HANDBOK FÖR VÄGLEDNING

Transkript

1 UTGÅVA 1 TRYGGHET VID PROJEKTERINGEN HANDBOK FÖR VÄGLEDNING

2

3 Innehållsförteckning Hållbarhet Generellt Xellas naturliga kretslopp Statik Generellt Dimensionering av väggar Punktlaster Projektering av väggkonstruktionens understöd Horisontal lastfördelning på hålmur (Ytong) Horisontal lastfördelning på hålmur (Silka) Effektiv höjd/tjocklek av murverk Vertikala och horisontala laster Stabiliserende väggfält (murskiva) Stålbalkar Balkar Installationer och urspärningar Ytong system Ytong tak- och bjälklagssystem Ytong U-skal Multipor isoleringssystem Ytong ENERGY Ytong källarvägg Ytong O-block Ytong Hebel brandväggselement El-installationer (spår och urspärningar) Värmeisolering Bakgrund Köldbryggor Det termiska inneklimatet Energikrav för byggnader Minsta värmeisolering U-värden Fuktsäkring Grundläggande begrepp gällande fukt i byggnader Fukt i lättbetong och kalksandsten Brand Brandtekniska egenskaper Ytong byggnadsdel enligt SS-EN :2005/AC: Silka byggnadsdel enligt SS-EN :2005/AC: Ytong väggelement enligt SS-EN 12602: Ljud Generellt Luftljudsisolering med Ytong vägg Luftljudisolering med Silka vägg Handbok för vägledning

4 Hållbarhet Generellt Att skapa utan att skada För Xella är hållbarhet en integrerad del av företagets produktutveckling och produktion. Inte bara som ett koncept, utan som ett praktiskt verktyg för utvecklare och ledning. Med hållbarhet menas att miljön är skyddad i alla faser, från råmaterialutvinning, produktion, användning, ned-brytning till återvinning. Materialen som används ska vara 100 procent återvinningsbara. Hållbarhet Xellas definition av hållbarhet är att allt material ska ingå i ett kretslopp, från vagga-till-vagga. Råmaterial Ytong och Silka tillverkas av kalk, sand och vatten. Utvinning av kalk, sand och vatten sker i dagbrott, som återställs till naturområden efter processens slut. Sand utvinns lokalt, medan övriga råmaterial utvinns lokalt eller så nära fabriken som möjligt. Xella har som världens första företag utvecklat en förbränningsmetod där kalkslam, en restprodukt i kalkproduktionen, ingår i ett kretslopp som energikälla. Denna energiproduktion täcker mer än Xellas egen konsumtion och överproduktionen av miljövänlig energi säljs på den fria energimarknaden. Vid tillverkningen av Ytong blandas små mängder (0,05-0,1 procent) industriellt aluminiumpulver för att bilda porer. Tillverkning av Ytong Finmald sand blandas med övriga råmaterial. Vattnet som tillsätts tas från andra källor än dricksvattenbrunnar eller reservoarer, för att värna om de begränsade resurserna av rent vatten. Aluminiumpulver reagerar med den hydratiserade, brända kalken varav väte bildas, vilket ger massan små jämnt fördelade porer. När råblocken är halvfasta tillskärs de med trådskärare och profileras med bland annat försänkta grepp. Allt restmaterial som uppstår vid skärning uppslammas med vatten och återanvänds i efterföljande blandningar för att minimera resursförbrukningen. De tillskurna blocken och elementen härdas i autoklav - det vill säga under ångtryck, som kräver tillförd energi. Det handlar dock om relativt låg temperatur, runt 200 C och koldioxidutsläppen är därför avsevärt begränsade jämfört med produktion av tegelsten eller betong. Upp till procent av vattnet som används i härdningsprocessen återvinns flera gånger. Energi som inte längre kan vara en del av produktionsprocessen används för uppvärmning - Vid Werk Brück leds exempelvis varmvatten till Paul Harmann AG i en 1500 meter lång rörledning för användning till uppvärmning i sin produktion. Tillverkning av Silka Väggsystem Finmald sand och kalk blandas med vatten, varefter produkterna bildas under högt tryck. Därefter härdas produkterna i autoklaver. Bearbetning Ytong och Silka kräver minimal tillpassning på byggarbetsplats. Tillpassningsavfallet, som erfarenhetsmässigt motsvarar mindre än 1 procent av den totala leveransen, kan hanteras som vanligt, ofarligt byggavfall. Ytong kan enkelt tillskäras med band- eller handsåg med hårdmetallblad, varför bara grovt fördelat damm bildas. Vid murning används tunnfogsbruk i ett 2 mm tunt lager i både ligg och stötfog. Bruket är cementbaserat (mineraliskt). Varken organiska lösningsmedel eller mjukgörare har tillsats varför inga skadliga emissioner avges. 2Al + 3Ca(OH) H 2 O blir 3 CaO + Al 2 O H 2 O + 3H 2 Därefter stelnar massan långsamt och det flyktiga vätet avgår, så att porerna endast innehåller värmeisolerande luft. Porbildningen innebär att av 1 m 3 råmaterial erhålls 5-8 m³ färdig Ytong lättbetong. Väggar av Ytong och Silka kan ytbehandlas utvändigt med Ytong grundputs. Insidan spacklas och målas eller tapetseras. Användning Ytong och Silka avger inte skadligt damm eller partiklar - inte heller i händelse av brand. Detsamma gäller för allt tunnfogsbruk. 4 Handbok för vägledning

5 Hållbarhet Ytong lättbetong och Silka kalksandsten är utvecklade för att ha en lång livstid och att de byggtekniska egenskaperna bevaras i många generationer. Carbon footprint - CO 2 avtryck Xella ser minskad koldioxidbelastning som en del av hållbarhetsbegreppet. Med insikt i att koldioxidutsläppen behöver minska kraftigt har Xella tillsammans med några av Tysklands största företag - bland annat Deutsche Bahn, Puma och Otto Group - grundat 2 Foundation med syfte att hitta långsiktiga konkreta lösningar för klimatförändringar i ett samarbete mellan industri, forskning och organisationer. För Xella är klimatskydd och ekonomisk utveckling inte motstridiga behov. Genom ett fokuserat engagemang har man lyckats med stora koldioxidminskningar och samtidigt investeras det för tillfället i utveckling av helt ny teknologi, där restprodukter från kalkutvinning ingår i ett slutet kretslopp, som producerar energi helt utan koldioxidutsläpp. Xellas naturliga kretslopp Utvinning av råmaterial Sand och kalk utvinns från grustag och används till produktion. Ecoloop producerar energi av restprodukter. Återvinning Produkterna kan återvinnas som kattsand eller ingå i produktion av nya produkter. Framställing av material Bra utnyttjande av råmaterial utan spill. 1 m 3 råmaterial blir 5-8 m 3 färdig produkt genom jäsning Färdigt byggnad Energivänliga byggnader med låg energiförbrukning, bra inneklimat och lång livstid Tillverkning av produkter CO 2 -reduktion tack vare tillverkning vid låg temperatur. Överskottsvärme säljs. 5 Handbok för vägledning

6 Statik Generellt Projekteringsansvar Förbehåll tas för eventuella fel i följande instruktioner och beräkningar. Vid statisk dimensionering av specifika projekt ligger alltid ansvaret på projektören för projektet. Väggars infästning/understöd Väggarna ska infästas på så många ställen som möjligt för att undvika extra åtgärder och/eller dimensionering exempelvis längs hammarband, bjälklag, tak, takstol, takfot, kanter och liknande. Undvik i största möjliga omfattning väggfält utan tväravstyvning då det kan krävas inbyggnad av avstyvande stålpelare. Väggfält bör vara minst tresidigt understödda för att undvika extra förstärkningar i form av avstyvande pelare och liknande. Anvisningarna hänvisas generellt till följande europeiska och danska standarder: Grundläggande standard SS-EN :2005+A SS-EN : 2005 SS-EN : 2006 DS/INF 167: 2015 SS-EN 12602: 2016 DS/INF 169: 2011 Dessutom tilhörande nationella annex och vägledningar. Materialparametrar Det används prestandadeklarerade data för aktuella produkter. Var uppmärksam på att det är de karaktäristiska hållfasthetsvärden som ska användas enligt de i prestandadeklarationen angivna värdena. För projektets statiska beräkningar har Xella deklarerade hållfasthetsvärden för alla Ytong och Silka produkter, även E- modul, draghållfasthet och tryckhållfasthet. För att använda dessa värden ska murverket alltid uppföras med respektive Ytong och Silka tunnfogsbruk. Tekniska data finns på under respektive produkt. Undvik spänningar/tvångskrafter i byggnaden Väggar ska placeras så att tvångsdeformationer inte resulterar i svaga tvärsnitt. Hammarband förläggs med minsta inbördes avstånd 10 mm för att möjliggöra fuktrelaterade rörelser, särskilt under byggperioden då nederbörd och liknande kan medföra olämpligt fuktinnehåll. Tänk på att avståndsklossar mellan mellan takstol och gavel inte får sitta tätare vid korsande väggar än 1 meter, så att de kan röra sig. Skivverkan avseende horisontala takkonstruktioner och bjälklag Under projekteringen ska det beaktas att nödvändiga tvärväggar ska finnas för överföring av de horisontala krafterna och att nödvändiga kraftöverförande anslutningar ska utföras mellan väggar och tak/bjälklag. Om detta inte är fallet måste stabiliteten säkras på annat sätt med till exempel stålförstärkta murpelare, där pelaren måste finnas på förhand. 6 Handbok för vägledning

7 Statik Murningsfolie under ytterväggar Normalt används murningsfolie eller papp under väggar av Ytong lättbetong och Sika kalksandsten, särskilt när väggarna byggs upp på betongplatta med golvvärme under bakmuren. Detta är särskilt viktigt eftersom plattkonstruktionens längd utvidgas vid uppvärmning. Långsam uppvärmning rekommenderas. Murningsfolien bidrar till att eliminera en del av tvångskrafterna som kommer från betongplattan. Temperaturrelaterade rörelser är vanligen störst vid den första uppvärmningen av byggen som byggts under vinter och i långa byggnader. Limpapp-lim-lösningar kan användas för att öka kohesionsvärdet. Det rekommenderas att bygga in dilatationsmöjligheter i betongplattor för varje 6-8 m väggfält. Murningsfolie under innerväggar Normalt används murningsfolie eller papp eftersom det förhindrar kohesion, dvs vidhäftning mot betongplattan som kan skapa deformation. Detta förhindrar att väggarna påverkas av tvångskrafter från betongplattan så mycket som möjligt. Väggar på bjälklag - icke bärande När det står sekundära väggar på bjälklaget och det är/förväntas nedböjning/deformation ska väggar projekteras med elastiska förband och tvärställda väggar så att väggarna kan följa med bjälklagets nedböjning och oönskade tvångskrafter undviks. Bjälklagselementets deformationer medför normalt glipor mot understöden, vilket kan medföra att bärande väggar tippar/tvingas inåt. Det är även viktigt för sekundära väggar, att ett avskiljande underlag av exempelvis murningsfolie används för att undvika vidhäftning och oavsiktliga tryckspänningar i väggens nedersta del. Asfaltpapp ska inte användas under sekundära väggar. Det rekommenderas därför att bjälklag alltid utformas med så korta spännvidder som möjligt, gärna med mellanunderstöd för tvärställda väggar, då deformationerna härmed kan reduceras betydligt och väggarna därmed hålls mer i vila. Om sättningar förväntas i bjälklaget (pilhöjd) kan eventuellt Murfor Compact eller liknande armering användas i de nedersta 2-3 liggfogarna. Detta motverkar sättningar i murverket. Grundläggning - alla väggar ställs på stabilt och hållfast underlag Fundament och andra underlag ska vara permanent formstabila och ska kunna bära väggarna och ovanliggande laster utan att det förekommer skadliga sättningar/differenssättningar och liknande. Grundläggningen ska säkras till frostfritt djup. Bjälklag (bjälklagselement av lättbetong, lättklinkerbetong, betong m m) Bjälklag understöds av bakmuren och normalt en huvudskiljevägg. Det får inte förekomma oavsiktliga mellanunderstöd. Bjälklaget dimensioneras på lämpligt sätt så att nedböjning minimeras. Väggar på bjälklag - bärande och stabiliserande När väggar står ovan varandra i bjälklaget, och bjälklaget är understött av den nedanstående väggen, kan den ovanstående väggen bidra till stabiliteten (skivberäkning) samt användas som bärande vägg. Alla väggar ska vara understödda 7 Handbok för vägledning

