LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGES KOMMUNER
|
|
- Karl-Erik Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGES KOMMUNER En enkätsammanställning maj 2018 Lotti Jilsmo, Västerviks kommun Ingela Granqvist, Norrköpings kommun Magnus Nordgren, Landsbygdsnätverkets kansli Carl Strömberg 1, Jordbruksverket 1 Ansvarig kontakt: Carl Strömberg, Jordbruksverket, carl.stromberg@jordbruksverket.se
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 4 Enkäten... 4 Hemvist i organisationen och funktionstitlar... 5 Hemvist i organisationen... 5 Funktionstitlar... 5 Kommunstorlek och landsbygdsfunktion... 6 Kommunens struktur... 7 Kommunindelning enligt Sveriges Kommuner och Landsting... 7 Kommunindelning enligt Tillväxtanalys... 8 Geografisk spridning... 9 Sammanfattande analys och vidare frågeställning ii
3 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Deskriptiv statistik över enkätsvar Tabell 2 Landsbygdsfrågeansvarigs hemvist i organisationen. Antal svar Tabell 3 Funktionstitel landsbygdsansvarig. Antal svar Tabell 4 Har kommunen en tjänsteperson särskilt ansvarig för landsbygdsfrågor? Värden motsvarar antal invånare FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Kommunstorlek och landsbygdsfunktion enligt SCBs befolkningsstatistik år Figur 2 Andel kommuner med landsbygdsfunktion. Geografisk indelning av kommuner enligt SKL Figur 3 - Andel kommuner med landsbygdsfunktion. Geografisk indelning enligt Tillväxtanalys... 8 Figur 4 Har kommunen en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor?... 9 BILAGA Tabell B 1 Överblick över titel på anställd person med landsbygdsfrågeansvar Tabell B 2 Geografisk indelning. Finns det en person med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor på er kommun? Figur B 1 Del av tjänst som är avsatt till landsbygdsfrågor iii
4 BAKGRUND Sedan slutet av 2011 finns ett nätverk för tjänstepersoner på kommuner, regioner och länsstyrelsen som arbetar med landsbygdsfrågor. Nätverket har stöttats av det nationella Landsbygdsnätverket och har genomfört ett flertal regionala träffar och olika distansmöten varje år samt en årlig nationell träff. Under hösten 2016 bjöd nätverket in till en nationell träff som var mycket välbesökt men antalet aktiviteter av den typen har minskat. I dagsläget är nätverket som mest aktivt genom en sluten Facebook-grupp som har utvecklats väl och i nuläget är 228 aktiva medlemmar. Hösten 2017 beslutades att skicka ut en enkät till samtliga Sveriges kommuner. Syftet med enkäten var att uppdatera kontaktadresser och få en bild av hur kommunerna arbetar med landsbygdsutveckling. Syftet med enkäten var även att ta reda på hur många kommuner som har en tjänsteperson anställd med landsbygdsansvar, inventera landsbygdsfrågornas placering i organisationerna men även för att se hur ett uttalat landsbygdsansvar är spritt över landet. ENKÄTEN Enkäten bestod av fem frågor och skickades ut mailledes till kommunernas centrala funktion på samtliga kommunkontor (290) i Sverige och besvarades av 183 kommuner vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent, motsvarande ungefär 2/3 av alla kommuner. Mailet adresserades till den landsbygdsansvarige utan vidare hänsyn till om en tjänsteperson med motsvarande ansvarsområde fanns. Anledningen till att enkäten skickades med adressaten landsbygdsutvecklare var att den utan direkt personkoppling på egen hand skulle hitta fram till rätt person inom den berörda organisationen. Ungefär en månad efter utskicket skickades en påminnelse till samtliga kommuner. För att väcka intresse för enkäten och öka svarsfrekvensen användes även befintliga nätverk som kontaktlistor för direktkontakt och en sluten facebookgrupp för landsbygdsutvecklare. Kontaktlistorna användes även i samordnande syfte för att säkerställa att berörda kommuner endast lämnade in en enkät per kommun. Kontaktlistorna täckte dock inte alla Sveriges kommuner och kontakten med kommuner där vi inte hade tillgång till personliga kontaktuppgifter uteblev ytterligare kontakt med berörda kommuner. Antalet ickesvar uppgick till 107 stycken och motsvarar 37 procent av Sveriges kommuner. Ickesvaren kan bero på att den utskickade enkäten glömts bort men kan eventuellt även förklaras med att kommunens