KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(5) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Måndag 14 december 2015 Tid Kl Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och FP i Tången Formella punkter och informationsärenden Gemensam lunch i landstingshusets matsal Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Christer Jonsson (C) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum på landstingets kansli 21 december Informationsärenden 3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Ylva Gorton och Per-Åke Jarnheimer, kl Redovisning av köfri vård Föredragning av Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg, Ragnhild Holmberg och Anna Strömblad, kl Information om landstingets ekonomi Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl Information om utvärdering av regional kollektivtrafik Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl Diarienummer

2 2 Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 7. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 8. Utredningsuppdrag 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Jönköpings och Östergötlands läns landsting redovisats och när ekonomin så tillåter Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter. 2. Landstingsstyrelsen ger i uppdrag åt landstingsdirektören att fortsätta det regionala utvecklingsarbetet med digital lösning för hälsosamtalen och därefter koppla på metodiken när ekonomin så tillåter. 9. Utredningsuppdrag 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/04- En handlingsplan för köfri vård Landstingsstyrelsen antar Strategi för köfri vård 2018, daterad den 10 november Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för köfri vård 2018, daterad den 10 november Återredovisning av handlingsplanen ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens godkänner redovisning av utredningsuppdrag 15/14- En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården 2. Landstingsstyrelsen antar handlingsplanen daterad den 10 november Återredovisning av handlingsplanen ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december 2016.

3 3 11. Utredningsuppdrag 15/19 Genomföra, testa och utvärdera modellen för akademisk specialisttjänstgöring, delrapport Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 15/19 - Genomföra, testa och utvärdera modellen för akademisk specialisttjänstgöring. Slutredovisning sker vid landstingsstyrelsen i december Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/23- Att lära från landstingets i Sörmlands erfarenheter kring vårdkedjemodell. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att genomföra de åtgärder som framgår i slutredovisningen. 3. Återredovisning ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december Internkontrollplan 2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner Internkontrollplan Begäran om entledigande samt val av ny ledamot i Uddenberg- Nordingska stiftelsen Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen entledigar Alf Jönsson som ledamot i Uddenberg- Nordingska stiftelsen från och med den 31 december Landstingsstyrelsen utser Krister Björkegren som ledamot i Uddenberg- Nordingska stiftelsen från och med den 1 januari Reglemente för funktionshinderrådet i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar Reglemente för funktionshinderrådet i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari Frågor från indelningskommittén angående Arbetet med ny läns- och landstingsindelning Diarienummer Förslag till beslut Kompletterande handlingar utdelas senare.

4 4 17. Hälsoval Kalmar län Uppdragsbeskrivning och Ersättning för vården 2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen fastställer Uppdragsbeskrivning, Ersättning för vården, Regel listning samt Jouruppdraget inom Hälsoval i Kalmar län, att gälla under Ändring i sammanträdesplan 2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen gör följande ändring i sammanträdesplanen för 2016: Landstingsstyrelsens budgetberedning den 25 februari flyttas till den 17 februari Val av ledamot i Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping Diarienummer Val av ledamöter till utskotten i Regionsamverkan Sydsverige Diarienummer Fullmakt att företräda Landstinget i Kalmar län vid bolagsstämma med Öresundståg AB den 18 december 2015 Diarienummer /4 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen utser Ulf Nilsson (S) som ombud för Landstinget i Kalmar län vid bolagsstämma med Öresundståg AB den 18 december Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård förslag till LVU (SOU 2015:71), avgivet av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 24 november 2015, 160. Diarienummer Äskande om utökat statligt stöd till Kalmar län inom kultursamverkansmodellen. Senast inkomna protokoll till landstingets kansli: - Landstingsfullmäktige den november Landstingsstyrelsen den 28 oktober och 18 november Läkemedelskommittén den 16 september Inkomna och avgivna skrivelser (se bifogad förteckning). Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 23. Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Föredragning av Kent Johansson.

5 5 24. Motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga. 25. Motion 8/2015 Närtrafiken i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 8/2015 angående Närtrafik i enlighet med vad som framgår i Trafikförvaltningens yttrande. 26. Motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar i enlighet med vad som framgår i landstingsservice yttrande. 27. Medborgarförslag 11/2015 om modernare parkeringsautomater vid sjukhusen Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 11/2015 om modernare parkeringsautomater vid sjukhusen enligt följande. Möjligheten att uppdatera parkeringsautomater till så kallad efterskottsbetalning som ligger i linje med medborgarförslagets intentioner utreds för närvarande. 28. Medborgarförslag 9/2015 om permissionsresor för patienter som vårdas palliativt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 9/2015 med att det redan idag finns möjlighet till permissionsresor för patienter som vårdas palliativt och där kliniken står för kostnaderna. Anders Henriksson (S) ordförande