8 Statik Dimensionering av väggar Lastkapacitet Lastkapaciteten kan enkelt beräknas via programmet EC6DESIGN, som finns på eller via kontakt med Murværkscenteret på Teknologisk Institut i Danmark. Programmet är uppdaterat med avseende på SS-EN 12602:2016 och SS-EN 1996, 1-1:2005+A1:2012. Understöd För att ta upp punktlaster från balkar finns tre vanliga metoder beskrivna på sidan 10, som kan ge en hög kapacitet och robusthet. Stabilitet Lättbetong är ett isolerande byggmaterial med låg vikt. För att kompensera bristen på vikt används ofta förankringar i kombination med säkring mot glidning. Lättbetongens goda hållfasthetsegenskaper ger även bra skivstyrka. Väggarna erhåller hög kapacitet vid normal byggnadsverksamhet. Om hållfasthet saknas för att uppnå erforderlig stabilitet, behöver skiljeväggarna samverka. Det ger nya möjligheter för stabilitet i byggnader, när det saknas effektiva stabiliserande väggskivor i fasaderna. Bidragen från skiljeväggarna kan vara ganska stora, då skiljeväggarna huvudsakligen består av längre obrutna/vanliga väggelement. Terrängklass, vind När väggarna ska dimensioneras är det till största del aktuell terrängklass som är dimensionerande faktor. Skillnaden från vindtrycket i den låga zonen till vindtrycket i den höga zonen kan innebära en fördubbling av vindtrycket. Det är därför viktigt att välja rätt terrängklass eftersom det kan medföra motsvarande dimensioneringshopp. Glidningssäkring För att undvika glidning kan det vara nödvändigt att montera extra beslag. Väggars glidningssäkring ska verifieras och fastställas/kontrolleras i nödvändig omfattning. Det är viktigt att vara uppmärksam på att plastfolie används som fuktspärr direkt på sockelsten av lättklinkerbetong, så att glidningskoefficienten ökar med 50 procent jämfört med vanlig murningspapp. Se mur-tag.dk. Stabiliserande förankringar Takförankringar infästs endast i bärande underlag. Förankringar ska inte fästas i väggarna för att undvika spänningar i väggarna som kommer från förankringen. Förankringen kan byggas in i skiljeväggarna för erhållande av stora stabiliserande bidrag eftersom skiljeväggens väggfält vanligtvis inte innehåller fönsteröppningar och liknande. Skiljeväggarna kan förses med flexibla rör för dragning av elinstallationer. 8 Handbok för vägledning

9 Statik Punktlaster Vid punktlaster bör underlagsplattor användas för att undvika kantskalning och sprickbildning, så att lasten centreras över väggens mitt och så att lastkapaciteten optimeras med minimerad excentritet. Spaltbrott kan ofta undvikas genom att lägga in armering i den översta liggfogen. Bidrag från eventuella linjelaster ska beaktas. När exempelvis bjälklagselement ska ligga på både väggar och bjälkar ska väggens ovankant vara i nivå med ovankanten av stålbalkens övre kant. Normalt ingår följande komponenter: - Balk med avstyvning över underlagsplatta - Understödsplatta av stål, cirka 20 mm tjocklek. Understödsplatta läggs i tunnfoglim för att säkra tryckfördelningen. - Vid större lokala laster på lättbetongväggen kan den eventuellt förstärkas med Silka Understödsblock. Det ska alltid göras en dimensionering: - lastfördelningen 1:2 beaktas - understödstrycket överst på väggen kontrolleras - understödsplattan läggs i tunnfoglim - lastfördelning mitt i väggen beräknas, uttryckt i kn/m - Sprickkrafter spåras. 1) Vid parallell vägg 2) Vid ändvägg med tvärställda balkar 3) Vid tvärställd vägg 9 Handbok för vägledning

10 Statik Projektering av väggkonstruktionens understöd Det är viktigt att man redan i projekteringsskede planerar och väljer rätt konstruktionsutformning för att uppnå optimala och ekonomiska lösningar. Härmed undviks extra omkostnader för att åtgärda mindre bra konstruktioner. ges understöd på två vertikala sidor (tre eller fyrsidigt). Det är viktigt att verifiera bärförmågan för fristånde murpelare (tvåsidigt). Tväravstyvning kan antingen uppnås med vägg eller stålprofil. När skisser har utformats kan man använda nedanstående principritning som visar kombinationsmöjligheter för att säkra att alla grundplaner med olika stödvillkor optimerats med avseende på balkarnas utnyttjandegrad. Väggarnas lastkapacitet optimeras genom att ha så många understöd som möjligt. Utöver understöd i ovan- och underkant (dubbelsidigt) Nedanstående figurer illustrerar olika utformningar av vägg som kan fungera som antingen tre- eller fyrsidigt understödjande. icke linjär Dörrar och fönster placeras där delplaner möts. Därmed undviks murpelare, med att istället sätta in en avstyvande stålprofil. Kortare väggfält har större lastkapacitet. Efter fastställande av väggarna påbörjas de statiska beräkningarna. Först verifieras stabiliteten, därefter de mest kritiska väggfälten. 10 Handbok för vägledning

11 Statik Horisontal lastfördelning på hålmur (Ytong) Horisontal lastfördelning på hålmur Vindlasten kan fördelas på fasad- och bakmur efter deras inbördes styvhet E I, eller efter deras inbördes styrka. Fördelas lasterna efter styrka kan kapaciteten för både fasadmur och bakmur adderas till en samlad hållfasthet. Exempel: W rd, fasadmur = 0,5 kn/m 2 W rd, bakmur = 1,0 kn/m 2 Samlad kapacitet: W rd, hålmur = 1,5 kn/m 2 För att kunna använda denna regel, beskriver SS-EN :2005+A1:2012 att det måste finnas tillräcklig deformationsstabilitet i både fasadmur och bakmur. Här kan användas förhållandetalet 1/3 till 3 vid användning av formeln. Deformationskapacitet: E 2 t 2 f xk1,1 E 1 t 1 f xk1,2 Tabell 1: Ytong bakmur och tegel i fasadmur Ytong 575 kg/m 3 Tegelsten 1) Deformationskapacitet 100 mm 108 mm 0, mm 108 mm 0,535 1) Tegelsten är räknad med E = 2500 MPa och f xk1 = 0,3 MPa 11 Handbok för vägledning

12 Statik Horisontal lastfördelning på hålmur (Silka) Horisontal lastfördelning på hålmur Vindlasten kan fördelas på fasad- och bakmur efter deras inbördes styrka på samma sätt som för Ytong lättbetong så länge som deformationskapaciteten i både fasad- och bakmur uppfyller förhållandetalet 1/3 till 3. Tabell 1: Silka bakmur och tegel i fasadmur Silka 1900 kg/m 3 Tegelsten 1) Deformationskapacitet 100 mm 108 mm 2, mm 108 mm 2,761 1) Tegelsten är beräknad med E = 2500 MPa och f xk1 = 0,3 MPa Lastfördelning efter styvhet Beroende av parametrarna för tegelstenens styrka bör 150 mm Silka-block placeras i bakmuren för erhållande av erforderlig styvhet. Tabell 2: Lastfördelning mellan Silka bakmur och fasadmur av tegelsten Silka bakmurstjocklek Fasadmurens stenklass med följande murbrukstyp: 1900 kg/m 3 KC 50/50/700, KC 35/65/650, KC 20/80/550 Procentvis fördelning mellan fasadmur/bakmur 150 mm 15 6/ mm 20 9/ mm 25 12/ mm 30 15/ mm 35 16/84 12 Handbok för vägledning

13 Statik Effektiv höjd/tjocklek av murverk Effektiv höjd av murverk Den effektiva höjden h ef för en vägg ska bestämmas med hänsyn till de byggdelar som den är förbunden med samt förbindningarnas effektivitet. Robusthet/slankhetsförhållandet Med hänsyn till väggens robusthet anges krav till minsta väggtjocklek utifrån väggens effektiva höjd och väggens effektiva tjocklek. En vägg kan vara avstyvad av bjälklag, takkonstruktion, lämpligt placerade tvärväggar eller andra bärande konstruktionsdelar. Med hänvisning till SS-EN :2005+A1:2012 kan en vägg betraktas som avstyvande vid en lodrät kant, om den avstyvande väggen har en längd på minst 1/5 av den fria höjden och en tjocklek på minst 0,3 gånger väggens effektiva tjocklek som ska avstyvas (utan öppningar). Samtidigt ska det säkras att anslutningen kan ta upp drag och tryckkrafter, om inte den avstyvande väggen är utförd i samma material, byggd samtidigt och inbördes förbunden. Den effektiva höjden beräknas till: h ef = p n h Där: p n är en reduktionsfaktor beroende av kantinspänningen eller väggens avstyvning. Effektiv tjocklek av murverk Den effektiva tjockleken för en mur t ef utan avstyvande pelare betraktas som murens faktiska tjocklek t. En mur avstyvad med pelare, bör beräknas med ekvationen: Vid övervägande vertikal belastning: h ef /t ef < 27 En bärande 100 mm vägg med rumshöjd på 2,6 m E ks : 2,6/0,1 = 26 < 27 OK SS-EN 12602:2016 beskriver slankhetsförhållandet för lodrätt belastade förtillverkade element som (våningshöjd): h ef /t ef < 34,6 Slankhetsförhållandet för lodrätt belastade förtillverkade element som (våningshöjd) med krav på brandmotstånd: h ef /t ef < 30 För icke bärande väggar med krav på brandmotstånd är det med hänsyn till SS-EN 12602:2016 samt SS-EN :2005 +A1:2012 beskrivet ett slankhetsförhållande på (för att använda tabellvärden för minsta tjocklek): h/t < 40 För icke bärande väggar utan krav på brandmotstånd finns det i SS-EN :2005+A1:2012, Annex F listade tabellvärden för begränsningar mellan höjd, längd och tjocklek för murverk i bruksgränstillstånd. t ef = p t t Där: p t är en koefficient, som kan hittas i tabell 5.1 i SS-EN :2005+A1: Handbok för vägledning