centrala funktion stått som adressat på samtliga enkäter och att de följaktligen inte vetat vem i organisationen som avses svara på frågorna. Mailat kan därmed ha fallit mellan stolarna och därmed inte fått någon reell mottagare. Enkäten återfinns i sin helhet bilagan. Enkäten inleddes med att respondenten ombads ta ställning till frågan om det fanns någon anställd med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Medan 56 procent svarade att deras kommun hade en tjänsteperson anställd med ett särskilt ansvar för landsbygdsfrågor, svarade 43 procent att deras kommun inte anställt någon med ett särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Tabell 1, nedan, ger en överblick över enkätsvaren. Hädanefter refererar vi även till frågan om en anställd tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor som att kommunen har en landsbygdsfunktion eller landsbygdsansvarig. Som en uppföljningsfråga tillfrågades kommunerna, i de fall de svarade nej på första frågan, varför de inte hade någon anställd som hade ett särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Av de som svarade nej svarade 34 procent att de inte ansåg att landsbygden var speciell, 18 procent svarade att de inte har resurser att införa en sådan tjänsteperson och ungefär åtta procent svarade att frågan inte varit aktuell. 4
5 Tabell 1 Deskriptiv statistik över enkätsvar. Finns det en person med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor i kommunen? Antal % Ja Nej Inget svar Totalt Om nej, varför inte? Hela kommunen hanteras lika, landsbygden är inte speciell Eget svar Saknar resurser Arbetet är fördelat på flera olika personer/avdelningar Inget svar 9 10 Frågan har inte diskuterats/inte varit aktuell 7 8 Totalt HEMVIST I ORGANISATIONEN OCH FUNKTIONSTITLAR Som uppföljning till frågan om särskild landsbygdsfunktion ställdes frågor om vederbörandes titel, hur mycket av anställningen som avsatts till landsbygdsfrågor och tjänstepersonens hemvist i organisation. På frågan om titel och hemvist i organisationen gavs respondenten möjlighet att genom en fritextruta besvara frågan med en kort beskrivning. HEMVIST I ORGANISATIONEN Av de 104 som svarade att deras kommun har en landsbygdsfunktion svarar flest respondenter att tjänstepersonen arbetar på näringslivskontoret tätt följt av kommunstyrelsens förvaltning/stab. Svaren fördelades enligt tabellen nedan: Tabell 2 Landsbygdsfrågeansvarigs hemvist i organisationen. Antal svar. Näringslivskontor eller -enhet 46 Kommunstyrelsens förvaltning stab 40 Samhällsbyggnad 15 Kultur och integrationsförvaltning 2 Annat 1 FUNKTIONSTITLAR På frågan om titel för landsbygdsfunktionen är svaren väldigt spridda. I de fall vi ser att det finns en röd tråd har vi slagit samman dessa till en egen kategori. Av de 104 som svarade att kommunen har en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor var det möjligt att slå samman 85 enkätsvar i fyra separata kategorier. I tabellen nedan ser vi tydligt att flest har en titel som reflekterar arbetsinriktningens fokus. En stor andel arbetar dock med mer breda funktionstitlar som näringslivsutvecklare, -samordnare och -strateg. När vi sedan sorterar enkätsvaren efter rapporterad arbetstid som tillägnas landsbygdsfrågor ser vi att i de fall rollen täcker landsbygdsfrågor i 90 procent eller mer av arbetstiden återfinns en hel rad titlar. Även om en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor har en titel som motsvarar dess ansvarsområde är det inte helt självklart att den som i stor utsträckning arbetar med landsbygdsfrågor inom våra svenska kommuner har en titel som vid första anblick avslöjar deras huvudsakliga arbetsuppgift. Om vi ser till de som har ett särskilt 5