6 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten RAPPORT Datum Dnr Sida 1(3) Uppföljning och utvärdering av Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län Bakgrund till uppdraget Landstinget tog över huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken den 1 januari Övergången av huvudmannaskapet hade föregåtts av ett avtal om övertagandet mellan landstinget och länets kommuner den 29 oktober 2011 (Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Kalmar län, Avtalet nedan). Avtalet innebar att landstinget från kommunerna övertog ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Vad gäller ansvaret för skoltrafik, särskoleresor och verksamhetsresor samt kollektivtrafik med båt skulle det kvarstå hos kommunerna, men samordning med allmän kollektivtrafik skulle eftersträvas. Den primärkommunala nämnden beslutade den 26 februari 2015 att tillskriva Kalmar länstrafik om att uppföljning av skatteväxlingen av länstrafiken ska göras enligt punkten 10 i Avtalet. Landstingsfullmäktige beslutade den 3 juni 2015 att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av Avtalet och att utvärderingen ska redovisas i landstingsfullmäktige och i primärkommunala nämnden i början av Uppdragets genomförande En arbetsgrupp bildades med företrädare för bl.a. landstingsdirektörens stab och av primärkommunala nämnden utsedda företrädare. Arbetsgruppens sammansättning Ingeborg Eriksson, Landstinget i Kalmar län Karl-Johan Bodell, Landstinget i Kalmar län Anders Sandström, Landstinget i Kalmar län Bruno Nilsson, Västerviks kommun Mikael Kalin, Kalmar kommun Michael Leijonhud, Hultsfreds kommun Landstinget i Kalmar län Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

7 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) Lina Andersdotter, Nybro kommun Helena Ervenius, Regionförbundet Kalmar län Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen under hösten 2015 och bl.a. tagit del av regionutredaren Kent Johanssons redovisning av förutsättningarna för att bilda regionkommun i Kalmar län. Arbetsgruppen får lämna följande översiktliga utvärdering och uppföljning av Avtalet. Samverkan och politisk styrning Politisk styrning Landstinget och Regionförbundet i Kalmar län har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun Kalmar län. Under sommaren/hösten 2015 utreddes förutsättningarna för detta. Arbetsgruppen har med hänsyn till pågående regionutredning inte funnit skäl att utreda den politiska styrningen. Kent Johansson lämnade sin utredning Regionala utvecklingsansvaret i Kalmar län en redovsining av förutsättningarna att bilda regionkommun i Kalmar län den 20 november Så vitt arbetsgruppen kan bedöma har synpunkter på samverkan och politisk styrning fångats upp i de dialoger som förts mellan utredaren Kent Johansson och respektive kommunföreträdare. Avtalets innehåll och omfattning Allmänt Avtalet formades efter principen att alla ansvarsområden inom kollektivtrafiken, som enligt lag var möjliga att flytta, flyttades över till Landstinget. Detta innebär att landstingets ansvar för all allmän kollektivtrafik, myndighetsutövning och trafik för färdtjänst och riksfärdtjänst, hållplatser samt resor till och från kommunal verksamhet som sker med färdtjänst efter lagstyrd prövning. Kvar hos kommunerna ligger ansvaret för skoltrafik, särskoleresor och verksamhetsresor samt kollektivtrafik med båt, dock att samordning med allmän kollektivtrafik ska eftersträvas. Kommuner som önskar erbjuda en högre ambition inom kollektivtrafiken än det utbud som finansieras av Landstinget, ska kunna göra tillköp inom ramen för den kommunala kompetensen. Skoltrafik De delar av avtalet som reglerar skoltrafik och tillköp av trafik fungerar tillfredsställande enligt Arbetsgruppens bedömning. Hållplatser Vad gäller hållplatserna behöver ansvaret tydliggöras. Arbetsgruppens gemensamma bedömning är att markägaren ansvarar för själva hållplatserna, körytor m.m., medan busskurerna är landstingets ansvar. Kollektivtrafik med båt Här gäller tillköp och det finns ett framtaget förslag till avtal mellan Landstinget och Västerviks kommun. Resor inom daglig verksamhet Resor inom daglig verksamhet. Arbetsgruppen finner det önskvärt med dialog för likartad tillämpning i hela länet.

8 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) Avslutning Landstinget har sedan övertagandet succesivt, i samsyn med kommunerna genomfört en utvecklingsplan, i syfte att minska antalet arbetsmarknadsregioner inom Kalmar län och föra länet närmare andra marknader i en framtida ny regionstruktur. Utvecklingsplanen med en underskottstäckning på 100 mkr finansierades med en extra skattehöjning i landstinget med 25 skatteören. Arbetsgruppen vill särskilt framhålla att den trafikutveckling som skett sedan Landstinget 2012 tog över huvudmannaskapet för den regionala kollektivtrafiken har varit mycket positiv. Det är av stor vikt för länet att det finns en effektiv kollektivtrafik, som kan bidra till regional hållbar utveckling. Detta förutsätter samsyn och nära samverkan mellan landstinget, regionförbundet och länets kommuner, men också med Trafikverket, transportföretag och angränsande trafikmyndigheter. Ingeborg Eriksson Gunnarsson ekonomidirektör

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , och Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 1 december 2015) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren , och Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 13/21 Flyttad från landstingsstyrelsen den 14 december 2015 till den 3 februari Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 1 december Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