14 Statik Vertikala och horisontala laster Beräkningarna kan utföras med följande metodik: 1. Den faktiska vindlasten på fasaden bestäms. Kom ihåg att kontrollera om det föreligger invändigt över/undertryck. 2. Max- och min-värde för de vertikala lasterna bestäms. Min-värdet används för beräkning av de horisontala lasterna (till fördel för vertikal last). 3. Vindlasten fördelas på fasad- och bakmur. 4. De mest kritiska väggfälten väljs och genomräknas först. Det är ofta väggfälten med de största areorna och de största öppningarna. 5. Först beräknas de horisontala krafterna. I programmet EC6DeSIGN väljs modulen tvärbelastad rektangulär vägg. Här bör min-värdet för vertikal last användas. Om utnyttjandegraden i beräkningen överstiger 100 procent kan följande möjligheter eventuellt undersökas: -möjlighet för inspänning av en eller flera kanter? -kan det utföras efterspänning i toppen av muren? -kan öppningsarean reduceras? -kan arean av hela väggfältet reduceras? -flytta några av de invändiga väggarna/flänsarna? -öka väggens tjocklek (öka eventuellt den effektiva tjockleken med hjälp av pelare/falser/balkar). Den vertikala bärförmågan kan nu beräknas. I programmet EC6DESIGN väljs modulen vertikalt belastad murad vägg eller vertikalt belastad elementvägg (våningshöjd lättbetongelement). Den vertikala lasten fördelas i förhållande till murens effektiva längd, där lasten på mindre fönsteröppningar fördelas på väggfälten mellan öppningarna (vid stora öppningar beräknas väggfälten mellan öppningarna separat). För största möjliga lastkapacitet bör man försöka att centrera den vertikala lasten så mycket som möjligt på muren. Kom ihåg att använda motsvarande vindlast som den beräknade tvärlasten. Detta värde kan eventuellt finnas i rapporten för tvärbelastad rektangulär vägg. 6. Dessa tre lastkombinationer bör alltid minst verifieras: - Maximal lodrät + maximal horisontal last - Minimal lodrät + maximal horisontal last - Maximal lodrät + ingen horisontal last. 14 Handbok för vägledning

15 Statik Stabiliserende väggfält (murskiva) Murskivor kan dimensioneras för att ta upp de samlade horisontala krafterna för byggnadens totala kapacitet. Murskivor/stabiliserande väggar påverkas i huvudsak av horisontala och vertikala laster i eget plan. För optimalt utnyttjande av konstruktionen kan man med stor fördel använda beräkningsprogram, som exempelvis EC6DESIGN. En murskiva som ingår i byggnadens statiska system bör alltid verifieras mot brottsmekanismerna: -glidning -tippning -inre brott. Glidning Vid bestämning av glidningskapaciteten kan man välja en mekanisk infästning som exempelvis L-beslag monterat på sockel/platta eller använda hållfasthetsparametrarna i kohesionsfogen. De två förbandsmetoderna bör inte kombineras eftersom en limfog kommer att uppnå brott innan krafterna i den mekaniska infästningen börjar verka, med hänvisning till DS INF 167:2015 Friktionskoefficient µ k, botten : Murbruksfog (f m > 0,5 MPa) 1,00 MPa Murbruksfog på fuktspärr 0,40 MPa Kohesion längst ned f vk0, botten : Lim/papp/lim 0,20 MPa Kohesion/initial skjuvhållfasthet i fogen f vk0 : Ytong 300 kg/m 3 0,14 MPa Ytong 350 kg/m 3 0,18 MPa Ytong 475 kg/m 3 0,33 MPa Ytong 575 kg/m 3 0,33 MPa Silka 1900 kg/m 3 0,35 MPa Infästning med L-beslag För att hålla fast en vägg mot glidning kan ett L-beslag av stål inlimmas i vertikala fogar. Stålbeslag med tjocklek 2 mm används, som passar tätt i limfogen. Tabellvärdena är provade och fastställda av Teknologisk Institut i Danmark. Horisontal lastkapacitet L-beslag, inlimmat Tippning En stabiliserande vägg som påverkas av vertikal last säkras ofta mot tippning. Vid otillräcklig eller ingen vertikal belastning kan det i vissa fall vara nödvändigt att förankra väggfältet så att egentyngden inte är för hög. Tvärställda väggar i väggfältets ändar kan också motverka tippning. Förankring kan utföras på många olika sätt beroende av materialet och önskemål i projektet. Vid förankring i yttervägg kan en gängstång placeras i hålmuren. Alternativt kan den läggas i muren på samma sätt som för el-installationer. Ett hål kan borras i blocken/plattorna av lättbetong varefter en gängstång eller liknande förs igenom varje skift. Slutligen monteras en platta över det översta skiftet. Inre brott f k [MPa] Risken för skjuvbrott och tryckspänningar i själva skivan behöver även beaktas. Ofta kan murverkets inneboende styrka ta upp spänningarna. Om draghållfastheten hos murverket visar sig vara otillräcklig kan det läggas in dragstag eller liknande i väggens ovankant. Se eventuellt hjälptexten i EC6DESIGN under programmet Murskiva. Lastkapacitet [kn] Strong-Tie AB70, 55 mm L-beslag, 100 mm Ytong 350 kg/m³ 1,8 0,80 1,45 Ytong 575 kg/m³ 2,7 1,43 2,59 Silka 1900 kg/m³ 12,2 5,11 9,30 15 Handbok för vägledning

16 Stålbalkar Balkar Om det i aktuellt projekt finns behov av stabiliserande stålbalkar, kan de inarbetas på följande sätt: Montering av stålbalkar: Lösning för ovankant T1 Förstärkt hammarband mellan takstolar T2 T1 T2 T3 Fasadmur Lösning för botten HE-ankare Förbindare jämnt fördelat Två vertikala förbandsrader med max 300 mm vertikalt avstånd. B1 B2 B3 Hammarband förstärks till 2 x 4 mellan balkar, med hål för 5 st 40/40 kamspik. 2 x 4 trimbel monterat på topplattan mellan angränsande balkar Bultat på baksidan och säkrat med två stänger Pelarens ovankant och pelarfotslösningar kan normalt kombineras efter önskemål B1 B2 B3 Bakmur Inspänt Ingjutet Fotplatta Inspänt Ingjutet Bultat och undergjutet Typ T1B1 Typ T2B2 Typ T3B3 Beakta Säkerställ kontakt mellan balk och bakmur. Det är mycket viktigt att balken har kontakt med bakmur mitt på väggen, där utböjningen är som störst. Kontakt mellan balk och vägg uppnås genom anpassad EPS. T1 Hammarband förstärks med 1 x 4 spik per 300 mm inklusive i båda ändar med 38/100. Pelaren infästs mot hammarband med HE-135 ankare och monteras i hammarband med 4 st 40/40 kamspik i varje spikförband. Som mothåll mellan pelare och hammarband monteras ett vinkelbeslag 90 - räfflat med 5 st 40/40 kamspik infästade i hammarbandet. 16 Handbok för vägledning

17 Installationer och urspärningar El-installationer (spår och urspärningar) När el-installationer ska monteras i murade väggar bör spår och urspärningar placeras i enlighet med DS/INF 167:2015. Enstaka mindre vertikala spår och urparningar med max djup 25 mm och max bredd 50 mm kan utföras utan närmare verifiering. I normal kontrollklass ska dessa utföras genom fräsning. I SS-EN :2005+A1:2012 pkt beskrivs storleken på tillåtna vertikala spår och urspärningar i murverk utan närmare beräkning. Det görs här skillnad mellan under och efter uppförande av murverket. Vid planering av utfräsningen av ett eller flera el-rör ska hänsyn tas till brottlinjerna i det enskilda väggfältet samt om det är en bärande eller icke bärande vägg. Spår och urspärningar ska inte gå igenom överliggare eller andra bärande element. Kom ihåg att det är respektive byggnadsingenjör som rådgör i varje enskilt fall. Kommentar: De tunna linjerna är väggens brottlinje De streckade linjerna är felaktigt dragna el-rör med hänsyn till brottlinjerna. De tjocka linjerna är korrekt dragna el-rör med hänsyn till brottlinjerna Korrekt utförda urspärningar. Figur 1. Felaktigt utförda urspärningar Figur Handbok för vägledning

18 Värmeisolering Värmeisolering av byggnader tjänar flera syften: att minimera energibehovet för uppvärmning, att upprätthålla en jämn och behaglig rumstemperatur, att förhindra kalla ytor som ger kallras och risk för kondensutfall av rumsfukt. En välisolerad byggnad sparar energi och är mer komfortabel att bo och vistas i. Förbränningen av fossila bränslen för uppvärmning av våra byggnader är orsak till en stor del av CO 2 -avgivningen. Bättre värmeisolering är därför en viktig parameter för att minska CO 2 -belastningen av atmosfären. Bakgrund En konstruktions värmeisolerande förmåga är i huvudsak beroende av värmeisoleringsförmågan för de byggmaterial som ingår i konstruktionen. Ju sämre materialen leder värmeenergi, desto bättre isolering. En annan viktig faktor är konstruktionens densitet. Massiva ytterväggar i Ytong lättbetong eller Silka kalksandsten kan enkelt utföras täta. Xella har en rad dokumenterade konstruktioner som säkrar täthet och minimering av köldbryggor. Värmeledningsförmåga Värmeledningsförmåga, konduktivitet, uttrycker mängden energi som passerar 1 m² av materialet med 1 m tjocklek vid en skillnad mellan utvändig och invändig temperatur på 1 K. Värmeledningsförmåga=värmeflödeshastighet x avstånd / (tvärsnittsarea x temperaturskillnad). SI-enheten är W/mK. Eftersom det huvudsakligen är de luftfyllda porerna som minskar värmeledningen, är värmekonduktiviteten hos lättbetongen beroende av densiteten. För Silka Vägssystem är värmeledningsförmågan också beroende av densiteten. Eftersom värmeledningsförmågan ändras med ändrat fuktinnehåll för produkten, använder man vid beräkning av en byggnads energiförlust alltid projekteringsvärden, Fig. 1: Värmeledningsförmåga beroende av lättbetongens densitet som tar hänsyn till fuktinnehållet under normal användning. Xella har beräknat värmeledningsförmågan vid ett fuktin- 0,20 nehåll vid 23 C och 80 procent relativ fuktighet. SS-EN ISO 10456:2007 Byggmaterial och produkter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden och metoder för bestämning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning anger värmeledningesförmågan för en mängd olika material. Dessa är standardvärden och det är viktigt att använda leverantörens deklarerade värden vid energiberäkning. Värmeledningsförmåga λ R [W/(mK)] 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0, Densitet [kg/m³] Hos Xella pågår löpande produktutveckling, bland annat för att ta fram mer energieffektiva produkter och lösningar. 18 Handbok för vägledning

19 Värmeisolering Värmeflöde Värmeflödet beskriver hur mycket värme som transporteras genom en konstruktion beroende av temperaturskillnad och konstruktionsdelens termiska motstånd. U-värden i W/m² K anger hur stor en värmemängd per sekund som passerar genom 1 m² av byggnadsdelen när temperaturskillnaden mellan den invändiga och utvändiga sidan är en grad Celsius ( C) eller Kelvin (K). Beräkning av U-värden är beskrivet i BBR, avsnitt 9:12. För detaljerad vägledning hänvisas till kapitel 11 i Energihushållning och värmeisolering Byggvägledning 8. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BVL 8). U-värden används för att bedöma en byggnadsdels värmeisolerande förmåga och används vid beräkning av byggnadens energiförlust. U-värden är det inverterade värdet av det totala termiska motståndet, värmemotstånd R. Enligt BBR är: Värmemotstånd R T beräknas som summan av isolering för de enskilda skikten R i plus invändig och utvändig övergångsmotstånd R si och R se. Ett materials värmemotstånd R beräknas utifrån skiktets tjocklek d och värmeledningsförmåga λ R enligt nedan: Enheten för värmemotstånd är [m²k/w]. För byggnadsdelar bestående av flera homogena materialskikt beräknas värmemotståndet som summan av värmemotståndet för respektive skikt: Övergångsmotståndet är ett uttryck för värmemotståndet vid övergång från luft till konstruktion (R si ) och från konstruktion till luft (R se ). Eftersom värmeströmmen är kraftigast uppåt är övergångsmotståndet för vägg, golv och tak olika. Övergångsmotstånd definieras i BVL 8, tabell 11:2. 19 Handbok för vägledning

20 Värmeisolering Tabell 1: Värmeövergångsmotstånd Uppåt (tak) m²k/w Värmeströmmens riktning Horisontalt (yttervägg) m²k/w Nedåt (golv) m²k/w R si 0,10 0,13 0,17 R se 0,04 0,04 0,04 Oventilerade luftspalter Oventilerade luftspalter bidrar till värmeisoleringen. En luftspalt betraktas som oventilerad när små öppningar inte är fördelade till det fria för ventilation av luftspalten och deras area inte överstiger: Max 5 cm² per meter längd för vertikala luftspalter Tabell 2: Isolering av oventilerade hålrum Luftspaltens bredd Värmemotstånd R i värmeströmmens riktning mm Uppåt m²k/w Horisontalt m²k/w Nedåt m²k/w 0 0,00 0,00 0,00 5 0,11 0,11 0,11 7 0,13 0,13 0, ,15 0,15 0, ,16 0,17 0, ,16 0,18 0, ,16 0,18 0, ,16 0,18 0, ,16 0,18 0,23 Max 5 cm² per m² yta för horisontala luftspalter. För svagt ventilerade luftspalter kan värmemotståndet medräknas som halva värdet i tabell 5. En luftspalt definieras som svagt ventilerad när ventilation till det fria skapas med öppningar på: 5-15 cm² per m längd for vertikala luftrum 5-15 cm² per m² yta för horisontala luftrum. Ventilerade luftspalter bidrar inte till värmeisolering och ingår i värmeförlustberäkningen som invändig övergångsmotstånd (R si ). Materialskikt placerat utanför ett ventilerat luftrum medräknas inte. 20 Handbok för vägledning

21 Värmeisolering Köldbryggor Köldbryggor Köldbryggor är en del av klimatskärmen, med betydligt sämre isolering än resten av klimatskärmen. Köldbryggorna har stor betydelse i nya välisolerade byggnader. Köldbryggor kan vara geometriskt betingade - exempelvis i byggnadens hörn, eller materialbetingade, exempelvis när det ingår stålpelare i ytterväggskonstruktionen eller när bjälklag byggs in i ytterväggen. Regler för beräkning av värmeförlusten genom köldbryggor beskrivs i BBR, avsnitt 9. För detaljerad vägledning hänvisas till BVL 8, kapitel 11. Linjeförlust och punktförlust Köldbryggorna indelas i linjeförlust och punktförlust. Linjeförlust är värmeförlust genom köldbryggor med liten bredd, där värmeförlusten är proportionell med köldbryggans längd. Linjeförlust uppstår exempelvis vid fundament, fönsterfalser och genom betongplattor. Linjeförlust anges i W/mK. Punktförlust uppstår exempelvis när bjälkar, metallbärverk och -ankare går igenom isoleringen. Punktförlust anges i W/K. Bortsett från fundament och fönsterfalser ska linje- och punktförluster inräknas i U-värdet för den byggnadsdel som de ingår i. Xella har utvecklat och dokumenterat flertalet lösningar som minimerar köldbryggor och linjeförluster. 1 Horisontalsnitt. Yttervägg Ytong Energy + hörn. 2 Fasadmur, utvändigt hörn. Köldbryggekoefficent -0,065 W/mK 21 Handbok för vägledning

22 Värmeisolering 3 Vertikalt snitt. Ytong Energy + yttervägg/bjälklag. 4 Våningsavdelande bjälklag av betong. Köldbryggekoefficent -0,004 W/mK 5 Vertikalt snitt. Sockel/platta på mark. 22 Handbok för vägledning

23 Värmeisolering 6 Vertikalt snitt. Ytong Energy + yttervägg/ytong Takelement. 7 Murkrön. Köldbryggekoefficient -0,040 W/mK 23 Handbok för vägledning

24 Värmeisolering Det termiska inneklimatet Det termiska inneklimatet i en bostad eller ett arbetsrum upplevs behagligt om värmen som produceras avges till omgivningen utan att man svettas eller blir nedkyld. En persons värmebalans och därmed graden av termisk komfort är beroende av: lufttemperatur medelstrålningstemperatur (yttemperatur på rummets omslutningsytor) lufthastighet (drag) relativ luftfuktighet aktivitetsnivå klädsel. Vid vanlig klädsel och aktivitet föredrar de flesta att rumstemperatur och medelstrålningstemperatur ligger mellan C. Skillnaden mellan lufttemperatur och medelstrålningstemperatur bör inte vara mer än 2-4 C. Komfortabelt rumklimat och energibesparning Medelstrålningstemperaturen är ett vägt genomsnitt av yttemperaturer i rummet. Vi avger en betydande del av vår värme via strålning till rummets begränsningsytor. Det är därför viktigt att dessa ytor har lämplig temperatur. Därmed kan lufttemperaturen och kostnaden för uppvärmningen av ventilationsluften minskas. Kalla väggytor är dyra i drift, inte bara för att de isolerar dåligt, utan även för att de ökar behovet av en högre lufttemperatur som kompensation för den låga medelstrålningstemperaturen som de förorskarar. Värmelagring Ytong och Silka har en god värmelagringsförmåga. Det betyder att materialet har en förmåga att lagra värme, vilket har betydelse för ett jämnt inneklimat året runt. Ju större förmåga att lagra värme, desto mindre risk för snabba temperatursvängningar inne i bostaden, när utomhustemperaturen ändras. Materialets förmåga att lagra värme är beroende av värmekapaciteten. Värmekapaciteten per ytarea kan beräknas enligt nedan: C = c p * ρ * t c p Specifik värmekapacitet ρ Densitet t Tjocklek. En viktig storhet i detta sammanhang är värmeinträngningstalet. Ju lägre värmeinträngningstalet är för ytorna som avgränsar rummet, desto långsammare kommer materialen reagera på stora temperatursvängningar. d = c p * λ * ρ c p Specifik värmekapacitet λ Beräkningsvärde för värmeledningsförmåga ρ Densitet. Med bra värmeisolerande konstruktioner görs alltså inte bara besparingar på energiförlusten - man kan även hålla en lägre rumstemperatur med bibehållen termisk komfort. 24 Handbok för vägledning

25 Värmeisolering Termiskt inneklimat på sommaren Under sommarperioden påverkas inneklimatet av värmetillförsel som är beroende av konstruktionernas förmåga att värmeisolera och lagra värme samt avge den långsamt för att förhindra för hög rumstemperatur på dagtid. Ytong lättbetong och Silka väggsystem har goda egenskaper när det gäller värmeisolering, värmelagring och avkylningstider. Materialet bidrar till att skapa och behålla ett behagligt termiskt klimat under sommarperioden. Lätta material med dålig värmelagringskapacitet i kombination med stora fönsterytor ger större risk för höga rumstemperaturer och behov av nedkylning. Lättbetong och kallksandsten bidrar till att minska energibehovet för nedkylning och för att behålla ett komfortabelt termiskt inneklimat. De utvändiga ytorna för fasad och tak utsätts för stora temperatursvängningar. Ibland kan yttemperaturen nå upp till 70 C. Temperatursvängningarna sprider sig genom konstruktionen och amplituden (svängningens storlek) blir gradvis svagare när värmen avges till materialet. Den tidsmässiga fördröjningen av temperatursvängningen genom konstruktionen kallas för fasförskjutning. Princip för temperaturförlopp på invändig och utvändig yta av fasadmur med hög värmekapacitet. Fasförskjutning η 80 Δθ si TAV = [-] Δθ se 60 Δθ se Yttemperatur [ C] Δθ si Klockslag [h] Utvändig temperatur Invändig temperatur 25 Handbok för vägledning

26 Värmeisolering Energikrav för byggnader Vid uppförande av nya byggnader och större ombyggnader ska byggnaderna uppfylla krav om energiförbrukning enligt BBR, kapitel 9. Det ska utföras en översiktlig energiberäkning, som beaktar värmeförlust genom klimatskärmen, uppvärmning av hushållsvatten, värmeförluster från installationer samt energiförbrukning för ventilation, kylning och pumpar. I byggnader som inte är bostäder medräknas även belysning. I beräkningarna medtas solinstrålning genom fönster samt internlaster från personer och verksamhet. Vid mindre renoveringar och tillbyggnader är det ofta tillräckligt att utföra en värmeförlustram som endast fokuserar på klimatskärmens U-värden. Krav på byggnadens specifika energianvändning ges i BBR, kapitel 9:2 för bostäder och kapitel 9:3 för lokaler. Minsta värmeisolering För att säkerställa en minsta värmeisoleringsförmåga ska minsta krav till U m -värde enligt BBR, kapitel 9 beaktas. Tabell 3: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient enligt BBR, kapitel 9. Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för bostäder med annat uppvärmningssätt än elvärme 0,50 0,50 0,50 Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för bostäder med elvärme 0,40 + 0,035 1) 0,40 + 0,030 1) 0,40 + 0,025 1) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för lokaler med annat uppvärmningssätt än elvärme 0,70 0,70 0,70 Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för lokaler med elvärme 0,60 + 0,035 1) 0,60 + 0,030 1) 0,60 + 0,025 1) 1) Tillägg om A temp (Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen) är större än 130 m Handbok för vägledning

27 Värmeisolering U-värden Massiva ytterväggar av Ytong Energy eller Ytong massivblock kan uppfylla kraven i BBR. För att uppnå tillräckligt bra U-värde för massiva ytterväggar av andra lättbetongprodukter eller Silka väggsystem används Multipor isoleringsplattor på utsidan (se tabell 5). U-värdena är baserade på DS 418:2011, Beräkning av byggnaders värmeförlust. U-värden är angivna som resulterande transmissionskoefficient, vilket innebär att både in- och utvändig övergångsisolering samt alla tillägg inräknade med de förutsättningar som anges nedan. U-värdena är beräknade med Lambda deklarerat (λ d ) för fuktinnehållet vid 23 C och 80 procent relativ fuktighet. Förutsättningar Följande förutsättningar gäller för de beräknade U-värdena. Multipor utvändig isolering 0,043 W/mK Invändig övergångsisolering, vertikal 0,10 m²k/w Invändig övergångsisolering, horisontal 0,13 m²k/w Utvändig övergångsisolering 0,04 m²k/w Värmeledningsförmåga för lättbetong: Ytong Lambda densitet deklarerat (λ d ) kg/m³ W/mK 300 0, , , ,158 Värmeledningsförmåga for kalksandsten: Silka Lambda densitet deklarerat (λ d ) kg/m³ W/mK ,2 27 Handbok för vägledning

28 Värmeisolering U-Värden Tabell 1: U-värden för YTONG massiva block 1) Tjocklek i mm kg/m ,24 0,20 0,18 0, kg/m 3 0,41 0,34 0,28 0,23 0, kg/m 3 0,50 0,42 0,34 0,29 0, kg/m 3 0,63 0,53 0,43 0,36 0, kg/m 3 0,69 0,59 0,48 0,4 0,37-1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt Tabell 2: U-värden för Ytong och Silka med utvändig Multipor (0,043 W/mK) 1) Multipor i mm Silka 1900 kg/m³ 115 mm 0,38 0,33 0,28 0,25 0,22 0,20 0,19 0,17 0,16 0,15 0, mm 0,38 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0, mm 0,37 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 Ytong 475 kg/m³ 100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0, mm 0,28 0,25 0,22 0,2 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0, kg/m³ 100 mm 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,13 0, mm 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, mm 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0, kg/m³ 100 mm 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0, mm 0,29 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, mm 0,26 0,24 0,21 0,19 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,13 0,12 1) Värden är med 10 mm puts utvändigt och invändigt 28 Handbok för vägledning

