kategoriseras och för att få ett tydligt och enhetligt cykelnät har Trafikverket identifierat ett behov av att göra en generell kategorisering av hela cykelnätet. Kategoriseringen av cykelvägar är till för att tydligare kunna beskriva standard för utformning, underhåll och konstruktion för cykelvägar samt deras användning. Detta skulle också kunna användas både som planeringsunderlag och som underlag för underhållsåtgärder. Kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar, och därmed underlätta för trafikanterna genom en samlad bild av hela cykelvägnätet. Cykelnätet samlas i NVDB, Nationell vägdatabas. NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, skogsnäringen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Trafikverket är huvudman för NVDB. Målet är att ett beslut om att genomföra kategorisering av cykelvägnätet ska tas på NVDBrådet. Ärendet I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det innebär att det finns ett flertal olika metoder i Sverige. Trafikverket har identifierat ett behov att av utveckla en gemensam kategorisering av cykelnätet som sedan i förlängningen kan leda till att exempelvis gemensamma och differentierade underhålls- och utformningskrav kan tas fram. Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort och ersätts av de två nya företeelsetyperna Cykelstråk och Turismcykelled. Under företeelsetypen Cykelstråk ska det finnas de fyra underkategorierna regionalt cykelstråk, huvudcykelstråk, lokalt cykelstråk samt sommarcykelstråk. Inget bilvägnät ska vara inkluderat här till skillnad från turismcykelled då delar av bilvägnätet kan vara inkluderat. Förslaget till genomförande går ut på att hela cykelnätet, som finns registrerat i NVDB idag, får kategori Lokalt cykelstråk och därefter ska varje väghållare peka ut samt registrera Regionala cykelstråk, Huvudcykelstråk samt Sommarcykelstråk. Turismcykelled skapas baserade på c-cykelled som finns idag och ska vara kvalitetssäkrade av Trafikverket.

18 Sida 2 KS/2018/0470/312-2 Förvaltningens bedömning Förvaltningen anser att det är positivt att skapa en samlad bild av cykelvägnätet i landet för att förenkla för användare men också som ett planerings- och underhållsunderlag. Detta kan även underlätta jämförelser av cykelinfrastruktur mellan kommuner och regioner. Men det kräver ett begränsat antal tydliga kategorier. Kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar, vilket är särskilt positivt för användarna som sällan bryr sig om väghållare utan ser till typ av väg att skapa en enhetlig och likvärdig kategorisering. Det gäller dock, precis som för alla databaser, att materialet hålls uppdaterat för att vara användbart. Förvaltningen anser att det är rimligt att respektive väghållare pekar ut samt registrerar regionala cykelstråk, huvudcykelstråk samt sommarcykelstråk efter det att Trafikverket registrerat lokala cykelstråk som grund i NVDB. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Förslag till kategorisering av cykelnätet Bilaga 1 Skickas till Akten MSN Trafikplanerare Trafikingenjör Mikael Gustafsson Planeringschef

19 KOMMUNSTYRELSENS YTTRANDE Sida KS/2018/ Svar på Remiss - Kategorisering av cykelnätet Sammanfattning I dagsläget ser det olika ut kring hur cykelvägar kategoriseras och för att få ett tydligt och enhetligt cykelnät har Trafikverket identifierat ett behov av att göra en generell kategorisering av hela cykelnätet. Kategoriseringen av cykelvägar är till för att tydligare kunna beskriva standard för utformning, underhåll och konstruktion för cykelvägar samt deras användning. Detta skulle också kunna användas både som planeringsunderlag och som underlag för underhållsåtgärder. Kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar, och därmed underlätta för trafikanterna genom en samlad bild av hela cykelvägnätet. Cykelnätet samlas i NVDB, Nationell vägdatabas. NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, skogsnäringen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Trafikverket är huvudman för NVDB. Målet är att ett beslut om att genomföra kategorisering av cykelvägnätet ska tas på NVDBrådet. Kommunens yttrande Kommunen anser att det är positivt att skapa en samlad bild av cykelvägnätet i landet för att förenkla för användare men också som ett planerings- och underhållsunderlag. Detta kan även underlätta jämförelser av cykelinfrastruktur mellan kommuner och regioner. Men det kräver ett begränsat antal tydliga kategorier. Kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar, vilket är särskilt positivt för användarna som sällan bryr sig om väghållare utan ser till typ av väg att skapa en enhetlig och likvärdig kategorisering. Det gäller dock, precis som för alla databaser, att materialet hålls uppdaterat för att vara användbart. Kommunen anser att det är rimligt att respektive väghållare pekar ut samt registrerar regionala cykelstråk, huvudcykelstråk samt sommarcykelstråk efter att Trafikverket har registrerat lokala cykelstråk som grund i NVDB.

20 Sida 1 KS/2018/0480/311-1 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för väg 225 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Godkänna föreslagen avsiktsförklaring gällande åtgärdsvalsstudie väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund 2. Bemyndiga planeringschefen att underteckna avsiktsförklaringen i kommunens namn. Sammanfattning Botkyrka kommun, Nynäshamns kommun, Trafikförvaltningen SLL och Trafikverket Region Stockholm har kommit överens om en avsiktsförklaring för åtgärdsvalstudie väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att samla kunskap från samtliga berörda parter för att översiktligt kunna definiera stråkens funktioner och för att nå en gemensam syn på vägens framtid och de åtgärder som krävs för att utveckla prioriterade funktioner. Målet med studien har varit att samordna berörda parter, sätta mål för fortsatt planering och utgöra underlag för vidare arbete. Ytterligare mål på en övergripande nivå har varit att åtgärderna ska ta hänsyn till kommunernas planering, vara översiktligt tidsatta och grovt kostnadsberäknade. Stråket väg 225 har bitvis bristfällig sikt och linjeföring och stora delar av sträckan saknar helt utrymme för oskyddade trafikanter. Under 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen där Botkyrka kommun, Nynäshamns kommun, Trafikförvaltningen SLL och Trafikverket Region Stockholm tillsammans formulerat gemensamma mål utifrån identifierade problem. Ärendet I åtgärdsvalsstudien låg fokus på att finna lösningar som kan förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft, öka trafiksäkerheten för alla trafikantgrupper, minska barriäreffekter och minska de negativa effekterna av vägtrafiken. Väg 225 är utpekad som funktionellt prioriterad väg för kollektivtrafik med buss och dagliga personresor med bil. Däremot är väg 225 inte utpekad som funktionellt prioriterad väg för gods. Därför fokuserar föreslagna åtgärder på trafiksäkerhetshöjande åtgärder för gående och cyklister. I avsiktsförklaringen finns en bifogad handlingsplan där parterna har kommit överens om att verka för att genomföra föreslagna åtgärder. Det krävs att respektive organisation tar ansvar för de åtgärder som huvudsakligen ligger inom deras ansvarsområde.

21 Sida 2 KS/2018/0480/311-1 Avsiktsförklaringen utgör inte ett legalt bindande avtal. Finansieringen av respektive åtgärd är inte kopplat till någon specifik part, utan olika former av medfinansiering kan förekomma för olika åtgärder. Utifrån intentionerna i avsiktsförklaringen är det dock viktigt att påpeka att kommunen bör vara villig att själv eller tillsammans med andra aktörer finansiera vissa åtgärder. I och med öppnandet av Tvärförbindelse Södertörn ändras förutsättningarna för väg 225. I samband med byggandet av Tvärförbindelse Södertörn behöver därför en dialog inledas om vad de nya förutsättningarna innebär för väg 225 och arbetet med en eventuell ny avsiktsförklaring starta. Denna avsiktsförklaring gäller tills dess att en ny avsiktsförklaring ersätter den. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Åtgärdsvalsstudie väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund Allmän avsiktsförklaring för åtgärdsvalsstudie väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund Skickas till Akten MSF

22 Sida 1 KS/2018/0230/210-2 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Sandra Zachrisson E-post: sandra.zachrisson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Planbeställning för bostäder m.m. inom del av fastigheten Vansta 5:2 m fl, Utveckling av centrala och södra Ösmo, etapp 1 Ösmo centrum. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beställer av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden en detaljplan för del av fastigheten Vansta 5:2 m fl. Detaljplanen omfattar etapp ett för samhällsbyggnadsprojektet Utveckling av centrala och södra Ösmo. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta samhällsbyggnadsprojektet Utveckling av centrala och södra Ösmo (KS ). Kommunstyrelseförvaltningen avser nu att påbörja exploateringen av projektets första etapp. Den av kommunstyrelseförvaltningen föreslagna exploateringen ställer krav på en ny detaljplan. Kommunstyrelseförvaltningen vill därför ha kommunstyrelsens uppdrag att beställa en ny detaljplan. Exploateringen omfattar fastigheterna Hallängen 4 och del av fastigheten Vansta 5:2 som ägs av kommunen. Förslaget för etapp ett innehåller nybyggnation av lägenheter i flerbostadshus och lokaler för centrumbebyggelse. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att genomföra markanvisning för aktuell bebyggelse. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta samhällsbyggnadsprojektet Utveckling av centrala och södra Ösmo (KS ). Kommunstyrelseförvaltningen avser nu att påbörja exploateringen av projektets första etapp. Den föreslagna exploateringen ställer krav på en ny detaljplan. Marken ägs av Nynäshamns kommun. Utbyggnadsförslaget Etapp ett för projektet Utveckling av centrala och södra Ösmo omfattar det område som är markerat med röd streckad linje i bifogad kartbild, bilaga 1. De kommunala fastigheter som avses exploateras är Hallängen 4 och del av Vansta 5:2. Etappområdet är ungefär nio hektar. Förslaget för etapp ett innehåller nybyggnation av flerbostadshus och lokaler för centrumbebyggelse. Den totala ytan för flerbostadshusen beräknas preliminärt till cirka kvm BTA, vilket motsvarar cirka 400 bostäder.

23 Sida 2 KS/2018/0230/210-2 Strukturplanen för centrala och södra Ösmo (KS/2018/0083/210-1) visar i stora drag projektets utformning. Exploateringens innehåll och utformning kommer att prövas i detaljplaneprocessen. Det gäller till exempel antal våningar och antal kvm BTA för olika bebyggelseändamål. Antal bostäder är i sin tur slutligen beroende av dessa två faktorer. Exploateringen kan komma att ställa krav på investeringar i ny infrastruktur från kommunens sida. Finansiering planeras genom gatukostnadsersättningar från exploatörer för lokalgator och genom VAtaxan avseende VA-utbyggnad. Markanvisning Kommunstyrelseförvaltningen avser att genomföra markanvisning för aktuell bebyggelse. Markanvisning kommer att ske enligt de principer som finns i kommunens riktlinjer för markanvisningar. Hur och när markanvisningarna ska genomföras kommer att redovisas i en särskild handlingsplan för etapp 1. Handlingsplanen kommer att redovisas för kommunstyrelsen. Genomförande och tidplan Projektet har en preliminär och översiktlig tidplan. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att arbetet med detaljplan för etapp 1 kommer att pågå i cirka två år. Mot bakgrund av detta är förhoppning om byggstart av allmänna anläggningar och bostäder runt år 2021 och första inflyttning till år Om detaljplanen överklagas kan tidplanen förskjutas med upp till ett år. Risker och osäkerhetsfaktorer Projektet bedöms inte vara behäftat med några större risker eller osäkerhetsfaktorer. Den planerade centrumbebyggelsen kommer att kräva att kommunikationen med övriga fastighetsägare i Ösmo centrum säkerställs i planarbetet. Finansiering av detaljplan Kommunstyrelsen har avsatt budget för finansiering av detaljplan för etapp ett om fem miljoner kronor. Kostnaden för detaljplanen kommer att föras på exploateringen Ösmo södra etapp 1 med förbehåll att byggnationen startar innan Sker inte byggnationsstart ska upparbetade kostnader föras till år 2022 års resultat (KS 66, ). Ekonomiska kalkyler i exploateringsprocessen För projektet har en totalekonomisk bedömning gjorts, se bilaga 2. Den ekonomiska bedömningen visar om projekt i sin helhet är lönsam. Förutom exploateringsintäkter och kostnader redovisar denna ekonomiska kalkyl även de kommunala investeringar som inte kan finansieras av de intäkter som exploateringen medför och som måste finansieras via skattemedel eller avgifter. För projektet har också exploateringskalkyler tagits fram, se bilaga 3. En exploateringskalkyl är en form av företagsekonomisk kalkyl som omfattar kostnader och intäkter som uppstår inom planområdet vid exploatering. Kalkylen behandlar enbart de kostnader och intäkter som rör mark- och exploateringsenhetens ansvarsområde. Syftet är att redovisa en kalkyl över kommunens kostnader och intäkter vid exploatering av mark. För Etapp 1 har en särskild exploateringskalkyl upprättas som redovisar exploateringens ekonomiska utfall, bilaga 3. Exploateringskalkylen kommer att uppdateras och redovisas kontinuerligt för kommunstyrelsen under projektets gång.