6 Antal kommuner ansvar för landsbygdsfrågor men som arbetar med landsbygdsfrågor i relativt låg utsträckning ser vi att chefstitlar är mer vanliga men även, som väntat, flera yrkesområden. Tabell 3 Funktionstitel landsbygdsansvarig. Antal svar. Landsbygds-/rådgivare/lots/strateg/samordnare/utvecklare 36 Näringslivs-/utvecklare/samordnare/strateg 31 Övriga svar 19 Samhälls-/planerare/strateg/samordnare 11 Utvecklings-/ledare/strateg 7 Resultaten visar att funktionstitlar som startar med landsbygds- är mer vanliga bland de som har stor del av sin anställning kopplat till landsbygdsfrågor. Den vanligaste kombinationen av ansvar verkar vara landsbygd och näringsliv, medan en mindre del har kombination landsbygd och EU-samordnare, eller samhälls- /kommunutvecklare. Resultaten indikerar att tjänsten som helhet har två olika inriktningar. Vi kan anta att en person med titel näringsliv mest arbetar riktat till företag och företagare, medan en Samhällsutvecklare troligtvis är mer riktad mot civilsamhället som byalag och intresseorganisationer. KOMMUNSTORLEK OCH LANDSBYGDSFUNKTION Genom att komplettera enkätsvaren med SCBs befolkningsstatistik för år 2016 för Sveriges kommuner kan vi med Figur 1 beskriva förhållandet mellan kommunstorlek och landsbygdsfunktion. Figur 1 beskriver antalet svarande i respektive svarskategori och är sedan relaterat till kommunstorlek sett till befolkning. Figur 1 ger även en överblick över fördelningen på de kommuner som inte svarat på enkäten och de som svarat nej. Oavsett svarskategori ser vi att enkätsvaren är relativt jämnt fördelade över våra 290 kommuner med undantag för kommuner i storleken invånare eller fler. Liknande mönster kan vi se för nej-svar och kategorin inget svar. Genomsnittsbefolkning i kommuner som anger att de har en tjänsteperson med ett särskilt ansvar för landsbygdsfrågor är personer ingetsvar nej ja Kommunens befolkningsmängd Figur 1 Kommunstorlek och landsbygdsfunktion enligt SCBs befolkningsstatistik år Det är svårt att se något tydligt samband mellan storlek och funktionen. Svarsfrekvensen ligger generellt kring 65 procent oavsett storlek på kommun, men med en liten ökning bland kommunerna som har mellan invånare. Störst andel landsbygdsansvariga hittar vi i kommuner med befolkning på invånare, där 80 procent av de svarade har svarat ja. Men i och med att det i kommungruppen just över 6
7 ( ) endast getts 41 procent ja så är det svårt att hävda att funktionen är vanligare i mellanstora kommuner. I Tabell 4 rapporteras både medianvärde och genomsnittsvärde för befolkningsmängden i de svarande kommunerna. Median- och genomsnittsvärde använder vi eftersom att det ger en bättre beskrivning av fördelningen av svarande kommuner i respektive enkätsvarsgrupp i förhållande till medelvärdet. Det innebär att om alla svarat ja på frågan om kommunen har en tjänsteperson som är särskilt ansvarig för landsbygdsfrågor hade median- och genomsnittsvärdet varit nästintill samma. Resultaten i Tabell 4 visar att medianvärdet för ett Ja-svar understiger genomsnittsvärdet i svarskategorin. Det innebär att majoriteten av kommunerna som svarat att de har en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor har en befolkningsmängd som är lägre än den genomsnittliga kommunen i svarskategorin. I motsats visar resultaten i Tabell 4 att medianvärdet för ett Nej-svar överstiger genomsnittsvärdet i svarskategorin. Det innebär att majoriteten av kommunerna som har svarat att de inte har en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor är större än den genomsnittliga kommunen i svarskategorin. I svarskategori Nej är de flesta kommuner relativt stora vilket gör att medianvärdet blir högt. Medan kommuner som svarat Nej generellt sett är belägna i eller omkring storstadsområdena i Sverige är kommuner som svarat Ja generellt sett belägna på landsbygden. Tabell 4 Har kommunen en tjänsteperson särskilt ansvarig för landsbygdsfrågor? Värden motsvarar antal invånare. Median Medel Ja (vi har funktionen) Nej (har inte funktionen) Inget svar Medianvärdet för kommuner som svarat Ja motsvarar kommuner i Gällivare och Sölvesborgs storlek. I svarskategori Nej motsvarar medianvärdet en kommun i Partille och Vänersborgs storlek. För svarskategorin Inget svar motsvarar medianvärdet en kommun i Hedemora eller Skurups storlek. KOMMUNENS STRUKTUR För att underlätta jämförelser och analyser av kommuner i olika sammanhang gör kommunindelningar utifrån ett antal givna kriterier. Det kan till exempel handla om storlek på tätort, närhet till större tätort eller pendlingsmönster. Huvudsakligen finns det två indelningar att ta hänsyn till, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) indelning och Tillväxtanalys indelning. Medan SKLs indelning består av nio delar har Tillväxtanalys sex delar. Beroende på vilken