29 Fuktsäkring Kvarvarande fukt i byggnadsdelar kan ge skador i form av mögel, svamp och röta vilket resulterar i ett obehagligt och ohälsosamt inneklimat. Byggnader ska enligt BBR, avsnitt 6:51, utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Fuktpåverkan av en byggnad kan komma från flera källor. Nedifrån från uppstigande markfukt. Utifrån påverkas byggnaden av fukt via slagregn, snö och smältvatten från snö. Inifrån ska byggnaden skyddas mot vattenpåverkan i våtrum och vattenånga från kök och den fuktighet som kommer från användning av rummen. I byggfasen tillförs fukt från byggmaterial och väder. Byggfukten ska kunna avges från byggnaden. Kalksandsten och lättbetong är oorganiska byggmaterial som är motståndskraftiga mot fukt och mögel. Lättbetongens struktur gör att materialet kan ackumulera fukt från luften och avge den igen för att på så sätt medverka till ett sunt och komfortabelt inneklimat. Grundläggande begrepp gällande fukt i byggnader Relativ luftfuktighet Mängden vattenånga som kan tas upp i luften ökar exponentiellt med lufttemperaturen. Den relativa luftfuktigheten φ anges i procent och uttrycker den absoluta luftfuktigheten i förhållande till den maximala luftfuktigheten vid given temperatur. Fig. 1: Luftens mättnadsfukttryck som funktion av temperaturen Pa Fuktinnehåll i byggmaterial Mängden fukt i byggmaterial, fuktinnehållet u, anges i kg vatten per m³ material. Alternativt anges u i m³ vatten per m³ material, volymprocent eller massprocent Fukttryck Damptryk C Temperatur Omräkningsfaktorn för fuktinnehållet i volymen u V är vattnets densitet ρ w och för fuktinnehållet i massan u M byggmaterialets densitet ρ m. Fuktlagring Vissa byggmaterial kan vid stigande relativ fuktighet ta upp och avge fukt på invändiga omslutningsytor. Vid fallande relativ luftfuktighet avges den överskjutande fukten från omslutningsytorna igen. Lättbetong kan med sin porstruktur lagra mycket fukt vid normal luftfuktighet och materialet medverkar på så sätt till att dämpa stora svängningar för luftfuktigheten. 29 Handbok för vägledning

30 Fuktsäkring Kondens Kondensutfall inträffar när den relativa fuktigheten överstiger 100 procent och luften vid den givna temperaturen därmed inte kan innehålla mer vattenånga. Detta kallas också för daggpunkten. Kondens förekommer ofta om vintern, när temperaturskillnaden mellan inomhus och utomhus är stor. Om temperaturfallet på ett materials yta blir för stort kan det medföra att daggpunkten överskrids och kondens uppstår. Detta förekommer vanligvis på de kallaste ytorna i byggnaden, som ofta är i hörn, golv, tak eller runt fönster och dörrar. Fukttransport Vid fukttransport i byggmaterial skiljs mellan transport av vattenånga och vätska eller kapillärtransport. Byggmaterialets motstånd mot fuktgenomträngning beskrivs med hjälp av ångmotståndet, Z-värdet, som beskriver hur stor tryckskillnad i Pa som behövs för att driva 1 kg vattenånga genom byggnadsdelen. Alternativt anges en ångpermabilitet i g/m s Pa som enligt SBI 224 (Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark) kan divideras med materiales tjocklek för erhållande av Z-värden. Tabell 1: Fukttekniska materialparametrar med hänvisning till SBI-anvisning 224, tabell 28 Produkt Ångpermeabilitet, μ Porebetong Kalksandsten 0.01 Exempel vid 150 mm Silka kalksandsten: Z = 0,15 / 0,01 = Handbok för vägledning

31 Fuktsäkring Fukt i lättbetong och kalksandsten Byggfukt Lättbetong levereras med ett fuktinnehåll på cirka 30 procent som under normala förhållanden minskar vid uppförande av byggnaden. Lättbetongen har i uppvärmda byggnader normalt ett fuktinnehåll på 5-6 procent. Kalksandsten levereras med fuktinnehåll på cirka 10 procent. Under normala omständigheter i en uppvärmd byggnad ligger fuktinnehållet på 2-3 procent. Det ska tas höjd för byggnadens storlek och byggnaden ska vara helt vädertät, så att en effektiv avfuktning kan säkras. Vanligtvis används en absorptionsavfuktare. Maskinen ställs in på önskad relativ luftfuktighet, som normalt ligger på mellan procent RH. Beakta att avvfuktning även behövs vid tillförd fukt som vid exemplelvis putsning och spackling. Påverkan av frost och salt Vid byggnadsverksamhet under vintertid kan frost förekomma under perioder. Lättbetongens öppna struktur gör det möjligt att ta upp vatten från frost utan att materialet skadas eller avskalas. Kalksandsten har ett kritiskt fuktinnehåll på 80 procent av det maximala fuktinnehållet. Under 80 procent anses kalksandsten vara frostsäker. Man får aldrig använda salt tillsammans med lättbetong eller kalksandsten - inte heller får beotnggolv saltas. Vid naturlig uttorkning kan man använda byggnadens golvvärme kombinerat med ventilation. Värmen ökas då långsamt och gradvis upp till normal rumstemperatur. Ventilationen kan säkras via fönster och dörrar eller vid användning av ventilationsanläggningen under byggperioden. Syftet är att få väggarnas ytor uttorkade och därmed hindra tillväxtbetingelser för organisk påväxt, vilket enligt BBR, avsnitt 6:52, uppnås när ytorna är under 75 procent relativ fuktighet. Fukt nedifrån Väggar ska skyddas mot uppsugning av markfukt. Det kan göras med utläggning av murningspapp eller -folie som minst ska vara lika bred som väggen. Fukt utifrån Ytterväggen ska skyddas mot slagregn. Massiva väggar av Silka eller Ytong samt utvändig fasadisolering av Ytong Multipor Isoleringsplattor ska skyddas med exempelvis ett putsskikt eller ventilerad beklädnad. Vid fasader med skalmurskonstruktion ska det säkras att inträngande vatten leds ut igen. Vattenpåverkade ytor i dörr- och fönsteröppningar ska även säkras med murningspapp, intäckningar och så vidare. Takytor ska utföras med förvandrad taktäckning och tillräcklig avvattning. Fukt inifrån Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska enligt BBR, avsnitt 6:5331, ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt. För vägledning se även GVK s branschregler för tätskikt i våtrum, 2016:1. Uppskattad uttorkningstid kan eventuellt finnas på Var uppmärksam på att uttorkningstiden är baserad på tvåsidig uttorkning. Om uttorkningen kan ske bara från materialets ena sida kan man förvänta sig en fördubbling av uttorkningstiden. Exempel nedan är vid en temperatur på 20 C och med utgångspunkt från det maximala fuktinnehållet. Material Önskad ytbehandling Tjocklek (mm) Uttorkning (dygn) Maximalt fuktinnehåll Lättbetong Restfukt Lättbetong ca 8 % Kalksandsten ca 6 % Rekommenderat max fuktinnehåll innan förtsatt behandling: Kalksandsten Diffusionsöppen silikatmålning ca % ca 5-6 % Väv/filt ca 8 10 % ca 4-5 % Uttorkning och ytbehandling Avfuktning i byggnaden kan utföras maskinellt enligt tillverkarens anvisningar. Badrumsmålning eller tätskikt (våtrum) ca 5-8 % ca 3-4 % 31 Handbok för vägledning

32 Brand Brandtekniska egenskaper Enligt BBR ska utveckling och spridning av brand och rök begränsas så att personer kan räddas. Detta regleras genom krav på brandcellsindelning, ytskikt och beklädnad. Utformningen ska göras med utgångspunkt från att brand kan inträffa. Byggnadens brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. Dimensioneringen av respektive byggnadsdel är baserad på aktuell verksamhet och byggnadstyp. Till varje byggprojekt ska en brandskyddsdokumentation upprättas. Här ska det framgå vilka förutsättningarna är, hur brandskyddet är utformat och hur man har verifierat att kraven i BBR (hälsa och säkerhet) och EKS (bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner) uppfylls. Klassifikation av byggmaterial I BBR, avsnitt 5:221, finns anvisningar för hur man klassar byggmaterial efter deras brandtekniska egenskaper. Klassifikationen består av en primärklass och i några fall även en eller flera tilläggsklasser. Primärklasser: A1, A2, B, C, D och E. Tilläggsklasser: s1, s2, s3, d0, d1 och d2. Ytong, Multipor och Silka uppfyller klass A1. Klassifikation av byggnadsdel Byggdelars brandmotståndsförmåga beskrivs enligt det europeiska systemet utifrån följande prestandakriterier: R bärförmåga är konstruktionens förmåga att behålla bärförmågan över tid vid standardiserad brandprovning, angivet i minuter, exempelvis 30, 60, 90 eller 120. E integritet för en avskiljande byggnadsdel innebär att flammor eller gaser inte tränger igenom inom angivet ett antal minuter. I isolering för en avskiljande byggnadsdel innebär att det inte sker en betydande värmetransport till den icke brandpåverkade sidan inom ett antal angivet minuter. Ej bärande byggnadsdelar EI följt av den tid som kriterierna för integritet och isolering är uppfyllt exempelvis EI 30. E följt av den tid som kriterierna för integritet är uppfyllt. Brand Ej avskiljande, (R). Bärande vägg påverkat av brand från minst två sidor. Avskiljande vägg, (REI och EI) Ska förhindra brandspridning från en plats till en annan, påverkat av brand från en sida. Dimensionering av brand ska projekteras och värderas enligt SS-EN :2005/AC:2010 Det bör tas höjd för slankhetstalet: För icke bärande väggar ska h/t 40. Beakta vid murverk med icke lodräta fogar. Tabellerna kan användas om stötfogens tjocklek är mellan 2-5 mm och att det minst på den ena sidan är ett 1 mm skikt av puts eller gips. Om den lodräta fogen är mindre än 2 mm krävs ingen ytbehandling. Tabellerna i SS-EN :2005/AC:2010 Man ska vara uppmärksam på att tabellerna i standarden ofta uttrycker ett intervall mellan två tal. Varje enskilt land bör härav ange exakta värden i det nationella annexet. Därför är min-värdena i denna handbok beskrivet som det största talet om standarden beskriver ett intervall. Bärande byggnadsdel REI följt av den tid som de tre kriterierna uppfylls - exempelvis REI 60. RE följt av den tid som kriterierna för bärförmåga och integritet är uppfyllt exempelvis RE 30. R följt av den tid som bärförmågan är uppfylld exempelvis R Handbok för vägledning

33 Brand Ytong byggnadsdel enligt SS-EN :2005/AC:2010 Tabell 1: Minsta tjocklek för avskiljande ej bärande väggar Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass EI Ytong block eller plattor Densitet kg/m 3 75 (50) 75 (75) 100 (75) 100 (100) 150 (125) Ytong block eller plattor Densitet 500 kg/m 3 75 (50) 75 (75) 100 (75) 100 (100) 150 (100) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med en godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC:2010. Tabell 2: Minsta tjocklek för avskiljande, bärande väggar Utnyttjandegrad α Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass REI Ytong block eller plattor 0,6 125 (125) 125 (125) 150 (125) 175 (150) 200 (200) Densitet kg/m 3 1,0 125 (125) 150 (125) 200 (200) 240 (240) 300 (240) Ytong block eller plattor 0,6 100 (100) 100 (100) 150 (100) 175 (125) 150 (150) Densitet 500 kg/m 3 1,0 100 (100) 150 (100) 175 (150) 200 (175) 240 (200) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC:2010. Tabell 3: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande vägg 1m längd Utnyttjandegrad α Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass R Ytong block eller plattor 0,6 125 (100) 175 (150) 175 (150) 175 (150) 240 (175) Densitet kg/m 3 1,0 175 (150) 200 (150) 240 (175) 300 (240) 300 (240) Ytong block eller plattor 0,6 100 (100) 150 (125) 150 (125) 150 (125) 175 (150) Densitet 500 kg/m 3 1,0 125 (100) 175 (150) 175 (150) 250 (175) 250 (175) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC: Handbok för vägledning

34 Brand Silka byggnadsdel enligt SS-EN :2005/AC:2010 Tabell 4: Minsta tjocklek för avskiljande, ej bärande väggar Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass EI Silka väggsystem 75 Densitet 1400 kg/m 3 (50) 100 (75) 100 (100) 150 (150) 175 (150) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC:2010. Tabell 5: Minsta tjocklek för avskiljande, bärande väggar Utnyttjandegrad α Minsta tjocklek dd [mm] i brandteknisk klass REI Silka väggsystem 0,6 100 (100) 100 (100) 100 (100) 150 (100) 200 (150) Densitet 1400 kg/m 3 1,0 100 (100) 100 (100) 140 (100) 200 (175) 240 (200) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC:2010. Tabell 6: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande vägg 1m i längd Utnyttjandegrad α Minsta tjocklek d (mm) i brandteknisk klass R Silka väggsystem 0,6 100 (100) 100 (100) 150 (100) 175 (175) 200 (175) Densitet 1400 kg/m 3 1,0 100 (100) 100 (100) 150 (100) 200 (175) 240 (200) Värden gäller för väggar utan ytbehandling. Tal inom parentes anger väggtjocklek med godkänd brandputs på minst 10 mm enligt SS-EN :2005/AC: Handbok för vägledning

35 Brand Ytong väggelement enligt SS-EN 12602:2016 Tabell 7: Minsta tjocklek för avskiljande ej bärande väggar Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass EI Ytong element Densitet kg/m 3 Tabell 8: Minsta tjocklek för avskiljande, bärande väggar Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass REI Ytong element Densitet kg/m 3 Tabell 9: Minsta tjocklek vid bärande, ej avskiljande väggar Minsta tjocklek d [mm] i brandteknisk klass R Ytong element Densitet kg/m 3 35 Handbok för vägledning

36 Ljud Generellt Ljudförhållande i byggnader BBR ställer krav på att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas, vilket medför att olägenheter för människors hälsa kan undvikas. Reglerna gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt. Kraven anges som funktionskrav i form av min- repektive max-värden. I BBR hänvisas generellt till SS 25267:2015 för bostäder och SS 25268:2007+T1:2017 för lokaler. Dokumentation För definitioner och riktlinjer för ljuddokumentations utformning hänvisas till BBR samt SS för bostäder och SS för lokaler. I BBR och standarderna definieras krav och ges vägledning för kravställande gällande ljudnivåskillnad och stegljudsnivå samt isolering mot ljud från installationer och ljudkällor utomhus. Härtill tillkommer bedömning av efterklangstid, ljudnivå från installationer och yttre ljudkällor. Ljudnivåskillnad Ljudnivåskillnad (D nt ) mäts i decibel (db) och innebär byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen. Ljudnivåskillnaden varierar för olika frekvenser. I BBR kravställs numer med storheterna D nt,w,50 och D nt,w,100 istället för som tidigare med R w+c respektive R w. Kravvärden har justerats ner 1 db för att kompensera för övergången till standardiserad ljudnivåskillnad, då kravet vertikalt i många fall annars hade skärpts 1 db. Kravställande på ljudnivåskillnad istället för reduktionstal gör att man på ett mer precist sätt speglar den upplevda ljudisoleringen som bland annat är beroende av rumsstorlek. Vid dimensionering av luftljudsisolering ska hänsyn tas till flanktransmission, som innebär överföring av luftljud mellan två rum med gemensamt bjälklag, vilket sker via alla transmissionsvägar utom den via det gemensamma bjälklaget. Ljudisolering För att uppnå tillräckliga och tillfredställande ljudförhållanden är det nödvändigt att det i projekteringsskedet läggs vikt på: materialval, även tjocklek anslutningsdetaljer mellan byggnadsdelar flanktransmission (ljudtransport genom längsgående/ korsande väggar). Gränsvärden för ljudtrycksnivå ska ges särskilt fokus, exempelvis kräver golv i wc- och badrum särskild uppmärksamhet när det gäller: anslutningsdetaljer mellan byggnadsdelar täthet (fyllnadsgrad av hopgjutning, murbruksfogar m m) undvikande av försvagade konstruktioner (exempelvis rillfräsning och rörgenomföringar i lägnehetsskalet) Definitioner Luftljudsisolering Uttryck för en byggnads förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum, eller mellan två åtskilda utrymmen utan gemensamma fria öppningar Stegljudsnivå Beskriver det ljud som frambringas i ett rum när golv eller trappa i ett annat rum påverkas med en standardiserad knackmaskin. Stegljud, fotljud, stilettklackar m m, överförs direkt genom bjälklag eller längsgående konstruktioner. Efterklangstid Uttryck för hur snabbt ett ljud i en lokal dör ut. Efterklangstiden är beroende av omslutningsytornas ljudabsorberande förmåga och av rummets storlek. Ljudtrycksnivå Beskriver det ljud (buller) som alstras från tekniska installationer eller från intern trafik. Ljudtrycksnivån är det buller som mäts inomhus i ett rum, men som alstras från antingen tekniska installationer (pumpar, ventiation m m) eller från inomhustrafik (exempelvis rullbord) i ett annat rum. 36 Handbok för vägledning

37 Ljud Ljudklasser Vid uppförande av en byggnad kan ljudkrav ställas med ljudklasserna A, B, C eller D. Ljudklass A ger mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B ger betydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Ljudklass C ger tillfredsställande ljudförhållanden för de flesta boende och är lägsta krav enligt BBR. Ljudklass D kan användas när ljudklass C inte kan uppnås av tekniska, antikvariska eller ekonomiska skäl. Tabell 1. Exempel på krav i BBR för ljudnivåskillnad i bostäder. Lägsta ljudnivåskillnad, D nt,w,50 (db) Utrymme Klass A Klass B Klass C Klass D Från närings- och serviceverksamhet och gemensamt garage till bostad Mellan bostäder, utan direktförbindelse inom särskilda boendeformer för äldre Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljud förekommer Tabell 2. Exempel på krav i BBR för stegljudsnivå i bostäder. Högsta stegljudsnivå, L nt,w,50 (db) Utrymme Klass A Klass B Klass C Klass D Från närings- och serviceverksamhet och gemensamt garage till bostad Mellan bostäder, utan direktförbindelse inom särskilda boendeformer för äldre Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljud förekommer Handbok för vägledning

38 Ljud Luftljudsisolering med Ytong vägg Tabell 3. Förväntat R w (db) fältvärden för luftljudsisolering enligt DIN 4109:1989 1) Densitet kg/m 3 Väggtjocklek, mm ) Intilliggande byggmaterial har antagits ha en massa på cirka 300 kg/m². Ljudisolerande dubbelväggar Baserat på Xellas egna erfarenhetstal och BYG-ERFA blad , kan en dubbelvägg av lättbetong uppnå mycket bra luftljudsisolering. Följande konstruktion kan förväntas uppfylla krav för ljudklass C mellan två bostäder. 100 mm lättbetong (densitet > 550 kg/m 3 ) 75 mm mineralull 100 mm lättbetong (densitet > 550 kg/m 3 ) Detta förutsätter att det inte är någon direkt förbindelse mellan de två väggarna. Det får inte finnas bindemedel, byggavfall eller lim som kan skapa en fast förbindelse. Angränsande byggnadsdelar, väggar, bjälklag och fundament bör vara avskiljt i lägenhetsskalet. 38 Handbok för vägledning

39 Ljud Luftljudisolering med Silka vägg Tabell 4. Förväntade R w (db) fältvärden för luftljudisolering enligt DIN 4109:1989 1) Densitet kg/m 3 Väggtjocklek/mm ) Angränsande byggmaterial antagits ha en massa cirka 300 kg/m². Tabell 5. Förväntade R w (db) fältvärden för luftljudisolering enligt DIN 4109:1989 1) Densitet Väggtjocklek/mm Mjuk isolering kg/m 3 30 mm 70 mm x x ) Angränsande byggmaterial antagits ha en massa cirka 300 kg/m². Värden i tabell 5 förutsätter ingen direkt förbindelse mellan de två väggarna. Det får inte finnas bindemedel, byggavfall eller lim som kan skapa en fast förbindelse. Angränsande byggnadsdelar, väggar, bjälklag och fundament bör vara avskiljt i lägenhetsskalet. 39 Handbok för vägledning

40 Ytong system Ytong tak- och bjälklagssystem Ytong U-skal Multipor isoleringssystem Ytong ENERGY Ytong källarvägg Ytong O-block Ytong Hebel brandväggselement Handbok för vägledning

41 Ytong tak- och bjälklagssystem Ytong tak- och bjälklagssystem Ytong bjälklagselement är förstärkta och bärande lättbetongelement som kan beställas i stora format till alla typer av byggnader. Elementen är tillverkade av Ytong lättbetong, varför byggnaden får fördelar med ett balanserat och behagligt inneklimat både på sommaren och på vintern. Elementen kan erhållas i längder upp till 6 m och en bredd upp till 625 mm. Ytong bjälklagselement projektanpassas. Bjälklagselementen finns i olika tjocklekar och kan monteras på bärande väggar. Elementens goda isoleringsförmåga säkerställer lösningar med lågt U-värde. Fördelar med Ytong bjälklag massivt taksystem med hög tryckhållfasthet högt värmeisoleringsvärde utmärkt termiskt inneklimat konstruktioner i brandteknisk klass REI 30 till REI 180 monteras i ett moment, ingen formsättning brandteknisk klass A1 enkel och effektiv montering med kranbil möjlighet till stomme i ett material taklösningar utan fuktspärr lämpligt för alla typer av taktäckning lämpligt för alla typer av undergolv inneklimatmärkt. Tabell 1. Vägledande max belastning på takelement 1) Tjocklek (mm) Längd (mm) Spännvidd (mm) Egenvikt (kn/m 2 ) Karakteristisk max. belastning (kn/m 2 ) g k s k Max egenlast Max snölast ,34 1,5 5, ,34 1,5 5, ,34 1,5 4, ,34 1,5 3, ,34 1,5 3, ,34 1,5 2, ,61 1,5 5, ,61 1,5 5, ,61 1,5 4, ,61 1,5 3, ,61 1,5 3, ,61 1,5 2, ,61 1,5 2,1 1) Tabellvärdena är beräknade med 100 mm understöd, REI 90. Värden ska betraktas som vägledande och Xella beräknar alltid elementen efter de projektspecifika förhållandena som angivits av ansvarig projektör. 41 Handbok för vägledning

