Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark"

Ebba Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 50 B i l a g a C Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark C1. Allmän beskrivning Byggdelar ovan mark avser vanliga väggar och bjälklag, dvs. konstruktioner som begränsas av två parallella ytor. Det ingår således inga geometriska vinklar, som vid fönsternischer eller ytterväggshörn. Det resultat som redovisas inom denna grupp är U-värden. Med λ-värde menas här liksom alltid beräkningsvärdet för värmekonduktivitet och med regel-andel menas areaandelen reglar i förhållande till totala arean. För lättreglar i trä och för slitsa-de stålreglar beräknas regelandelen med utgångspunkt från flänsbredden. I de fall figurerna endast visar de inhomogena skikten får du själv beräkna inverkan av alla homogena skikt i form av ett värmemotstånd Rö = Σ (d / λ). Vid beräkningar utförda enligt standarden SS-EN ISO 6946 spelar det ingen roll hur dessa övriga skikt är fördelade mellan varma och kalla sidan och de kan också förekomma mitt i konstruktionen utan att denna pla-cering inverkar på resultatet. Därför är det tillräckligt att summera alla dessa skikts värme-motstånd, inklusive värmeövergångsmotstånden, till värdet Rö. Det finns formelrutor för följande beräkningsfall: C2. Träreglar. Ett skikt. C3. Träreglar. Två korsande skikt. C4. Lättbalk i trä. Ett skikt. C5. Lättbalk i trä med korsande träregelskikt. C6. Slitsade stålreglar. Beräkningsbredd och fiktivt λ-värde. C7. Slitsade stålreglar. Ett skikt. C8. Slitsade stålreglar med korsande träregelskikt. C9. Slitsade stålreglar med korsande skikt av oslitsade stålreglar. C10. Lättbalk i stål. Vägg med profilerad plåt. C11. Lättbalk i stål. Vägg med köldbryggebrytning av trä. C12. Lättbalk i stål. Vägg med köldbryggebrytning av mineralull. C13. Kramlor. Fasadtegelvägg C14. Stegar. Betongsandwichvägg C15. Kilisolering vid låglutande tak

Med λ-värde menas här liksom alltid beräkningsvärdet för värmekonduktivitet och med regel-andel menas areaandelen reglar i förhållande till totala arean.

2 B i l a g a C 51 Där värmekonduktiviteten inte är ingångsparameter i formlerna har nedanstående värden an-vänts. Material λ värde Material λ värde Mineralull 0,037 Cellplast 0,037 Trä 0,14 Plywood 0,14 Betong 1,7 Lättbetong 0,12 Gipsskiva 0,25 Spånskiva 0,14 Golvspånskiva 0,18 Träfiberskiva 0,14 Stål 50 Rostfritt stål 17 Puts 1,0 Fasadtegel 0,60 C2. Träreglar. Ett skikt. Formeln har tagits fram med hjälp av beräkningar utförda enligt standarden SS- EN ISO Dessa beräkningar kan naturligtvis också programmeras direkt i något programspråk. Om det förutom det inhomogena isolerskiktet också finns ett heltäckande isolerskikt, så får man sätta påslaget ΔU'' till noll.

Träfiberskiva 0,14 Stål 50 Rostfritt stål 17 Puts 1,0 Fasadtegel 0,60 C2. Träreglar. Ett skikt.

3 52 B i l a g a C C3. Träreglar. Två korsande skikt. Formeln har tagits fram med hjälp av beräkningar utförda enligt standarden SS- EN ISO Dessa beräkningar kan naturligtvis också programmeras direkt i något programspråk. I detta fall är ΔU'' alltid noll. C4. Lättbalk i trä. Ett skikt. Om det förutom det inhomogena isolerskiktet också finns ett heltäckande isolerskikt, så får påslaget ΔU'' sättas till noll. Lättbalken kan också ha två liv. Då är t = summan av livens tjocklek.

Dessa beräkningar kan naturligtvis också programmeras direkt i något programspråk. I detta fall är ΔU'' alltid noll. C4.

4 B i l a g a C 53 C5. Lättbalk i trä med korsande träregelskikt. Lättbalken kan också ha två liv. Då är t = summan av livens tjocklek. C6. Slitsade stålreglar. Beräkningsbredd och fiktivt λ-värde. Om du har en vägg med slitsade stålreglar, så måste du först beräkna ett fiktivt λ-värde λ f och en beräkningsbredd b där det fiktiva λ-värdet ska gälla. Geometrin för den slitsade regeln förenklas nämligen senare så att det slitsade partiet byts ut mot ett homogent material med lägre λ-värde än stål. Antal slitsar är det maximala antal som skär regeln av ett plan vinkelrätt balkens längdaxel. I figuren nedan är antalet 8. Det förutsätts också att det föreligger symmetri enligt figuren. Ob-servera att s är måttet mellan två närliggande symmetriplan, inte två identiskt lika symmetri-plan. Slitsarna förutsätts vara bildade genom att stålet stansats bort helt, och det finns således inte kvarsittande uppvikt. För sådana fall kan det fiktiva λ-värdet approximativt justeras upp med faktorn c / (c d).

Geometrin för den slitsade regeln förenklas nämligen senare så att det slitsade partiet byts ut mot ett homogent material med lägre λ-värde än stål.