indelning som används skiljer sig resultaten åt i vissa avseenden och ger lite olika bild av den geografiska spridningen men generellt sett ger de liknande resultat. I det här avsnittet har vi delat in enkätsvaren enligt både SKL och Tillväxtanalys kommunindelning. Figur 2 och 3 beskriver totalt antal rapporterade Ja-svar i varje separat indelningsgrupp enligt SKL respektive Tillväxtanalys riktlinjer. Figurerna visar även andelen av kommunerna i indelningsgrupperna som uppger att de har en ansvarig för landsbygdsfrågor. På axeln till vänster är antalet Ja-svar på enkäten. Axeln till höger ger andelen Ja-svar i förhållande till samtliga kommuner i indelningsgruppen. En mer översiktlig beskrivning av indelningskategorierna finns i Tabell 1 B. KOMMUNINDELNING ENLIGT SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING I SKLs indelning ser vi tydligt att en majoritet av de kommuner som faller in i indelningsgrupperna Större stad och Mindre stad/tätort har en anställd med ansvar för landsbygdsfrågor. Enligt SKLs indelning ser vi en tydlig en ökning i prevalens av landsbygdsansvariga med avståndet till storstaden. Figur 5 visar även att Större stad och Mindre stad/tätort i större utsträckning har en landsbygdsfunktion än pendlingskommuner nära större och mindre städer/tätorter. 7
8 Antal ja-svar Andel med landsbygdsfunktion Antal ja-svar Andel med landsbygdsfunktion % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel med landsbygdsfunktion "Ja" Axeltitel Figur 2 Andel kommuner med landsbygdsfunktion. Geografisk indelning av kommuner enligt SKL. KOMMUNINDELNING ENLIGT TILLVÄXTANALYS I Tillväxtanalys, Figur 3, ser vi inte en ökande trend med avstånd ifrån storstaden på samma sätt som i Figur 4. Å andra sidan ser vi en liknande tendens till ökningar i stadsnära kommuner. Enligt Tillväxtanalys indelning är det endast i Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna som en majoritet av kommunerna har en ansvarig för landsbygdsfrågor % 50% 40% 30% 20% 10% 0% "Ja" Andel med landsbygdsfunktion Figur 3 - Andel kommuner med landsbygdsfunktion. Geografisk indelning enligt Tillväxtanalys. Samtidigt kan vi tydligt se att när antalet Ja minskar i antal, ökar andelen av kommunerna som har en uttalad ansvarig för landsbygdsfrågor. Resultaten visar att trots att det totala antalet kommuner med en landsbygdsfunktion i Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna ökar andelen av kommunerna som har en landsbygdsfunktion. Strax över hälften (53 procent) av alla kommuner i indelningsgruppen 8
9 Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna har en landsbygdsfunktion. En mer översiktlig beskrivning av indelningskategorierna finns i Tabell 1 B. GEOGRAFISK SPRIDNING Figur 6 ger en bild av hur enkätsvaren är spridda men även specifikt vilka kommuner som har en tjänsteperson anställd med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor och vilka som inte har det. Gröna områden på kartan är kommuner som har svarat ja på frågan om Vita områden på kartan är de kommuner som av någon anledning inte svarat på enkäten. Resultaten av enkäten visar i Figur 4 att de kommuner som svarat nej och därmed inte har en uttalad landsbygdsfunktion är belägna runt storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Ytterligare områden som utmärker sig utanför storstäderna och svarar nej på enkäten är kommuner i Örebro, Västmanlands och Skånes län. Figur 4 Har kommunen en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor? Samtliga kommuner i kartan som är markerade grönt har uppgett att de har en person som är särskilt ansvarig för landsbygdsfrågor. Att kommunen har en landsbygdsfunktion innebär dock inte nödvändigtvis att personen arbetar heltid med landsbygdsfrågor utan det kan vara allt ifrån del av en tjänst till flera tjänster. I Figur B 1 ges en översikt över rapporterad del av tjänst som är avsatt till landsbygdsfrågor i svenska kommuner. Mest enskilt förekommande är en tjänst som till 90 procent eller mer behandlar landsbygdsfrågor men flest antal kommuner har en tjänst som behandlar landsbygdsfrågor upp till 50 procent av anställningen. 9