42 Ytong tak- och bjälklagssystem Tabell 2. Vägledande max belastning på bjälklagselement 1) Tjocklek (mm) Längd (mm) Spännvidd (mm) Egenvikt (kn/m 2 ) Karakteristisk max. belastning (kn/m 2 ) g k q k Max egenlast Max nyttolast ,34 4,0 2, ,34 4,0 2, ,34 3,8 2, ,34 2,8 2, ,34 2,1 2, ,34 1,1 2, ,61 4,0 2, ,61 4,0 2, ,61 4,0 2, ,61 3,0 2, ,61 2,2 2, ,61 1,6 2, ,61 1,0 2,5 1) Tabellvärdena är beräknade med 100 mm understöd, REI 90. Värden ska betraktas som vägledande och Xella beräknar alltid elementen efter de projektspecifika förhållandena som angivits av ansvarig projektör. Tabell 3: Rekommenderad minsta understöd l eff Bärande konstruktion Understöd (REI30) Understöd (REI90) a 0 a 0 l eff = 1 a 0 + l w + 1 a Murverk a 0 max 70 mm { l eff /80 a 0 max 70 mm { l eff /80 b l w b Betong och stål a 0 max 50 mm { l eff /80 a 0 max 50 mm { l eff /80 a 0 a 0 U-skal med gjuten betongkärna a 0 max 50 mm { l eff /80 På den bärande betongkärnan a 0 max 50 mm { l eff /80 På den bärande betongkärnan l w b l w Trä a 0 max 50 mm { l eff /80 a mm 42 Handbok för vägledning

43 Ytong tak- och bjälklagssystem För vägledning beträffande dimensionering av bjälklags- och vägganslutningar, hänvisas till projekteringsanvisningen på nedanstående webbadress, utarbetat i samarbete med SBi och Teknologisk Institut (DK): Tabell 3: U-värde för Ytong Takelement med utvändig Multipor (λ = 0,043) Multipor tjocklek i mm Tjocklek bjälklag i mm mm 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 0,11 0, mm 0,14 0,13 0,13 0,12 0,11 0,11 0, mm 0,13 0,13 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10 Urspärningar Alla urspärningar till rörgenomföringar eller liknande avtalas med Xella och projekteras in i de slutgiltiga elementritningarna. Elementen kan utformas med urspärningar upp till 1/3 av den totala bredden. Bärförmågan ska alltid beräknas på varje enskilt element. Vid större hål i bjälklaget för exempelvis installationsschakt eller trappöppningar kan en avväxling av stål användas (figur 1) eller en stålram i H-form (figur 2-3) beroende av lasterna i det aktuella projektet. Figur 1: Avväxling mellan bjälklag 43 Handbok för vägledning Överhäng Upp till 1,5 meter överhäng/utskjut från murens framkant för exempelvis balkonger kan utföras med Ytong element. Bärförmågan ska alltid beräknas för varje enskilt element. Utskjut med en samlad längd på L 2 * H (H = höjden på elementet) beaktas inte i dimensioneringen. Figur 2: Stålram H-form Figur 3: Bjälklag i stålram

44 Ytong U-skal Förutsättningar för beräkningar Spännvidd upp till 3,0 m Generellt: Stödlängd: 250 mm U-skal Längdarmering Byglar per 120 mm Tabell Nedböjning: max 10 mm eller spännvidd/300 Dimensionering enligt gällande normer den HE120B 1 Armerad betong:v Betong: 20 MPa Armering: 550 MPa (Tentor eller kamstål) Följande har beaktats: momentkapacitet skjuvmotstånd sprickor (acceptabel sprickbredd: 0,4 mm) nedböjning förankringslängd st Ø10 Ø6 2 1 st Ø14 Ø8 3 2 st Ø12 Ø8 4 Understödstryck Beakta att för U-skal 175 mm är endast en längdarmeringsstång och bygel med endast ett snitt, medan U-skal i övriga bredder är med traditionell uppbyggnad med två längdarmeringsstänger och tvåsnittsbyglar st Ø8 Ø6 5 2 stk Ø16 Ø10 6 Stålprofiler: Stål: 235 MPa stk Ø10 Ø6 7 Mellan U-skal och stål placeras isolering U-skalen ska fasthållas till stålprofilen. 2 stk Ø16 Ø10 8 Följande har beaktats: - momentkapacitet - skjuvmotstånd stk Ø10 Ø6 9 - nedböjning - understödstryck. Spännvidd 3,0-5,5 m Spännvidd 3,0-5,5 m U-skal (+ 200 mm i höjd) Isolering 50 mm Längdarmering Byglar Tabell per 120 mm 3 stk Ø16 Ø10 16 U-skal Profil Flänsbredd Tabell 240+ IPE mm 11 IPE mm HE140M 146 mm * HE160B 160 mm 12 HE160M 166 mm 13 IPE mm 14 HE180B 180 mm 15 * För att få plats med profilen slipas cirka 1 mm av U-skalens botten. 44 Handbok för vägledning

45 Ytong U-skal Användning av tabellerna Generellt: För de enksilda graferna är bärförmågan (exklusive egenvikt) som en funktion av spännvidden. Dvs bärförmågan utöver egenvikten. Armerad betong: För de olika U-skalen är det angivet två armeringskombinationer. Om en trearmeringskombination används kan det interpoleras mellan tabellerna. Stålprofiler: För de olika stålprofilerna anges bärförmågan samt vilka U-skal de kan placeras i. Om spännvidden är mindre än 3,0 m, används samma bärförmåga som för 3,0 m. Exempel: Exempel 1 - Över en öppning på 2,2 meter är belastningen 5 kn/m. Enligt tabell 3 används ett U-skal 240 mm med 2 st Ø12 längdarmering och Ø8 per 120 mm byglar. Exempel 2 - Över en öppning på 4 meter är belastningen 15 kn/m. Enligt tabell 9 och 14 används ett U-skal 300+ med ett HE140M eller HE180B. Exempel 3 - Över en öppning på 2,6 meter är belastningen 10 kn/m. Enligt tabell 12 används ett U-skal 240+ med ett IPE Handbok för vägledning

46 Ytong U-skal 40,00 HE120B. Flänsbredd 120 mm. U-skal U-skal/block: 240+ mm, armering: HE120B, flänsbredd 120 mm Bärförmåga (exkl. egenvikt) kn/m 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Lorem ipsum 0,00 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Spännvidd (m) Tabell U-skal: 175 mm, längdarmering: 1 st Ø10, byglar: Ø6 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 2 46 Handbok för vägledning

47 Ytong U-skal 25 U-skal: 175 mm, längdarmering: 1 st Ø14, byglar: Ø8 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 3 40 U-skal: 240 mm, längdarmering: 2 st Ø12, byglar: Ø8 per 120 mm 35 Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 4 47 Handbok för vägledning

48 Ytong U-skal 25 U-skal: 240 mm, längdarmering: 2 st Ø8, byglar: Ø6 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 5 U-skal: 300 mm, längdarmering: 2 st Ø16, byglar: Ø10 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 6 48 Handbok för vägledning

49 Ytong U-skal 25 U-skal: 300 mm, längdarmering: 2 st Ø10, byglar: Ø6 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 7 50 U-skal: 300+ mm, längdarmering: 2 st Ø16, byglar: Ø10 per 120 mm 45 Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 8 49 Handbok för vägledning

50 Ytong U-skal 30 U-skal: 300+ mm, längdarmering: 2 st Ø10, byglar: Ø6 per 120 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m Spännvidd mm Tabell 9 U-skal: 300+ mm, armering: HE140M, flänsbredd 146 mm Bärförmåga (exkl. egenvikt) kn/m ,5 4 4,5 5 5,5 Spännvidd (m) Tabell Handbok för vägledning

51 Ytong U-skal U-skal: 240+ mm, armering: IPE160, flänsbredd 82 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m ,5 4 4,5 5 5,5 Spännvidd (m) Tabell 11 U-skal: 300+ mm, armering: HE160B, flänsbredd 160 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m ,5 4 4,5 5 5,5 Spännvidd (m) Tabell Handbok för vägledning

52 Ytong U-skal U-skal: 300+ mm, armering: HE160M, flänsbredd 166 mm 60,00 Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 3 3,5 4 4,5 5 5,5 Spännvidd (m) Tabell 13 U-skal: 240+ mm, armering: IPE180, flänsbredd 91 mm Bärförmåga (exkl egenvikt) kn/m ,5 4 4,5 5 5,5 Spännvidd (m) Tabell Handbok för vägledning

53 Ytong U-skal U-skal: 300+ mm, armering: HE180B, flänsbredd 180 mm 60,00 Bæreevne (excl. egenvægt) kn/m 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 3 3,5 4 4,5 5 5,5 Lysningsvidde (m) Tabell U-skal: 365+ mm, längdarmering: 3 st Ø16, byglar: Ø10 per 120 mm Betongdimension: 375x215 mm 80 Bärförmåga (exkl. egenvikt) kn/m Spännvidd (mm) Tabell Handbok för vägledning

54 Multipor isoleringssystem Invändig tilläggsisolering (WI) Invändig tilläggsisolering kan orsaka fuktproblem, varför det normalt inte rekommenderas. I vissa fall kan det dock vara den enda möjliga lösningen - exempelvis med hänsyn till byggnadens bevarande. Vid invändig isolering kan det skiljas mellan två olika lösningstyper: Diffussionsbromsande lösningar typiskt utformat med regelverk och mineralull, ångspärr och beklädnad med gipsskiva. Diffusionsöppna, kapilläraktiva lösningar som Multipor Isoleringsplattor. Diffusionsbromsande, invändig isolering En invändig isolering och gipsskivor monteras på regelverk. För att förhindra ångdiffusion i mineralullen monteras en ångspärr, så att det inte bildas kondens på isoleringens kalla sida. Utförandet kräver stor omsorg då även små otätheter kan resultera i fuktskador och minskad värmeisolering. Den största nackdelen med denna lösning är dock att väggen inte kan bidra till utjämning av svängningar i rumsluftens fuktighet. Det medför ökad relativ fuktighet och ökat ventilationsbehov, varför vinsten med tilläggsisoleringen minskas. Dessutom förhindrar lösningen möjlig uttorkning av väggen inifrån, vilket kan vara ett problem, särskilt vid tegel- och träväggar. Fig. 1: Funktionsprincip för en diffusionsbromsande invändig isolering Inomhus Nästan ingen fuktvandring Inomhus Fölopp av temperatur och ångtryck Ingen kondens Fig. 2: Funktionsprincip för en diffusionsöppen invändig isolering Fölopp av temperatur och ångtryck Ute Ute Diffusionsöppen kapilläraktiv, invändig isolering Invändig isolering av kapilläraktiv Multipor monteras med ett diffusionsöppet limputs. Vattenånga från rumsluften kan diffundera fritt in i väggen, där överkottsfukt kan magasineras. Vid fallande rumsfukt transporteras den upplagrade fukten kapillärt tillbaka till rummet. Rumsfuktigheten hålls någonlunda konstant, så att en komfortabel, relativ fuktighet bevaras i rummet. Ytterväggskonstruktionen kan torka ut inåt utan problem, så att fuktskador på konstruktionen undviks. Hög fuktvandring Kondensutfällning Vätsketransport Principskisser finns på: Arbetsbeskrivningar finns på: 54 Handbok för vägledning