24 Sida 3 KS/2018/0230/210-2 Övriga konsekvenser av projektet Bortsett från att grönyta tas i anspråk bedöms bebyggelsen inte medföra någon omfattande påverkan på miljön. Möjligheten till kompensation för ianspråktagen grönyta kommer att betraktas i det kommande arbetet. Kommunen får i och med exploateringen ökade driftkostnader för skötsel av nya gator och parker. Samråd och information till andra förvaltningar Kommunstyrelseförvaltningen har diskuterat exploateringen med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som är positiva till förslaget. Etappområdets avgränsning har tagits fram i samråd med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att projektet stämmer överens med kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan att arbeta med samhällsbyggnadsprojektet Ösmo och därmed öka bostadsbyggandet i kommunen. I Strukturplan för centrala och södra Ösmo föreslås utvecklingsområdet delas in i två delområden och fyra etapper. Projektdirektivet för projekt Utveckling av centrala och södra Ösmo har omarbetat strukturplanens förslag och delat in projektet i tre etapper motsvarande tre detaljplaner. Etapperna är förhållandevis stora där etapp ett (detaljplan nummer ett) utgörs av ett geografiskt område som sträcker sig från Hallängens förskola i nordväst till Maria Barkmans väg i öst och väg 225 i söder. Etappområdet för etapp ett omfattar enligt projektdirektivet cirka 26 hektar mark. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att föreslagen etappindelning i strukturplan och projektdirektivet behöver revideras ytterligare med hänsyn till uppsatt tidplan och lämplig geografisk avgränsning och storlek. Etappindelningen enligt projektdirektivet medför att detaljplaneläggning inte kan påbörjas förrän kommunstyrelsen tagit beslut om placering av Vanstaskolan. En eventuell ny placering av Vanstaskolan skulle enligt strukturplanen vara lämplig söder om Nyblevägen. Förslag på placering behöver dock utredas närmare inom arbetet med en ny detaljplan för området. Med risk för att beslut om Vanstaskolans placering dröjer, föreslår kommunstyrelseförvaltningen en ny etappindelning som inte omfattar grönområde söder om Nyblevägen. Den nya etappens geografiska avgränsning innebär att projektet kan fortskrida tillsvidare i väntan på beslut. Vidare bedöms projektdirektivets etappindelning omfatta för stora etappområden. Stora etappområden är mer komplicerade att detaljplanera och medför ytterligare en risk att projektet inte förmår följa uppsatt tidplan. En mindre etapp innebär en möjlighet att planläggningen blir något enklare, vilket medför att processen kan drivas fortare framåt. Möjligheten finns också att fortsätta med nästa etapp om färdigställandet av detaljplanen för etapp ett drar ut på tiden på grund av överklaganden eller svårlösta knäckfrågor. Även möjlig utbyggnadstakt för varje etappområde bör speglas i etappindelningens storlek. Med hänsyn till att det är okänt vilken efterfrågan som finns på bostäder i Ösmo är mindre etapper lämpliga nu i projektets början. Etappindelningarnas storlek påverkar också behovet av kommunala investeringar i varje enskild etapp. En mindre etapp och försiktigare utbyggnadstakt kan till exempel minska behovet av antal nya förskolor inom utvecklingsområdet och investeringsbehovet per år för kommunal infrastruktur som gator och VA. Slutligen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är lämpligt att påbörja en etapp som omfattar större delar av Ösmo centrum än vad projektdirektivet föreslår för etapp ett. Förvaltningen har efter samtal med byggaktörer uppfattat att Ösmo centrum är den mest attraktiva platsen i Ösmo att bygga på.

25 Sida 4 KS/2018/0230/210-2 Ösmo centrum är även platsen där behovet av mer verksamhetsyta efterfrågas av lokala aktörer. För att möta efterfrågan bedömer förvaltningen att det är en fördel att börja exploateringen där. Förvaltningen bedömer också att projektet tydligare följer strukturplanens strategier om att koppla ihop befintliga bebyggelseenklaver samt låta tätorten växa inifrån och ut genom att starta med en förtätning av Ösmo centrum. Utifrån ovanstående skäl bedömer kommunstyrelseförvaltningen att den nya avgränsningen och storleken för etapp ett enligt bilaga 1 är lämplig för att genomföra projektet. Bilagor Bilaga 1 Planområde Utveckling av centrala och södra Ösmo, etapp 1 Bilaga 2 Ekonomisk bedömning av projektet Utveckling av centrala och södra Ösmo, scenario 1-3 Bilaga 3 Exploateringskalkyler Utveckling av centrala och södra Ösmo Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadschefen Ekonomichefen Planeringschefen Mark- och exploateringschefen Stadsmiljöchefen Fastighetschefen VA-chefen Planchefen Mikael Gustafsson planeringschef

26 Sida 1 KS/2018/0431/206-2 Tjänsteställe/handläggare Kansliavdelningen Olivia Gustafsson E-post: olivia.gustafsson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Taxa för plan-, bygglov-, kart- och mätverksamheten 2018 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta föreslagen taxa för plan-, bygglov-, kart- och mätverksamheten, från den 1 januari Ärendet Enligt 12 kapitlet 8 och 9 plan- och bygglagen (2010:900) får Miljö och samhällsbyggnadsnämnden (MSN) ta ut avgifter för plan och bygglovsverksamhet där även kart- och mätverksamhet innefattas. Detta görs i syfte att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige enligt 12 kapitlet 10 plan- och bygglagen. Den senaste gällande taxan i Nynäshamns kommun fastställdes En årlig höjning av avgifterna har skett genom uppräkning utifrån årets prisbasbelopp. Vid uträkning av avgifter används i flertal fall en justeringsfaktor, Faktor N, för att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N är sedan tidigare taxa fastställd till 1,2 för Nynäshamns kommun. Det har gjorts en översyn av den senaste taxan i Nynäshamns kommun för att kontrollera att avgifterna täcker kommunens kostnader. I de flesta fall är det tillräckligt att taxan räknas upp utifrån prisbasbeloppet för 2018 för att kommunens kostnader ska täckas. I de fall avgifterna inte täcker kommunens kostnader efter uppräkningen har en större höjning motiverats. Åtgärder som föreslås få en större höjning av avgiften är bland annat bygglovsbefriande åtgärder och förhandsbesked. Det förslås även en ändring av hur uppräkning av taxan ska ske. Från och med 2020 ska uppräkningen ske utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) istället för årets prisbasbelopp. MSN har beslutat (MSN ) att föreslå kommunfullmäktige om att anta en ny taxa med de förslagna ändringarna att gälla från och med 1 januari, att taxan årligen räknas upp utifrån PKV med start år 2020 och att Faktor N fortfarande ska vara lika med 1,2. Avgifterna i den föreslagna taxan bygger på prisbasbeloppet för år 2018, kronor. Flertal avgifter beräknas utifrån mpbb (funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp), tidsåtgång och komplexiteten av handläggningen samt Faktor N. Avgifterna presenteras sedan i taxan som en schablonavgift för en enskild åtgärd. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen har inga invändningar på den föreslagna taxan. Beslutet från MSN innehöll en specifikation om att taxan årligen ska räknas upp utifrån PKV samt att Faktor N ska vara lika med 1,2. Specifikationen återfinns i taxan och därför anser kommunstyrelseförvaltningen att det är tillräckligt att

27 Sida 2 KS/2018/0431/206-2 anta taxan för att regleringen om uppräkning och Faktor N ska gälla. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att Nynäshamns kommun antar taxan att gälla från och med den 1 januari Tommy Fabricius kommundirektör Olivia Gustafsson utredare Beslutsunderlag 1. MSN Taxa för plan-, bygglov-, kart- och mätverksamheten. 3. Taxa original. Skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

28 Sida 1 KS/2018/0437/106-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag om samverkan inom överförmyndarverksamheten mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att, under förutsättning av motsvarande beslut i berörda kommuner: 1. Bilda en gemensam överförmyndarnämnd för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö kommuner, med Haninge kommun som värdkommun, från och med den 1 januari Godkänna bifogat förslag till avtal om gemensam överförmyndarnämnd. Kommundirektören får i uppdrag att underteckna avtalet. 3. Godkänna bifogat förslag till reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden. Bakgrund Sedan 1 januari 2011 har överförmyndarverksamheten i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö bedrivits gemensamt i Södertörns överförmyndarnämnd. Nämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap med syfte att förhindra att barn eller myndiga personer, som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt.1 Under år 2018 har även Salems kommun framfört önskemål om att få ansluta sig till nämnden. Med anledning av Salems begäran tog Södertörns överförmyndarnämnd den 29 september beslut om att överlämna ett förslag om ny samverkan till medlemskommunerna där Salems kommun inkluderas i samarbetet från och med den 1 januari Ärendet Förutsättningarna för att utöka samverkan med Salems kommun är att kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner godkänner ett nytt avtal för samverkan och förslag till reviderat reglemente för nämnden. Avtalet föreslås gälla för perioden 1 januari 2019 till och med den 31 december Uppsägning ska ske senast tolv månader före avtalstidens utgång, annars förlängs avtalet med fyra år varje gång. Södertörns överförmyndarnämnd föreslår inga förändringar i nu gällande avtal och reglemente förutom att Salem ska ingå på samma sätt som nuvarande samverkanskommuner och ha samma representation i nämnden. Haninge kommun ska även i fortsättningen vara värdkommun för nämnden och nämndens kansli, som anställs av Haninge kommun, ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut. 1 Se Södertörns överförmyndarnämnd: den 8 oktober 2018.

29 Sida 2 KS/2018/0437/106-2 Enligt beslut från Södertörns överförmyndarnämnd ska Salems kommun själv bekosta och ansvara för flytt av pågående ärenden. Salems kommun kommer dessutom att bära kostnaden för hantering av sina ärenden. Nuvarande samverkanskommuner kommer därför inte få några ökade kostnader på grund av förändringen. Antalet ärenden hos Salems kommun är 269 vilket kan jämföras med Södertörns överförmyndarnämnds 3988 ärenden. Nämnden har därför bedömt att utökningen av Salems ärenden inte kommer utgöra något problem för enheten. Salems personal kommer dessutom att flytta över till Södertörns överförmyndarnämnd vilket innebär att nämnden tillförs ytterligare personalresurser. Förändringen i anställningen av personalen kommer att samverkas fackligt med berörda kommuner innan överflyttningen sker. Förvaltningens bedömning Då det utökade samarbetet med Salems kommun inte kommer att påverka Nynäshamns kommun, varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt, ser kommunstyrelseförvaltningen inga hinder för att även Salems kommun ska få ingå som samverkanskommun i Södertörns överförmyndarnämnd. I det avtalsförslag som lagts fram och även i förslag till revideringar av reglementet föreslås inga förändringar som kommer att påverka Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige att: 1. Bilda en gemensam överförmyndarnämnd för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö kommuner, med Haninge kommun som värdkommun, från och med den 1 januari Godkänna bifogat förslag till avtal om gemensam överförmyndarnämnd. Kommundirektören får i uppdrag att underteckna avtalet. 3. Godkänna bifogat förslag till reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Bilagor Beslut från Södertörns överförmyndarnämnd den 27 september om Samverkan inom överförmyndarverksamheten mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö. Tjänsteskrivelse från överförmyndarenheten, daterad 18 september 2018 om Samverkan inom överförmyndarverksamheten mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö. Förslag till ändringar i avtal för samverkan kring Södertörns Överförmyndarnämnd. Förslag till avtal för samverkan kring Södertörns Överförmyndarnämnd. Förslag till ändringar i Reglemente för Södertörns Överförmyndarnämnd. Förslag till Reglemente för Södertörns Överförmyndarnämnd.

30 Skickas till Akten Botkyrka kommun Haninge Kommun Huddinge kommun Salems kommun Tyresö kommun Södertörns överförmyndarnämnd KS/2018/0437/106-2 Sida 3

31 Sida 1 KS/2018/0467/629-1 Tjänsteställe/handläggare HR-avdelningen Kicki Lundgren E-post: kicki.lundgren@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Nynäshamns kommun sommarjobbssatsning 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: att förändra sommarjobbsgarantin samt kriterier för erbjudande av plats enligt förslag i ärendebeskrivning 1 eller att bibehållen sommarjobbsgarantin och reservera utökade budgetmedel för sommarjobben med 500 tkr. att tacka för sommarjobbsrapporten. Sammanfattning Inför sommarjobbssatsningen 2019 identifierades ett antal frågeställningar. Ett par av dessa frågeställningar samt tillhörande förslag om beslut är av mer övergripande karaktär och överlämnas härmed till kommunstyrelsen för ett vägledande beslut. Vägvalet gäller om garantin/ansökningskriterierna ska förändras eller om budgetramen för sommarjobben i stället ska utökas. Ärendet 1. Förändrad sommarjobbsgaranti Prognosen är att lönekostnadsökningen för sommarjobben, utan förändringar av sommarjobbsgarantin, inte ryms inom nuvarande budgetram. Antalet ungdomar som förväntas tacka ja till erbjudet sommarjobb 2019 prognostiseras öka med cirka 42 stycken. Lönekostnadsökningen för dem blir tkr. Detta i sin tur gör att garantin i sin nuvarande form blir svår att upprätthålla i förhållande till nuvarande budget för sommarjobben ( 5 milj. Kr) som ska täcka kostnader för ungdomarnas löner, personalkostnader samt löpande administrations- och materialkostnader hade endast 14 % av 18-åringarna som arbetat sökt annat sommarjobb än kommunens. Statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten för ungdomar över 18 år stadigt har minskat under de senaste sju åren. Garantin som innefattar 18-åringar kan innebära en inlåsningseffekt genom att ungdomarna väljer att nyttja sommarjobbsgarantin i stället för att söka sommarjobb och få erfarenhet från den reguljära arbetsmarknaden. Syftet med en reviderad sommarjobbgaranti är således att skapa incitament för 18-åringarna att söka reguljära sommarjobb. Förslaget innebär också att sommarjobbssatsningen 2019 kan genomföras utan utökning av budget enligt förslag 2.

32 Sida 2 KS/2018/0467/629-1 Modellsförslag reviderad sommarjobbsgaranti och kriterier Sommarjobbsgaranti för ungdomar16-17 år i åk 9 till åk 2 på gymnasiet, om de inte redan haft sommarjobb 2 år, om de söker i tid, är folkbokförda i Nynäshamns kommun samt deltar på obligatoriskt informationsmöte. Ungdomar med särskilda behov år, som söker i tid och är folkbokförda i Nynäshamns kommun erbjuds, som tidigare, sommarjobb efter behovsprövning. Kvarvarande lediga platser inom budgetram fördelas för ungdomar 18 år, om de söker i tid, är folkbokförda i Nynäshamns kommun, inte tidigare arbetat i två år samt deltar på obligatoriskt informationsmöte. 2. Utökning av budget Prognosen för 2019 är att lönekostnaderna för sommarjobben inte ryms inom nuvarande budgetram. Det beror på att ungefär 40 fler ungdomar beräknas sommarjobba Lönekostnadsökningen för dessa beräknas till tkr (se bifogat beräkningsunderlag). Om kommunstyrelsen fattar beslut om att behålla nuvarande garanti tillkommer dessa kostnader i 2019 års budget. Bakgrundsfakta År 2014 gjordes en utvärdering av sommarjobbsatsningen utifrån behovet av att få ett tydliggörande av mål och syfte. Det fanns även ett behov av att begränsa möjligheten för ungdomarna att ansöka då antalet ansökningar gått från ett hundratal till 800 stycken. Beslut som togs till följd av detta var att sommarjobb ska erbjudas till ungdomar som slutar årskurs 9, samt årskurs 1 och 2 till och med att de fyller 18 år samt att ungdomarna max kan sommarjobba i 3 år. Beslut togs även om att individuell prövning ska kunna tillämpas utöver målgruppen för ungdomar med särskilda skäl. Ks 28, 302/ År 2015 gjordes ytterligare en utvärdering av sommarjobbsatsningen då följden blev att uppdraget överlämnades från Barn och utbildningsförvaltningen till Kommunstyrelseförvaltningen och arbetsgivaravdelningen. En av anledningarna var att markera att sommarjobben inte är en skolverksamhet, utan ett jobb som ger ungdomarna arbetslivserfarenhet och lön. Önskemål om förbättringar lades fram, bland annat vad gäller hanteringen av ungdomar med speciella behov såsom funktionshinder och ett beslut togs att sommarjobbssamordnaren bör ha ett utökat samarbete med socialförvaltningen för att hitta lämpliga och anpassade arbetsplatser till målgrupper med speciella behov. Ytterligare beslut togs att projektledaren skulle se över alternativt systemstöd för att förenkla ansökningsförfarandet och mötesbokningarna. Det skulle även utredas under hösten 2015 om Eget företagande eller Starta eget ska finnas som ett alternativ till traditionellt sommarjobb Kf 171, 2013/0191/629-6 År 2017 fattades det beslut om att kommunens sommarjobbssatsning för ungdomar 2018 enbart omfattar kommunala arbetsplatser och ideella föreningar. Det antal platser som behövs för att uppfylla garantin fördelas mellan förvaltningarna; i första hand genom anmälan av ledig plats för mottagande av sommarjobbare i andra hand proportionellt. Kommunbidraget för sommarjobbssatsningen tillförs 310 tkr. Ks 207/17, KS/2017/0377/629-6 Nutid; enligt Mål och budget ska vi erbjuda alla ungdomar år ett sommarjobb om de söker i tid, är folkbokförda i Nynäshamns kommun, deltar på informationsmötet och inte har arbetat genom Nynäshamns kommun tre tidigare år. Syftet är att hjälpa ungdomarna ut i arbetslivet. De får viktiga egna kontakter oavsett föräldrarnas nätverk, de får ett arbetsintyg och tjänar egna pengar. De får framför allt viktig erfarenhet och kunskap om olika yrken som kan bidra till deras motivation att söka sig vidare till annat arbete eller att få inspiration till att utbilda sig.

33 Förvaltningens bedömning Skriv din text här. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag 1. Beräkningsunderlag 2. Arbetslöshetsrapport Arbetsförmedlingen 3. Sommarjobbsrapport 2018 Skickas till Akten Kommundirektör Personalchef Enhetschef Löner och förmåner KS/2018/0467/629-1 Sida 3

34 Sida 1 KS/2018/0251/024-7 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun, samt att reglementet ska gälla från och med 1 januari Ärendet Kommunstyrelseförvaltningens HR-avdelning har på uppdrag av kommunfullmäktiges arvodesberedning tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Kommunfullmäktiges arvodesberedning beslutade den 21 juni 2018, 2-3, att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun samt att reglementet ska gälla från och med den 1 januari Enligt 5 kap. 28 Kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en fullmäktigeberedning. Det är arvodesberedningen som enligt 37 b i kommunfullmäktiges arbetsordning ska lägga fram förslag till beslut i nu aktuellt ärende. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har inget att erinra mot arvodesberednings förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Förvaltningen föreslår därför, i enlighet med arvodesberedningens förslag, att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till reviderat reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun, samt att reglementet ska gälla från och med 1 januari Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges arvodesberednings beslut från den 21 juni 2018, 2-3, med tillhörande handlingar Skickas till Akten

35 Sida 1 KS/2018/0458/006-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunfullmäktige Tillkännagivande av kommunfullmäktiges sammanträden i ortstidningar Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillkännagivanden av kommunfullmäktiges sammanträden från och med den 1 januari 2019 inte ska införas i någon ortstidning. Ärendet I 9 i Arbetsordning för kommunfullmäktige i Nynäshamns kommun regleras att kommunfullmäktige särskilt ska besluta om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske, samt i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas. Den 22 januari 2003, 6, fattade kommunfullmäktige ett beslut som innebär att tillkännagivande ska ske i Nynäshamns Posten samt att det ska innehålla uppgift om de ärenden som ska behandlas. Vid tidpunkten för det särskilda beslutet var kommunen enligt kommunallagen skyldig att kungöra kommunfullmäktiges sammanträden i en eller flera ortstidningar. Denna skyldighet upphörde dock den 1 januari 2018 i och med den nya kommunallagens 1 ikraftträdande. I förarbetet till den nya kommunallagen motiveras förändringen med att införandet av en webbaserad kommunal anslagstavla ger en större spridning av information, varför det inte längre är påkallat att ålägga kommuner att kungöra kommunfullmäktiges sammanträden i ortstidningar. Av förarbetet framgår att förändringen inte innebär något hinder mot att fortsätta annonsera via ortstidningar, men att det nu är upp till kommunen att bestämma om så ska ske.2 Terminologin i den nya kommunallagen har i vissa delar justerats i förhållande till den tidigare lagen. Exempelvis har begreppet kungöra i allmänhet bytts ut mot tillkännage, och när det gäller att lämna kungörelse till förtroendevalda ska i stället begreppet kallelse användas. Ordet kungöra ska dock fortfarande användas i fråga om kungörande av kommunala föreskrifter. 3 Under 2017 betalade Nynäshamns kommun totalt kronor för att införa tillkännagivanden av kommunfullmäktiges sammanträden i Nynäshamns Posten. Hittills under 2018 har kommunen betalat kronor för införanden. Förvaltningens bedömning Förvaltningen gör bedömning att det är tillräckligt att kommunfullmäktiges sammanträden tillkännages på kommunens webbaserade anslagstavla i enlighet med 5 kap. 13 KL. De som vill ta del av tillkännagivandena men som saknar dator eller internetuppkoppling kan nå den webbaserade anslagstavlan via biblioteket eller kommunens kontaktcenter. 1 Kommunallag (2017:725), KL Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 230 f. 3 Prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s Summa per den 16 oktober

36 Sida 2 KS/2018/0458/006-1 Att införa tillkännagivanden i Nynäshamns Posten är kostsamt, och når endast tidningens prenumeranter. Förvaltningen anser varken att kostnaden eller den spridning som uppnås motiverar en fortsättning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förvaltningen att tillkännagivanden av kommunfullmäktiges sammanträden från och med den 1 januari 2019 inte ska införas i någon ortstidning. Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Utdrag ur Arbetsordning för kommunfullmäktige i Nynäshamns kommun Kommunfullmäktiges beslut från den 22 januari 2003, 6 Skickas till Akten Kommunfullmäktiges sekreterare

37 Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE 23/10/2018 Sida 1 \tar beteckning 2018/0461/260 ; Tjanstestalle/handlaggare Mark och exploatering Oskar RoseII E-post: oskar.rosell@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Seniorboende Hacktorp, markanvisning Forvaltningens forslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar aft 1. Starta projektet "Seniorboende Hacktorp". 2. I och med detta saga nej till tidigare inkomna fragor cm direktanvisning pa omradet. 3. Notera forvaltningens projektdirektiv. Sammanfattning Projektet syftar till aft anvisa mark for seniorbostader pa ett omrade i Hacktorp. Anvisningen ska ske genom ett anbudsforfarande dar priset avgor, men med tydliga kriterier som sakrar kvaliteten. Nar markanvisningen har avgjorts vidtar detaljplanering pa vanligt sat. Arendet Omradet ligger i anslutning till Hacktorp, intill bostadsomradet vid Villagatan, se bild nedan for ungefarlig placering. I den fordjupade oversiktsplanen (antagen i Kf ) pekas angen ut som utvecklingsomrade f6r bostader. Marken är idag obebyggd och har vissa varden som spridningskorridor for djur och vaxter. Daremot finns fa sociala funktioner och upplevelsevarden, och angen utnyttjas inte som rekreationsnatur i nagon storre utstrackning. Om den del av angen som ligger narmast industriomradet bevaras eller utvecklas som park kan spridningskorridoren skyddas. Narheten till kollektivtrafik, service och handel samt laget inom den befintliga stadsstrukturen gor omradet passande for bostadsbebyggelse. Exakt placering och storlek pa planomradet beslutas i detaljplaneprocessen.

38 Nynashamns kommun TJANSTEUTLATANDE 23/10/2018 Sida 2 Vat beteckning 2018/0461/260 Kommunen har behov av ett st6rre utbud av olika bostadsformer far aldre. Seniorboenden eller 55+bostader innebar tillgangliga lagenheter med gemensamhetsytor och viss service inom huset. Malgruppen är de som inte vill eller kan bo kvar i sina vanliga bostader, men inte har behov av den omsorg som finns pa aldreboenden. Lagenheterna kan upplatas bade som hyres- och bostadsratter. Forvaltningens bed6mning Projektet kan bidra med st6rre utbud av seniorbostader far alt mota efterfragan. Den aktuella platsen lampar sig bra for bostadsbyggande. Projektet är i linje med oversiktsplan, f6rdjupad oversiktsplan, riktlinjer for bostadsforsorjning och aldrepolitiskt program. Kommunen forbehaller sig ratten alt inte inga avtal for markanvisning vid for laga anbud. Exploatoren ska sta for kostnader for detaljplan samt utbyggnad pa kvartersmark. Riskerna for kommunen bedoms som sma. TommyFabricius Komr&ndirektor Beslutsunderlag Projektdirektiv Skickas till MSN Stadsbyggnadschef Planeringschef Mikael Gustafsson Planeringschef

39 Sida 1 KS/2018/0076/ Tjänsteställe/handläggare Ekonomiavdelning Dan Olén E-post: dan.olen@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Mål och Budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa skattesatsen för kommunalskatten år 2019 till 19:85 kr per skattekrona. 2. Fastställa Mål och budget för år för Nynäshamns kommun. 3. Kommunstyrelsen får utnyttja sin delegation att uppta nya och omplacera befintliga lån inom en total ram för långfristiga lån på mkr, varav högst 150 mnkr får avse utlåning till företag inom koncernen Nynäshamns kommun. 4. Såsom egen skuld ingå borgen för Nynäshamnsbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 900 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 5. Kommunstyrelsen får utnyttja sin delegation att teckna borgen för lån som aktiebolag i vilka kommunen äger minst hälften av aktierna, kommunalförbund i vilka kommunen är medlem samt helägda dotterbolag till dessa aktiebolag och kommunalförbund upptar, inom en total borgensram på 900 mkr. Borgen gäller såsom för egen skuld, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 6. Bemyndigande för kommunstyrelsen att disponera 500 tkr av kommunens eget kapital för oförutsedda händelser. 7. Fastställa den nominella räntesatsen för beräkning av kapitalkostnaderna 2019 till 1,5 %. 8. Till de i kommunfullmäktige representerade politiska partierna ska partistöd utgå med: grundstöd kr per parti, mandatstöd kr per mandat i kommunfullmäktige. Partistödet utbetalas senast den 25:e dagen i kalenderkvartalets första månad. Ärendet Mål och budget har under året beretts vid olika tidpunkter. En remissversion för Mål och budget utsändes den 29 mars för beredning i respektive nämnd och politiska partier. Kommunstyrelsen beslutade om Mål och budget 20 juni. Under hösten har Alliansen arbetat med budgeten. Den 19 oktober erhöll kommunen en ny skatteunderlagsprognos. Dessa förändringar tillsammans ger en reviderad version av mål och budget för perioden Skattesatsen är oförändrad jämfört med 2018 dvs 19,85 kr.

40 Tommy Fabricius Kommundirektör KS/2018/0076/ Dan Olén Ekonomichef Beslutsunderlag Mål och Budget Bilaga 1 Källförteckning och definition av nyckeltal för indikatorer till MoB 2019 Bilaga 2 Nyckeltal och nyckeltalsindikatorer samt källförteckning till MoB Bilaga 3 Konkretisering av Miljö- och Klimatmål Bilaga 4 Investeringsplan Bilaga 6 Exploateringsplan Informationsunderlag Bilaga 5 Lokalförsörjningsplan Bilaga 7 Förteckning styrdokument Bilaga 8 Förteckning av taxor och avgifter Skickas till Ekonomichef BUN KFN MSN SON Sida 2

41 Mål och Budget Nynäshamns kommun

42 Innehåll Den politiska ledningen har ordet... 3 Framtidsvision för Nynäshamns kommun... 4 Kommungemensamma mål Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Nynäshamns kommuns befolkningsutveckling Kostnadsutveckling och volymförändringar Resultat och balansräkning Organisation Begrepp kopplade till Mål och budget Bilagor Bilaga 1 Källförteckning och definition av nyckeltal för indikatorer Bilaga 2 Nyckeltal och nyckeltalsindikatorer samt källförteckning Bilaga 3 Konkretisering av Miljö- och klimatmål Bilaga 4 Investeringsplan Bilaga 5 Lokalförsörjningsplan Bilaga 6 Exploateringsplan Bilaga 7 Förteckning styrdokument Bilaga 8 Förteckning över Taxor och avgifter

43 Den politiska ledningen har ordet Presenteras på kommunfullmäktigemötet i december.

44 4(30) Framtidsvision för Nynäshamns kommun Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till Med visionen vill Alliansen ge en vägledning till boende och verksamma i kommunen om vad kommunen strävar efter och vill uppnå. Vision 2030 Nynäshamn har unika förutsättningar. Vi tillhör Stockholmsregionen som är norra Europas mest expansiva, samtidigt som vi via vår hamn har nära till såväl Gotland som Polen och Lettland. Det är också nära till naturen och skärgård som kan nås med landburen trafik. Detta skapar bra möjligheter för Nynäshamns utveckling. Alliansens mål är att kommunen, inte i första hand ska uppfattas som en myndighet, utan som medborgarnas egen serviceorganisation. Kommunens arbetsprocesser ska vara öppna för insyn och man ska vara säker på att få det stöd och den service man har rätt till. Det ska vara tryggt att bo i Nynäshamn och när du rör dig ute på gator, vägar och torg. Vård och omsorg ska ha hög kvalitet så att de behövande och anhöriga kan känna sig trygga. Barn och ungdomar ska känna sig trygga under sin utbildning och de ska ha skickliga lärare, som skapar bra förutsättningar för ungdomars framtid. Den mat som serveras i barnomsorg, skola, vård och omsorg ska i möjligaste mån vara ekologisk, närproducerad och lagas lokalt. För Alliansen är frågorna kring det lokala näringslivet och jobben centrala. Vi vill göra det mer lönsamt att jobba och underlätta för företag och entreprenörer att starta och växa samt ge tidigt och tydligt stöd till dem som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Ordning och reda i kommunens finanser är en grundförutsättning för att samhällstjänsterna ska fungera. En grund till framgång är att kommunalt satsa på det som är förutsättningen för tillväxt och framtida skatteintäkter skola, utbildning, bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Nynäshamn där havet och livet möts.

45 5(30) Utmaningar för Nynäshamns kommun För att visionen ska kunna nås måste några utmaningar hanteras och hinder övervinnas. Klimatförändringar och att uppnå en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Kompetensförsörjning och livslångt lärande. Bostadsförsörjning för en växande befolkning. Planlagd mark i strategiska lägen för bostäder och verksamheter. Ett socialt balanserat samhälle baserat på jämställdhet, jämlikhet och gemenskap. Sammanhållning mellan staden och övriga kommundelar. Fem hävstänger för förändring Här beskrivs kort några särskilt viktiga komponenter eller områden som är viktiga för att möjliggöra arbetet med att uppnå visionen. 1. Genom byggande och starten av Norviks hamn förbättras förutsättningar för kommunens utveckling för sysselsättning, företagsetablering och befolkningsutveckling. 2. Genom att alla elever erbjuds en varierad utbildning med jämn och god kvalitet kan kommunens och regionens utveckling stödjas. 3. Genom en snabb och pålitlig kommunorganisation och myndighetsutövning som är rättssäker och utvecklingsbenägen utvecklas servicen för kommunens invånare och företagare. 4. Genom en kommunal organisation med ett ledarskap och medarbetarskap som präglas av öppenhet, respektfullhet, mod och engagemang är kommunen en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. 5. Genom ett rikt kulturliv och social innovationsförmåga bygger kommunen broar mellan människor och kommundelar. Den sociala sammanhållningen och mötesplatserna som är attraktiva, trygga och tillgängliga för alla ger förutsättningar för delaktighet och ett öppet samhälle.

46 6(30) Nynäshamns kommuns styrmodell Nynäshamns kommuns styrmodell bygger på demokratins grunder. Kommunfullmäktige, som är den högst beslutande församlingen, ger nämnder och verksamheter uppdrag genom att upprätta Mål och budget. Mål och budget innefattar dels resurser för att bedriva verksamhet och dels delmål för att ge respektive nämnd/verksamhet ledsagning i uppdraget. Till delmålen finns resultatindikatorer kopplade som beskriver var kommunfullmäktige önskar att kommunen är i slutet av varje år under planperioden (4 år). Till grund för Mål och budget ligger Nynäshamns kommuns vision. Nämnderna arbetar fram mål, åtaganden och aktiviteter som tillsammans blir verksamhetsplanen för respektive nämnd. Nämnderna bidrar till måluppfyllelsen för respektive mål satta av kommunfullmäktige där det är tillämpligt. Vision Mål och budget Verksamhetsplan och internbudget, nämnd Avdelningsplaner Enhetsplaner Medarbetarplan Ett flertal styrdokument finns inom kommunen som en del av styrningen. Respektive nämnd förhåller sig till dem i samband med framtagande av verksamhetsplan. På resultatindikatorer där inget målvärde finns ska ses som nyckeltal och kommer att rapporteras vid respektive uppföljning. På resultatindikatorer där målvärdet öka finns redovisas trenden vid uppföljning. I bilaga 1 finns en utförlig källförteckning där alla resultatindikatorer definieras och förklaras närmare. I bilaga 2 finns nyckeltal och informationsindikatorer som ska hjälpa att ge en bild och informera om respektive målområde. Dessa nyckeltal har inget målvärde dock hjälper de till med analysen av måluppföljningen då de flesta är jämförbara med länet och riket. I framtagandet av mål och budget finns en tydlig process för kommunens investeringsplan som ses i bilaga 3 som utgår från befolkningsprognosen som kopplas till lokalförsörjningsplanen. Lokalförsörjningsplanen utgår från befintligt bestånds beskaffenhet och möjligheter samt ser på behoven framåt. Detta resultat förs sedan in i investeringsplaneringen, och där är det viktigt att förstå att flertalet poster i investeringsplanen är beroende av varandra som länkar i en kedja för att uppnå bästa möjliga resultat. Samma sak gäller de exploateringar som också kräver en investering, även dessa ingår i investeringsplanen. När det gäller exploateringarnas investeringar är

47 7(30) det viktigt att kommunens verksamheter arbetar tillsammans för att genomföra kommunens åtaganden så att exploateringen kan färdigställas inom planerad tid så att exploateringen i sig kan generera ett överskott. En viktig del i vårt styrsystem är uppföljningen av mål och användningen av ekonomiska resurser. Kommunstyrelsen upprättar tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning för kommunen. Respektive nämnd upprättar tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning för nämndens verksamhet. Kommunfullmäktige godkänner uppföljningsrapporterna som ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering. Förvaltningsledning ska vid behov rapportera större ekonomiska och verksamhetsmässiga avvikelser till nämnd. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är stommen i kommunens styrning. Begreppet hållbarhet innebär att sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner hänger ihop och påverkar varandra och därför inte kan hanteras var för sig. Hållbar utveckling i sig är inte en målsättning utan en kontinuerlig process på alla nivåer och i alla delar av kommunens verksamhet. Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Bild text: Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. Hållbar utveckling tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas till vad miljön och människors hälsa tål och långsiktigt investera i dessa resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar, enkelt uttryckt, om att få ekonomin att gå runt. En strävan mot ekonomisk utveckling är ett långsiktigt mål. Det handlar om att kunna möta efterfrågan med ett lämpligt utbud men även om att möjliggöra sig av lokala produkter och tjänster för att värna om den lokala ekonomin. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är stabilt, men samtidigt förändringsbenäget. Ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, ett samhälle där människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbarhet, handlar om att hushålla med biologiska och materiella naturresurser på lång sikt. Miljön ska skyddas, det innebär att utsläpp inte ska skada natur eller människor och att det naturliga kretsloppet ska värnas. Naturfrämmande ämnen bör inte förekomma i miljön och den biologiska mångfalden ska bevaras. Målet är att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser.

48 8(30) Kommungemensamma mål Som bilaga 1 finns en utförlig källförteckning där alla resultatindikatorer definieras och förklaras närmare. I bilaga 2 finns nyckeltal och informationsindikatorer som ska hjälpa till att ge en bild och informera om respektive målområde. Dessa nyckeltal har inget målvärde dock hjälper de till med analysen av måluppföljningen då de flesta är jämförbara med länet och riket. Målområde: Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn Mål 1. Nynäshamn växer som kommun Nynäshamn befinner sig i en region med kraftig befolkningstillväxt. Kommunens ambition är att växa med 2% per år. Kommunen erbjuder nya och nuvarande Nynäshamnsbor olika former av attraktiva bostäder i varierade upplåtelseformer för att de ska kunna välja det boende som bäst passar den egna situationen. Kommunen utvecklar inköpt, exploateringsbar mark för bostäder, arbetsplatser och samhällsservice. Världshamnen Norvik, är en grundpelare för kommunens utveckling för sysselsättning, företagsetablering och befolkningsutveckling. En grundläggande förutsättning för långsiktig samhällsekonomisk stabilitet är kommuninvånarnas sysselsättning, på en stark och mångsidig lokal och regional arbetsmarknad. För att underlätta för kommuninvånarna att välja gång/cykel eller kollektiva färdsätt är det viktigt att kommunikationerna är bra till och från arbete, studier och andra aktiviteter. Det är även viktigt att vägarna till och från kommunen är trafiksäkra och fungerar optimalt. Kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bearbetar Trafikverket, andra statliga myndigheter och andra organisationer för förbättringar av väg 225. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn Andra kommuner Flerårsplan Snitt länet Snitt riket Mål 2019 Mål ,3 (2015) 16,4* (2015) 5,6* (2015) Progression 0,9 (2015) 16,2* (2015) 7,6* (2015) Progression Mål 2021 Mål A. Antal byggrätter ska ligga på en hög nivå Bostäder som beviljats bygglov under två senaste åren, antal/1000 invånare Bostäder som planlagts under två senaste åren, antal/1000 invånare * Ej samtliga kommuner i länet respektive riket ingår, se vilka i Kolada. Länssnittet och rikssnittet visar ovägda medeltal.

49 9(30) Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun Nynäshamn är en attraktiv plats för etablering och utveckling av företag. Inom kommunen kan företag starta, växa och utvecklas. Kommunorganisationen samverkar aktivt för att ge företagen goda förutsättningar att växa genom att erbjuda möjligheter till god kompetensförsörjning, aktiv markpolitik för hållbara bostäder och områden, och stöd. Nynäshamn är den naturliga platsen för företag som har hållbarhetsperspektiv på produktion, transporter och socialt ansvarstagande. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn 2016 Jämförelse Flerårsplan Snitt Snitt Mål länet riket A. Företag som har haft kontakt med kommunen ska vara nöjda med kontakten Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Servicemätning NKI, samtliga Progression fem myndighetsområden 2B. Företag som har deltagit i aktiviteter anordnade av kommunen ska vara nöjda med aktiviteten (företagsmöten, frukost-seminarier m.m.) Andel företag som är nöjda * * Progression med företagsaktiviteten de deltagit i * Enligt plan startar mätningen år 2018 Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande Nynäshamns kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar skapas utrymme för framtida behov. Alla verksamheter prövar löpande möjligheterna till nya och effektivare arbetssätt. Kommunorganisationen samverkar för att ge företagen och invånare goda förutsättningar genom att erbjuda god service, bra bemötande och en tydlig och förståelig myndighetsutövning. Kommunens samhällsservice växer i takt med kommunens befolkningsökning (utbildning, kultur, äldreomsorg, parker osv.). Alla kommuninvånare bemöts med respekt och ingen diskrimineras. Kommuninvånarna och företagen upplever att det är enkelt att ha kontakt med kommunen, att de snabbt får svar och är nöjda med den service som ges. Kommuninvånarna har goda möjligheter att själva välja form för sina kontakter med kommunen och digitala alternativ är en självklarhet. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn Jämförelse Flerårsplan Snitt länet Snitt riket Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål % 2% 2% 3A. Kommunens resultat ska vara på en god nivå Kommunens ekonomiska 1,7% resultat, i % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag 3B. Tillgängligheten via telefon ska vara god 0,9% 2,77% (2017) 4,3% (2017) 1% Andel som får svar på en enkel 44% fråga när de ringer kommunen (besvaras av kontaktcenter eller kopplas vidare) 3C. Tillgängligheten via e-post ska vara god 58% 45% (2017) 51% (2017) Progression Andel som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar (e-post 98% 91%** (2017) 86%** (2017) Progression 89%

50 10(30) besvaras av kontaktcenter eller skickas vidare) 3D. Det ska ta kort tid att få ett bygglovsbeslut Handläggningstid av en 30 komplett bygglovsansökan, antal dagar i genomsnitt Bygglovsärendens effektivitet 42 enligt privatpersoner, företag och organisationer (index 1100) 3E. Effektiviteten inom gymnasieskolan ska vara hög Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever, skolkommun 53% 39% 20* (2016) Progression 55%** (2017) 65%** (2017) Progression * Enkätundersökning baserad på 228 kommunsvar (värden omräknade från veckor till dagar). Rapport från Näringslivets regelnämnd, Bygglov - handläggning, servicegarantier, avgifter och resurseffektivitet. Delrapport 4 om regeltillämpning på kommunal nivå. ** Ej samtliga kommuner i länet respektive riket ingår, se vilka i Kolada. Länssnittet och rikssnittet visar ovägda medeltal. Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare Nynäshamns kommun både upplevs och är känd som en attraktiv arbetsgivare. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer för att locka nya medarbetare. Kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över hur arbetet bedrivs. Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov är viktigt för medarbetarnas utveckling. I kommunen finns goda möjligheter till karriär. Metoder och stöd för ett hållbart chefsskap är väl utvecklat. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn 2016 Jämförelse Flerårsplan Snitt Snitt Mål Mål Mål Mål länet riket A. En hög andel av kommunens medarbetare rekommenderar Nynäshamns kommun som arbetsgivare Andel medarbetare som kan rekommendera sin arbetsplats till andra 4B. Sjukfrånvaron ska vara låg 74% 73% (2018) Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, som andel av den ordinarie arbetstiden 8,6% 7,9% Progression 6,6%* (2017) 7,2%* (2016) Regression * Ej samtliga kommuner i länet respektive riket ingår, se vilka i Kolada. Länssnittet och rikssnittet visar ovägda medeltal.

51 11(30) Målområde: Ett socialt hållbart Nynäshamn Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka Nynäshamn är en attraktiv och trygg kommun för kommuninvånarna och besökare. Kommunen erbjuder en god livsmiljö, med närhet till det viktiga i livet, som lockar till att starta och utveckla verksamheter, till att bosätta sig här och till att besöka kommunen. Kommunen upplevs som ett öppet, tolerant samhälle med en god social sammanhållning. Nynäshamns kommun skapar goda möjligheter för en innehållsrik och omväxlande fritid genom sin natur-, kultur-, idrotts och fritidsmiljö. Verksamheterna stimulerar till aktivt deltagande och barn och ungdomar ska prioriteras. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn Jämförelse Snitt länet Snitt riket Flerårsplan Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål A. Elever ska känna sig trygga i skolan* Trygghetsindex för elever i åk 9, skala 1-10, flickor Trygghetsindex för elever i åk 9, skala 1-10, pojkar 5B. Brukare inom hemtjänsten och i särskilt boende ska respektive boendet Andel brukare inom 80% 82% hemtjänsten som uppger att det känns ganska eller mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Andel brukare inom särskilt 85% 86% boende som uppger att det känns ganska eller mycket tryggt på äldreboendet Progression Progression känna sig ganska eller mycket trygga med stödet 84%** (2017) 86%** (2017) Progression 86% (2017) 88% (2017) Progression * Byte från egen skapad enkät till skolinspektionens enkät. Enligt plan startar mätningen år ** Ej samtliga kommuner i länet respektive riket ingår, se vilka i Kolada. Länssnittet och rikssnittet visar ovägda medeltal. Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och rättigheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Kommunens arbete främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling. Det har avgörande betydelse för att förhindra ohälsa. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande av Världshälsoorganisationen (WHO). Hälsa är därmed något mer än frånvaro av sjukdom. Hälsa är något positivt som omfattar goda livsvillkor, goda levnadsvanor och frånvaro av missbruk. Prioriterad målgrupp i kommunens arbete är barn, ungdomar och äldre.

52 12(30) Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn Jämförelse Snitt länet Snitt riket Flerårsplan Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål A. Barn och ungdomar ska inte röka* Andel elever i årskurs 9 som 17% röker ibland eller dagligen, hemkommun - flickor Andel elever i årskurs 9 som 9% röker ibland eller dagligen, hemkommun - pojkar 6B. Barn och ungdomar i kommunen ska må bra* 13% (2016) Regression 8% (2016) Regression Andel elever i årskurs 9 som 47% 38% Regression ofta känner sig ledsna och (2016) deppiga utan att veta varför, hemkommun - flickor Andel elever i årskurs 9 som 13% 14% Regression ofta känner sig ledsna och (2016) deppiga utan att veta varför, hemkommun - pojkar 6C. Andel hemtjänsttagare, 65 år eller äldre, som besväras av ensamhet ska vara låg* Andel hemtjänsttagare, 65 år eller äldre, som ofta besväras av ensamhet 15% 14% (2017) 14% (2017) Regression * Resultatet kommer från stockholmsenkäten, riket ingår inte i denna undersökning. Genomförs vartannat år och nästa enkät är under Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande Tillgången till ett förskole- och utbildningssystem av hög kvalitet har stor betydelse för barns och ungdomars livssituation. Nu och senare i livet. Utbildningen ger alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och nå goda resultat, oavsett bakgrund eller förutsättningar. För barnen och ungdomarna är den trygga och utvecklande miljön både socialt och fysiskt, samt utbudet av bra kultur och fritidsaktiviteter viktiga förutsättningar för framtiden. Delmål med tillhörande resultatindikatorer Utfall N-hamn 2016 Jämförelse 2017 Snitt länet 7A. Vårdnadshavare ska vilja rekommendera sitt barns förskola Snitt riket Flerårsplan Mål 2019 Mål 2020 Andel vårdnadshavare som 67,8% definitivt kan rekommen-dera sitt barns förskola, samtliga huvudmän 7B. Kunskapsnivån i grundskolan ska vara hög Progression Andel elever i åk. 9 som 80,3% 75,6% 82,9%** 74,1%** uppnått kunskapskraven i alla (2017) (2017) ämnen, hemkommun Genomsnittligt meritvärde i åk ,9 219,9* 9 (17 ämnen), hemkommun (2017) (2017) 7C. Kunskapsnivån i gymnasiet ska vara hög Progression Andel avgångselever med en gymnasieexamen, samtliga program och samtliga huvudmän, skolkommun Progression 86,1 91,2% 88,7% (2017) 90,3% (2017) Mål 2021 Mål 2022 Progression * Alla kommuner i riket, ovägt medel (dvs först beräknas medelvärden för samtliga kommuner. Sedan summeras dessa medelvärden och divideras med antal kommuner). ** Ej samtliga kommuner i länet respektive riket ingår, se vilka i Kolada. Länssnittet och rikssnittet visar ovägda medeltal.

53 13(30) Målområde: Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn Mål 8. Nynäshamn kommuns verksamheter främjar biologisk mångfald samt ett hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommun har antagna Klimat-och miljömål Med sikte mot 2045 Det är kommunens dokument för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn till 2020 och styra riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp1 av växthusgaser år Uppföljning av klimat- och miljömålen sker genom de fyra målområden som redovisas nedan. Det betyder att kommunstyrelseförvaltningen och kommunstyrelsen väger samman de olika målen under varje målkapitel till ett enda värde, dock med en förklarande text till utvecklingen av måluppfyllelsen. Utöver denna uppföljning har varje nämnd och förvaltning till uppgift att tillse att relevanta mål kopplade till klimat- och miljömålen finns med och följs upp i sin årliga verksamhetsplan. 1. Klimat, energi och luft Enligt de svenska miljömålen ska Halten av växthusgaser i stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig 2. Hållbar planering och god bebyggd miljö Målområden Tätorter och annan bebyggd miljö i Nynäshamns kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, energi och andra resurser främjas. Natur- och kulturvärden ska tas till vara, utvecklas och göras tillgängliga. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen ska stärkas. Med en levande landsbygd och skärgård finns bättre förutsättningar att utveckla besöksnäring och lokala aktiviteter. 3. Fungerande ekosystem och friska vatten Den biologiska mångfalden i Nynäshamn ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Djur- och växtarter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Med sin relativt långa kuststräcka och många öar har kommunen ett stort ansvar för att upprätthålla den biologiska mångfalden och en hållbar produktionsförmåga i såväl hav och skärgård som sjöar och vattendrag. Även mossar, kärr, fuktängar och sumpskogar, som många växt- och djurarter är beroende av, ska skyddas. 4. Giftfria och resurssnåla kretslopp Farliga ämnen i t.ex. varor och produkter hamnar lätt i naturliga kretslopp, och tas upp av växter, djur och människor. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Metoderna för att bruka odlingslandskapet i Nynäshamn måste anpassas så att de bevarar och utvecklar natur- och kulturvärdena. 1 Netto-noll-utsläpp innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå.

54 14(30) Inriktningar och prioriteringar kopplade till respektive målområde Ekonomisk hållbarhet Nynäshamns kommun behöver fortsätta arbetet med att välja kostnadseffektiva lösningar med bibehållen kvalitet. Prioriterade inriktningar är en tydlig process vad gäller utnyttjande och ändamålsenliga lokaler samt bostadsförsörjning till aktuella målgrupper. Kommunen står inför stora utmaningar och investeringar när kommunen växer. För en växande kommun behövs därför en effektiv samhällsbyggnadsprocess och god finansiell kontroll. Det är också viktigt att tillse att kommunens vuxna medborgare har goda möjligheter till utbildning och att kommunens unga får en utbildning som möjliggör vidare studier och etablering på arbetsmarknaden. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en av grundförutsättningarna för att kunna erbjuda invånare välfärdstjänster och service av god kvalitet. Redan i dag är vissa kompetenser svåra att rekrytera, bland annat inom skola, teknik samt vård och omsorg. Därför behöver kommunen stärka profilen som en attraktiv arbetsgivare. IT-utveckling och digitalisering är en förändringsmotor i kommunens utveckling och en möjliggörare för effektiva informationsflöden och ökad öppenhet. Sammantaget handlar dessa om hur Nynäshamns kommun ska gå från ord till handling och använda den potential som finns. Det är viktigt att stärka kulturlivet i Nynäshamn och upprätthålla väl fungerande idrottsanläggningar och fritidsanläggningar där funktionaliteten, nyttjandegraden och kostnadseffektiviteten är hög. Social hållbarhet Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan växa, utvecklas och må bra oavsett individuella förutsättningar. Viktiga grundpelare för social hållbarhet är demokrati, delaktighet, trygghet, tillgänglighet, jämlikhet, jämställdhet samt respekt för mångfald och mänskliga rättigheter. Människors upplevda trygghet och säkerhet handlar ytterst om den enskildes tillit, sociala förankring och delaktighet. Kommunens samhällsplanering syftar till att tillgodose behovet av tillgänglighet, integration och en god bebyggd miljö. Med hänsyn till den demografiska utvecklingen där det är tydligt att andelen äldre ökar kommer antalet platser inom vård- och omsorgsboende behöva öka och arbetet styrs utifrån del äldrepolitiskt programmet. En ökning av försörjningsstöd syns tydligt och insatser behöver genomföras för att bromsa denna utveckling. Nynäshamn ska verka för en utbildningsorganisation som är likvärdig och präglas av en god arbetsmiljö så att samtliga barn och elever är trygga och kan växa och utvecklas. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. Två målgrupper är särskilt viktiga att fokusera på för att tillse att skolan erbjuder likvärdiga livschanser, elever som har svårt att nå kunskapskraven och elever som har stor skolfrånvaro. För att säkerställa ett samhälle med stark social hållbarhet är det viktigt att säkerställa föreningslivets möjligheter till en stark barn- och ungdomsverksamhet.

55 15(30) Ekologisk hållbarhet De nyligen antagna klimat- och miljömålen utgör kommunens styrdokument för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn till 2020 och styr riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp[1] av växthusgaser år De nationella miljömålen syftar också till att minska miljöpåverkan på våra grundvatten, sjöar, vattendrag och hav. Ett prioriterat område är att minska miljöpåverkan från vatten och avlopp och detta görs bland annat genom att minska tillskottsvatten i ledningsnätet och ansluta fler till kommunalt vatten och avlopp. Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn innebär bland annat omställning av kommunorganisationens fordonspark, utveckling av hållbara transportlösningar, ökad samverkan med berörda aktörer samt ökade inköp av närproducerade och ekologiska livsmedel. För att gynna en bra utveckling på lång sikt arbetar förskola och skola med ekologisk hållbarhet och hållbart lärande. Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Belopp i mnkr Skatteintäkter Generella bidrag Välfärds mdkr Fastighetsavgift Övrigt, LSS, reglering Summa intäkter , , , , ,5 196,9 203,5 235,8 300,1 332,1 6,9 6,0 3,6 0,0 0,0 56,9 59,2 59,2 59,2 59,2-20,8-8,5-1,4-3,8-13, , , , , ,4 50,4 78,6 109,7 79, , , , ,0 Att fördela MoB Skatter och generella statsbidrag För budgetåret 2019 är Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos att Nynäshamns kommuns skatter och generella statsbidrag sammanvägt med vår egen bedömning av befolkningsutvecklingen kommer att uppgå till 1 519,5 miljoner kronor. Bedömningen görs utifrån SKL prognos den 19 oktober 2018 och kommunens uppdaterade befolkningsprognos. Den tidigare högre nivån på skatteintäkter i juniversionen av mål och budget beräknades utifrån en befolkningstillväxt på 0,9% enligt riksprognosen. I denna uppdaterade höstversion av budgeten kan tydligt ses att befolkningsökningen kommer att vara betydligt lägre än 0,9%. Denna utveckling delas av nästan samtliga kommuner i länet och är enligt kommunens befolkningsprognos. Aktuella befolkningssiffror efter 2018 första åtta månader visar på en befolkningsökning med 0,17%. Nynäshamns befolkning var per sista december invånare. Och räknas prognosen fram till första november på årets utveckling blir resultatet att befolkningen kommer att uppgå till personer. Skatteprognosen har justerats med denna befolkningsmängd för att säkerställa en ansvarsfull hantering av budgeten. Prognosen för kommande perioden bygger på en befolkningsökning i snitt på strax över 3%. Regeringens satsning så kallade välfärdsmiljarden är inkluderat i prognosen. [1] Netto-noll-utsläpp innebär här ingen mänsklig totalpåverkan på klimatet. Netto-noll beräknas innebära minskade växthusgasutsläpp med 85 %, från 1990 års nivå.

56 16(30) Konjunktur och prognoser Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Därefter förutspås en återgång till ett konjunkturellt normalläge. Därmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent 2016 till under 1 procent från och med Jämfört med utvecklingen sedan finanskrisen 2008 blir den internationella utvecklingen något bättre de närmaste åren. Det är dock fortfarande frågan om en betydligt svagare utveckling än genomsnittet för perioden Med den utvecklingen är det möjligt för svensk export att växa med mellan 3 och drygt 4 procent per år. Samtidigt ökar importen något mer. I absoluta tal är dock exportökningen större än importökningen varför nettoexporten ändå ger ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Den relativt svaga internationella utvecklingen innebär att räntorna blir fortsatt låga. SKL räknar med att de längre räntorna stiger framöver, men att utvecklingen går mycket långsamt. En första höjning av den svenska styrräntan beräknas ske i början av Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar också KPI Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Nationella nyckeltal % Arbetslöshet 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0 Inflationstakt KPIf* 1,7 1,7 1,8 2,1 2,0 BNP 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6 *KPIF konsumentprisindex med fast ränta är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI Kostnader för kommunal verksamhet I Sveriges kommuner och landstings kalkyler för kommunerna beräknas priserna att öka både i fasta och löpande kostnader. Förändringen av fasta kostnader är framförallt volymförändringar under kommande planeringsperiod. SKL har gjort en bedömning av prisindex för kommunal verksamhet (PKV). % Arbetskraftskostnader* 3,6 3,1 2,9 3,5 3,5 Övrig förbrukning 2,9 2,1 2,3 2,6 2,7 Prisförändring 3,4 2,8 2,7 3,2 * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter 3,2

57 17(30) SKLs beräkningar visar på att kommunal verksamhets kostnader kommer att öka i paritet med skatteprognosen under planeringsperioden. % Skatteprognos utveckling 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 Prisförändring (PKV) 3,1 3,0 2,6 3,1 3,0 Resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med SKLs nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat dvs ett eventuellt underskott Nynäshamn har ,5 mnkr avsatt i RUR Snitt 10 år 4,0 3,9 3,9 4,0 4,1 Årlig ökning 4,5 4,3 3,3 3,3 3,9 Differens 0,5 0,4 0,6 0,6 0,2 % Förändring skatteunderlagsutveckling Nynäshamns kommuns befolkningsutveckling Nynäshamns kommun tog under våren 2018 fram en ny befolkningsprognos. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Nynäshamns kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2017 ökade Nynäshamns kommuns befolkning med 357 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning än Stockholms län totalt, som ökade med 1,7 procent och en något högre ökning än riket som ökade med 1,2 procent. Sista december 2017 hade kommunen invånare. Det var främst inflyttningen som låg bakom folkökningen. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 345 personer. Såväl inrikes som utrikes flyttningar bidrog till det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot övriga riket var 148 personer år 2017 och flyttningsnettot mot utlandet var 197 personer. Under året föddes 296 barn och 287 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 9 personer. Befolkningen antas fortsätta öka under prognosperioden som följd av ett relativt kraftigt bostadsbyggande jämfört med nivån på bostadsbyggandet de senast observerade åren. Befolkningsstatistiken för 2018 första 8 månader visar på en befolkningsökning med 0,17% vilket är långt ifrån ambitionsnivån på 2% och förklaras främst av att ytterst få bostäder blev inflyttningsklara under denna period. Det är svårt att spekulera i hur stor befolkningsökningen kommer att bli under årets 4 sista månader men det skulle behövas en stor ökning resten av året för att uppnå 2%. Kommunens egen beräkning för

58 18(30) bostadsbyggande visar på en kraftig utveckling av möjligt bostadsbyggande först under Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. I kommunen finns omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Barnafödandet väntas öka under prognosperioden, främst som en följd av inflyttningen av personer i barnafödande åldrar som väntas ske till de nybyggda bostäder som planeras under perioden. Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år Under 2022 beräknas folkmängden i huvudalternativet överstiga personer. Vid utgången av år 2028 pekar huvudscenariot på att folkmängden i Nynäshamns kommun kommer uppgå till drygt personer. Folkmängden väntas öka i samtliga församlingar, men storleken på befolkningsökningen varierar mellan de olika församlingarna. Främst förklaras skillnaderna i folkökning med var i kommunen som det planeras byggas bostäder. Störst ökning i antal personer räknat väntas ske i Ösmo församling och Nynäshamns församling, som ökar med drygt respektive personer. I Nynäshamns församling väntas större delen av folkökningen att ske i början av prognosperioden medan ökningen i Ösmo församling sker i slutet av prognosperioden. Sett till relativ förändring är ökningen störst i Ösmo och Sorunda, där folkmängden ökar med 53 procent i Ösmo församling fram till 2028 och 40 procent i Sorunda församling. Lägst väntas folkökningen bli i Torö församling som endast beräknas öka med strax under 200 personer fram till Men folkmängden i denna församling är liten och i relativ ökning motsvarar det en ökning om 31 procent. Nynäshamns kommuns befolkning 2017 samt prognos över befolkningsutvecklingen år år år år år år år år w år Nynäshamns kommun har i likhet med övriga riket en åldrande befolkning. Antalet invånare som är i yrkesverksam ålder minskar succesivt i relation till antalet äldre och barn och unga, det gör att försörjningskvoten ökar. En annan strukturell förändring är att antalet äldre inom några år blir fler än antalet barn och unga. Efterfrågan på olika former av samhällstjänster varierar över tid efter invånarnas ålder. Ur planeringssynpunkt är det viktigt att känna till åldersstrukturen eftersom den påverkar

59 19(30) det framtida behovet av samhällstjänster. I Nynäshamns kommun utmärker sig tre åldersgrupper eftersom invånarantalet är högre i dem jämfört med kommunens övriga åldersgrupper. De tre åldersgrupperna består av de stora födelsekullarna på 90-talet, invånare födda i slutet av 60- talet och i början av 70-talet (variera dock inom spannet), samt de stora födelsekullarna från 40-talet. Under prognosperioden kommer antalet invånare i de tre grupperna fortsätta vara högre jämfört med övriga åldersgrupper, men skillnaderna kommer att jämnas ut något. Befolkningsökningen under perioden kommer främst att ske inom förskola/skola och bland invånare över 75 år.

60 20(30) Kostnadsutveckling och volymförändringar Bedömningen är att kommunens skatter och statsbidrag kommer att uppgå till 1 519,5 miljoner kronor år Kompensation för kostnadsökningen i budgeten för 2019 har beräknats till 2 % för löneökningar och 1 % för prisökningar. Det innebär att respektive förvaltning inte erhåller kompensation för förväntade ökningar inom personalkostnader samt övriga kostnader. SKLs bedömning är högre än den kompensation som fördelas. Kommunbidragsfördelningen 2019 Utgångspunkten för kommunbidragsfördelningen 2019 är Mål och budgeten för år 2018, som fullmäktige beslutade om i november 2017 med tillägg av KS beviljat tilläggsanslag i mars Verksamhetsförändringarna som är inarbetade i budget 2018 och ligger fast för kommande planeringsperiod återfinns i justerad budget [mnkr] Justerad InflationsBudget Summa ersättning 2018 Satsningar och VolymVerksam- Budget 2019 komp hetsförändringar Kommunstyrelsen 166,8 2,4 169,2 27,3 196,5 Barn- och utbildningsnämnden 647,5 10,3 657,8 7,3 665,1 48,9 0,6 49,5 1,3 50,8 493,7 7,7 501,4 4,1 505,5 59,7 0,7 60,4-2,2 58,2 37, ,0 Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Summa nämnder 1416,6 21,7 1436,3 0 Finansförvaltningen 27 26,0 Budgeterat resultat 25 15,2 0,5 2,3 Summa kommun 1469,1 1519,5 Ram skatteprognos 1469,1 1519,5 Ofördelade medel Vatten och avlopp inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är helt taxefinansierad och finns ej med i tabellen. Kommunstyrelsen reserv Med hänvisning till vissa osäkerhetsfaktorer kommer 2,3 miljoner kronor ej fördelas ut. Reserven läggs under kommunstyrelsen och beaktas under kommande budgetår. Pris- och personalkostnadsuppräkningar Personalkostnaderna är uppräknade med 2,0 % och övriga kostnader med 1,0 %. Finansförvaltningen erhåller ingen uppräkning utifrån den räntesituation som återfinns i dagsläget. Eventuell förändring i riksbankens styrränta kommer att ge en kostnadsökning inom finansförvaltningen. Budgeterat resultat läggs på 15,2 mnkr vilket motsvarar kommunens mål på 1,0 % av skatter och generella bidrag.

61 21(30) Volymförändringar Ingen volymkompensation på grund av befolkningsökning utgår utöver vad som redan kompenserats i mål och budget Befolkningsökningen är låg under 2019 och kompensation har redan gjorts till en högre nivå. Satsningar och Verksamhetsförändringar Nettopåverkan för satsningar och verksamhetsförändringar är +37,7 miljoner kronor. Tillfällig insats Nivåhöjande Flytt av medel Nämnd Satsning och verksamhetsförändring Val 2018 upphör, Medel för val 2018 som inte används under 2019 Projekt arbetstidsförkortning upphör, Projektet 2018 utvärdering [mnkr] X KS X KS X KS Val till Europaparlamentet 2019 tillkommer 1,20 X KS Politiska sekreterare 3,00 X KS Digitaliseringsmedel för kommunövergripande utveckling 1,00 X KS Kontaktcenter 0,60 X KS Detaljplaner 2,00 X KS Tjänsteman i beredskap 0,80 X KS Nettopåverkan exploateringen Nornan 7,00 X KS Hyresförändring > ,90 X KS Ökade kostnader SBFF 0,70 X KS Ökade kostnader SUN 0,20 X KS Ökade kostnader SMOHF 0,15 KS Förändring IT-debitering Nämnd --> KS X X KS X KS Förändring Friskvård och personalförening ut ur PO Nämnd --> KS Nämndbidrag Finansförvaltningen > KS, Borgensavgift KS > Finansförvaltningen -1,50-2,44 12,04 0,60 1,00 X BUN Problematisk skolfrånvaro 2,00 X BUN Uppräkning Elevpeng grundskola 1,50 X BUN Förstärkt inflationsersättning 3,34 X BUN Kompensation ökad BC kostnad 0,27 X BUN Hyreskompensation ,92 X BUN Hyresförändring 2018 > ,38 BUN Förändring IT-debitering Nämnd --> KS -4,97 X BUN Förändring Friskvård och personalförening ut ur PO Nämnd --> KS -0,30 X BUN Flytt av medel för språksatsning BUN > KFN -0,86 X KFN 10 mila 2018 upphör -0,30 X KFN Utökat driftsbidrag tennisklubben (under fem år) 0,20 KFN Hyresförändring > ,54 KFN Flytt av medel för språksatsning BUN > KFN 0,86 X SON Ökade kostnader försörjningsstöd 2,00 X SON Personlig assistans 1,50 X SON Kompensation ökad BC kostnad 0,63 X X X

62 22(30) X SON Förstärkt inflationsersättning 2,66 X SON Hyreskompensation ,48 X SON Hyresförändring > ,19 SON Förändring IT-debitering Nämnd --> KS -4,14 SON Förändring Friskvård och personalförening ut ur PO Nämnd --> KS -0,20 X MSN Driftspåverkan Stora Vika naturreservat & park 0,20 X MSN Hyresförändring > ,59 MSN Förändring IT-debitering Nämnd --> KS X X X X MSN X Finans -2,92 Förändring Friskvård och personalförening ut ur PO Nämnd --> KS Nämndbidrag Finansförvaltningen > KS, Borgensavgift KS > Finansförvaltningen -0,10-1,0 Engångsintäkt från exploateringsverksamheten Engångsintäkt väntas av exploateringsverksamheten som kommer att användas till engångskostnader under Då intäkten bokförs på Kommunstyrelsen anmodas styrelsen att gå med ett överskott på 7,6 mnkr, detta överskott medger då att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kan göra motsvarande underskott och samtidigt anmodas att påbörja renovering av simhallen för maximalt 7,0 mnkr driftmedel under Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anmodas också att under 2019 revidera reservatföreskrifterna för Ören för maximalt 0,6 mnkr. Utöver detta kommer exploateringsintäkten att användas för engångskostnader inom exploateringsverksamhet samt utredning inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med 4,3 mnkr. Tillfällig insats Nivåhöjande Flytt av medel Nämnd Engångskostnader som täcks av exploateringsintäkt [mnkr] X KS Exploatering: Mastflytt, Nedgrävning av kraftledning -3,30 X KS Organisationsutredning -1,00 X MSN Revidering av reservatsföreskrifter Örens naturreservat -0,60 X MSN Driftmedel renovering Simhall, engångskostnad 7,0 mnkr -7,00 Investeringar Nynäshamns kommun kommer att gå in i en investeringstung period genom att ett antal verksamhetslokaler behöver renoveras, ersättas eller utökas. Utrymme för investeringar är utan inlån ca 100 miljoner kronor per år vid ett resultat för kommunen på 2 %. Högre investeringsnivåer behöver finansieras genom effektivisering i verksamheterna. Till största del bygger investeringsplanen på lokalförsörjningsplan och exploateringsplan som finns med som bilaga. Exploateringar Under pågår exploateringar för såväl bostäder som verksamheter. Exploateringssplan för presenteras i bilaga. Taxor och avgifter Beslut om ändringar av taxor och avgifter tas i samband med Mål och budgetbeslutet på Kommunfullmäktiges sammanträde i december. Förteckning över taxor och avgifter finns som bilaga.

63 23(30) Förbund och gemensamma nämnder Södertörns upphandlingsnämnd Södertörns upphandlingsnämnd finansieras genom avgifter från Haninge respektive Nynäshamns kommun. Avgiften för 2019 höjs med 2,5% till 6,4 mnkr. Upphandlingar som avser behov till en specifik förvaltning eller verksamhet (gäller ej ramavtal) av vara, tjänst eller entreprenad ska bära sina egna kostnader för upphandling. Sådana behov kan exempelvis avse upphandling av byggentreprenader, köp av verksamhetsdrift, konsultinsatser, lokalvård, IT-stöd eller andra specifika behov. Kostnader för genomförande av dessa upphandlingar är inte inkluderade i den årliga avgiften och kommer således att internfaktureras verksamheten. Södertörns brandförsvarsförbund Avgiften till brandförsvarsförbundet höjs för 2019 med 3,5% till 20,2 mnkr och detta är reserverat i budgeten. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Avgiften till miljö- och hälsoskyddsförbundet ökar med 5,7% till 2,5 mnkr och detta är reserverat i budgeten. Överförmyndarnämnden Avgiften till överförmyndarnämnden för 2019 är 2,3 mnkr Internpriser 2019 Internpriser för 2019 ska inte öka mer än vad respektive nämnd erhåller i kompensation för kostnadsökningar. Förändring IT-priser IT-enheten har tidigare haft en finansieringsmodell som bygger på att enhetens samtliga driftkostnader finansierats av en IT-arbetsplatshyra som fördelats på de cirka 550 ITarbetsplatser som används i verksamheterna, samt en kostnad för användarkonton. Modellen har fungerat väl på så sätt att stora förbrukare av IT i verksamheterna belastats mer än verksamheter som förbrukat lite IT, då fördelningen direkt baserats på antalet ITarbetsplatser och användare. Modellen har dock varit svår att ta till sig i verksamheterna och IT-arbetsplatserna har upplevts som oskäligt dyra då det inte med tydlighet har framgått vad som har ingått. Kostnaden för en IT-arbetsplats har därmed blivit ett hinder för verksamheterna att utrusta medarbetare med de verktyg som krävs i tjänsten och därmed hämmat IT-användandet. Den nya finansieringsmodellen för IT-enheten innebär att en större del av driftkostnaderna finansieras med nämndbidrag och en mindre del belastar enbart ITarbetsplatsen och användarkontot. För att kunna hantera volymförändringar kommer användarkonto och IT-arbetsplatser belasta verksamheterna med de faktiska kostnaderna som uppstår för dessa delar. Kostnader för infrastruktur som inte direkt påverkas av antalet förbrukare finansieras med nämndbidrag som belastar kommunbidraget enligt uträknade nyckeltal. Den nya finansieringsmodellen minskar den rörliga kostnaden för verksamheterna och ger därmed verksamheterna större möjlighet att låta behovet styra nyttjandet av IT.

64 24(30) Resultat och balansräkning RESULTATRÄKNING, mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag, skatteutjämning Finansnetto RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO PERIODENS RESULTAT BALANSRÄKNING, mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar -Materiella anläggningstillgångar -Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar -Omsättningstillgångar -Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital årets resultat Summa Eget kapital Prognos 2018 T Prognos 2018 T Avsättningar -Pensioner och liknande förpliktelser -VA resultat Summa avsättningar Skulder -Långfristiga skulder -Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

65 25(30) Organisation Nynäshamns kommun består av fyra förvaltningar och åtta hel- eller delägda bolag. Varje förvaltning är underordnad en nämnd. Nämnderna består av folkvalda politiker och förvaltningarna av anställd personal. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har till uppgift att bland annat att fastställa vilka nämnder som ska finnas, välja ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen, facknämnderna och de kommunala bolagen och fastställa kommunens budget. Valnämndens uppgift är att på lokal nivå ansvara för genomförandet av val till bland annat kommun, riksdag och landsting. Kommunrevisionen består av förtroendevalda revisorer som granskar om kommunens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt, effektiv och säkert sätt samt om räkenskaperna är rättvisande. Södertörns överförmyndarnämnds huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Fem kommuner på Södertörn bildar tillsammans Södertörns överförmyndarnämnd. Nynäshamn och Haninge har en gemensam nämnd för samverkan inom upphandlingsverksamheterna - Södertörns upphandlingsnämnd. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, övergripande personalfrågor, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, plan- och byggnadsfrågor, övergripande planering, exploatering av mark och civilt försvar och beredskap. Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation och ska i den rollen leda, samordna och stödja verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområden.

66 26(30) Socialnämnden Den verksamhet som Socialnämnden bedriver är mångfacetterad. Utgångspunkten för nämndens uppdrag och kostnader utgår till största delen från enskilda individers behov och stöd till ett självständigt liv. Socialnämnden ansvarar för frågor om stöd och service till målgrupperna äldre, personer med funktionshinder, barn, ungdomar, familjer, nyanlända samt personer med missbruksproblem. Därutöver ansvarar nämnden för det ekonomiska biståndet inklusive arbetslivsinriktat stöd och ett antal andra socialtjänstfrågor såsom alkoholtillstånd, dödsboanmälning och färdtjänst. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är kommunens byggnadsnämnd och ansvarar för bygglov, detaljplaner och kart- och mätverksamhet. Uppdraget innefattar också att fungera som kommunens trafiknämnd och väghållningsmyndighet. Här ingår kommunens tekniska försörjning i form av projektering, anläggning, drift och underhåll av kommunens gator, vägar, parkmark, andra allmänna platser, grönområden, naturreservat, frilufts- och rekreationsområden m.fl. samt kommunens samlade fordonsverksamhet. Nämnden har även ett uppdrag att bedriva turistbyrå- och gästhamnsverksamhet. Nämnden ansvarar också för de kommunala verksamhetsfastigheterna, såsom skolor, boenden och administrationslokaler och slutligen har nämnden ansvar för drift, underhåll och utbyggnad av kommunens allmänna vatten-, dagvatten- och avloppstjänster samt ett visst ansvar för de miljö- renhållningsfrågor som inte ankommer på Södertörns Renhållningsverk (SRV) och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF).

67 27(30) Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens ansvar är uppdelat i två delar, det kommunala huvudmannaskapet och den statliga regleringen genom skollagstiftningen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommungemensamma mål och riktlinjer inom nämndens område. Barn- och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av huvudmannaskapet för skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannaskapet för skolväsendet medför ett ansvar för fristående verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet. Detta omfattar tillståndsgivning, tillsyn samt handläggning av anmälningar och annan synpunktshantering. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för mål uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna inom skolväsendet. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvar för kultur- och fritidsverksamheten. Bland annat biblioteksverksamhet, konsthall, bidrag till föreningar och kulturverksamhet för alla åldrar. Nämndens verksamhet finns under barn och utbildningsförvaltningen.

68 28(30) Begrepp kopplade till Mål och budget Styrmodell Nynäshamns kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det betyder att politikerna styr Nynäshamns kommun utifrån de mål som de sätter upp och de resultat som stadens verksamheter ska uppnå. Målkedjan innebär att kommunen har mål på olika nivåer och att det uppstår en kedja av händelser som gemensamt bidrar till att vi gör rätt saker. Målkedjan ska garantera att den politiska viljeinriktningen når hela vägen ut i verksamheten. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige definierar ett antal mål utifrån kommunens vision. Målen är långsiktiga och har formen av ett effektmål det vill säga effekter är den förändring som uppnås för målgruppen när målet är uppfyllt. Nämndmål Respektive nämnd värderar kommunfullmäktiges mål och bryter ner det till sin verksamhet det vill säga vad behöver göras inom ansvarsområdet för att bidra till kommunfullmäktiges mål. Nämndmålen är oftast på kortare sikt än fullmäktiges mål och innebär en konkretisering av kommunfullmäktiges mål. Nämndmålen är nämndens uppdrag till förvaltningen. Vid uppföljning är det summan av alla uppnådda resultat utifrån nämndmålen som ger bedömningen av om kommunfullmäktiges mål nås eller ej. Åtagande Åtagande är vad verksamheten åtar sig gentemot brukarna och nämnden. Åtaganden ska beakta brukarens behov och förväntningar och ha en koppling till nämndens mål för verksamhetsområdet. De ska vara tydliga, fånga syftet med verksamheten, fokusera på väsentliga kvalitetsaspekter och rymmas inom verksamhetens ekonomiska ram. I privat drivna verksamheter kan åtagande likställas med årets verksamhetsmål. Ett åtagande kan återkomma kommande år om det ej uppfyllts under innevarande år eller om ytterligare utveckling behöver göras. Aktiviteter Aktiviteter beskriver det som konkret ska göras. Aktiviteter tas fram för att bidra till måluppfyllelse. På enhetsnivå ska de bidra till att enhetens åtaganden uppnås. Aktiviteter ska alltid ha ett start- och slutdatum och det ska även anges vem/funktion som är ansvarig. Förväntat resultat Beskriver det resultat/effekt som verksamheten förväntar sig, eller kan visa på, under året. Förväntat resultat ska vara kvantitativt eller kvalitativt mätbart. Det ska ge svar på målvärde/målbild, vilket tillstånd som ska uppnås under året och vara kopplat till nämndmål. Indikator För att veta om verksamheten är på rätt väg kan indikatorer avläsas. En indikator är en indikation, en signal, och anger i vilken verksamheten är på väg och finns på flera nivåer: kommunfullmäktige nämnd avdelning enhet. Ordet indikator betyder att måttet/måtten ensamt inte ger hela sanningen eftersom en analys och tolkning måste göras. Ett mål kan ha en eller flera indikatorer Resursanvändning

69 29(30) Användningen av resurserna ska vara effektiv för att nå förväntat resultat och åtaganden/mål. Utvecklade arbetssätt och uppföljning av resultat främjar ett effektivt resursutnyttjande. Med resurser avses bl.a. medarbetarnas kompetens, tilldelad budget, lokaler, samverkan, IT-stöd, materialåtgång, energiförbrukning och fordon. Uppföljning Verksamheterna ska ha metoder för att löpande följa upp sitt arbete. Uppföljningarna ska ge underlag för beslut om åtgärder, när indikatorer och resultat visar att valda arbetssätt inte bidrar till att åtaganden och förväntat resultat för verksamhetsåret nås. Syftet med uppföljningen är att ge ett underlag för bedömning av verksamhetens resultat. Uppföljningen gäller mål, åtaganden, förväntat resultat, resursanvändning, ekonomiskt utfall, trender, synpunkter, klagomål och förbättringsförslag, indikatorer, statistik. Resultat Resultat är ett kvantitativt eller kvalitativt värde. Om de förväntade resultaten nås betyder det att åtagandet/målet uppfylls. Analys För all verksamhetsuppföljning och framgångsrik utveckling är det av yttersta vikt att regelbundet utvärdera och analysera sitt arbete och se i vad mån detta leder till en effektiv verksamhet med brukarna i fokus. För att kunna nå dit måste verksamheten säkerställa att den prioriterar rätt områden i förhållande till avsatt budget och befintliga resurser. Genom att analysera resultaten, uppnås en kunskap om vad som leder till måluppfyllelse och utveckling av verksamheten. Utvärdering och analys är grunden för en effektiv verksamhet och skapar möjlighet för lärande och tillvaratagande av goda exempel. I analysen granskar man resultaten och identifierade trender och ställer sig frågan Varför ser det ut så här? samt besvarar den. Utveckling Genom att ta tillvara tidigare resultat och kunskapen som man fått vid analysen av resultaten skapa utveckling som driver verksamheten framåt. Trend Genom att sammanställa uppföljningen, företeelser, resultat, statistik med mera under ett antal år bakåt kan trender konstateras och kan beskriva den utveckling som verksamheten genomgått och de utmaningar som verksamheten står inför. Process En process är ett cykliskt och återkommande förlopp där de olika stegen bygger vidare på de föregående stegen. En process är ett sätt att arbeta. Projekt Projekt har en tydlig början och slut samt inkluderar avrapportering och avslut. Effektivitet Är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation kan omvandla resurser till produkter och tjänster. I begreppet ingår både produktivitet och kvalitet, som båda är höga i en effektiv organisation. Effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. Ett vanligt uttryck för effektivitet är att göra saker på rätt sätt.

70 30(30) Diarienummer KS/2018/0076/ Upprättad av Dan Olén, ekonomichef & Rebecca Skoglund, kommunsekreterare Granskad/beslutad av Tommy Fabricius, kommundirektör Version Mål och budget Postadress Nynäshamn Besöksadress Stadshusplatsen 1 Nynäshamn Telefon/Fax kontaktcenter fax E-post/Webb kontaktcenter@nynashamn.se Bankgiro/Plusgiro Bankgiro Plusgiro Organisationsnummer

71 Sida 1 KS/2018/0433/045-2 Tjänsteställe/handläggare Ekonomiavdelning Dan Olén E-post: dan.olen@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Riktlinjer för VA-lån Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att: Godkänna riktlinje för VA-lån med villkor och tillämpning. Delegera till VA-chef att besluta om kortare anstånd med betalning av VA-anläggningsavgift. Delegera till Ekonomichef/Redovisningschef att i samråd med VA-chef besluta om VA-lån för finansiering av VA-anläggningsavgift Ärendet Nynäshamns kommun befinner sig i inledningsskedet av en omfattande satsning på förnyelseområden, innebärande bland annat en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Varje fastighetsägare ska för anslutningen betala till kommunen en VA-anläggningsavgift. Erfarenheter visat att de allra flesta kan själva finansiera den enskilda kostnaden för VA-anslutningen. Förutsättningarna underlättas av att kommunen är välvillig att ge anstånd under kortare tid i avvaktan på att den enskilde ordnar finansieringen. Det går dock inte att bortse från att vissa fastighetsägare kan ha svårighet att finansiera VAanläggningsavgiften. I lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VA-lagen) sägs Uppgår engångsavgiften till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall, om fastighetsägaren begär det samt godtagbar säkerhets ställes, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, högst tio år. VA-lagen talar om fastighetens bärkraft och inte den enskildes ekonomi som grund för att kunna erbjuda finansiering vilket är viktigt att understryka. Förslaget är att Nynäshamns kommun såsom många andra kommuner i vår närhet erbjuder VA-lån för de som inte kan ordna finansiering på annat sätt. För att minska påverkan på den enskilde så erbjuder kommunen amortering på upp till femton år. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Riktlinje för VA-lån ver 1.1.pdf Skickas till MSN, VA-avdelningen Ekonomiavdelningen Dan Olén Ekonomichef

72 Sida 1 KS/2018/0434/619-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Mikael Gustafsson E-post: mikael.gustafsson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till beslut ang hantering av ärende rörande skolverksamhet i Vansta verksamhetsområde Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta något av nedanstående alternativ: Alternativ 1 Initiera framtagandet av en ny detaljplan i Vansta verksamhetsområde för att möjliggöra skolverksamhet i området. Alternativ 2 Låta gällande detaljplan i Vansta verksamhetsområde kvarstå. Bakgrund Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden gav i augusti Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att undersöka vilka möjligheter som finns för att säkra en framtid för Binomens verksamhet på befintlig plats (MSN 217/2018). Binomen bedriver idag skolverksamhet i Vansta verksamhetsområde. I september återkom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen med en rapport utifrån uppdraget, Undersökning av möjligheter för att säkra en framtid för Binomens verksamhet på befintlig plats Uppdrag Msn 217/2018. Framtagandet av rapporten är genomförd av olika avdelningar inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, men även Mark - och exploateringsenheten (del av kommunstyrelseförvaltningens Planeringsavdelning) har bidragit till innehållet i rapporten. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade att skicka vidare rapporten till Kommunstyrelsen för vidare hantering och beslut (MSN 222/2018). Ärendet Rapportens utredare från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Mark- och exploateringsenheten konstaterar i rapportens sammanfattning att skolans placering inom planområdet strider mot gällande detaljplan samt att den inte bedöms utgöra en mindre avvikelse som skulle föranleda att permanent bygglov kan beviljas enligt plan- och bygglagen. För att skolverksamheten ska kunna fortsätta på befintlig plats anser utredarna att det dels krävs en ny detaljplan där ändamålet ändras från industri till skola, dels ett beviljat bygglov och startbesked i enlighet med den nya detaljplanen. I arbetet med en ny detaljplan kommer det att ske utredningar kopplat till trafiksituation, utemiljö och närhet till övriga verksamheter med mera. Den nya detaljplanen kommer att behöva anpassas efter dagens PBL som ställer högre krav än tidigare lagstiftning.

73 Sida 2 KS/2018/0434/619-2 Förvaltningens bedömning Under de senaste åren har efterfrågan på verksamhetsmark varit stor. Utbyggnaden av Vansta företagsområde är ett projekt som idag snabbt tillgängliggör mark för företagsetablering. I maj 2018 bekräftade Kommunstyrelsen att Vansta verksamhetsområde skulle byggas ut (KS/2009/0265/259). Utbyggnaden har varit planerad sedan en lång tid tillbaka, men blev under våren 2018 möjlig att genomföra i och med ett markbyte mellan kommunen och Strängnäs stift. Markbytet krävdes för att kunna anlägga ett nödvändigt dagvattenhanteringssystem. Sedan Kommunstyrelsens beslut i maj har arbete med utbyggnaden påbörjats. Kommunstyrelseförvaltningen anser att rapporten är tydlig i att den enda vägen för att möjliggöra en skolverksamhet i området, är att arbeta fram en ny detaljplan. Det är inte möjligt att bevilja ett bygglov utifrån gällande detaljplan och det är troligen inte heller ett beslut som Länsstyrelsen skulle acceptera. Enligt Kommunstyrelseförvaltningen finns det två möjliga lösningar för Kommunstyrelsen att besluta om. De redovisas dels som alternativa förslag under förslag till beslut, dels här nedan med konsekvensförklaringar att beakta i samband med ett ställningstagande i detta ärende. Ny detaljplan arbetas fram Positiva konsekvenser av att arbeta fram en ny detaljplan är att skolverksamheten troligen kan fortsätta sin verksamhet i området. Skolverksamheten kan med en ny detaljplan få stöd i Plan- och bygglagen att geografiskt befinna sig i Vansta verksamhetsområde och garanteras därmed en byggrätt på nuvarande plats. Negativa konsekvenser uppstår genom kostnader för utredningar och nedlagd arbetstid i och med framtagandet av en detaljplan. Enligt rapporten uppskattas detaljplanekostnaden uppgå till kronor. Huvudprincipen för finansiering av detaljplaner är att exploatören/fastighetsägaren står för dessa kostnader. En annan konsekvens är att kostnader som i dagsläget är nedlagda i samband med utbyggnaden av området inte är möjliga att få tillbaka. Ytterligare en konsekvens är att utbildningsverksamhet i området kan leda till lägre markintäkter för kommunen, eftersom möjligheten att sälja företagsmark nära skolverksamhet kan försvåras. Lägre intäkter från markförsäljning gör att budgeten för utbyggnaden av verksamhetsområdet inte går jämnt upp. För att intäkterna ska balansera utbyggnadskostnaderna på ca 70 mkr, krävs enligt rapporten ett försäljningspris på ca kr/kvm. Ytterligare andra konsekvenser kan vara att framtida planer på att tillåta genomfartstrafik från väg 225 till Djursnäsvägen inte längre blir genomförbara, eftersom en skola i området påverkar trafiksäkerheten (se vidare rapporten). Ingen ny detaljplan arbetas fram Positiva konsekvenser är att utbyggnaden av Vansta verksamhetsområde kan utvecklas enligt plan och därmed tillgängliggöra mark för företagsetableringar. De beräknade intäkterna för markförsäljningen ges en bättre prognos om nuvarande detaljplan kvarstår i området. Det uppstår inte heller arbets- eller utredningskostnader för upprättandet av en ny detaljplan. Negativa konsekvenser av att inte ta fram en ny detaljplan är att skolverksamheten inte kan vara kvar i området. Det leder till negativa effekter för utbildningen, elever, lärare och föräldrar. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef

74 Sida 3 KS/2018/0434/619-2 Beslutsunderlag - Undersökning av möjligheter för att säkra en framtid för Binomens verksamhet på befintlig plats Uppdrag Msn 217/2018 MSN MSN Skickas till MSN Planeringschef Stadsbyggnadschef Planchef Kart- och bygglovschef Mark- och exploateringschef Näringslivschef

75 Sida 1 KS/2018/0301/449-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Elin Rosén E-post: elin.rosen@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att organisera det kommande folkhälsoarbetet enligt modell 1. Kommunstyrelsen noterar den föreslagna budgeten. Bakgrund Nynäshamns kommun har sedan 2006 organiserat folkhälsoarbetet genom så kallade Folkhälsomedel. Det har i korthet inneburit att medel har fördelats till både nämndprojekt och föreningsprojekt i kommunen. Efter kommunstyrelsens beslutat att återremittera den föreslagna folkhälsostrategin (KS/2015/0165/449-17) samt tagit del av utvärderingen av Nynäshamns folkhälsosatsning (KS/2016/0063/449-8) fick kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att se över hur det kommande folkhälsoarbetet ska organiseras. Enligt Folkhälsomyndigheten har 72 % av Sveriges kommuner en organiserad grupp som styr och samordnar folkhälsofrågorna, ofta benämnt som folkhälsoråd. Majoriteten av dem har inkluderat politiken. 68 % av kommunerna har övergripande folkhälsomål. Som bilden nedan visar är det alltså vanligare att kommuner arbetar med folkhälsoråd och / eller förankrade mål kopplat till folkhälsa än handlingsplaner och policys.