10 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH VIDARE FRÅGESTÄLLNING Enkäten som skickades under hösten 2017 har gett många intressanta frågeställningar men framför allt framträder bilden av att det saknas egentliga samband som förklarar varför en kommun har en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Enkäten genomfördes med en svarsfrekvens om 63 procent vilken vi bedömer som mycket god. Av de 63 procent som valt att svara på enkäten svarade 56 procent att den berörda kommunen hade en tjänsteperson anställd med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Utifrån resultaten ser vi att minst 1/3 av landets kommuner har utsett en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågorna. Sett till hela Sverige bedömer vi att det kan vara upp emot hälften av alla kommuner som har en tillsatt landsbygdsfunktion. Kommuner som saknar funktionen förklarar det oftast med att landsbygden inte är speciell. Utifrån resultaten i enkäten gör vi bedömningen att dessa kommuner hanterar landsbygdsfrågorna som en del av näringslivsarbetet. Resultaten i enkäten tyder inte på att det skulle finnas ett samband mellan kommuners storlek och en landsbygdsfunktion. Lika många små som stora kommuner har landsbygdsutvecklare. Orsaken till att funktionen saknas skiljer sig sannolikt mycket mellan stora och små kommuner men även mellan kommuner av liknande storlek och struktur. Medan kommuner med en stor befolkning i lägre utsträckning svarar på enkäten visar resultaten av enkäten att mindre kommuner oftare anser att hela kommunen är landsbygd. Några skriver vi har ingen landsbygd. Enkätsvaren tyder dock på att landsbygdsfunktionen hos kommunerna är en relativt prioriterad fråga. Sett till geografisk spridning tyder inte resultaten på att enskilda områden eller delar av Sverige i större utsträckning har tillsatt en tjänsteperson med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. Hur mycket av tjänsten som innefattar landsbygdsfrågor ser vi i Figur B1 varierar mycket bland svenska kommuner och vi bedömer att det för kommunens landsbygdsarbete är viktigt att en specifik person har ett särskilt ansvar för landsbygdsfrågorna. En utsedd landsbygdsansvarig gör att frågor som är centrala för landsbygden lyfts upp på agendan och att resurser avsätts för landsbygdsutveckling. Jämförelsevis bör även nämnas att kommuner som rapporter mer än 100 procent anställning riktad mot landsbygdsfrågor innebär det att flera personer är anställda inom ramen för landsbygdsfrågor. En tjänstegrad upp till hundra procent kan givetvis även den delas mellan flertalet personer. Vi ser att antalet icke- och nej-svar är högre i storstadskommuner som Stockholm, Göteborg och Malmö och att deras närmsta perifera områden ger liknande svara på enkäten. Vad som sticker ut på sverigekartan är dock trenden att kommuner i områden som Västmanlands och Örebro län som svarat att funktionen inte finns i deras kommuner. Liknande trend ses i Västra Götalands län där flertalet kommuner i ett band öster om Uddevalla kommun inte svarat på enkäten. Resultaten av enkäten ger som tidigare nämnt en god bild av att förutsättningarna för de olika kommunerna skiljer sig på många sätt. Enkätsvaren ger även en inblick i ytterligare frågeställningar som behöver efterforskas ytterligare. Frågor som bedöms vara av intresse för vidare efterforskningar är huruvida placering i organisationen och funktionstitel på den landsbygdsansvarige påverkar tjänstepersonens befogenheter. Vidare vore det av ytterligare intresse att efterforska stad-land förhållandet i kommuner nära större städer/tätorter då kommuner i denna kommunindelningsgrupp i högre utsträckning har en tjänsteperson anställd med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor. 10
11 BILAGA Enkät om landsbygdsutvecklare i Sveriges kommuner Finns det någon på din kommun so arbetar särskilt med Landsbygdsfrågor? Denna kartläggning görs för att få ökad kunskap om hur många landsbygdsutvecklare (eller motsvarande) som finns i Sveriges kommuner, men även för att vi ska kunna skicka information och för att personer hos er som jobbar med landsbygdsutveckling ska kunna ha nytta av det utbyte av erfarenheter som erbjuds i nätverket. Kommun som svarar:* Finns det en person med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor på er kommun?* [Ja] / [Nej] Om nej varför? [ ] Frågan har inte diskuterats/inte varit aktuell [ ] Vi hanterar hela kommunen lika, landsbygden är inte speciellt [ ] Vi saknar resurser [ ] Annat: Om ja vilken titel har vederbörande? [ ] Fritextfält: Hur stor del av tjänsten är avsatt till landsbygdsfrågor? [ ] Fritextfält: I vilken del av kommunens organisation finns personen? [ ] Kommunstyrelsens förvaltning/kommunledningskontor/stab eller liknande [ ] Samhällsbyggnadsnämnd eller -enhet [ ] Näringslivskontor eller -enhet [ ] Annat: Finns det någon e-postadress som vi kan kontakta vederbörande på? [ ] Fritextfält: Kommentarer: 11