55 Multipor isoleringssystem Utvändig isolering (WAP) Massiv Multipor Mineralisk isoleringsplatta Den relativt höga densiteten - jämfört med vanlig isolering - gör det möjligt att med Multipor Mineraliska isoleringsplatta konstruera (limmat och tätat) ett monolitisk och enhetligt system. Så att när det monteras på fasaden erhålls ett utförande mer likt en massiv vägg, jämfört med konventionella utvändiga fasadisoleringssystem. Multipor-system WAP med den mineraliska isoleringsplattan är därför en högkvalitativ, massiv och bärkraftig isoleringsmetod speciellt i kombination med Ytong lättbetong och Silka kalksandsten. Brand Multipor mineralska isolering WAP gör det möjligt att, i kombination med Multipor lättputs, bygga upp murverkskonstruktioner som ett obrännbart system, uppfyllande brandteknisk klass A2, och uppfyller därmed alla krav för brandskydd. Det utvecklas inga ohälsosamma rökgaser i samband med brand, varför den med fördel kan användas på offentliga byggnader som förskolor, skolor eller sjukhus. Det ställs en del byggtekniska krav på en utvändig fasadisolering, som värme- och brandisolering och kontroll över fukt. Dessutom att anslutningar vid exempelvis fönster och dörrar ska vara luft- och vindtäta samt hållbara över tid. Framför allt ska det vid energiförbättrande renoveringar läggas stor vikt på noggrann projektering och utförande av anslutningar mot befintliga byggnadsdelar. Tillståndet på de anslutande byggnadsdelarna, som exempelvis takstolar ska undersökas och beaktas under projekteringen. Alla intilliggande byggnadsdelar, framförallt fönster, dörrar och takstolar ska, om de byts ut, monteras innan isoleringsarbetet påbörjas. Dilatationsfogar och rörelserfogar som finns i byggnaden ska återetableras och får inte överisoleras. För att underlätta projekteringsfasen erbjuder Xella exempel på konstruktionsdetaljer, som projektörer kan använda som vägledning, för utformning av detaljer till det aktuella projektet. Fördelar med Multipor utvändig isolering motståndskraftig, även vid hård belastning brinner inte, glöder inte eller ryker inte inga materialskarvar i systemet, inga köldbryggor likriktad uppbyggnad av fasaden enkel och säker att bearbeta effektiv värmeisolering med kvalitetslösninger för nybyggnad och renovering mineraliskt uppbyggd fasadisolering hämmar utveckling av algpåväxt utprovat och godkänt system. Arbetsbeskrivningar och ytterligare vägledning finns på: Övergångar, anslutningar och avslutningar med Multipor WAP Kvaliteten och hållbarheten för den utvändiga fasadisoleringen är beroende av de material som använts, ett korrekt hantverksmässigt utförande samt en bra projektering och implementering av övergångar, anslutningar av avslut Alla anslutningar och avslut ska projekteras, så att stödjande byggnadsdelar kan ta upp temperatur- och fuktrelaterade rörelser utan att skador uppstår. 55 Handbok för vägledning

56 Ytong ENERGY+ Ytong Energy+ Ytong Energy + är resultatet av ett målinriktat utvecklingsarbete: ett superisolerande byggblock avsett för bärande ytterväggar med Ytong lättbetongs goda fuktreglerande och värmeabsorberande egenskaper. Samtidigt har hållbarheten i alla led från råmaterialutvinning, produktion, användning och återanvändning varit i fouks. Produkten kan återvinnas till 100 procent och ger därför nya möjligheter för hållbart byggande. Ytong Energy + är vagga-till-vagga -certifierat. Tillverkningen av Ytong Energy + är miljöcertifierat enligt ISO 14025:2010. Produkt Ytong Energy + är framställt av naturliga råmaterial: sand, kalk och vatten. Blockens tre skikt lättbetong med olika densitet som sammangjutits till ett block. Denna produktionsmetod är unik för Ytong Energy + och ger byggblocken en många bra egenskaper som skiljer från alla andra lösningar: innerst 15,5 cm bärande lag, densitet 340 kg/m 3, därefter 18 eller 28 cm isolerande lag Multipor densitet 115 kg/m³ ytterst 6,5 cm densitet 340 kg/m 3. Massiva ytterväggar med U-värde på endast 0,11 W/mK. Den enkla byggmetoden, där bärande konstruktion och isolering är en integrerad lösning, säkrar ett tätt byggande. Ytong Energy + blocken kompletteras med Ytong överliggare och Grundputs. Bjälklag och platta tak kan med fördel utföras med Ytong takelement isolerat med Ytong Multipor, så att hela huset byggs av lättbetong och utan användning av fuktspärr. Efter uppmurning putsas väggarna på båda sidor. Fördelar med YTONG Energy+ 100 % oorganiskt material samma material genom hela blocken ingen avgivning av skadliga ämnen ingen hälsorisk, varken vid bearbetning eller användning 100 % återvinningsbar som råmaterial till nya lättbetongprodukter enkel projektering säkert uppförande ett arbetsflöde U-värde 0,11 bra värmeisolering säkrar gott inneklimat ekonomisk lösning en leverantör väggen tar upp och avger fukt från rummet allt spillmaterial kan återvinnas som råmaterial för nya Ytong produkter Ytong porebetongs goda värmelagrande egenskaper hindrar överupphettning i rum med stora fönsterytor. Principskisser finns på: Arbetsbeskrivningar finns på: Statik Beakta att Ytong Energy+ ska beräknas som en vanlig för/bakmur av lättbetong fördelat på 65 mm förmur och 155 mm bakmur. Egenskaper Ytong Energy + är formstabila, har god styrka, låg vikt och låg värmeledningsförmåga. Blocken är brandsäkra. De är tillverkade av oorganiska material som är motståndskraftiga mot fukt. Montering Ytong Energy + limmas med Ytong lim / Ytong lim vinter enligt monteringsbeskrivningen på hemsidan. Blocken kan bearbetas med vanligt handverktyg eller bandsåg. För hantering används Ytong tång. 56 Handbok för vägledning

57 Ytong källarvägg Ytong källarvägg Källarväggar av Ytong kan utföras som blockmurverk med Ytong massivblock eller som elementvägg med Ytong massivelement. Massivblock och massivelement kan erhållas i flera tjocklekar till källarväggar används vanligen 240, 300, 365 eller 400 mm. Statik I följande tabellerna är det räknat med Ytong med följande materialparametrar: Beakta att bärförmåga och värden är beräknade utifrån några helt specifika förutsättningar. De projektspecifika förhållandena ska alltid värderas och beräknas av en konstruktör. Typ Densitet [kg/m³] f xk1 [MPa] f xk2 [MPa] F k [MPa] E 0k [MPa] Höjd [mm] Tjocklek [mm] Massivblock 290 0,26 0,14 1, Massivblock 340 0,50 0,18 1, Massivelement 390 0,64 0,18 2, Massivelement 575 1,10 0,41 4, Tabeller för källarväggars bärförmåga Blockmurverk och elementväggar är beräknade enligt SS-EN :2005+A1:2012 med tillhörande nationellt annex samt DS INF 167. Tabellen anger det maximalt avståndet (L max ) mellan lodräta understöd. t är väggens tjocklek. R d,gunst är den mest gynnsamma verkande, lodräta lasten på källarväggen. Lodräta understöd är normalt tvärväggar eller stålprofiler. Vägghöjden har satts till 2,6 m. Enligt INF (1) note 3 får väggens förhållande längd/ Tabellerna gäller för randfält (se figur 1). För mittfältet kan längden ökas med L, där: L = 0,5 + R d,gunst /20 (R d,gunst i kn/m) = max 1,5 m L max + L = max 6,5 m En avvikelse i höjd kan identifieras genom att kompensera tjockleken linjärt i förhållande till höjderna (se exempel). Värdena för L max gäller även om en dörr utförs i väggfältet. I tabellerna är tvärställda väggar konstruerade för väggtjocklek 150 mm. Limmade stötfogar förutsätts. höjd inte vara större än 2,5 när f xk1 beräknas. Därmed blir den maximala vägglängden utan understöd 6,5 m. 57 Handbok för vägledning

58 Ytong källarvägg Maximalt avstånd (L max ) mellan lodräta understöd. Massivblock 290 kg/m³ t (mm) Ρ d,gunst (kn/m) ,9 3,1 3,3 3,8 4,6 5,8 6,5 1, ,7 4,0 4,4 5,3 6,5 1,6 x (m) HEB profil Maximalt avstånd (L max ) mellan lodräta understöd. Massivblock 340 kg/m³ t (mm) Ρ d,gunst (kn/m) ,4 3,6 3,9 4,6 5,5 6,5 1, ,5 1,6 x (m) HEB profil Maximalt avstånd (L max ) mellan lodräta understöd. Massivelement 390 kg/m³ t (mm) Ρ d,gunst (kn/m) ,2 2,3 2,4 2,7 3,0 3,3 3,9 1, ,0 5,5 6,0 6,5 1, ,5 1,4 x (m) HEB profil Maximalt avstånd (L max ) mellan lodräta understöd. Massivelement 575 kg/m³ t (mm) Ρ d,gunst (kn/m) ,5 1, ,5 1, ,5 1,1 x (m) HEB profil Mittfält Övriga väggar är randfält L L t x Källarplan Figur 1: Illustration av väggfält 58 Handbok för vägledning

59 Ytong källarvägg Exempel Förutsättningen är en källare som visas i figur 2. Värden för R d,gunst bestäms till 10 kn/m. Höjden beslutas till 2,6 m. Källarväggarna önskas utföras av 300 mm Ytong Massivblock med densitet 340 kg/m³. Vid läsning av tabellen ses det maximala Under projekteringen beslutas att ändra höjden till 3,0 m. Tjockleken för blocken ändras efter beräkning h ny h gl. t gl. = t ny till 3,0/2,6 300 mm = 346 mm,. i praktiken 365 mm. avståndet mellan lodräta understöd: L max = 4,7 m. De två randfälten på 4,0 och 4,5 m har omedelbart tillräcklig bärförmåga. För mittfälten bestäms den maximala längden till: L = 0,5 + R d,gunst /20 L max + L = 4,7 + 0,5 + 10/20 = 5,7 Härav ses att mittfälten har tillräcklig bärförmåga. Vid gavlarna, som spänner över 8,0 m, placeras stålpelare, så att L reduceras till 4,0 m. Minsta längd (x) för stöttande tvärvägg ska vara 1,6 m. Det avläses att tvärväggen med längd 1,2 m har tillräcklig bärförmåga. Övriga förutsättningar Väggarna räknas som glatta. Mark utanför källarväggen antas vara okomprimerad (dvs högst i en grad, som motsvarar den aktuella antagna specifika densiteten) Densiteten för jord antas vara 20 kn/m³. Området omedelbart utanför källare används inte för körning med tung trafik. Uppfyllnad sker med icke kohesiv jord (dvs sand). Det räknas med friktionsjord m pl = 35. Grundvattennivån ligger under källarnivån. Det räknas med jordtryck i full höjd. Det räknas med en lodrät beräknad last (R d ) på mark om 3,0 kn/m². Den lodräta lasten på källarväggen beräknas angripa centralt (dvs innanför -50 till +50 mm i förhållande till mittlinjen. 4,0 m 5,5 m 4,5 m 1,6 m 8,0 m HE180B HE180B Figur 2: Illustration av källaren i exemplet 59 Handbok för vägledning

60 Ytong O-block Ytong O-block är avsedd för permanent formgjutning av betongpelare eller liknande. Vid hög vindbelastning och bjälklagskonstruktion kan det vara nödvändigt att öka styvheten hos väggar eller hörn. Metoden kan ge ökad styvhet vid gjutning av betongpelare. Lösningen är mycket enkel att använda genom att Ytong blocken används som kvarsittande form med en isolerad inpackning. För att gjuta en armerad betongpelare ska pelarens armering endast förbindas i botten, antingen direkt till fundamentet eller i de nedersta 10 mm gjutfog med tvärgående armering (beroende av projektets karaktär och statisk rapport). I toppen kan armeringen gjutas samman med en tvärgående betongbälke eller annan tväravstyvning, för att därmed skapa den grundläggande stabiliteten i hela byggnaden. Hålen fylls med betong k för erhållande av en färdig sluten fasad. O-blocken muras i förband (se figur 1). Till hörnutformning rekommenderar Xella ett bra allroundbruk. Påföring av bruk i stötfogar ses i figur 2. Det är viktigt att hålen i O-blocken uppmuras direkt ovanpå varandra, så att betongen är helt oavbrutet i sin fulla höjd. Figur 1: Ytong O-block uppmurat i förband 60 Handbok för vägledning Figur 2: Murbruk/lim i stödfogar