10 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet VERKSAMHET OCH PROCESS Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Slutrapport på landstingsstyrelsen den 31 oktober /21 Strategi för klinisk forskning LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Jönköpings och Östergötlands läns landsting redovisats och när ekonomin så tillåter 14/13 Kartläggning av eventuella åldersrelaterade skillnader vid val av behandlingsmetod hos äldre med psykisk ohälsa vilken ska ligga till grund för kommande förbättringsarbete 14/18 Förslag om hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska kan utvecklas efter att utvärdering gjorts VERKSAMHET OCH PROCESS VERKSAMHET OCH PROCESS MEDARBETARE Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Centrala verksamheter Personalenheten Ylva Gorton Rapporteras på LS den 3 februari 2016 Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Ylva Gorton Arbetas in i äldreprocessen Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 3 februari /20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän MEDBORGARE OCH KUND Kalmar Länstrafik KLT Stab KLT Stab gemensamt Karl-Johan Bodell Samordnas med uppdrag 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december /05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 7 juni 2016 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 14 december 2015

11 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården VERKSAMHET OCH PROCESS Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Slutrapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december /21 Effekterna av införandet av Rätt vårdadministration på rätt nivå MEDARBETARE Centrala verksamheter Personalenheten Peter Rydasp Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 7 juni /23 Uppdrag att inleda en process för att lära från Landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD och autismspektrumstörningar. Modellen bygger på utredning, diagnostisk behandling och åtgärdsplanering av barn som avviker vid utvecklingsscreening vid 2,5 års ålder på BHV VERKSAMHET OCH PROCESS Centrala verksamheter Planeringsenheten Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 14 december 2015

12 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter. 2. Landstingsstyrelsen ger i uppdrag åt landstingsdirektören att fortsätta det regionala utvecklingsarbetet med digital lösning för hälsosamtalen och därefter koppla på metodiken när ekonomin så tillåter. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i november 2013 om landstingsplanen för Landstingsdirektören fick då i uppdrag att redovisa förslag till en vidareutveckling av primärvårdens livsstilsmottagningar i enlighet med modellen Hälsokurvan som har införts i Landstinget i Jönköpings och Östergötlands läns landsting. Uppdraget ska redovisas när utvärderingen av denna modell har utvärderats och ekonomi så tillåter. Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Bilaga Slutredovisning - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter daterad den 29 oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

13 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter Datum: Version: Dnr:

14 Sammanfattning Efter genomgång av de material 1 som är publicerade kopplat till Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland för hälsolyftet kan sägas att insatserna som görs upplevs som positiva för både medarbetare och medborgare. Däremot ar det tydligt att det är svårt att nå de grupper som kanske har störst behov och att administrationen kring samtalen är både tidskrävande och tung. Socioekonomi, etnicitet och utbildningsnivå har betydelse för medverkan vid hälsosamtal. Där man lyckas nå medborgarna att komma på hälsosamtal får man positiva utfall. Kostnaderna för hälsosamtalen är svåra att räkna ut och de uträkningar som gjorts visar på vinst för landstingen men då är inte administration och kringkostnader med räknade. Ej heller sparade medel för framtida läkemedelsbehandlingar för de individer som fångas upp tidigt i en sjukdomsprocess. Det behövs flera ytterligare studier och fördjupade sådana med större antal individer för att kunna uttala sig om vinsterna både ur hälso- och ekonomiskt perspektiv. 1 Hälsoundersökningar/Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, 2014Gry Hatt, Viveka Hammelin, Birger Forsberg, Pia Bastholm-Rahmner

15 Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund Beskrivning av nuläge Slutsatser och rekommendationer... 12

16 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter 1 Inledning Det finns inga vedertagna nationella definitioner av allmän hälsoundersökning, riktad hälsoundersökning eller hälsosamtal. Statens Beredning för medicinsk utvärdering (SBU) skriver att generella hälsoundersökningar/kontroller innebär kontakt mellan en individ och sjukvårdspersonal, där flera screeningtest utförs för att bedöma den generella hälsan, utan att några särskilda symtom finns. Generella hälsokontroller förväntas minska sjuklighet och dödlighet genom tidig upptäckt och behandling av sjukdomar och riskfaktorer. Enligt SBU:s ordlista är screening storskalig verksamhet där en befolkning erbjuds undersökning för upptäckt av vissa icke diagnostiserade sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdom, exempelvis allmän mammografiundersökning av kvinnor i vissa åldrar. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver i sin målparagraf att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förbygga, utreda och behandla sjukdom. Den första, förebyggande delen har, under många år, varit den svagaste delen. Förebyggande insatser finns sedan länge i form av vaccinationsprogram samt uppsökande förebyggande verksamhet, exempelvis mammografi och cytologprov, där landstingen kallar invånarna till undersökning för att hitta tidiga stadier av cancer i bröst eller livmoderhals. De som identifieras får läkarundersökning och vid behov medicinsk vård. I båda dessa exempel är vårdens förbyggande insats medicinsk, och individen är en passiv mottagare. Idag finns god evidens för att det är möjligt att förebygga sjukdom genom att påverka riskfaktorer för sjukdom i form av individens levnadsvanor. I detta arbete har individen en aktiv roll. Sedan 2011 finns nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från Socialstyrelsen för de fyra levnadsvanorna tobak, mat, alkohol och fysisk aktivitet. Dessa är riktade till patienter närmare bestämt till den som blivit sjuk eller som söker vård på grund av tecken på sjukdom. Denna form av förebyggande insats kallas ofta sekundärprevention, och är mycket angelägen, både för individen och för samhället, då den minskar återinsjuknande och förbättrar patientens livskvalitet. För att möta framtidens utmaningar är det även angeläget att arbeta primärpreventivt, det vill säga genom att förebygga sjukdom innan befolkningen blivit sjuk. Det kan ske genom att identifiera och påverka olika riskfaktorer. Även här är de fyra levnadsvanorna centrala, och dessa, tillsammans, kan förklara en stor andel nyinsjuknade fall i de stora folksjukdomarna. Men detta kräver identifiering av dessa riskfaktorer, så att de kan påverkas, det vill säga det krävs någon form av uppsökande verksamhet. 7

17 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter 2 Beskrivning av nuläge Hälsolyftet i Östergötland I Östergötland pågår en satsning, Hälsolyftet, som påbörjades Piloten avslutas vid årsskiftet 2015/2016, varefter ett beslut om breddinförande kommer att tas. Projektet går parallellt med en studie som Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, genomför, Livsvillkor, Stress och Hälsa(LSH). Till Hälsolyftet blir ett antal slumpvis utvalda personer i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år inbjudna att delta. Samtidigt som man bjuder in till hälsosamtal och hälsoundersökning erbjuds deltagarna att delta i LSHstudien. Syftet med satsningen är att främja hälsa och förebygga hjärtkärlsjukdomar. Hittills har ungefär 4500 personer deltagit i satsningen, som bygger till stor del på Jönköpings modell för hälsosamtal, Hälsokurvan. Deltagarna bjuds in via brev. Om svar ej inkommer skickas en extra inbjudan ut via brev, alternativt att inbjudan via telefonsamtal. Då deltagaren tackat ja, får vederbörande lämna blodprov på laboratoriet en vecka innan det är dags för samtal. De deltagare som även deltar i LSH-studien lämnar extra blodprov vid detta tillfälle. Vid provtagningen får deltagaren med sig enkäter att fylla i hemma. Provsvaren och enkätsvaren ligger sedan till grund för hälsosamtalet. Efter samtalet får deltagaren med sig en enkät med frågor om hur de upplevt samtalet. Samtalet dokumenteras i journalsystemet och enkäter och Hälsokurva sparas i pärmar. Allmänheten har kunnat läsa om satsningen i landstingets tidning Hälsotecken, lokalpress och på landstingets webbsida. På webbsidan kan man även hitta en film som förklarar vad Hälsolyftet innebär. Av de ca 4500 personer som deltagit var en något större andel kvinnor och äldre. Framförallt är det 40-åringarna som väljer att inte delta. Utvärderingen visar att deltagarna gärna hade önskat uppföljande samtal och vidare stöd. Det är framförallt distriktssköterskor som utför samtalen och undersökningar. Utförarna har genomgått en utbildning under tre och halv dag innan de börjat arbetet med hälsolyftet. Tyngdpunkten på utbildningen är att lära ut ett motiverande förhållningssätt och att utförarna ska kunna tolka och tillämpa Hälsokurvan. Verksamheterna som deltar i satsningen skriver på en överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), Landstinget i Östergötland. Det är frivilligt för vårdcentralerna att ingå i satsningen och de avgör själva omfattning på åtagandet. En ersättning utgår till verksamheterna för varje inbjudan och utfört samtal. Sammanfattningsvis visar resultatet att: Av de inbjudna har 46 procent män och 54 procent kvinnor tackat ja. 65 och 70-åringar, både kvinnor och män, deltar i störst utsträckning. Det är något färre utlandsfödda kvinnor i Hälsolyftet jämfört med länet. Utbildningsnivåerna bland deltagarna överensstämmer med utbildningsnivåerna i länet. Chansen att en deltagare ska tacka ja har ett samband med olika socioekonomiska variabler. Sannolikheten är 13 procent att en person som är född utomlands, har låg utbildning och låg inkomst ska tacka ja till en Hälsolyftsinbjudan. Om en person istället ej är född utomlands, ej 8

18 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter har låg utbildning eller ej låg inkomst är sannolikheten att tacka ja 49 procent. Det finns ett samband mellan antalet riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom (i Hälsokurvan) och socioekonomi. Ju lägre socioekonomi ju fler riskfaktorer. Fler risker har även ett samband med sämre hälsa, sömnbesvär och mer stress. De deltagare som har fyra eller fler risker anser att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa positivt i större utsträckning än de som har noll risker. De deltagare som har fyra eller fler risker har ett lägre förtroende för sjukvården i jämförelse med övriga grupper. Utvärderingen visar att deltagarna är mycket nöjda med besöket och drygt 95 procent, skulle tacka ja om de erbjöds en ny hälsoundersökning om fem eller tio år. Medarbetarna i Hälsolyftet anser att en minskning av de manuella momenten, avsatt tid för genomförande och mer träning i metoder för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande gentemot deltagarna skulle förbättra arbetet med Hälsolyftet. Hälsosamtal Jönköping I Jönköping har enstaka vårdcentraler erbjudit hälsosamtal sedan Grunden till programmet lades långt tidigare, i Skaraborgs landstings landsting, som hade haft liknande satsningar innan landstinget delades och Habo och Mullsjö kommuner gick över till Jönköpings landsting. I Habo hade man startat upp hjärt- kärlsatsningar, som spreds till hela Skaraborg och sedan till Jönköpings landsting. Grunden till att programmet startades upp i Habo, Skaraborg, var den hälsopolitiska proposition som kom 1984 Hälsa för alla år 2000, med ett mål att sträva efter en minskning av insjuknande och dödlighet i framförallt hjärt- kärlsjukdomar med 25 procent. I Habo ville man bryta osunda levnadsvanor tidigt, varför man valde att rikta in sig mot män i åldern år som bjöds in till en hälsoprofilsbedömning Projektet gav gensvar i resten av dåvarande Skaraborg och programmet infördes snart i resten av landstinget (1989). Målgruppen blev då alla 30- och 35-åringar, både män och kvinnor. Inspirationen till det pedagogiska verktyget hittade man bland annat från en hälsoprofilsbedömning som tagits fram på företagshälsovården i Linköping. Sedan 2012 ingår det i alla vårdcentralers uppdrag att erbjuda hälsosamtal till alla förstagångsföräldrar, 40-, 50- och 60-åringar. Tanken är att fånga upp många under unga år, då man bildar familj, för att sedan få möjlighet igen då deltagarna blir 40 år. Inbjudan sker brevledes, med ett brev och information om erbjudandet. Sedan blir deltagaren uppringd av en sjuksköterska som kan svara på frågor och boka in en lämplig tid. Då deltagaren tackat ja, skickas två delenkäter hem för att fyllas i hemma innan undersökningen. Det hör tre enkäter till hälsosamtalet, varav de två första är tänkta att fyllas i hemma. Under samtalet fyller man i en enkät om sina matvanor, tillsammans med sjuksköterskan. Hela samtalet dokumenteras i journalen, i en särskild journalmall och en tabell som kopplas till en journalanteckning och därigenom hamnar i det ordinarie journalsystemet. Det finns en metodpärm med förslag på vad man kan erbjuda de deltagare som vill ha någon form av stöd. Vid enklare råd kan sjuksköterskan erbjuda hjälpen under samtalet, eller boka in ett uppföljande samtal. Annars finns det 9

19 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter kvalificerade rådgivare att tillgå, enligt nationella riktlinjer. Deltagandet skiljer sig en del mellan olika vårdcentraler, från några få procent, till procent. Vårdcentralerna bjuder in på olika vis, vilket påverka deltagandet. På vissa vårdcentraler har man valt att göra enligt rekommendationerna, nämnda ovan, vilket också har visat sig ge bäst effekt. Man har nu skickat ut brev till de vårdcentraler som har ett deltagande under 10 procent, med erbjudande om praktiskt stöd för att hitta orsaken till det och få upp deltagandet. Deltagandet skiljer sig lite mellan svenskfödda och de som är födda utanför EU, men det är ingen större skillnad som man ännu tänker agera på. Det ses ingen skillnad i deltagande med avseende på utbildnings-nivå. Det är även en smärre skillnad på deltagandet mellan kvinnor och män framför allt bland de yngsta deltagarna, där kvinnor kommer i högre utsträckning. Programmet är nu inne på sitt tredje år och deltagandet ser ut att öka. Programmet bygger på metoden Hälsosamtal och verktyget Hälsokurvan. Utförarna är oftast distriktssköterskor eller sjuksköterskor. De genomgår en tvådagarskurs i metod och verktyg, som sedan byggs på med fortbildningsdagar varje år. Det rekommenderas även att utförarna ska ha en utbildning i någon form av patientcentrerad samtalsmetodik, vilket vanligen oftast innebär Motiverande samtalsmetodik, MI. Fortbildningsdagarna bygger till stor del på vad utförarna har angett att de önskar förkovra sig i, exempelvis kostfrågor och evidensen kring nya dieter. För att ge vårdcentralerna en bild över sina deltagare testar landstinget att skicka ut så kallade vårdcentralsprofiler, med information som vårdcentralerna sedan kan använda för eventuella satsningar. I profilen syns olika karakteristiska, exempelvis andel listade med diabetes, andel med kort utbildning, andel som är födda utomlands eller hur många i åldern år som har haft hjärtinfarkt. Vissa riskgrupper plockas ut och redovisas i reella tal, som vårdcentralen sedan kan begära ut listor på, om de exempelvis vill erbjuda en rökavvänjningskurs eller göra en satsning för ensamstående föräldrar. Tanken är att vårdcentralerna från och med 2015 ska få extra bidrag för sådana särskilda insatser. Deltagarna betalar en mindre avgift för samtalet, och vårdcentralerna får också en summa för utfört samtal och eventuell uppföljning. Materialet som behövs för att genomföra programmet går att beställa gratis. 10

20 Slutredovisning utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Landstinget i Jönköpings län och Landstinget i Östergötland redovisats och när ekonomin så tillåter 3 Slutsatser och rekommendationer Kartläggningen visar att programmen har följande gemensamma delar: Drivs integrerat i primärvården Samtliga i målgruppen erbjuds deltagande Ett visuellt pedagogiskt hjälpmedel till stöd för dialogen mellan deltagare och utförare Ett individanpassat samtalsstöd till samtliga deltagare Ett samordnat kompetens- och metodstöd Kartläggningen visar på att program med hälsoundersökningar/hälsosamtal är uppskattat av deltagarna och upplevs av utförare som ett värdefullt verktyg. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser. De gemensamma erfarenheterna av hälsosamtalen talar för att - programmen uppskattas generellt av befolkningen och av dem som deltar i programmen - hälsosamtalen upplevs som värdefulla av personalen som arbetar med dem - ett antal personer med behov av att ändra sina levnadsvanor i mer hälsofrämjande riktning identifieras - ett antal sjukdomstillstånd, såsom diabetes, identifieras genom samtalen och den provtagning som oftast utförs i anknytning till ett hälsosamtal Det saknas tillräckliga underlag för att uttala sig om hälsosamtalens samlade kostnadseffektivitet, men i de fall systematiska hälsoekonomiska studier genomförts har dessa visat på god kostnadseffektivitet. För att få till en minskning av manuella moment så har ett arbete påbörjats inom sydöstra sjukvårdsregionen för att vidareutveckla arbetssättet till ett digitalt genomförande. Detta skulle bland annat innebära att deltagarna fyller i enkäterna digitalt via Mina vårdkontakter. Rekommendationen är att utvärdera och stärka arbetet med de livsstilmottagningar som införts i vårt landsting samt delta i det regionala utvecklingsarbetet med digital lösning för hälsosamtalen. Därefter kan vi koppla på utvecklad metodik till våra livsstilmottagningar när digitala tekniken är implementerad och när ekonomin så tillåter. 11

21 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/04- En handlingsplan för köfri vård Landstingsstyrelsen antar Strategi för köfri vård 2018, daterad den 10 november Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för köfri vård 2018, daterad den 10 november Återredovisning av handlingsplanen ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december Bakgrund Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan, men ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det finns flera initiativ som kommer leda mot målet och flera av pågående utredningar och aktiviteter kommer resultera i åtgärdsförslag som kan bidra till målet. Flera av dessa pågående aktiviteter berörs inte specifikt i handlingsplanen för köfri vård, utan hanteras inom ramen för andra uppdrag/handlingsplaner. Personcentrerad vård och patientprocessarbete i kombination med ny innovativ teknik med tydligt individ- och patientperspektiv framstår som stora utvecklingsområden som kommer att ge genomslag på tillgängligheten. En nyckel heter koordination och samverkan. En tydlig målbild och en samlad bild av pågående aktiviteter tillsammans med utveckling av mätetal för att följa utveckling över tid, skapar förutsättningar att uppnå köfri vård. Christina Edward Planeringschef Handlingar 1. Slutredovisning daterad den 10 november Handlingsplan daterad den 10 november Strategi daterad den 30 oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

22 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård 2018 Datum: Version: 1.0 Dnr:

23 Sammanfattning Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vård redovisades goda resultat både när det gäller besök i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat förbättringsarbete ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård 2018 behöver detta goda arbete fortsätta och få stöd och utvecklas. Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan, men ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det är många faktorer/aktiviteter som tillsammans bidrar till målet. Denna rapport är underlag för uppdrag 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018, där en konkret handlingsplan på aktivitetsnivå för åtgärder som ska skapa arbetssätt för köfri vård presenteras. Handlingsplanen redovisar även identifierade aktiviteter som kan ge förutsättningar för arbetssättet. Avslutningsvis finns förslag på aktiviteter för att kunna mäta och följa upp.

24 Innehåll 1 Inledning Köfri vård Beskrivning av nuläge Underlag för analys och tolkning Individ- och patientperspektiv Jämförelser mellan Sverige och andra länder vården ur patienternas perspektiv Nationella jämförelser Personcentrerad vård Patient- och närståendemedverkan i Landstinget i Kalmar län Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vårdöverenskommelse Vårdplaner E-hälsa Boka tid via webblösning Internetbaserad stöd- och behandling E-tjänst för patientens åtkomst till journal och remiss Enklare anmälan och betalning Vård på distans Effektiva processer Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Rätt vårdnivå vid akuta besök Prioriterade processer Värdebaserad hälso- och sjukvård Resurs- och kapacitetsplanering Vårdadministrativa processer Utskrivningsprocessen Standardiserat vårdförlopp Bättre flöde i vården, malignt melanom Landstinget i Kalmar län Kompetensförsörjning... 24

25 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård Inledning 1.1 Köfri vård Behovet av sjukvård beskrivs oftast som oändligt, samtidigt som de resurser som kan läggas på sjukvård är begränsade. Tillgänglighet påverkas av behov och tillgängliga resurser och om skillnaden mellan dessa blir för stor upplevs tillgängligheten begränsad. Låg tillgänglighet är en av sjukvårdens största utmaningar och visar sig främst genom ojämlik vård och/eller vårdköer. Med bättre tillgänglighet får vi nöjdare patienter och vi undviker försämringar och komplikationer av sjukdom under väntetiden. Värdet av att komma i kontakt med vården i rätt tid är begränsat om kvaliteten på vården inte är god. Kvalitetsarbetet är därför mycket viktigt och innefattar dels följsamhet till evidens och effektivisering av processer. Långa väntetider leder ofta till merarbete och ännu längre väntetider medan god tillgänglighet frigör resurser till mer värdeskapande aktiviteter. Patienter som vet att de får vård när de behöver upplever sig mer trygga och genom detta kan vårdbehovet minska och/eller gå att planera på ett bättre sätt. Med det medicinska utfallet för den enskilde i centrum och med patienten som en partner i vården kan hälso- och sjukvården utvecklas positivt. Arbetet med att förbättra tillgängligheten är komplext och kräver att hänsyn tas till flera av de faktorer som kan påverka tillgängligheten: Utbudet av tjänster. Begränsningar i form av regionala skillnader, i ersättningssystem eller remisstvång kan påverka det utbud patienten kan nyttja. Effektiviteten i vårdprocesserna Vårdens kvalité. God vård möjliggör goda resultat och minimerar komplikationer Kostnaden för individen kan för speciellt ekonomiskt utsatta grupper leda till att de avstår vård Ekonomiska förutsättningar att bedriva hälso-och sjukvård Information om vilka tjänster som finns tillgängliga för vilka patientgrupper, ex öppettider, e-hälsoutbud samt vilka rättigheter som patienten har och vårdgarantins omfattning Köfri vård innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg vid en utredning/behandling och i samband med besök/konsultation ska nästa tid erbjudas direkt. På så vis ökar tryggheten och patienten står inte i kö och väntar på nästa beslut. Landstinget i Kalmar län kommer även fortsättningsvis att följa tillgängligheten enligt nuvarande nationella mätning, oavsett koppling till statsbidrag. Den nationella mätningen utvecklas kontinuerligt och har resulterat i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård och ger möjlighet att följa upp återbesök: för diagnosgrupper inom standardiserade vårdförlopp hos andra yrkeskategorier än läkare på enhetsnivå genom HSA-id som ger underlag för produktions- och kapacitetsplanering 7

26 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård 2018 Vårdanalys skriver i sin rapport Låt den rätte komma in 1 att det saknas nödvändig information på flera viktiga områden; om prestationer och kvalitet i primärvården (inklusive privata vårdgivare) och om bemanningen hos vårdgivarna i hälso- och sjukvården. Men också om väntetider på individnivå och om vilka patienter som väljer att gå till en annan vårdgivare eller landsting för att få vård inom vårdgarantins tidsgränser. Vårdgarantin har bidragit till att korta väntetiderna vilket är mycket positivt. Vårdanalys rapport Låt den rätte komma in 1 visar på områden för förbättring. Vårdanalys har fått i uppdrag av regeringen att följa upp utvecklingen av väntetider och i vilken utsträckning vårdgarantin uppnås. I rapporten Varierande väntan på vård 2 som redovisades i juni 2015 sammanfattar Vårdanalys resultat och slutsatser under sex huvudrubriker: Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men fortsatt arbete med vårdgarantin och tillgänglighet behövs. Väntetiderna kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning. Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning. Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser. Det är viktigt att följa väntetiderna ur ett patientperspektiv och inte begränsa tillgänglighetsarbetet till vårdgarantins hållpunkter Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar Utifrån rapportens resultat och slutsatser lämnar Vårdanalys följande rekommendationer till landstingen inför det fortsatta arbetet med kortare väntetider i vården. Landstingen behöver fortsätta och påskynda arbetet med att hitta nya och effektivare arbetssätt, särskilt vad gäller läkarnas tidsanvändning Landstingen behöver hitta sätt att säkerställa tillgången till personal, både säsongsmässigt och på längre sikt Landstingen bör i ökad utsträckning genomföra medicinska revisioner kring eventuell förekomst av undanträngningseffekter 1 Låt den rätte komma in, Vårdanalys, 2 Varierande väntan på vård, Vårdanalys, 8

27 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård Beskrivning av nuläge Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vård redovisades goda resultat både när det gäller besök i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat förbättringsarbete ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård 2018 behöver detta goda arbete fortsätta och få stöd och utvecklas. Diagram från Nationella patientenkäten 2014 Patientrepresentanter vittnar om vikten av att känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg och även få en planering med tidsangivelser. I dagsläget upplever inte patienten att vården är köfri då patienterna inte alltid känner sig trygga med att veta vad som är nästa steg vid en utredning/behandling. Många gånger vet patienten vad som planerats, men saknar inbokade datum för när det ska ske. Intervjuer med verksamhetsrepresentanter beskriver att vi kan göra mer för att nå en köfri vård. Vården behöver bli bättre på att i samband med besök/konsultation erbjuda nästa tid direkt. På så vis ökar tryggheten och patienten står inte i kö och väntar på nästa beslut. Verksamhetsutveckling med stöd av IT kan skapa förutsättningar för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Användandet av IT och olika e-hälsolösningar ökar, men i dagsläget nyttjas bara en liten del av tillgänglig teknik och e-tjänster. 9

28 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård Underlag för analys och tolkning 3.1 Individ- och patientperspektiv Jämförelser mellan Sverige och andra länder vården ur patienternas perspektiv Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) sammanfattar i rapporten Vården ur patienternas perspektiv 3 de svenska och internationella resultaten från International Health Policy Survey 2014, en studie om hur patienter i olika länder upplever kontakterna med vården. Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen. Vårdanalys har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Denna rapport bekräftar den bilden. Jämfört med andra länder i undersökningen utmärker sig Sverige genom att presentera svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter av sina kontakter med vården. Totalt har drygt svenskar deltagit i undersökningen och resultaten jämförs med tio andra länder: Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Dessutom jämförs årets resultat med de svenska resultaten i 2010 och 2013 års undersökningar. Svensk sjukvård har stor förbättringspotential jämfört med de andra länderna i undersökningen. På flertalet områden har Sverige sämre resultat än de länder som ingått i undersökningen. Jämförelsen visar att Sverige har stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården genom att göra den mer patientcentrerad. Vården är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta välgrundade beslut om sin vård och hälsa. Vården har inte lyckats skapa bättre förutsättningar för patienten att ta en mer aktiv roll i mötet med vården. Vården kan bli bättre på att stödja patienten att själv kunna följa och hantera sin sjukdom. Fortsatta brister ses i koordineringen av vården, men samordningen av information har till viss del stärkts. Sverige är bland de bättre på att erbjuda stöd till personer med kronisk sjukdom mellan läkarbesöken. Vårdens engagemang i livsstilsfrågor har fortsatt förbättringspotential. Närstående i Sverige är minst lika engagerade i omsorgsrollen som närstående i andra länder. Tillgängligheten till specialistvården har försämrats. Vårdanalys förhoppning är att rapporten kan fungera som underlag för fördjupade analyser med syftet att hitta förklaringar bakom de svenska resultaten och identifiera framgångsfaktorer i andra länder. Det kan i sin tur leda till rekommendationer om hur svensk hälso- och sjukvård kan utvecklas Nationella jämförelser I de nationella undersökningar som genomförs årligen i Sverige, som Vårdbarometern, Nationell Patientenkät och Öppna Jämförelser, framstår 3 Vården ur patienternas perspektiv, Vårdanalys, V%c3%a5rden%20ur%20patienternas%20perspektiv.pdf 10

29 Underlag för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri vård 2018 Landstinget i Kalmar län ligga väl framme vad gäller förtroende och tillgänglighet. Men inom vissa områden bör sannolikt inte målsättningen vara att uppnå samma resultat som de bäst presterade landstingen utan snarare de bäst presterande länderna. De medicinska resultaten i Sverige är bra inom flera områden, men det är viktigt att ständigt uppdatera bilden av Sveriges resultat jämfört med andra länder. Om så inte sker är det allt för lätt att slå sig till ro med tron att vi håller världsklass eftersom resultaten i landet förbättras. För att nå målet om medicinska resultat i världsklass måste vi även ha kontroll på utvecklingen i vår omvärld. Det är därför viktigt att ta nästa steg och utveckla arbetet till att tydligare inkludera internationella jämförelser vad gäller de svenska behandlingsresultaten Personcentrerad vård Personcentrerad vård syftar till att planera och genomföra vård och behandling utifrån den enskilde patientens perspektiv. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen, samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården. Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på patientens berättelse och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning. Personcentrerad vård har tre nyckelbegrepp: partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Den mest centrala delen i personcentrerad vård är partnerskapet då det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan vårdpersonalens kunskap om sjukdomen i sig, vård, behandling och/eller rehabilitering på en generell nivå. Förutsättningen för personcentrerad vård är patientberättelsen, alltså patientens egen berättelse om sitt tillstånd. Utifrån den och övriga undersökningar planeras vården gemensamt, och en överenskommelse skrivs ner i form av en hälsoplan. Den tredje komponenten i personcentrerad vård är dokumentation av patientberättelsen och hälsoplanen i patientens journal. Nationell satsning Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse gällande tillgänglighet, kontinuitet och samordning för en mer personcentrerad vård. Målet är att under 2015 och 2016 utveckla det nationella stödet för insatser som bidrar till överenskommelsens övergripande mål. Stöd för utvecklad uppföljning av tillgänglighet till hälso- och sjukvården sett ur ett bredare perspektiv med utgångspunkt från ett mer patientcentrerat synsätt och som kan följa patientens väg. Samordning och stöd för att utveckla effektiva flöden och åtgärder för att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, såväl genom nationella gemensamma projekt som lokalt stöd. Att utveckla en modell för strukturerad vårddokumentation som avser vårdförlopp där den specialiserade vården, primärvården och kommunal vård och omsorg ska samverka, med syfte att öka patientsäkerheten 11