12 Tabell B 1 Överblick över titel på anställd person med landsbygdsfrågeansvar TITLAR VID % ANSTÄLLNING Landsbygds- /samordnare/strateg/utvecklare Kommun- /utvecklare/delsutvecklare Näringslivsutvecklare Landsbygds och skärgårdsutvecklare Landsbygds- och näringslivsstrateg Landsbygdsutvecklare och EU-samordnare Projektledare Samhälls- /utvecklare/strateg Service- och landsbygdsutvecklare Utvecklingsledare för kommunens ytterområdessatsning Utvecklingsstrateg landsbygdsfrågor/landsbygdsutvecklare TITLAR VID 50-85% ANSTÄLLNING Landsbygds- /rådgivare/samordnare/strateg/utvecklare Näringslivsutvecklare Kommunutvecklare Landsbygd och företagsrådgivare Näringslivs- och landsbygdsutvecklare Ortsutvecklare Planerare Projektledare landsbygdsutveckling Utvecklings- /ledare/strateg TITLAR VID 10-40% ANSTÄLLNING Näringslivs- /chef/koordinator/samordnare/sekreterare/strateg/utvecklare Samhälls- /byggnadschef/utvecklare/planerare/vägledare Landsbygds- /rådgivare/utvecklare Kommunutvecklare Kultur- och fritidschef Mark- och exploateringsingenjör Strategisk samhällsplanerare Projekt och företagsutvecklare Samordnare besöksnäring/landsbygd Samordnare landsbygdsfrågor, ingår i kultur- och integrationschefstjänsten Tillväxtchef Utvecklingsledare Verksamhetschef samhällsplanering och kommunikationer 12
13 Antal kommuner Del av tjänst avsatt till landsbygdsfrågor Figur B 1 Del av tjänst som är avsatt till landsbygdsfrågor. 13
14 Tabell B 2 Geografisk indelning. Finns det en person med särskilt ansvar för landsbygdsfrågor på er kommun? Enligt SKLs indelning Ja Antal enkätsvar i indelningsgruppen Totalt antal kommuner i indelningsgruppen Andel med landsbygdsfunktion Svarsfrekvens A1. Storstäder % 0 % A2. Pendlingskommun nära storstad % 60 % B3. Större stad % 67 % B4. Pendlingskommun nära större stad % 62 % B5. Lågpendlingskommun nära större stad % 63 % C6. Mindre stad/tätort % 79 % C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort % 60 % C8. Landsbygdskommun % 60 % C9. Landsbygdskommun med besöksnäring % 73 % Totalsumma Enligt Tillväxtanalys indelning Ja Antal enkätsvar i indelningsgruppen Totalt antal kommuner i indelningsgruppen Andel med landsbygdsfunktion Svarsfrekvens Storstadskommuner % 52 % Täta kommuner nära en större stad % 66 % Täta kommuner avlägset belägna % 61 % Landsbygdskommuner nära en större stad % 60 % Landsbygdskommuner avlägset belägna % 67 % Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna % 73 % Totalsumma
Ansökningar att starta eller utöka fristående skola
Publiceringsår 218 Ansökningar att starta eller utöka fristående skola Läsåret 219/2 2 (15) Statistikrapport 218 Diarienummer: 9-218:475 3 (15) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ansökningar gällande
Barn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Ansökningar att starta eller utöka fristående skola
Publiceringsår 217 Ansökningar att starta eller utöka fristående skola Läsåret 218/19 2 (12) Statistikrapport 217 Diarienummer: 3-217:1887 Foto: Monica Ryttmarker 3 (12) Ansökningar att starta eller utöka
FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON
FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON Christian Skarman 1 2017-09-12 2 2017-09-12 Födda barn i Sverige 1750-2016 Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000
framtida möjligheter för kulturskolan Resultat av en enkätstudie bland Sveriges musik- och kulturskolor 2018
framtida möjligheter för kulturskolan Resultat av en enkätstudie bland Sveriges musik- och kulturskolor 2018 Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar
Förord. Maroun Aoun, vd IFS. Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum. Kungsholms Hamnplan Stockholm telefon: www. ifs.a.