76 Sida 2 KS/2018/0301/449-2 Idag är det flera mål i Mål och budget som direkt eller indirekt påverkar folkhälsoarbetet. Men det är få indikatorer som har uppföljning av målet kopplat till detta område. Av de indikatorer som finns ser vi att tre av de fyra mål som följts upp med aktuella siffror inte har nått önskade mål och resultat. Ovan bild visar att vi har mål som är politiskt förankrade, men att organisationen behöver stöd för att uppnå målen. Beredning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen presenterar här tre modeller som är möjliga när det gäller organisering av kommunens folkhälsoarbete. Alla tre modellerna kan användas oberoende av varandra, men tillsammans kompletterar de varandras styrkor och svagheter. Modellernas konstruktion har vuxit fram efter researcharbete när vi undersökt och tagit del av: Hur har andra kommuner organiserat sig Riktlinjer och undersökningar från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och SKL. Tidigare utvärdering av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun (KS/2016/0063/449-5) Medarbetares åsikter om nuläge och framtid Tre modeller för organisering av folkhälsoarbete Modell 1. Förvaltningsnära arbete Något som ofta gör att implementering av olika modeller för folkhälsoarbete försvåras är att många mål och stort ansvar läggs direkt på förvaltningarna som många gånger saknar kunskap och/eller resurser för att arbeta med dem. Ändå är det i förvaltningarna och ute i organisationerna som arbetet måste bedrivas för att kommunens invånare ska få jämlika möjligheter till en god hälsa.

77 Sida 3 KS/2018/0301/449-2 Idag ligger målen som är kopplade till folkhälsa i styrdokumentet mål och budget. Enligt SKL är det en viktig framgångsfaktor för ett tydligt och bra folkhälsoarbete. Men för att kommunen som helhet ska uppnå dessa mål behövs en tydlig röd tråd och ett stöd till förvaltningarna. En strategisk funktion kan stötta förvaltningarna så att avdelningar och kommunen som helhet kan nå uppsatta målen. Det innebär att varje förvaltning får stöd i att anpassa folkhälsoarbetet efter sina förutsättningar och kompetensområde samtidigt som den strategiska funktionen har ett övergripande ansvar för hur arbetet fortlöper. Ambitionen är att folkhälsoperspektivet ska finnas med i den dagliga verksamheten. Möjliga synergieffekter är: Tvärsektoriella samarbeten Kunskapsbildning och verksamhetsutveckling Fokus på långsiktighet i verksamhet och projekt Förvaltningarna får en större inblick i hela kommunens folkhälsoarbete Uppföljning Som i alla verksamheter är uppföljning en viktig del som bör prioriteras. I det här fallet behöver vi tänka på uppföljningen redan från start. För att vi ska få en uppfattning om hur förvaltningarna upplever stödfunktionen behöver vi veta nuläge men också följa upp efter en tid. Därför bör man ha en enkätundersökning innan man startar arbetet, en så kallad baseline, och sedan uppföljning efter ett och två år Fördelen med att i ett första skede påbörja ett förvaltningsnära arbete, jämfört med att starta upp någon av de andra två modellerna, är framförallt att hjälpa förvaltningarna att få in folkhälsofrågor i ordinarie verksamhet och öppna upp för att arbeta hälsofrämjande. Med en stöttande organisation kan man sedan utöka antalet mål och indikationer. Det betyder att det behövs en stabil organisation som aktivt arbetar för att uppnå de mål som kommunen har innan vi skapar ytterligare måldokument.

78 Sida 4 KS/2018/0301/449-2 Modell 2. Folkhälsoråd Som tidigare nämnt har majoriteten av Sveriges kommuner ett folkhälsoråd. Ofta är det förenat med ett brottsförebyggande råd. De flesta har sina folkhälsoråd med politisk styrning, medan andra har ett folkhälsoråd som stöttar politiken med underlag och statistik. Förslag på aktiviteter för ett lokalt folkhälsoråd: Består av tjänstemän, ej politiker stöttar politiken med underlag Fungera som beredande av mål och indikatorer till Mål och budget Utreda huruvida vi ska ha ett folkhälsoprogram, hållbarhetsprogram eller målintegrerande i Mål och budget Ett folkhälsoråd skulle kunna undersöka möjligheten att ta fram ett måldokument för folkhälsoområdet. Det skulle vara folkhälsorådets primära uppgift förutom att ge råd och stöd. Det är möjligt att denna arbetsgrupp inte behöver benämnas som ett folkhälsoråd då begreppet ofta används till en annan slags sammansatt grupp än vad som är syftet med denna. Modell 3. Folkhälsoprogram Omkring hälften av alla kommuner har ett specifikt folkhälsostrategiskt måldokument. Genom ett folkhälsoprogram kan man styra kommunens arbete samt visa på ansvarstagande gentemot såväl nationella som internationella riktlinjer. Det ger en tyngd och ett tydligt besked om vad kommunen vill uppnå inom folkhälsoområdet. Att följa upp indikatorer årligen kan ge god inblick i befolkningens hälsa. Idag finns de mål som rör folkhälsa inkluderat i styrdokument som mål och budget vilket ses som en framgångsfaktor av bland annat SKL. Möjliga måldokument är: Folkhälsoprogram Hålbarhetsprogram för de tre dimensionerna (Social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet) Fortsatt målstyrning endast via Mål och budget Agenda 2030 integrerat Något att beakta är att vi idag mer talar om social hållbarhet i större omfattning än folkhälsa. Social hållbarhet och folkhälsa är två viktiga områden som ofta tangerar varandra. En god folkhälsa bidrar till en socialt hållbar kommun och inom social hållbarhet ryms folkhälsofrågorna. Även Agenda 2030 har kopplat ihop 17 mål som rör både miljö och hälsa. Därför är det rimligt att utreda om det är ett specifikt folkhälsoprogram som skulle vara relevant eller ett mer omfattande styrdokument för tillexempel kommunens hållbarhetsarbete. Förslag Utvärderingen av folkhälsomedlen genererade rekommendationer som i huvudsak fokuserade på ökad samverkan, intern dialog, att fortsätta vara innovativa och att mål och uppföljning bör sammankopplas med verksamheten. För att skapa ett hållbart folkhälsoarbete i Nynäshamn ser vi att det ledande styrdokumentet för folkhälsa bör vara integrerat i mål och budget. Men det är rimligt att göra en mer genomarbetad utredning för att se vad som kan vara relevant för framtiden. Samtidigt ser vi att vissa av de mål som är kopplade till folkhälsa (6a och 6b, mål och budget 2018) inte uppnås. Därför vill vi börja med att se över kommunens interna arbete med folkhälsofrågor och skapa ett stöd till förvaltningarna för att hitta arbetssätt som främjar folkhälsoperspektiv i verksamheterna. Det förvaltningsnära arbetet bör pågå fram till 2020 med kontinuerlig uppföljning för att sedan utvärderas om och hur det ska fortlöpa.

79 Sida 5 KS/2018/0301/449-2 Arbetet med att implementera stödfunktion till förvaltningarna beräknas pågå under Om det i framtiden behöver ett folkhälsoråd eller måldokument blir således en del av diskussionen under Förslag om folkhälsomedel Resultatet av utvärderingen av kommunens folkhälsomedel visar att cirka 40 % av de projekt som startats upp har implementerats i ordinarie verksamhet. Kostnaden beräknas till 64 miljoner kronor över en 10 års tid. I utvärderingen lyfts det fram både framgångsfaktorer och kritik. Samtidigt har det i möten med medarbetare lyfts fram att man vill kunna söka pengar, och att verksamheterna anser att det varit positivt att få testa nya vägar framåt. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att folkhälsomedlen finns kvar, men i en annan form. Ansökningsvillkoren bör specificeras till att ha en tydlig koppling till de folkhälsomål som finns i mål och budget. På så sätt uppmuntras medarbetarna att satsa på projekt och verksamheter som bidrar till måluppfyllelse. För att tydligt markera att pengarna leder till måluppfyllnad och ett folkhälsoarbete som gynnar medborgarna kan det vara lämpligt att ändra namnet på dagens folkhälsofond. Redovisning av föreslagen budget Sedan 2006 har folkhälsomedel avsatts i kommunens budget för att nämnder och föreningar skall kunna söka medel för särskilda satsningar inom folkhälsoområdet. Inledningsvis avsattes 10 miljoner kronor per år. Idag är budget för folkhälsomedel 4 miljoner kronor. Den summan används huvudsakligen till att finansiera tre projekt; Jaget, laget och uppdraget, Vidareutveckling av kommunens ANDTförebyggande arbete och Utvecklad öppenvård för personer med beroendeproblematik och dess anhöriga. Man kan säga att medlen i huvudsak används för intern kompetensutveckling. Det är viktigt att ha kompetensutvecklande arbete i organisationen, men de pengar som är avsatta som folkhälsomedel kan fördelas på ett annat sätt. I den budget som kommunstyrelseförvaltningen föreslår finns avsatt minst kronor. Då finns det utrymme för interna utvecklingsmedel, en projektstödjare och folkhälsomedlen. Interna utvecklingsmedel Då en stödfunktion skapas är det viktigt att ge förvaltningarna möjlighet att utvecklas. Det kan handla om organisatorisk utveckling, kunskapsutveckling eller inspiration. Att stötta förvaltningarna i deras folkhälsoarbete handlar om att lyssna till deras behov och tankar kring hur de kan bidra till att vi når våra mål. Det innebär att förvaltningarna kommer att ha olika utvecklingsbehov.

80 Sida 6 KS/2018/0301/449-2 Projekstödjare För att genomföra detta förvaltningsnära arbete behövs någon som kan arbeta mer operativt än vad samhällsplaneraren gör idag. Uppgifter som projektstödjaren kan ansvara för: Driva utvärderingsprocessen samt rapportera om det förvaltningsnära arbetet Handläggning av folkhälsomedel (ansökningar, bedömningar och uppföljningar) Aktivt delta som stödjande funktion i beviljade förvaltningsprojekt kopplat till folkhälsomedel. I övrigt vara behjälplig inom folkhälsoområdet Folkhälsomedel Enligt ovan motivering rekommenderar vi att behålla en summa om minst kronor till folkhälsomedel. Detta för att uppmuntra medarbetarna att arbeta vidare utifrån målområden som finns i mål och budget. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Nynäshamns folkhälsosatsning utvärdering och ett framtidsperspektiv på folkhälsoarbetet i kommunen Skickas till Akten Socialförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringschef Mikael Gustafsson

81 Nynäshamns kommun KS/2018/0327/106-1 Sida 1 Tjänsteställe/handläggare Tillväxtavdelningen Jonas Karlsson E-post: jonas.karlsson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Medlemskap i Nynäshamns Stadskärneförening Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Nynäshamns kommun fortsatt deltar som medlem i Nynäshamns Stadskärneförening. Nynäshamns kommun betalar en årlig serviceavgift till föreningen som utgår med lika stor del som näringslivet totalt betalar till föreningen. Maxbelopp för kommunens serviceavgift uppgår till kr per år exklusive moms. Maxbeloppet justeras årligen med eventuell höjning motsvarande KPI (konsumentprisindex). 3. Nynäshamns kommun ingår samverkansavtal med Stadskärneföreningen där former för samarbetet regleras. Nynäshamns kommuns kommundirektör får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund I samband med att Nynäshamns kommun i början av 2000-talet arbetade med den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamn initierades även frågan om ett samverkansprojekt kring utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Kommunen tog tillsammans med representanter från fastighetsägare och handlare fram en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen var parternas gemensamma vision för utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Ett första steg i genomförandet av arbetsgruppens arbete var bildandet av Nynäshamns Stadskärneförening. Kommunfullmäktige beslutade om kommunens inträde i föreningen den 9 april Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att under tre år avsätta kronor per år i Kommunstyrelsens budget för medlemskapet. I Stadskärneföreningens stadgar står att utträde sker efter skriftlig begäran tre månader innan utgången av det nuvarande räkenskapsåret. Då kommunen inte aktivt begärt utträde ur föreningen löper medlemskapet på och det gör det även naturligt att avgiften för medlemskapet och beslut om avgiftens storlek ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Därför har avgiften sedan 2003 reglerats i Kommunstyrelsens budget. Under denna tid har beloppet justerats till kronor per år. Samarbetet har även lyfts i Kommunstyrelsens verksamhetsplan. Idag består Stadskärneföreningens styrelse av sju ledamöter och två suppleanter. Två ledamöter representerar Nynäshamns kommun, två ledamöter representerar fastighetsägarna och två ledamöter representerar handlare och övriga näringsidkare. Föreningen har ett 60-tal medlemmar och kommunen är en av dessa med en röst på föreningsstämman. Det grundläggande syftet med Stadskärneföreningens verksamhet, som angavs i föreningens första antagna stadgar är att öka Nynäshamns tre delcentras 1 attraktivitet genom att främja förnyelse och marknadsföring av dessa enligt centrumgruppens vision (avsiktsförklaringen) framtagen år Nynäshamns centrum omkring Centralgatan, fiskehamnen och Nynäsvägen inklusive Sjötelegrafen.

82