5 54 B i l a g a C C7. Slitsade stålreglar. Ett skikt. Beräkna först ett fiktivt λ-värde λ f och en beräkningsbredd b, se C6. Regelandelen beräknas precis som för en träregel med en bredd lika med stålregelns flänsbredd. I figuren visas fallet då antalet gipsskivor är 3. Både R si och R se har satts till 0,13, och värmemotståndet för en eventuell luftspalt och fasad har satts till noll, vilket motsvarar en väl ventilerad fasad. Om det förutom det inhomogena isolerskiktet också finns ett heltäckande isolerskikt, så får påslaget ΔU'' sättas till noll.

I figuren visas fallet då antalet gipsskivor är 3.

6 B i l a g a C 55 C8. Slitsade stålreglar med korsande träregelskikt. Beräkna först ett fiktivt λ-värde λf och en beräkningsbredd b, se C6. Regelandelen beräknas precis som för en träregel med en bredd lika med stålregelns flänsbredd. Både Rsi och Rse har satts till 0,13, och värmemotståndet för en eventuell luftspalt och fasad har satts till noll, vil-ket motsvarar en väl ventilerad fasad. I detta fall är ΔU'' alltid noll. C9. Slitsade stålreglar med korsande skikt av oslitsade stålreglar. Beräkna först ett fiktivt λ-värde λf och en beräkningsbredd b, se C6. Regelandelen beräknas precis som för en träregel med en bredd lika med stålregelns flänsbredd. Både Rsi och Rse har satts till 0,13, och värmemotståndet för en eventuell luftspalt och fasad har satts till noll, vil-ket motsvarar en väl ventilerad fasad. I detta fall är påslaget ΔU'' alltid noll.

Både Rsi och Rse har satts till 0,13, och värmemotståndet för en eventuell luftspalt och fasad har satts till noll, vil-ket motsvarar en väl ventilerad fasad. I detta fall är ΔU'' alltid noll. C9.

7 56 B i l a g a C C10. Lättbalk i stål. Vägg med profilerad plåt. Formeln har tagits fram med hjälp av beräkningar utförda enligt standarden SS , Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. C11. Lättbalk i stål. Vägg med köldbryggebrytning av trä. Formeln har tagits fram med hjälp av beräkningar utförda enligt standarden SS , Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. Träregeln har samma bredd som lättbalkens fläns.

köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. C11. Lättbalk i stål. Vägg med köldbryggebrytning av trä.

8 B i l a g a C 57 C12. Lättbalk i stål. Vägg med köldbryggebrytning av mineralull. Formeln har tagits fram med hjälp av beräkningar utförda enligt standarden SS , Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. C13. Kramlor. Fasadtegelvägg Det förutsätts att rostfria kramlor används med λ = 17 W/m, C. För de fall, där isoleringen monteras i samband med murningen är ΔU'' = 0,04. Om isolerskiktet motgjuts så är ΔU'' = 0,01. En enkel formel för χ finns också i standarden SS-EN ISO 6946, se bilaga D3 i denna.

köldbryggor Beräkning av värmemotstånd. C13. Kramlor. Fasadtegelvägg Det förutsätts att rostfria kramlor används med λ = 17 W/m, C.

9 58 B i l a g a C C14. Stegar. Betongsandwichvägg Det förutsätts att rostfria stegar används med λ = 17 W/m, C, och att stegarna är utformade ungefär enligt figuren så att en tråd går igenom isolerskiktet per längd b. C14. Stegar. Betongsandwichvägg Det förutsätts att rostfria stegar används med λ = 17 W/m, C, och att stegarna är utformade ungefär enligt figuren så att en tråd går igenom isolerskiktet per längd b.

utformade ungefär enligt figuren så att en tråd går igenom isolerskiktet per längd b. C14. Stegar.

10 B i l a g a C 59 C15. Kilisolering vid låglutande tak. Låglutande tak byggs ibland upp av isolerkilar, vilket betyder att isolertjockleken varierar. Ett tak kan delas upp i sektioner enligt något av de tre fallen 1 till 3 nedan. Fall 1 Kilvolym = Basarea d/2 Fall 2 Kilvolym = Basarea d/3 d Fall 3 Kilvolym = Basarea 2d/3 d d I samtliga fall varierar kilens tjocklek från noll till d. Standarden anger kända beräknings-formler för U-värdet för de tre olika fallen. Värmemotståndet R o är summan av alla värme-motstånd, inklusive icke kilformad isolering och övergångsmotstånd. Kilens maximala vär-memotstånd är R 1 = d/λ Fall 1 U = 1/R 1 ln(1 + R 1 /R o ) Fall 2 U = 2/R 1 [(1+ R o /R 1 ) ln(1 + R 1 /R o ) 1] Fall 3 U = 2/R 1 [1- R o /R 1 ln(1 + R 1 /R o )] För överslagsberäkningar kan man beräkna ett U-värde utan kilisolering och ett U-värde beräknat med kilisoleringens medeltjocklek d m. Dessa två U-värden viktas sedan ihop enligt nedan. Den approximativa formeln nedan bör inte användas om Ro < 2 m 2 C/W. Utan kilisolering U o = 1 / R o Med medeltjock kilisolering U 1 = 1 / (R o + d m / λ ) d m = Total kilvolym / Total basarea U = 0,864 U 1 + 0,120 U o

Fall 1 Kilvolym = Basarea d/2 Fall 2 Kilvolym = Basarea d/3 d Fall 3 Kilvolym = Basarea 2d/3 d d I samtliga fall varierar kilens tjocklek från noll till d.

Relevanta dokument

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9