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning Juni 2009 2 Förord Under våren har IFS ställt ett antal frågor till landets kommuner huruvida
Barn och personal i förskolan hösten 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken
Läkarförbundets studierektorsenkät 2009
1 Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1. Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt
SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI
SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI Christian Skarman 1 2017-10-05 2 2017-10-05 3 2017-10-05 Olika demografi ger olika utmaningar Norrbottens län Stockholms län Riket Pajala Lund 4 2017-10-05 Födda barn i
Ansökningar att starta eller utöka fristående skola statistik läsåret 2020/21
Ansökningar att starta eller utöka fristående skola statistik läsåret 2020/21 2 (16) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Ansökningar om nyetablering av fristående gymnasieskola... 5 Antalet ansökningar
Yrkesbytare till gröna och blå näringar Webbundersökning
Yrkesbytare till gröna och blå näringar Webbundersökning 2019-02-14 Om undersökningen Landsbygdsnätverkets Gröna näringar har gått ut med två frågor till allmänheten. Frågorna handlar om man haft funderingar
Nyinvandrade elever i grundskolan
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (8) Nyinvandrade elever i grundskolan Sammanfattning I den här promemorian beskrivs den statistik som finns tillgänglig rörande nyinvandrade elever i grundskolan
Barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg)
SKOLVERKET 17 mars 2003 Ulla Nordenstam Mikael Henningsson 1(15) Barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg) Skolverket fick i regleringsbrevet för 2003 i uppdrag av regeringen att genomföra en studie
Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen
Brukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation
Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs
RF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2011 Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 13 Lokalt
Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit
NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Kartläggning Idéburen sektor i Skåne IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015
IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015 1 Skånes idéburna sektor i siffror NÄTVERKET - Idéburen sektor Skåne (NÄTVERKET) gjorde 2006 en kartläggning av idéburen sektor i Skåne för att illustrera den
Medlemsenkät om Agenda 2030
1 (12) Matilda Lindberg, avdelning för administration Medlemsenkät om Agenda 2030 Sammanfattning Under våren 2017 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en webbenkät tillsammans med Svenska FN-förbundet
Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje
Industriläkarföreningens lönestatistik 2017
Industriläkarföreningens lönestatistik 2017 Industriläkarnas löneenkät 2017 För fjärde året i rad kan Läkarförbundet tillsammans med Industriläkarföreningen presentera unik lönestatistik för de industrianställda
Sammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen
2018-01-08 Sammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen 1 Inledning Under januari 2014 sände överförmyndarförvaltningen ut en enkät till samtliga ställföreträdare, det vill säga
Lönestatistik Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018
Lönestatistik Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Målgrupp... 3 Svarsfrekvens... 3 Val av metod... 4 Lönernas fördelning i hela landet, inom landstinget...
3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första
PENDLINGSBARA SVERIGE 2015
PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges
Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,
Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018
Nr 14/2018 Stockholm 2018-11-29 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Bakgrund Att sommarjobba som underläkare
Regional utvecklingsstrategi
Skånepanelen Regional utvecklingsstrategi Medborgarundersökning januari-februari 2019 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Sida 2 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Undersökningen Om
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys
Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Utveckling över tid kommunala grundskoleindex publiceras nu för 12:e gången. Vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.
Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av
Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.
PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress
Riksidrottsförbundet. Kommunundersökning Maj 2019
Riksidrottsförbundet Kommunundersökning 2019 Maj 2019 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om de deltagande kommunerna 4 Föreningsbidrag 5 Kommunernas föreningsbidrag 6 Förändring av föreningsbidraget
Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät
Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Lönekartläggning behövs!
SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning
Barn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna
Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019
Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen Cykelkonferensen i Helsingborg 2019 Bakgrund April 2018: Strategi för Levande städer politik
Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden
Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015
Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning
Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring
Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.
Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Ungas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Förord Sedan Sveriges Kommuner och Landsting inledde arbetet med att följa kommunernas och landstingens/regionernas
Villkor för förtroendevalda
Villkor för förtroendevalda ERSÄTTNINGS- OCH ARBETSVILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Villkor för förtroendevalda 1 Villkor för förtroendevalda 2 Förord Att individer har möjlighet
Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering
Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat
Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013
Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans
Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism
Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren) tilldelades uppdraget i
RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt
Mentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)
HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och
Studenters tankar om existentiella frågor
Studenters tankar om existentiella frågor Enkätrapport 2018 genomförd av Navigatörerna i samverkan med Örebro Teologiska Högskola Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning av resultat 2 Reflektioner
Rapport Undersökning om postgången
Rapport Undersökning om postgången 2017-12-01 Om undersökningen Syfte Metod Undersökningen syftade till att undersöka postgången i Sverige. Steg 1) Rekrytering av 1 500 mottagare i Demoskops riksrepresentativa
Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009
Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007
Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström
Kartläggning Kartläggning av tidigare elever som studerade en av följande gymnasiala utbildningar vid Bromangymnasiet: Industritekniska programmet, Teknikprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet Författare
4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism
4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av Tobias Kreuzpointner
Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Engla Bertolino 170823 KSN-2016-2288 Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommun Under valåret 2014 utsattes tre av tio
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning
Bilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018
Norrtälje kommun Medborgarpanel Mätning 2 Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Norrtälje kommun, Medborgarpanel Mätning 2, sida 2 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat
Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola
Publiceringsår 2017 Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola läsåret 2018/19 2 (11) Tillståndsstatistik 2017 Diarienummer: 30-2017:7122 3 (11) Innehållsförteckning Beslut om ansökningar
Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15
Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp
Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet Kommunundersökning Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om de deltagande kommunerna 5 Kommunens stöd till idrotten
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Omgivningspåverkansrapporten 2018 Kommuner och hantering av omgivningspåverkan
Omgivningspåverkansrapporten 2018 Kommuner och hantering av omgivningspåverkan Inledning FN och stadsplanerare världen över talar om förtätning som en viktig lösning för att skapa attraktiva och hållbara
Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.
Brott mot småföretagare är ett problem som skapar både otrygghet och oro över hela Sverige, samtidigt som ekonomin och service blir lidande. Både tid och resurser upplevs som bortkastade av småföretag
Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0
i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...
Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande
Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?
Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem
Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA
Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med
Redovisning av uppdrag att följa upp vilka konsekvenser rätten enligt skollagen (2010:800) att överklaga vissa beslut
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (8) Dnr 2014:00127 Redovisning av uppdrag att följa upp vilka konsekvenser rätten enligt skollagen (2010:800) att överklaga vissa beslut enligt den ordning som
Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Kartläggning av fondsamverkan
2016-10-13 Kartläggning av fondsamverkan För att få en lägesbild av hur kontaktytor i dag ser ut mellan Leader och övriga fondaktörer i syfte att stärka flerfondsperspektivet, har samordningsgruppen för
Technology Management Lunds Universitet
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger
Resvaneundersökning i Kristianstad rapport
Resvaneundersökning i Kristianstad rapport 2018-03-27 Inledning Undersökningen ingår som ett moment i projektet Fossilbränslefria kommuner i norra Skåne. Syftet var bland annat att undersöka om det finns
Vi utforskar vi bygger relationer vi medskapar vi bygger lokal kapacitet - vi testar nytt vi dokumenterar och vi sprider.
I årets sista nyhetsbrev från Service i samverkan besöker vi Arvidsjaur och den ansvarige tjänstepersonen Sofie Lundberg Nilsson, processledaren Bertil Degerlund samt ordförande för Hela Sverige ska leva
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna
Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 1. Genomförd av CMA Research AB Maj 2017
Norrtälje kommun Medborgarpanel Mätning 1 Genomförd av CMA Research AB Maj 2017 Norrtälje kommun, Medborgarpanel Mätning 1, sida 2 Innehåll Sammanfattning 3 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna
Åkeribarometern, kvartal 1, 2013
Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15
Lönestatistik. Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017
Lönestatistik Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017 December 2017 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Målgrupp... 3 3 Svarsfrekvens... 4 4 Val av metod... 4 5 Lönernas fördelning i hela
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande